Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.

Arbetsmarknadsutskottets bet 2012/13:AU11

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 17 juni 2013

Beslut

Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna (AU11)

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

bet 2012/13:AU11 (pdf, 2 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

20 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2012/13:143 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna

Motioner från ledamöterna

motion 2012/13:A20 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna av Ali Esbati m.fl. (V)
motion 2012/13:A21 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna av Ylva Johansson m.fl. (S)
motion 2012/13:A202 Arbetstid och arbetsmiljö av Josefin Brink m.fl. (V)
motion 2012/13:A220 Handlingsplan mot mobbning i arbetslivet av Christer Winbäck (FP)
motion 2012/13:A244 Ett långsiktigt och ambitiöst arbetsmiljöarbete av Christer Engelhardt (S)
motion 2012/13:A249 Vibrationsskador av Hillevi Larsson (S)
motion 2012/13:A263 Ensamarbete och psykosocial arbetsmiljö av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (S)
motion 2012/13:A273 Företagshälsovård av god kvalitet åt alla förvärvsarbetande av Annika Lillemets (MP)
motion 2012/13:A328 Sjuka skönhetsideal av Helena Leander (MP)
motion 2012/13:A335 Företagshälsovård av Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (S)
motion 2012/13:A336 Regional skyddsombudsverksamhet av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (S)
motion 2012/13:A338 Ordning på arbetsmarknaden av Isak From m.fl. (S)
motion 2012/13:A339 En god arbetsmiljö för ett längre arbetsliv av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
motion 2012/13:A355 Behov av arbetsmiljöarbete av Hannah Bergstedt och Karin Åström (S)
motion 2012/13:A366 Köpfri söndag av Annika Lillemets och Stina Bergström (MP)
motion 2012/13:A374 Ohälsa i arbetslivet av Christina Karlsson och Eva Sonidsson (S)
motion 2012/13:A392 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Ylva Johansson m.fl. (S)
motion 2012/13:A395 Jämställdhet i arbetslivet av Gunvor G Ericson m.fl. (MP)
motion 2012/13:N252 Serviceföretagande i glesbygd av Jan R Andersson och Sten Bergheden (M)
motion 2012/13:Sf381 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning av Tomas Eneroth m.fl. (S)

Beredning

Beredning i utskottet: 2013-05-02
Justering: 2013-05-30
Betänkande publicerat: 2013-06-05
Trycklov: 2013-06-05

Reservationer 13
bet 2012/13:AU11

Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna (AU11)

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Förslaget innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning ska ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler ska höjas från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2014. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2013-06-17

Webb-tv Debatt om förslag: Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.

17 juni 2013
Debatt om förslag 2012/13:11

Dokument från debatten

2013-06-17

Protokoll för debatten

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 73 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Då har vi återigen en stund här i kammaren då vi ska diskutera de oerhört viktiga arbetsmiljöfrågorna. Det är frågor som bara växer i kraft. Det är frågor som berör alla som finns på en arbetsplats. Tyvärr måste jag och vi socialdemokrater konstatera att regeringen har ett stort ointresse för arbetsmiljöfrågorna. Det kan vi se genom frånvaron av konkreta förslag till förbättringar. Hur Moderaterna tänker i arbetsmiljöfrågor och vilken värdering man lägger i dem illustreras genom att lyssna på vad socialförsäkringsminister Ulf Kristersson uttalat om psykosociala problem på jobbet. Att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är en växande, tickande ohälsobomb har vi från socialdemokratins sida länge påpekat för den passiva regeringen. Det gjorde även forskningen tidigt, och de fackliga centralorganisationerna lägger fram rapporter i frågan. Enskilda skyddsombud vittnar om att de vill ha bättre kunskap i frågorna. Arbetsmiljöverket pekar på detta. Nu när kostnaderna för de psykosociala problemen på arbetsplatser skenar, det vill säga sjukskrivningar på grund av att man inte har det bra på jobbet ökar, vaknar regeringen. Då går sjukförsäkringsminister Kristersson ut och för ett resonemang om att det skulle vara bättre för dem - mestadels kvinnor - som har problem att gå tillbaka till jobbet. Att stanna kvar på jobbet ska vara rehabiliteringen, fast många av orsakerna kommer just från hur man har det på jobbet. Då blir det billigare för staten. Det vore intressant att få höra en förklaring till dessa tankar. Men Moderaterna tänker inte för egen del utan man tänker också för de andra regeringskollegerna, de mindre partierna. Jag har inte hört ett knyst därifrån utan de nickar instämmande. Ibland funderar jag, herr talman, när jag sitter ensam på min kammare över vilka frågor de olika borgerliga partierna driver när det gäller arbetsmiljön. Vi är helt övertygade om att dessa frågor är viktiga för framtiden. Är det Centern som ligger bakom att Arbetsmiljöverket svälts ut? Det är kanske Annie Lööf som säger att det inte ska vara mer regelkrångel - och använder sig av argument som har förts fram i den så kallade Stoibergruppen i Europa om att förenkla regelsystemen. Det kanske inte behövs ett så starkt arbetsmiljöverk. Vilken arbetsmiljöfråga vill Kristdemokraterna profilera sig i? Är det stressen och pressen på jobbet? Varför vill inte Folkpartiet vara med på resan och fokusera på ett arbete som gör att vi kan minska dödsolyckorna på jobbet? Det är många frågor, och vi hoppas på att få en redovisning från partierna. Herr talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett antal framåtsyftande förslag som ska leda till bättre arbetsmiljö. Många av dem är vi överens om mellan Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Men ni på regeringssidan är notoriska nej-sägare. Det är många som tycker att det är tråkigt att ni säger nej, nej och nej. Det är vad ni gör i arbetsmiljöfrågor, och det är också vad ni gör i dag. Regeringens proposition Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna är i grunden bra. Det är ett bra sätt att beivra arbetsmiljöproblemen, och det är ett bra sätt att använda resurserna på. Vi är helt överens om detta. Men eftersom vi lever i en ständigt föränderlig värld ändras miljöerna, möjligheterna och även riskerna. Vi tycker att Arbetsmiljöverket borde ha kvar möjligheterna att utveckla nya föreskrifter och vara bemyndigat att göra dem straffsanktionerade. Det finns ett flertal arbeten där farliga ämnen hanteras med en mycket hög risk för skador. Det framgår i föreskrifterna om kvarts, syntetiska oorganiska fibrer, härdplaster, asbest med flera. Vad som är farligt och skadligt i arbetsmiljön är inte konstant. Just därför borde Arbetsmiljöverket ges möjlighet att välja den för situationen bäst lämpade sanktionen. Jag yrkar bifall till reservation 1. Låt mig samtidigt passa på att yrka bifall till reservationerna 4 och 6. Vad regeringen gör i propositionen, som i grunden är alldeles utmärkt, är att missa att göra en analys av hur polis och åklagare kan förbättra sitt arbete för att få fler arbetsmiljöbrott lagförda. Jag besökte Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, i Malmö och fick ta del av deras utmärkta arbete. Sedan specialenheten bildades har man visat på mycket goda resultat, men man skulle kunna nå ännu längre om regeringen och därmed Rikspolisstyrelsen får en pekpinne att prioritera även arbetsmiljöbrotten i sitt arbete. Det kan ske genom att inlemma särskilda utredare till riksenheten. På så vis kan man nå längre. Herr talman! Ska pensionsåldern höjas? Det är en aktuell politisk fråga som regeringen har lyft fram. Reaktionerna har inte dröjt. De har kommit från alla olika håll och kanter. Jag tycker att frågan egentligen borde omformuleras. Hur kan arbetsmiljön förbättras så att fler orkar arbeta till 65 års ålder? Det är en mycket relevant fråga. Om vi inte gör satsningar på arbetsmiljön kommer det att bli allt fler fattigpensionärer. Det säger även generaldirektören för Arbetsmiljöverket. Kadern av fattigpensionärer, de som tvingas lämna arbetslivet i förtid, växer. Då blir det fler som går in i ålderdomen i fattigdom. Skillnaderna mellan människor ökar i Sverige. Det brukar regeringen vara duktig på att ordna. I dag är det bara 40 procent av kvinnorna och strax under hälften av männen som går direkt från arbete till pension. Det gäller särskilt människor med tunga LO-jobb. Vad hör vi för diskussion bland regeringspartierna om detta? Pensionsåldersutredningen har presenterat ett betänkande med många bra förslag, som jag verkligen hoppas att vi ska få diskutera i kammaren. Många av utredningens förslag kan jämföras med de förslag vi har lagt fram i kammaren och kommer att lägga fram. Det gäller förstärkta resurser till Arbetsmiljöverket, att fokusera och öka antalet inspektioner av branscher som har tidigt utträde ur arbetslivet, långsiktig förstärkning för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, förstärkta resurser till forskning, utvärdering och utbildning samt förstärkta insatser för skyddsombuden med mera. Det är mycket bra förslag att fundera över. Lägg till dessa förslag vårt återkommande krav i kammaren på att regeringen tar initiativ till att påbörja nollvisionsarbete tillsammans med forskningen och arbetsmarknadens parter. Jag har sagt det förr, och jag säger det återigen: Jag tycker att det är fullständigt obegripligt att ni inte ser möjligheten. Varför är ni så urbota - jag ska inte använda ordet - tjurskalliga? Hoppa på tåget när nu alla vill detta. Det är en så enkel och tydlig fråga. Du ska inte gå till jobbet och riskera ditt liv. Om man sätter fokus på detta betyder det att man sätter kompetenta och duktiga människor att tillsammans fundera över frågorna. Det skulle hela kedjan i arbetsmiljöarbetet vinna på. Då duger det inte att regeringen skriver att det blir ett slag i luften. För oss är det inte ett slag i luften. För oss handlar det om människor som dör på jobbet. Det är inget slag i luften. Om ni är kloka har ni chansen, om inte nu så senare under året, att försöka anta förslaget. För tredje året i rad stiger arbetsolycksstatistiken. Den ser inte bra ut, och det är inte bra. Frågan är om statistiken visar effekter av något. Är det effekter av gjorda nedskärningar? Det vet inte jag och inte ni heller, men det är olyckligt. Sedan har vi det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Där finns frågan om stressen och pressen. De psykosociala arbetsmiljöproblemen är stora och viktiga. Det finns många rapporter. Vad gör vi för att komma åt problemen? Arbetslivet blir bara mer och mer krävande, men samtidigt finns inte verktyg att möta problemen i dag. Helst ska du själv se till att du är konkurrenskraftig i ditt eget jobb. Du ska kunna jobba på din fritid, det vill säga vara ständigt uppkopplad och nåbar. Du kan väl gå på gym så att du ser till att du inte får några belastningsskador! Framför allt kan du väl försöka se till att kompetensutveckla dig själv! Kraven på den enskilde stiger hela tiden. Samtidigt har vi en rörelse som gör att vi inte ökar resurserna för att mota dessa problem. Fackförbundet Vision har gjort ett mycket bra arbete kring problemen med det som kallas kränkande särbehandling eller mobbning på arbetsplatserna. Jag tycker att man på ett lysande sätt har lyft fram det i debatten, när man visar att lagens verktyg inte är tillräckliga och föreslår lösningar. Det här är någonting som finns överallt. Forskarna säger att det är ungefär 10 procent av alla på våra arbetsplatser som är drabbade av detta. Vi i Socialdemokraterna avser för vår del att komma tillbaka till den här frågan i samband med vår budgetmotion i höst. Det gäller att stärka Arbetsmiljöverket och se till att utveckla föreskrifter, framför allt se till att få in mer kompetens i Arbetsmiljöverket som kan göra bättre analyser av arbetsorganisationens betydelse och göra riskbedömningar. Vi behöver nya utbildningar för skyddsombuden. Vi behöver framför allt utveckla det samordnade arbetsmiljöansvaret. Vi behöver fundera på övertidens betydelse för jobbet och för hälsan. Vi tycker också att det ska inrättas ett kunskapscentrum där man kan samla arbetsmiljöforskningen. Det är bara att regeringen och ni här i kammaren lyssnar på arbetsmarknadens parter. De skriver brev till regeringen om dessa krav och lägger fram ganska kloka förslag, enligt mitt förmenande. Jag förstår inte varför ni väntar och varför ni säger nej. Herr talman! Allt färre har tillgång till företagshälsovård. För dem som är anslutna blir det stödet inte större och bättre, utan ofta får man mindre stöd och hjälp. Det är en tredjedel av alla anställda som saknar tillgång till företagshälsovård. Ofta väljer arbetsgivaren det billigaste utbudet, och det betyder att det inte blir något förebyggande arbete. Tanken med företagshälsovården är ju att det ska vara ett förebyggande arbete. Företagshälsovården ska vara den expertresurs som behövs för att förebygga men även rehabilitera och arbetsanpassa arbetsplatser. Tillsammans med ett systematiskt arbetsmiljöarbete blir den ett jätteviktigt verktyg för att se till att fler kan finnas kvar i arbete och fler kan komma tillbaka i arbete. Regeringen borde, i samverkan med arbetsmarknadens parter, ta ett initiativ till att börja jobba fram ett program för en företagshälsovård som är värd namnet och som omfattar alla. Låt mig slutligen, herr talman, säga några ord om skyddsombuden. Våra lokala skyddsombud är en bärande del i arbetsmiljöarbetet. De borde finnas överallt, men de finns tyvärr inte överallt. Vi kan nöja oss med att säga att vi har rätt många skyddsombud, men samtidigt vet vi att det finns ett behov av dubbelt så många som i dag. Skyddsombuden är många gånger hjältarna på arbetsplatserna, om de får god utbildning. Det får tyvärr inte alla, och det är också någonting som vi måste se till. De måste få tid för uppdraget - ett jätteviktigt fackligt uppdrag. Det måste få tid att sätta sig in i uppdraget, tid och möjlighet att hitta brister - om det finns seriösa företagsledningar. I dag är det inte så enkelt att ta på sig uppdraget. På alla arbetsplatser som mitt förbund IF Metall - det fina, vackra IF Metall, om jag tillåts säga så - har avtal med saknas det skyddsombud på 37 procent av dem. Det är en stor del som saknar skyddsombud. Därför vill vi att de regionala skyddsombuden ska få bättre möjligheter att besöka arbetsplatser. Har man ett kollektivavtal är det fullständigt rimligt att ett skyddsombud, som är en regelförenklare för den enskilde eller mindre företagaren, ska kunna göra ett besök och tala om vad som är rätt och vad som är fel. Jag förstår inte varför ni säger nej till detta också. Slutligen, herr talman, ska jag inte vara så allvarlig och så kritisk. Låt mig säga att jag önskar alla utskottets ledamöter med ordföranden i spetsen en trevlig sommar. Även om vi har stora meningsskiljaktigheter ibland tycker jag att ni är hyggliga personer och att det är trevligt att umgås med er. (Applåder)

