Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB

Anf. 1 Åsa Westlund (S)

Fru talman! I dag debatterar vi ännu en extra ändringsbudget.

Priserna på drivmedel har ökat kraftigt över hela Europa till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Ingen seriös politiker kan lova att fullt ut kompensera människor för detta. Men vi kan lindra konsekvenserna något för dem som drabbas mest och för dem som har svårast att klara prisuppgången.

Därför har hushåll med höga elkostnader redan fått en stor elpriskompensation, och skatten på drivmedel har sänkts tillfälligt från den 1 maj. Därför har regeringen också föreslagit en drivmedelskompensation till alla bilägare. Och i morgon fattar riksdagen beslut om det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer, och förhoppningsvis också om en rejäl och permanent höjning av garantipensionen från och med augusti.

Fru talman! Den enskilt viktigaste faktorn bakom de snabbt stigande priserna på bensin och diesel under våren är att världsmarknadspriset på olja har stigit kraftigt i spåren av Rysslands invasion av Ukraina.

Det visar tydligt att det finns fler vinster än att vi klarar klimatet om vi ökar takten i klimatomställningen. Putin och oljeschejkerna ska inte kunna hålla vanligt folk i ett järngrepp. Vi måste bryta oljeberoendet. Det gör vi bland annat genom att kraftfullt satsa på ökad energiproduktion, bättre och smartare elnät, mer laddinfrastruktur, mer kollektivtrafik och svenskt biodrivmedel i tanken.

Fru talman! I den här situationen måste vi stötta svenska hushåll och företag utan att för den skull tappa fart i den klimatomställningen. Låt mig därför säga några ord om regeringens förslag till drivmedelskompensation.

Förslaget innebär att privatpersoner som äger en personbil får en kompensation med 1 000 kronor. Ytterligare 500 kronor ges till boende i gles och landsbygdskommuner där avstånden är stora och människor har få alternativ till bilen.

Åtskilliga svenskar är i dag beroende av bilen för att ta sig till arbetet eller för att skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. För många skulle den här kompensationen innebära ett viktigt tillskott som gör vardagen lite lättare.

Fru talman! Vi har i bred enighet i Sveriges riksdag redan beslutat om en tillfällig skattesänkning om totalt 1,30 kronor per liter, alltså ned till EU:s minimiskattenivå. En majoritet i kammaren kommer i dag att rösta nej till den drivmedelskompensation som regeringen har föreslagit. Flera av de partier som röstar nej gör det med motiveringen att de hellre ser en skattesänkning på drivmedel som går under EU:s minimiskattenivå.

Vi socialdemokrater har en prestigelös inställning till hur vi ska stötta de hushåll som behöver bilen för att klara sin vardag i den här situationen. För oss är det inte principiellt viktigt om det sker via sänkt skatt eller via ett ekonomiskt stöd. Vi har som sagt redan bidragit till att tillfälligt sänka skatten på drivmedel, och regeringen har drivit på för att få EU att godkänna ytterligare skattesänkningar.

Men det har hela tiden varit osäkert om EU kommer att tillåta att Sverige går den vägen. Trots att regeringen ansökt, tagit upp frågan på högsta politiska nivå och besvarat en mängd följdfrågor från EU-kommissionen vet vi ännu inte om den ens kommer att föreslå EU:s medlemsländer att fatta ett sådant beslut. Kanske gör den det, och då krävs det att samtliga övriga länder godkänner det. Om så blir fallet står regeringen redo för att få en sådan skattesänkning på plats från den 1 augusti.

Fru talman! Låt mig ändå konstatera att om riksdagen i dag säger ja till regeringens förslag om drivmedelskompensation vet vi med 100 procents säkerhet att den kommer att komma hushållen till godo. Det är en snabb och genomförbar åtgärd. Om riksdagen säger nej vet vi inte om det blir några pengar till hushållen, eftersom ytterligare skattesänkningar alltså är ett beslut som kräver godkännande från alla andra medlemsländer i EU.

Det finns faktiskt några skäl till för att rösta ja till regeringens förslag om drivmedelskompensation i dag:

De flesta hushåll får klart mer pengar med regeringens förslag. Du behöver köra många, många mil varje månad för att en skattesänkning ska ge lika mycket.

Stödet hamnar i hushållens plånböcker. Ingen del riskerar att hamna i drivmedelsbolagens eller oljeschejkernas fickor. Konjunkturinstitutet har utvärderat effekten av de skattesänkningar som infördes den 1 maj. Den utvärderingen visar tyvärr att endast cirka 70-80 procent av skattesänkningen slog igenom i form av lägre pris vid pump. Resterande del använde producenterna för att öka sina vinster.

Den stimulerar inte konsumtionen av drivmedel. Därmed uppmuntras de som kan att välja andra transportmedel eller avstå från någon transport.

Med det sagt är inte heller drivmedelskompensationen perfekt i sin utformning. En del som skulle få den hade klarat sig bra utan. Men så är det också med skattesänkningsalternativet. Träffsäkerheten i båda alternativen får stå tillbaka till förmån för att stödet ska kunna komma de hushåll som drabbats till del så snabbt som möjligt.

Fru talman! Om riksdagen säger nej till regeringens förslag kommer regeringen att fortsätta att göra allt den kan för att Sveriges hushåll i stället ska kunna ta del av en tillfällig skattesänkning under EU:s miniminivå för att kompensera något för de höga drivmedelspriserna.

Fru talman! Klimatpolitiken får inte leda till att vi blir blinda för enskilda människors livssituation. Det kan behövas tillfälliga stöd som detta, samtidigt som samhället snabbar på omställningen för att vi alla ska kunna leva ett gott liv utan klimatutsläpp.

Tillfälliga stödåtgärder som denna måste kombineras med permanenta strukturella åtgärder. För vi behöver öka takten i klimatomställningen. Sedan regeringen tillträdde 2014 har Sveriges miljö- och klimatbudget ökat kraftigt. Genom Klimatklivet och Industriklivet ställer vi om Sverige och svensk industri och ser till att öka Sveriges konkurrenskraft. Det skapar fler jobb i Sverige här och nu, men också i framtiden.

Vi satsar på att rusta upp järnvägen. Riksdagen har precis ställt sig bakom vårt förslag på ett modernt och färdmedelsneutralt reseavdrag. Vi har infört reduktionsplikten som ser till att utsläppen från transportsektorn minskar. Vi har infört ett bonus malus-system för klimatvänliga bilar. I dag är majoriteten av nya bilar som säljs i Sverige elbilar.

För att klara elektrifieringen och skapa långsiktigt låga och stabila elpriser i hela Sverige måste vi öka elproduktionen samt öka överföringskapaciteten i elnäten. En av många saker som regeringen gör är att snabba på utbyggnaden av vindkraft, framför allt till havs.

Fru talman! Sverigedemokraterna har däremot aviserat att de vill se permanent lägre skatter på drivmedel. Det tror jag är fel väg att gå. Det riskerar att hålla kvar Sverige i ett fossilberoende som i slutändan bara gynnar Putin och andra odemokratiska ledare som sitter på stora oljereserver.

Att sänka skatten med 2 kronor per liter skulle dessutom kosta statskassan cirka 15 miljarder kronor. Frågan man ställer sig då är förstås: Hur ska det finansieras? Är det alltså den reformen som Sverigedemokraterna prioriterar framöver i stället för att lägga mer på pensionerna, eller i stället för att stärka personalen i vården och korta köerna?

Fru talman! Jag vill också säga några ord om övriga förslag som behandlas i betänkandet.

Vi stöttar jordbruket, som drabbats hårt av stigande priser, eftersom det är viktigt för svensk livsmedelsförsörjning.

Folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett får pengar för att skyddsbehövande från Ukraina ska få möjlighet att lära sig svenska samt få stöd för att kunna delta i arbets- och samhällslivet.

Betänkandet innehåller också förslag om rekapitalisering av flygbolaget SAS, som befinner sig i en försämrad ekonomisk situation.

Slutligen innehåller betänkandet ett förslag till utskottsinitiativ om att tillföra medel för investeringsstödet och energieffektivisering av flerbostadshus.

Investeringsstödet har varit viktigt för att stimulera byggandet av hyresrätter med rimliga hyror som vanligt folk har råd att bo i. Hittills har stöd beviljats för cirka 50 000 bostäder. I budgeten för 2022 föreslog Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att man från en dag till en annan skulle avskaffa stödet - något vi socialdemokrater var emot. Förslaget möttes också av stor kritik från kommuner och byggföretag för att det skulle skapa ryckighet i en bransch som behöver stabila villkor.

Partierna valde då att lova alla som sökte stödet före årsskiftet att de skulle få stödet, trots att många varnade för den anhopning av ansökningar det skulle leda till. Och precis så, som varningarna sa, blev det. Byggbranschen fick den ryckighet som de absolut inte vill ha. Och den "besparing" som Moderaterna, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna räknade med att förändringen skulle medföra blev i stället en kraftigt ökad kostnad, samtidigt som samma partier lovade bort den finansiering som fanns till annat.

Det går inte att komma ifrån att detta var ett oansvarigt agerande, som grundade sig i att man när det kom kritik från näringslivet bytte fot, utan att för den sakens skull orka prioritera om i sitt förslag till statsbudget. Det inger inte förtroende för kommande år.

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till reservation nummer 1 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 2 Ali Esbati (V)

Fru talman! Vad passar väl bättre denna vackra tisdag i juni än att debattera ett betänkande om två extra ändringsbudgetar? Det skulle egentligen ha varit tre i det här betänkandet, men en av dem kommer av tekniska skäl separat efter uppståndelsen runt den icke-extra ändringsbudgeten i förra veckan. Till de två extra ändringsbudgetarna har det lagts ett förslag till utskottsinitiativ, så det är fortsatt mycket som händer.

Jag tänkte kortfattat - eller ganska kortfattat i alla fall - redogöra för Vänsterpartiets ståndpunkter gällande de tre element som behandlas i betänkandet.

Jag börjar med det som rör flygbolaget SAS. Med det beslut som fattas i dag får regeringen rätt att omvandla de lånefordringar och liknande som staten har i SAS. Det har ju varit frågan om betydande belopp som har tillskjutits på det här sättet, och detta omvandlas till nya aktier i bolaget.

I praktiken innebär detta att riksdagen nu säger nej till att tillskjuta mer kapital och accepterar att det som skickats iväg hittills inte krävs tillbaka i samma utsträckning som ett lån. Samtidigt innebär det att den svenska staten inte ska driva någon linje att SAS borde sättas i konkurs. Det är i det rådande läget en rimlig om än inte särskilt upplyftande väg framåt.

Jag vill understryka att Vänsterpartiet anser att statligt ägande är viktigt och att det rätt förvaltat kan och bör bidra till att utveckla de sektorer som företagen verkar inom. Samtidigt kan det vara en del av arbetet med att se till att det finns grundläggande samhällsviktig service. Det här gäller inte minst inom transportsektorn. Staten bör spela en aktiv och konstruktiv roll även i företag som den äger delar av.

När det gäller SAS har bolaget under en längre tid agerat i skarp konflikt med viktiga fackliga intressen och samtidigt inte gjort tillräckligt för att möta klimatkrisen - och detta under samma period som staten har tillskjutit stora resurser, bland annat under pandemin.

Jag har själv i den här kammaren ställt ett antal frågor och interpellationer till olika ministrar genom åren angående detta. Det har varit min och Vänsterpartiets uppfattning att staten som viktig delägare borde ha spelat en större roll när det gäller att reagera mot arbetsrättsliga upplägg som har rört sig i utkanterna av den svenska modellen.

Att vända den här utvecklingen skulle kräva betydande insatser. För detta finns det i dag till synes varken intresse eller förutsättningar. Om staten inte klarar av att vara en konstruktiv ägare bör detta kunna föranleda en översyn av formerna för och omfattningen av ägandet i de specifika bolagen. I det läge som har uppstått skulle vi annars hamna i behovet av nya stora ägartillskott från den svenska staten utan några utsikter till motsvarande påverkan i en riktning som skulle ligga i statens långsiktiga intressen. Vänsterpartiet stöder därför förslagen i regeringens proposition angående SAS.

Den andra extra ändringsbudgeten innehåller förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt medel för att fler skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att lära sig svenska.

Här är vi eniga med utskottet men oeniga med regeringen om en punkt, nämligen den här pengen till alla som har en bil. Vi vill att den ska avvisas. Kompensation till hushållen så att det blir lättare att hantera de plötsligt chockhöjda bränslepriserna är i sig rimligt och något som Vänsterpartiet också har lagt fram förslag om. Det här gäller särskilt för boende på landsbygden, där alternativen till bilen är färre och sämre. Några av våra förslag har även förhandlats om, med i det här fallet Moderaterna, och fått bifall i riksdagen.

Men det stöd som vi diskuterar i dag har dålig träffsäkerhet samtidigt som det är dyrt. Vi kan inte inom ramen för ärendet föreslå en annan utformning och avvisar därför förslaget, något som det alltså visar sig att samtliga andra partier utom S gör.

När det gäller stödet till jordbruket och yrkesfisket delar vi regeringens bedömning om behovet, inte minst ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv. Men det är viktigt att sådana stöd får en inriktning som gynnar långsiktig hållbarhet. Det är därför vår motion handlar om att ändra hur stödet får användas och inte om att vi vill dra ned eller avvisa anslaget.

Liknande brister finns i stödet till yrkesfisket. Vänsterpartiet anser att stödet inte ska gå till de industritrålare som fiskar för foder utan till det lokala och regionala fisket. Vänsterpartiet har i miljö- och jordbruksutskottet lagt fram, och fått riksdagens stöd för, ett förslag som innebär att det hållbara lokala och regionala fisket gynnas framför de storskaliga industritrålarna. Vi anser att det stöd som nu föreslås bör utformas i samma riktning.

Slutligen handlar det om medel till Boverket gällande investeringsstödet för bostäder. Det är ett helt enigt utskott som står bakom de betydande tillskotten, som också Åsa Westlund var inne på. Det här är pengar som i princip måste läggas in som anslag.

När den ordinarie statsbudgeten för 2022 antogs i slutet av förra året drogs beviljandet av nya stöd in eftersom det var en av de poster som fanns med i den högerkonservativa budgetmotionen, som gick igenom när Centerpartiet avstod i sista voteringsomgången. Men det som beviljades före stoppet behöver betalas ut oavsett detta, och det blir nu möjligt.

Det här är - får vi väl ändå konstatera - ännu ett exempel på problemen med att det underlag som statsministern har för att fortsätta regera inte återfinns vid förhandlingar som kan säkra att regeringens budget går igenom riksdagen.

Hur som helst - det råder fortsatt oenighet om huruvida det var rätt eller fel med själva beslutet att dra undan investeringsstöden. Där vill jag understryka att Vänsterpartiet ser ett mycket stort behov av en offensiv statlig bostadspolitik framöver, och den politiken måste främst vara inriktad på att bygga fler hyresrätter som folk med vanliga inkomster har råd att bo i.

Det behövs ett omedelbart stopp för utförsäljningen av allmännyttiga bostäder. Det har redan varit en enorm värdeöverföring från det allmänna till det privata genom sådana utförsäljningar, och därmed har också antalet lägenheter med rimliga hyror blivit mindre.

