Anf. 75 Karin Svensson Smith (MP)
Herr talman! Detta är det andra betänkandet från trafikutskottet om yrkestrafik. Jag yrkar för Miljöpartiets räkning bifall till förslaget i betänkandet.
Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd
Det handlar om klampning. I förra debatten var det en diskussion om vilken regering som hade gjort vad. Jag kan bara konstatera att jag lärde känna begreppet klampning som ny ledamot 1998. Den debatten har alltså förts ganska länge.
Svenska åkerier som kör i andra EU-länder har tydligt fått erfara att det kostar att överträda bestämmelser. Sverige har åtminstone fram till nu varit ett av de mest liberala - man kanske skulle kunna säga släpphänta - länderna när det gäller att beivra överträdelser av bestämmelser på väg.
Det här är viktigt av många skäl. Det finns ett jättetydligt samband mellan risker för medresenärer på vägen, dåliga arbetsvillkor och dålig miljöprestanda. För mig som miljöpartist är det överordnade självklart miljön och att få transporter som långsiktigt klarar de villkor som planeten ställer. Men detta hänger ihop med att följa regler och bestämmelser om villkor för personalen när det gäller säkerhet på vägen. Det finns ett tydligt samband.
Därför känner jag mig väldigt nöjd med att detta med klampning, som vi jobbade med redan på 90-talet, nu äntligen kan bli verklighet. Jag är glad att vi kunnat samarbeta i utskottet och enas över block- och partigränser om det som enligt så många vittnesmål är nödvändigt för att reglerna ska kunna följas på vägen.
Men vi tycker också att det är viktigt att ge regeringen till känna att man bör utreda möjligheten att göra det här längre än 24 timmar samt utreda om både polisman och tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Som många har erfarit är det begränsat med resurser när det gäller rättstillämpningen. Att gå över åklagare eller annan myndighet innebär ett dröjsmål som är onödigt i sammanhanget. Vi behöver med kraft säga att den som färdas på vägen ska följa bestämmelserna. Det gör vi inte bara för de anställda chaufförernas och trafiksäkerhetens skull. Det gör vi också för att de åkeriföretag som följer bestämmelserna ska få rimliga arbetsvillkor.
Som Monica Green så tydligt visade i sitt anförande är detta i dag inte fallet. Jag vet att det kanske inte finns någon allmän image för Miljöpartiet att vi är positiva till lastbilstransporter. Men vi är mycket väl medvetna om att lastbilstransporter är helt nödvändiga för att handeln ska fungera, för att varorna ska komma till hamn och för att varorna ska komma till en tågterminal. Då vill vi ha rättvisa regler och ordning på vägen.
Fair trade och sjysta transporter kommer i allt fler näringar. Sjysta bananer har blivit ett bra slagord. Sjysta transporter inom sjöfarten är någonting vi möts mer av när vi kommer till Almedalen. Att man nu också innefattar lastbilstransporter i någonting som ska vara fair trade ingår i det som vi har ansvar för som enskilda medborgare när vi frågar om hur en vara har kommit till affären.
Vi måste ta ett mycket större ansvar. Den som beställer en transport har givetvis det största ansvaret. Men även som privatpersoner måste vi nog i större utsträckning våga fråga efter: Hur har varan kommit till affären där jag ska handla den?
Självklart är det vi som sitter i Sveriges riksdag som kanske har det allra största ansvaret för att se till att det finns lagar och regler som är rimliga och bevis för att det är vad som behövs för att transporterna ska bli hållbara.
Det krävs också att det finns möjlighet att beivra brott. Då räcker det inte med att ha en lagstiftning. Då måste också rättsväsendet, som jag påpekade i mitt tidigare anförande i dag, det vill säga poliser ute på väg, vara tillräckligt många och ha tillräckligt mycket tid för att göra klampningar när så är erforderligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd
Jag är övertygad om att regeringen kommer att hörsamma våra tillkännagivanden och återkommer till riksdagen med de förslag som behövs för att färden på vägen ska vara säker, hållbar och rättvis för dem som deltar i trafiken.
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Pia Nilsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).