Civilutskottets betänkande

2016/17:CU2

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. års­redo­vis­­nings­lagen, lagen om eko­nom­iska föreningar, stiftelselagen och aktie­bo­lags­­­lagen.

Förslagen, som bygger på ett EU-direktiv, innebär att alla företag av en viss stor­­lek och vissa koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med upp­lys­­ningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättig­heter och motverkande av korruption. Vissa noterade bolag ska också i sin bo­lags­styrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för sty­­­rel­sen, med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkes­bak­grund.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas för­­sta gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (M, SD, C, L, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mång­fald­spolicy.

Nio yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Propositionen

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Lagstiftningens framtida utformning

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Förslagens konsekvenser

Motionen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, punkt 1 (M, SD, L)

2.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, C, L, KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

8. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:193 punkterna 1–9 och avslår motionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 1 (M, SD, L)

2.

Lagstiftningens framtida utformning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:42 av Caroline Szyber (KD),

2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkande 2 och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 2 (M, C, L, KD)

3.

Förslagens konsekvenser

Riksdagen avslår motion

2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 3.

Stockholm den 18 oktober 2016

På civilutskottets vägnar

Tuve Skånberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tuve Skånberg (KD), Johan Löfstrand (S), Ewa Thalén Finné (M), Hillevi Larsson (S), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S) och Shadiye Heydari (S).

Redogörelse för ärendet

Den 22 oktober 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplys­ning­ar om mång­faldspolicy (ändringsdirektivet). Direktivet innehåller änd­ringar av Europa­parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbok­slut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upp­­hävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (redovisnings­direk­­tivet). Redo­vis­­­nings­­­direktivet är genomfört i svensk rätt (prop. 2015/16:3, bet. 2015/16:CU6, rskr. 2015/16:36).

I departementspromemorian Företagens rapportering om hållbarhet och mång­­­­­falds­­policy (Ds 2014:45) lämnas förslag till lagändringar med anledning av ändringsdirektivet. Promemorian har remissbehandlats.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bi­­laga 2.

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. Motions­för­sla­gen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår bl.a. två motions­yrkanden om avslag på propositionen.

Jämför reservation 1 (M, SD, L).

Propositionen

Regeringen anför att intresset för information om hållbarhetsfrågor från före­tagen har ökat under senare år, inte minst inom EU. Sådan information bidrar enlig regeringen till att skapa för­ändring i riktning mot en mer hållbar global ekonomi. När företagen lämnar informationen ökar möjligheterna både för företagen själva och för andra att hantera företagens inverkan på samhället och skapa förutsättningar för en god utveckling som är uthållig.

I propositionen konstaterar regeringen att både investerare och en bredare allmänhet har berättigade krav på att i större utsträckning än hittills få infor­ma­tion om hur företag i sin verksamhet hanterar frågor om miljö, sociala för­hållanden, anställda, mänskliga rättigheter och korruption. Även om många för­e­tag redan i dag lämnar sådan information, skiljer sig rapporteringen åt. Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan enligt regeringen öka transpa­ren­s­en och under­lätta jäm­förelsen mellan företagen.

Regeringen redovisar i propositionen att ändringsdirektivet gör det tving­ande att kräva upplysningar i håll­barhetsfrågor från stora företag av all­mänt intresse, enligt definitionen i redovisningsdirektivet, om de på balansdagen har haft i genomsnitt 500 anställda under räkenskapsåret. Som före­tag av allmänt in­tresse räknas noterade företag, kreditinstitut och försäk­ringsföretag. Stora före­tag är företag som vart och ett av de två senaste räken­skapsåren över­skrider minst två av de tre gränsvärdena balansomslutning 20 miljoner euro, netto­omsättning 40 miljoner euro och 250 anställda.