Det finns ett stort renoveringsbehov i det befintliga beståndet. Läget är akut i kanske 40 000 bostäder. Det här är en väldigt viktig del av klimatomställningen. Det skulle få betydande effekter om alla de här bostäderna kunde energieffektiviseras. Men då är det också helt avgörande att det finns ett stöd kopplat till detta, så att man inte kan höja hyrorna hur som helst. Det får inte bli fråga om så kallade renovräkningar. Det här är en av de centrala delarna i en statlig investeringspolitik som vi i Vänsterpartiet har presenterat förslag för.

Vi ska inte heller glömma att runt 40 procent av de nya hyresrätter som byggdes förra året byggdes med investeringsstöd och att hyrorna där i snitt är 2 000 kronor lägre om man ser till lägenheter på 70 kvadratmeter. Efter en rödgrön valseger ska investeringsstöden därför utvecklas - inte avvecklas.

Sammantaget, fru talman, vill jag påpeka att Vänsterpartiet har en reservation, nummer 2, som jag vill yrka bifall till. Den rör det som jag var inne på tidigare, nämligen utformningen av stödet till jordbruket och fisket - inte nivån på det. I övrigt ingår det alltså i reservationen att vi är eniga med utskottet om samtliga beslutsförslag.

Anf. 3 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Vi lever i en utmanande tid. Det är inte ont om problem.

Vi har genomlevt en pandemi som vi fortfarande är uppe i, med allt vad det har fört med sig av både mänskligt lidande och stora utmaningar ekonomiskt och på andra sätt.

Vi har nu fått en situation med hög inflation, som nog kommer att påverka de kommande åren väldigt mycket på olika sätt med höjda räntor och annat.

Vi har också en säkerhetssituation som har försämrats drastiskt. Den 24 februari kom kriget, när Putin olagligt och orättfärdigt invaderade det självständiga och demokratiska Ukraina. Förutom det fruktansvärda i själva kriget påverkar det också resten av världen på olika sätt vad gäller stabilitet och ekonomi.

Sedan har vi naturligtvis klimathotet, som är ett långsiktigt akut hot men som också påverkar oss här och nu. Det är också någonting som förvärras för varje dag som vi inte vänder utsläppskurvorna nedåt.

I det här läget behöver man ta politiska initiativ. Men man bör inte ta vilka som helst, utan de åtgärder man gör måste vara bra. De måste vara ändamålsenliga och inte förvärra läget.

Fru talman! Jag ska säga någonting om det bilbidrag som finansminister Damberg ville ge till alla bilägare - 1 000 kronor per person som äger en bil. Utan att överdriva var detta kanske inte det bästa eller mest genomtänkta förslag som regeringen lagt fram. Jag kan inte komma ihåg att jag hört någon som inte är socialdemokrat i riksdag eller regering tycka att förslaget var bra eller rimligt. Alla som har höga bränslekostnader och är beroende av bilen såg det närmast som ett hån, samtidigt som det också skulle gå till andra som inte alls har ett sådant beroende eller bekymmer på det sättet. Att detta också föreslogs utan att man hade tillstymmelse till riksdagsmajoritet, fru talman, är inte imponerande. Miljöpartiet anser, i likhet med alla partier utom Socialdemokraterna, att den delen ska avslås.

Jag ska också säga någonting kort, fru talman, om sänkningar av drivmedelsskatt överlag. Det är ju på tapeten. Det är många partier som föreslår det, som tävlar lite och försöker överträffa varandra. Det är fel väg att gå, fru talman. Det är inte en långsiktig väg. Bland annat gynnar det oljeproducerande regimer. Förutom Norge är det få som är sådana länder som jag tror att de flesta vill stödja. Ryssland är naturligtvis det tydligaste exemplet, men det finns även många andra oljeproducerande länder som jag inte tror att entusiasmen är särskilt stor i denna kammare för att stödja.

Fru talman! Jag ska också säga någonting kort om jordbruket och fiskerinäringen. Miljöpartiet anser att stödet borde inkludera vallstöd, och för att nå de mindre lantbruken bör också jordbruk med mindre än tre djurenheter inkluderas. Stödet behöver fördelas så att en högre nivå ges för djur som betar, bökar eller pickar utomhus under betesperioden. Vidare bör de medel som Sverige tilldelats från EU:s krisreserv gynna ekologiska brukningsmetoder, och stödet till yrkesfisket ska gynna det kustnära fisket.

Fru talman! Jag ska också säga någonting om SAS, vårt flygbolag som svenska staten är en av delägarna av och som har varit något av ett sorgebarn.

Miljöpartiet har länge velat avveckla statens ägande i SAS. Det förs ibland en diskussion på en principiell och mer ideologisk nivå kring statligt ägande överlag. Från Miljöpartiets sida anser vi att det finns många sektorer där flera av de statliga bolagen fyller viktiga funktioner, och dessa bolag bör staten äga och driva. Men ett flygbolag bör inte vara ett sådant.

Konverteringen av lån till aktier innebär inte nödvändigtvis att staten avvecklar ägandet i SAS. Det stöd som staten har pumpat in har inte lett till att SAS har blivit lönsamt, och det förefaller otroligt att ytterligare engagemang från svenska staten skulle vara lösningen på SAS strukturella problem.

Miljöpartiet vill helt enkelt att regeringen så snart som möjligt ska avveckla statens ägande i SAS. Det är svårt att se hur SAS ska bli ett miljömässigt hållbart bolag, något som borde vara en självklarhet i ett land med ambitionen att vara en global ledare inom arbetet med ekologisk hållbarhet.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 3.

Anf. 4 Edward Riedl (M)

Fru talman! I dag kommer riksdagen att besluta om en extra ändringsbudget som behandlar väldigt många områden, allt från stöd till det svenska lantbruket till SAS. Det blir också ett riktat stöd till lantbruket i Norrland och mer pengar till Boverket för bland annat energieffektivisering av fastigheter. Vi behöver säkra svensk matproduktion i dessa oroliga tider.

I den statsbudget från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna som i dag gäller vill vi fasa ut byggsubventionerna, som vi menar kan användas bättre till andra saker. Andra talare har pratat om prioriteringar, och från vår sida har vi valt att prioritera annat som vi tycker är viktigare, bland annat lägre bränslepriser. Vi har valt att prioritera mer pengar till polisen än dessa byggsubventioner.

Självklart ska dock detta ske på ett ansvarsfullt sätt. Redan när vi röstade igenom budgeten sa vi att det måste bli på det sättet. Det är bra att vi har bred politisk enighet kring många av de här förslagen.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har såklart inneburit ett mycket stort lidande för de människor som nu tvingas utstå krigets alla förfärligheter. Sverige har i bred politisk enighet i denna kammare, fru talman, skickat både vapen och pengar för att Ukraina ska kunna försvara sig själva och sitt lands självständighet. Det hoppas jag att vi fortsatt kommer att kunna göra.

Det som sker i omvärlden påverkar också Sverige. Svenska hushåll och svenska företag påverkas av det som sker. Flera av de krispaket som vi i dag pratar om, som vi tidigare har tagit fram och som vi kanske kommer att få ta fram fler av handlar om att lätta bördan för företag och hushåll så att de kan ta sig igenom detta. Men jag vill också tydligt säga, fru talman, att många av de problem som vi nu måste lösa är problem som faktiskt har sitt ursprung här hemma i Sverige, i dålig svensk politik av en regering som har gjort fel.

De höga elpriserna och elbristen handlar i första hand om nedlagd kärnkraft, fullt fungerande kärnkraft som man lade ned, vilket nu gör att elpriserna skenar och att vi har elunderskott.

