Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU17
Anslag till lantbruksuniversitetet, m.m.
Innehåll
1991/92
UbU17
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas den del av budgetpropositionen
som avser anslag till utbildning och forskning vid
lantbruksuniversitetet, m.m. jämte motioner. Utskottet
tillstyrker samtliga regeringens förslag, bl.a. en besparing på
30milj.kr. under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet.
(s) anser i en reservation att besparingen skall begränsas till
15milj.kr. I en meningsyttring av (v) tillbakavisas
besparingen i sin helhet.
I övrigt behandlas ett antal motioner om forskning och
utbildning inom lantbruksuniversitetets område. De flesta tar
sikte på den skogliga utbildningen. Samtliga motioner avstyrks,
de flesta med hänvisning till pågående beredningsarbete. (s)
begär i en reservation att regeringen i nästa års
forskningsproposition skall återkomma med förslag om forskning
m.m. om alternativ odling.
NIONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 10
1. Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget I1 (s. 86--88) föreslagit att
riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627275000 kr.
2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget I 2 (s. 88) föreslagit att
riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 295336000 kr.
3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
Regeringen har under anslaget I 3 (s. 89--90) föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som i
propositionen förordats,
2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler
vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 33700000 kr.
4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Regeringen har under anslaget I 4 (s. 90--91) föreslagit att
riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
169680000 kr.
5. Stöd till kollektiv forskning
Regeringen har under anslaget I 5 (s. 91--93) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
Institutet för skogsförbättring,
2. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
101200000 kr.
6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Regeringen har under anslaget I 6 (s. 93) föreslagit att
riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den
skogliga FoU-verksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den
sydsvenska skogsforskningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
skogsteknikerutbildning till Växjö,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av del av
jägmästarutbildningen till Växjö,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av skogligt FoU-centrum
till Växjö.
1991/92:Ub442 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och
forskning knuten till Högskolan i Växjö.
1991/92:Ub701 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsmästarutbildningens betydelse.
1991/92:Ub702 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Dalälvsdelegationens fortsatta
arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om breddning av verksamheten vid SLU i
Garpenberg.
1991/92:Ub703 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildning och forskning inom
skogsområdet i södra Sverige.
1991/92:Ub704 av Margareta Gard och Christel Anderberg (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning kring och utveckling av
olika tekniker för restaurering av mark- och vattenmiljöer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett samlat övergripande ansvar för
forskning och utveckling kring dessa frågor.
1991/92:Ub705 av Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att behålla och
vidareutveckla Garpenberg som centrum för den skogliga
forskningen och utbildningen i Sverige.
1991/92:Ub706 av Margareta Gard och Christel Anderberg (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Skogshögskolan i Garpenberg.
1991/92:Ub707 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om riksskogstaxeringens framtida
verksamhet och finansiering för perioden 1993--2002.
1991/92:Ub708 av John Andersson och Annika Åhnberg (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
riksskogstaxeringens framtida verksamhet och finansiering för
perioden 1993--2002.
1991/92:Ub710 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bibehållande av den skogliga utbildningen vid Skogshögskolan
i Garpenberg samt om möjligheterna till vidareutveckling av
forskningsverksamheten enligt av Dalarnas forskningsråd skissad
idé.
1991/92:Ub712 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortsatt utbildning och
forskning inom skogsbruksområdet i södra Sverige.
1991/92:Ub713 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av tvärvetenskaplig skogsforskning förlagd till
Jädraås försökspark.
1991/92:Ub714 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att besluten 1984 om skogsmästarlinjen ligger fast och att
Sveriges lantbruksuniversitet i sina överväganden om
besparingar med anledning av minskad medelstilldelning bör ta
hänsyn till detta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort
för eftergymnasial skoglig undervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att resurser för skogsforskning bör tillföras Skogsmästarskolan
i Skinnskatteberg.
1991/92:Ub802 av Odd Engström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar och besparingar inom
SLU.
1991/92:Ub804 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den forskning och utbildning som
bedrivs vid skogshögskolorna i Bergslagen bibehålls.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för Sveriges
lantbruksuniversitets (SLU) framtida verksamhet.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förberedelser inför den
forskningspolitiska propositionen vad avser forskning om
alternativ odling.
1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1992/93 anvisar 30000000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 657275000 kr.
1991/92:Jo235 av Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Lantbruksuniversitetet i Skara.
Yttrande
Jordbruksutskottet har yttrat sig över motionerna
1991/92:Ub707 (m) och 1991/92:Ub708 (v). Yttrandet
(1991/92:JoU7y) återfinns som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
1. Sveriges lantbruksuniversitet
Från detta anslag bekostas utbildning, forskning och
försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU).
Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 54
institutioner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd
försöksgård, sex försöksparker samt ett antal
jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är förlagd
till sammanlagt 33 orter.
Utredningen (Jo 1989:03) angående översyn av Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU-utredningen) överlämnade i december
1991 till regeringen sitt betänkande Landskap Näring Kunskap
(SOU 1991:101). Betänkandet har sänts ut på remiss. Remisstiden
går ut den 30 april 1992.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget till
SLU, mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras
på statsbudgeten, räknas ned med 30milj.kr.
Jordbruksministern anför att det ankommer på SLU att självt
besluta om hur besparingarna skall göras. Dock menar han att de
bör kunna tas ut på sådant sätt att förändringar grundade på
SLU-utredningen inte försvåras. Ett exempel på område för
besparingar kan enligt jordbruksministern vara den skogliga
utbildningen som bör anpassas till marknadens krav. Ett annat
är försöksverksamhet och utpräglad, tillämpad forskning.