Mehmet Kaplan (MP)

Anf. 74 Mehmet Kaplan (MP)

Herr talman! Tack, Raimo Pärssinen, för ett tydligt och visionärt anförande! Det område som vi nu debatterar handlar mycket om vad vi tycker att framtiden ska fyllas med när det gäller olika typer av ideologiska skillnader och vad vi tror att människor vill. Där tycker jag att Raimo Pärssinen var väldigt tydlig. Jag vill också instämma i yrkandet om bifall till reservation nr 4 som vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Den strukturella diskrimineringen i vårt samhälle finns naturligtvis också i arbetslivet och gäller såväl lön och anställningsform som arbetstid men också att yrken med en överrepresentation av kvinnor värderas lägre. För Miljöpartiet är detta en av de absolut viktigaste frågorna att komma till rätta med. Vi utgår från en feministisk och intersektionell maktanalys. Vi ser att det finns flera olika maktstrukturer i samhället som samverkar. Könsmaktsordningen räcker inte för att förklara den ojämlikhet som råder på arbetsmarknaden, utan det handlar även om sexuell läggning, etnisk tillhörighet, klass, funktionshinder, ålder och religion. Dessa faktorer påverkar människors makt och villkor i vårt samhälle och i relationen till andra människor. Ett väl fungerande arbetsliv förutsätter att varje människa är fri att göra sina egna val utan att styras av begränsande, könsbundna normer. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställda löner är en oerhört viktig del av detta teorem. Den ekonomiska självständighet som följer av jämställda löner är en förutsättning för att åstadkomma ett jämställt och demokratiskt samhälle. Det handlar också om att åstadkomma bra arbetsvillkor. I Sverige arbetar och förväntas kvinnor förvärvsarbeta i mycket stor utsträckning, och en klar majoritet av dem som utexamineras från högskola och universitet är kvinnor. Fortfarande ser vi dock stora brister på arbetsmarknaden vad gäller jämställdhet och kvinnors hälsa. Herr talman! En god arbetsmiljö, som vi debatterar i dag, både fysiskt och psykiskt som får medarbetare att trivas föder kreativitet och gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare. Detta är vi överens om. En god och jämlik hälsa är ett övergripande mål för Miljöpartiet som en del av visionen om det långsiktigt hållbara arbetslivet och ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån ett socialt perspektiv. År 2003, för tio år sedan, beslutade riksdagen om ett övergripande mål för folkhälsan med elva målområden varav det fjärde handlar just om hälsa i arbetslivet. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa utan bidrar även till en allmänt förbättrad folkhälsa och är en nödvändig förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Vi ser dock hur allt fler människor, särskilt inom vård- och utbildningssektorn, upplever stress på arbetet och att kraven i arbetslivet ökar ständigt. Arbetslivet måste balanseras så att både kvinnor och män ges möjlighet att fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens deltagande i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Herr talman! Vi har under dessa två mandatperioder sett hur regeringen har prioriterat bort det breda folkhälsoarbetet och enbart inriktat sig på levnadsvanor. Det har gjort att arbetsmiljöarbetet har kommit i skymundan. Det är hög tid att folkhälsopolitikens målområde Hälsa i arbetslivet ges ett verkligt innehåll utifrån ett genusperspektiv. Till grundvillkoren för ett hållbart arbetsliv hör att ha kontroll, delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras samt arbetsmängd efter arbetsförmåga. Trots dessa välkända fakta i forskningen är skillnaderna stora mellan kvinnors och mäns arbetsvillkor. Det hänger samman med andra företeelser. Exempelvis jobbar pappor mer än män utan barn. Vid en jämförelse mellan pappor och män som inte bor med barn visar det sig att andelen som arbetar heltid är 89 procent av dem utan barn och 93 av pappor. Andelen heltidsarbetande kvinnor är däremot 76 procent av dem utan barn men 66 procent av mammor. Mammor arbetar deltid i större utsträckning än andra kvinnor, men för pappor är det tvärtom. Ett annat exempel är sjukskrivningsmönster. Kvinnors sjukfrånvaro har varit större än mäns sedan 1980-talet. Fram till de allra senaste åren har skillnaderna till och med ökat. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering pekar på att förvärvsarbete i kombination med att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj skulle kunna vara en förklaring. Innan de får barn är mäns och kvinnors sjukfrånvaro ungefär densamma. Efter första barnets födelse har mamman ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som pappan. Skillnaden finns kvar upp till 15 år efter första barnet. Samtidigt förvärvsarbetar kvinnor med små barn allt fler timmar. År 1980 var det 30 procent av kvinnorna som jobbade heltid, vilket kan jämföras med 2007, då det var 50 procent. Miljöpartiet vill se ett mer aktivt tillsynsarbete och förebyggande insatser mot ohälsa och arbetsskador. Med en bra arbetsmiljö, såväl psykiskt som fysiskt, kan både kvinnor och män dessutom få bättre möjlighet att själva välja när de vill ta ut pension i stället för att tvingas sluta i förtid på grund av ohälsa. Den faktiska pensionsåldern och antalet år i arbetslivet har stor betydelse för hur stor pensionen blir eftersom pensionssystemet numera bygger på livsinkomst. Kvinnors arbetsvillkor påverkar därmed även den framtida pensionen. Den myndighet som vi i arbetsmarknadsutskottet jobbar mycket med, Arbetsmiljöverket, har i uppdrag att göra särskilda insatser för att förhindra att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Ett stort problem är emellertid att nuvarande arbetsmiljölag är utformad efter traditionellt mansdominerade arbetsplatser. Det finns tydliga regelverk som rör byggnadsverksamhet, men inom vård, skola och omsorg finns få regler. Vi vill att arbetsmiljölagen ses över, så att den tydligt anpassas efter både kvinnodominerade och traditionellt mansdominerade arbetsplatser, vilket vi har framfört tidigare. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 4.

Mattias Karlsson (SD)

Anf. 75 Mattias Karlsson (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3. Vi behandlar i dag arbetsmarknadsutskottets betänkande 11 om effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna. Vikten av en god arbetsmiljö för alla kan knappast underskattas. Trygga, mänskliga, välfungerande och säkra arbetsplatser innebär ökad livskvalitet och bättre hälsa för den enskilde. För arbetsgivaren kan det innebära ökad produktivitet, förbättrade möjligheter att behålla nyckelkompetens med mera, och för staten och samhället medför det minskade ekonomiska och sociala problem. Det svenska regelverket till skydd för en god arbetsmiljö står sig väl vid en internationell jämförelse, och det kan vi vara stolta över. För att regelverket ska ha avsedd effekt krävs dock också att tillsynen och sanktionerna vid överträdelser fungerar väl. Från Sverigedemokraternas sida ställer vi oss bakom de förslag till förändringar i sanktionssystemet som föreslås i den föreliggande propositionen. Vi stöder den kraftiga höjningen av taket för sanktionsavgifterna liksom övergången från straffsanktioner till sanktionsavgifter på flera områden. Samtidigt tycker vi att det är bra att regeringen vill behålla straffsanktionerna för de allvarligaste överträdelserna och att förslagen om avkriminalisering inte går lika långt som den föregående utredningens. Herr talman! Som jag deklarerade inledningsvis ställer vi oss bakom reservation 3 i detta betänkande, där vikten av ökade resurser till Arbetsmiljöverket lyfts fram. De förändringar som följer av regeringens proposition kommer att innebära kostnadsdrivande förändringar i Arbetsmiljöverkets verksamhet. I betänkande påpekar utskottsmajoriteten att verket har fått ökade anslag för 2013 som är tänkta att kompensera för detta. Vad som inte framkommer är att ökningen av anslaget är avsevärt mindre än vad verket självt har angett som nödvändigt för att kunna möta den nya situationen. Detta förhållande måste också sättas in i ett större sammanhang. Arbetsmiljöverket har en helt central roll i upprätthållandet och skapandet av en god arbetsmiljö på landets arbetsplatser. Trots detta har man sedan 2006 fått försämrade möjligheter att utföra sitt arbete samtidigt som samhällsutvecklingen ställer allt högre krav på verkets arbetsmiljötillsyn. När det gäller antalet arbetsmiljöinspektörer i förhållande till antalet anställda ligger Sverige i dag långt under ILO:s rekommendationer och långt efter våra skandinaviska grannar och många andra europeiska länder. Antalet arbetsskador har ökat under tre år i rad och uppgick under förra året till 89 000. Utvecklingen mot allt fler och allt mindre företag gör verkets arbete mer komplicerat och mer kostsamt. Det faktum att människor fortsätter att arbeta och förväntas fortsätta att arbeta högre upp i åldrarna ställer också nya krav på Arbetsmiljöverket och dess tillsyn. Detsamma gäller det faktum att det hårdnande samhällsklimatet i dag medför att allt fler yrkesgrupper tvingas möta hot och våld i sin vardag. En ytterligare faktor som försvårar verkets arbete är den ökade förekomsten av utländska entreprenörer på den svenska arbetsmarknaden. Sammantaget utgör detta starkt vägande skäl för att förstärka Arbetsmiljöverkets resurser. Sverigedemokraterna kommer att anslå medel till detta i sin höstbudgetmotion, och vi hoppas att regeringen tänker om och gör detsamma i sin budgetproposition.