De stora lönsamhetsproblemen inom lantbruket handlar om höga skatter och stora pålagor som andra bönder i andra länder inte har. När vi då hamnar i en sådan situation som den vi har nu, där alla är under press, är det klart att det drabbar svenska bönder ännu mer, och därför behövs fler av de här stöden.

De höga bensin- och dieselpriserna är i första hand en följd av att sittande regering under åtta års tid har höjt skatterna på bensin och diesel. Man har också höjt reduktionsplikten, det vill säga det som gör att man måste blanda in mer dyrt biodrivmedel i våra bränslen. Sverige hade före kriget i Ukraina världens högsta dieselpris och ett av världens högsta bensinpriser. Det är inte Putinpriser, som den här regeringen försöker hävda, utan det är helt enkelt en följd av socialdemokratisk politik där man konsekvent under åtta års tid har höjt skatterna och gjort att Sverige i ett globalt perspektiv sticker ut negativt, det vill säga svenska hushåll får bära de här kostnaderna.

I den situation som nu har uppstått med kriget i Ukraina, vilket gör att priserna sticker iväg ännu mer för alla länder, är det klart att det drabbar svenska hushåll och svenska företag ännu mer. Jag tycker, fru talman, att det är mer korrekt att prata om Magdalena Andersson-priser än om Putinpriser. Det är mycket som Putin är skyldig till men inte till att den här regeringen redan före kriget hade höjt dieselpriserna så att de var de högsta i världen.

Svenska företag möter nu, som jag sa, kraftigt höjda kostnader på el, bränsle och mat. Många av de problemen är, som jag också sa, en direkt följd av dålig politik här hemma i Sverige som nu förvärras av den problematik som finns i omvärlden. Men det gör att vi faktiskt kan minska bördan och kostnaderna med hjälp av politik här i Sveriges riksdag.

När priset på bensin och diesel gick upp kraftigt under våren till följd av anfallskriget och de redan höga priserna blev ännu högre tog Moderaterna fram ett förslag i tre delar för att sänka priset vid pump med 5 kronor per liter.

Den första delen handlar om att sänka energiskatten ned till energiskattedirektivets miniminivå.

Den andra delen handlar om att begära undantag i EU för att sänka skatterna ytterligare så att de hamnar under energiskattedirektivets miniminivå.

Den tredje delen handlar om att retroaktivt ändra reduktionsplikten för det här året så att man kan få ned priset vid pump.

Tillsammans gör de här tre delarna att vi kan få ned priset med ungefär 5 kronor per liter. Det är ungefär 5 kronor dyrare per liter i Sverige jämfört med övriga EU, och det var det som vi ville jämna ut med det här förslaget.

Jag är jätteglad att vi kunde göra upp om detta tillsammans med Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna, vilket innebar en bred majoritet i finansutskottet och sedermera riksdagen för att genomföra de här förändringarna.

Finansminister Mikael Damberg kallade förslaget oseriöst och inte genomförbart. Miljöminister Annika Strandhäll gick så långt att hon i praktiken kallade Moderaterna dumma i huvudet som lade fram den här typen av förslag. Jag ber om ursäkt för språket, fru talman, men det var precis så hon uttryckte sig.

Den 1 maj kunde vi dock genomföra det första steget i det förslag Moderaterna tagit fram. Då sänkte vi skatten, och priset vid pump gick ned med 1 krona och 80 öre. Det var resultatet av den sänkningen och den 50öring som fanns i M-, KD- och SD-budgeten sedan tidigare. Oavsett hur dyrt ni som lyssnar tycker att det är vid pump hade det varit nästan 2 kronor dyrare om vi inte hade genomfört den förändringen den 1 maj.

I fredags gick finansministern ut och sa att han har goda förhoppningar om att Bryssel nu ska godkänna den svenska ansökan om att få sänka skatten ytterligare. Det är väldigt positivt. Det gör att vi förhoppningsvis under sommaren kan sänka priset med ytterligare 1 krona och 30 öre. Sammanlagt kommer vi då att ha minskat priset vid pump med 3 kronor och 10 öre.

Det som då återstår, fru talman och ni som lyssnar, är den tredje delen i det förslag som vi tog fram, det vill säga att retroaktivt ändra reduktionsplikten för att få ned priset ytterligare under innevarande år genom att minska bioinblandningen. Det har den här regeringen valt att helt enkelt inte göra med en motivering som låter ungefär så här: Vi har så mycket att göra, så vi orkar inte riktigt med en sak till. Samtidigt plågas svenska hushåll och svenska företag av de höga bränslepriserna.

Den här regeringen valde i stället att ta fram ett förslag om kontantstöd som man inte hade sökt stöd för i något av de andra partierna i Sveriges riksdag. Det var ett kontantstöd som dessutom, fru talman, skulle betalas ut strax före valet. Det finns ett ord för regeringar som betalar ut kontantstöd till väljare strax före valdagen. Jag tänker inte använda det ordet här i kammaren, men jag kan konstatera att flertalet av väljarna kraftigt underkänner den här typen av populistiska tilltag. Det är oseriöst och ingenting annat att den här regeringen lägger ned tid och utredningsresurser på den typen av förslag i stället för att göra skillnad på riktigt och ge människor det som de behöver, nämligen billigare bensin och diesel vid pump.

Sju av riksdagens åtta partier säger i dag nej till det här förslaget. Den socialdemokratiska regeringen borde faktiskt inte lägga ned tid på att motarbeta lägre bränslepriser och uttrycka sig okunnigt och ovärdigt om förslag som tas fram av partier i den här kammaren.

Fru talman! Finansministern har från början haft fel i alla delar när det handlar om att förklara att det här förslaget inte går att genomföra. Jag vet att Peder Blohm Bokenhielm som leder Bränsleupproret lyssnar på den här debatten i dag, och jag vet att många av medlemmarna lyssnar på den här debatten i dag. Jag vet att ni vet att finansministern både i medier och till er när ni var här i riksdagen och hälsade på har förklarat att den här politiken var helt omöjlig att genomföra. Och nu kan vi se att den första delen är genomförd och att den andra delen är på väg att genomföras.

När det gäller den tredje delen har den finska regeringen gjort precis det som vi här i riksdagen sa åt den svenska regeringen att göra, alltså att minska reduktionsplikten för innevarande år för att minska kostnaderna för konsumenter och företag som behöver bränsle.

Den här regeringen har lagt ned tid på att uttala sig både okunnigt och ovärdigt om förslag som har bred majoritet i riksdagen. Man har från den här regeringens sida felaktigt hävdat att saker som går att genomföra var omöjliga att genomföra. Man har felaktigt hävdat en mängd saker om detta och i stället tagit fram slarviga, populistiska förslag som man inte ens har säkrat stöd för i riksdagen. Det är felaktigt använd tid, och det gör att svenska konsumenter och svenska företag faktiskt får betala ett högre pris för bensin och diesel än vad de borde göra om regeringen faktiskt hade gjort sitt jobb.

Det vore bättre om den här regeringen slutade motarbeta sänkta bränslepriser och gjorde det som riksdagen har sagt åt regeringen att göra. Lägg inte ned tid på fel saker!

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. Vi kommer att återkomma kring andra delar av de här förslagen. Regeringen borde lyssna på landets bilister och på den här riksdagen. Ta fram förslag som riksdagen har sagt åt regeringen att genomföra! Andra regeringar har uppenbarligen klarat av det, men inte den här.

Anf. 5 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Eftersom Edward Riedl tog upp kärnkraften blev jag nyfiken och vill nu ställa en kort fråga.

