AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015

Anf. 3 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Fo¨r att Sverige ska kunna klara framtidens pensioner kra¨vs en aktiv na¨ringspolitik som skapar ho¨g sysselsättning och god tillva¨xt. Va¨nsterpartiet anser att AP-fonderna i sto¨rre utstra¨ckning a¨n i dag aktivt ska användas i na¨ringspolitiken. AP-fonderna bo¨r fo¨rvaltas utifra°n la°ngsiktiga samha¨llsekonomiska kriterier, inte utifra°n kortsiktiga avkastningskrav som i dag. Det är inte enbart hög avkastning vi vill uppnå utan också en värld som inte förstörs av klimatuppvärmning och där mänskliga rättigheter respekteras.

Ett led i en sa°dan fo¨ra¨ndring vore att till exempel omvandla Fo¨rsta AP-fonden till en fond fo¨r samha¨llsnyttiga investeringar. Fonden skulle då kunna placera kapital i miljo¨teknik, bosta¨der, gruvna¨ring eller infrastruktur.

Fo¨r att AP-fonderna ska kunna anva¨ndas i en aktiv och strategisk na¨ringspolitik bo¨r a¨ven dagens sna¨va placeringsregler fo¨ra¨ndras. Till exempel bo¨r gra¨nsva¨rdena fo¨r AP-fondernas a¨gande i svenska aktiebolag ho¨jas. Dessutom bo¨r fo¨rbudet mot att investera i onoterade va¨rdepapper ses o¨ver eftersom det hindrar fonderna att investera i mindre bolag inom till exempel miljo¨teknik och medicin.

Det har hänt mycket kring AP-fonderna det senaste året. I skrivelsen granskar regeringen fondernas arbete med ha°llbarhet. Vi i Va¨nsterpartiet konstaterar att avkastningskravet pa° fonderna a¨r ett o¨verordnat krav på investeringarna men att investeringarna ska go¨ras med ha¨nsyn till miljo¨ och respekt fo¨r ma¨nskliga ra¨ttigheter. Va¨nsterpartiet anser i sta¨llet att fondernas placeringar bo¨r va¨gledas av fo¨ljande riktlinjer avseende miljo¨ och etik:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2015

Miljo¨ma¨ssiga och etiska ha¨nsyn ska liksta¨llas med ma°let om ho¨g avkastning.

AP-fonderna ska inte investera i kol, olja eller fossilgas.

AP-fonderna ska inom fem år avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin.

AP-fonderna ska ha kvantitativa ma°l fo¨r investeringar i fo¨rnybar energi.

Samtliga AP-fonder ska redovisa bera¨knade utsla¨pp av va¨xthusgaser fo¨r sina investeringar.

AP-fonderna ska inte investera i bolag som anva¨nder skatteparadis fo¨r att undkomma beskattning från Sverige eller andra länder.

Kritik har riktats mot att AP-fonderna inte uppmärksammat de mänskliga rättigheterna och att AP-fonderna bidragit till så kallad landgrabbing genom sina placeringar. Ett exempel är Första AP-fondens investeringar i bolaget Sime Darby, som uppmärksammades efter att ha ägnat sig åt landgrabbing i Liberia 2013. Sime Darby tecknade ett avtal med Liberias regering om att under 63 år hyra mer än 300 000 hektar mark i Liberia för att odla palmer för framställning av palmolja. Bönderna i de berörda områdena hävdar att de berövats sin mark utan att först ha blivit informerade. Första AP-fonden äger i dag fortfarande andelar i Sime Darby.

I Brasilien har Andra AP-fonden anklagats för landgrabbing. Detta visar att det finns flera fall där våra gemensamma pensionspengar inte har investerats på ett hållbart sätt. Regeringen behöver därför återkomma med förslag som syftar till att frågor om landgrabbing införlivas i AP-fondernas etiska riktlinjer.

I våras kom beskedet att företaget Findus tänker lägga ned sin produktion av djupfrysta färdigrätter och grönsaker i Bjuv, och 450 människor varslades. Detta skedde trots att fabriken är välskött och går med vinst. Det är det brittiska bolaget Nomad Foods, som ägt Findus sedan 2015, som väljer att lägga ned produktionen. Det går inte att tolka på något annat sätt än att man vill göra sig av med en konkurrent.