Utskottet behandlar medelsberäkningen under detta anslag
längre fram i det följande (s.12 f.) och tar då ställning till
såväl regeringens förslag om besparing som motionsvis framförda
yrkanden om anslagsbeloppets storlek. Dessförinnan tar
utskottet upp till behandling ett stort antal mera allmänt
hållna motionsyrkanden vilka väckts -- mer eller mindre
uttryckligen -- med anledning av besparingsförslaget och
SLU-utredningens betänkande. I en del av motionerna framförs
förslag om och synpunkter på den framtida utbildnings- och
forskningsverksamheten vid SLU. I de flesta begärs uttalanden
av riksdagen om fortsatt eller utökad verksamhet på viss ort
eller i viss region. Önskemål om nyetablering på viss ort
framförs också.
I motion 1991/92:Ub802 (s) erinras om pågående
planeringsarbete gemensamt för högskolorna i Gävle-Dalaregionen
syftande till att i samverkan bygga upp fungerande
forskningsmiljöer vid högskolorna i Bergslagen. En organiserad
samverkan skulle även innefatta SLU:s enhet i Garpenberg. Mot
bakgrund av vad i SLU-utredningens betänkande anförs om
förändringar i verksamheten i Garpenberg och regeringens
förslag om nedskärning av SLU:s anslag menar motionärerna att
det är angeläget att de besparingar som krävs inte leder till
åtgärder som i onödan låser utvecklingen vid "SLU-utredningens
nedläggningslinje", innan hela frågan remissbehandlats och
beretts i vanlig ordning (yrkande 2). Med likartad hänvisning
till samverkansmöjligheterna inom Bergslagsregionen begärs i
motion 1991/92:Ub804 (s) yrkande 2 ett uttalande av riksdagen
om att den forskning och utbildning som bedrivs vid
skogshögskolorna i Bergslagen bör bibehållas. I motionerna
1991/92:Ub705 (c) och 1991/92:Ub710 (kds) ses propåerna i
SLU-utredningen om förändring i verksamheten vid Skogshögskolan
i Garpenberg som ett hot mot den regionala utvecklingen.
Verksamheten i Garpenberg bör behållas och vidareutvecklas.
Enligt den förra motionen bör framtidssatsningar ske som gör
Garpenberg till ett centrum för den skogliga forskningen och
utbildningen i Sverige. Ett centrum för ekologisk odling bör
enligt motion 1991/92:Ub702 (s) yrkande 2 knytas till SLU och
integreras med den verksamhet som redan finns i Garpenberg.
Även i denna motion framförs att planerna på samverkan mellan
högskolorna i Gävle-Dalaregionen bör beaktas vid överväganden
om SLU:s framtid och SLU-utredningens förslag. I motion
1991/92:Ub704 (m) föreslås att ett centrum för forskning om
restaurering av mark- och vattenmiljöer byggs upp i Garpenberg.
I motion 1991/92:Ub706 (m) slutligen hävdas att en
grundläggande förutsättning för en fortsatt framgångsrik
verksamhet i Garpenberg är att en betydande undervisningsvolym
finns på platsen. Det är därför enligt motionärerna av största
vikt att den nuvarande jägmästarutbildningen i Garpenberg
tillåts ha samma omfattning även i framtiden.
Utskottet vill med anledning av de nu redovisade yrkandena
anföra följande.
Som framgår av det föregående kommer remissbehandlingen av
SLU-utredningens betänkande inom kort att avslutas. Enligt vad
utskottet har inhämtat kommer bl.a. resultatet av den fortsatta
beredningen av ärendet inom regeringskansliet att ingå i
underlaget för den forskningspolitiska proposition som
regeringen avser att förelägga riksdagen våren 1993. Eventuella
förslag med anledning av SLU-utredningen beräknas alltså bli
underställda riksdagens prövning under nästa riksmöte.
Utskottet har erfarit att den skogliga utbildningen på skilda
nivåer sedan länge är föremål för utredning och diskussion inom
lantbruksuniversitetet. Mot bakgrund av den osäkerhet som nu
uppstått beträffande den framtida organisationen av
jägmästarutbildningen är det enligt utskottets mening angeläget
att klarhet nås inom en snar framtid om bl.a.
jägmästarutbildning i Garpenberg. Utskottet förutsätter att
besked härom föreligger i anslutning till riksdagens behandling
av statsbudgeten inför budgetåret 1993/94.
När det gäller utökning och breddning av
forskningsverksamheten i Garpenberg anser utskottet att
riksdagen bör avvakta med ställningstagande till behandlingen
av forskningspropositionen. Utskottet utgår från att regeringen
vid beredningen av propositionen beaktar de synpunkter som
framförs i flera av de förevarande motionerna beträffande
vidareutveckling av FoU-verksamheten i Bergslagen. I
sammanhanget vill dock utskottet -- såvitt avser verksamheten i
Garpenberg -- erinra om att frågor om placering av
forskartjänster inom lantbruksuniversitetets verksamhetsområde
enligt nuvarande ordning bör behandlas av de högskoleorgan som
anförtrotts dessa uppgifter (jfr bet. 1991/92:JoU9).
Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med
hänvisning till pågående beredningsarbete inte bör göra något
uttalande om utbildnings- och forskningsverksamheten i
Garpenberg. Utskottet avstyrker därför motionerna 1991/92:Ub702
yrkande 2, 1991/92:Ub704, 1991/92:Ub705, 1991/92:Ub706,
1991/92:Ub710, 1991/92:Ub802 yrkande 2 och 1991/92:Ub804
yrkande 2.
Mot bakgrund av de pågående diskussionerna om den skogliga
utbildningen på skogstekniker- och skogsmästarnivå begärs i
motion 1991/92:Ub714 (fp) uttalande av riksdagen att den
nuvarande skogsmästarutbildningen skall finnas kvar, likaså
den nuvarande ordningen med preparandutbildning (yrkande 1).