Det känns som att energiöverenskommelsen som ingicks 2016 är den nya decemberöverenskommelsen för Moderaterna. Man vill liksom låtsas som att den aldrig har funnits. Fram till december 2019 stod Moderaterna bakom energiöverenskommelsen. Det var ingen som tvingade Moderaterna att ingå den, utan man var med på den med de målsättningar och de åtgärder som fanns, bland annat att vi till 2040 skulle ha ett till 100 procent förnybart elsystem.

Fru talman! Min fråga är: Varför låtsas Moderaterna som att man inte stod bakom energiöverenskommelsen?

Anf. 6 Edward Riedl (M)

Fru talman! Tack för frågan, Rasmus Ling!

Det finns nog inget parti i den här riksdagen som inte tycker att vi ska göra vårt yttersta för att hantera både miljöproblemen och den klimatutmaning som jag tror att de flesta av oss ser. Men det behöver göras på ett sådant sätt att det faktiskt också fungerar.

Det vi kan se och det jag önskar att fler partier på den andra sidan kunde se - Miljöpartiet har jag tyvärr gett upp om - är att lägger man ned fullt ut fungerande kärnkraft händer flera saker. Kostnaderna för konsumenten ökar väldigt kraftigt, och det tror jag att hushåll i framför allt södra Sverige har kunnat se. Det som också händer är att vi kortsiktigt får energiunderskott, vilket har hindrat företagsetableringar och nya jobb.

Men det händer också en hel del andra saker när man tar bort så mycket el från energimixen. Det försvårar omställningen till en mer elektrifierad värld. Ska vi ha elbilar behöver vi också producera el. Det tror jag att de flesta förstår. Därför pekar också FN:s klimatpanel med flera ut kärnkraften som en viktig om än långvarig parentes för att säkra klimatomställningen.

Vi behöver elektrifiera samhället. Då behöver vi mer koldioxidfri, billig och driftsäker energiproduktion. Det är förklaringen till att Moderaterna och flera andra partier nu driver på för att säkra svensk kärnkraft, så att vi klarar klimatomställningen och kan säkra elektrifieringen av det svenska samhället.

Det är synd att Miljöpartiet i Sverige sticker ut vad gäller den gröna rörelsen. Det finns nämligen gröna partier i andra länder som också ser att det är kärnkraften vi behöver satsa på. Jag önskar att det svenska Miljöpartiet gjorde det och framför allt att de andra partierna på vänstersidan i svensk politik såg nödvändigheten i detta. Man behöver ständigt utvärdera sin politik på det här området.

Anf. 7 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Om vi ska gå in på partier i olika länder kan jag säga att det också finns gott om konservativa partier i många länder som inte ser kärnkraften som en framkomlig väg. Men den diskussionen kan vi ta vid ett annat tillfälle.

Fru talman! Nej, det är inte alla partier i riksdagen som ser allvarligt på miljöproblemen och klimatfrågan. Jag hade önskat att det var så, men så är det tyvärr inte. Det har vi dessvärre sett med all önskvärd tydlighet de senaste månaderna.

Fru talman! Det är tydligt att jag inte fick något som helst svar på den enkla fråga jag ställde. De vanliga punkterna, argumenten och resonemangen som vi har hört förut kom. Frågan var varför Moderaterna låtsas som att de inte stod bakom energiöverenskommelsen. Svaret pekar på att de fortsätter att låtsas som att energiöverenskommelsen inte ingicks med bland annat Moderaterna. Även Kristdemokraterna var med på den.

Fru talman! Jag ställer frågan igen. Varför erkänner inte Moderaterna och Edward Riedl att Moderaterna stod bakom den och att de gjorde det fram till slutet av 2019, alltså till för två och ett halvt år sedan?

Anf. 8 Edward Riedl (M)

Fru talman! Jag försökte besvara frågan på bästa tänkbara sätt. Man måste ständigt utvärdera sin politik och om man når de mål man vill nå. Vi vill att svenska konsumenter ska ha tillgång till billig, säker el. Vi vill också att företagen ska ha det. Det är en stor del av svenska framgångar inom inte minst industrin.

När man bedriver politik på ett sådant sätt att man struntar i verkligheten och, som den här regeringen har gjort med hjälp av krav från Miljöpartiet, lägger ned fullt fungerande kärnkraft händer flera saker. Man får väldigt dyra energipriser, som ska betalas av hushåll och företag. Man får också elbrist, vilket försvårar för klimatomställningen och elektrifieringen.

Fru talman! Det som också har hänt - det sa jag inte i det första replikskiftet - är att det har blivit ökade koldioxidutsläpp, eftersom Sverige i stället har börjat elda i oljekraftverk. Det blir alltså verkligen omvänt. Man lägger ned kärnkraft, som är koldioxidfri, och försöker ställa om till elbilar. Sedan eldar man olja för att få in el i elbilarna. Jag tror att de flesta förstår att det är dålig klimatpolitik och dålig miljöpolitik. Sverige importerar dessutom kolkraft för att få det här att fungera.

Vi har sagt att vi i stället behöver säkerställa kärnkraften, för att klara klimatomställningen och för att säkra elektrifieringen, så att fler ska kunna skaffa elbil och så att företag ska kunna genomföra gröna investeringar där man behöver grön, ren el. Det har den här regeringen, på grund av Miljöpartiet, förstört många delar av. Det måste nu återuppbyggas. Därav vill Moderaterna och flera andra partier bygga ut kärnkraften, säkra energiförsörjningen och säkra att vi har ren el, så att vi klarar utmaningarna.

Anf. 9 Charlotte Quensel (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet, som består av två extraändringsbudgetar. Det handlar om stöd till jordbruket och fiskenäringen, rekapitalisering av SAS samt ett utskottsinitiativ om medel till energieffektivisering i flerbostadshus och investeringsstöd.

Fru talman! Få bolag väcker så skiftande känslor som SAS gör. Hur många gånger har inte bolaget varit nära konkurs för att därefter räddas och bli ledande i fråga om service och punktlighet? Jag är gammal nog att komma ihåg SAS-vd:n Jan Carlzon, som vände SAS från att bildligt talat vara på väg att krascha till att kamma hem förstaplatsen som världens bästa flygbolag. SAS är bolaget med nio liv. Frågan vi måste ställa oss är hur många liv som är förbrukade. Det är rätt många är jag rädd.

I dag är SAS börsvärde drygt 5 miljarder kronor samtidigt som bolagets nettoskulder uppgår till nästan 30 miljarder kronor. Det är bra att regeringen har landat i samma ståndpunkt rörande SAS som vi har gjort. Det är givetvis olyckligt att behöva konvertera utställda lån till aktier i ett bolag där regeringen har till uppdrag att sälja aktieinnehavet. Men utan denna rekapitalisering ser framtiden för SAS mycket svajig ut.

År 2009 fick dåvarande regering i uppdrag av riksdagen att vid lämplig tidpunkt minska statens ägande i SAS. Sverigedemokraternas inställning är att staten inte ska vara minoritetsägare i ett börsnoterat flygbolag. Finansminister Damberg har sagt både 2016 och 2018 i rollen som näringsminister att staten inte ska vara en långsiktig ägare av SAS och att staten ska sälja hela sitt aktieinnehav.

När norska staten 2018 sålde sitt aktieinnehav hade bolaget under lång tid dragits med stora problem. Problemen har knappast försvunnit. SAS har svårt att bli kostnadseffektivt. Varför den svenska regeringen inte avyttrade statens aktieinnehav i samband med att Norge sålde är svårt att förstå. Aktiekursen hade visserligen rasat och låg på ynka 5 kronor, men staten hade sluppit att fortsätta ge ekonomiskt stöd.

