Anf. 115 Martin Kinnunen (SD)
Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter
Fru talman! Vi ska i dag debattera den e-ciggskatt på påfyllnadsvätskor som regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Alliansen vill införa. Jag tror att detta är det första tillfälle då vi primärt debatterar elektroniska cigaretter här i kammaren.
Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation om att avslå propositionen.
När vi talar om elektroniska cigaretter ska vi komma ihåg att den elektroniska cigaretten har väldigt få likheter med den vanliga cigaretten. De cigaretter som konsumeras av omkring 1 miljard människor världen över, och som dödar varannan användare, består av tobak som bränns. När denna tobak förbränns frigörs oerhört många farliga ämnen. Nikotinet är ett mindre problem i sammanhanget - cigaretter hade inte varit något stort hälsoproblem om det bara hade handlat om nikotin.
Den elektroniska cigaretten fungerar helt annorlunda. Den innehåller ingen tobak utan består av ett batteri, en förbrännare och en tank. Tanken fylls med e-vätska innehållande vegetabiliskt glycerin, propylenglykol, smakämnen och - ofta - nikotin. Samtliga substanser förutom nikotinet är godkända livsmedelstillsatser.
Fru talman! Den elektroniska cigaretten som vi känner den i dag uppfanns i början av 00-talet och är i dag en mångmiljarddollarindustri globalt. USA och Storbritannien är de som dominerar marknaden. Man räknar med att det finns ungefär 20 miljoner användare världen över, eller förmodligen lite fler än så.
I propositionen föreslås att e-vätskor ska punktbeskattas med 2 000 kronor per liter samtidigt som andra nikotinhaltiga produkter ska beskattas med 200 kronor per kilo. I det senare fallet handlar det om så kallade heat not burn-cigaretter, alltså cigaretter med tobak som värms upp men inte bränns.
Det är en väldigt stor skillnad som föreslås mellan dessa två produktslag. Vi kan tycka att detta är ett märkligt förfarande då heat not burn-produkter i dag inte finns på marknaden. Det blir således mycket svårt att veta hur dessa skatter slår, vilket understryker propositionens brist på ordentlig analys. Varför har man så bråttom? undrar jag.
Fru talman! Låt mig tydliggöra Sverigedemokraternas hållning. Det är inte orimligt med en skatt på e-cigaretter i någon form. Med tanke på dagens beskattning av snus och cigaretter är det rimligt att av folkhälsoskäl utvärdera behovet av en e-ciggskatt.
Man skulle kunna stå här i en evighet och tala om forskningsläget. Vi kan säga att det spretar betänkligt, att det saknas långtidsstudier - längre än tre år - och att det finns många rön som talar för potentiella risker.
Samtidigt råder i dag bred konsensus inom forskningen om att elektroniska cigaretter är betydligt mindre farliga än vanliga cigaretter. Den brittiska motsvarigheten till Socialstyrelsen gjorde till exempel en omfattande kartläggning för några år sedan och konstaterade att en e-cigganvändare får i sig 95 procent färre farliga ämnen än en cigarettrökare. Det är ungefär samma situation som råder för snuset, även om man där vet betydligt mer rörande hälsoaspekterna.
Fru talman! Med tanke på att forskarna är överens om att elektroniska cigaretter är ett betydligt mindre hälsofarligt alternativ till cigarettrökning är det viktigt att ett förslag på införande av en skatt bygger på en gedigen konsekvensutredning. Vi finner inte att så är fallet utan att förslaget i stället kan föra med sig negativa konsekvenser för folkhälsan i och med att det blir betänkligt dyrare att byta cigaretter mot hälsosammare alternativ, varför propositionen bör avslås.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter
Det är i sammanhanget intressant att titta på hur de länder som har betydligt fler e-cigarettanvändande agerar, exempelvis USA, Storbritannien och större delen av Europa. De allra flesta har i dag ingen skatt på e-cigaretter utan fortsätter att följa utvecklingen, utvärdera och följa forskningen. Det är ju i dessa länder som kunskaperna är störst. En skatt är inget normaltillstånd i Europa, i USA eller globalt.
