Arbetskraftsinvandring

Anf. 124 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringspartierna genom Tidöavtalet upprättat en agenda för hur villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas. Det handlar om att de som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska ha drägliga villkor. Utgångspunkten är att arbetstillstånd ska beviljas om arbetskraftsinvandraren får en lön som motsvarar medianlönen. Arbetstillstånd får inte beviljas om utlänningen saknar en heltäckande sjukvårdsförsäkring för den första tillståndstiden.

Vissa yrkesgrupper kommer inte att beviljas arbetstillstånd över huvud taget. Det kan handla om personliga assistenter eller om enkla jobb till vilka rekrytering lätt kan ske bland personer i Sverige. Vill man att någon ska arbeta i ett falafelstånd eller i en korvkiosk finns det ingen mening med att ta hit någon från ett annat land.

Det finns alltför många här i Sverige som går runt och saknar ett jobb. I vissa fall handlar det om speciella omständigheter som gör att personen inte kan jobba. Oftast handlar det dock om människor som är friska nog att jobba men som avstår. Antingen råder det ett missförstånd när det gäller det svenska välfärdssystemet som gör att människor ser bidragen som medborgarlön, eller så saknar dessa människor arbetsmoral.

Jag såg nyligen en analys från Svenskt Näringsliv som visade att 183 000 personer i arbetsför ålder i Skåne inte var självförsörjande år 2021. Det motsvarar 26 procent av befolkningen i arbetsför ålder i Skåne. I riket är motsvarande andel 23 procent.

Lösningen är inte att dessa människor fortsätter att gå på bidrag och att människor från andra länder kommer hit och tar dessa enkla jobb, som rätt många kan utföra. Lösningen är i stället att vi har en arbetskraftsinvandring som förser Sverige med den högkvalificerade arbetskraft som vi ibland kan sakna, medan de arbeten som våra egna medborgare kan ta går till dem som faktiskt lever i Sverige.

Denna fråga gränsar också till integrationspolitiken. Många av dem som inte är självförsörjande i Sverige är faktiskt utrikes födda. Att så många utrikes födda inte är självförsörjande är ett större problem bland kvinnor än bland män.

Det är rätt ironiskt att vi har haft ett regelverk som har gjort att migranter har kommit hit för att ta arbeten som hade kunnat gå till migranter som redan levt i arbetslöshet i Sverige, men så har arbetskraftsinvandringen sett ut i Socialdemokraternas Sverige. Det är det som ska ändras nu.

Till skillnad från Socialdemokraterna har vi inte bara ambitioner när det gäller en restriktiv arbetskraftsinvandring, utan det handlar om ambitioner som ska förverkligas under denna mandatperiod. Det ska ske en förändring som går att se.

Redan i dag ägde det rum en pressträff där regeringen informerade om sin nya förordning, som ska ut på remiss. Enligt denna förordning ska lönen uppgå till minst 80 procent av medianlönen för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det blir ett lönekrav på ungefär 26 500 kronor. När Socialdemokraterna hade makten var lönekravet för arbetskraftsinvandrare 13 000 kronor. Med andra ord har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen redan nu, innan det ens gått ett år sedan regeringstillträdet, fördubblat lönekravet för arbetskraftsinvandring. Detta var något som Socialdemokraterna inte kunde göra under sina åtta år vid makten.

Det här kommer också att innebära att färre arbetstillstånd kommer att beviljas. Oseriösa näringsidkare som missbrukat arbetskraftsinvandringen kommer inte längre att kunna utnyttja människor.

Det är så här det ser ut när man står upp för sin politik. Man får saker gjorda. Detta är endast det första steget mot en arbetskraftsinvandring där det råder ordning och reda, där det är Sverige som prioriteras och där svenska behov bestämmer vilka som får komma hit och arbeta.

Det som planeras framöver är att ta fram förslag för att höja lönekravet ännu mer, så att det faktiskt motsvarar medianlönen. Dessutom ska människor i vissa yrkesgrupper inte få arbetstillstånd över huvud taget. Människor i andra yrkesgrupper, som Sverige skulle ha behov av, kommer att ha ett lägre lönekrav. De som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska också skaffa en heltäckande sjukvårdsförsäkring för den första tillståndstiden innan de kommer till Sverige.

Allt detta kommer göras under denna mandatperiod. Med andra ord kommer arbetskraftsinvandringen att bli ett sätt att bidra till Sverige - inte ett sätt att belasta Sverige.

Jag läste för några dagar sedan ett pressmeddelande från Socialdemokraterna där Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson sa att SD och regeringen har tillåtit den okvalificerade arbetskraftsinvandringen att öka. Det är tjatter. Sverigedemokraterna och regeringen kommer att höja lönekravet för arbetskraftsinvandringen avsevärt. Det är vad som kommer att hända i verkligheten. Sedan kan Socialdemokraterna tjattra som de vill, precis som de gjorde under åtta år medan en liberal arbetskraftsinvandring utnyttjades av kriminella som ett verktyg.

Man har inte ens på ett ordentligt sätt följt upp i hur stor grad kriminella har utnyttjat arbetskraftsinvandringen. Det låga lönekravet på 13 000 kronor, som accepterats av Socialdemokraterna, och bristen på kontroller under åtta år har resulterat i osäkra anställningar som stärkt den svarta ekonomin, då de som till synes har arbetat inom den legala ekonomin egentligen har arbetat inom den illegala ekonomin.

Trots allt tjatter finns det några fakta som inte kan förnekas. Socialdemokraterna hade åtta år på sig, men man gjorde ingenting för att höja lönekravet.

Fem dagar före valet 2022 lämnade den socialdemokratiska regeringen in propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, där man lovade någon form av höjt lönekrav. Varför väntade Socialdemokraterna i åtta år innan man agerade? Såg man inte problembilden?

Det finns politiker som tjattrar och politiker som agerar. Svenska folket är trött på tjatter. Nu är det dags att få saker och ting gjorda och se till att vi har en arbetskraftsinvandring som inte blir ett verktyg för kriminella, som det har varit under det socialdemokratiska styret.

Fru talman! Arbetskraftsinvandringen ska handla om kvalitet - inte kvantitet. Det ska vara Sveriges behov som står i centrum. Arbetskraftsinvandring ska inte bli en ursäkt för ekonomiska migranter att ta sig till Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 125 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Det finns rätt mycket med detta som man skulle kunna korrigera. För det första vill jag inte ge Socialdemokraterna äran för arbetskraftsinvandringen, utan det var faktiskt en mycket bra borgerlig och liberal alliansreform som ledamotens partis samarbetspartier genomförde tillsammans med Centerpartiet. Det var det första.

Det andra handlar om ekonomiska migranter. Man trycker ned en grupp som kommer till Sverige och arbetar, går upp på morgonen, går till jobbet, betalar skatt och bidrar till vår svenska välfärd och till vår bnp.

Det finns många grupper och branscher som kommer att beröras av ett höjt lönegolv. Det som kom i dag var, om man ska lyssna på regeringen, ett första steg i en tvåstegsraket. Tvåstegsraketen kommer att innebära att lönegolvet framöver kommer att ligga någonstans runt 33 000 kronor, och det kommer ju att drabba de så kallade kvalificerade yrken som ledamoten säger sig vilja värna. Det kommer att drabba de gröna näringarna. Det kommer att drabba it-tekniker och it-ingenjörer.

Jag undrar också över att ledamoten säger sig vilja stävja brott och fusk. Jag tror att vi alla är överens om att det inte hör hemma i någon del av samhället, så inte heller inom arbetskraftsinvandringen. Men den utredning som presenterade det förslag som regeringen i dag baserar sitt nya lönegolv på landade själv i att ett höjt lönegolv inte motverkar fusk och brottslighet. Jag undrar varför regeringen och Sverigedemokraterna gör en annan bedömning än den utredning man baserar sitt eget förslag på.

Anf. 126 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Cato!

Vad jag sa i mitt anförande var att S var passiva i åtta år. Man gjorde ingenting alls för att stävja fusket eller höja lönekravet för arbetskraftsinvandrare på något sätt, utan man väntade till fem dagar före valet innan man lämnade in ett förslag.

Det är inget fel med själva arbetskraftsinvandringen, men däremot måste det vara ordning och reda. Vad man har infört nu är ett lönekrav på 26 500 kronor, och jag kan tycka att det är rimligt. Det lönekrav som finns i dag är på 13 000 kronor. Vill vi ta hit någon från ett annat land för att jobba för en lön på 13 000 kronor? Det är helt och hållet omänskligt att ha så låga lönekrav.

Fru talman! Ledamoten Cato måste ju känna till att de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring har resulterat i att kriminella nätverk har kunnat använda sig av arbetskraftsinvandringen som ett verktyg. Detta står till och med i Socialdemokraternas reservation, så majoriteten i denna församling ser problembilden att arbetskraftsinvandring enligt de nuvarande reglerna - som ledamoten Cato stöder - har använts som ett verktyg av kriminella nätverk. Även ledamoten Cato måste förstå att det finns de som faller offer för dessa kriminella nätverk, fru talman. Vi ska absolut inte ha en arbetskraftsinvandring som stärker kriminaliteten i Sverige.

Anf. 127 Jonny Cato (C)

Fru talman! Vi är helt överens om att fusk, oegentligheter och kriminalitet inte hör hemma i någon del av samhället - så inte heller inom arbetskraftsinvandringen. Men det är ju så att den utredare som presenterat förslaget själv säger att ett höjt lönegolv inte motverkar kriminalitet eller fusk. I praktiken ser det nämligen ut så att man kan skriva en lön på papperet och betala en annan i verkligheten.

Därför behövs det andra förslag om man säger sig vilja motverka fusk, oegentligheter och kriminalitet. Därför undrar jag om det finns andra bevekelsegrunder för regeringen, för man vill uppenbarligen inte motverka fusk och oegentligheter. Eller är det så att man tycker att utredaren har gjort en dålig utredning? I så fall tycker jag att det är konstigt att man baserar sitt lönegolv på just den utredningen.

Nej, det är inte ett lönegolv på 26 500 som införs. Den som vill komma hit och arbeta för 26 500 skulle få avslag, för det är 26 660 kronor som är lönegolvet. Ni som lyssnar kanske tycker att det är lite onödigt att lyfta upp dessa 160 kronor, men det handlar just om att detta är en godtyckligt satt lön som man har kommit överens mellan Tidöpartierna. Jag kan undra varför man landade på just 26 500 och inte på 28 000 eller 24 000. Det hade varit intressant att veta.

När det gäller en lön på 13 000 kronor är det väldigt få som ligger på den nivån. Det framgår av utredningen. Det är kollektivavtalsmässiga och branschmässiga löner som ska gälla för arbetskraftsinvandringen, och jag tycker att det är viktigt att vi värnar den svenska modellen - att det är parterna själva som sätter lönerna på svensk arbetsmarknad, inte de fyra Tidöpartierna.

Anf. 128 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Först ska jag besvara frågan varför lönekravet är 26 500 kronor. Det beror på att 26 500 kronor är 80 procent av medianlönen för år 2021. För varje år som går kommer nivån alltså att höjas.

Jag undrar om Jonny Cato och jag verkligen är överens om att arbetskraftsinvandringen inte ska gynna kriminella nätverk, fru talman. Har man ett lönekrav på 13 000 kronor bjuder man nämligen in kriminella organisationer att använda arbetskraftsinvandringen som ett verktyg. Jag tror att det flesta medborgare som ser detta förstår att det inte är rimligt att ha ett lönekrav på 13 000 kronor. En diskare i Sverige tjänar 16 000 kronor - vilka människor är det som ska tjäna dessa 13 000 kronor? Det är en mycket låg lön, och den är till för att utnyttjas inte bara av kriminella nätverk utan också av oseriösa näringsidkare.

Sedan frågade ledamoten Cato om det fanns andra bevekelsegrunder, fru talman. Jo, vi har många som går på bidrag här i Sverige, och när det gäller de enkla jobben är det de personer som går på bidrag och lever i arbetslöshet som ska ta dem. Det är de som ta de enkla jobben i falafelståndet eller korvkiosken; man ska inte ta hit någon från ett helt annat land utanför EU för att utföra dessa enkla jobb. De ska gå till människor som under lång tid har levt på bidrag. Bidragstagandet är orsaken till barnfattigdom och all annan fattigdom vi har i Sverige. Det bästa sättet att komma ur fattigdomen är att få ett jobb.

Anf. 129 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom alla våra motioner men att jag för enkelhetens skull yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det råder ingen tvekan om att vi som land behöver få hit den kompetens vi saknar. Sverige behöver ett regelverk som möter företagens behov av arbetskraft från andra länder, och arbetskraftsinvandring kan hjälpa företag att växa och utvecklas när det inte går att hitta rätt kompetens här i Sverige.