Motionären framhåller att skogsmästarlinjen visat sig väl
uppfylla marknadens krav. Han hävdar att Skinnskatteberg
även i framtiden bör vara lokaliseringsort för eftergymnasial
skoglig utbildning (yrkande 2), och med hänvisning till
föreliggande goda förutsättningar begär han att riksdagen skall
uttala sig för att resurser för skogsforskning skall tillföras
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg (yrkande 3). Med en
likartad hänvisning till att skogsmästarutbildningen fyller en
viktig funktion begärs i motion 1991/92:Ub701 (m) ett uttalande
av riksdagen om denna utbildnings betydelse. I motionen anförs
att skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg måste få finnas
kvar och vidareutvecklas.
Som framgår av motionerna var skogsmästarutbildningen och
framför allt rekryteringen till densamma föremål för
överväganden i riksdagen våren 1984 (JoU 1983/84:33). Normalt
borde skogsmästarutbildningen ge en vidareutbildning för dem
som genomgått skogsteknikerutbildningen. Jordbruksutskottet
uttryckte emellertid förståelse för då motionsvis framförda
önskemål om ett bredare rekryteringsunderlag för
skogsmästarlinjen. Det borde dock ankomma på styrelsen för SLU
att närmare överväga behovet av en sådan breddning och att
utforma tillträdesregler i enlighet därmed.
Den hittillsvarande ordningen för tillträde till
skogsmästarutbildningen har inneburit att det krävts antingen
genomgången skogsteknikerutbildning eller, för dem som haft
annan relevant utbildning, genomgången preparandutbildning.
Som utskottet redan nämnt pågår för närvarande en översyn
inom SLU av den skogliga utbildningen på universitetet. Den
omfattar, enligt vad utskottet erfarit, även den av
motionärerna aktualiserade utbildningen på mellannivå. När det
gäller lokalisering av utbildningen och annan verksamhet med
anknytning till den ankommer det på SLU att besluta härom. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub701
och 1991/92:Ub714.
I fyra motioner framförs synpunkter och önskemål beträffande
skoglig utbildning och forskning inom SLU:s
verksamhetsområde i allmänhet och lokalisering av sådan
verksamhet i södra Sverige (Småland) i synnerhet.
Skogsnäringen och framför allt skogsbruket uppvisar, enligt
vad som anförs i motion 1991/92:Ub437 (s), betydande skillnader
mellan norra och södra Sverige, bl.a. beroende på olika
biologiska och ekologiska förutsättningar. Den sydsvenska
skogen är utsatt för en rad allvarliga stress- och
skadefaktorer med problem som har en speciell tyngd just i
Sydsverige. Endast några få procent av resurserna för skoglig
utbildning och forskning är förlagda till Sydsverige, anför
motionärerna. I samband med den pågående översynen av den
skogliga FoU-verksamheten är det nödvändigt att på ett mera
ändamålsenligt sätt än hittills tillgodose det sydsvenska
skogsbrukets behov av resurser för forskning och utbildning.
Motionärerna begär att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad de anfört om behovet av ett helhetsgrepp på den
skogliga FoU-verksamheten (yrkande 5). Beträffande lokalisering
av forskningsverksamheten ser motionärerna fördelar i en
placering vid Högskolan i Växjö (yrkande 6). Motionärerna menar
vidare att skogsteknikerutbildning också i framtiden måste
bedrivas i Sydsverige och att det föreligger ett behov av ökad
högskoleanknytning av utbildningen. De förordar en lokalisering
av skogsteknikerutbildning till Växjö med anslutning till
högskolan där (yrkande 7). Med hänvisning till att den
nuvarande jägmästarutbildningen till övervägande del ger
erfarenheter från det norrländska skogsbruket och mot bakgrund
av det sydsvenska skogsbrukets annorlunda förutsättningar är
det nödvändigt att en del av jägmästarutbildningen, minst ett
år, förläggs till Växjö (yrkande 8). Genom att skapa ett
skogligt FoU-centrum i Växjö med forskning,
skogsteknikerutbildning och en del av jägmästarutbildningen
skulle resurserna utnyttjas på bästa sätt genom samnyttjande av
högskolans lokaler och utrustning m.m. (yrkande 9). Även i
motion 1991/92:Ub442 (c, m, fp, kds) framhålls särdragen i det
sydsvenska skogsbruket, bl.a. påpekas småskaligheten.
Regeringen bör enligt motionärerna vid beredningen av den
forskningspolitiska propositionen nästa år överväga en
placering av ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige och knyta
det till Högskolan i Växjö. Med sinsemellan likartade
motiveringar begärs i motionerna 1991/92:Ub703 (m, fp, c, kds)
och 1991/92:Ub712 (s) ett uttalande av riksdagen om behovet av
utbildning och forskning i södra Sverige på skogsbrukets
område. Liksom i de båda tidigare refererade motionerna
understryks särarten i det sydsvenska skogsbruket jämfört med
skogsbruket i de norra delarna av landet. Det är angeläget att
bibehålla skogsteknikerutbildningen i södra Sverige, menar
motionärerna, och pekar därvid på att Södra skogsinstitutet i
Värnamo är väl etablerat och inarbetat.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet instämmer i vad som framhållits i samtliga
förevarande motioner beträffande det sydsvenska skogsbrukets
och skogsnäringens betydelse såväl för hela landet som för
södra Sverige i synnerhet. I Götaland finns omkring 20 % av
Sveriges skogsmark, cirka en tredjedel av Sveriges totala
skogstillväxt och över 40 % av skogsbruksvärdet. Som betonats i
motionerna skiljer sig det sydsvenska skogsbruket i flera
hänseenden från skogsbruket i övriga Sverige. Det mildare
klimatet ger en högre tillväxt och bildar förutsättningar för
en varierad produktion av olika trädslag. Brukningsenheterna är
ofta mindre, och det föreligger möjligheter till ett småskaligt
skogsbruk. För egen del vill utskottet dessutom understryka
skogens stora roll för naturvård och rekreation i det folktäta
Götaland.