Första AP-fonden är genom ett stort aktieinnehav i riskkapitalbolaget Pershing Square Holdings en del av ägarstrukturen bakom Nomad Foods. Pensionsfonden, som säger sig jobba aktivt med ägarstyrning, beskriver sin värdegrund med orden professionalism, engagemang och långsiktighet. I sin årsredovisning för 2015 skriver Första AP-fonden: "Långsiktighet sätter sin prägel på hela vår verksamhet. Som långsiktig investerare är fokus på hållbart värdeskapande en naturlig del. Hållbart värdeskapande genomsyrar hela vår förvaltning och inkluderar alla tillgångsslag i vår portfölj."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2015

Genom sitt ägande i Pershing Square Holdings och därmed Nomad Foods ger Första AP-fonden sitt tysta medgivande till nedläggning av lönsam och för Sverige viktig produktion, som sedan flyttas utomlands. Det står i direkt strid med målsättningen om långsiktiga investeringar och hållbart engagemang. AP-fonderna bör användas aktivt och ta ett långsiktigt ägaransvar som bryter mot den snäva vinstmaximering som präglar de enskilda ägarintressena. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter en aktiv och målmedveten näringspolitik. AP-fondernas medel skulle i större utsträckning än i dag kunna användas till att skapa den typen av näringspolitik. Det förutsätter dock att fonderna genom sitt ägande inte bidrar till nedläggning av lönsamma företag och till utarmning av svensk industri.

Det är uppenbart att reglerna för AP-fondernas aktieinnehav måste ses över. Fonderna ska inte bidra till att oseriösa, spekulativa företag lägger ned och flyttar lönsam och välskött produktion utomlands.

Herr talman! I mars begärde fackförbundet ST:s tidning Publikt med hänvisning till offentlighetsprincipen ut uppgifter från samtliga sex AP-fonder om vilka medarbetare som hade högst betalt. Flertalet lämnade ut avidentifierade uppgifter om de högsta lönerna. Ingen av AP-fonderna lämnade dock ut samtliga uppgifter som tidningen Publikt begärt.

Tidningen Publikt överklagade Första AP-fondens och Tredje AP-fondens beslut, och man hänvisade bland annat till att det finns åtskilliga rättsfall från de senaste åren där journalister fått rätt att ta del av sådana uppgifter. De två myndigheterna anlitade då en advokatfirma för att bemöta tidningens argument och lade fram skäl för sekretess. Juristerna skickade in tre skrivelser till kammarrätten för Första AP-fondens räkning och lika många, näst intill identiska, för Tredje AP-fondens räkning. För sitt arbete fakturerade advokatbyrån de två myndigheterna på 192 750 kronor respektive 215 000 kronor inklusive moms. Men AP-fonderna lyckades ändå inte övertyga kammarrätten, och i stället fick tidningen Publikt ut samtliga uppgifter tidningen hade begärt.

Det är viktigt att AP-fonderna värnar om offentlighetsprincipen i Sverige och lämnar ut handlingar till dem som vill granska AP-fondernas arbete.

Ansvaret fo¨r att granska AP-fondernas placeringar ligger pa° Etikra°det, vars verksamhet finansieras och styrs av fonderna sja¨lva. Va¨nsterpartiet anser att det bo¨r tillsa¨ttas ett oberoende ra°d som kontinuerligt granskar om AP-fondernas investeringar go¨rs med ha¨nsyn till miljo¨ och respekt fo¨r ma¨nskliga ra¨ttigheter.

Regeringens skrivelse visar också att AP-fondernas kostnader fortsa¨tter att kraftigt o¨ka. Detta sker trots att finansutskottet vid ett flertal tillfa¨llen i hanteringen av tidigare års skrivelser pa°pekat betydelsen av att minska kostnaderna. Under 2015 o¨kade fo¨rvaltningskostnaderna med hela 9 procent! Vilken annan verksamhet skulle kunna öka sina kostnader med 9 procent utan att det skulle bli ett ramaskri i den allmänna debatten?

I år har i varje fall finansutskottet skärpt sin kritik mot de ökande förvaltningskostnaderna eftersom de i snitt har legat över 10 procent årligen. Därför är det dags att AP-fonderna kommer till riksdagens finansutskott för att redovisa hur de avser att arbeta för att pressa ned sina förvaltningskostnader och få stopp på ökningarna.