Josefin Brink (V)

Anf. 76 Josefin Brink (V)

Herr talman! Regeringen föreslår en ganska stor förändring av arbetsmiljölagstiftningen, där sanktionsavgifter, med några få undantag, kommer att ersätta den möjlighet till straffsanktioner som i dag finns på arbetsmiljöområdet. I huvudsak motiverar regeringen det med att det är mer effektivt att direkt på plats kräva in en avgift än att gå genom rättsväsendet. Vänsterpartiet håller delvis med om detta. Vi tycker att det finns goda skäl att använda sanktionsavgifter i fler fall än i dag. Men vi tycker också att det måste finnas en viktning mellan olika slags överträdelser på arbetsmiljöområdet. I trafiken finns till exempel en sådan viktning som är ganska tydlig och enkel att förstå: Om du felparkerar din bil får du en lapp på rutan om att du ska betala in en avgift. Men om du kör berusad riskerar du dagsböter eller fängelse, och det kan du få även om du inte har skadat någon annan människa eller orsakat någon olycka. Det är en tydlig markering att det inte är acceptabelt ens att utsätta andra människor för risken att bli skadade i trafiken. På samma sätt menar vi i Vänsterpartiet att brott mot arbetsmiljöbestämmelser måste anses väga olika tungt beroende på vilka konsekvenser en överträdelse faktiskt kan leda till. Vi tycker att det är bra om brott mot administrativa bestämmelser i arbetsmiljölagen kan hanteras med sanktionsavgifter, men när det handlar om människors säkerhet och hälsa menar vi att straffsanktionen bör behållas. Det ska inte vara mer acceptabelt att utsätta andra människor för risken att skadas på arbetsplatsen än i trafiken, och det bör också synas i de sanktioner som finns. Det är förvisso sant som regeringen skriver i sin proposition att alltför få arbetsmiljöbrott i dag leder till rättslig prövning och dom. För det första tycker vi att man bör se över möjligheten att förbättra det utredningsarbete som görs om man vill komma till rätta med det. För det andra har regeringen och den utredning som ligger till grund för förslaget helt och hållet bortsett från den preventiva effekten av straffsanktionerna i arbetsmiljölagen. Det är en stor brist i förslaget. De fackliga centralorganisationerna har påpekat denna brist och varnar för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet riskerar att försvagas när straffsanktionerna tas bort i den omfattning regeringen föreslår. Vänsterpartiet anser inte att vi som lagstiftare ska ta denna risk. Vänsterpartiet är inte motståndare till ett ökat användande av sanktionsavgifter, men vi tycker att regeringen borde ha gått mer varsamt fram och behållit möjligheten till straffsanktion för de överträdelser som rör människors liv och hälsa. Följaktligen anser vi att Arbetsmiljöverket även i fortsättningen måste ha möjlighet att belägga nya föreskrifter med de sanktioner som man anser vara mest lämpliga och effektiva. Den omfattande avkriminalisering regeringen nu genomför riskerar annars att sända en signal om att samhället ser mindre allvarligt på brott mot arbetsmiljölagen. Det menar vi är olyckligt och ett steg i fel riktning. Herr talman! Nyckeln i arbetsmiljöarbetet är trots allt det förebyggande arbetet. De lokala och regionala skyddsombudens arbete och Arbetsmiljöverkets inspektioner är A och O för att upptäcka och förebygga farliga och ohälsosamma arbetsvillkor. Jag upprepar därför det vi i Vänsterpartiet säger varenda gång vi debatterar arbetsmiljöfrågorna i riksdagen: Regeringen måste prioritera och ge mer resurser till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Sedan 2006 har den borgerliga regeringen lagt fler och fler arbetsuppgifter på Arbetsmiljöverket samtidigt som verkets anslag har minskat kraftigt. Det har lett till att inspektionerna ute på arbetsplatserna har blivit färre och att inspektörerna fått allt svårare att hinna med annat än de mest akuta utryckningarna. Under de kommande åren kommer Arbetsmiljöverket på grund av sparbetinget inte ens att kunna ersätta de arbetsmiljöinspektörer som går i pension. Redan alltför få inspektörer kommer alltså att bli ännu färre. Detta sker samtidigt som antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar har ökat tre år i rad. Allra mest ökar arbetsolyckorna bland unga. Vi vet att förändringar av risker i arbetsmiljön syns tydligast på lång sikt. Regeringens besparingar på arbetsmiljöinspektioner, skyddsombud och arbetslivsforskning riskerar landets löntagare därför att få betala av under lång tid framöver. Vänsterpartiet betraktar arbetsmiljöfrågorna som helt centrala välfärdsfrågor. Hur vi har det på jobbet påverkar hela våra liv ända in i pensionen och ålderdomen. Vi har som mål att inte en enda människa ska skadas eller förolyckas på sitt jobb, och då måste staten prioritera arbetsmiljöarbetet. Därför fortsätter vi att föreslå högre anslag till Arbetsmiljöverket och ökade resurser till skyddsombudens utbildning och verksamhet. Vi vill också satsa på den viktiga forskningen om arbetslivets villkor. Precis som Raimo Pärssinen från Socialdemokraterna föreslår vi en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. Den ska följas av samma slags målmedvetna och breda arbete som nollvisionen mot dödsolyckor i trafiken. Återigen: Det är inte mer acceptabelt att människor skadas och förolyckas på jobbet än på vägarna. Herr talman! Jag tror inte jag har träffat en enda människa på de många arbetsplatser jag har besökt de senaste åren som inte har pratat om stress och press. Det är inhyrda lagerarbetare som packar på ackord som är omöjliga att nå om man inte lyfter fel. Det är vårdpersonal som stressar på underbemannade arbetsplatser och knappt hinner sitta ned ens på matrasten. Det är tjänstemän som jobbar övertid i stort sett varje vecka för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det är timvikarier som med mobilen i hand alltid måste vara beredda att rycka in och jobba med kort varsel och som aldrig kan planera någonting i förväg. Det är många olika berättelser från olika arbetsplatser, men de har samma gemensamma nämnare. Precis denna kombination av hög arbetsbelastning, liten kontroll över det egna arbetet och den egna tiden är extremt farlig för människors hälsa. Stress i sig själv kan göra oss mycket sjuka. Det syns tydligt i sjukskrivningsstatistiken, inte minst bland kvinnor. Stress och trötthet ökar också risken för olyckor och slarv med säkerheten på jobbet. En politik för bättre arbetsmiljö måste därför också vara en politik för ökad anställningstrygghet, för mer inflytande för de anställda på arbetsplatserna och för rimliga arbetstider. Det måste vara en politik som tar sin utgångspunkt i att vi också på våra jobb ska betraktas som människor och inte som produktionsenheter som man kan använda och göra sig av med efter behov. Här ligger den stora och avgörande skillnaden mellan regeringens arbetsmarknadspolitik och den som Vänsterpartiet står för. Herr talman! Låt mig slutligen ta upp en fråga som många tycker att det är lite känsligt eller till och med pinsamt att tala om. Det handlar om mobbning och trakasserier i arbetslivet. Det är ett fenomen som vi oftast förknippar och talar om i samband med skolgårdar och kompisgäng bland barn och unga. Mobbning är dock ett utbrett fenomen också bland vuxna människor i arbetslivet. Enligt Arbetsmiljöverket uppger så många som var tionde anställd att man varit utsatt för mobbning eller trakasserier av chefer eller kolleger på sitt jobb. Det är en häpnadsväckande hög siffra. Även om bara en liten andel av de här fallen är riktigt allvarliga vet vi i dag att konsekvenserna av mobbning kan vara fullkomligt förödande. Hjärnforskaren Reza Emdad, som är en av Sveriges främsta experter på området, har visat att människor som utsatts för allvarlig mobbning får samma slags symtom som tortyroffer. Att utsättas för utstötning, förtalskampanjer och oförklarad degradering på arbetsplatsen kan bokstavligt talat vara livsfarligt. Tabut kring vuxna människors mobbningsbeteende måste brytas. Det måste bli en självklarhet att arbetet mot detta är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Precis som Raimo Pärssinen nämnde tidigare har bland annat fackförbundet Vision på senare tid lyft upp denna fråga på ett förtjänstfullt sätt. Vision har också lyft upp att det i den svenska lagstiftningen saknas möjlighet för den person som drabbats av mobbning att få upprättelse. Vänsterpartiet menar att det är viktigt att denna möjlighet finns. Upprättelse är en viktig del i läkeprocessen för den som blivit utsatt för mobbning. I likhet med den som utsatts för diskriminering ska man kunna få upprättelse och skadestånd. Fackförbundet Vision har tagit fram ett förslag på hur en sådan lagstiftning skulle kunna se ut och inlemmas i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen. Vi tycker att det är en alldeles utmärkt utgångspunkt för att komma i gång med ett sådant lagstiftningsarbete. Därför föreslår vi att riksdagen beslutar att påbörja utredningen av ett lagförslag mot mobbning med utgångspunkt i Visions förslag. Jag har många gånger suttit med i paneldebatter om mobbning och trakasserier i arbetslivet där alla riksdagspartier varit överens om att något behöver göras i frågan och att det förmodligen finns behov av en bättre lagstiftning. Jag ser därför fram emot att höra motiveringen till att inget annat parti har ställt sig bakom vårt förslag eller ens lagt fram något eget. Herr talman! Jag står självklart bakom alla Vänsterpartiets förslag men nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 1, 4 och 13.