I samråd med företrädare för den sydsvenska skogsnäringen
genomförs för närvarande ett sexårigt skogsforskningsprogram
för södra Sverige. Programmet omfattar tillämpad forskning inom
skogsskötsel och markanvändning. Stor vikt läggs vid
forskningsinformation till det praktiska skogsbruket. En ny
försökspark har byggts upp med huvudområdet förlagt till Asa
kronopark i Småland. En särskild forskargrupp är under
uppbyggnad i Alnarp/Lund.
Det ankommer på SLU att besluta på vad sätt utbildning och
forskning inom universitetets verksamhetsområde skall
organiseras samt bestämma om lokalisering. Utskottet noterar
att satsningarna hittills på södra Sverige är små jämfört med
övriga landet.
SLU:s styrelse beslöt i februari 1992 att uppdra åt den
skogsvetenskapliga fakulteten att i den pågående översynen av
den skogliga utbildningen särskilt beakta behovet av kunskap om
sydsvenska skogliga förhållanden. Förslagen i SLU-utredningens
betänkande (SOU 1991:101) är för närvarande föremål för
beredning inom regeringskansliet.
Mot bakgrund av de olika förhållanden som gäller för
skogsbruket och naturvården är det enligt utskottets mening
viktigt att FoU-insatserna på skogsområdet görs och utbildning
bedrivs i olika delar av landet. Mot bakgrund av det sydsvenska
skogsbrukets speciella karaktär och förutsättningar anser
utskottet i likhet med SLU att vid den pågående översynen av
den skogliga utbildningen bör särskilt beaktas behovet av
kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden. Utskottet utgår
från att regeringen vid beredningen av förslag som rör
utbildning och forskning vid SLU och som kommer att föreläggas
riksdagen inför budgetåret 1993/94 beaktar de i det föregående
redovisade förhållandena. Utskottet anser därför att riksdagen
nu inte bör vidta någon särskild åtgärd med anledning av de
förevarande motionerna. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna 1991/92:Ub437 yrkandena 5--9,
1991/92:Ub442, 1991/92:Ub703 och 1991/92:Ub712.
Det är enligt motion 1991/92:Ub713 (c) mycket angeläget att
man tillvaratar de erfarenheter och de samlade kunskaper som
vunnits genom den mångåriga verksamheten vid Jädraås
försökspark. Det är nu rätt tidpunkt att lyfta fram den
skogliga forskningen och starta ett nytt barrskogsprojekt. En
utredning i detta syfte bör tillsättas, menar motionären, som
begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig
skogsforskning förlagd till Jädraås försökspark.
Utskottet erinrar om att det inte är riksdagen som avgör
frågan om start och lokalisering av enskilda forskningsprojekt.
Motionen bör därför avslås.
Ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete som tar sikte
på att utveckla teknik och kunskaper om produktion av
alternativt odlade livsmedel är enligt motion 1991/92:Jo203 (s)
nödvändigt. Motionärerna befarar att regeringens
besparingsförslag kan drabba forskning om och utveckling av
alternativ odling och begär en utvärdering av det
forsknings- och utvecklingsarbete som hittills bedrivits på
området. På grundval av resultatet av en sådan utvärdering bör
regeringen återkomma med förslag i 1993 års forskningspolitiska
proposition (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Av SLU-utredningens betänkande (s. 37 och 85) framgår att
forskningen om resurs- och miljöfrågor, inkl. alternativ
odling, ökat betydligt under slutet av 1980-talet.
Som motionärerna själva påpekar gjordes inför den innevarande
treåriga budgetperioden (1990/91--1992/93) särskilda satsningar
på området för alternativ odling (jfr bet. 1989/90:JoU14 s. 12
ff., JoU17 s. 35). Bland annat tillkom under år 1990/91
professuren i alternativa produktionsformer, särskilt
alternativ odling, som bekostas av skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR).
Av SJFR:s anslagsframställning inför budgetåret 1992/93
framgår att en utvärdering har ägt rum rörande
forskningsprogrammen om alternativa produktionsformer.
Resultatet kommer att redovisas i nästkommande
anslagsframställning.
Regeringen har den 6 februari 1992 utfärdat särskilda
direktiv för SLU:s anslagsframställning för budgetåren
1993/94--1995/96. Beträffande redovisning av resultat och
resursanalys inom forskningen sägs där att analysen skall avse
mål, resursanvändning och presterade resultat. Redovisning bör
vidare lämnas av vilka typer av utvärderingar som har gjorts
och görs av forskningsverksamheten och vilka slutsatser dessa
studier lett fram till.
Som utskottet ser det är motionärernas önskemål om
utvärdering av det hittills bedrivna forsknings- och
utvecklingsarbetet tillgodosett.
När det gäller planeringen inför den forskningspolitiska
propositionen våren 1993, är det utskottets uppfattning att den
forskning som gäller såväl odlingsmetoder som utveckling av
grödor och produkter samt miljövänliga bekämpningsmedel är
viktig. Utskottet utgår från att regeringen beaktar detta vid
beredningen av förslag som rör forskning vid SLU. Syftet med
yrkande 2 i motion 1991/92:Jo203 i nu berört hänseende bör
enligt utskottets mening härmed kunna anses vara tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda avstyrks sålunda yrkandet.
I motion 1991/92:Ub702 yrkande 1 (s) begärs att
Dalälvsdelegationen skall ges möjlighet att
fortsätta sitt arbete. I motionen erinras om delegationens
arbetsområde som avsett Dalälvens vattenområde och älvens
transport av föroreningar till Östersjön. Trots de värdefulla
kunskaper som vunnits under den tid delegationen arbetat
återstår många problem att studera. Motionärerna anger SLU:s
enhet i Garpenberg som ett tänkbart alternativ för lokalisering
av delegationens kansli.
Riksdagen anvisade våren 1988 med anledning av
miljöpropositionen engångsvis 100 milj.kr. med hänvisning till
behovet att inom en tioårsperiod väsentligt rena Dalälven
(prop. 1987/88:85, bet. JoU23, rskr. 373). Miljöministern hade
dessförinnan tillkallat den s.k. Dalälvsdelegationen, som avgav
en rapport i juni 1988 (SOU 1988:34). I och med att
delegationen då hade avslutat ett intensivt arbetsskede, sägs
det i rapporten, skulle under en tid tyngdpunkten i arbetet
förskjutas från delegationen och dess sekretariat till
myndigheterna.
Under föregående riksmöte biföll riksdagen regeringens
förslag att anvisa 25 milj.kr. till naturvårdsverket de
närmaste fem åren för sanering och återställande av
miljöskadade områden (prop. 1991/91:90, bet. JoU30, rskr. 338).
I sammanhanget anförde jordbruksutskottet att riksdagen först
när den av regeringen föreslagna utvärderingen av programmet
föreligger bör ta ställning till en förändring av
medelstilldelningen (s. 262). Formerna för ett fortsatt arbete
av Dalälvsdelegationen bör avgöras av regeringen eller
myndighet under regeringen.
Med det anförda avstyrks motion 1991/92:Ub702 yrkande 1.
Riksskogstaxeringen ingår i underlaget för utformning,
uppföljning och utvärdering av den svenska skogspolitiken. Den
förser myndigheter och organisationer med uppgifter för
strategisk planering och kontroll av skogshushållning på
riksnivå och regional nivå. Taxeringen arbetar med tioåriga
perioder, s.k. omdrev, vid inventering i fält. Taxeringens
omfattning och ambitionsnivå under omdrevet 1982--1992
fastlades av statsmakterna vid budgetbehandlingen våren 1982
(prop. 1981/82:100 bil. 13, bet. JoU21, rskr. 195).
Riksskogstaxeringen administreras av institutionen för
skogstaxering vid SLU. Det nuvarande anslagssystemet innebär
att taxeringen tilldelas medel inom SLU:s ram. Enligt uppgift
sker finansieringen av riksskogstaxeringen till ca en fjärdedel
med medel från skogsvårdsavgiften.
Inför det nya omdrev som avses omfatta perioden 1993--2002
har SLU föreslagit att riksskogstaxeringens ambitionsnivå höjs
och att anslaget förstärks.
I budgetpropositionen säger sig jordbruksministern inte vara
beredd att föreslå medel till förstärkning av
riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av
riksskogstaxeringen och dess finansiering får enligt ministern
behandlas av den kommitté (Jo 1990:03) som utvärderar och ser
över skogspolitiken.
I motionerna 1991/92:Ub707 (m) och 1991/92:Ub708 (v) föreslås
att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
riksskogstaxeringens verksamhet för de kommande tio åren
(1993--2002) skall säkerställas. Det är enligt motionärerna
angeläget att regeringen lämnar ett sådant förslag så snart som
möjligt. I den förra motionen anförs att det kan finnas skäl
att överväga om riksskogstaxeringen skall finansieras genom
någon form av säranslag så att verksamheten inte uppfattas som
konkurrerande med övrig verksamhet vid SLU.
Jordbruksutskottet har yttrat sig över de båda motionerna
(1991/92:JoU7y).
Jordbruksutskottet framhåller nyttan och angelägenheten av
den långsiktigt bedrivna riksskogstaxeringens verksamhet och
menar att de bedömningar som gjordes för tio år sedan i stort
sett torde ha fortsatt giltighet. Jordbruksutskottet ser med
oro på de svårigheter som uppkommer genom att villkoren för
nästa omdrev inte kan läggas fast förrän klarhet vunnits om
skogspolitiska kommitténs bedömningar samt de beslut som fattas
om skogspolitiken med anledning därav. Bland annat kommer
finansieringsfrågan i ett delvis nytt läge sedan
skogsvårdsavgiften avskaffats. Jordbruksutskottet utgår från
att regeringen och berörda instanser medverkar till att beslut
om riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet kan fattas utan
tidsspillan. Enligt jordbruksutskottets bedömning bör
motionerna för närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.
Utbildningsutskottet vill för egen del anföra följande.
Utskottet delar såväl motionärernas som jordbruksutskottets
uppfattning att riksskogstaxeringens verksamhet är angelägen.
Det är därför olyckligt om det råder oklarhet om dess
fortsättning och villkoren för densamma. Utskottet utgår från
att regeringen så snart som möjligt föranstaltar om sådana
åtgärder att villkoren för den fortsatta verksamheten läggs
fast.
Enligt utskottets uppfattning är det också -- när det gäller
finansieringen på sikt -- angeläget att pröva formerna för
anslagsgivningen. Det har ifrågasatts, bl.a. i en av de
förevarande motionerna, om den nuvarande finansieringen över
SLU-anslaget är ändamålsenlig. Denna senare fråga har även
aktualiserats av SLU-utredningen (SOU 1991:101). Utskottet
förutsätter att regeringen vid den fortsatta beredningen av
utredningens betänkande överväger och därefter framlägger
eventuella förslag till förändringar i vad gäller formerna för
medelsanvisningen till riksskogstaxeringen.
Utbildningsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning
att motionerna 1991/92:Ub707 och 1991/92:Ub708 för närvarande
inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
De bör sålunda avslås.
Regeringen har beräknat anslaget till Sveriges
lantbruksuniversitet till sammanlagt 627275000kr.
Anslaget har då -- vilket framgår av det föregående -- vidkänts
en reducering med 30milj.kr. Som skäl härtill anges i
budgetpropositionen att omfattande besparingar måste göras på
statsbudgeten.
Mot bakgrund av att SLU-utredningen nyligen har lagt fram
sitt betänkande med förslag till förändringar av SLU:s
verksamhet, vilka syftar till att öka kvaliteten, uttrycks i
motion 1991/92:Ub805 (s) oro och förvåning över en så kraftig
minskning av anslaget. Motionärerna föreslår att besparingen
skall begränsas till 15milj.kr. (yrkande 7). I motion
1991/92:Jo226 (v) yrkande 17 avvisas regeringens
besparingsförslag helt och hållet. Anslaget bör alltså
tillföras 30milj.kr.,och eventuella besparingar bör enligt
motionärerna prövas i anslutning till behandlingen av
SLU-utredningens betänkande. Mot bakgrund av den i
budgetpropositionen föreslagna minskningen av anslagsramen till
SLU föreslås i motion 1991/92:Jo235 (c) yrkande 2 ett uttalande
av riksdagen om att någon neddragning av utbildningen vid
lantbruksuniversitetets enhet i Skara inte bör komma i fråga.
Utskottet finner liksom regeringen att det är nödvändigt med
besparingar på statsbudgeten. Därför tillstyrker utskottet att
anslaget till SLU i enlighet med vad jordbruksministern
förordat räknas ned med 30milj.kr. Likaså är utskottet
överens med jordbruksministern om att det ankommer på SLU att
besluta om hur besparingarna skall göras. Som framgår av
utskottets referat av budgetpropositionen i det föregående bör
de enligt ministern kunna tas ut på sådant sätt att
förändringar grundade på SLU-utredningens förslag inte
försvåras. Utskottet instämmer i detta och har ej heller något
att erinra mot vad han anfört om exempel på område för
besparingar (prop. s.87f.).
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till regeringens
förslag att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
627275000kr. Därmed avstyrks motionerna 1991/92:Ub805
yrkande 7, 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande
2.
2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
Från anslaget bekostas lokalhyror vid SLU och ersättningar
till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare redovisas här
de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under
anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m.m.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag om ett
förslagsanslag på 295336000kr. till Lokalkostnader m.m
för Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93.
3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler
vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som
har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler
vid SLU m.m. inom de kostnadsramar som har förordats i
budgetpropositionen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot den i
budgetpropositionen angivna medelsberäkningen, föreslår vidare
att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Inredning
och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
33700000kr.
4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin
instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande
och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och
trädgårdsnäringen.
I budgetpropositionen erinras om att naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) har ansvarat för ett tidsbegränsat
program avseende tvärvetenskaplig skogsforskning.
Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag att minska
anslaget till NFR med 8milj.kr. (prop. 1991/92:100, bet.
UbU18, rskr. 195). Regeringen hänvisade till att NFR:s del av
det tvärvetenskapliga programmet för skogsforskning (skr.
1985/86:76 samt prop. 1985/86:100 bil. 10) varit tidsbegränsad
till fem år. I sammanhanget anförde utskottet (s.17) att den
samlade medelsramen som disponeras av NFR och SJFR enligt
utskottets mening borde kunna medge att de pågående
forskningsprojekt som finansieras av NFR:s del av det aktuella
forskningsprogrammet kunde fortsätta, trots att NFR:s totala
anslag minskas med 8milj.kr. Utskottet utgick från att
regeringen återkommer till riksdagen i nästa års
forskningsproposition med bedömning av medelsbehoven för den
kommande treårsperioden.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under
förevarande anslag utan föreslår att riksdagen till Skogs- och
jordbrukets forskningsråd anvisar ett reservationsanslag på
169680000kr. för budgetåret 1992/93.
5. Stöd till kollektiv forskning
Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv
jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt
kollektiv forskning om skogsträdsförädling och skogsgödsling
m.m. Vidare anvisas medel till stöd för kollektivt forsknings-
och utvecklingsarbete inom jordbruks- och
växtförädlingsområdena. SJFR får ingå avtal och fatta beslut
rörande stöd till ifrågavarande forskning och
utvecklingsverksamhet under förutsättning att en grupp företag
eller organisationer i avtal med rådet åtagit sig att gemensamt
med rådet finansiera sådan verksamhet.
I budgetpropositionen redogörs (s.92) för planerna att den
1 juli 1992 slå samman Institutet för skogsförbättring och
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Institutet för
skogsförbättring har tillkommit med statens medverkan (prop.
1967:51, JoU12, rskr.164). Vid en sammanslagning av
institutet och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten bör
skogsnäringen överta samtliga förpliktelser som staten kan ha i
fråga om personal och ekonomi. Regeringen begär riksdagens
godkännande av vad jordbruksministern förordat om Institutet
för skogsförbättring.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens begäran.
Beträffande medelsberäkningen tillstyrker utskottet bifall
till regeringens förslag att till Stöd för kollektiv forskning
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
101200000kr.
6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av
vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja
jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar ett förslagsanslag på 772000 kr. till Bidrag
till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93.
