Anf. 75 Stefan Jakobsson (SD)
Fru talman! Jag ska börja med att berätta att vi sverigedemokrater ställer oss bakom reservation 1. Vi yrkar inte avslag på förslaget om fjärrundervisning, utan vi yrkar avslag på förslaget om just modersmålsundervisning.
Sverigedemokraterna är emot att modersmålsundervisning finns i Sverige i dag. Därför skulle vi inte kunna rösta igenom utskottets förslag. Det skulle kännas lite som att gå emot vår egen politik. Vi vill lägga ned modersmålsundervisningen, utom när det gäller de nationella målen, och i stället använda dessa lärare i vår förberedelseskola.
Fjärrundervisning i måttlig omfattning kan vara bra för framför allt glesbygden, som Maria Stockhaus här berättade förut, i specifika ämnen men inte i alla, fru talman. Vi har inte heller något emot att kommuner hjälper varandra över gränserna. Det ser vi som en möjlighet. Men Lagrådet har varit väldigt tydligt med att det här förslaget inte kan ligga till grund för att stifta lag. Därför vill vi backa tillbaka och göra rätt och inte, som regeringen gör nu, fort och fel. På tre veckor ska saker ut och komma tillbaka med förhoppning om att det ska bli gjort på ett bra sätt. Det tycker inte Sverigedemokraterna är ett korrekt sätt. Det är en paniklösning i stället för ett genomtänkt förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fjärrundervisningoch entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål
Fru talman! Sverigedemokraterna har som sagt valt en annan väg. Av de 70 000 nyanlända skolbarn som kom 2015 är mer än 60 procent tolv år. Troligen kan de sitt hemspråk och behöver i stället fokusera på svenska, som är nyckeln för att komma in i arbetslivet i Sverige.
Därför föreslår vi i stället en förberedelseskola - en skola där de nyanlända barnen går tills de är kognitivt och språkligt redo att kliva in i det svenska klassrummet. I dag är det 5 000 förberedelseklasser. Man gör lite godtyckligt som man själv vill och kastar in barnen i klassrummet med den hastighet som man finner är lämplig. Detta anser vi vara helt fel. Det blir ett misslyckande för den nyanlända eleven, det blir ett misslyckande för klassen som ska ta emot eleven och det blir ett misslyckande för den mottagande läraren. Man kan inte ge tillräcklig undervisning till vare sig de befintliga eller nyanlända eleverna.
Argumentet mot vårt förslag brukar vara att man ska integreras tidigt. Men om man inte förstår vad som sägs eller vad som görs integreras man inte på ett bra sätt.
Låt mig ta ett aktuellt exempel nu när EM i fotboll pågår. Det hade säkert varit jättekul för en spelare i division 7 att få träna med landslaget. Jag är dock tveksam till om personen hade lärt sig speciellt mycket. Framför allt skulle han eller hon ta mycket av tränarens eller specialtränarens tid och av de andra spelarnas möjlighet att utvecklas.
Tar man in fem spelare permanent utan någon som helst förberedelse och som inte klarar kraven men behåller målet att vinna EM kommer det såklart inte att fungera bra.
Det är mycket bättre att man tränar på den nivå man är och hela tiden strävar efter att nå uppåt.
Fru talman! Jag hade en träff med några kollegor i Farsta i förra veckan. Verkligheten som de beskrev den består av ibland dåliga rektorer, ibland elever som är stökiga och ibland föräldrar som bråkar. Men så har vardagen sett ut under många år; det är inget konstigt. Lärarlaget har alltid varit räddningen; man har alltid kunnat luta sig mot lärarlaget.
Men nu orkar de inte ens hjälpa varandra inom lärarlaget. De simmar för att själva hålla sig vid ytan och för att inte drunkna under alla uppgifter som hela tiden läggs på dem.
Tyvärr har dessa tre kollegor valt att söka jobb utanför den svenska skolan eftersom arbetsmiljön inte är som den ska, karriärstegen är näst intill obefintlig och omkringpersonalen är uppsagd och försvunnen sedan länge. Det finns snart inga kuratorer, studie- och yrkesvägledare eller skolsköterskor som kan hjälpa till.
Det är ganska enkelt: Elever som mår bra presterar bra. Om de känner att de klarar av uppgiften kommer de också att lägga manken till. Därför måste vi höja våra förväntningar på dem.
Fru talman! Den svenska förberedelseskola som vi vill ger våra nyanlända innehåller en läroplan för att ge likvärdighet över hela Sverige. Vi vill använda modersmålslärarna och deras kunskap. Vi talar om 5 000-6 000 extralärare som vi kan stoppa in i det svenska skolsystemet.
Det är också viktigt med tidigt samarbete i klassrummet, men den befintliga läraren ska ha sista ordet. Man kan stötta och hjälpa eleven vid få tillfällen i början och sedan öka på vartefter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fjärrundervisningoch entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål
Det måste självklart finnas ett digitalt test som nyanlända elever över hela Sverige får göra så att det råder likvärdighet. Det ska inte vara ett manuellt test som i dag som kan ta ända upp till åtta timmar.
Det som krävs är en bättre arbetsro, och det kommer att leda till förbättrade studieresultat. Vi tror att en förberedelseskola kan göra det.
Det sker också ett nära samarbete efter skoltid då förberedelseskolan kallas resurscentrum. De elever som precis har kommit in i det svenska skolsystemet får komma tillbaka till skolan på eftermiddagen för att få stöd. Det ger en brygga och en trygghet.
Fru talman! Jag önskar mina kollegor och alla i svenska folket som sitter och tittar på detta en skön sommar.