Avskaffandet av arbetsmarknadsprövningen har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring, ofta inom lågkvalificerade yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft, samtidigt som allt fler människor blir arbetslösa i Sverige. Det är också inom dessa yrken som de flesta problem med missbruk av systemet och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare förekommer. Fackföreningsrörelsen, arbetsgivarorganisationer och myndigheter har slagit larm om att lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att den enkelt kan utnyttjas av organiserad brottslighet.

Fru talman! Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och ett system som bidrar till otrygga villkor och lönedumpning. En viktig utmaning de kommande åren är att fortsätta pressa ned arbetslösheten, särskilt bland nyanlända och långtidsarbetslösa, och vi socialdemokrater föreslår att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige.

Fru talman! Jobben ska i första hand gå till arbetslösa personer i Sverige, och vi ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Att människor söker sig till Sverige för att jobba här är i grunden ett styrkebesked för vårt land och för vår ekonomi. Med rätt reglering bidrar arbetskraftsinvandring till en bättre fungerande arbetsmarknad, tillväxt och fler nya jobb.

Dagens system, som infördes år 2008, bröt dock med den balanserade modell som hade tjänat Sverige väl under många år. Systemet är utformat för att ge mesta möjliga flexibilitet för arbetsgivaren, till priset av att all osäkerhet bärs av den enskilda arbetaren. Det har blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk medan seriösa företag riskerar att konkurreras ut.

Erfarenheten från snart 15 år med OECD:s mest liberala arbetskraftsinvandring visar tydligt att ett fungerande regelverk inte kan ersättas av bevakning och kontroll i efterhand, även om sådan naturligtvis också måste finnas och vara effektiv.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde ett antal förbättringar under föregående mandatperiod som förbättrar skyddet för arbetstagarna, bland annat krav på bindande anställningsavtal, krav på att arbetsgivaren anmäler försämrade arbetsvillkor och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Men mer behöver göras. Vi måste sluta att lappa och laga. Det är hög tid att sätta stopp för det missbruk, bidragsfusk och utnyttjande som både drabbar enskilda och göder den grova brottsligheten. Det är hög tid för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Personer som har fått skydd i Sverige har ännu inte kommit i arbete, samtidigt som personer från andra länder utnyttjas här. Det påbörjade reformarbetet behöver fortsätta, och ytterligare sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken införs.

Fru talman! Regeringen bör skyndsamt återkomma i detta, för det behövs också ett nytt system för arbetskraftsinvandring som fokuserar på de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det är en rimlig ordning att de jobb som finns i första hand ska gå till människor som redan finns i Sverige och saknar arbete.

Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall där det inte går att hitta någon i Sverige som kan ta jobbet. Samtidigt ska det också vara lätt att rekrytera från andra länder när kompetensen saknas.

En arbetsmarknadsprövning för arbetstillstånd behöver därför införas. Men nu slopar Sverigedemokraterna och regeringen utredningen gällande arbetsmarknadsprövningen. De vill i stället utreda åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bland annat genom att föreslå regleringar, krav på en heltäckande sjukförsäkring och en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper.

Dagens besked från regeringen om ett försörjningskrav på 26 560 kronor i månaden, som ska räcka till uppehälle, mat och heltäckande sjukförsäkring, borgar för att den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen inte kommer att minska. Här ingår även att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

Utredningstiden förlängs, och uppdraget ska i stället redovisas i sin helhet senast den 31 januari 2024. Denna strategi skapar ett system där regeringen själv kan besluta om vilka yrken som ska utsättas för lönedumping. Den förlängda tiden innebär att det dröjer ytterligare ett och ett halvt år innan de eventuella förbättringar som detta innebär kan komma till. Till dess råder helt öppen arbetskraftsinvandring.

Regeringen missar målet. Det finns en enklare lösning, och det är behovsprövning. Att den slopades har lett till att tusentals och åter tusentals arbetskraftsinvandrare i yrken med inga eller låga krav på tidigare yrkeskunskaper har lurats, utnyttjats och exploaterats den senaste 15 åren.

De nya direktiv som utredningen har fått gör inte systemet enklare - tvärtom. Att en utredare ska lämna förslag på lönegolv med en mängd olika undantag leder till ett ännu snårigare och ännu mer komplicerat regelverk för både arbetskraftsinvandrarna och företagen.

Så här kan vi inte ha det. Det måste bli ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi behöver få fart på Sveriges tillväxt. En okontrollerad arbetsmarknad i Sverige leder aldrig till något positivt.

Det pågår en nyindustrialisering och en grön omställning. Utveckling av ny teknik sker ständigt. Vi har en välfärd där det aldrig blir lågkonjunktur. Vårt samhälle går inte runt när tryggheten på arbetsplatserna brister och där konkurrensen mellan företagen sker till priset av sämre arbetsmiljö och villkor.

Vi vet att andelen personer i Sverige i arbetsför ålder kommer att minska närmaste åren. Samtidigt som det råder arbetslöshet lyser investeringarna i utbildning och omställningsstöd med sin frånvaro.

Det är inte rätt väg att gå. Sverige behöver en regering som klarar av att upprätthålla en arbetsmarknad som gynnar Sverige och som inte abdikerar från sitt ansvar.

(Applåder)

Anf. 130 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag blev rätt konfunderad när jag läste Socialdemokraternas reservation. I den kan man läsa att de marknadsbaserade bestämmelser om arbetskraftsinvandring som infördes 2018 har gynnat oseriösa företag och blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk medan skötsamma företag riskerar att utkonkurreras.

Det är rätt intressant att Socialdemokraterna gör den bedömningen, eftersom det var först några månader innan valet 2022 som Socialdemokraterna lade fram förslag om krav på anställningsavtal vid arbetskraftsinvandring, som dock endast skulle följas upp i ett fåtal fall. Samtidigt gjorde Socialdemokraterna arbetskraftsinvandringen ännu mer liberal genom att öppna för att vissa utlänningar, trots att de inte hittat ett arbete, skulle få tillstånd så att de kunde komma och leta efter arbete i Sverige. Förslaget om skärpt lönekrav lämnade Socialdemokraterna in fem dagar innan valet 2022.

Om Socialdemokraterna gör bedömningen att den nuvarande arbetskraftsinvandringen gynnar kriminella nätverk undrar man ju varför ni inte gjorde något åt detta under de åtta år som ni hade makten. Varför väntade ni ända till 2022 innan ni agerade? Varför lät ni kriminella nätverk och oseriösa företag gynnas av en liberal arbetskraftsinvandring i hela åtta år?

Anf. 131 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för reflektionerna och frågan!

Visst kan jag stå här och beskriva socialdemokratisk politik, men i dag är det ni som är stödparti till regeringen, och svenska folket har rätt att veta vad ni vill.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har bland annat fattat beslut om åtgärder mot arbetskriminalitet. Vi har ställt krav på anställningsavtal och bättre kontroller och samverkan mellan myndigheter. Vi har lämnat ett kommittédirektiv om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Vi har också bjudit in till krissamtal för breda överenskommelser med regeringen, men det har regeringen tackat nej till. Det är så ni vill ha det.

För att återgå till ledamotens reflektioner: I debatten i kammaren i april i fjol angående skärpta och förbättra regler för arbetskraftsinvandring går det att ta del av detta: "För det sjätte behövs en riktig, myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning så att det offentliga faktiskt kan utöva viss kontroll över vilka yrken som kan tillsättas genom arbetskraftsinvandring och vilka vakanser som bör gå att fylla med personer som redan finns här. Det är helt enkelt inte rimligt att vi hämtar hit snabbmatspersonal, kallskänkor eller bärplockare samtidigt som nästan 700 000 personer med utländsk bakgrund redan finns här och inte klarar sin egen försörjning. Det finns gott om personal till de här jobben i Sverige."

Det sa ledamoten Aspling. Den där sista pusselbiten fattades, alltså en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring. Jag undrar, fru talman, hur ledamoten ställer sig till det här i dag.

Anf. 132 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag är mycket positiv till myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. Däremot har Sverigedemokraterna varit tvungna att samla olika partier för att faktiskt göra något eftersom Socialdemokraterna inte gjorde någonting över huvud taget under åtta år utan väntade ända till 2022 innan ni lade fram några förslag över huvud taget.

När man samlar olika partier för att faktiskt få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen måste man kompromissa, och vad vi har gjort i dag är att fördubbla lönekravet för arbetskraftsinvandringen. Det är något som Socialdemokraterna inte ens kom i närheten av under sina åtta år vid makten. I Tidöavtalet finns flera andra förslag, vilket jag redogjorde för i mitt anförande, som kommer att genomföras under mandatperioden.

Socialdemokraterna hade åtta år på sig. Det enda de gjorde var att lämna in en proposition slash pamflett fem dagar innan valet och säga att man hade en ambition att höja lönekravet. Sedan har man inte gjort något över huvud taget.

Samtidigt säger Socialdemokraterna att arbetskraftsinvandringen har gynnat kriminella nätverk.

Jag ställde en fråga till ledamoten. Varför har man inte gjort något under åtta år? Varför har man väntat? Kriminella nätverk har sina offer. Människor har blivit skjutna, och barn har köpt narkotika från olika kriminella organisationer. Varför har ni väntat? Har inte svenska folket rätt att få svar efter alla våldsdåd vi har sett genom åren? Eftersom ni säger att arbetskraftsinvandring gynnar de kriminella nätverken, varför var ni så passiva?

Anf. 133 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Det underliga är ju att ledamoten och ledamotens parti inte har velat göra breda överenskommelser om detta. Vi lade ändå fram ett kommittédirektiv.

Vi vill ha en behovsprövad arbetskraftsinvandring eftersom det främjar seriösa företag och löntagare i Sverige. Det förebygger fusk, utnyttjande av människor och arbetslivskriminalitet. Det hjälper människor i arbete och gör det lättare att göra rätt. Det är bra för hela Sverige.

Anf. 134 Magnus Resare (M)

Fru talman! Låt mig åter ställa frågan till ledamoten eftersom vi inte fick något svar på den i förra replikskiftet. Varför gjorde ni inte detta under de åtta år Socialdemokraterna styrde? Ni lägger fram denna politik nu när vår sida har tagit över. Denna fråga måste ni faktiskt svara på.

Med tanke på vilka ni vill regera landet med, tror ledamoten att ni kommer att få igenom någon av den migrationspolitik ni nu presenterar?

Anf. 135 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Vi ska väl ändå ha ett val först innan vi börjar prata om vilka partier vi ska regera med.

När det gäller frågan om vad Socialdemokraterna har gjort vet både ledamoten och regeringen hur det kan vara när man ska komma överens. I Tidöavtalet har ni ju fått ge tappt på försörjningskravet, så ledamoten borde vara fullständigt medveten om detta.

I stället för att ifrågasätta vad den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde tycker jag att ledamoten och ledamotens parti och regering borde ha fokus på Sverige här och nu. Vi är i en lågkonjunktur där barnfamiljer drabbas av fattigdom och kommuner och regioner får alldeles för små resurser för att kunna bedriva adekvat vård och omsorg. Detta borde ledamoten ha fokus på i stället.

Anf. 136 Magnus Resare (M)

Fru talman! Min uppfattning är att om jag replikerar på ledamotens anförande är det ledamoten som ska svara på mina frågor, inte tvärtom. Jag kommer strax att hålla mitt anförande, och därefter finns möjlighet att ställa frågor till mig.

Eftersom jag till synes inte fick några svar på mina frågor, kan jag ställa en annan fråga. Jag tyckte mig uppfatta att ledamoten hade synpunkter på att vi inför vissa undantag från försörjningskravet. Vad har ledamoten för svar till alla de företagare som riskerar sina verksamheter med tanke på att det är en väldigt snabb omställning som nu sker?

Anf. 137 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Vårt förslag i kommittédirektivet är att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsprövad för att få stopp på fusket. Det vill även företagare, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och myndigheter. Något måste göras. Jag håller alltså inte med ledamoten.

Anf. 138 Magnus Resare (M)

Fru talman! Det är glädjande att följa regeringens arbete med att förbättra reglerna för arbetstillstånd. Vi moderater tycker alltid att det är bra och viktigt med människor som arbetar. Att människor arbetar lägger grunden för vårt samhälle och för vår välfärd. Varje arbetad timme i vårt land är en timme som bidrar till allt som är bra med Sverige.

Jag vill också redan inledningsvis poängtera att många utrikes födda bidrar på ett jättebra sätt till vårt samhälle genom att arbeta. Det ska vi vara noga med att komma ihåg. Jag hoppas såklart att det ska fortsätta vara så även i framtiden.

Debatten ska inte handla om att det är ett problem med människor som vill jobba.

Fru talman! Däremot har vi ett problem i Sverige i dag med människor som inte arbetar. Detta är värt att prata om, för det är ett problem.