En kollega till mig ställde i början av 2020 en skriftlig fråga till dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan om när en försäljning passar enligt regeringen. Han fick till svar från ministern att staten ville vara en ansvarsfull ägare och att avyttringen skulle ske när det bedömdes lämpligt med hänsyn till bland annat rådande marknadsförutsättningar. När frågan ställdes till näringsministern var kursen ynka 4 kronor. Tyvärr var näringsministerns strategi kostsam för ägarna. Nya stöd till SAS var tvungna att beviljas under pandemin.

Man ska komma ihåg att regeringen även har ett ansvar för statens investeringar gentemot ägarna, det vill säga svenska folket. Om regeringen skulle sälja aktieinnehavet i dag kan jag säga att gårdagens slutkurs var 73 öre. Det är en katastrofal utveckling för ägarna. Denna usla kurs på några ören speglar marknadens tro på bolagets framtid. Statens aktieinnehav är inte värt mycket. Det är hög tid att regeringen finner en lämplig köpare till hela innehavet.

Fru talman! Även om en majoritet i kammaren är för förslaget om rekapitalisering av SAS är framtiden för bolaget mycket oviss. Vi vet inte vad övriga minoritetsägare kommer att göra. Inte heller vet vi om EU-kommissionen kommer att godkänna ännu en rekapitalisering, eftersom det bryter mot EU-rätt. Dessutom pågår sedan nio månader tillbaka förhandlingar mellan SAS och SAS pilotfack. Om ingen snar lösning nås hotar pilotfacket att ta ut 900 piloter i strejk med start nästa vecka - lagom till semestertiderna.

SAS kämpar alltså med såväl höga kostnader som med mycket missnöjda piloter. Det behövs en stark och modig ägare för att vända SAS. Att staten i rollen som minoritetsägare inte bidragit positivt till flygbolagets utveckling är tyvärr tydligt.

Fru talman! I betänkandet behandlar vi också viktiga stöd till jordbruket och fiskerinäringen.

Under våren har oppositionen i finansutskottet lagt fram flera utskottsinitiativ, där regeringen uppmanats att återkomma med skarpa förslag för att akut stödja dem som arbetar för Sveriges livsmedelsförsörjning.

Rysslands invasion av Ukraina visar hur stort omvärldens beroende är av Ukrainas vete. Sverige måste stärka sin självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel, och för att göra det kan inte våra jordbrukare duka under på grund av dagens kostnadsökningar.

Det vi inte ställer oss bakom i regeringens proposition är förslaget om ett kontantbidrag till alla som har en bil, oavsett hur mycket man kör eller om bilen ens drivs med bränsle som bensin eller diesel. Vi är inte ensamma om att kritisera förslaget. Flera remissinstanser har samma invändningar.

En majoritet i finansutskottet har sedan i våras pressat regeringen att arbeta för ett okej från övriga EU:s medlemsländer för att tillfälligt ta bort drivmedelsskatten - detta för att sänkt skatt bäst hjälper dem som faktiskt har bränslekostnader. Dessutom ger en sänkt bränsleskatt även lättnader för de företag som måste tanka.

Fru talman! När vi i oppositionen presenterade förslaget om att arbeta för att under en begränsad tid nolla bränsleskatten ansåg en av regeringens ministrar att vi hade hål i huvudet. Finansministern ansåg att vi byggde luftslott när vi ville se denna lösning. Men den senaste tidens tongångar har varit mer balanserade, och nu vill regeringen ta bort energiskatten helt på bränsle under tre månader. Det är glädjande att regeringen verkar inse vikten av denna skattejustering.

Sverigedemokraterna vill också se en rejäl sänkning av reduktionsplikten. Att ta bort bränsleskatten under ett par månader är bra, men vi ser inte några direkta lättnader i de kostnadsökningar som drabbar oss. Och förutom fortsatt stigande bränsleskatter ser vi att inflationen rusar, bostadsräntorna stiger, elpriserna i södra Sverige slår nya rekord varje månad och matpriserna ökar - ja, alla kostnader ökar.

Att hela tiden pytsa ut bidrag till invånarna för att vi har ett av världens högsta skattetryck är inte mycket annat än som att dutta med en vattenkanna på en fullskalig eld. Vad vi behöver i Sverige är att vi ska kunna leva på våra inkomster efter att skatten är betald. Man ska inte behöva vara höginkomsttagare för att ha råd att köra bilen, ha råd att värma huset eller till exempel ha råd att gå till tandläkaren. I detta akuta läge kan vi politiker göra allt för att ta bort skatten på bränsle samt sänka reduktionsplikten.

Fru talman! Jag vill avsluta med att önska talmanspresidiet, kollegorna i finansutskottet samt finansutskottets fantastiska kansli några riktigt vilsamma veckor i sommar innan vi drar igång igen. Men framför allt önskar jag att Ryssland omedelbart avbryter sin aggressiva invasion av Ukraina och att vi i stället för att skicka vapen till Ukraina kan vara med och återuppbygga landet.

(Applåder)

Anf. 10 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Vi befinner oss just nu i en ekonomisk orostid i Sverige med stigande inflation, stigande räntor och osäkerhet, trots att vi också är mitt i en återhämtning. Här finns mycket att prata om och debattera, och det har vi också gjort i den här kammaren.

Men i dag, fru talman, kommer jag att fokusera på en grupp bland de som drabbats absolut hårdast av de ekonomiska problem vi haft den senaste tiden. Jag pratar om Sveriges bönder.

Det här är en extra ändringsbudget med inriktning på att ge en hjälpande hand till de många bönder i Sverige som kämpar så hårt just nu. Jag tänker på de många bönder som jag har träffat under resor runt om i Sverige bara de senaste månaderna, och jag hoppas att några av dem tittar på den här sändningen i dag från Sveriges riksdag. De berättar hur deras livsverk utplånas, hur de måste slakta av sina besättningar och hur de ibland inte ens kommer fram till slakt därför att det är en sådan kö till att slakta av. Allt detta trots, som de så riktigt konstaterar och som vi borde konstatera i den här kammaren, att den svenska livsmedelsförsörjningen är en del av vårt civilförsvar och en del av vår förmåga att i en situation med en orolig omvärld klara militära prövningar. I dag ligger denna självförsörjning på en oacceptabelt låg nivå, sannolikt under 50 procent efter den senaste tidens utveckling.

Vi pratar just om sund och säker mat, och att vi har många svenska producenter av sund och säker mat är ett av de sätt vi har att hålla nere matpriserna i vårt land. Samtidigt ber vi de gröna näringarna i Sverige att fortsätta vara den oerhört konstruktiva del av klimatomställningen som de är genom att leverera råvaror och också lösningar.

Anledningen till att Sveriges bönder just nu lider i så stor utsträckning är den fyrdubbla smäll av kostnader som har tornat upp sig under det senaste året och i vissa fall under en längre tid. Det handlar om el och om bränsle, och jag ska återkomma till det. Vi har förutom de skattesänkningar som föreslås här stått bakom alla skattesänkningar på bränsle tillfälligt, både de som EU har tillåtit och de som EU borde tillåta, så att den svenska landsbygden kan ta sig igenom den här kostnadskrisen nu. Dessutom föreslår vi en permanent skattesänkning på biodrivmedel producerade i Sverige.

Vi har även haft rusande priser på foder sedan Ryssland med sin illegala invasion naturligtvis har stängt av en stor del av produktionen i Ukrainas kornbod. Vi har också haft extremt rusande priser på gödsel som man knappt kan föreställa sig. De har ökat med 70 procent bara under den korta tiden efter invasionen. Ryssland är en nyckelproducent och blockerar nu dessutom Ukraina.

