Utrikesutskottets betänkande

2017/18:UU6

Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan.

En följdmotion (V) har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (V).


Behandlade förslag

Proposition 2016/17:210 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Den ekonomiska utvecklingen i Sadc

Sveriges handel med Sadc Sveriges handel med Sadc är i dagsläget begränsad och koncentrerad till ett fåtal sektorer. Handeln med de avtalsslutande Sadc-staterna utgör i dag omkring 0,3 procent av Sveriges totala handel.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Reservation

Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Näringsutskottets yttrande

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan

Riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:210 och avslår motion

2017/18:343 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V).

Reservation (V)

Stockholm den 9 november 2017

På utrikesutskottets vägnar

Kenneth G Forslund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Karin Enström (M), Olle Thorell (S), Sofia Arkelsten (M), Markus Wiechel (SD), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Pernilla Stålhammar (MP), Krister Örnfjäder (S), Birgitta Ohlsson (L), Sofia Damm (KD), Maria Andersson Willner (S), Sotiris Delis (M), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Marie-Louise Rönnmark (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:210 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna[1], å andra sidan.

Europeiska unionens råd beslutade den 12 juni 2002 att bemyndiga Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett ekonomiskt partnerskapsavtal med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (Southern African Development Community, Sadc). Det färdiga avtalet undertecknades preliminärt den 15 juli 2014.

Regeringen lämnade i mars 2016 in faktapromemoria 2015/16:FPM55, i vilken kommissionen föreslog att rådet skulle fatta beslut om att för EU:s räkning underteckna, provisoriskt tillämpa samt ingå ett ekonomiskt partnerskapsavtal (EPA) mellan EU och Sadc.

Rådet godkände den 1 juni 2016 undertecknandet av avtalet på unionens vägnar och beslutade samtidigt att avtalet skulle tillämpas provisoriskt i de delar som omfattas av unionens behörighet till dess det kunde ingås av unionen. Avtalet undertecknades på unionens vägnar den 10 juni 2016 och av Sverige den 20 juni 2016. Europaparlamentet godkände avtalet den 14september2016.

Utskottet har fortlöpande hållits informerat i fråga om det ekonomiska partnerskapsavtalet, bl.a. genom regeringens årliga skrivelser om verksamheten i den Europeiska unionen, samt genom den löpande dokumentationen från kommissionen. En särskild föredragning hölls i frågan vid utskottets sammanträde den 10 oktober 2017.

Utrikesutskottet beslutade den 21 september 2017 att ge Näringsutskottet möjlighet att yttra sig. Näringsutskottet inkom den 17 oktober 2017 med ett yttrande, som finns i bilaga.

Det ekonomiska partnerskapsavtalet är ett blandat avtal. Det innebär att både EU och dess medlemsstater är avtalsparter tillsammans med de avtalsslutande Sadc-staterna. Avtalet ska ratificeras eller godkännas i enlighet med varje parts tillämpliga konstitutionella eller interna bestämmelser och förfaranden. Det träder i kraft 30 dagar efter deponeringen av det sista ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet.

Avtalet tillämpas redan provisoriskt sedan den 10 oktober 2016 i avvaktan på ratificering, i enlighet med dess artikel 113.3.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen.

En motion (V) har väckts med anledning av propositionen.

Bakgrund

Sadc har 15 medlemsstater. Sju av dessa inledde förhandlingar om ett ekonomiskt partnerskapsavtal med EU som avtalsslutande Sadc-stater, Angola, Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia, Swaziland och Sydafrika. Angola beslutade 2014 att inte preliminärt underteckna partnerskapsavtalet men kan ansluta sig till det i framtiden enligt en särskild anslutningsklausul i avtalet. Genom det framförhandlade partnerskapsavtalet garanteras länderna ett enhetligt regelverk med tull- och kvotfritt tillträde till EU-marknaden.

I avtalets inledande delar (1­­5) behandlas de grundläggande principer som ligger till grund för avtalet. Dessa omfattar Cotonouavtalets grundläggande principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Vidare tas den övergripande målsättningen med avtalet upp, vilken är att på sikt utrota fattigdomen genom att inrätta ett handelspartnerskap som är förenligt med målet om hållbar utveckling och Cotonouavtalet. Avtalet ska även främja regional integration, ekonomiskt samarbete och sunt styrelseskick genom att inrätta ett öppet och förutsebart regelverk för handel och investeringar på regional nivå.