I skrivelsen framgår att AP-fonderna betalat ut ro¨rliga ersa¨ttningar till sina ansta¨llda. Enligt regeringens riktlinjer fo¨r ansta¨llningsvillkor i AP-fonderna fa°r fonderna inte betala ut ro¨rliga ersa¨ttningar till ledande befattningshavare. Da¨remot a¨r det tilla°tet att betala ut bonusar till o¨vriga ansta¨llda. Enligt Va¨nsterpartiets uppfattning riskerar ro¨rliga ersa¨ttningar att leda till spekulation och o¨kade risker i fondernas förvaltning. Av den anledningen bo¨r alla typer av ro¨rliga ersa¨ttningar i AP-fonderna fo¨rbjudas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2015

Det är dags att politiken agerar kraftfullt mot kostnadsutvecklingen i AP-fonderna. Det a¨r inte rimligt att kostnaderna fa°r stiga kraftigt a°r efter a°r utan att problemen a°tga¨rdas. Men på grund av den odemokratiska modellen med Pensionsgruppen där sex av riksdagens partier ingår kan AP-fonderna härja fritt utan att ansvar utkrävs. Det är dags att lägga ned Pensionsgruppen och föra styrningen av AP-fonderna närmare riksdagen så att nya mål kan sättas.

Med detta sagt fo¨resla°r jag att regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet för 2015 la¨ggs till handlingarna, och jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nr 3.

Anf. 4 Hans Unander (S)

Herr talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande om AP-fondernas verksamhet fram till 2015. För ordningens skull vill jag börja med att yrka bifall till förslaget i finansutskottets betänkande nr 6.

Herr talman! AP-fonderna har stor betydelse för hela det svenska pensionssystemet. AP-fonderna är en viktig komponent för att människorna i landet ska känna sig trygga med att de även i framtiden kommer att få sin pensionsutbetalning den dag de går i pension. Eftersom AP-fonderna ska fungera som så kallade buffertfonder innebär det i praktiken att när pensionsavgifterna som betalats in i systemet inte räcker till får AP-fonderna tillskjuta medel. När avgifterna är större än utbetalningarna tillskjuts pengarna in i AP-fonderna.

Sett över tid får man väl säga att buffertfonderna överlag fungerar bra och att resultatet mot inkomstindex visar en positiv utveckling. Om man jämför inkomstindex och buffertfondernas utveckling från 2001 och framåt ser man att inkomstindex i genomsnitt har varit 3 procent årligen medan avkastningen på buffertfonderna har varit 5,4 procent årligen. Förra året, alltså 2015, blev resultatet i pengar dryga 65 miljarder kronor. Av dessa 65 miljarder kronor hjälpte fonderna till att säkra pensionsutbetalningarna med knappa 20 miljarder kronor. Det innebar i sin tur att buffertfondernas samlade kapital ökade med 45 miljarder kronor och att det totala innehavet i buffertfonderna efter 2015 års bokslut landade på 1 230 miljarder kronor. Det är nästan så mycket pengar att man har svårt att förstå hur mycket det är.

Herr talman! Trots att AP-fonderna fungerar bra och har en positiv utveckling finns det saker som behöver förbättras.

Jag tänker börja med internkontrollen. Frågan tas upp i betänkandet. Utskottets uppfattning i frågan är att en internrevision bör införas. Denna uppfattning delas av regeringen, som anser att det finns goda skäl för att AP-fonderna bör införa internrevision.

En annan fråga som utskottet belyser är kostnadsutvecklingen i fonderna. Kostnaderna har ökat med ca 10 procent årligen de senaste fyra åren. Det är enligt utskottet inte hållbart att denna trend fortsätter. Därför utgår utskottet från att AP-fonderna omgående prioriterar arbetet med att öka kostnadseffektiviteten i förvaltningen. Utskottet har även noterat att redovisningen av de prestationsbaserade arvodena har förändrats. Det är därför av största vikt att man i skrivelsen för innevarande år återkommer med en tydligare skrivning inom detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2015

Man kan tycka att förvaltningskostnaderna är låga sett till procent av det förvaltade kapitalet, men då måste man se på frågan utifrån kronor och ören. Det visar sig då att den totala kostnaden för att förvalta fonderna under 2015 var nästan 2,2 miljarder kronor. I en jämförelse mellan Andra AP-fonden som har den högsta förvaltningskostnaden och Fjärde AP-fonden som har den lägsta handlar det om en skillnad på omkring 200 miljoner kronor per år. Det är klart att för blivande pensionärer och för att tilltron till systemet inte ska minskas måste trenden för kostnadsutvecklingen inom förvaltningen snarast brytas.

