Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019

Anf. 34 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Elcertifikat - stopp-regel och kontroll-station 2019

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Elcertifikatssystemet är ett stödsystem som är tänkt att stimulera de så kallade förnybara energislagen. Tidigt efter systemets införande 2003 fanns ett antal mindre, men positiva, effekter med baskraft som tillkom till följd av de certifikat man erhöll. Det handlade då om uppgraderade vattenkraftsstationer, uppförandet av kraftvärmeanläggningar och att man kompletterade fjärrvärmesystem med en turbin för att få kraftproduktion. Av de elcertifikat som utfärdades under 2004 gick över 90 procent till kraftproduktion som var planerbar och därmed inte beroende av väderförutsättningarna.

På senare år har det dock övergått mer till att uteslutande handla om subventioner till väderberoende kraftproduktion, främst vindkraft. Det är en nivå som successivt har ökat. Sedan 2012 har 75 procent av den tillförda elenergin kommit från vindkraft i systemet. Under 2019 stod vindkraften för 83 procent av den nytillkomna produktionen.

Energipolitiken har en nyckelroll för samhällsutvecklingen och när det gäller att minska det fossila beroendet. Men elcertifikaten är ännu ett i raden av exempel på riktade subventioner som är dålig politik för att på allvar kunna minska utsläppen av växthusgaser, detta framför allt eftersom Sverige redan har en klimatsmart, utsläppsfri och trygg elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Detta är ett förhållande som i möjligaste mån måste vidmakthållas över tid.

Elcertifikatssystemet har redan kostat elkonsumenterna tiotals miljarder i subventioner som har betalats utöver elpriset och som under snart två decennier inte heller har lett till att man har minskat den fossila andelen. Den fossila andelen är faktiskt lika stor i dag som den var vid införandet. Pengarna har i stället spenderats på att i praktiken ersätta fossilfri kraftproduktion med förnybar - med minskade marginaler och leveranssäkerhet som bonus.

Sverigedemokraterna har återkommande framfört synpunkter på den okritiska syn på förnybar och väderberoende elproduktion som genomsyrar mycket av den energipolitiska hållning som torgförs av regeringen. Elcertifikatssystemet har bidragit till att snedvrida konkurrensen på elmarknaden till förmån för denna väderberoende kraftproduktion som inte nödvändigtvis har kunnat tillhandhålla effekt när efterfrågan är som störst.

Som en konsekvens av denna hållning har vi återkommande här i kammaren sökt stöd för förslag om att avveckla såväl elcertifikatssystemet som andra ekonomiska subventioner, som i olika former exklusivt riktas till väderberoende kraftproduktion. Vi är därför i grund och botten positiva till förslaget om att elcertifikatssystemet nu avvecklas i förtid.

Däremot kommer det lagförslag som nu läggs fram i propositionen enligt regeringens egen bedömning att innebära en omfördelning av kostnader från de svenska elkonsumenterna till producenterna inom elcertifikatssystemet. Dessa antaganden återfinns i regeringens egen konsekvensanalys, en analys som har dömts ut av exempelvis myndigheten Tillväxtanalys. De säger att risken är att man kraftigt underskattar den kostnad som kommer att drabba elkonsumenterna.

Vi ser en betydande risk att den undermåliga konsekvensanalysen kan dölja att den valda modellen för nedstängningen av elcertifikatssystemet blir både onödigt och omotiverat dyr för elkonsumenterna. Vi anser därför att elcertifikatssystemet måste avvecklas under ansvarsfulla former och på ett sätt som är kostnadseffektivt för elkonsumenterna.

Anf. 35 Birger Lahti (V)

Fru talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019. Först vill jag framhålla att elcertifikatssystemet har tjänat oss väl, vilket jag även var inne på i mitt förra inlägg. Det är en av anledningarna till att vi har låga elpriser och har kunnat fasa in förnybar elproduktion i Sverige.

Sverige ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem, men vi anser att det är bra att regeringen nu tar initiativ för att avsluta systemet med elcertifikat. Samtidigt är det vår uppfattning att förslaget i propositionen riskerar att bli uddlöst. Vi förordar därför att förslaget kompletteras med ett så kallat tilldelningsstopp. Ett sådant stopp skulle innebära en säkerhet för producenterna och en möjlighet att säkra marknaden och därigenom även produktionen.