Redan innan den här krisen tornade upp sig, för ett år sedan, varnade Centerpartiet för vart utvecklingen var på väg för svenskt jordbruk. Då föreslog vi en extra miljard till Sveriges bönder i landsbygdsprogrammet. Tyvärr fick vi då inte ett enda av riksdagens partier med oss.

Före den fruktansvärda illegala invasionen av Ukraina föreslog vi ett nytt paket med en fördubblad skattenedsättning på jordbrukets diesel och en nödmiljard till svenskt jordbruk. Då fick vi majoritet i riksdagen, och det blev regeringspolitik. Det tackar vi för. Men sedan när kriget kom och priserna rusade blev det absolut nödvändigt med ett nytt, mycket kraftfullt och mycket omfattande stödpaket. Efter många långa diskussioner lyckades vi få igenom förslag som vi lade på riksdagens bord. Det är det förslaget vi diskuterar i dag.

Det som föreslås är att ta bort dieselskatten helt och hållet, retroaktivt från den 1 januari i år och i ett första skede hela vägen till nästa sommar, och att denna retroaktiva nedsättning ska komma så fort som möjligt, det vill säga den 1 juli om bara några veckor. Dessutom föreslås 1,5 miljarder kronor i direkt stöd till Sveriges hårt pressade animaliebönder, de djurhållande bönderna som har alla dessa kostnader, inte minst foderkostnader. Vi tar nödinsatsen från EU på 90 miljoner och lägger till maximala 180 miljoner från svenskt håll till grisbönderna. Vi utökar stödet till mjölk och nötproduktion, får- och getproduktion och dessutom det så kallade Norrlandsstödet till högsta möjliga nivå enligt EU:s regler med ytterligare 50 miljoner kronor och dessutom till Sveriges hårt prövade yrkesfiskare med 40 miljoner kronor. Inalles 3,2 miljarder kronor - ett unikt stödpaket till 17 000 svenska bönder, det största stödet någonsin.

Därför, fru talman, yrkar jag nu bifall till förslaget i detta betänkande.

Jag vill också passa på att tacka Moderaterna och Kristdemokraterna för att de stöttat våra förslag i riksdagen. Jag vill tacka regeringen för att man efter förhandlingar har lagt fram detta förslag med den kraft som vi önskade och alla de delar som vi begärde. Det här är ett bra exempel på brett samarbete i den svenska riksdagen i ett nödläge, och jag är stolt över att Centerpartiet har lyckats göra det möjligt.

En majoritet i riksdagen har dessutom givit regeringen i uppdrag att införa ett gruppundantag för animaliebönderna till följd av kriget i Ukraina så att vi kan öka stödet, för många som lyssnar ställer sig frågan: Räcker det här? Kommer det här att räcka för Sveriges bönder så att de överlever och kan fortsätta vara en del av vår livsmedelsförsörjning?

Svaret är tyvärr nej. Det räcker inte på kort sikt. Vi måste gå till EU. Regeringen måste gå till EU - vi väntar fortfarande på det - och kräva undantag så att vi får ett gruppundantag och kan öka stödet. Det är svårt, men vi måste försöka igen och igen tills vi får det gjort.

Man kan också fråga sig om det här är tillräckligt på lång sikt. Är det tillräckligt för att stärka konkurrenskraften för svenskt jordbruk på lång sikt?

Nej, är svaret. Vi behöver gå från de här tillfälliga nedsättningarna av skatten till långsiktigt kraftfulla, permanenta sänkningar av skatten för Sveriges gröna näringar så att vi långsiktigt kan säkra matproduktionen och självförsörjningen.

Därför har Centerpartiet föreslagit att dagens tillfälliga skattesänkningar omvandlas till ett permanent lantbruksavdrag eller jordbruksavdrag för alla bönder, så som den förra ordföranden i LRF Helena Jonsson föreslog i den offentliga utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk. Där hoppas jag på brett stöd framöver. Det finns inte nu, men vi hoppas på det framöver.

Därtill har vi föreslagit en biopremie, en bonus för dem som ställer om till biodrivmedel och bidrar till klimatomställningen så att de gynnas när de får högre kostnader men inte nedsättning av skatt på diesel.

Sedan hade vi önskat att man för klimatet och för landsbygden hade tagit bort skatten på biodrivmedel permanent eftersom det nu är möjligt att göra detta enligt EU.

Nu måste vi hantera krisen som är nu. Men för framtiden måste vi vara mer förutseende. Det får inte nästa gång eller framöver gå ett helt år innan riksdagen går från ord till handling, så som det gjorde från att Centerpartiet föreslog de första bondepaketen ända fram till att vi nu är några veckor från att få den retroaktiva nedsättningen av dieseln från den 1 januari. Vi måste klara av att säkra livsmedelsförsörjningen.

Vi måste klara av att hjälpa och stödja jordbruket så att svensk landsbygd kan utvecklas. Vi måste gå från detta unikt stora paket på 2,3 miljarder till en långsiktig, permanent lösning som stärker konkurrenskraften och ökar livsmedelsförsörjningen i Sverige - för den svenska landsbygdens bästa men även för Sveriges bästa.

Anf. 11 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman, ledamöter och den åhörare som jag vet har gått upp mycket tidigt i dag och cyklat långt för att vara med och lyssna på den här debatten! Jag hoppas att den åhöraren ska finna den intressant och klargörande.

Fru talman! Livsmedelsförsörjningen i Sverige är hotad. De svenska bönderna har drabbats av en kvadrupelstöt med konstgödselpriser, foderpriser, elpriser och drivmedelspriser som gjort att den redan låga självförsörjningsgraden hotas ytterligare. Så kan vi inte ha det, särskilt inte i en situation när världen behöver all matproduktion som går att uppbringa i en tid då matpriserna stiger och hushåll drabbas av detta.

Vi har sett bönder som varit desperata när de inte vetat vad de ska göra med sina djurbesättningar. De har funderat: Ska vi klara att dra igång vårbruket? Ska vi klara ett år till på vårt lantbruk?

Därför är det bra att besked har kunnat lämnas att ett stödpaket för animalieproducerande bönder men också för fiskerinäringen och för övriga lantbrukare i och med en nedsättning av dieselskatten helt och hållet, retroaktivt från årsskiftet, nu kommer på plats.

Fru talman! Det är värt att notera att detta har drivits fram av riksdagen. Jag vill tacka Martin Ådahl för initiativet. Vi är flera som kunnat göra gemensam sak för att driva fram detta, för att se till att rädda svenskt jordbruk i det här mycket utsatta läget. När regeringen mest har pekat på vad Ica gör har vi sett till att politiken gör vad politiken kan för att försöka stötta i detta svåra och utsatta läge.

Det är också värt att notera, fru talman, att regeringen på en fråga från mig på en frågestund här deklarerade att det var omöjligt att göra en retroaktiv skattelättnad för det svenska jordbruket från årsskiftet. Det gick inte i Sverige. Men när vi sa och pekade på och krävde det från riksdagens sida, då var det möjligt. Nu kommer detta på plats så att alla bönder faktiskt får en lättnad retroaktivt från årsskiftet som man har kunnat räkna med ett tag nu. Det har inneburit en väsentlig lättnad, för vi vet att det är ett effektivt sätt att lätta bördan för hårt ansatta svenska jordbrukare.

Fru talman! Det här att regeringen påstår att saker inte går är återkommande. Det gäller också de skatteförändringar som finansutskottet har krävt på drivmedel vid pump för att sänka priserna och göra det möjligt för åkare och för svenskar som behöver ta sig till jobbet och skjutsa till träningen och har långa avstånd, inte minst på den svenska landsbygden, att faktiskt klara detta. Det var omöjligt. Nu säger regeringen att man gärna gör det och att man ser den typen av möjligheter. Det är återigen efter att riksdagen har krävt det. Efter att vi har krävt det är det möjligt. Regeringen borde redan från början fundera mer på vad som är möjliga, rimliga åtgärder som träffar hushåll, företag och jordbrukare i detta läge och mindre på att de kommer från oppositionen.