År efter år har inte minst socialdemokratiska företrädare stått i just denna talarstol och förklarat vikten av en extrem migration, ett extremt mottagande, och försvarat det med att vi behöver arbetskraft som kan arbeta inom välfärden. Alla vi som växte upp under 90-talet och det tidiga 2000-talet skolades att tro att utan invandring skulle välfärdsstaten kollapsa. Vem ska då arbeta på våra äldreboenden? sa man. Allt med invandring var bra, och att tycka något annat var rasism. Ju fler människor Sverige tog in, desto rikare skulle vårt land bli. Så påstods det verkligen.

Fru talman! Blev det så? Blev invandringen verkligen den kassako som utlovades när jag växte upp? Sverige har i dag över 700 000 utrikes födda som inte är självförsörjande. Totalt är över 1,3 miljoner människor i landet inte självförsörjande. Ändå står vi här och debatterar arbetskraftsinvandring. Jag tycker att det är lite konstigt.

Att i detta läge upprätthålla ett system som gör att människor som redan är här fortsätter att stå utanför arbetsmarknaden för att jobben går till människor från andra sidan jordklotet är orimligt.

Vi vet att människor i Sverige tackar nej till arbeten för att bidrag ger mer än lön eller i varje fall lika mycket som lön. Vi kan nog vara ganska säkra på att många utan lojalitet till den svenska välfärdsstaten därför missbrukar våra system.

Det är därför skönt att veta att begränsningen av möjlighet att ta hit arbetskraft till lågbetalda jobb sker samtidigt som vi kommer att införa ett bidragstak. Det kan vara bra att veta för de som i dag utnyttjar och missbrukar välfärdssystemen att vi tänker sätta stopp för det. Kan du arbeta ska du arbeta. Då och bara då kan vi upprätthålla den svenska välfärden.

Fru talman! Svensk arbetsmarknad ska i första hand besättas av människor som redan bor i landet. Vi vet också att en massa människor inget hellre vill än att få ett arbete. Dem ska vi hjälpa.

När det kommer till arbeten som inte ställer krav på språk eller utbildning ska vi politiker reformera de system som behövs för att få ut människor som redan är här i landet till dessa arbeten. Det handlar bland annat om att minska möjligheten att missbruka bidrag.

När det kommer till arbeten som ställer högre krav ska vi möjliggöra en kompetensförsörjning genom det svenska utbildningssystemet. Det är viktigt. Men att kompetensförsörjning kan ta tid förstår vi, och därför höjer vi försörjningskravet rejält, men inte oändligt, för att nödvändig kompetens fortfarande ska kunna hämtas till Sverige. Det är oerhört viktigt att svenska företag kan konkurrera på en internationell marknad.

Det vore naivt att tro att de 700 000 utomeuropeiskt födda som i dag inte är självförsörjande skulle kunna hoppa in som ingenjörer på Scania eller som it-utvecklare.

Vi ser det också som positivt att regeringen öppnar upp och möjliggör för vissa undantag från lönegolvet, eller försörjningskravet. I första hand gäller det vissa säsongsarbeten där vi i dag ser att företagen annars inte kan försörjas med relevant personal. Men låt detta vara undantag och ingenting annat.

Fru talman! Låt oss vara överens om att det ska råda ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Genom reformerna tror vi oss få bukt med mycket av det missbruk vi vet har förekommit med ibland direkt kriminella upplägg där människor köpt ett arbetstillstånd, inte för att de i första hand vill komma hit och arbeta utan för att få tillgång till Sverige. Egentligen är det en dold asylinvandring för människor utan asylskäl.

Genom att höja försörjningskravet och i övrigt skärpa regelverken försvårar vi för att sådant här fortsätter. Men givetvis går det aldrig att bli helt fri från missbruk av systemet.

Fru talman! Jag vill särskilt framhålla det goda samarbetet med de regeringsbärande partierna i denna fråga. Våra kompisar i Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna samarbetar konstruktivt med oss för att lägga om Sveriges kurs och riktning i denna fråga liksom i många andra. Det är givetvis mycket enklare att få till en bra politik när alla identifierar samma problem och gemensamt resonerar fram lösningar på dem. Det är också glädjande att se att Socialdemokraterna i så stor utsträckning hänger på regeringen i migrationsfrågorna. I och för sig är det kanske ett lite sent och yrvaket uppvaknande hos Socialdemokraterna i dessa frågor, men ändå. Det är bra med bred enighet i de stora samhällsfrågorna.

Socialdemokraterna lämnar efter sig ett kaos på migrationsområdet. Det kommer man inte ifrån. Fast det kanske inte bara är de som ska beskyllas för detta, även om de såklart är ytterst ansvariga för de senaste åtta årens utveckling. Socialdemokraterna verkar förresten verkligen vilja göra avbön efter sitt migrationshaveri. Titta bara på Anders Ygemans utspel häromdagen när han fick feeling och drog igång som en propeller och presenterade ett eget ygemanskt lönegolv, eller vad man ska kalla det. Det var helt uppenbart baserat på Tidöpartiernas förslag och politik, men det kanske inte riktigt kom fram på presskonferensen.

Den moderatledda regeringen presenterade i dag ett eget förslag på ett höjt försörjningskrav. Det är ett förslag som är förankrat i riksdagen, till skillnad från den ygemanska kopian. Vi säger i det här läget att lönegolvet, eller försörjningskravet, ska vara strax över 26 500 kronor. Det är 80 procent av medianlönen, och det kommer sedan öka till över 32 000 kronor i nästa steg. Vi är överens bland Tidöpartierna om att det steget ska tas.

Fru talman! Ibland kan jag ändå känna en viss sympati för Socialdemokraterna, kanske inte för deras parti men i alla fall för deras tidigare situation. Man måste ändå ha med sig att de har varit tvungna att bedriva sin politik med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och det tidigare borgerliga partiet men numera röda stödhjulspartiet Centerpartiet. Med den konstellationen kan det nog inte gå så mycket annat än rätt dåligt i de här frågorna. Väljarna måste ha med sig att detta faktiskt är alternativet som kommer pressa Socialdemokraterna framför sig om det skulle bli ett regeringsskifte. Centerpartiet verkar förresten använda arbetskraftsinvandringen som ytterligare ett loophole för att fortsätta sin kamp för öppna gränser. Det kan enkelt konstateras om man ser till deras motioner som vi nu föreslår avslås. Så hur ska sossarna få igenom sin politik? Jag tror att det blir som vanligt: Migrationsfrågorna är det första man förhandlar bort när man vill komma åt makten. Så tror jag att det blir.

I övrigt motionerar oppositionen ganska mycket i linje med regeringens politik och föreslår framför allt sådant som regeringen redan arbetar med. Som moderat tycker jag därför att det är glädjande att Socialdemokraterna och flera av de andra oppositionspartierna nu ändå verkar medge att vi är svaren på de stora samhällsfrågorna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 139 Frida Tånghag (V)

Fru talman! Ledamoten pratade mycket om människor i Sverige som inte jobbar och att man ska jobba om man kan jobba. Min fundering är att vi fortfarande har bristyrken i Sverige och att vi historiskt sett har haft en arbetskraftsinvandring som har tjänat Sverige väl, både när det gäller samhällsnytta och ekonomiskt.

Hur man än vrider och vänder på det finns det bristyrken i Sverige där det skulle behövas en arbetskraftsinvandring. Där har jag en kort fråga. Jag undrar hur det kommer sig att Moderaterna inte kan se att en regelrätt myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning skulle kunna vara lösningen, i kombination med kollektivavtal och arbetsmarknadens parter, där det också kan finnas ett säkerhetssystem för att stabilisera arbetsmiljön och trygga arbetstagare på marknaden - för att ha en motpart mot arbetslivskriminalitet och kunna möta upp det. Hur ser Moderaterna på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning med tanke på att vi har bristyrken i Sverige och även fortsättningsvis kommer att ha det?

Anf. 140 Magnus Resare (M)

Fru talman! Vi tycker också att det är viktigt att framhålla att det ska finnas undantag från de försörjningskrav som vi nu inför.

Vi har en akut problematik att lösa, nämligen att vi har haft ett försörjningskrav på 13 000 kronor. Så kan vi inte ha det. Det verkar rätt många partier här vara rörande överens om. Vi måste höja det. Därför tar vi nu steg ett och höjer det till 26 500 för att utvärdera och i lugn och ro titta på var vi behöver göra undantag, var vi har ett behov som vi inte kan täcka genom den svenska arbetslöshetspoolen med människor.

Vi är rörande överens om att vi kommer att ha behov av arbetskraftsinvandring även i framtiden. Vi har nog bara lite olika syn på hur vi ska lösa den. Vi medger att det ska finnas möjlighet för undantag, för i vissa branscher och yrken kommer vi att behöva det. Vi vill inte slå undan benen på en enda företagare genom att genomföra detta. Vi vill slå undan benen på dem som missbrukar och utnyttjar systemet, och vi vill hjälpa människor som i dag står utanför arbetsmarknaden och som redan är i vårt land att komma ut på arbetsmarknaden om de har möjlighet att jobba. Jag tror att det är viktigt för alla människor i det här landet som inte har ett jobb och som vill ha ett jobb att de har möjlighet att få ett jobb och att de inte blir utkonkurrerade av någon som är på andra sidan planeten.

Anf. 141 Frida Tånghag (V)

Fru talman! Det jag uppfattar av ledamotens svar är att det fortfarande inte är brist inom bristyrkena som kommer att styra, utan det är ett ekonomiskt golv. Om det är 13 000 eller 100 procent eller 80 procent av medianlönen har jag inte så mycket att säga om.

Men jag känner inte att jag får svar. Det kommer att finnas bristyrken. Hur ska man matcha upp det? Hur ska man möta upp det? Hur ska man kunna identifiera dem? Vi kommer att fortsätta att ha en arbetsbrist i Sverige. En regelrätt arbetsmarknadsprövning följer ju den svenska modellen, och den svenska modellen är något som har tjänat Sverige väl - det tycker både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer - i stället för att politiken går in och dikterar löner på arbetsmarknaden.

Anf. 142 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag upplever inte att vi på något sätt dikterar några löner eller villkor på arbetsmarknaden.

Vi är inte klara med den här frågan. Regeringen hade en presskonferens i dag där vi presenterade vad vårt försörjningskrav ska vara: 26 500 kronor. Nu sätter vi detta i ett första steg, och sedan arbetar vi med det. Vi vill se över vilka yrken det finns behov av i framtiden, var vi ska göra undantag och var vi ska lägga medianlönen. 32 000 har vi sagt är vårt mål i framtiden. Vi kommer att komma dit, det är vi överens om, men vissa undantag kommer att behöva göras. Där vi är nu på 80 procent slår det rätt hårt ungefär där alla kockar ligger, och vi vet att det finns ett oerhört behov av att få hit kockar från andra delar av världen. Det vet kanske ledamoten själv, som jag vet har en bakgrund i yrket. Vi ser detta, och då kanske vi inte bör sätta golvet på 32 000 just nu, utan vi avvaktar och utreder saken.

Men det var ett akut behov av att sätta någon form av försörjningskrav så att vi inte fortsätter att ha 13 000 kronors-anställningar som någon form av lägstanivå i Sverige. Det var inte ett hållbart system, och det verkar vi vara rörande överens om i kammaren. Vi är på väg åt rätt håll, det är min absoluta uppfattning.

Anf. 143 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag reagerade på att Magnus Resare i sitt anförande upprepade en siffra på vilka människor i Sverige som inte är självförsörjande. Det är en siffra som jag tycker att vi måste ifrågasätta användningen av. Siffran 700 000 kommer som jag förstår det från en rapport som Moderaterna har beställt och som svarar på frågan hur många personer som tjänar mindre än 15 500 kronor i månaden. Rapporten tar inte hänsyn till om de faktiskt försörjer sig på dessa 15 500 kronor i månaden. Siffran 700 000 inkluderar till exempel studenter.

När man använder sig av en sådan siffra och påstår att så många utrikesfödda inte kan försörja sig själva, när detta i själva verket inte är vad siffran visar, menar jag att man bidrar till ett svartmålande och en mer negativ bild av utrikes födda människor i Sverige som grupp än vad som är motiverat.

Jag tycker att det är viktigt att riksdagsledamöter är sakliga i kammaren. Speciellt när vi pratar om människor som redan i dag utsätts för en hel del rasism är det viktigt att vara tydlig med vad man pratar om.

Jag har en fråga till Magnus Resare om de studenter, föräldralediga och sjukpensionärer som finns bland de 700 000: Menar han att man helt enkelt inte vill ha dessa personer i Sverige? Tycker man inte att det är okej att studenter har den inkomst som studenter i Sverige har i dag?