Katarina Brännström (M)

Anf. 77 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Vi behandlar i dag ett betänkande som huvudsakligen handlar om en proposition från regeringen som heter Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m . En utredning tillsattes redan 2010, och det har varit en bred remissomgång. Propositionen syftar till att modernisera metoderna för när brott mot arbetsmiljö- eller arbetstidslagarna begås. Det finns också ett antal motioner från allmänna motionstiden med många förslag som vi behandlar i detta ärende. Jag tillstyrker förslaget i betänkande AU11 och avstyrker samtliga motioner och reservationer, herr talman. Sedan lång tid tillbaka kan man konstatera att få fälls för arbetsmiljöbrott i Sverige. Det var faktiskt bara ca 2 procent av anmälningarna som ledde till en fällande dom. En fjärdedel av de anmälda brotten ledde till någon sorts påföljd. Såväl Arbetsmiljöverket som polis och åklagare har lagt ned mycket tid och resurser på utredningar som sällan har lett till något resultat. Om Arbetsmiljöverket i stället använder sig av föreläggande, förbud eller avgifter hamnar fokus på att rätta till bristerna, i stället för att tid och resurser läggs på att utreda själva skuldfrågan. Regeringen menar att vissa överträdelser på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet ska avkriminaliseras och att straff ska ersättas med sanktionsavgifter, vilket blir mer kännbart när brott begås. Det finns dock vissa undantag. Vänsterpartiet tog upp det i sitt inlägg. Jag vill bara påpeka att hela området inte omfattas av sanktionsavgifterna. Jag vill också påpeka att brottsbalken fortfarande gäller för allvarliga brott. Arbetsmiljöpolitiken har en viktig funktion att bidra till att vi kan arbeta utifrån de förutsättningar vi har. Arbetsmiljöarbetet ska förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt skapa en god arbetsmiljö. Förtida utträde från arbetslivet måste motverkas, och möjligheterna till inträde ska ökas. I dag arbetar endast hälften av dem som är 64 år. Det är en signal om att något måste göras. Ett effektivt sanktionssystem är betydelsefullt för att målen bättre ska kunna nås. För sanktionsavgifter behöver det endast visas att den aktuella regeln inte har följts. Den som bryter mot en regel ska enligt förslaget få ett avgiftsföreläggande. Godkänner man inte detta kan man gå vidare till förvaltningsrätt. Beloppet för en sanktionsavgift föreslås maximalt vara 1 miljon kronor. Straffsanktionen kommer dock fortsättningsvis att behållas för vissa brott, till exempel reglerna om minderårigas arbete och att underlåta att anmäla en olyckshändelse. Och som jag sade: Brottsbalkens regler gäller fortfarande. Det är alltså inte enbart resurser som har betydelse om vi ska kunna förbättra arbetsmiljön. Det kan även vara de straff som utdöms, som ska vara avskräckande och ha en preventiv effekt. De ska också kunna bidra till att förhindra och förebygga dålig arbetsmiljö och kanske minska antalet slarviga arbetsgivare och arbetstagare. Regeringen vill både komma till rätta med de bakomliggande problemen och se till att det blir konsekvenser för dem som begår brott. Arbetsmiljöverket har fått en resursförstärkning under 2013 för arbetet med att anpassa sina föreskrifter till förändringen. Lagändringen träder i kraft om ett år, den 1 juli 2014. Regeringen har sedan för avsikt att följa upp hur föreskrifterna utformas och hur de tillämpas och även göra en utvärdering av sanktionsavgifternas effektivitet. Herr talman! För tre år sedan lade regeringen fram sin nationella handlingsplan inom arbetsmiljöområdet. Det huvudsakliga syftet var att peka på i vilken riktning utvecklingen bör gå och vilka områden och vad som ska prioriteras. Regeringen har också genomfört en rad insatser i handlingsplanen. Jag kan nämna bland annat våld i arbetslivet, kvinnors arbetsmiljö samt arbetsmiljö och lönsamhet i näringslivet. Dessutom har inom den grafiska branschen en ny metod på arbetsmiljöområdet prövats, så kallad screening. En utvärdering av detta projekt, som har tagits emot mycket positivt av alla, kommer att ligga till grund för eventuella förändringar som syftar till att effektivisera tillsynsområdet. Det är ju angeläget att tillsynen är effektiv och mer inriktad på de arbetsställen där det finns stora risker. Ett modernt arbetsliv kräver ett modernare sätt att göra tillsyn på arbetsmiljöområdet. Utgångspunkten är att god arbetsmiljö ska förebygga ohälsa och olycksfall och motverka att människor stängs ute från sitt arbete. Antalet anmälda arbetsskador har över tid minskat. Under de senaste tio åren har antalet gått ner från drygt åtta fall per 1 000 sysselsatta till knappt sex per 1 000 sysselsatta år 2012. Arbetsolyckorna är något högre för män, medan antalet arbetssjukdomar är högre för kvinnor. Men det är ändå mycket glädjande att det totala sjuktalet orsakat av arbete har minskat drastiskt under den här tiden. Det är sant att arbetsmiljön är bättre nu än förr. Det är viktigt att påpeka att antalet dödsolyckor har minskat under en lång period, även om det under något enstaka år kan variera. Det är också viktigt att påpeka att varje dödsfall i arbetslivet är ett misslyckande och oacceptabelt. På 50-talet omkom runt 400 personer per år i sitt arbete i Sverige. På 80-talet hade det sjunkit till 100-150 personer. Förra året, 2012, var vi nere på 45 personer. Vi hade ett historiskt bra år 2009, när det var endast 41. Detta visar på en mycket tydlig och bra trend. I ett internationellt perspektiv har Sverige få dödsolyckor, men det är vissa branscher som fortfarande är särskilt utsatta. Det ser regeringen och alliansen mycket allvarligt på. Arbetsmiljöverket har genomfört och kommer att genomföra ett antal riktade åtgärder. Men även arbetsmarknadens parter har en mycket viktig roll att spela, liksom alla de som utbildar inom olika yrkesområden. En särskild tillsyn har skett inom bemanningsbranschen, vilket är bra, då detta är en ny och växande form av anställning på svensk arbetsmarknad. Arbetsmiljöverket har numera också fått en mer drivande roll när det gäller information och kunskapsspridning. Ensamarbete är ett område som är förknippat med större risk, och därför är det bra att Arbetsmiljöverket har fokuserat på just dessa områden de senaste åren. När det gäller till exempel hot och våld i detaljhandeln har rånrisken för ensamarbetande lyfts fram. Arbetsmiljöverket ska i september i år till regeringen redovisa vad man har gjort för att förbättra säkerheten här. Skyddsombud har det redan talats om mycket i debatten. Vi anser precis som alla andra att de är en mycket viktig del av det svenska arbetsmiljösystemet. De regionala skyddsombuden har en särskild roll, särskilt i mindre företag där många arbetar. Årligen avsätts drygt 100 miljoner för denna verksamhet. Men vi ska komma ihåg att det alltid är arbetsgivaren som har största ansvaret för en god arbetsmiljö. Kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet hos arbetstagare är också nyckeln till ett tryggt yrkesliv. Herr talman! Arbetslivet förändras, nu snabbare än någonsin tidigare. Aldrig har så många arbetat som nu, och många nya företag och arbetsplatser kommer till. Den tekniska utvecklingen gör att jobb försvinner och nya skapas. Arbetskraft rör sig mycket mer nu än någonsin tidigare. Inom EU kan både företag och människor flytta över gränserna, och det ställer självklart särskilda krav på god arbetsmiljö och på att vi följer de regler vi har i Sverige. Regeringen har därför avsatt extra medel till Arbetsmiljöverket för att de ska kunna kontrollera utstationerades arbetssituation i Sverige. Det förebyggande arbetet har också nämnts. Det är vi helt överens om. Det måste utvecklas vidare, liksom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetslivet måste anpassas så att vi kan klara ett helt yrkesliv, även efter pensionsåldern, om vi så vill. Det finns många områden inom arbetsmiljöområdet som är angelägna och som måste utvecklas för att bli bättre. Jag kan inte ta med alla här. I det moderna arbetslivet är det framför allt stressrelaterade sjukdomar och psykiska diagnoser som ökar. Detta måste vi ta på stort allvar. Alla parter måste förstå vad vårt nya informationssamhälle och ökande krav och tillgänglighet under dygnets 24 timmar gör med människor. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter arbetar med detta, och det är självklart också angeläget att Arbetsmiljöverket på ett effektivare sätt lyfter fram de faktorer och arbetssätt som påverkar arbetsmiljön. Varje individ som insjuknar och varje arbetsplats där människor löper risk för sin hälsa blir sammantaget ett stort samhällsproblem. Regeringen har därför i budgeten avsatt särskilda medel så att Arbetsmiljöverket kan vara en kunskapsförmedlande resurs och nyttiggöra den forskning som finns kring arbetsmiljö och arbetsliv just för att minska sjuktalen som beror på arbete. Jag tror att vi alla är eniga om målen med ett gott arbetsliv men att vi har olika syn på och verktyg för hur målen ska nås. Vi sätter arbetsmiljön högt på den politiska agendan för ett långt och rikt arbetsliv. Varje olycksfall är oacceptabelt, och varje dödsfall är ett för mycket. Men det är härligt att kunna konstatera att framtiden faktiskt är ljusare än historien när det gäller svenskt arbetsmiljöarbete. Jag vill tillönska herr talman, alla i utskottet och kansliet en trevlig sommar. (Applåder)

Josefin Brink (V)

Anf. 78 Josefin Brink (V)

Herr talman! Tänk om alla hade tillgång till sådana här ergonomiska arbetsredskap på sina arbetsplatser och att det är så enkelt att höja och sänka till exempel ett arbetsbord. Det är tyvärr inte alla förunnat. Katarina Brännström talar sig varm för att regeringen värnar om arbetsmiljöarbetet och tycker att det är viktigt, och hon målar upp en ljus framtid. Katarina Brännström betonar också gång på gång att det är viktigt att Arbetsmiljöverket blir ännu duktigare och ännu effektivare och ska göra ännu mer för tillsynen på arbetsmiljöområdet. Då ter det sig en smula egendomligt att det enda som regeringen har gjort när det gäller Arbetsmiljöverket sedan 2006 är att spara in på deras resurser. Trots att man ständigt har lagt nya uppdrag på Arbetsmiljöverket, bland annat för att kompensera för att man har lagt ned hela Arbetslivsinstitutet och att det inte finns någon samlad funktion för att sprida kunskap om arbetsmiljöforskningen, har Arbetsmiljöverket i dag mindre resurser totalt sett att röra sig med än 2006. Under förra året genomförde Arbetsmiljöverket betydligt färre inspektioner ute på arbetsplatserna och gjorde betydligt färre besök på arbetsställen än 2006, innan regeringen började med sina besparingar. Jag har lite svårt att se hur regeringens prioritering av arbetsmiljöarbetet egentligen ska gå till när det redan i dag är så förtvivlat svårt för de inspektörer som finns på Arbetsmiljöverket att hinna med mer än det absolut nödvändiga i det inspektionsuppdrag som man faktiskt har.