Hemställan
Utskottet hemställer
I 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1. beträffande verksamheten i Garpenberg
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub702 yrkande 2,
1991/92:Ub704, 1991/92:Ub705, 1991/92:Ub706, 1991/92:Ub710,
1991/92:Ub802 yrkande 2 och 1991/92:Ub804 yrkande 2,
2. beträffande skogsmästarutbildning m.m. i
Skinnskatteberg
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub701 och
1991/92:Ub714,
3. beträffande skoglig utbildning och forskning i södra
Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub437 yrkandena 5--9,
1991/92:Ub442, 1991/92:Ub703 och 1991/92:Ub712,
4. beträffande Jädraås försökspark
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub713,
5. beträffande forskning om alternativ odling
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo203 yrkande 2,
res. 1 (s)
6. beträffande Dalälvsdelegationens fortsatta arbete
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub702 yrkande 1,
7. beträffande riksskogstaxeringens framtida verksamhet och
finansiering
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub707 och
1991/92:Ub708,
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub805 yrkande 7, 1991/92:Jo226
yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 till Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 627275000kr.,
res. 2 (s)
men. (v)
I 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
9. beträffande anslagsbeloppet under Lokalkostnader m.m.
vid Sveriges lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
295336000kr.,
I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
10. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,
11. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och
utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 33700000kr.,
I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och
jordbrukets forskningsråd
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 169680000kr.,
I 5. Stöd till kollektiv forskning
13. beträffande Institutet för skogsförbättring
att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:100 har
förordats om Institutet för skogsförbättring,
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv
forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 101200000kr.,
I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
15. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs-
och lantbruksakademien
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772000kr.
Stockholm den 23 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Chris Heister (m),
Inger Lundberg (s),
Tuve Skånberg (kds)
och
Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Forskning om alternativ odling (mom.5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10
börjar med "Som utskottet ser" och slutar med "avstyrks sålunda
yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan alltså konstatera att det gjorts medvetna
satsningar under de närmast förflutna åren på forskning och
utveckling som rör området alternativ odling. Utskottet noterar
också att regeringen inför beredningen av nästa
forskningspolitiska proposition av SLU begärt redovisning av
hittills bedriven forskning och resultatet av densamma.
Den situation som nu uppkommit genom den av regeringen
föreslagna besparingen under SLU-anslaget väcker dock farhågor
när det gäller möjligheterna att satsa vidare på forskning om
alternativ odling. Utskottet anser att fortsatt forskning som
gäller såväl odlingsmetoder som utveckling av grödor och
produkter samt miljövänliga bekämpningsmedel är så viktig att
riksdagen bör förvissa sig om att regeringen på grundval av
utvärderingsresultaten återkommer med förslag i 1993 års
forskningspolitiska proposition. Detta bör riksdagen med bifall
till yrkande 2 i motion 1991/92:Jo203 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande forskning om alternativ odling
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo203 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
2. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet
(mom.8)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Utskottet finner liksom" och slutar med
"1991/92:Jo235 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Som framgått av det föregående kommer SLU-utredningens
förslag att bli föremål för beredning inom regeringskansliet.
Utredningen föreslår betydande förändringar av SLU:s
verksamhet. Målsättningen med den av utredningen föreslagna
omvandlingen är en ökning av kvaliteten. Det är mot bakgrund
härav med oro som utskottet noterar den av regeringen
föreslagna nedskärningen. Den bör begränsas till 15milj.kr.
Samtidigt finner utskottet det angeläget att riksdagen av
regeringen begär att den snarast återkommer med en samlad
redovisning och bedömning av förutsättningarna för SLU:s
framtida verksamhet under de ekonomiska förutsättningar som nu
ges.
Beträffande frågan om hur besparingarna skall göras delar
utskottet jordbruksministerns uppfattning att det bör ankomma
på SLU att besluta härom och att de bör kunna tas ut på sådant
sätt att förändringar grundade på SLU-utredningens förslag inte
försvåras.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till
motion 1991/92:Ub805 yrkande 7, med anledning av proposition
1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo226 yrkande
17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 dels anvisar 642275000kr.
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om redovisning och bedömning av förutsättningarna för SLU:s
framtida verksamhet.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 7,
med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på
motionerna 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2
dels till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 642275000kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en redovisning m.m. av förutsättningarna för
lantbruksuniversitetets framtida verksamhet,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet anser att det är oansvarigt av regeringen att
på sådant sätt som nu sker föreslå en besparing på 30milj.kr.
Visserligen anger jordbruksministern i allmänna ordalag var
besparingarna kan sättas in, men det överlämnas åt SLU att
självt bestämma exakt hur nedskärningarna i verksamheten skall
göras. Jag anser att en så ospecificerad besparing inte får ske
och menar att riksdagen bör avslå förslaget. Diskussion om
eventuellt utrymme för besparing bör föras i samband med
regeringens behandling av SLU-utredningens förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 8 borde ha hemställt:
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 17
och med avslag på proposition 1991/92:100 och motionerna
1991/92:Ub805 yrkande 7 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 till
Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 657275000kr.,
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU7y
Bilaga
Riksskogstaxeringen
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 18 februari 1992 beslutat bereda
jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna
l991/92:Ub707 (m) och l991/92:Ub708 (v), avseende
riksskogstaxeringen. Med anledning härav får jordbruksutskottet
anföra följande.
I båda motionerna yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om riksskogstaxeringens framtida verksamhet och
finansiering för perioden 1993--2002. Motionärerna erinrar om
att vi i Sverige kunnat följa skogarnas utveckling genom
riksskogstaxeringarna sedan 1920-talet, och riksskogstaxeringen
utgör en nödvändig grund för utformning, uppföljning och
utvärdering av skogspolitiken. Med hänsyn till att nästa
tioåriga omdrev bör påbörjas redan 1993 är det enligt
motionerna angeläget att regeringen lämnar sitt förslag redan
innan den skogspolitiska kommittén avger sitt betänkande, vari
även riksskogstaxeringen kommer att behandlas. Enligt motion
Ub707 kan det finnas skäl att överväga om ej
riksskogstaxeringen borde finansieras genom ett säranslag och
icke som nu från lantbruksuniversitetets budget.