Vänsterpartiet begär därför ett tillkännagivande från riksdagen om att tilldelningen av certifikat bör stoppas efter 696 miljoner utfärdade certifikat inom det svensk-norska elcertifikatssystemet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 under punkt 2.

Anf. 36 Joar Forssell (L)

Fru talman! I omställningen till ett system där vår el produceras på ett klimatsmart och fossilfritt sätt är det rimligt att vi från politikens håll har styrmedel som styr mot en energimix, ny teknik, infrastruktur och innovation som driver på utvecklingen. Vi hjälper till på omogna marknader och när teknik inte finns på plats fullt ut med stödsystem som gör att företag och innovatörer faktiskt kan leverera det som klimatomställningen kräver.

Det ärende vi debatterar nu handlar om att elcertifikatssystemet i grunden har varit bra att ha på plats. Jag delar Vänsterpartiets syn på den punkten. Det har lett till att vindkraften har byggts ut kraftigt, och det har varit positivt. Det har varit bra att få en större del förnybart också i vårt system. Det behöver vara en del av vår energimix, och det är inte konstigt.

Men nu kan vindkraften stå på egna ben och är lönsam av sig själv, och den behöver inte längre subventioner. Vi har från början sagt att systemet ska avvecklas när den teknik som styrmedlen har funnits för har kommit så långt att den är lönsam.

Teknikutvecklingen har gått snabbare och tillgången till kapital på marknaden har varit större än vad man först trodde. Därför har tidpunkten när elproduktionen är lönsam kommit tidigare, och Energimyndigheten har sagt att stöd inte längre behövs.

Jag uppfattar det så att Vänsterpartiet också tangerade att det finns de på marknaden som har gjort felaktiga analyser av framtiden och agerat på en felaktig syn på hur snabbt teknikutvecklingen ska gå. Den har gått snabbare än vad vi trodde, och kapitaltillgången har varit högre än vad vi trodde från början. Det finns de som har gjort investeringar och planerat att göra investeringar i tron att systemet ska finnas kvar för alltid, fastän vi har sagt att det ska bort när systemet inte längre behövs.

Fru talman! Vi politiker ska inte subventionera sådant som marknaden kan lösa själv, och vi måste hålla oss till att när ett system löper ut ska det inte heller behållas. Annars skickar det märkliga signaler till marknaden att göra investeringar och sedan lita på att man alltid ska få subventioner, trots att de inte längre behövs.

Eftersom marknaden är lönsam utan subventioner, och priset på certifikaten går mot noll, är det dags att lägga ned systemet. Det är positivt, och vi står bakom förslaget. När systemet inte längre ger något innebär det bara enorma administrativa kostnader utan att vi får något för det.

När vi nu avvecklar systemet tidigare än vad det från början var sagt innebär det inte med nödvändighet att subventionerna kommer tidigare än tänkt, men det är vad som föreslås. Och det är det vi vänder oss mot, det vill säga att komprimera kvotkurvan. Det innebär att priserna pressas upp på elcertifikaten, och det innebär en omfördelning från kunderna, elanvändarna, till redan lönsam produktion. Det är inte rimligt att vi från politikens håll nu ska säga till elkunderna att de ska få högre priser och att de pengarna ska gå till produktion som redan är lönsam. Det är tråkigt att inte fler partier har reagerat mot detta. Det är ett system som är dyrt att administrera och som dessutom innebär en omfördelning från vanligt folk som vill köpa el till ofta stora bolag som gör stora vinster på sådant som redan är lönsamt. Jag har inga problem med att ett stort bolag gör vinster, men jag har problem med att bolaget gör det med hjälp av subventioner.

Fru talman! Då finns invändningen att det finns ett avtal med Norge. Det är sant att det finns ett avtal med Norge, men vi har redan visat att avtalet går att förhandla. Det har skett; vi har omförhandlat. Man kan omförhandla ett avtal.

Norges medborgare, väljare och elanvändare drabbas också på samma sätt av en förändring. De kommer också att få se högre priser, och det finns ingenting som talar för att norrmännen skulle vara mindre upprörda än vi över detta. De vill inte heller ha högre priser för sina elanvändare. Det finns ingenting som talar för att det inte skulle gå att omförhandla med Norge. Därför är det argumentet lite verklighetsfrånvänt.

Tidigare har det varit en hypotetisk fråga att elpriserna ska vara negativa, men nu är det inte så. Nu har detta hänt ett antal gånger, och det kommer förmodligen att hända fler gånger. Det blir återigen orimligt att dela ut subventioner när priserna är negativa.

Fru talman! För tids vinnande vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 2, men vi står såklart bakom alla våra reservationer.

Anf. 37 Patrik Engström (S)

Fru talman! Vi debatterar nu NU6, Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut om att bifalla propositionen, och jag yrkar avslag på samtliga reservationer.

Elcertifikatssystemet infördes 2003, och det är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad.

Fru talman! Utvecklingen för förnybar elproduktion har överträffat alla förväntningar. Vi socialdemokrater - vi är ett klimatparti - är mycket glada över utvecklingen. Förutsättningarna har förändrats under de senaste åren. I maj 2019 passerades målnivån 28,4 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020. Fram till utgången av 2021 bedöms denna produktionsvolym mer än fördubblas.

Detta innebär att våra högt ställda förväntningar kommer att infrias med råge, och vi kan därför avsluta elcertifikatssystemet tio år tidigare än planerat. Systemet är en stor succé, och det innebär att den förnybara produktionen snart verkar på marknadsmässiga grunder, vilket är positivt för både konsumenter och energibranschen. Dessutom kan vi spara pengar på att korta ned den administrativa bördan, som ett stödsystem faktiskt innebär. Jag tycker att vi ska vara stolta över hur mycket ny förnybar elproduktion systemet har drivit fram.

Fru talman! Det gemensamma målet med Norge inom elcertifikatssystemet om 46,4 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2030 bedöms alltså uppnås i närtid. Utvecklingen har gjort att elcertifikatssystemet har spelat ut sin roll som drivande kraft för utbyggnaden och därför kan avvecklas.

Därför är förslaget nu att godkänna avtalet mellan Sveriges och Norges regeringar om ändringar av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. Det innebär bland annat att elcertifikatssystemet avslutas 2035 och att anläggningar, produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte tilldelas elcertifikat.

I och med detta behöver den nuvarande annulleringsförpliktelsen, den så kallade kvotkurvan, komprimeras och efterfrågan på elcertifikat tidigareläggas. Ändringen av avtalet är nödvändig bland annat för att elcertifikatssystemet ska kunna avslutas till 2035.

Den sammanfattande bedömningen av konsekvenserna av det föreslagna stoppdatumet och en komprimerad kvotkurva är att detta inte kommer att ha någon effekt, eller möjligtvis en marginell påverkan, på priset på elcertifikat.

Lagförändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag passa på att uppmärksamma det uppdrag som Energimarknadsinspektionen har att analysera de ekonomiska förutsättningarna för ägare av produktionsanläggningar som har investerat tidigt i elcertifikatssystemet. Analysen ska beakta tilldelningen av elcertifikat, och Energimarknadsinspektionen ska därefter analysera om och på vilket sätt det finns behov av ytterligare ekonomiskt stöd till dessa produktionsanläggningar under en lämplig tidsperiod. Man ska även lämna eventuella förslag på ändringar i regelverk som sammantaget inte innebär en försämring jämfört med dagens läge för berörda produktionsanläggningar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2021.

Som jag har sagt är vi socialdemokrater ett klimatparti. Vi är mycket glada över denna utveckling, som gör att vi kan avsluta elcertifikatssystemet tio år tidigare än planerat.

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).

Anf. 38 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att det är bra att elcertifikatssystemet nu avvecklas och att det kan ske i förtid jämfört med det som har varit uppsatt sedan tidigare.

Däremot är detta en resa som har präglats av ryckighet sedan Socialdemokraterna tillträdde i regeringsställning 2014. Man har vid flera tillfällen varit inne och gjort förändringar och utökningar i systemet. Vid två tillfällen har man varit inne och höjt ambitionsnivån. Man har även varit inne och justerat när det gäller kvotplikterna - man flyttade dem från lag till förordning för att regeringen skulle kunna knyta detta närmare sig och göra justeringar beroende på utbud och efterfrågan.

Regeringen har också, vilket har tagits upp här tidigare, hamnat i situationen att man delar ut subventioner även när det råder negativa elpriser. När man nu avser att stänga systemet i förtid gör man en kraftig justering av utbudet och av elcertifikaten. Man minskar dock inte efterfrågan i motsvarande mån, utan konsumenterna är tvingade att köpa elcertifikaten. När politiken har så hög närvaro och man knyter detta allt närmare sig påverkar det förutsättningarna för huruvida det kan kallas för ett marknadsbaserat stödsystem.

Fru talman! Jag vill fråga varför Socialdemokraterna inte anser att detta ska få värka ut som ett marknadsbaserat stödsystem och varför vi ska subventionera redan lönsam kraftproduktion.

Anf. 39 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för frågorna!

Jag har förstått att Sverigedemokraterna och Mattias Bäckström har varit djupt kritiska till elcertifikatssystemet under många år. Det infördes 2003 och har överlevt många regeringar. Jag kan konstatera att det finns en stor majoritet i Sveriges riksdag som säger att vi behöver gynna och stödja tekniker inom energisektorn som inte är mogna för marknadsmässiga grunder. Det har elcertifikatssystemet gjort.

Utmaningen nu är att det har gått så himla bra. Man skulle kunna säga "hurra", "fantastiskt" och "bra", Mattias - vi kan avsluta detta tidigare.

Vad är då priset som konsumenterna har fått betala för detta? Lägger man ihop det under alla år ser man naturligtvis att det handlar om miljarder. Men tittar man lite i backspegeln kan man säga att priset för den enskilde innehavaren av en lägenhet som gör av med ungefär 1 500 kilowatt per år under tidsperioden 2012-2019 var 45 kronor. För villaägare är det naturligtvis högre; det kanske rör sig om 600 kronor.

Ja - elcertifikatssystemet har kostat konsumenterna pengar, men vi har också fått väldigt mycket förnybar produktion i systemet. Mattias Bäckström borde se att det är bra, för hur hade systemet sett ut om vi inte hade haft de volymer vi har i systemet i dag?

Anf. 40 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag hör signalen från Socialdemokraterna om att folket har råd att betala sina dyra elräkningar. Någonstans måste man beakta att det är tiotals miljarder som har betalats under väldigt lång tid, och det här kommer även fortsättningsvis att kosta väldigt mycket. Den fossila andelen är inte lägre i dag än när elcertifikatssystemet infördes. Det är inte så att vi har gjort någon insats för klimatet eller för miljön. Vi har forcerat ut fossilfri kraftproduktion till förmån för förnybar, till ingen vinning alls för klimatet.

När man nu landar i att vi ska se till att fasa ut detta system ser man till att göra det onödigt dyrt för elkonsumenterna. Det var tänkt som ett marknadsbaserat stödsystem, men när marknadskrafter verkar och ser till att priset är lågt går man in politiskt och rattar mellan utbud och efterfrågan för att se till att det blir onödigt dyrt för elkonsumenterna i stället för att detta värker ut på det sätt som det var tänkt.

Frågan, fru talman, är fortfarande varför Socialdemokraterna vill göra det onödigt dyrt för elkonsumenterna att fasa ut elcertifikatssystemet.

Anf. 41 Patrik Engström (S)

Fru talman! Ett marknadsbaserat system sätter ju också priset. Om vi producerar mycket mer förnybar el blir priserna mycket lägre på elcertifikaten - det borde väl ändå vara så, utifrån tillgång och efterfrågan? Priserna för elcertifikaten kommer med stor sannolikhet att vara väldigt låga. Att sia om framtidens priser på elcertifikaten är naturligtvis svårt, men mycket tyder på att elcertifikatspriserna på sikt kommer att vara låga.

En del företag som har investerat tidigt i exempelvis förnybar energi på vind har stora utmaningar med detta, för det ingick i deras affärsmodell att ha någon form av stöd. Detta är naturligtvis utmanande, men att Mattias Bäckström påstår att vi inte är betjänta av den förnybara kraften i energisystemet gör mig lite förvånad. Alternativet, som Mattias Bäckström ofta talar om, är ju kärnkraft. Vi vet allihop att kilowattpriset på ny kärnkraft är på en helt annan nivå.

Där håller jag inte med Mattias Bäckström. Det här är ett system som har gått väldigt bra. Nu avvecklar vi detta under ordnade och ordentliga former. Elcertifikaten kostar alla någonting, men jag tycker ändå att det är ett rimligt pris utifrån det vi har fått.

Anf. 42 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för hans inlägg och konstatera att det är bra att detta system har funkat så bra som det faktiskt har gjort. Vi har fått investeringar snabbare och utveckling fortare än vad vi trodde, och vi har faktiskt fått en förändring som vi önskade på plats. Det har funkat så bra att systemet nu håller på att avskaffa sig självt. Det är ju fantastiskt att priserna har gått ned som det var tänkt och att produktionen har gått upp som det var tänkt.

Men, fru talman, när jag lyssnar på Socialdemokraterna undrar jag om ledamoten Patrik Engström håller med om Energimyndighetens bedömning att det inte längre behövs subventioner på det här sättet. Delar Socialdemokraterna och Patrik Engström den bedömning som Energimyndigheten gör, nämligen att det inte behövs subventioner längre?

Fru talman! Om Patrik Engström delar den bedömningen undrar jag varför man är så mån om att se till att elkunderna får fortsätta att subventionera energiproduktion som redan är lönsam i sig själv. Varför är man så mån om det? Då kommer Patrik kanske att säga att det handlar om så lite pengar. Ja, om vi tittar på den utveckling ni själva har gjort, Patrik Engström - 0,1 öre per kilowattimme, eller 5 procent - ser vi att det handlar om 663 miljoner. Det kan man tycka är lite om man slår ut det på var och en, men det är en ganska stor peng som går till de här företagen och den här produktionen, som redan är lönsam i sig själv.

Fru talman! Menar Patrik Engström och Socialdemokraterna att Energimyndighetens bedömning - att den här produktionen inte behöver subventioner - är korrekt eller inte korrekt?

Anf. 43 Patrik Engström (S)

Fru talman! Ny kraftproduktion producerar naturligtvis energi utifrån olika förutsättningar, Joar Forssell. Bygger man exempelvis ett vindkraftverk i dag ser produktionskostnaden ut på ett sätt. Byggde man vindkraft för fem år sedan, när teknikutvecklingen inte hade kommit lika långt, såg ekonomin annorlunda ut. Det tycker jag att vi måste vara ärliga och ha med oss. I dag behövs det inte subventioner för ny vindkraft, men vi kan ju inte bortse från alla företag som har trott på möjligheten att ställa om och att göra det på ett bra sätt. Vi kan inte bara lämna dem i sticket.

Det är därför den här utredningen är initierad med Energimarknadsinspektionen, för att se över detta. Finns det något bland dem som har gjort tidigare investeringar som vi behöver ta med oss in i framtiden och fundera på? Hur det än ser ut är det ju ingenting nytt för 2020 att det är på ett sätt nu, utan vi har haft vindkraftverk i 10, 15 eller 20 år som också på något sätt behöver finnas i framtiden.

Anf. 44 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag tycker att det finns två rena falsarier i Socialdemokraternas resonemang, och jag tycker att det finns en principiell fråga som man inte lyckas besvara.

Den principiella frågan, fru talman, är om det är rätt att vanligt folk som betalar för sin el ska betala kanske 663 miljoner spänn för produktion som Energimyndigheten säger inte behöver subventioner. Är det rätt att göra den omfördelningen? För mig är det en principiell fråga, och jag tycker att det är fel. Det hade varit nödvändigt i början, när vi behövde få igång systemet. Nu är det ju på plats, och subventionerna behövs inte. Det är en principiell fråga, och jag tycker att det är tragiskt att Socialdemokraterna duckar för det. Man kan inte låta elkunderna betala så här mycket pengar till produktion som ändå är lönsam.

Sedan finns det alltså två falsarier. Det ena är att Socialdemokraterna i sitt anförande tidigare återkom till det här med Norgefrågan - att detta är nödvändigt för att avveckla systemet, därför att vi har ett avtal med Norge. Det här handlar ju om att vi har omförhandlat ett avtal med Norge. Norrmännen är med på att omförhandla saker. Det är klart att även de norska elanvändarna, som också kommer att få betala mer till lönsam produktion, vill se att man inte komprimerar kvotkurvan. Varför skulle det vara omöjligt att förhandla med Norge? Det framstår som helt befängt.

Fru talman! Den sista saken jag vill ta upp, det vill säga det andra falsariet, är idén att det ingick i företagens affärsmodell och att vi inte i efterhand kan komma och ändra det. De visste, och vi sa från början, att systemet kommer att fasas ut. Det kommer att gå mot noll, och man kan inte räkna med att få subventioner av systemet - därför att det kommer att fungera. Sedan gjorde de felaktiga kalkyler av hur snabbt teknikutvecklingen skulle gå och av hur många andra som skulle vilja investera pengar. Men vi politiker kan ju inte ta ansvar för att marknadsaktörer gör dåliga affärsbedömningar! Vi kan ta ansvar för att hålla vårt ord, nämligen att systemet ska fasas ut.

Anf. 45 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack för debatten, Joar!

Om man i Sverige har ett stödsystem tillsammans med Norge fram till år 2045 och sedan stänger det tio år tidigare får det konsekvenser inte bara politiskt utan också för marknaden. Vi har landat i den här överenskommelsen med Norge, och jag har för avsikt att stå för den. Jag tycker inte att det är så konstigt.

När det gäller om konsumenterna får betala för mycket i Norge eller Sverige: Ja, om vi har ett marknadsbaserat system där det är ett stort överutbud på elcertifikat - det är ju därför vi stänger - borde priset bli noll, Joar. Jag tror att priset blir noll om vi har 20-30 procent mer förnybar elproduktion i systemet. För mig blir frågan alltså ganska konstig. Elcertifikaten har absolut kostat pengar, precis som Joar sa, men det finns ju också en uppsida: Vi har fått massor av förnybar energi i systemet. Det måste väl ändå vara bra. Alternativet är nämligen att det inte hade kommit in någon ny energi i systemet. Hur hade energisystemet sett ut då? Jag vill inte ens tänka tanken.

Anf. 46 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Vi debatterar nu stoppreglerna för elcertifikaten. Moderaterna har valt att ställa sig bakom den här propositionen.

Omställningen till ett fossilfritt energisystem är en av vår tids ödesfrågor. Här är vindkraft som en förnybar, men ännu inte lagringsbar, energikälla en viktig pusselbit. Vindkraften står också för mer än 80 procent av den utbyggnad av förnybar energi som har skett under åren som gått sedan elcertifikaten inrättades. Vindkraftsutbyggnaden har i Sverige utvecklats över förväntan. Då elcertifikaten infördes 2003 för att främja utbyggnaden av förnybara energikällor - ett system som ersatte huvuddelen av det drifts- och investeringsstöd som fanns tidigare - trodde man att denna utveckling skulle ta längre tid än den de facto gjort.

Fru talman! Det är också därför det nu är dags att stänga butiken med elcertifikat, tio år tidigare än man från början planerade. I denna proposition föreslås att systemet stängs 2035 i stället för 2045. Vidare kommer inga nya certifikat att beviljas efter sista december nästa år. Det är bra. Systemet har aldrig varit tänkt att vara ett stödsystem till enskilda energiformer, utan det var ett stödsystem för en utveckling vilken nu är på plats. Målet med vindenergin är nu att tillsammans med Norge nå 46,4 terawatttimmar till och med 2030, vilket vi beräknas nå.

Fru talman! Den gemensamma strategin för elcertifikaten med Norge är bra. Den ger klara riktlinjer för vad som gäller för producenter, investerare och marknaden. Dessutom har handeln med elenergi mellan våra länder ökat, vilket gör att gemensamma spelregler är viktiga. Det är nämligen just förutsägbarheten som har efterfrågats, också vid en stängning av systemet tio år i förväg.

Man kan argumentera för att systemet nu komprimeras och att det därmed görs för attraktivt under de 15 år som det finns kvar. Ett snålare system dessa år skulle kunna innebära att det faktiskt fanns resurser till andra satsningar. Samtidigt är ett system som accepteras av både Norge och Sverige viktigt, och nyetableringar i systemet tillåts bara som längst till nästa år. Det kan även vara bra att ha med sig att etableringstiden för att få ett verk på plats är lång och att en del av kostnaderna finns även om verket inte kommer på plats.

Man kan också argumentera för att inga certifikat skulle utbetalas då elenergipriserna är negativa, men detta är svårt att få med i främjandesyftet. Dessutom är det väldigt krångligt. Men självklart är ett stödsystem för överproduktion inget vi från moderat håll på något vis är för.

Fru talman! Vi vet att vindkraften har svagheten att den producerar då det blåser och inte då samhället behöver mer energi. Den obalansen finns kvar att lösa. Främst vindkraftsindustrin men också energipolitiken har en utmaning att på annat sätt ta till vara energin den dag man överproducerar vindkraft och därmed skapar negativa elpriser.