I avtalets övriga delar återfinns bestämmelser om dess omfattning (6–11), samarbetsområden (12–19), handel (20–74), tvistlösning och måluppfyllnad (75–103) samt dess ingående och frånträde (104–122).

Avtalet med tillhörande protokoll finns i en bilaga till propositionen.

Den ekonomiska utvecklingen i Sadc

Afrika har haft en hög ekonomisk tillväxt de senaste 15 åren, med en årlig ökning av BNP på 5 procent under 20012014. De tre senaste åren har tillväxten varit lägre, på grund av svag global ekonomi och fallande råvarupriser.

Sadc-länderna har lyckats kompensera nedgången, delvis genom ökad inhemsk efterfrågan. Det finns stora skillnader mellan länderna. Sydafrika är ett medelinkomstland med en välutvecklad ekonomi som står för mer än en tredjedel av Afrikas ekonomi söder om Sahara. Det är dock en ojämn fördelning, och landet beräknas ha störst inkomstskillnader i världen. Eftersom tillväxttakten avtagit de sista åren och landet är en av Afrikas största ekonomier har detta påverkat grannländerna. Gruvsektorn är oerhört viktig: Guld och ädelstenar utgör hälften av landets totala export.

Även Botswana räknas som ett medelinkomstland, men ekonomin är beroende av diamantutvinningen som bidrar till 25 procent av landets totala BNP och ca 85 procent av de totala exportintäkterna, vilket gör ekonomin sårbar.

I Namibia har den ekonomiska tillväxten de senaste åren legat på omkring 3–6 procent, men även här är inkomsten mycket ojämnt fördelad. Exporten av diamanter och uran är viktig för landet, och Sydafrika är en viktig handelspartner.

Moçambique har haft en stadig tillväxt de senaste decennierna, men trots detta är landet alltjämt ett av världens fattigaste och över 68 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom.

Både Lesotho och Swaziland är små ekonomier som i högsta grad är beroende av Sydafrika.

Sveriges handel med Sadc
Sveriges handel med Sadc är i dagsläget begränsad och koncentrerad till ett fåtal sektorer. Handeln med de avtalsslutande Sadc-staterna utgör i dag omkring 0,3 procent av Sveriges totala handel.

Den bilaterala handeln ökade 2007–2011 men sjönk därefter, främst på grund av hämmad exportutveckling i Sydafrika. Under 2016 uppgick den totala svenska exporten till Sadc-staterna till 6,48 miljarder kronor och importen till 1,42 miljarder kronor.

Sydafrika är helt dominerande i handelsflödena och Sveriges största handelspartner söder om Sahara. År 2016 uppgick importen från Sydafrika till ca 1,38 miljarder kronor och exporten dit till ca 6,36 miljarder kronor, vilket utgör 98 procent av handeln med de avtalsslutande Sadc-staterna. Sveriges export till Sydafrika ökade kraftigt efter att sanktionerna mot Sydafrika upphävdes 1993. På bara något år blev Sydafrika Sveriges klart största exportmarknad i Afrika. Exporten till Sydafrika består framför allt av verkstadsprodukter, fordon och olika halvfabrikat. Den svenska importen från Sydafrika, som består av verkstadsprodukter, livsmedel (främst frukt, grönsaker och vin) och olika halvfabrikat, drabbades hårdare av den globala finanskrisen och har ännu inte återhämtat sig.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan. Regeringen redogör i propositionen i huvudsak för ärendets beredning, för Sadc-länderna och deras ekonomiska utveckling, för Sveriges handel med länderna och för det ekonomiska partnerskapsavtalets innehåll.

Avtalet med tillhörande protokoll finns i en bilaga till propositionen.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan och avslår motion 2017/18:343 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:343 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) anförs att riksdagen bör avslå proposition 2016/17:210 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan. Motionärerna anser att avtalet innehåller flera problematiska delar och att det inte når upp till kraven på rättvisa villkor i den globala handeln.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet framhåller inledningsvis att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för ståndpunkten att frihandel i grunden är något positivt som kan leda till ökat välstånd och därmed är en viktig princip att värna. Utskottets uppfattning är att frihandel kan vara en starkt välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade. Vidare konstaterar utskottet att den övergripande målsättningen med avtalet är att på sikt utrota fattigdomen genom att inrätta ett handelspartnerskap som är förenligt med målet om hållbar utveckling och Cotonouavtalet. Utskottet ser positivt på en ökad handel mellan EU och utvecklingsländer och välkomnar möjligheten till fördjupade relationer med de avtalsslutande Sadc-staterna. På sikt har utskottet goda förhoppningar om att avtalet kommer att kunna ha en positiv effekt för såväl svenska som afrikanska företag och konsumenter. Utskottet vill vidare framhålla att frihandelsavtal inte får leda till sänkta standarder när det gäller hälsa, miljö, djurskydd och säkerhet.