Fru talman! Priset på en flaska med tio milliliter e-vätska ligger i dag på ca 40 kronor. Införandet av en skatt på denna nivå kommer att öka priset med omkring 60 procent; man räknar med att priset kan landa på ca 64 kronor. Det är en oerhört kraftig prisökning som innebär att de ekonomiska incitamenten att övergå från tobaksrökning till användande av en mindre farlig produkt minskar. Det kan till och med bli ett negativt incitament.
I sammanhanget kan det vara värt att nämna att jag själv har slutat med cigaretter med hjälp av e-cigaretter och att närmare 10 procent av min partigrupp har lyckats med samma sak. I flera länder, exempelvis i Storbritannien, använder man elektroniska cigaretter som ett instrument inom rökavvänjningen. Detta tillsammans med alla de berättelser som finns från människor som lyckats sluta med hjälp av e-cigaretter gör att det är viktigt att reflektera över behovet av riskminimering i arbetet med att minska rökningen.
Vi i Sverige brukar slå oss för bröstet för att vi är bäst i världen på att bekämpa rökningens skadeverkningar, men det är nog inte främst politikerna som ska slå sig för bröstet för detta. Visst är kunskapsinsatserna viktiga, men allra viktigast har snuset varit. Det är huvudanledningen till att vi är bäst i klassen; vi ska inte glömma det.
Fru talman! Bakgrunden till den av regeringen valda skattesatsen är en fullständigt ovetenskaplig slutsats om att tio milliliter e-vätska motsvarar 100 vanliga tobakscigaretter. Detta ser ut att bygga på en analys - jag har inte lyckats hitta den - av hur konsumtionen av e-vätska kunde se ut hos en användare i en tid när elektroniska cigaretter precis hade introducerats på marknaden, kanske för 10-15 år sedan.
Det har skett en teknisk utveckling under denna tid, och det erbjuds i dag en mångfald av produkter på marknaden som innebär att användandet av e-vätska kan variera i mycket stor utsträckning sett till såväl volym som nikotinstyrka. Det går således inte att säga hur många tobakscigaretter det går på varje milliliter e-vätska, utan tio milliliter kan lika gärna motsvara tio vanliga cigaretter för många användare i dag.
Det finns ett tydligt omvänt samband mellan konsumtion av vätska och nikotinstyrka. Om man föredrar hög nikotinstyrka konsumerar man mindre e-vätska, medan användare som föredrar låg nikotinstyrka föredrar ökad volym av e-vätska.
Sammantaget kan vi konstatera att det saknas en klar bild av hur konsumtionen av vätskor ser ut, och det bör rimligtvis vara nödvändigt att ta fram en sådan innan beslut kan fattas rörande en punktskatt. Hela analysen gällande den skattesats som man valt bygger på att man ser att en milliliter vätska motsvarar ett visst antal cigaretter. Den analysen är bristfällig, varför propositionen också är bristfällig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter
Den föreslagna punktskatten utformas utifrån volym och inte utifrån faktisk nikotinstyrka, vilket är en allvarlig brist. Vi hade förmodligen accepterat förslaget om denna differentiering hade funnits. Syftet med punktskatten är ju att minska användandet av nikotin, och då blir regeringens förslag mycket märkligt. Det kommer att bidra till att fler vätskor med högre nikotinhalt kommer att säljas samt att andelen som själva väljer att blanda ut vätskan med smakämnen kommer att öka, vilket för med sig ökade hälsorisker.
Det kan finnas många anledningar att införa en skatt på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter, men ett sådant förslag bör utgå från att skatten differentieras utifrån nikotinstyrka samt att införandet föregås av en grundlig konsekvensanalys.