Katarina Brännström (M)

Anf. 79 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Josefin Brink tar upp de minskade resurserna till Arbetsmiljöverket. Det är sant att regeringen minskade dem ganska drastiskt de första åren. Men vi måste också komma ihåg att det har tillförts ganska mycket medel sedan dess. Jag har en aktuell siffra här om att det mellan åren 2009 och 2011 handlade om 57 miljoner. Det har sedan tillförts ytterligare pengar i de projekt där man har prioriterat särskilt arbete, till exempel kvinnors arbetsmiljö. När det gäller effektivitet handlar det också om vad som görs och vad resultatet blir. Det är oerhört glädjande att antalet inspektioner per inspektör har ökat så pass mycket - i runda slängar med 40 procent. Det är viktigt vad som görs och att det görs rätt inspektioner på rätt ställe, inte att man bara räknar antalet inspektioner. Det vore alltför enkelt. Det gäller att vi använder resurserna på rätt sätt. Man har visat att man i dag har bättre verktyg för att få fram de branscher, de arbetsgivare och de områden där olycksrisken är störst. Där lägger man mer krut, och det tycker vi är bra. Det handlar också om att göra inspektionerna på ett modernare sätt. Det handlar till exempel om den screening som jag nämnde och att kunna använda teknik som gör att man får ut mycket mer av pengarna. Jag tror att man på Arbetsmiljöverket är duktig på att använda resurserna rätt och kanske ta bort vissa verksamheter som man inte längre behöver i ett modernare yrkesliv. Vi är därför inte oroliga, utan vi ser med tillförsikt på den verksamhet som finns. Jag har i den rapport som kommer från Arbetsmiljöverket tittat på vad man prioriterar. Det är faktiskt många handlingsprogram som sträcker sig över flera år. Det är nationella uppdrag som man har fått från regeringen där man särskilt prioriterar vissa områden, och det är bra.

Josefin Brink (V)

Anf. 80 Josefin Brink (V)

Herr talman! Det blir lite fånigt när Katarina Brännström står och talar om hur många miljoner som har tillförts efter de gigantiska besparingarna 2006. Faktum är att Arbetsmiljöverket 2006 hade 656 miljoner i anslag. År 2012 hade man 606 miljoner. Det betyder att det fattas ungefär 50 miljoner kronor trots att priser och löner naturligtvis har stigit under tiden och att Arbetsmiljöverket har fått betydligt fler arbetsuppgifter sedan dess. Det är dessutom så att just på grund av alla de uppdrag som man har fått av regeringen att prioritera och som naturligtvis är bra måste man skära i någonting annat. Nu har Arbetsmiljöverket meddelat att när det gäller de pensionsavgångar som man förväntar sig framöver kommer 40 procent av tjänsterna att återbesättas. Resten kommer att skäras ned. Det kommer alltså att bli färre inspektörer som arbetar med det kontinuerliga och förebyggande arbetsmiljöarbetet, där man är ute och besöker arbetsplatser och arbetsställen och påtalar problem och brott mot arbetsmiljölagen. Det går inte att komma ifrån, Katarina Brännström, att detta är en urholkning och en försämring av kvaliteten i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Jag har också de exakta siffrorna på hur många inspektioner som har gjorts. År 2006 var det ungefär 25 000 inspektioner, och 2012 var det bara 20 000. Det är alltså en minskning med 20 procent av antalet inspektioner. Det skulle vara mycket intressant att få höra på vilket sätt det är någonting positivt, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt, att varje inspektör på Arbetsmiljöverket måste jobba mycket snabbare och göra många fler inspektioner. I vilken annan bransch tycker man att det nödvändigtvis är en kvalitetshöjning att färre personer gör fler saker? Ofta är det precis det som man brukar mena när man talar om att man har för lite resurser och att det är för mycket stress och press och att kvaliteten faktiskt försämras.

Katarina Brännström (M)

Anf. 81 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Precis som jag framhöll i mitt anförande är det inte enbart resurser som räknas utan vad man gör med de resurser som man har. Under åren sedan 2006 har Arbetsmiljöverket på ett fantastiskt sätt utvecklat de webbverktyg som man faktiskt har och använt sig av modern teknik, vilket gör att man på ett effektivare sätt kan sköta mycket av tillsynen. Det är mycket bra. Det som vi gör nu är också viktigt, nämligen att vi ändrar sanktionerna så att det blir mycket tydligt för dem som inte sköter sig att de får tydliga straff. Det är därför som vi gör detta. Det har visat sig att det var otroligt få av dem som blev anmälda som blev straffade på något kännbart sätt. Det var lätt att fortsätta att göra fel. Vi ser möjligheten att använda verktyg, till exempel sanktionsavgifter. Arbetsmiljöverket får nu utforma de regler som man anser vara bäst för att direkt kunna straffa de som inte sköter sig och också vidta åtgärder. Vi ska ha fokus på rätt saker. Det är inte antalet inspektioner som alltid är det viktiga utan att hitta de arbetsgivare och de arbetsplatser där det är alldeles fel. De finns naturligtvis. Men vi ska naturligtvis ha klart för oss att resultatet av arbetsmiljöarbetet i Sverige går åt rätt håll. Det sker färre olyckor. Statistiken visar att det blir bättre och bättre. Det är också ett gott betyg till Arbetsmiljöverket.

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 82 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Man blir lite förundrad när man från Moderaterna står här i kammaren och säger att vi ska jämföra med antalet olyckor som inträffade på 50-talet och att det faktiskt sker färre olyckor nu. Det är klart att det sker färre nu. Det har varit ett målmedvetet politiskt arbete att bygga upp arbetarskyddet i detta land, att bygga upp ett arbetsmiljöverk och att bygga upp en forskning som var världens främsta när det gäller arbetsmiljöproblem. När Katarina Brännström tittar på lite nyare statistik jämför hon hur det var tio år bakåt i tiden. I början av 2000-talet tillförde vi resurser till Arbetsmiljöverket för att det fanns så stora behov och att de växte. Nu står man från regeringens och Moderaternas sida och talar med kluven tunga. Man säger att vi ska vara så nöjda med att de får nya resurser, när det precis som Josefin Brink har sagt är mycket mindre nu och samtidigt mycket mer att göra. Då slår man sig för bröstet och säga att de har blivit effektivare - de gör ju fler inspektioner per inspektör. Ska vi jämföra det med att en lärare får mindre tid med varje elev? Är det också effektivt? När jag pratar med inspektörerna ute på fältet säger de att det är väldigt lätt att gå in i en fabrik som har ett systematiskt arbetsmiljöarbete och göra en inspektion på sex minuter. Då är man effektiv. Man har dock inte tid att leta upp dem man verkligen behöver hitta, alltså de som erbjuder dåliga arbetsmiljöer. Det är därför jag höjer tonen lite grann, för att man talar med denna kluvna tunga. Hur kan mindre resurser till Arbetsmiljöverket stärka arbetsmiljöarbetet i Sverige? Det kommer ni inte undan. Ta någon annan myndighet - polisen, till exempel. Blir polisen effektivare om vi minskar deras resurser?

Katarina Brännström (M)

Anf. 83 Katarina Brännström (M)

Herr talman! När jag tittar tillbaka - jag har faktiskt studerat det här lite grann - ser jag att Arbetsmiljöverket i stort sett alltid har krävt mer resurser än de har fått, även under socialdemokratisk regering. Så är det ju. Det är väl varje verks och varje generaldirektörs uppgift att se till att man får resurser, och naturligtvis vill man gärna göra mer än vad som ryms inom de pengar man faktiskt har. Det är alltså inget nytt problem; det kan vi vara överens om. Det gäller även skyddsombud - 2003 kom det någon rapport som sade att man behövde 60 miljoner extra till de regionala skyddsombuden, och man fick 30 av den socialdemokratiska regeringen. Varje regering har att se till helheter, och det har även den socialdemokratiska regeringen gjort. Där kan vi ha olika uppfattningar. När det gäller inspektörer på fältet har jag också varit och är regelbundet med inspektörer ute på fältet. Det är jätteintressant, och man blir väldigt imponerad av det som sker. Det jag möter är att man är väldigt nöjd. Man känner att man har ett modernare arbetssätt, och man ser positivt på framtiden. Sedan är det klart att det finns ett generationsskifte som kommer att ske, och man är orolig för om nya inspektörer kommer att ha den kunskap som krävs. Nej, viss erfarenhet får man bara genom arbete. Jag är dock helt övertygad om att nyutbildade människor kommer att använda ny teknik. Man sprider information på ett bättre sätt med ny teknik, vilket också är viktigt framför allt i det förebyggande arbetet. Vi ska ju inte bara inspektera för att hitta felen, utan vi ska se till att det aldrig blir fel. Här har Arbetsmiljöverket fått riktade krav från regeringen om hur det ska arbeta, och det är jag väldigt nöjd med.

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 84 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Ja, det finns väl ingen generaldirektör som tycker att det är bra att få drastiskt sänkta anslag. Det är klart att alla generaldirektörer vill ha mer; de vill väl utveckla verksamheten. Det ligger i sakens natur - finns det någon generaldirektör som tycker att de har alldeles för mycket pengar? Är det så att arbetsmiljöproblemen minskar? Är det så att det inte uppstår nya saker? Vem är det som kollar dem som jobbar med innergårdarna i Stockholm när de ska renoveras? Det kommer dit svart arbetskraft, och det är farliga arbeten. Det händer olyckor. Vad har Arbetsmiljöverket för möjlighet att kontrollera dem? Det är klart att de har mindre möjligheter när de hela tiden blir färre. Det ligger i sakens natur. Varenda intellektuellt tänkande människa förstår att det är så. Prata med skyddsombuden! De har i dag svårare att komma i kontakt med Arbetsmiljöverket och kunna få dem till sin arbetsplats för att göra inspektioner när det händer farliga saker. I den stora ambitionen när det gäller regelförenklingsarbetet gör man föreskrifter som är ganska runda, och då krävs det också juridisk kompetens för att man ska kunna läsa och tolka dem. Det är inte det skyddsombuden behöver, utan skyddsombuden behöver handfast hjälp, kompetens och tillgängliga inspektörer. I dag kan ett företag i Sverige förvänta sig en inspektion en gång vart tjugofemte år. Men det är klart - regeringen, och Folkpartiet, Centern och KD också, kanske tycker att man ska jobba effektivare. Då når vi längre. Varför kan ni inte förstå denna enkla sak? Vi ska jobba längre, säger ni. Låt oss då ha möjligheter att ha en infrastruktur som gör att vi vet mer, kan kontrollera mer och hjälpa till mer, så att folk kan vara kvar på jobbet. Nej, ni blir effektivare - ni skär ned. Det är bak och fram.