Med detta förordar näringsutskottet att utrikesutskottet tillstyrker proposition 2016/17:210 och avstyrker motion 2017/18:343.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och dess medlemsstater och de avtalsslutande staterna i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (Sadc) syftar till att stödja handel, regional integration och Sadc-staternas gradvisa integration i världsekonomin samt att det även syftar till att främja en hållbar utveckling i regionen.

Utrikesutskottet står sedan tidigare för att en öppen och rättvis frihandelsvänlig handelspolitik är en av grundstenarna för tillväxt och sysselsättning i Sverige och i EU och delar därför näringsutskottets ståndpunkt att frihandel är en viktig princip att värna samt att frihandel kan vara en starkt välståndsskapande kraft.

Utskottet välkomnar att avtalet omfattar ett antal utvecklingsinriktade aspekter. Dess asymmetriska natur ger de avtalsslutande Sadc-staterna möjlighet att skydda känsliga sektorer från europeiska konkurrenter. Staterna har tillgång till ett stort antal skyddsåtgärder för att skydda sin inhemska industri och sina jordbruksmarknader samt för att säkerställa livsmedelstrygghet.

Vidare konstaterar utskottet att avtalets bestämmelser om utvecklingssamarbete identifierar kapacitetsstöd och andra handelsrelaterade områden som kan beviljas ekonomiskt stöd från EU. Därutöver finns det medel som de avtalsslutande Sadc-staterna kan söka från den Europeiska utvecklingsfonden och Aid for Trade.

Utskottet välkomnar dessutom att den s.k. mer-för-mer-principen bör beaktas vid fördjupat samarbete. Det är en princip som bygger på att reformarbete i demokratisk riktning belönas med starkare partnerskap med EU.

Utrikesutskottet ser även i likhet med näringsutskottet positivt på en ökad handel mellan EU och utvecklingsländer, välkomnar möjligheten till fördjupade relationer med de avtalsslutande Sadc-staterna samt har goda förhoppningar om att avtalet på sikt kommer att ha en positiv effekt för såväl svenska som afrikanska företag och konsumenter.

I övrigt har utrikesutskottet ingenting att anföra om näringsutskottets yttrande.

Utskottet delar regeringens bedömning att avtalet bör anses vara av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen.

Därmed tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan samt avslår motion 2017/18:343.

Reservation

Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:343 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) och

avslår proposition 2016/17:210.

Ställningstagande

Handel baserad på rättvisa och jämlika handelsregler är central för möjligheterna till ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Jag är inte motståndare till handel, men är emot den globala handeln som den ofta bedrivs i dag, på orättvisa villkor och med en orättvis fördelning av de vinster som den genererar. Orättvisa handelsvillkor och ojämlika möjligheter att delta i världsekonomin är en av huvudförklaringarna till att världen fortfarande är så ojämlik och att klyftorna mellan och inom länder i stor utsträckning fortsätter att växa. I likhet med vad som anförs i Vänsterpartiets motion 2017/18:343 menar jag att handelspolitiken därför måste följa utvecklingspolitikens målsättningar och vara samstämmig med politiken för global utveckling (PGU).

Ett allvarligt problem med det aktuella avtalet är bristen på insyn, vilket är tydligast när det gäller tvistelösning. Ett annat problem är att de skyddsnivåer som avtalet föreskriver är otillräckliga. Det skydd som finns i avtalet är vagt formulerat och riskerar att ge vika för ekonomiska intressen. EPA-avtalen, som de ser ut i dag, når inte upp till kraven på rättvisa villkor i den globala handeln. Att AVS-länderna[2] i allmänhet, och de avtalsslutande Sadc-staterna i detta fall, har full del i det globala politiska och ekonomiska samarbetet är självklart något positivt, men de måste få delta på rättvisa villkor. De ekonomiska partnerskapsavtalen, som de ser ut i dag, når inte upp till de kraven. Alla konkurrerar inte på samma villkor. Riksdagen bör därför inte godkänna avtalet och därför yrkar jag på att riksdagen avslår propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:210 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan:

Riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan.

Följdmotionen

2017/18:343 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2016/17:210 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan.

Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande


[1] De avtalsslutande Sadc-staterna är Angola, Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia, Swaziland och Sydafrika.

[2] Länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet.