Anf. 8 LARS OHLY (V)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationerna 4 och 8, men jag står självfallet bak-
om övriga reservationer där Centerpartiet förekom-
mer. Mina partikolleger kommer att ta upp frågor om
bl.a. amalgam, olika sjukdomar och alternativa be-
handlingsmetoder.
Fru talman! Det sägs att det går bra för Sverige.
Men det gäller uppenbarligen inte hela landet och inte
för alla medborgare. Den regionala och sociala klyv-
ningen av landet är så tydlig. Några få stora städer
växer så att det knakar så att bl.a. å ena sidan servicen
är svår att klara, medan å andra sidan stora delar av
landet tappar befolkning, skatteunderlag och skat-
teintäkter. Jag är övertygad om att alla de som står i
vårdköer i månader och år, psykiskt sjuka som far
direkt illa, gamla och sjuka som inte anser sig ha råd
att ta ut sin medicin, inte riktigt känner igen sig i
beskrivningen att det går bra för Sverige.
Centerpartiet vill medverka till livskraft i hela
landet, livskvalitet och självbestämmande. Alla ska
vara med i samhällsbygget efter bärkraft och förut-
sättningar. Vi ser inte lösningen i ökat bidragsberoen-
de och höjda skatter. Sänkt skatt för dem som bäst
behöver det ger självbestämmande och mindre bero-
ende av bidrag. Det ger också pengar att betala läke-
medel och annat som i dag är svårt att klara.
Ett decentraliserat samhälle som grundas på män-
niskors aktiva deltagande ger de bästa förutsättning-
arna att minska ohälsan. Maktlösheten försämrar
däremot hälsan. Ett decentraliserat samhället ökar
förutsättningarna för människors inflytande och ger
en överblickbar närmiljö som har stor betydelse för
en positiv hälsoutveckling. När vi tänker framåt
handlar det om att formulera målen för hälso- och
sjukvården så att dess förebyggande, behandlande
och vårdande insatser baseras på ett hälsofrämjande
perspektiv.
Centerpartiet vill se en decentraliserad hälso- och
sjukvård som ska vara nära tillgänglig och utan köer.
Den ska vara tillgänglig och självfallet av hög kvali-
tet. Vi behöver ge bättre förutsättningar för att perso-
nalen ska kunna leva upp till viktiga "mjuka" hon-
nörsord såsom omtanke, omsorg och hänsyn. Hälso-
och sjukvården ska även fortsättningsvis enligt vår
uppfattning vara solidariskt skattefinansierad, efter-
som det är det mest effektiva sättet att göra vården
och omsorgen tillgänglig för alla.
Centerpartiet vill se en ökad mångfald av vårdgi-
vare. Det är en del i ett nödvändigt förnyelsearbete
som ger förutsättningar för ökad valfrihet för såväl
patienter som personal. Flera privata, kooperativa och
ideella entreprenörer bör uppmuntras och få möjlig-
heter att sluta avtal med sjukvårdshuvudmännen när
pris och kvalitet talar för det. Det ska inte vara några
statliga pekpinnar och storebrorsfasoner som talar
om, eller snarare förbjuder, hur landsting och regio-
ner önskar organisera sin verksamhet. Respekten för
den kommunala självstyrelsen, för självbestämmande,
är viktig för Centerpartiet.
Den nationella handlingsplanen för hälso- och
sjukvården från i höstas, som Centerpartiet känner
stort ansvar för tillkomsten av, är en utmärkt början
med satsningar på stärkt primärvård, fler allmänläka-
re, kortare vårdköer, satsningar på vård och omsorg
om äldre, att åtgärda brister inom psykiatrin, förbättra
tillgängligheten och stimulera mångfald och alterna-
tiva driftsformer. Riksdagsmajoritetens stöd till Cen-
termotionen om finansiell samordning är också utom-
ordentligt viktigt. Det ger ju stora möjligheter att
använda samhällets resurser på ett effektivare sätt. Nu
måste vi alla hjälpas åt så att landsting och kommuner
fullföljer intentionerna i handlingsplanen, med stor
respekt för lokala förutsättningar och den kommunala
självstyrelsen. Det är för övrigt med glädje som jag
har tagit del av en del skrifter där kd numera uttalar
sig för handlingsplanen - det är trevligt - trots att
man sågade den i höstas. Nu återstår m och v, och
sedan är alla med på hälso- och sjukvårdsvagnen,
åtminstone i denna del.
Personalen är vårdens och omsorgens viktigaste
resurs, och den är redan i dag, av flera orsaker, en
bristvara. Situationen kräver stor kreativitet och
flexibla lösningar. Det handlar om åtgärder för att
behålla personalen och inte minst att förmå ungdomar
att välja vårdyrket. Beslutsvägar måste kortas och
personalen ges ökat inflytande över sin egen arbets-
situation. Erfarenheter måste bättre tas till vara och
forsknings- och karriärvägar öppnas. Vi vill också
betona vikten av att personalen inom vården och
omsorgen har varierande etnisk och kulturell bak-
grund. Det behövs att stat, landsting och kommuner
utformar en tydligare strategi för hur man ska klara
de kommande årens personalförsörjning. Vård- och
omsorgsyrkena måste uppvärderas, och en ökad
mångfald av vårdgivare vore ett steg i rätt riktning.
Handlingsplanen för hälso- och sjukvård har en
hög ambition avseende allmänläkare. Den har också
höga ambitioner för övriga, men för allmänläkare är
det klart uttalat att vi på åtta år ska få ca 1 700 nya
allmänläkare. Det är en av förutsättningarna för att
klara primärvårdssatsningarna.
Jag är övertygad om att ska vi klara den här höga
ambitionen måste vi också vara väldigt tydliga i att
riksdagens målsättningsbeslut är det som vi alla ska
göra allt för att leva upp till och vidta åtgärder däref-
ter. Jag har sett en del uttalanden av Socialdemokra-
ternas Conny Öhman som är lite av att kasta in hand-
duken innan matchen ens har börjat. Jag tycker att det
är lite synd. Jag tror nämligen att det krävs väldigt
tydliga besked, och det är väldigt viktigt att det kom-
mer tydliga signaler att det är riksdagens beslut som
vi måste göra allt för att efterleva och nå upp till. I de
fall som det inte ser ut att lyckas måste vi alla vara
med och vara beredda att vidta de åtgärder som krävs.
Jag tror alltså att det är väldigt viktigt att det målsätt-
ningsbeslut som togs om 1 700 nya allmänläkare på
åtta år är någonting som vi alla med kraft går in för
att se till att det blir ett resultat av.
Fru talman! Det är med beklagande som jag kon-
staterar att Socialdemokraterna och dess stödpartier
återgår till öronmärkta pengar på område efter områ-
de, senast i vårbudgeten, där regeringen ger pengar
enbart till de landsting/regioner som åtgärdar vårdkö-
erna på ett sätt som passar regeringen. Man ska stå
med mössan i hand, fylla i ansökan på rätt sätt och få
ett ja eller nej. Jag är övertygad om att det behövs
mer resurser, men vi måste för guds skull ha förtro-
ende för kollegerna i landsting/regioner. Jag är över-
tygad om att det enda verkningsfulla långsiktiga re-
ceptet är att plocka bort skygglapparna och överge
centralstyrning och enkelriktade lösningar. Vi måste
ge förtroende för att kommuner och lands-
ting/regioner hanterar det här på bästa sätt.
Centerpartiet vill, i likhet med Folkpartiet, Krist-
demokraterna och Moderaterna, införa en ny och
vidareutvecklad vårdgaranti. I ett första steg bör den
ursprungliga vårdgarantin införas. På sikt bör den
omfatta alla medicinskt motiverade diagnoser och
utfästa behandling inom tre månader. Prioriteringsut-
redningens grunder ska vara utgångspunkt. En vård-
garanti och frihet att använda sina resurser är lång-
siktigt bättre än statliga pekpinnar - i alla avseenden.
Patientens rättigheter behöver stärkas. Därför fö-
reslår vi att alla patienter ska ha rätt till en andra
bedömning, en s.k. second opinion. Enligt nuvarande
lagstiftning gäller denna rätt endast patienter med en
livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller ska-
da. Det betyder att röststarka patienter kan inhämta
kompletterande bedömningar genom att själva kon-
takta en annan läkare, medan andra patienter till fullo
får lita till den bedömning som givits eller behandling
som erbjudits. Så vill vi inte ha det.
Fru talman! Enda förslaget till tillkännagivande i
dagens betänkande bygger på motioner från Center-
partiet, Moderaterna och Miljöpartiet, som stöds av
Folkpartiet och Kristdemokraterna: ett avskaffande av
åldersgränserna för att erhålla läkarvårdsersättning,
tandvårdsersättning samt ersättning för sjukgymnas-
tik. Det är naturligtvis, inte minst med tanke på per-
sonalbehovet, av största vikt att ta till vara den kom-
petens som utgörs av de läkare, tandläkare, tandhygi-
enister och sjukgymnaster som fyllt 65 år. Även om
67-årsförslaget är ett steg i rätt riktning vill Center-
partiet medverka till att ta bort åldersgränsen helt.
Även patientperspektivet talar ju för kontinuitet och
att inledda och långa behandlingar ska kunna slutfö-
ras. En fix åldersgräns är helt enkelt ett för trubbigt
instrument för att man ska kunna avgöra när läkaren,
tandläkaren, tandhygienisten eller sjukgymnasten ska
sluta. Jag har fått många positiva reaktioner på det
förslag som ligger inför dagens debatt om avskaffan-
de av åldersgränser. Jag har också läst att Socialsty-
relsen inte ser några problem när det gäller tillsynen.
Den enda kritik som jag har märkt kommer från Soci-
aldemokraterna och Vänsterpartiet, och den var ju
väntad.
Beträffande tandvårdsfrågorna begränsar jag mig
till avgifterna, där Centerpartiet anser att avgifterna
för och finansieringen av tandvård på sikt bör harmo-
niseras med hälso- och sjukvårdens finansiering. En
möjlighet är att inkludera tandvården i hälso- och
sjukvårdens högkostnadsskydd. En annan är att bygga
vidare på den nuvarande tandvårdsförsäkringen. I det
korta perspektivet handlar det nog snarare om det
senare alternativet. Däremot anser vi att det är ange-
läget att belysa, analysera och se på de ekonomiska,
organisatoriska och hälsorelaterade konsekvenserna
av att inkludera tandvården i hälso- och sjukvårdens
högkostnadsskydd. Vi föreslår att detta utreds.
Fru talman! Jag har angett några av Centerpartiets
utgångspunkter avseende hälso- och sjukvården. Det
finns stora behov, men det finns också stora möjlig-
heter. Vår uppgift måste vara att ge förutsättningar
för, stimulera förnyelsearbetet och inte försvåra ge-
nom att sätta upp hinder och använda statliga pekpin-
nar. Sedan är det vår uppfattning att vi ska överlåta
till folket runtom i landet att avgöra på vilket sätt man
tycker att de förtroendevalda fullföljer sina uppgifter.
Tycker man att det brister finns det ju en tidpunkt då
man kan förändra, nämligen i valet. Om vi följer den
bilden, fru talman, kommer det här att bli bra.