Katarina Brännström (M)

Anf. 85 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Jag vet inte om jag måste påminna Raimo Pärssinen om att det aldrig har arbetat fler på svensk arbetsmarknad än det gör just nu. Om vi räknar per 1 000 sysselsatta har det heller aldrig varit färre olyckor. Vad säger detta? Ja, inte säger det att det är så svart och illa på den svenska arbetsmarknaden som Raimo Pärssinen vill utpeka. Det är inte heller bara Arbetsmiljöverket och dess resurser som avgör vad som är en god arbetsmiljö. Här har både facket och arbetsgivaren en oerhört viktig roll att spela, och varje anställd har en viktig roll att spela. Man måste få kunskap och information om de risker som gäller, och man måste se till att man använder de skydd och vad det nu kan vara som krävs. Det är ingen som hindrar någon från att göra det, och det är inte kopplat till Arbetsmiljöverkets resurser. De skyddsombud jag har träffat - jag kanske inte har träffat lika många som Raimo - har varit nöjda och tyckt att samarbetet med Arbetsmiljöverket fungerar alldeles utmärkt. Jag vet alltså inte riktigt vilka det är Raimo Pärssinen träffar. Sedan är det också viktigt att alla myndigheter samarbetar. Alla som ser någonting ute i samhället har en skyldighet att anmäla det som anses vara fel eller kan uppfattas som konstigt. Det är så vi alla måste göra - varje person enskilt. Vi ser en god arbetsmiljö som en av nycklarna till ett långt yrkesliv, och det är ett av våra prioriterade områden. Var alltså inte orolig - vi kommer att fortsatt arbeta för att det ska vara en god arbetsmiljö i Sverige. Vi kanske inte gör det med exakt samma verktyg som Raimo Pärssinen och hans parti, men vi gör det på ett effektivt sätt. Det kan jag lova. (Applåder)

Ismail Kamil (FP)

Anf. 86 Ismail Kamil (FP)

Herr talman! Arbetsmiljön inbegriper ett stort antal viktiga områden. Det handlar om frågor som är av betydelse för såväl samhälle och verksamheter som individer. Insatserna ska förbättra arbetsmiljön och är särskilt betydelsefulla för att minska utanförskapet och bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för tillväxt och hälsa. Arbetsmiljöpolitik handlar om att förebygga ohälsa och minimera riskerna när det gäller arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Därför måste medvetenheten och kunskapen om arbetsmiljöns betydelse öka. Det gäller att säkerställa jobb med minsta möjliga risk för arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Det ska inte enbart handla om att förebygga en dålig arbetsmiljö, utan vi ska också se till att arbetsmiljön är utvecklande både för individer och för verksamheten. Det är viktigt med en mer positiv syn på arbetsmiljöfrågorna. En ökad uppmärksamhet måste ges till arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatserna. De arbetsgivare som har förmåga att använda arbetsmiljöns positiva möjligheter får stora fördelar av detta. Regler och skyldigheter ska vara begripliga och enkla. Det behövs ett nytt tänkande där arbetsmiljön ses som en möjlighet att främja både hälsan och verksamheten. Arbetsmarknadens parter har därför en viktig roll i arbetsmiljöfrågor. Herr talman! Det är centralt att en kontinuerlig utveckling sker av de metoder som används för att både identifiera och åtgärda allvarliga arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljökunskap behövs som grund för eleverna i utbildningen och ska anpassas efter behov och situation redan tidigt i utbildningssystemet. Det är angeläget att både blivande och befintliga chefer och ledare har en god kunskap om arbetsmiljöfrågor. Inflytande och delaktighet är viktiga komponenter. Att få till stånd en god arbetsmiljö ger möjlighet till en attraktiv och konkurrenskraftig verksamhet. Herr talman! Mobbning och trakasserier tillhör vardagen på en del arbetsplatser. En del sjukskrivningar förekommer just på grund av mobbning och trakasserier. Ofta är det en tragedi för den drabbade individen och dennes familj. Bedömningen är att hundratals personer begår självmord till följd av mobbning och andra trakasserier på arbetsplatserna. Arbetsgivaren har ett ansvar att vidta nödvändiga åtgärder både för att förebygga trakasserier och för att se till att den drabbade får adekvat rehabilitering. Det är samhällets ansvar att ge den enskilde, men också arbetsgivaren, stöd och råd för att förebygga mobbning och trakasserier på arbetsplatserna. Ledarskapet har också stor betydelse för verksamhetens utveckling när det gäller att främja en miljö där arbetsplatsens resurser kan tas till vara på bästa möjliga sätt. Ett bra arbetsklimat behövs för att stimulera produktionen och för att främja den anställdes hälsa. Herr talman! Regeringens övergripande prioritering under föregående mandatperiod har varit att bryta utanförskapet. Regeringens ambition är fortsatt att fler ska få arbete, att fler företagare ska vilja skapa jobb och att fler enskilda och familjer ska få mer makt över sin egen tillvaro. Ett antal förändringar har gjorts i arbetsmiljölagen när det gäller reglerna om skyddsombud. En särskild satsning har genomförts för stöd till forskning inom området arbetsmiljölönsamhet. Förutsättningarna för företagshälsovården har stärkts, men det är angeläget att företagshälsovårdens förebyggande uppdrag även fortsättningsvis lyfts fram tydligt. Regeringen har under tidigare år satsat på information och kunskap, förstärkt information till utländska företag och arbetstagare samt på marknadskontroll och standardiseringsarbete. Herr talman! Syftet med den proposition som vi nu debatterar är att få till stånd en ändring av sanktionssystemet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet för att på så sätt få ett effektivare sanktionssystem. Man kan säga att straffsanktioner i stor utsträckning ska ersättas av sanktionsavgifter. Straffsanktioner behålls dock för vissa överträdelser, bland annat brott mot föreläggande eller förbud som inte förenats med vite. De kommer att vara kvar. En viktig ändring i detta sammanhang är att sanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Lika viktig är höjningen av högsta beloppet för avgiften från 100 000 kronor till 1 miljon kronor, och på arbetstidsområdet föreslår regeringen ändringar i arbetstidslagen. Även här föreslås att straffsanktioner i huvudsak ska ersättas av sanktionsavgifter. I propositionen föreslås vidare en mindre ändring i medbestämmandelagen och följdändringar i lagen om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare. (Applåder)

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 87 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Jag tänkte passa på att ställa några frågor till Folkpartiet och Ismail Kamil. Jag har besökt Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö. De gör, som jag nämnde tidigare, ett alldeles utmärkt arbete. De får in ärenden om företagsbot. De har specialiserade åklagare, och de jobbar med de här frågorna tillsammans med fem regioner i Sverige. Det fungerar ganska bra. Men man skulle kunna få ut så mycket mer om man kunde förmå de olika polismyndigheterna att prioritera dessa frågor. Det skulle också kunna skrivas in i regleringsbrevet till Rikspolisstyrelsen. Det är ingen svår fråga. Det kräver inte mycket resurser. Vi vet att det ger mycket bra genomslag. I dag har utredare inom de olika polismyndigheterna i en del fall placerats där för att det kanske inte fanns andra platser att placera dem på, om jag uttrycker mig slarvigt. Eller så har man kanske engagerade utredare som inte kan fullgöra sitt jobb med just arbetsmiljöbrotten, utan de rycks och slits mellan andra brott som ska hanteras. Min fråga till Ismail blir: Hur ser Folkpartiet på den idé som Socialdemokraterna försökt lansera om att låta Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ha till sig knutna särskilda utredare som sitter i de olika regionerna i landet? Man kan alltså få en större koncentration och därmed också nå ut bättre. Jag och många med mig är helt övertygade om att man i sådana fall kan lagföra fler arbetsmiljöbrott. Tycker Folkpartiet att det är en bra idé?

Ismail Kamil (FP)

Anf. 88 Ismail Kamil (FP)

Herr talman! Det låter bra.

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 89 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Jag har en fråga till. Den handlar om det nollvisionsarbete som jag tog upp i mitt anförande och som även Josefin Brink pekade på. Det är enkelt att förstå att det finns ett centralt arbete för att ingen ska förolyckas på jobbet. Vi är naturligtvis glada om det blir färre för varje år som förolyckas. Men det växlar ju. Varför då inte säga ja till nollvision? Det är ett förslag som är enkelt att förstå, och det kostar inte särskilt mycket pengar. Samtidigt ger det en tydlig signal utåt om att vi inte accepterar dödsolyckor på arbetsplatserna. Vi vet att det finns byggnadsarbetare som dör varje år. Vi vet att det finns arbetare inom metallindustrin och tillverkningsindustrin som dör varje år. Det händer, och det är tydligt för allmänheten. Ingen önskar ju att någon ska behöva dö. Tänk om vi skulle införa en nollvision - precis som vi har gjort för trafiken - och avsätta lite resurser för att kloka människor tillsammans med arbetsmarknadens parter, akademin och forskningen ska kunna påbörja ett sådant förebyggande arbete. Det är viktigt. Då skulle det hela tiden bli en kunskapsuppbyggnad. Det tycker vi är en alldeles strålande idé som är lätt att förstå och som bör genomföras snarast. Vi förstår inte varför regeringen säger nej till det.

Ismail Kamil (FP)

Anf. 90 Ismail Kamil (FP)

Herr talman! Tack för frågan! Precis som min kollega Katarina har sagt är det inte bara antalet inspektioner och hur mycket pengar som går till Arbetsmiljöverket som är helt avgörande. Man kan säga att effektiviteten hos dem som har utfört inspektionen har ökat med 30-40 procent. Medlen till Arbetsmiljöverket har gått ned med 8-9 procent. Egentligen har det, med dagens mått, blivit bättre på Arbetsmiljöverket. Nu vet de vad de ska fokusera på. Det är det viktigaste. Vi ska inte ha inspektioner i onödan, som det kanske har varit tidigare. Det har varit en medveten politik från regeringen att reformera, effektivisera och uppnå nytta med de insatser som görs. Det som regeringen har åstadkommit är bra. Internationellt är det många länder som ser Sverige som förebild. Jag tycker inte att man på något sätt ska svartmåla och säga att allt har gått åt skogen bara för att Arbetsmiljöverket inte får mer pengar. Vi är, precis som Josefin har sagt, medvetna om att anslaget har gått ned från 656 000 till 606 000 kronor. Med tanke på de 8-9 procenten, i kombination med olika förbättringar och arbetsuppgifter som har blivit tydligare och enklare, är vi nöjda med det vi har åstadkommit. Om mer resurser skulle behövas kommer vi från regeringssidan inte att tveka inför att sätta in dem. Men resurserna måste göra nytta.

Josefin Brink (V)

Anf. 91 Josefin Brink (V)

Herr talman! Jag noterade att Ismail Kamil, liksom jag, nämnde problemet med arbetsplatsmobbning och trakasserier. Ismail Kamil nämnde också att kanske flera hundra personer beräknas ta sina liv på grund av trakasserier som de har blivit utsatta för i arbetslivet. Då utgår jag ifrån att vi är överens om att detta är ett stort problem. Då blir det lite svårare att förstå varför bland annat Folkpartiet avfärdar Vänsterpartiets förslag om att ta fram ett lagförslag som stärker den enskildes möjligheter att få upprättelse när man har drabbats av mobbning och trakasserier i arbetslivet. Jag vill gärna att Ismail Kamil förklarar varför Folkpartiet inte anser att det vore en bra idé ens att utreda en sådan lagstiftning.

Ismail Kamil (FP)

Anf. 92 Ismail Kamil (FP)

Herr talman! Vi har nått en förändring när det gäller rehabilitering. Den drabbade individen måste få adekvat rehabilitering för att uppnå sitt syfte. Än så länge får vi avvakta och se vad det leder till. Vi från Folkpartiets sida och regeringen tror att man genom kunskap och medvetenheten når bättre resultat än genom att straffa och använda andra metoder för att kunna tvinga, för det har faktiskt inte hjälpt. Jag hörde i ett tidigare replikskifte att det blir mer effektivt med fler poliser. Det har faktiskt visat sig vara tvärtom. Trots att vi i dag har fler poliser på gatorna har inte antalet brott minskat. Jag vill här dra parallellen att fler inspektioner inte behöver innebära bättre arbetsmiljö. När det gäller mobbning bedöms det vara ca 300 personer som begår självmord på grund av detta. Sedan är det en del andra saker som är jätteviktiga att ta hänsyn till. Därför menar vi att detta med medvetenhet är jätteviktigt. De chefer som mobbar eller de arbetstagare som mobbar sina chefer skickas efter rehabilitering tillbaka till de personer som är orsaken till mobbningen. Det är det vi måste bli bättre på att motverka. Vi kommer att bevaka den här från mycket noga från Folkpartiets sida.