Det är ett resursslöseri att slita på vindkraftverk när energin inte behövs utan att skapa en marknad för den elenergin. Det är inte så vi skapar förnybara, gröna och klimatsmarta energisystem.

Kanske kan nu vindkraftens överskottsenergi i stället användas till annat. Det är inte en sund marknad att samtidigt som man kvitterar ut elcertifikat producera energi vissa tider då ingen vill ha den. Vi anser att detta ändå är ett relevant sätt att stänga butiken för elcertifikaten.

Anf. 47 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! För Centerpartiet har elcertifikaten varit en hjärtefråga. Vi har varit drivande i att både införa och utveckla elcertifikatssystemet. Och nu har vi drivit på för att stänga systemet i förtid. Det kan såklart låta konstigt, men det är helt enkelt för att systemet med elcertifikat har lyckats så bra med att få fram förnybar energi att systemet inte längre behövs.

Elcertifikatssystemet har varit avgörande för att få till stånd en ökad andel förnybar el i vår energimix till en låg kostnad för elkonsumenterna. Systemet har nu spelat ut sin roll. Och vi anser inte att stödet ska tilldelas teknik som kan stå på egna ben på marknaden, för det som har varit den stora fördelen med elcertifikatssystemet är ju att det är marknadsbaserat. Det innebär att elcertifikatssystemet är utformat på ett sådant sätt att det är den mest kostnadseffektiva energiproduktionen som byggs först. Vi har nu fått så mycket förnybar el och så kraftig prispress och teknologiutveckling att elcertifikaten inte längre behövs. Det är mycket positivt.

Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen har, mycket tack vare elcertifikaten, gått betydligt snabbare än vad som förutsågs när elcertifikatssystemet senast förlängdes. Av Energimyndighetens rapport Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2019 framgår att den nuvarande utbyggnaden av förnybar el till största delen, ungefär 82 procent, består av vindkraft.

Vad elcertifikatssystemet har gjort är att det under nästan två årtionden och under olika politiska majoriteter har fungerat som en viktig drivkraft för den accelererande utveckling av förnybar elproduktion som vi har sett i Sverige. Systemet har bland annat stimulerat utbyggnaden av vindkraften under det senaste decenniet. Under vindkraftsexpansionens första år lade stöden från elcertifikaten en stabil ekonomisk grund för teknikutveckling, konstruktionserfarenhet och tillvaratagande av skalfördelar som nu gör att bland annat vindkraftsboomen kan väntas fortsätta på egna ekonomiska meriter.

Fru talman! Även om elcertifikatssystemet har spelat stor roll för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen i Sverige finns det ingen anledning att hålla igång ett system som inte längre spelar en roll för utbyggnaden. Man kan säga att staten och kapitalet i snart 20 år har gått hand i hand i den här frågan. Men som vi vet ska man inte hålla varandra i hand nuförtiden, så även på det sättet känns det bra att stänga detta system. Därför yrkar vi från Centerpartiets sida bifall till förslaget.

Vi ska dock vara ärliga och säga att det finns delar av propositionen som hade kunnat vara bättre.

Den komprimerade kvotkurvan som är föreslagen är i grunden positiv mot bakgrund av att målet nås i förtid. Däremot anser vi i Centerpartiet att kvoterna borde ha fördelats tidigare i perioden och en mindre andel i slutet. Det skulle ha minskat risken för otillräcklig ersättning till befintliga producenter i början av perioden samt minskat risken för en överdimensionerad ersättning till nya anläggningar i slutet av perioden, som nu är en reell risk.

Fru talman! För att hjälpa de pionjärer som var med och utvecklade marknaden till vad den är i dag ser vi nu över gränsen för när nätavgift ska börja betalas. Det finns hundratals vindkraftverk som egentligen kan producera mer men som är nedstängda för att regelverket gynnar dem att inte producera för fullt. Det finns bedömare som säger att vi kan få ut uppemot en halv terawattimme till om de vindkraftverk som redan finns producerar för fullt. Det är ett resursslöseri som motsvarar hela årsanvändningen för en mindre svensk stad att dessa vindkraftverk är nedställda. Här finns mer att göra.