Riksskogstaxeringen administreras av institutionen för
riksskogstaxering vid Sveriges lantbruksuniversitet. Taxeringen
arbetar med tioåriga perioder, s.k. omdrev, vid inventering i
fält. Taxeringens omfattning och ambitionsnivå under omdrevet
1982--92 fastlades av statsmakterna vid budgetbehandlingen
våren 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 13, JoU21, rskr. 195).
Därvid framhöll departementschefen bl.a. att den kontinuerliga
registrering av skogarnas tillstånd och utveckling som sker
genom riksskogstaxeringen är ett viktigt led i den
prognosverksamhet som skogsstyrelsen bedriver.
Riksskogstaxeringens data används också inom den skogliga
forskningen. Han bedömde att den framtida hushållningen med
skogsresurser skulle komma att kännetecknas av svåra
avvägningar. Skogsbrukets råvaruproduktion måste ligga på en
sådan nivå att skogsmarkens produktionsförmåga utnyttjas väl.
Effekterna av olika handlingsprogram borde fortlöpande följas
för att därmed få underlag för förbättringar av dem. I denna
situation är det av stor vikt att skogarnas tillstånd och
utveckling följs med uppmärksamhet genom en väl fungerande
riksskogstaxering, framhöll departementschefen. Ambitionsnivån
för riksskogstaxeringen under den följande tioårsperioden borde
ligga fast på 1973--1982 års nivå. I sammanhanget betonades
vikten av långsiktighet och kontinuitet i riksskogstaxeringen.
Riksdagen följde regeringens förslag.
Under en femårsperiod i mitten av 1980-talet har i samband
med riksskogstaxeringen utförts en ståndortskartering med
statliga medel, dock inte över SLU:s budgetanslag. Vidare har
en skogsskadeinventering genomförts sedan år 1984.
Inför det nya omdrev som avses omfatta perioden 1993--2002
har Lantbruksuniversitetet föreslagit att riksskogstaxeringens
ambitionsnivå ökar och att anslaget förstärks.
I budgetpropositionen (prop. l991/92:100 bil. 10) säger sig
jordbruksministern inte vara beredd att föreslå medel till
förstärkning av riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av
riksskogstaxeringen och finansieringen härav får enligt
propositionen behandlas av den kommitté som utvärderar och ser
över skogspolitiken.
Lantbruksuniversitetet och skogsstyrelsen begärde i juni 1991
att 1990 års skogspolitiska kommitté (Jo 1990:03) skulle ta
ställning till riksskogstaxeringens framtida betydelse och
omfattning inför budgetarbetet. I skrivelse till regeringen
framhöll kommittén att den var enig om riksskogstaxeringens
stora betydelse för den nuvarande svenska skogspolitiken och
nödvändigheten av att verksamheten bibehålls även framgent. De
förslag som framkommit skulle beaktas i kommitténs fortsatta
arbete.
Lantbruksuniversitetet har nyligen underkastats en
genomgripande översyn. Utredningen angående översyn av SLU
bedömer, enligt betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring
Kunskap, att bl.a. riksskogstaxeringen inte kan bedrivas på ett
ändamålsenligt sätt utan att det finns garanterade medel
för verksamheten. Sådana medel bör inte ligga inom SLU:s
normala budget och där vägas mot andra kostnader i årliga
medelsdiskussioner. En noggrann genomgång och prövning av
omfattning och kostnader bör göras. Avvägningen mot andra
ändamål bör sedan ske på en högre nivå än universitetsnivån och
medel anvisas under en särskild anslagspost, anför utredningen
(s. 118).
Finansieringen av riksskogstaxeringen sker enligt uppgift
till ca en fjärdedel med medel från skogsvårdsavgiften.
Regeringen har nyligen lämnat lantbruksuniversitetet direktiv
för universitetets fördjupade anslagsframställan gällande
treårsperioden 1993/94--1995/96. Direktiven innefattar
riksskogstaxeringens verksamhet och finansiering.
För egen del får utskottet anföra följande.
Utskottet har ingen annan mening än den som framförs såväl i
motionerna som i lantbruksuniversitetets och skogsstyrelsens
samt i skogspolitiska kommitténs yttranden om nyttan och
angelägenheten av den långsiktigt bedrivna riksskogstaxeringens
verksamhet. De bedömningar som gjordes för tio år sedan torde i
stort sett ha fortsatt giltighet. Särskilda krav ställs på
förbättrade kunskaper om hur skogens tillstånd påverkas av det
moderna skogsbruket och av den pågående försurningen av
skogsmarken. Utskottet ser med oro på de svårigheter som
uppkommer genom att villkoren för nästa omdrev inte kan läggas
fast förrän klarhet vunnits om skogspolitiska kommitténs
bedömningar samt de beslut som fattas om skogspolitiken med
anledning därav. Bl.a. kommer finansieringsfrågan i ett delvis
nytt läge sedan skogsvårdsavgiften avskaffats. Ytterligare
överväganden krävs vidare om lantbruksuniversitetets verksamhet
under nästa treårsperiod i ljuset av den nyligen genomförda
översyn som refererats inledningsvis. Utskottet utgår dock från
att regeringen och berörda instanser medverkar till att beslut
om riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet kan fattas utan
tidsspillan. Enligt utskottets bedömning bör motionerna för
närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.
Stockholm den 12 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),
Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Dan
Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson
(s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s) och Kent Carlsson
(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.