Josefin Brink (V)

Anf. 93 Josefin Brink (V)

Herr talman! Med all respekt måste jag säga att svaret inte var helt solklart. Det här problemet är utbrett, och vi får mer och mer kunskap om både problemets omfattning och de allvarliga konsekvenser det får. På senare år har det kommit fram en hel del ny forskning. Det har också skrivits en hel del i medierna. De här frågorna har kommit upp lite mer i debatten. Uppenbarligen är det arbete som sker i dag och den lagstiftning som finns i dag inom arbetsmiljöområdet inte tillräckligt för att vare sig förebygga mobbning och trakasserier i arbetslivet eller för den delen för att se till att de personer som drabbas kan få någon typ av upprättelse. Folkpartiet och Vänsterpartiet har ofta varit överens om vikten av att vi har en bra diskrimineringslagstiftning, eftersom det är viktigt att enskilda personer som blivit utsatta för diskriminering kan få upprättelse. Det som vi är ute efter är att om man blir trakasserad eller mobbad är det, på samma sätt som när man har varit utsatt för diskriminering, viktigt för att den enskilda människan ska kunna gå vidare att få ett erkännande av att det inte är min skuld att jag har blivit utsatt för ett brott. Man kan då få ett avslut på det som har hänt och gå vidare genom en rättslig prövning. Den möjligheten saknas med dagens lagstiftning. Jag är lite förvånad över att just Folkpartiet inte ser på den här frågan på samma sätt som Vänsterpartiet, i synnerhet då flera av Ismail Kamils partikamrater tidigare i olika sammanhang har sagt att man ser precis det här problemet. Ändå står ni här i dag och säger att vi måste avvakta, vänta och se och så vidare. Jag förstår inte varför när vi är överens om att det här är ett stort och allvarligt problem och att det faktiskt saknas redskap i dag.

Ismail Kamil (FP)

Anf. 94 Ismail Kamil (FP)

Herr talman! Folkpartiet och jag delar uppfattningen att det här är en mycket viktig fråga och att vi måste göra något åt saken. Nu har regeringen lyft fram arbetsgivarens ansvar för rehabilitering när det gäller denna utsatta grupp. Man har lyft fram att det här måste komma in i utbildningssystemet. Man har lyft fram att nuvarande chefer liksom kommande chefer måste ha vetskap, kunskap och medvetenhet om att det här är viktiga frågor. Vi inför en del förändringar som vi tror kommer att leda till att dessa personer ska uppmärksammas på ett bättre sätt. Regeringen har satsat på information, kunskap och forskning. Om vi inte når fram med de åtgärder som regeringen har vidtagit är vi inte främmande för att ta ytterligare steg. Vi är helt överens om att vi måste ha fokus på detta, Josefin. Vi kommer från Folkpartiets sida inte att tveka att lyfta fram de här frågorna.

Annika Qarlsson (C)

Anf. 95 Annika Qarlsson (C)

I dagens debatt behandlar vi proposition 2012/13:143 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m ., följdmotioner och enskilda motioner. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande AU11 och avslag på reservationerna. Det som föreslås i propositionen är ändringar i sanktionssystemet på arbetstids- och arbetsmiljöområdet för att få ett effektivare sanktionssystem. Vi ersätter straffsanktioner med administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning och ändrar så att den kan tas ut även om inte överträdelsen skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Vi höjer dessutom maxbeloppet för avgiften rejält. Herr talman! Arbetsmiljöpolitikens mål är att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser men har också en viktig funktion att bidra till att alla som kan arbeta ska få möjlighet att göra det. Genom arbetsmiljöinsatser kan ofrivilligt och för tidigt utträde från arbetslivet motverkas och möjligheterna till inträde faktiskt ökas. Ett effektivt sanktionssystem, som vi genomför genom beslutet i dag, är av betydelse för att målen på området ska uppnås. Enligt det sanktionssystem som gäller i dag är det ovanligt att anmälningar om arbetsmiljöbrott leder till någon påföljd. För att kraven i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen ska få ett bättre genomslag i samhället behöver lagstiftningen innehålla möjligheter till effektiva sanktioner när kraven inte följs. Förändringen till ett system med sanktionsavgifter förväntas leda till snabbare reaktioner på överträdelser och en mer kännbar påföljd än vad som är fallet med det straffrättsliga systemet. Förändringen ska leda till att överträdelser som regel leder till sanktion. Effektivare sanktionssystem kommer att motverka osund konkurrens till gagn för medarbetare i första hand men också till gagn för seriösa företag. Vi höjer sanktionens storlek för att det inte ska löna sig att bryta mot reglerna och med det utsätta medarbetare för fara. För vissa överträdelser är straffet fortfarande kvar som påföljd, till exempel vid minderårigas arbete och borttagande av skyddsanordning, och arbetsgivaren är skyldig att anmäla olycksfall. Som vanligt har vi kunnat höra företrädare för oppositionen påstå att Alliansen struntar i arbetsmiljöfrågorna. Påståendet är lika fel i dag som i tidigare debatter. Vi har höga ambitioner men väljer att jobba på ett annat sätt och emellanåt med andra metoder med effektivare resultat. Dagens betänkande och regeringens proposition är ett tydligt exempel på detta. Det finns flera insatser som regeringen tagit initiativ till som varit kända arbetsmiljöproblem men som inte tidigare regeringar valt att prioritera. Jag tänker till exempel på frågor som hot och våld i arbetslivet, kvinnors arbetsmiljö samt arbetsmiljö och lönsamhet. Under perioden 2010-2012 har Arbetsmiljöverket haft ett pilotprojekt där man provat en ny tillsynsmetod, så kallad screening. Metoden innebär att en genomgång av samtliga arbetsställen i en bransch görs genom inspektionsbesök. Av slutrapporten kan vi se att både arbetsgivare och skyddsombud ser positivt på metoden och anser sig ha fått en rättvis bedömning av sin arbetsmiljö. Utvärderingen av projektet kommer självfallet att ligga till grund för regeringens ställningstagande när det gäller aviserade förändringar framöver. Att tillsynsverksamheten är effektiv och inriktad på arbetsställen med hög risk är av stor betydelse för en bättre arbetsmiljö och är en viktig prioritering som alliansregeringen gjort. Att göra rätt och att vilja göra rätt när det gäller arbetsmiljön är två viktiga faktorer för en god arbetsmiljö och för en fortsatt god arbetsmiljö. Det brukar Arbetsmiljöverkets generaldirektör påpeka. En första grund för kunnandet möjliggör vi nu när vi har fört in och tydliggjort kunskapsområdena arbetsmiljö, arbetsmarknad och arbetsrätt i kursplanerna för samhällskunskap för grundskolan och motsvarande skolformer och i gymnasieskolans nya ämnesplan för samhällskunskap. Centerpartiet har länge drivit på för att de utbildningar där kommande ledare ofta rekryteras borde ha ledarskap och arbetsmiljö i grundutbildningarna, också det för att öka kunnandet. Det finns självklart möjligheter redan i dag att göra de tillvalen, men vi tror att det vore strategiskt värdefullt att på det sättet öka kunskapen bland kommande chefer. Herr talman! Farorna i arbetsmiljön förändras över tid, dels för att arbetsgivare och medarbetare jobbar för att få bort kända riskmoment, dels för att nya typer av arbeten, ny teknik och yttre press påverkar svensk arbetsmarknad. Fysiska risker som i sin allvarligaste form leder till dödsfall har självklart en hög prioritet. Fysiska risker som snarare leder till överansträngning och förslitningsskador har historiskt inte varit alls lika högt prioriterade. Fysiska risker som handlar om hot och våld har förändrats från att mest ha varit riktade mot värdetransporter och banker till att nu riktas mot andra och mindre arbetsplatser, som servicebutiker och gatukök, allteftersom systemen med kontanthantering utvecklas. Psykiska risker som en följd av en utsatt yrkesroll med beslutsansvar i myndigheter och kommuner är oerhört allvarliga. Psykiska risker växer också fram med ny teknik där gränslösheten mellan arbete och fritid kan vara en fördel men också ett arbetsmiljöproblem. Det förekommer också psykiska risker med kränkningar på arbetsplatser, som alltid funnits men som uppmärksammas alltmer, mycket tack vare det framsynta arbetet i de här frågorna. Det landar ofta i att ord står mot ord. Oavsett arbetsmiljörisk gäller det att ha kunskap och beredskap för att kunna jobba preventivt, för det är det mest lyckosamma såklart. Arbetsmiljöverket jobbar både med råd och förordningar som stöd i det arbetet och med inspektioner där så behövs. Men viktigast är att man ute i företagen, i arbetsledning och hos skyddsombud, har kunskap eller söker kunskap. Prevent är i det här fallet också en viktig aktör som jobbar med utbildningar och seminarier för arbetsplatser och företag. Att ta till vara det driv som finns i företag, på arbetsplatser, för en god arbetsmiljö är oerhört viktigt. Vilja i kombination med kunskap är oslagbart för en god arbetsmiljö. Oavsett arbetsplats är alla medarbetare nyckelpersoner för den psykosociala arbetsmiljön. Vi är alla varandras arbetsmiljö, likaså här i denna kammare. Därför vill jag avsluta mitt anförande med att önska herr talmannen och mina kolleger i utskottet och personalen i utskottet en skön ledighet med mycket solvarm sand mellan tårna. (Applåder)

Andreas Carlson (KD)

Anf. 96 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Ett mer hållbart och tryggt arbetsliv med god arbetsmiljö är en viktig faktor för hur ohälsa, sjukdom och olycksfall kan förebyggas men också en möjlighet när det gäller hur vi ska hantera de utmaningar som vi kommer att ställas inför i framtiden. Ska vi kunna arbeta allt längre är det en förutsättning att arbetsmiljön är god redan tidigt under yrkeslivet men förstås också senare. Därför är det positivt med nyheten som kom i dag att Arbetsmiljöverket startar en informationskampanj som riktar sig till unga inom vissa branscher med högre olycksstatistik för att informera om säkerheten på arbetsplatser. Parallellt görs också ökade inspektioner på arbetsplatser där unga jobbar. Inom vissa yrkesgrupper finns det högre risk för olyckor, och därför är det bra med information. Det är något som också arbetsmarknadens parter har ett ansvar för. En utgångspunkt för den nationella handlingsplan som finns på området som vi i dag diskuterar är att arbetsmiljön inte enbart ska ses som en riskkälla utan också visa på alla möjligheter som finns med en bra arbetsmiljö. Jag är en stor anhängare av ny teknik och av att vi kan ha nya redskap, till exempel en sådan här telefon, som kan hjälpa oss och som också är en tillgång för många arbetsplatser och för personer som arbetar i Sverige i dag. Men när man hela tiden är tillgänglig blir gränserna mellan arbete, fritid och familjeliv mer diffusa. Tydlighet när det gäller vad som förväntas av en som anställd kan också leda till en bättre arbetsmiljö. Därför välkomnar jag förslag om tillgänglighetspolicyer och andra saker som kan tas fram på arbetsplatser. För att få fram sådana är det viktigt med en god dialog mellan arbetsmarknadens parter. Alla tjänar på det, och det leder till att de personer som arbetar och alltid är tillgängliga kan undvika negativ stress. Alliansregeringens mål, herr talman, är att alla ska ha möjlighet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Vi kristdemokrater talar ofta om att man ska kunna arbeta 100 procent av sin förmåga. Arbetsmiljöarbetet ska förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt skapa en god arbetsmiljö. Genom insatser som sker med dessa mål för ögonen kan förtida utträde från arbetslivet motverkas och möjligheterna till ett tidigare inträde ökas. Arbetsmiljöpolitiken har en funktion i att bidra till att de här målen uppfylls. Därför tycker jag att ett effektivt sanktionssystem på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet är betydelsefullt för att målen ska kunna nås. Just detta handlar framför allt det betänkande om som vi i dag behandlar här i kammaren. Mina kolleger i Alliansen har tidigare under debatten redogjort för vad förändringarna i och med regeringens förslag i propositionen innebär, så jag kommer inte i detalj att upprepa dem. Genom att utöka tillämpningsområdet för sanktionsavgifter, i stället för straffsanktioner, kan sanktionssystemet effektiviseras. Samtidigt är det viktigt att systemet bör vara tydligt, konsekvent, förutsebart och proportionerligt. Förändringen säkerställer att regler följs. I dag kan tre av fyra som bryter mot reglerna gå fria på grund av ett förhållandevis ineffektivt sanktionssystem. Med förändringen blir det effektivare och även försvarbart i förhållande till hur vi hanterar skattebetalarnas pengar. Jag tycker att det är väl avvägda förslag i regeringens proposition, och jag yrkar bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner i övrigt. Till sist skulle jag också vilja önska ledamöterna i utskottet, alla åhörare och herr talmannen en riktigt skön sommar. (Applåder)

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 97 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Jag har några frågor till Andreas Carlson och Kristdemokraterna. Den första är ganska enkel. Vilken är den viktigaste frågan för Kristdemokraterna att driva när det gäller arbetsmiljön på våra arbetsplatser i Sverige? Vilken fråga driver alltså Kristdemokraterna hårt och konsekvent i alliansregeringen? Den andra frågan handlar om de regionala skyddsombuden som ofta rosas här i kammaren för att de gör ett gott arbete och går ut och träffar de mindre företagarna och hjälper till med bättre arbetsmiljö, bättre ordning och mindre risker. De har bra kunskaper, de ser problem som finns och de kan lotsa rätt. Men varför hindrar Kristdemokraterna dessa regionala skyddsombud att besöka de mindre företagen där det finns ett kollektivavtal men inga medlemmar?

Andreas Carlson (KD)

Anf. 98 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Tack, Raimo Pärssinen, för dina två frågor! Vilken är den viktigaste frågan för Kristdemokraterna? Jag berörde det i mitt anförande. När det i framtiden finns behov av att vi arbetar allt längre ökar kraven på en bättre arbetsmiljö. Det tycker vi är viktigt. För att man ska kunna ställa om och arbeta med andra saker senare i livet behöver man redan tidigt i sitt yrkesliv ha en god arbetsmiljö. Jag tycker också, vilket jag illustrerade med att lyfta fram min telefon, att det för många är en stressfaktor att hela tiden vara nåbar. Gränserna suddas ut mellan arbete, fritid och familjeliv. Här finns mer att göra. Det är en viktig fråga att lyfta upp och diskutera. Det är viktigt att också parterna arbetar aktivt med den så att det finns en tydlighet i vad som gäller för dem som arbetar i sådana yrken där man ofta är tillgänglig. Sedan var frågan varför vi motverkar arbetsmiljösatsningar. Jag tycker inte, fru talman, att vi gör det. Som vi hört i debatten i dag har vi gjort satsningar på arbetsmiljön. Vi fortsätter att göra det med de ändringar som gjorts beträffande effektivare sanktioner, vilket är viktigt för att vi ska ha "bättre tänder" mot dem som missbrukar och bryter mot reglerna. Alliansregeringen arbetar aktivt med frågorna. Som Katarina Brännström redan nämnt har aldrig fler arbetat än i dag. Vi har med europeiska mått mätt fantastiska siffror. Det ska vi inte nöja oss med och slå oss till ro, men vi får heller inte glömma att det är så. Jag vill därför fråga Raimo Pärssinen på vilket sätt det skulle bli bättre om vi skickade jättemycket pengar till Arbetsmiljöverket. Från Alliansens sida tycker vi att det viktiga är effektiviteten, att man använder pengarna på ett klokt och effektivt sätt.

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 99 Raimo Pärssinen (S)

Fru talman! Den specifika frågan, varför Andreas Carlson hindrar regionala skyddsombud att besöka fler små företag, har jag inte fått något svar på. Det kanske kommer i nästa replik. Om du ska kunna påvisa sanktioner eller fel måste du kunna göra besök. Det är logiskt. Lika logiskt är det att om det finns fler inspektörer finns det också fler möjligheter att göra ett besök för att hitta bristerna. Vi borde kunna ha fler inspektörer. Vi ligger under ILO:s rekommendation. Vi ligger risigt till när det gäller antalet inspektörer, och det är ert fel, Andreas Carlson. Det är ni som har avskedat dem. Nu ska jag inte nämna några namn, men jag känner många regionala skyddsombud. Varför skulle de inte få möjlighet att besöka mindre företag för att exempelvis se om de förvarar vätskor på rätt plats? Den regionala inspektören skulle kunna lämna de föreskrifter som finns och erbjuda hjälp att åtgärda eventuella brister. Varför skulle han eller hon inte få göra ett sådant besök och eventuellt då hitta någonting som är riktigt fel? Den regionala arbetsmiljöinspektören, om en sådan finns tillgänglig, skulle kunna diskutera om det kanske behövs en inspektion på den arbetsplatsen. Varför ska Kristdemokraterna stå i dörren hos företagaren och säga stopp, här kommer inspektören inte in? Vad finns det för skäl till det?

Andreas Carlson (KD)

Anf. 100 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag ställde en fråga till Raimo Pärssinen som jag inte uppfattade att jag fick något svar på, men låt mig gå till den fråga jag fick. När Socialdemokraterna diskuterar olika förslag i kammaren är lösningen alltid mer pengar som ska pumpas in. De har använt stora ord i kammaren i dag. Vi ska ju återkomma till Socialdemokraternas budgetmotion senare för att se vad det egentligen innebär. Vi kan stå och tala i kammaren, men det är ganska ointressant om vi inte vet vilka alternativen är. Raimo Pärssinen talar om vad som är logiskt. Lika logiskt är det att man ger Arbetsmiljöverkets inspektörer i uppdrag att ha högre intensitet på inspektionerna och de därmed ökar dessa med 40 procent, vilket vi hört tidigare i debatten. Lösningen är inte alltid mer pengar till offentliga organ, utan man måste använda skattebetalarnas pengar på ett effektivt och resurssäkert sätt för att få ut mesta möjliga av de resurser vi satsar. Det fortsätter alliansregeringen och Kristdemokraterna att göra. I Sveriges riksdag och i de olika forum som vi har inflytande över fortsätter vi att se till att vi har ordning på våra finanser och använder pengarna på ett effektivt och bra sätt. Det tycker jag att vi gör även på de nu aktuella områdena, som är viktiga. Arbetsmiljön är oerhört viktig. Som jag sade tidigare är det oerhört viktigt att ha fokus på en god arbetsmiljö för att vi ska klara de framtida utmaningar vi står inför. Det krävs när vi, inte minst vi i den yngre generationen, ska arbeta allt längre. (Applåder)

Beslut

Beslut: 2013-06-17

17 förslagspunkter, 12 acklamationer, 5 voteringar

Webb-tv: Beslut

17 juni 2013

Protokoll med beslut

2013-06-17

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2012/13:284

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1166),
2. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),
3. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete,
4. lag om ändring i lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget,
5. lag om ändring i lagen (2008:457) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik,
6. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
7. lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare,
b) beslutar
1. att 18 § lagen om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete ska få ändrad lydelse enligt vad utskottet föreslår i bilaga 3,
2. om motsvarande ändring i ingressen till regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:143 punkterna 1-7.

2. Föreskrifter med straffsanktion

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:A20 yrkande 1 och 2012/13:A21.

Reservation 1 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, V)
S	0	100	0	12
M	99	0	0	8
MP	22	0	0	3
FP	19	0	0	5
C	21	0	0	2
SD	16	0	0	4
V	0	16	0	3
KD	16	0	0	3
Totalt	193	116	0	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Avkriminalisering och sanktionsavgiftens storlek

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2012/13:A20 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 2-4.

Reservation 2 (V)

4. Arbetsmiljöverket

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A20 yrkande 5.

Reservation 3 (SD, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (SD, V)
S	100	0	0	12
M	99	0	0	8
MP	22	0	0	3
FP	19	0	0	5
C	21	0	0	2
SD	0	16	0	4
V	0	16	0	3
KD	16	0	0	3
Totalt	277	32	0	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Förebyggande arbetsmiljöarbete

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sf381 yrkande 9, 2012/13:A244 och 2012/13:A395 yrkande 2.

Reservation 4 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (S, MP, V)
S	0	100	0	12
M	99	0	0	8
MP	0	22	0	3
FP	19	0	0	5
C	21	0	0	2
SD	16	0	0	4
V	0	16	0	3
KD	16	0	0	3
Totalt	171	138	0	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Arbetsmiljöregler för modeller

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A328.

Reservation 5 (MP)

7. Arbetsolyckor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:A202 yrkande 8, 2012/13:A338 yrkande 2, 2012/13:A355 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 26.

Reservation 6 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (S, V)
S	1	99	0	12
M	99	0	0	8
MP	22	0	0	3
FP	19	0	0	5
C	21	0	0	2
SD	16	0	0	4
V	0	16	0	3
KD	16	0	0	3
Totalt	194	115	0	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Vibrationsskador

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A249.

9. Arbetsgivarnas ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A202 yrkande 15.

Reservation 7 (V)

10. Företagshälsovård

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:A202 yrkande 14, 2012/13:A273, 2012/13:A335, 2012/13:A374 yrkande 1 och 2012/13:A392 yrkande 31.

Reservation 8 (S, V)
Reservation 9 (S, MP, V)

11. Skyddsombud

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:A202 yrkande 13, 2012/13:A336, 2012/13:A339 yrkande 3 och 2012/13:A392 yrkande 29.

Reservation 10 (S, V)

12. Samverkan vid upphandling

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A392 yrkande 30.

Reservation 11 (S)

13. Ensamarbete

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A263.

14. Kontanthantering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:N252 yrkandena 3 och 6.

15. Offentligt anställdas arbetsmiljö

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A202 yrkande 12.

Reservation 12 (V)

16. Kränkande särbehandling i arbetslivet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:A202 yrkande 16 och 2012/13:A220.

Reservation 13 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 13 (V)
S	100	0	0	12
M	99	0	0	8
MP	22	0	0	3
FP	19	0	0	5
C	21	0	0	2
SD	16	0	0	4
V	0	16	0	3
KD	16	0	0	3
Totalt	293	16	0	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Öppettider i affärer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:A366.

Var är ärendet nu?

Beslut

Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna (AU11)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna (AU11)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna

2. Föreskrifter med straffsanktion

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Avkriminalisering och sanktionsavgiftens storlek

4. Arbetsmiljöverket

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Förebyggande arbetsmiljöarbete

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Arbetsmiljöregler för modeller

7. Arbetsolyckor

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Vibrationsskador

9. Arbetsgivarnas ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering

10. Företagshälsovård

11. Skyddsombud

12. Samverkan vid upphandling

13. Ensamarbete

14. Kontanthantering

15. Offentligt anställdas arbetsmiljö

16. Kränkande särbehandling i arbetslivet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Öppettider i affärer