(Applåder)

Anf. 5 Carl Schlyter (MP)

Herr talman! Jag sitter inte i detta utskott, men denna fråga intresserar mig likväl eftersom det handlar om väldigt mycket pengar och om medborgarnas framtid.

Jag tycker att Håkan Svenneling tog upp flera bra saker kring förvaltningen - att om vi har så här mycket pengar i vår gemensamma ägo är det viktigt att vi tar ansvar och ser till att de styrs i miljövänlig riktning och att de inte leder till negativa effekter för vare sig miljö, människor eller djur i tredje land. Det är viktigt att vi har med oss det, och betänkandet tar också upp de sakerna.

Jag tänkte tala lite mer om den bit av betänkandet som handlar om den sjunde AP-fonden, PPM-systemet. I goda tider får vi avkastning, och alla är nöjda och glada. Men med dagens system i dåliga tider förlorar vi alla pengar, och vi tjänar ingenting på det - de är borta.

Här skulle jag faktiskt vilja se att vi lärde oss lite grann av USA, särskilt Kalifornien. Världens största pensionsfond, Calpers, hade problem i samhället. Man hade inte tillräckligt med energi. Man hade pensionsavsättningar och tänkte: Varför inte investera dem i energibolag? Men det fanns inget energibolag som kunde absorbera så mycket kapital för att investera i förnybart. Då använde man pensionspengarna aktivt för att själv bygga förnybar energi. Vad hände? Jo, man inte bara löste delar av energikrisen, utan man skapade jobb för pensionspengarna och man skapade avkastning. Man löste tre problem samtidigt i stället för att sitta och hålla tummarna och hoppas att börsen ska ge lite avkastning. Ibland gör den det, ibland inte.

Därför tycker jag att vi borde lära oss av detta. Intresset för PPM-systemet hos ganska många i Sverige är inte jättestort - 34 procent har valt att inte välja någonting under alla dessa år. Eftersom intresset inte är så stort kanske syftet med PPM-systemet var att öka svenskarnas intresse för aktier och hoppas att företagen ska gå bra på börsen. Det kanske var en del av strategin. Men jag tror att ännu fler svenskar bär ett hopp om att få en trygg ålderdom och en bättre miljö för sig själva och sina barnbarn.

Varför inte lära av USA i detta fall? Varför inte använda pengarna aktivt? Vi vill allihop ha jobb, vi vill allihop ha förnybar energi och bra infrastruktur och vi vill allihop ha avkastning. Varför inte slå tre flugor i en smäll? Då finns det dessutom någonting kvar om det blir dåliga tider. Vindkraftverket är kvar, solkraftsanläggningen är kvar, järnvägen är kvar. Allt är inte förlorat i dåliga tider när börsvärdena krymper. Det önskar jag att vi kunde ta upp nästa gång vi talar om pensionssystemet, för det skulle verkligen kunna vara en vinn-vinn-vinn-lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2015

Om alla människor har sina pensionspengar på börsen vinner några medan andra förlorar. Det enda som är säkert är att fondförvaltarna tar sin provision varje år. Det är inte min drömvärld.

Anf. 6 Jörgen Andersson (M)

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i det här ärendet. Vi är ju relativt överens i frågan. Jag tänker ändå kommentera några saker.

Det är relativt vanligt att olika intressen lyfts fram för att använda dessa stora mängder med pengar. Jag tycker att vi ibland ska påminna oss om vad syftet med AP-fonderna är. Vi ska ställa oss frågan om det är till nytta för pensionssystemet och därmed för dagens och framtidens pensionärer eller om det är till nytta för politiska intressen. När man lyssnar på vissa företrädare här får man lätt intrycket att det skulle vara mer intressant att använda pengarna för politiska intressen, och det är lite det som är problemet.