Vi hade också velat se förändringar som säkrat att energiöverenskommelsens princip om att avsluta elcertifikatssystemet i balans hade uppnåtts, men vi konstaterar också där att vi inte har kommit helt i mål.

Sammantaget kan man säga att elcertifikatssystemet är en framgångssaga. Vi har fått stora mängder av ny energi till mycket lågt pris. De senaste åren är bedömningen från Sweco att elpriset har pressats ned mer än den kostnad som har varit för elcertifikaten. Det har alltså varit en ren vinstaffär för både hushållen och industrin.

Men, som sagt, nu är det dags att gå vidare och dags för den förnybara elmarknaden att stå på egna ben. Att vi har lyckats komma till en situation där det är möjligt att stänga ett så bra system är i sig en fantastisk sak.

Anf. 48 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi kristdemokrater anser att en trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för vår välfärd. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

I dag debatterar vi regeringens proposition Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019. Lagförslaget innebär bland annat att elcertifikatssystemet ska avslutas 2035 och att anläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas elcertifikat, det vill säga en stängning av systemet tio år i förtid. Samtidigt ska riksdagen godkänna det avtal som har träffats mellan Sveriges och Norges båda regeringar gällande just denna ändring av avtalet, där vi har en gemensam marknad för elcertifikaten.

Fru talman! Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Systemet har funnits i Sverige sedan 2003, och målet var inledningsvis att produktionen av förnybar el skulle öka med 10 terawattimmar fram till 2010. Avtalet har förlängts. Senast 2017 slöt Sverige ett förnyat avtal med Norge med målet att elcertifikaten skulle förlängas till 2030 med slutåret 2045 och då utökas med 18 terawattimmar. Nu ser det ut som att målet kommer att uppnås långt i förtid.

Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen har gått betydligt snabbare än vad som förutsågs när elcertifikatssystemet senast förlängdes och det nya målåret bestämdes. Av Energimyndighetens rapport Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2019 framgår att den nuvarande utbyggnaden av förnybar el till största delen består av vindkraft.

Elcertifikaten har på det stora hela spelat ut sin reella roll, och vi kristdemokrater har tidigare i debatten fört fram att vi anser att en kontrollerad stängning av systemet bör ske.

Vi yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 49 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till förslaget till beslut.

Jag ska inte bli långvarig nu men tänker först och främst ändå bara säga något om elcertifikatssystemet, som faktiskt har varit en succé. Utbyggnaden av vindkraft sker nu i en takt som vi inte har sett nästan någon annanstans i världen när det gäller ny elproduktion. Den håller ungefär samma takt som utbyggnaden av kärnkraften på 80-talet. Det är väldigt spännande och en väldigt snabb utbyggnadstakt. På tre år kommer vi att fördubbla mängden vind i systemet. Då kommer vindkraften att stå för en tredjedel av Sveriges totala elproduktion, vilket ju är otroligt.

Vidare har den nya kraftproduktion faktiskt bidragit till sänkt pris för kunderna. Ibland hör man debattörer som är skeptiska till att just subventionera ett visst kraftslag via elräkningen. Men då ska man komma ihåg att ny produktion i slutändan bidrar till sänkta kostnader för kunderna.

Nu kan vi konstatera att vinden står på egna ben, och därför behöver vi inte ha detta system längre.

Elcertifikat - stopp-regel och kontroll-station 2019

Miljöpartiet hade velat ha en stängning i så stor balans som möjligt, som man uttrycker det. Det har skett en del investeringar där man har förväntat sig att systemet ska stänga just i balans. Det är något som har kommunicerats från offentliga aktörer. Vi har gjort vårt yttersta för att det skulle bli så men inte nått hela vägen. Det beror bland annat på det avtal Sverige har med Norge.

Det innebär dock en stängning av systemet tio år tidigare, 2035. Det innebär också ett stoppdatum för ny kraftproduktion senast den 31 december 2021, och det innebär en komprimerad kvotkurva för att få upp priserna.

Detta är så långt vi har nått. Det innebär inte att vi kommer att lyckas hålla uppe priserna tillräckligt mycket för att det ska vara lönsamt för alla som har investerat tidigt, men det kommer åtminstone att bidra i viss utsträckning.

Systemet har tjänat oss väl men behövs inte längre eftersom tekniken är mogen och modig.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Riksrevisionens rapport om sam-verkansprogram och strategiska innovationsprogram