Anf. 144 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att påpeka att det är viktigt att komma ihåg att många utomeuropeiskt födda och utrikes födda arbetar och bidrar till samhället. Jag glömmer inte bort dessa människor och deras insatser.

Som jag också nämnde har vi 1,3 miljoner människor i landet som inte är självförsörjande, och av dessa är 700 000 utomeuropeiskt födda. Jag upplever att detta är ett problem som vi ska ta på allvar, och jag upplever att mitt anförande handlar om att det är dessa människor som vi ska hjälpa ut i försörjning.

Jag förstår att inte alla dessa 700 000 kan arbeta. Jag förstår att dessa 1,3 miljoner människor inte kan eller bör arbeta därför att de är i studier, har en funktionsnedsättning eller vad det kan vara som gör att de inte står till arbetsmarknadens förfogande. Men man måste ändå konstatera att av de 1,3 miljoner människor i Sverige som inte är självförsörjande är det en hel del människor som säkert drömmer om att få ett arbete. Jag menar att vi har ett system i dag som gör att vi konkurrerar ut dessa personer från den svenska arbetsmarknaden genom att låta människor från andra sidan planeten åka hit och arbeta.

Jag upplever att vi på allvar bör fundera på om den arbetskraftsinvandring som vi har haft och tillämpat i detta land har varit av godo för de människor som redan är här eller om den faktiskt har hjälpt till att sätta dem i utanförskap. Detta är ett stort problem, och vi vill skapa förutsättningar för dessa människor att få ett jobb. Jag tror att en stor del av dessa människor vill komma in på arbetsmarknaden.

Anf. 145 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Detta hörde och förstod jag. Jag tycker att det är jättebra att Magnus Resare lyfter fram de många invandrare som lever i Sverige och som arbetar och bidrar i olika sektorer på ett sätt som vi inte skulle klara oss utan.

Jag tycker ändå att vi behöver prata om siffran. Man påstår att en person som är student och som lever på samma ersättning som studenter gör, vilket inte är mycket pengar, inte är självförsörjande, och på det sättet drar man in en ganska stor grupp människor i en diskussion om arbetslöshet - en grupp som både är sysselsatt genom studier, vilket vi i Miljöpartiet tycker är bra, och lever på sin inkomst.

På det sättet blåser man upp siffrorna för hur många utrikesfödda som inte är självförsörjande, och detta tycker jag är problematiskt, speciellt i en tid när invandrare både svartmålas av andra politiker som sitter i riksdagen, inte minst från Sverigedemokraterna, och utsätts för mycket rasism i samhället.

Jag har också en fråga. I den rapport som Moderaterna själva har använt sig av har man satt gränsen för självförsörjning till 15 500 kronor. I dag har man bestämt att gränsen för vad som ska anses vara självförsörjning för arbetskraftsinvandrare ska vara 10 000 kronor mer än det. Jag undrar hur detta går ihop.

Anf. 146 Magnus Resare (M)

Fru talman! Till att börja med är det önskvärt att ledamoten själv presenterar någon form av siffror som ledamoten tycker är mer rimliga och relevanta. Vi kanske kan återkomma till det i en senare debatt. Siffran 700 000 utomeuropeiskt födda som inte är självförsörjande står jag fast vid tills ledamoten överbevisar mig.

Vad gäller dagens försörjningskrav har vi sagt att 80 procent av medianlönen är ett bra första steg. Då slår vi inte undan benen för företagare som fortfarande har ett behov av att ta hit personal. Till exempel ligger utomeuropeiska kockar som hämtats hit för att arbeta ungefär där i snittlön. Vi tror att detta är en rimlig siffra i ett första steg, och sedan vill vi se över det.

Vi tycker att det är viktigt att svenska jobb i första hand går till människor som finns i detta land, oavsett ursprung.

Anf. 147 Jonny Cato (C)

Fru talman! Regeringen har i dag haft pressträff om arbetskraftsinvandringen. Ledamoten från Moderaterna hade kunnat prata mycket om man vad man vill som parti och som regering. Det är sorgligt att ett parti som säger sig vara statsbärande, ta ansvar för Sverige och vara samlande lägger tid i sitt anförande på att sätta etiketter på oppositionen i stället för att presentera vad man själv vill.

"Företagens behov kan aldrig avgöras genom ett politiskt beslutat regelverk. Politiken ska ju underlätta för företagen." "Det är en lönegräns som är långt över kollektivavtalet i många bristyrken." Detta är citat från Svenskt Näringslivs vice vd om det lönegolv på 33 200 kronor som Maria Malmer Stenergard i dag sa att man ska införa nästa år.

Jag som inte är röd, som inte delar Socialdemokraternas syn på arbetskraftsinvandring och som står på företagens sida blir orolig när jag tar del av vad Svenskt Näringsliv, Almega, Gröna Näringar och många andra där ute känner just nu. Jag undrar: Delar ledamoten och Moderaterna den oro som Svenskt Näringsliv och många andra företagare och branschorganisationer just nu känner inför de tuffa tider som många företag står inför?

Anf. 148 Magnus Resare (M)

Fru talman! Vi identifierar samma problem som ledamoten, och det var också därför jag tyckte att det var viktigt att nämna i mitt anförande att vi vill möjliggöra undantag från regelverket. Vi tycker att det är en oerhört viktig skillnad jämfört med den lagstiftning som tidigare har rått. Även om försörjningskravet då var lägre fanns inte undantagsregler. Detta vill vi införa därför att vi identifierar samma problem och därför att vi inte vill sätta företagen i en dålig situation.

Anf. 149 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag tycker fortfarande att frågetecknen är många utifrån beskeden både på dagens pressträff och nu här i kammaren. När det gäller gapet mellan dagens lönegolv och det lönegolv som ni ska införa, Magnus Resare, troligtvis nästa år, vilka yrken avser ni inte att göra undantag för? Vilka yrken är det som ligger på 31 500 kronor och där det inte är okej att man kommer till Sverige, arbetar, bidrar och betalar skatt?

Ni har förstått att jag gillar citat, och nu tänkte jag citera ledamoten. Han har sagt att man inte vill inte slå undan benen för företagare, men det är ju precis det man gör med dessa förslag.

Jag har ytterligare ett citat från Svenskt Näringsliv: "Lönegolvet kommer ytterligare förvärra kompetensbristen i näringslivet." Med andra ord säger den största arbetsgivarorganisationen i Sverige - Svenskt Näringsliv - att det är ett direkt företagarfientligt förslag.

Jag vet att Moderaterna vill framstå som företagarvänliga. Man säger en sak, men det man presenterar i dag är något helt annat. Och jag tycker att man blir svaret skyldig. Vilka branscher ska inte undantas? I vilka branscher är det inte okej att man kommer hit och tjänar 31 500 kronor?

Det här är en tvåstegsraket. Någonstans är man rädd för vart den ska ta vägen. I min värld är dagens besked ett större besked, nämligen ett besked om att Moderaterna inte längre står på företagarens sida.

Anf. 150 Magnus Resare (M)

Fru talman! Där har vi väsentligt olika uppfattning.

Vi står alltid på företagarens sida, och vi tycker att det är viktigt att företagande fungerar i det här landet. Företagare skapar jobb. Arbetande människor är de som ser till att det finns fungerande välfärd och ett fungerande samhälle.

Därför säger vi att i första steget är det fråga om ungefär 26 500 kronor, för att i nästa steg gå vidare med det som kommer att vara vår förda politik för lång tid framåt. Vi måste sätta stopp för det som har varit i dag med 13 000 kronor som försörjningskrav. Det har ju inte fungerat, utan det har bara skapat en kriminell svart arbetsmarknad - och en sådan vill vi inte ha.

Nu har vi tagit det första klivet, och sedan kommer vi säkerligen att återkomma till exakt vilka branscher som kommer att få undantag. Ledamoten och intresseorganisationer kan vara säkra på att Moderaterna kommer att se till att det blir bra.

Anf. 151 Frida Tånghag (V)

Fru talman! Frågan om arbetskraftsinvandring till Sverige från tredjeland har behandlats oerhört illa i svensk politik. År 2008 införde Alliansen och Miljöpartiet en extrem lagstiftning som gav arbetsgivaren fritt utrymme att styra över arbetskraftsinvandringen med utnyttjande och utsatthet som följd. Därefter har vissa förbättringar genomförts, men grundproblemet kvarstår, nämligen att det fortfarande är arbetsgivaren som styr.

Vänsterpartiet anser att det bör vara arbetsmarknadens behov som ska styra arbetskraftsinvandringen, inte enskilda arbetsgivares behov av lågbetald arbetskraft eller önskan att pressa ned villkor och löner på den svenska arbetsmarknaden. Vi har därför länge drivit kravet på att återinföra arbetsmarknadsprövningen ända sedan den avskaffades av den forna Alliansen 2008.

Frågan om brist och påföljande arbetskraftsbehov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter, och arbetstillstånd ska endast ges till de branscher där det råder arbetskraftsbrist.

Under våren 2022 fanns det en majoritet i riksdagen för att lägga fram ett sådant förslag då det också fanns ett remissbehandlat utredningsförslag från Jämlikhetskommissionen. Den S-ledda regeringen valde dock att inte lägga fram något förslag utan tillsatte i stället ytterligare en utredning. Därefter hann Sverigedemokraterna byta fot, och nu står vi återigen utan en majoritet för att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Vänsterpartiet beklagar detta.

Sverige är ett land som aldrig har kunnat bära vårt samhälle utan arbetskraft som har sökt sig hit. Vi kommer inte heller att kunna göra det i framtiden. Hela vårt välfärdssystem är bemannat av människor med utländsk bakgrund. Det är de som tar hand om våra äldre, våra barn på förskolan, transporterar oss till jobb, skola och fritidsaktiviteter med kollektivtrafik samt jobbar på golvet inom industrin. Arbetskraftsinvandring har varit positivt för Sverige och bidragit till vårt lands utveckling. Denna typ av invandring kan även fortsättningsvis tillföra mycket både på arbetsmarknaden och för Sveriges ekonomi, men det kräver ett rättvist system för arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Det nya direktivet från högerregeringen gör att utredningen inte längre ska föreslå ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövningen vid arbetskraftsinvandring. I stället ska det tas fram ett förslag på en viss lönenivå för att bevilja arbetstillstånd. Det är en tydlig markering om att regeringen vill strama åt invandringen även om det ska finnas undantag och avsteg från lönenivåerna.

Med regeringens nya direktiv kommer inte behovet av arbetskraft att vara det som ska styra. I stället ska förbestämda lönenivåer avgöra möjligheterna till uppehållstillstånd. Det blir ett krångligt och stelbent system som inte löser de viktiga problemen, till exempel den destruktiva balansen som finns på arbetsmarknaden mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Att återinföra arbetsmarknadsprövningen ligger i linje med den svenska modellen. Politiken ska inte sätta löner, utan lönerna ska sättas av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. Att införa ett lönegolv är ett tydligt avsteg från den svenska modellen. Ingående anställningsavtal med lön och villkor borde ligga i linje med kollektivavtal.

Vänsterpartiet vill se ett rättvist system för arbetskraftsinvandring, och här ligger våra huvudkrav fast. Vi ska återinföra myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samråd med arbetsmarknadens parter, heltidsanställning som krav för arbetstillstånd och vandelsprövning av arbetsgivare som söker arbetstillstånd för utländska arbetstagare innan arbetstillståndet beviljas. Arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivare ska få stanna tillståndstiden ut och ges möjlighet att söka ny anställning. Straff ska utdömas för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare och skadestånd ges till de arbetstagare som drabbats.

Branscher där det är vanligt med arbetskraftsinvandring är också de branscher där det frekvent förekommer arbetslivskriminalitet, och arbetslivskriminalitet har inte uppstått i ett vakuum. Det kommer alltid att finnas arbetsgivare som väljer att utnyttja människor i utsatthet och beroendeställning.

Fru talman! Vänsterpartiet tror inte heller att förbudet mot spårbyte är rätt väg att gå för att motverka fusket. Det behövs andra skärpningar av lagen för att skapa ett rättvist system. Fokus ska ligga på att motverka utnyttjandet och exploateringen, inte begränsa invandringen till Sverige.

Systemet som regeringen föreslår är dessutom krångligt, det vill säga att lägga sig på en hög lönenivå samtidigt som det ska finnas undantag. Inom vilka branscher ska ett lägre lönegolv accepteras? För Vänsterpartiet är det tydligt att en bättre väg att gå är att kräva kollektivavtalsenlig lön för aktuella branscher i kombination med en arbetsmarknadsprövning. Sverige kan dra nytta av den arbetskraftsinvandring som historiskt har varit positiv för Sverige, som har varit nödvändig för uppbyggnaden av samhället och kommer att vara så även i framtiden.

Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet.