Vi kan väl alla hålla med om att AP-fondernas placeringsregler är något snäva. Man skulle kanske behöva se över det, och det är också ett arbete som pågår. Jag tror att det skulle vara intressant om de fick större utrymme i fråga om hur de placerar pengarna. Men det viktiga är att de placerar utifrån pensionärernas intressen och inte utifrån politiska intressen. Det är väl lite det som är stötestenen om man ska komma framåt i den frågan. Nog sagt om detta.

Jag vill också tillstyrka det som har sagts här tidigare om att det är viktigt att man har kontroll av AP-fondernas kostnader för förvaltningen av fonderna. Trots att jag håller med i den frågan tänkte jag sätta den i perspektiv.

Det är ju så att man har två olika delar. En del är de direkta interna och externa kostnaderna för förvaltningen. Men det finns också en prestationsbaserad del. Den delen har i årets skrivelse behandlats något annorlunda än tidigare, och det innebär att man har redovisat kostnader på 28 miljoner som enligt tidigare redovisningsprinciper skulle ha varit 654 miljoner.

Tar man hänsyn till detta visar det sig att de totala kostnaderna i årets förvaltning är 2 494 miljoner, att jämföra med förra året då de var 2 602 miljoner. Det rör sig alltså om en minskning med 108 miljoner totalt sett. Det tycker jag ändå är en positiv trend. Sedan kan jag tycka att det är lite märkligt att man ändrar på redovisningsprinciperna så att det inte går att göra jämförelser med tidigare år, men det kan vi ta i en senare debatt.

Jag vill också kort nämna Etikrådet. Jag var på OECD-möte för någon vecka sedan, och vi diskuterade där de viktiga frågorna om ansvarsfullt företagande. För att man ska komma framåt med ansvarsfullt företagande tror jag att det är viktigt att det säljer att vara både miljövänlig och etiskt korrekt. Jag tror att det är när konsumenterna efterfrågar ansvarsfullt företagande vi får ett genomslag. Jag tror inte att detta går att styra politiskt uppifrån, utan det måste komma underifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2015

Jag vill alltså lyfta fram att det inte bara handlar om ansvarsfullt företagande utan att även de offentliga förvaltningarna, till exempel pensionsfonder, måste ha en policy som går i den riktningen. Detta lyfte jag i Etiska rådet, och man kände mycket väl till det och tyckte att Sverige var ett bra exempel. Just den verksamhet som har funnits i AP-fonderna i Sverige är alltså en modell i ett globalt perspektiv.

Anf. 7 Carl Schlyter (MP)

Herr talman! Jag vill inte gå i polemik; jag tycker att mycket av det Jörgen sa var vettigt. Jag vill bara påminna om en liten detalj: Om man kan få en konsumentstyrd efterfrågan på det som är bättre är det självklart det effektivaste. När det gäller förvaltningen av AP-fonden är det dock vi här i riksdagen som representerar konsumentintresset, och därför tycker jag att det är rimligt att vi tar upp de frågorna här.

Anf. 8 Jörgen Andersson (M)

Herr talman! Där finns ingen motsättning, utan vi måste naturligtvis dra upp riktlinjer och utarbeta policyer. Men vi har många exempel i historien där vi genom politisk styrning har trampat fel: tekokrisen, varvskrisen, storindustrin och så vidare. Jag tror inte på att politiken kan styra människors beteende, utan det måste komma underifrån. Sedan ska riktlinjer och policyer naturligtvis vara vägledande - det finns ingen motsättning där.

Anf. 9 Carl Schlyter (MP)

Herr talman! Jag tycker som sagt inte att det är någon stor konfliktfråga. Jag håller med om att staten inte ska gå in och styra privata verksamheter. Det finns verksamheter som det är lämpligt att staten styr när konkurrens inte gynnar samhället och andra där det inte är lämpligt. Så detta är ingen större konflikt; jag ville bara påminna om att om miljöstyrning av AP-fondernas förvaltning någon gång ska göras ska det ske härifrån. Om vi sedan dessutom tillsätter rätt styrelser kan de också fortsätta att följa upp våra beslut på ett bra sätt.

Anf. 10 Jörgen Andersson (M)

Herr talman! Det finns som sagt ingen motsättning, och jag tackar Carl Schlyter för hans synpunkter. Jag tror verkligen på att både förvaltande AP-fonder och konsumenter är bättre än vi politiker på att bestämma vad som är bra miljöpolitik och vad som inte är det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)