Fru talman! Sju av åtta partier säger nej till regeringens bilägarbidrag. Det tycker jag är bra. Det är bra att den typen av ganska slappa politiska förslag med låg träffsäkerhet, som kostar skattebetalarna stora belopp, inte har stöd i riksdagen.

Åsa Westlund sa att förslaget inte är perfekt - det kanske är årets underdrift. Stödet går till alla som har bil, oavsett hur mycket de kör. Elpriskompensationen var inte heller perfekt, men den tog i alla fall hänsyn till förbrukning. Det gör inte detta stöd. Det ger 1 000 kronor till de hushåll som har två bilar men där man av en ren sinkadus har registrerat dem på samma person medan de som har registrerat bilarna på två olika personer får 2 000 kronor. Det går till elbilar likaväl som till bilar som drivs av fossila drivmedel. Och det tar som sagt ingen hänsyn till hur mycket man behöver bilen.

Många uppfattar detta som ett rent hån. Det räcker inte till en tank, och det uppfattas som ett litet bidrag till att försöka betala de höga skatter som ligger på drivmedel. Höga skatter på drivmedel kan vara bra i ett normalläge, men där är vi inte. Prissignalen finns onekligen där, med de enormt höga bränslepriser vi nu ser. Dem behöver vi få ned för att svenska hushåll och företag ska kunna klara sig genom denna svåra och tuffa situation.

Elbilar nämndes också. Den snabba omställning vi nu ser är otroligt bra. Vi behöver göra mer för att skynda på den, med right to charge-reformer och genom att bygga fler laddstolpar och se till att det finns en infrastruktur som klarar detta. Men vi behöver också ren och stabil elproduktion för detta. Elbilarna behöver el, och då behöver vi mer, inte mindre, elproduktion. Detta är synnerligen angeläget att klara.

Vi vet att spotpriset på el i går var 5 kronor per kilowattimme. Och vi vet att vi prismässigt skulle ha legat 30-50 procent lägre om inte regeringen och Miljöpartiet hade drivit fram förtida nedstängning av fungerande svensk kärnkraft. Detta måste upphöra. Vi behöver en annan energipolitik, fru talman.

Fru talman! Det finns andra saker som är bra i detta betänkande. Det är bra att folkbildningen nu får stöd så att de som behöver det ska kunna fortsätta med svenska från dag ett - inte minst nyanlända från Ukraina, som på det sättet får en bättre väg in i det svenska samhället. Detta är väldigt angeläget, tycker vi.

Och det är angeläget att vi nu fortsätter att jobba med reformer för att vi ska kunna klara svensk livsmedelsproduktion och klara att behålla svenskt företagande i denna tuffa och utsatta tid. Flera av de förslag som finns i detta betänkande, fru talman, åstadkommer detta eller bidrar till att det blir möjligt. Men mer behöver göras.

Anf. 12 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande 48, som gäller ändringsbudgetar för stöd till jordbruket och fiskerinäringen, medel för skyddssökande från Ukraina, kompensation för höga energipriser och en rekapitalisering av SAS AB.

Fru talman! Det är dyrt att vara svensk i dag. Många vänder på varje krona för att få vardagen att gå ihop. Vi ser kraftigt ökade kostnader för el, drivmedel och mat. Då måste politiken vara lyhörd och skapa förutsättningar för hushållen och företagen att stå starka i dessa tider.

Vi ska lyfta vissa av dessa delar i dag, och jag skulle också vilja lyfta en särskild del som kanske inte omfattas av just detta betänkande, nämligen energi- och elpriser, som jag själv jobbar med dagligdags. Det pratas ofta i riksdagen om Putinpriser, och det kan man tycka låter ganska bra. Det pågår just nu ett krig i Ukraina, vilket skapar svårigheter för stora delar av Europa och även för Sverige. Vi har haft ett vindsvagt läge i Europa som också har gett upphov till höjda elpriser. Men dessa två delar är kanske inte de starkaste. Det handlar också mycket om politiska beslut som har skapat den situation vi i dag befinner oss i.

Det handlar om politiska beslut om att exempelvis lägga ned fullt fungerande kärnkraft i södra Sverige, kärnkraft som hade kunnat leverera el till kunder i södra Sverige. Vi hade kunnat exportera mer el till kontinenten och på så sätt också minska beroendet av Ryssland. Vi hade dessutom gjort stor klimatnytta.

Kollegan från Kristdemokraterna lyfte att snittpriset i går var ungefär 5 kronor. I dag ligger det på ungefär 2,30 i södra Sverige medan det är 40 öre i norra Sverige. Det är klart att det är politiska beslut som påverkar och som har gjort att vi har hamnat där vi är.

Det behöver tas krafttag kring energipolitiken för att skapa en långsiktighet, både för branschen och för Sverige, för att vi ska klara den klimatomställning vi står inför. Detta påverkar svenska plånböcker.

Det måste vara rimliga lösningar. Jag ska nu komma till regeringens förslag om kompensation för höga drivmedelskostnader. Problemet är just att detta inte är en rimlig lösning. Det är varken det bästa eller det mest genomtänkta förslaget. Det är bättre med generella skattesänkningar. Det som legat på riksdagens bord skulle innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblematiken. Det är just detta som är grejen: Man måste skapa bra politik och rimliga lösningar, och så har inte skett här.

Fru talman! Vi ställer oss bakom att medel tillförs för stöd till jordbruket och yrkesfisket för att minska konsekvenserna av prisökningar på drivmedel och insatsvaror. Och vi ställer oss givetvis bakom medel till stöd för att skyddssökande från Ukraina ska kunna erbjudas möjligheter att stärka sina kunskaper i svenska och om samhället.

Fru talman! Sverige är ett avlångt land, och människor tenderar att åka dit det går att åka. Flygtrafiken har därför stor betydelse för att kommunikationer i hela landet ska kunna upprätthållas. Samtidigt tror jag inte att det har undgått någon att flygnäringen genomgått ett stålbad under pandemin. Det har därför varit avgörande för staten att stötta exempelvis SAS under dessa ganska tunga år.

Sedan tycker jag att det är viktigt att poängtera att SAS är ett av de flygbolag i världen som ligger främst när det gäller att ta ansvar för sitt klimatarbete. Det kommer ofta upp i diskussionen att klimatarbetet måste gå före, och jag håller inte riktigt med om det. SAS har gjort ett stort arbete som också varit drivande för flygnäringen internationellt. Och det har varit extra tryggt som svensk att veta att de tar sitt klimatansvar, samtidigt som de tagit ansvar för att se till att flygen går både inom Sverige och internationellt.

Men nu är vi inne i en ny tid, och det är dags för en ny riktning för SAS. SAS genomgår en ny resa, och den här riksdagen har under lång tid varit övertygad om att det statliga innehavet bör minska när tillfälle ges. Ur ett liberalt perspektiv är det inte statens roll att äga och driva företag om inte företaget har ett särskilt samhällsansvar.

SAS har nu tagit fram en plan för hur framtiden för bolaget ska se ut. Vi stöttar detta fullt ut och anser dessutom att det är ett steg i rätt riktning för att staten ska kunna minska och förhoppningsvis även avsluta sina åtaganden i SAS. Detta är förmodligen helt rätt väg att gå för att framgent säkerställa att flygen går i Sverige men också till och från Sverige.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)