Lite för skojs skull vill jag här i kammaren berätta att jag har jobbat som kock i 17 år, och jag konstaterar att det nya försörjningsgolvet som regeringen presenterade i dag ligger exakt 118 kronor över ingångslönen för en kock. Det kan vara så att det är ett beställningsjobb.

(Applåder)

Anf. 152 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Sverige behöver fler företag som växer, startar och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Vi kristdemokrater vill främja invandring av kvalificerad arbetskraft. Vi vill också stoppa kompetensutvisningarna och samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. En metod för att göra detta är att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandring. Men vi anser att det behöver kombineras med undantag för bristyrken.

Fru talman! Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, har Sverige accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige.

Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är just denna invandring nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna ser att arbetskraftsinvandringen är viktig för en dynamisk svensk ekonomi. Systemet har gett många människor chansen att pröva lyckan i Sverige och gett viktiga bidrag till vårt land.

Samtidigt har vi också sett att antalet arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige ökat kraftigt. Detta skifte har ägt rum samtidigt som vi i Sverige tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, vilket har gjort att många fortfarande har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandringen utgör i dag en stor del av invandringen till Sverige.

Fru talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet behöver reformeras, stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det är orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft när vi har en egen hög strukturell arbetslöshet. Det gäller grupper som bör komma i fråga för denna typ av arbeten. Arbetslösa i Sverige behöver prioriteras.

Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde; det är även ett hot mot en sund konkurrens.

Ett av de krav som finns i dag är att lönen ska uppgå till minst 13 000 kronor per månad. Detta behöver höjas. Även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket kommer det ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till betydligt lägre lön än vad en svensk arbetstagare skulle få. Vi tror också att förändringarna öppnar nya möjligheter för arbete för dem som är arbetslösa i vårt land i dag.

Fru talman! Tidöavtalet angav en kurs för förändring där beslut om arbetskraftsinvandring skulle innebära skärpning av reglerna. Den lagändring som beslutades med stöd av en stor del av denna riksdag i november i fjol öppnade upp för att förändra kraven för arbetskraftsinvandring. Dock angav inte denna proposition någon specifik lönenivå, utan det skulle i stället definieras i en regeringsförordning.

I dag på förmiddagen har regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat det första steget för att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring. Vi har presenterat ett förslag som innebär ett lönegolv på 80 procent av medianlönen just nu, det vill säga ett lönegolv på 26 560 kronor. Detta gör att utnyttjandet av arbetskraft motverkas och att möjligheterna att få de invånare i arbete som i dag saknar arbete ökas genom att fler arbeten som har lägre krav på kompetens och utbildning finns att tillgå.

Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte hela resan för dem som står utanför arbetsmarknaden. Det behöver kompletteras med utbildningsinsatser och naturligtvis bidragstak för att fler i Sverige ska komma i arbete. Detta första steg, som vi nu har remitterat och som det ska fattas beslut om under våren, kommer att kompletteras med ett andra steg som just nu är under utredning. Utredningen inriktas på att lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige men också analysera vilka yrkeskategorier som behöver undantag för att säkerställa verksamheter och företagsamhet som är viktiga för Sverige. Denna utredning ska redovisas i januari 2024.

Fru talman! Kristdemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och de avslag på motionsyrkanden som detta innebär. Som jag redovisat sker det nu förändringar förankrade i regeringsunderlaget vilka i flera steg skärper kraven på arbetskraftsinvandrare. Förslagen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

(Applåder)

Anf. 153 Jonny Cato (C)

Fru talman! Kristdemokraterna har inte gjort det till någon hemlighet att man vill vara landsbygdens röst. Man har till och med förärats med den viktiga landsbygdsministerposten.

Lantbruket och de gröna näringarna är otroligt viktiga för hela Sverige, inte minst för vår landsbygd. Men landsbygden förtjänar så mycket mer än ett parti som tar lite bilder när man är ute och jagar. Landsbygden behöver en politik som alltid står på lantbrukarnas och de gröna näringarnas sida. Många lantbrukare och företagare i de gröna näringarna har ofta otroligt små marginaler, inte minst i dessa tider. Varje krona gör verkligen skillnad.

Lönerna för dem som arbetar som djurskötare, drängar eller traktorförare är ofta låga. Dessa arbeten kräver sällan någon specifik utbildning. Många gånger räcker det med erfarenhet och inte minst drivkraft. Varför tycker Kristdemokraterna att det är ett problem att en person som arbetar exempelvis som dräng, tjänar 25 000 kronor, bidrar och betalar skatt ska få fortsätta arbeta i Sverige? Varför vill Kristdemokraterna att den som nu arbetar som traktorförare och tjänar 25 000 kronor ska få beslut om utvisning i stället för bifall vid ansökan om förlängning?

Anf. 154 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag tackar Jonny Cato så mycket för inlevelsen.

Vi kristdemokrater såg att det fanns ett behov av att ha ett riktigt landsbygdsparti i riksdagen. Vi kan väl konstatera att den regering som Centern stödde inte direkt tog steg för att möta de behov vi ser på landsbygden. De behoven är stora. Vi ser i dagens situation att vi både säkerhetsmässigt och naturligtvis försörjningsmässigt behöver ha en svensk matproduktion. Vi behöver också se till att uppfödare har möjlighet att bedriva sin verksamhet utan att det är alltför många vargar som äter upp lammen och fåren på våra åkrar.

Vi ska se på vilka behov som finns på landsbygden, och vi lovar att vi kommer att kämpa för att tillgodose dem. Men jag kan inte se att vi möter landsbygdens problematik eller de behov som finns på landsbygden genom att tillåta en låg lönenivå för tredjelandsinvånare som kommer hit och utför arbeten som - precis som Jonny Cato säger - kanske har lite lägre krav på utbildning. Det är naturligtvis så att vi ska se till vilka behov som finns.

Med det beslut som vi har fattat i dag om en lönenivå på 26 560 kronor lägger vi en första nivå för att se till att arbetstagare inte utnyttjas. Jag anar någonstans i repliken frågan: Vad är en lämplig lön för en traktorförare? Ska det vara 25 000, eller kanske 22 000? Vi fattar beslut fortlöpande, och det är naturligtvis så att vi analyserar och utreder vilka behov det finns hos näringar och företag. Vi har landat i ett högre tak, men det kan komma att göras undantag. Jag fick en direkt fråga om detta i samband med presskonferensen, och de gröna näringarna kan för mig personligen vara ett sådant område. Men vi får se vad utredningen visar.

Anf. 155 Jonny Cato (C)

Fru talman! Det är just det som är poängen. Det är varken jag eller ledamoten som ska sätta lönerna, inte heller migrationsministern. Det gör de svenska parterna enligt den svenska modellen.

Jag tycker att det är bra att regeringen ska göra undantag, även om jag hade önskat att de inte behövts. Men nu pratar vi om dem som berörs av dagens besked, det vill säga de som har en snittlön på under 26 560 kronor, vilket många gånger är fallet, inte minst för dem som arbetar som drängar och traktorförare. Man borde i stället från regeringens sida presentera lösningar för att göra villkoren bättre, så att lönerna kan höjas för dem som arbetar i våra gröna näringar. Det man i stället gör med dagens besked är att slå undan benen för lantbrukare och gröna näringar med arbetskraft från tredjeland som nu kör traktor eller arbetar som drängar på gårdarna.

Återigen hör vi Kristdemokraternas landsbygdspolitik. Man säger att det är Centerpartiets fel, och så pratar man om vad man vill. Men sedan gör man något helt annat i praktiken.

Det är faktiskt det man gör i dag. Man försvårar för många av de företagare på landsbygden som kämpar för att vi härinne ska få god svenskproducerad mat när vi äter lunch eller middag.

Jag har mycket inlevelse. Det här är för mig på riktigt en viktig fråga. Jag är stolt över att tillhöra ett riktigt landsbygdsparti som står på lantbrukarnas och de gröna näringarnas sida.

Det är okej att säga att 25 000 kronor kanske inte är en hög lön. Men det är många som väljer att göra det arbetet för att vi ska få bra svenskproducerad mat på våra tallrikar i kväll och på lunchen i morgon.

Anf. 156 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Vi kan konstatera att vi är många som brinner för landsbygdens behov. Centerpartiet är väldigt välkommet att ansluta till den nya regeringen. Jag tror att det finns en större chans att få igenom en landsbygdsvänlig politik i den konstellation som nu har regeringsmakten.

Jag tycker också att de gröna näringarna är viktiga. Vi ser att det finns behov av personal inom jordbruk, trädgård och skogsarbete. Jag kan bara konstatera att i den statistik vi har som underlag till beslutet ser vi till exempel att medellönen för de 923 skogsarbetare som fick arbetstillstånd under förra året var 28 000 kronor.

De 621 arbetstillstånd som gick till dem som var växtodlare och hjälpte till inom jordbruk och trädgård visar att medellönen var 25 700-27 600 kronor, naturligtvis beroende på var de jobbar.

Det visar att vi ligger rätt. Vi lägger en lönenivå som förhindrar att tredjelandsmedborgare utnyttjas, inte av jordbrukare men på andra områden, för att fylla de arbetskraftsbehov som finns i Sverige.

Vi kommer att se över detta. Utredningen kommer att ge oss ett antal inriktningar som jag är helt säker på kommer att säkerställa jordbrukets behov och tillfredsställa Jonny Cato. Det är skönt att vi är fler som brinner för jordbruket.

Anf. 157 Jonny Cato (C)

Fru talman! Fler svenskar ska ha ett arbete att gå till. Fler unga pojkar och flickar ska se sina föräldrar gå till arbetet varje morgon. Alla som kan jobba, ska jobba. För det behövs en företagarvänlig politik, en företagspolitik i världsklass. Där är en politik där företagens behov går före politikens behov om stora rubriker i medier och många nyhetsflashar i telefonen.

En av de absolut största utmaningarna med att driva företag i Sverige i dag är att hitta den personal som man söker. Ett av många viktiga verktyg för det är arbetskraft från andra länder. Arbetskraftsinvandringen behövs i många branscher, i företags olika skeden och framför allt i hela landet.

Det handlar om det lilla startup-företaget här mitt inne i Stockholms innerstad och om det stora it-företaget nere i mina hemtrakter i Helsingborg. Det handlar om potatisodlaren i Kalmar eller jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök. Det handlar om restaurangerna som ska servera ramslöken eller potatisen.

Det finns problem med arbetskraftsinvandring, men arbetskraftsinvandringen i sig är inget problem. Det är tvärtom något väldigt, väldigt bra. Som ett litet land i en global värld behöver vi ha en öppen ekonomi mot omvärlden.

Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandringen och i förlängningen på näringslivet och företagande är djupt olycklig. Låt mig citera migrationsministern: I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.

För arbetsgivaren är det givetvis både enklare, kräver mindre administration och blir i många fall även billigare att anställa personer som redan bor i Sverige. Företag och arbetsgivare använder sig just av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige.

Majoriteten av arbetskraftsinvandringen sker inom bristyrken. Det är därför ett väldigt förenklat resonemang som vi tidigare har hört av migrationsministern och av många ledamöter här i dag i kammaren.

Fru talman! Regeringen har i dag presenterat nya förslag för arbetskraftsinvandring. Det är en direkt företagarfientlig politik. Dagens lönegolv som regeringen presenterade ska ligga på 26 560 kronor. Det kommer att slå undan benen för många branscher och företag att använda arbetskraftsinvandringen som ett viktigt verktyg för att hitta de medarbetare som man många gånger är i så stort behov av.

Ett par tusen personer som i dag går till arbetet, som är en viktig resurs för sina arbetsgivare och som bidrar och betalar skatt, kommer vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd att utvisas. Vi talar om hederliga personer som i dag arbetar i vårt land som med Moderaternas nya arbetslinje inte längre ska få arbeta i Sverige.

Givetvis är 26 560 kronor bättre än 33 200 kronor. Men tyvärr är detta bara ett första steg, eller som migrationsministern själv sa i dag: Detta är en tvåstegsraket. Lönegolvet ska upp ytterligare. Lönegolvet ska enligt regeringen slå mot fler företag, fler branscher och fler som är här i dag och arbetar och bidrar.

För många är 33 200 kronor en hög lön. Det finns många yrken som har en medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns en genuint stor oro i många branscher och bland enskilda företag för vad ett lönegolv på 33 200 kronor kommer att innebära.

Jag ska ärligt säga att jag var lite orolig inför dagens pressträff. Jag trodde att Sverigedemokraterna hade fått igenom sitt efterlängtade förslag om arbetsmarknadsprövning. Det tror jag kommer att komma förr eller senare.

Det är bra att regeringen just nu inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning. Det innebär att statliga myndigheter såsom exempelvis Arbetsförmedlingen ska bedöma vilka personer som företag ska få anställa.

Tyvärr verkar vi få en arbetsmarknadsprövning, men den blir politisk i stället, om jag inte misstolkar dagens pressträff. Regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det en förhandling mellan Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som avgör vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.

Jag är genuint övertygad om att arbetsgivare och företagare själva vet vilken kompetens de behöver utan inblandning från Statsrådsberedningen och Tidöpartiernas samordningskansli.

Centerpartiet delar inte Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas syn på att den som kommer hit, arbetar och betalar skatt är en belastning. Men en sak är vi överens om. Det finns problem med systemet, problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet kopplad till arbetskraftsinvandring.

Låt oss hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet. Centerpartiet har kritiserats inte minst av ledande moderater - bland annat utskottets ordförande, som tyvärr inte är här - för att vi inte ser att fusk och brottslighet finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på största allvar.

Men vi väljer en annan väg. Vi väljer förslag som på riktigt gör ont för den som fuskar, utnyttjar och begår brott i stället för att förstöra för de företag som vill gott och gör rätt för sig.

Låt mig lyfta tre konkreta förslag på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande.

För det första: Inför en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet!

För det andra: Gör det lättare att återkalla uppehållstillstånd genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete!

För det tredje: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd för någon som medvetet har uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information!

Detta, fru talman, är några av de många specifika lösningar som Centerpartiet presenterade för två år sedan som på riktigt skulle göra att man kommer åt fusk och organiserad brottslighet.

Regeringen envisas i stället med att införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv har utretts, så sent som för ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av såväl människor som system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk genom att man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan lön.

Vi behöver träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det hela på det sätt som jag nu har gjort, följer debatten och tar del av regeringens förslag kan jag bara komma till en slutsats: Detta handlar i grunden inte om att komma åt fusk. Detta handlar om att sätta bilden av att Moderaterna har gjort en omvälvning av migrationspolitiken. Men tyvärr blir det näringslivet och företagarna som hamnar i kläm.

Fru talman! Låt oss prata klarspråk. Utan arbetskraftsinvandring kommer vissa företag att ha svårt att finnas kvar. På lång sikt riskerar detta att slå ut hela branscher i det svenska näringslivet. Det handlar om de gröna näringarna, många gånger på landsbygden, runt om i hela vårt land.

Fru talman! Jag vill be om ursäkt för att jag drog över min talartid, men när jag började planera dagens debatt och skrev mitt anförande kunde jag ju inte veta att Tidöpartierna skulle ha en pressträff på morgonen.

Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 2.

Anf. 158 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Centerpartiet skriver i sin reservation att dagens regelverk för arbetskraftsinvandring ska värnas. En majoritet av partierna i denna församling gör däremot bedömningen att dagens regelverk för arbetskraftsinvandring gynnar kriminella organisationer.

Med dagens regelverk kan oseriösa näringsidkare och kriminella organisationer utnyttja både människor och system för att stärka sig själva. Om man nu inte vill bry sig om vad majoriteten i denna församling tycker kan man läsa en rapport från Svenskt Näringsliv från maj 2021 som säger att det förekommer brottslighet inom ramen för den reglerade arbetskraftsinvandringen och att det är ett problem som måste åtgärdas.

Det är märkligt att Centerpartiet verkar förneka att detta problem över huvud taget existerar. Man sticker huvudet i sanden och menar att en arbetskraftsinvandring som utnyttjas av kriminella ska värnas.

Min fråga till ledamoten är varför han vill värna en arbetskraftsinvandring som enligt de flesta bedömare stärker kriminella aktörer. Borde vi inte röra oss mot en arbetskraftsinvandring som stärker Sverige i stället för att stärka de kriminella organisationernas ekonomi?

Anf. 159 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten hörde mitt anförande, men jag var väldigt tydlig med att det finns fusk, oegentligheter och brottslighet kopplat till arbetskraftsinvandring. Jag gav till och med tre konkreta förslag på hur man kan stävja just fusk, kriminalitet och oegentligheter inom arbetskraftsinvandringen. Det är tre konkreta förslag som gör skillnad på riktigt.

Ledamoten säger att många bedömare framför kritik och att det finns oegentligheter, fusk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandringen. Det håller jag med om. Men jag undrar om ledamoten kan ge mig besked om vilka bedömare, experter och tyckare som menar att ett lönegolv motverkar kriminalitet. För det enda svar jag har fått av bland annat den utredning som ni i dag grundar ert förslag på är att ett höjt lönegolv inte motverkar fusk, kriminalitet och oegentligheter.

Man kan värna dagens system där människor kommer hit, arbetar och betalar skatt samtidigt som man får bort problemen inom ramen för arbetskraftsinvandring. Men man gör det inte med lönegolv - inte enligt en enda bedömare gör man det med lönegolv. Man gör det med andra förslag, exempelvis genom att införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Det hade varit bättre.

Vi vill se specifika lösningar på specifika problem i stället för att slå undan benen för människor som är här och arbetar, bidrar och betalar skatt.

Anf. 160 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Centerpartiet samarbetade med Socialdemokraterna under förra mandatperioden, och det här var inga frågor som vare sig ni eller Socialdemokraterna lyfte upp då. Däremot har vi prioriterat dessa frågor tillsammans med de andra Tidöpartierna.

När det gäller kriminalitet: Om man har ett lönekrav på 13 000 kronor kommer de som arbetar för dessa låga löner ganska lätt att hamna inom den illegala ekonomin. Har man en lön på 13 000 kronor kan man inte försörja sig i Sverige.

Därför är det märkligt att man från Centerpartiets sida försvarar ett sådant lönekrav, som är så lågt att människor ofta hamnar inom den illegala ekonomin. Det är så det hänger ihop. Om man höjer lönekravet får man ett lönekrav där människor kan leva på sin lön och inte behöver vända sig till den illegala ekonomin.

Arbetskraftsinvandrare utgör 0,8 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige, och arbetskraftsinvandringen är högre i Stockholmsområdet än på landsbygden. Jag kände mig verkligen road när ledamoten Cato pratade om drängarna från Syrien som jobbar på landsbygden och att de gröna näringarna kommer att falla ihop utan drängarna som kommer från Mellanöstern och Asien. Det är ju hittepå!

Åker man till landsbygden träffar man folk som kan svenska, som kan kulturen i området och som känner till området. Det är sådana personer som ofta anställs. Det är inte drängar från Syrien. Hitta inte på nu, ledamoten Cato!

Anf. 161 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag måste säga att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Men jag kan väl börja med det där om att vi, Socialdemokraterna och Centerpartiet, inte gjorde någonting. Den utredning som ni i dag presenterade tilläggsdirektiv till är den utredning som vi tillsatte och som ska titta på fusk, brottslighet och oegentligheter. Jag börjar med detta, för det var den första lögnen.

Den andra lögnen var att det inte är några arbetskraftsinvandrare från tredjeland som jobbar på landsbygden. Det stämmer inte. Det finns statistik över detta. Ledamoten från Kristdemokraterna var till och med uppe och pratade om medellönen för dessa grupper.

Jag bor själv på landsbygden, och jag vet att det finns många företagare på landsbygden som är beroende av arbetskraft från tredjeland. Det är sanningen.

Vi behöver inte ha samma bild av eller samma syn på landsbygden, men det är klart att man kan värna de människor som gör rätt för sig och de företag som gör rätt för sig, på landsbygden och inne i Malmö, Helsingborg och Stockholm, samtidigt som man kommer åt fusk, oegentligheter och kriminalitet. Men det gör man som sagt med specifika lösningar på specifika problem.

Utredningen som Tidöpartierna grundar sitt lönegolv på slår fast att ett lönegolv inte motverkar fusk, oegentligheter och brottslighet. Då blir det för mig helt obegripligt hur man kan säga att man gör detta för att motverka fusk, oegentligheter och brottslighet.

Det här handlar om något helt annat. Det handlar om att ni inte vill att människor från andra länder ska komma hit och arbeta, betala skatt och bidra. Jag har inga problem med det. Det är bra för Sverige och för svenska företag. Det är bra för hela Sverige, även för landsbygden.

Anf. 162 Magnus Resare (M)

Fru talman! Välkommen till debatten!

Apropå ett tidigare replikskifte och Jonny Catos känslor inför att bli kallad röd ska vi väl inte ha någon större debatt om det, men ett medskick är att om man väljer att rösta på socialdemokratiska statsministerkandidater, rösta mot borgerliga statsministerkandidater och bilda röda konstellationer i exempelvis SKR får man nog ta att man identifieras som ett rött parti av andra partier. Om Jonny Cato och hans partivänner känner att de vill bli borgerliga igen är de varmt välkomna tillbaka.

Jag har därefter två frågor till Jonny Cato som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Ska jag tolka Jonny Cato som att ni inte vill ha något lönegolv eller försörjningskrav över huvud taget, eller identifierar ni 13 000 kronor i månaden som något slags ultimat nivå som för alltid ska gälla?

Sedan undrar jag hur ledamoten ser på detta med att besätta arbeten. När man ska besätta ett arbete, ska det arbetet i första hand gå till en person som redan är i landet, ska det gå till någon som tas hit från andra sidan planeten eller spelar det inte någon roll?

Min bedömning är att man i första hand ska besätta svenska jobb med personer som redan är här. Delar Cato den uppfattningen, eller har han någon annan?

Anf. 163 Jonny Cato (C)

Fru talman! Det var mycket att svara på. Vi kan börja med de 13 000 kronorna.

Centerpartiet tycker att vi ska värna den svenska modellen. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sätta lönerna. Det ska vara branschmässiga och kollektivavtalsmässiga löner som gäller.

Nej, vi har varit tydliga med, och var tidigare också ute med, att 13 000 är en låg lön och att vi kan tänka oss att höja den. Men det är ett väldigt stort steg att gå från 13 000 till 33 000.

Vem ska få stanna? Vem ska ta arbetet? Man kan vända på det: Är det Arbetsförmedlingen, är det Moderaterna eller är det företagen själva som vet vem som är bäst lämpad att utföra det arbete som man vill anställa någon för att utföra? Jag tror att det är företagen själva.

Fru talman! Detta är min tredje debatt på tre veckor. Detta är tredje gången på tre veckor som jag får en replik av någon från regeringsunderlaget där man vill prata om oppositionen, hur vi ska få ihop vårt underlag och ifall vi är röda eller inte.

Ofta vill man ju flytta fokus när man själv har det väldigt tufft, och det förstår jag att man har på Tidöpartiernas sida. Det har varit abortfrågan, och i helgen blev regeringsunderlaget här i kammaren svagare. Låt oss ha fokus på politiken, inte på vem som är röd, vem som är rasist eller vem som ska samarbeta med vem efter nästa val.

Jag förstår att ni är oroliga för hur ni ska lyckas hålla ihop den här mandatperioden och därför vill flytta fokus till vad som ska hända sedan. Men låt oss fokusera på det som händer här och nu, och det som händer här och nu är att ni gör det svårare för företag att hitta den kompetens man behöver.

Anf. 164 Magnus Resare (M)

Fru talman! Det är fantastiskt bra om ledamoten är av samma uppfattning som jag, nämligen att vi ska diskutera det vi diskuterar här och nu. Den här dagen har vi stått och diskuterat ett försörjningskrav om 26 500 säger vi, ungefär 30 000 säger Socialdemokraterna. Ledamoten Cato har haft en hel del synpunkter på de här nivåerna och sagt att ingen av dem är särskilt bra. Vad jag kan förstå av ledamotens svar tycker dock Centerpartiet att någon form av försörjningskrav bör finnas, men man inte vet riktigt vad.

Det blir lite märkligt att ha uppfattningen att alla andra har fel och att man själv har rätt när man egentligen inte har någonting eget.

Anf. 165 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag börjar undra om de nya ledamöterna i SfU har läst hela utredningen. Det är väldigt få som har en lön på 33 000 kronor, näst intill ingen. Men jag förstår att det passar retoriken.

Centerpartiet tycker att det är arbetsmarknadens parter som ska bestämma den svenska lönebildningen. Vi kan tänka oss att införa ett lönegolv som är högre än 33 000 men som inte slår undan benen för de företagare som gör rätt för sig. Den exakta nivån tycker jag att det är viktigt att en utredare i så fall tittar på. Det är bättre än att göra som regeringen gjorde i dag, det vill säga killgissa lite - ursäkta min engelska, fru talman - och säga att i dag landar vi på 26 560 kronor men nästa år vill vi höja till 33 200 kronor, tror vi, för vissa i alla fall, men vi kan inte säga vilka vi vill undanta.

Det är rätt magstarkt att stå här och säga att vi inte vet vad vi vill när ni efter den sexmånadersperiod som regeringen haft som provanställning och som nu löpt ut inte kan ge ett enda svar på om ni vill undanta de gröna näringarna eller inte. Den enda gången jag faktiskt hört en sådan viljeinriktning var när den kristdemokratiske ledamoten talade i dag. Det blev jag glad för. Men vi vet alla att det är Sverigedemokraterna som bestämmer, så jag hoppas att de delar Kristdemokraternas bild att även de gröna näringarna ska undantas.

Anf. 166 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Låt mig börja med en kort historisk betraktelse i syfte att förklara varför det infördes ett nytt system för arbetskraftinvandring 2008.

Som vi vet hade vi en omfattande arbetsmarknadsrelaterad invandring under efterkrigstiden. På den tiden fanns det väldigt få restriktioner för dem som ville komma till oss och arbeta. Arbetskraftsbehovet var så stort att många företag, särskilt inom metall- och verkstadsindustrin, startade rekryteringskampanjer runt om i Europa. I vissa storföretag kunde uppemot en tredjedel av arbetsstyrkan bestå av invandrade medarbetare.

Denna öppenhet kom under attack i slutet av 1960-talet. Fackföreningsrörelsen krävde då ett stopp för konkurrerande arbetskraft från utlandet och fick det. Från och med början av 1970-talet och fram till 2007 var vår arbetsmarknad i praktiken helt stängd för utländsk arbetskraft. Det var en extrem form av arbetsmarknadsprotektionism som skadade vår tillväxtförmåga i en tid av växande globalisering där tillgången till rätt arbetskraft var en nyckelfaktor för att upprätthålla vår internationella konkurrenskraft.

Fru talman! Låt mig ge ett exempel på vad denna den stängda dörrens politik innebar i praktiken. Jag tar det från det delbetänkande som Kommittén för arbetskraftsinvandring, den kommitté som skulle föreslå den nya arbetskraftsinvandringspolitiken, presenterade 2005. Enligt de siffror som redovisas i det betänkandet kan det konstateras att det mellan 2000 och 2004 beviljades sammanlagt 231 411 permanenta uppehållstillstånd. Av dessa var det mindre än 1 procent, eller bara 1 806 stycken, som beviljades till tredjelandsmedborgare av arbetsmarknadsskäl under dessa fem år.

I genomsnitt 361 personer per år, fru talman - så pass stängd var alltså vår arbetsmarknad.

Denna nästan helt hermetiska slutenhet var en produkt av precis den typ av myndighetsbaserad och i grunden fackföreningsstyrd arbetsmarknadsprövning som både socialdemokrater och vänsterpartister nu vill återinföra.

På den tiden skulle tillståndet sökas i förväg från utlandet från Invandrarverket, som i sin tur konsulterade Arbetsmarknadsverket, som i sin tur remitterade ärendet till berörd facklig organisation. Kontentan, fru talman, blev en arbetskraftsinvandring som kom så nära noll som det över huvud taget var möjligt. En sådan ordning eller någon liknande vore i dag än mer förödande för Sveriges utvecklingsförmåga än den var före de nya reglerna trädde i kraft år 2008.

Fru talman! Det nya systemet för arbetskraftsinvandring från tredjeland som infördes 2008 bröt med den isolationistiska och invandringsfientliga politiken och har gjort det möjligt för Sverige att få ett mycket välbehövligt tillskott av arbetskraft. Mellan 2009 och 2022 har kring 230 000 personer från tredjeland fått arbetsrelaterade tillstånd i Sverige.

Om vi utgår från Migrationsverkets siffror för 2022 kan vi konstatera att nästan hälften av dessa personer jobbar i chefsyrken eller yrken med krav på högskolekompetens eller också, som i merparten av fallen, fördjupad högskolekompetens. Det betyder inte att det bara var dessa personer som gjorde en viktig insats för vårt lands välstånd.

Behovet av arbetskraft är mångfasetterat, och det system som trädde i kraft 2008 möjliggjorde att många arbeten som med all sannolikhet inte skulle ha utförts blev utförda. Med andra ord hade Sverige varit fattigare utan det bidrag av arbete och kreativitet som tiotusentals arbetskraftsinvandrare har gett oss under dessa 15 år.

Detta får vi inte glömma, fru talman, så att vi inte målar en onyanserad och i grunden osann bild av den arbetskraftsinvandring vi har haft sedan 2008 eller ännu värre frestas att återfalla i den typ av extremt protektionistiska och tillväxtfientliga system som vi hade tidigare. Därför kan vi sammanfattningsvis säga att det reformerade systemet för arbetskraftsinvandring, som infördes 2008, på det stora hela har varit en absolut nödvändig och dessutom mycket lyckad åtgärd.

Samtidigt måste vi uppmärksamma två besvärande omständigheter. Den första är att vi har en betydande outnyttjad reserv av arbetskraft i landet, inte minst bland många invandrade personer med relativt låg formell utbildningsnivå som ofta hamnar i ett för alla mycket skadligt och kostsamt bidragsberoende.

Den svenska arbetsmarknaden har under långa perioder präglats av en märklig paradox; vi har haft rekordhög långtidsarbetslöshet kombinerat med rekordhög brist på arbetskraft.

Att importera arbetskraft till jobb som borde kunna utföras av personer som i dag lever i ett arbetsmarknadsmässigt utanförskap är i princip ett tveksamt sätt att lösa behovet av arbetskraft. Sverige skulle i alla avseenden må mycket bättre om utanförskapet vad gäller arbetsmarknaden men också socialt och kulturellt skulle minska.

Fru talman! Den andra besvärande omständigheten i detta sammanhang är att det i en hel del fall har konstaterats att de gällande reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas på olika sätt. Slutbetänkandet från Utredningen om arbetskraftsinvandring är tämligen utförligt i detta avseende.

Konsekvenserna av det missbruk av arbetskraftsinvandringens regler och den exploatering av utsatta personer som i dag förekommer är allvarliga för de personer som blir utsatta för det, men också för andra arbetare och för arbetsgivare som blir utsatta för illojal konkurrens och lönedumpning. Den som vill ta del av en mer ingående och omskakande berättelse om hur detta utsatthetens och exploateringens skuggsamhälle fungerar borde läsa Liza Alexandrova-Zorinas nyligen publicerade bok Imperiets barn.

Fru talman! Om missbruket inte åtgärdas kan tilltron till hela arbetskraftsinvandringssystemet undergrävas. Det borde företrädarna för de partier som i grunden föreslår oförändrade regler, nämligen Centerpartiet och Miljöpartiet, fundera över. I dessa partiers motioner talas det om behovet av att skydda de så kallade gröna näringarna. Det är beaktningsvärt. Men då borde man föreslå speciella regler och undantag för dessa näringar och inte ett slags status quo som de facto skyddar dem som missbrukar systemet och exploaterar utländska arbetare.

Fru talman! Regeringen förbereder nu en hel del viktiga förändringar inom detta område. Det gäller implementeringen av riksdagens redan fattade beslut om att höja inkomstgränsen för att bevilja arbetsrelaterade tillstånd till tredjelandsmedborgare men också att utreda ett helt nytt system för arbetskraftsinvandring.

Viktigt i detta sammanhang är både den generella inkomstnivån, som ska motsvara medianlönen i landet, och de undantag som fordras så att vi inte drabbar vissa sektorer av vår ekonomi med orimliga lönekrav.

Samtidigt ska det underlättas för högkvalificerad arbetskraft att komma till och arbeta i Sverige. Det är oerhört viktigt för att Sveriges konkurrenskraft inom högteknologisk industri och Sverige som forskningsnation ska stärkas.

Sammanfattningsvis, fru talman, är vi liberaler helt inställda på att åstadkomma en modernisering av reglerna för arbetskraftsinvandringen där öppenheten och flexibiliteten förstärks på de områden där Sverige behöver ett tillskott av utländska arbetare. Huvudinriktningen ska vara att ta till vara och stärka de många positiva aspekterna av den reform som infördes 2008 och samtidigt rätta till de aspekter som kan betraktas som problematiska.

Fru talman! Låt mig avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 167 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Sverige och svensk välfärd är helt beroende av att människor från andra länder jobbar i vårt land. Det gäller alla utrikes födda som i dag arbetar i äldreomsorgen, i sjukvården, i barnomsorgen och i näringslivet.

Vi har enorm brist på arbetskraft. När jag under förra mandatperioden satt i utbildningsutskottet fick jag inbjudningar till att prata med bransch efter bransch om deras utmaningar med att hitta kompetent personal. Deras budskap då var: Ni politiker måste säkerställa att fler får den utbildning som de behöver för att klara av att ta de lediga jobben, som finns.

Det är jätteviktigt att vi rustar dem som i dag är arbetslösa med kompetens för att kunna ta de lediga jobben. Men, fru talman, även om varenda person som är arbetslös i Sverige i dag fick ett jobb skulle vi inte klara av att möta det behov av kompetensförsörjning vi står inför.

Nyligen besöktes Miljöpartiets riksdagsgrupp av chefsekonomen hos Sveriges Kommuner och Regioner. Hon hade ett mycket pedagogiskt diagram där hon visade hur många lärare vi kommer att behöva i framtiden, hur mycket polisen ska växa enligt riksdagens önskemål, och hur mycket försvaret och andra delar av den offentliga sektorn ska växa. Redan där talar vi om så många människor att det inte skulle finnas människor kvar att anställa för alla de företag som också säger att de behöver mer kompetens för att växa så mycket som de skulle vilja och kunna.

Fru talman! Även om vi lyckades med den viktiga uppgiften att rusta varenda arbetslös med den utbildning som krävs för att ta lediga jobb skulle vi fortfarande ha stort behov av arbetskraftsinvandring till vårt land. Sverige ligger i det här avseendet trots allt inte lika illa till som övriga Europa. Vi har en stor utmaning i hela vårt närområde.

En allt äldre befolkning - något som i grunden är väldigt positivt eftersom det handlar om att vi alla lever längre, eller förväntas göra det och kan hoppas på det - leder till ökat behov av människor i arbetsför ålder, alltså människor som kan fylla behoven i äldreomsorgen som kommer att växa runt om i hela Europa men förstås också i resten av samhället.

Det här betyder att vi i Sverige inte heller kan lösa vårt behov av arbetskraftsinvandring bara inom EU. Vi behöver tillsammans med våra grannländer och övriga EU också vara attraktiva för människor från andra delar av världen som söker arbete. Det är den delen av kompetensförsörjningen som debatteras i dag: arbetskraftsinvandringen.

Ur Miljöpartiets perspektiv är det väldigt positivt att företagen, eller för den delen myndigheterna eller välfärden, kan hitta kompetens som de behöver även utanför EU. Det är positivt att människor som har kompetens och vill bidra och arbeta i Sverige kan komma hit och göra det. Den kombinationen är positiv.

Vi tycker att det är olyckligt att man från regeringens och Sverigedemokraternas sida nu basunerar ut att man vill minska all invandring - även den som handlar om att människor vill komma hit och arbeta enligt de villkor som gäller i Sverige, svenska kollektivavtalsnivåer och alla villkor som följer av kollektivavtalen. Även det vill man begränsa, bland annat med det lönegolv som man har aviserat i dag. 26 500 kronor är högre än de kollektivavtalade nivåerna i många av de yrken där det är brist i dag.

Bara häromdagen kunde vi höra om hur en hel äldreomsorgsavdelnings personal i Boden blivit utvisad. Konsekvenserna av en politik som går ut på att utvisa människor som arbetar i Sverige, har jobb, betalar skatt, försörjer sig och bidrar till välfärden kommer att märkas. De kommer att märkas i Boden i äldreomsorgen när fler dementa ska skötas av färre undersköterskor.

Konsekvenserna kommer också att märkas i företag där man i dag har personer som exempelvis tjänar 24 000 kronor i månaden - helt i enlighet med kollektivavtal - för med regeringens nya lönegolv är det deras personal som blir utslängd ur Sverige. Vi i Miljöpartiet motsätter oss starkt den här sortens politik. Det är dåligt för Sverige att genomföra den sortens förslag, och man säger att det bara är första steget. Man vill försämra för ännu fler.

Fru talman! Det finns brister. Det finns kriminella som utnyttjar människor. Det finns luckor att täppa till. Vi behöver skärpa sanktionerna. Det måste kosta mer för dem som utnyttjar. Det måste bli svårare att komma undan och lättare att upptäcka missbruk.

Vi behöver säkerställa att de som kommer hit och arbetar får en sjyst lön - inte bara på papperet utan faktiskt också utbetalad i lönekuvertet. Den typen av åtgärder motverkar det som många har talat om i dag. De generella lösningarna kommer att göra Sverige fattigare när vi utvisar människor som får sjysta löner, betalar skatt och arbetar i vårt land. Konsekvenserna av den här politiken kommer också att drabba många fler. Barn som går i skolan rycks upp för att föräldern tjänar 24 000 kronor i lön.

Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till Miljöpartiets och Centerpartiets gemensamma reservation 2.

Anf. 168 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Under denna mandatperiod kommer lönekravet för arbetskraftsinvandrare att höjas från dagens 13 000 kronor och minst fördubblas. Men Miljöpartiet vill enligt sin reservation behålla det regelverk som finns i dag, där det räcker med att en utlänning tjänar 13 000 kronor för att den ska få komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

Jag måste fråga: Tror ledamoten på fullaste allvar att en arbetsför person i dagens Sverige kommer att nöja sig med en lön på 13 000 kronor eller ens klara sig på den? Då ska ledamoten också ha i åtanke effekterna av inflationen.

Medianlönen för en diskare i Sverige är ungefär 16 000 kronor efter skatt. Varför ska man behålla ett lönekrav som leder till att människor kan komma till Sverige och arbeta för omänskligt låga löner? Problemet är att det inte slutar där. Får man dessa låga löner - eller ibland inga löner alls, som vissa arbetskraftsinvandrare - vänder man sig till den illegala ekonomin. Det leder i sin tur till inkomstkällor för kriminella organisationer. Varför vill Miljöpartiet behålla ett lönekrav som på ett mycket uppenbart sätt leder till lidande, inte endast för enskilda människor utan för hela samhället?

Anf. 169 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Dagens regelverk säger att man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Det är de regler som vi tillsammans med de tidigare allianspartierna har ställt oss bakom och vill upprätthålla.

Man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Den nivån har av domstolarna tolkats på ett sätt. Jag håller med om att man absolut kan ifrågasätta - inte minst i ljuset av en skenande inflation - om det verkligen är den rätta lönenivån. Men det är ännu lättare att ifrågasätta den mycket godtyckligt satta nivån 26 500 kronor, för med den säger man ju att väldigt många människor som i dag har lägre lön per definition inte kan försörja sig. Det förstår jag inte vad man har för grund för.

Regelverket bör vara att om man har ett arbete med sjysta villkor i nivå med svenska kollektivavtal, en lön som man kan försörja sig på och ett arbete som är utlyst i enlighet med de regelverk som finns ska man också få arbetstillstånd och få arbeta i Sverige.

Jag tycker inte att vi ska kasta ut människor - och deras familjer - som arbetar här i dag och som kan försörja sig på sin lön. Det gör Sverige fattigare, och det är fel mot dessa människor.

Anf. 170 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Det här låter lite märkligt, för ledamoten Hirvonen vill ju inte höja lönekravet på 13 000 kronor som nu ska höjas. Ledamoten talar om rimliga löner fastän hon inte vill se sådana. 26 500 kronor låter som en rimlig lön, medan 13 000 kronor, som Miljöpartiet ställer sig bakom, är ingen rimlig lön. Ingen kan överleva på det i dagens Sverige.

Det är därför märkligt att man å ena sidan är emot fattigdom och barnfattigdom, men å andra sidan vill ha ett lönekrav för arbetskraftsinvandrare på 13 000 kronor. Det går inte ihop. Varför ska man över huvud taget ta hit någon från andra sidan jorden för att denne ska arbeta för 13 000 kronor? Det är inte rimligt över huvud taget.

Jag tror att ledamoten Hirvonen måste förklara varför hon stöder ett sådant lågt lönekrav. Som jag sa innan leder det till att människor inte kan leva på sin lön, utan de vänder sig till den illegala ekonomin, vilket blir en inkomstkälla för kriminella organisationer.

Om ledamoten Hirvonen inte ställer sig bakom en höjning av lönekraven måste hon förklara hur människor ska kunna leva på 13 000 kronor, för det är detta lönekrav som Miljöpartiet står bakom. Om man nu är emot fattigdom och inte vill att arbetskraftsinvandringen ska gynna kriminella undrar jag hur man kan ställa sig bakom ett lönekrav på 13 000 kronor.

Anf. 171 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag tror att man här måste skilja på regelverket å ena sidan och den tolkning som domstolarna har gjort av kraven å andra sidan. Kravet är att man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Det ställer vi oss bakom. Vi tycker inte att politiker i regering ska ställa godtyckliga lönekrav som är mycket högre än vad vi normalt anser är vad man kan försörja sig på i Sverige.

Anf. 172 Magnus Resare (M)

Fru talman! Ledamoten tog själv upp Boden och uppsägningen av en hel vårdavdelning där. Det känns inte särskilt bra i magen att höra en sådan beskrivning; det kan vi nog alla instämma i.

Vi i Tidöavtalets gäng går nu fram med en politik där man ska kunna göra undantag från försörjningskravsreglerna. Det har inte funnits undantag i regelverket tidigare.

Den nya regeringens politik har dock inte trätt i kraft än, vilket innebär att konsekvenserna uppe i Boden är en följd av den gamla regeringens politik. Det var den regering som ledamotens parti var en del av. Jag måste därför få fråga: Är uppsägningarna i Boden en konsekvens av er politik eller den politik som den nya regeringen för?

Anf. 173 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag har faktiskt tänkt höra av mig till dem och fråga, eftersom en grupp som ofta riskerar att hamna i denna situation är ensamkommande som har fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som uppfyller kravet på att ha ett fast jobb i dag. Väldigt många av dem jobbar inom just äldreomsorgen.

En ny praxis från Migrationsöverdomstolen har ändrat vid vilken tidpunkt kraven ska vara uppfyllda: från dagen när man prövar ärendet till både den dagen och en dag för länge sedan, när ens tidsbegränsade uppehållstillstånd för att söka jobb löpte ut. Eftersom jag inte har hunnit undersöka exemplet kan jag inte svara på om orsaken är oviljan hos Moderaterna med flera att rätta till det här eller om det beror på helt andra saker.

Anledningen till att jag tog upp exemplet var att det vi nu ser i Boden kommer med er politik att hända på arbetsplats efter arbetsplats i Sverige. Människor som kanske har jobbat i Sverige under många år och som kan försörja sig på sin lön kommer med ert förslag om lönegolv på 26 500 att bli av med sin rätt att jobba i Sverige. De kommer att bli av med sitt jobb. Företagen blir av med sin arbetskraft. Jag tycker att det är ett jätteproblem.

Anf. 174 Magnus Resare (M)

Fru talman! Det låter som om ledamoten blandar ihop korten rejält. Vi har här en diskussion om arbetskraftsinvandring, och vi har lagt fram ett förslag om ett försörjningskrav på 26 500 kronor. Sedan kommer ledamoten med argument om att en hel avdelning blivit uppsagd i Boden, vilket man i och för sig kan tycka låter förödande för denna verksamhet. Men då kan man inte blanda in att det handlar om helt andra än arbetskraftsinvandrade personer som skulle ha blivit uppsagda på grund av den nya regeringens regelverk som presenterades i dag klockan elva.

Frågan kvarstår. Är det vårt fel om de blivit uppsagda som arbetskraftsinvandrare eller är det den tidigare regeringens, som Miljöpartiet var en del av?

Anf. 175 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vad jag vill är att Sverige inte ska utvisa människor som jobbar här. Människor som försörjer sig på sin lön ska få rätt att stanna här. Vi kommer att tala mer om det om några veckor när vi ska diskutera spårbyte, som handlar om personer som kanske först kom till Sverige för att söka asyl och sedan har skaffat sig arbete här och försörjer sig genom det.

I dag har de under vissa omständigheter möjlighet att söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av arbete. Det är något positivt. Vi i Miljöpartiet vill förhindra att människor som arbetar här i dag utvisas, vilket kommer att ske både genom att man försämrar möjligheterna till spårbyte och genom att man inför godtyckliga politiskt satta lönegolv. Det kommer inte bara att göra det svårare att rekrytera folk i framtiden, utan det kommer också att slå mot en massa människor som arbetar och försörjer sig i Sverige i dag.

Anf. 176 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Det finns många bostadsområden i Sverige där inte ens hälften av de vuxna i arbetsför ålder som bor där arbetar och är sysselsatta. Bland kvinnorna, inte minst invandrade kvinnor, är läget mycket, mycket värre. Denna situation, tycker i alla fall jag, kan inte tolereras.

Det vi gör i dag och det vi kommer att göra i framtiden genom lönegolvet är att sända en mycket mäktig signal till arbetsgivarna i det offentliga och i den privata sektorn att de nu måste ta till vara den reserv vi har i Sverige. De ska inte kunna ta den enkla vägen att importera människor som ska göra de jobb som dessa personer med rätt utbildning skulle kunna göra om vi satsar på dem.

Vad tycker ledamoten om att sända den mäktiga signalen att det är dags att på riktigt integrera dessa tiotusentals människor som finns i utanförskap i dagens Sverige?

Anf. 177 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag drömmer om och jag skulle verkligen välkomna om regeringen gjorde en massiv satsning på att motverka bostadssegregationen och lyfta utrikesfödda kvinnor genom utbildning så att fler kommer i jobb. Det tycker jag vore otroligt bra.

Utvisning av folk som i dag arbetar i Sverige och försörjer sig själva leder ju inte till det, utan det leder till att företag och andra arbetsgivare förlorar personal som ibland faktiskt är nödvändig för att man ska kunna anställa personer med lägre utbildning. På Svenskt Näringslivs företagardagar träffade jag ett sådant företag, som sa följande: För varje arbetskraftsinvandrad expert som sköter de maskiner företaget har i sina fabriker kan de anställa tio personer i Sverige som inte har särskilt lång utbildning. Men de måste kunna importera dessa operatörer genom arbetskraftsinvandring, för vi har inte tillräckligt många i Sverige.

Det finns ingen motsättning mellan arbetskraftsinvandring och att skapa jobb för dem som redan är här; ibland är det precis tvärtom. Ibland är det precis så att det är genom att vi får hit vissa nyckelkompetenser som det blir möjligt att anställa fler med lägre utbildning.

Jag tror att vi måste storsatsa på utbildning för framför allt utrikes födda kvinnor. Även om utrikes födda kvinnor jobbar lika mycket som kvinnor i Europa generellt vill vi i Miljöpartiet att utrikes födda kvinnor ska jobba lika mycket som svenskfödda.

Anf. 178 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Jag tycker precis som ledamoten att viss arbetskraft - det gäller till exempel specialiserade arbetare och tekniker, alltså nyckelpersonerna, som de nyss definierades som - är mycket viktig för att vi ska kunna anställa många till. Men dessa många till behöver i dag inte komma från Afrika, Asien eller Latinamerika, för de finns redan här.

Vi har haft en politik av likgiltighet. Vi har utvisat människor här i landet till utanförskap. Redan 2004 gjorde vi en utanförskapskarta. Då var det ungefär 480 000 personer som bodde i det vi då kallade - och som alla i dag kallar - utanförskapsområden. Det har blivit värre och värre. Det måste ta slut, och för att det ska ta slut måste vi satsa på utbildning, på arbetslinjen och på att göra det lönsamt att arbeta.

Vi måste också skapa incitament för arbetsgivarna att se de här människorna. Vi behöver förstå att vi inte kommer att ha den arbetskraft vi nu kan importera. Det skulle göra väldigt mycket nytta - inte bara för företagarna, som säkerligen skulle få mycket bra arbetskraft, utan framför allt för Sverige. Sverige orkar nämligen inte med det utanförskap vi har. Vi har låtit det växa. Det är dags att förändra det och stoppa utanförskapet.

Anf. 179 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag och Mauricio Rojas håller verkligen med varandra om mycket här, till exempel att vi behöver få stopp på den stora segregation vi har vad gäller boende.

Vi är också överens om att vi behöver se till att alla får tillgång till svenskundervisning. Vi behöver se till att förbättra sfi, till exempel genom möjligheten att kombinera 15 timmar sfi med praktik eller yrkesutbildning, så att människor kan antingen studera på heltid eller arbeta och använda det svenska språket samtidigt som de läser på sfi. Jag tror att det är några reformer som skulle rusta fler så att de snabbare kom i arbete. Det finns en hel del hinder inte minst för kvinnor, till exempel svårigheterna att få tillgång till sfi samtidigt som man är föräldraledig. Det finns mycket som behöver göras.

Jag tycker att det är väldigt problematiskt att en hel del av det systematiska arbetet mot segregation som gjordes av den myndighet som var specialiserad på detta, Delmos, lades ned. Där hade man nämligen en helt ny, systematisk approach. Tidigare har det varit mycket mer projektbaserat, och det har inte varit uthålligt. Vi måste i stället jobba systematiskt inom skolan, vuxenutbildningen och svenskundervisningen - och förstås genom matchning mot arbetsmarknaden.

Men inget av dessa problem löses av att vi kastar ut människor som i dag arbetar på den svenska arbetsmarknaden och försörjer sig själva. Det är inte så vi löser utanförskapet. Det gör bara Sverige fattigare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)