Enligt ändringsdirektivet får medlemsstaterna också kräva hållbarhets­rappor­­tering från andra företag. Regeringen framhåller att rapporterings­kravet, om det utformades enligt direktivets miniminivå, sanno­likt endast skulle omfatta företag som redan i dag lämnar någon form av håll­bar­hets­rapport, an­tingen frivilligt eller på grund av andra krav, t.ex. de krav som ställs på bolag med statligt ägande. De nya kraven skulle då, enligt rege­ringen, inte driva ut­vecklingen med hållbarhetsrapportering framåt. Rege­ringen menar att det finns ett allmänt intresse av att stödja utvecklingen i den krets av företag där hållbarhets­rappor­teringen är under framväxt. Ett lagstadgat krav på håll­barhets­rapportering kan enligt regeringen utgöra ett ­dant stöd för utveck­lingen. Ett lagkrav kan också ge en ram som bidrar till att företag kan bedriva och utvärdera sina verksamheter på lika villkor. Regeringen anser att detta bör vara en fördel för före­tagen. Regeringens bedömning är att detta sammantaget också talar för att rappor­terings­kravet bör omfatta en vidare krets före­tag än vad ändrings­direk­tivet kräver.

I propositionen föreslås att rapporteringskravet ska knytas till de gräns­värden som definierar stora företag enligt redovisningsdirektivet. Med omräk­ning till svenska kronor före­slår regeringen att kravet ska omfatta de företag som uppfyller fler än ett av följande villkor: medelantalet anställda är för vart och ett av de två senaste räken­skaps­åren mer än 250, balansomslutningen är för vart och ett av de två senaste räken­­­skapsåren mer än 175 miljoner kronor och netto­omsättningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 350 miljoner kronor.

Förslagen i propositionen innebär därmed att rapporteringskravet i Sverige kommer att omfatta fler företag än vad ändringsdirektivet föreskriver. Skill­naden är att även stora företag som inte är noterade eller finansiella omfattas och att det extra gränsvärdet 500 anställda inte tillämpas. Eftersom kravet rik­tas mot alla företag av viss storlek om­fattas även andra typer av juridiska personer än aktiebolag och handels­bolag. Bland annat kommer vissa ideella föreningar att omfattas.

Regeringen konstaterar vidare att ändringsdirektivet föreskriver att ett före­tag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern som på balans­dagen efter konsolidering under räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 an­ställda ska hållbarhetsrapportera för koncernen. Direktivet medger dock att kravet riktas även mot andra företag. Regeringen anför att det med tanke på den avgränsning som föreslås för rapporteringskravet på företagsnivå före­faller naturligt att rikta ett krav på koncernrapport även mot de moder­före­tag som är stora företag och som inte omfattas redan på grund av att de är noterade företag, kreditinstitut eller försäkringsföretag. Enligt rege­ringen kan kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen inte anses be­tung­ande, efter­som de företagen ändå är skyldiga att upprätta en egen håll­bar­­hets­­rapport. Rege­ringen föreslår därför att även sådana företag ska vara skyldiga att håll­bar­­hets­rapportera.

När det gäller hållbarhetsrapportens innehåll föreslår regeringen att det i årsredovisningslagen bör göras en uppräkning av de moment som hållbar­hets­rapporten måste innehålla, motsvarande den uppräkning som görs i direktivet. Någon precisering utöver det bör enligt regeringen inte göras. Regeringen framhåller också att det finns skäl att avstå från sådana för­arbets­uttalanden som inte har direkt stöd i direk­tivet och som kan uppfattas som bind­ande för enskilda eftersom det ytterst ankommer på EU-domstolen att tolka innebörden av EU-direktiv.

I propositionen redogör regeringen också för att ändringsdirektivet inne­håller kompletterande bestämmelser till redovis­ningsdirektivets bestämmelser om företagsstyrnings­rapport (i Sverige benämnt bolagsstyrningsrapport). Be­stäm­­melserna innebär att rapporten för stora företag av allmänt intresse även ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tilläm­pas för företagets styrelse när det gäller exempelvis ålder, kön eller utbild­nings- och yrkes­­bakgrund. Den ska också ange mångfaldspolicyns mål, hur den har genom­förts under räkenskapsperioden och resultaten av genom­förandet. Om någon mångfaldspolicy inte tillämpas ska rapporten innehålla en motive­ring till det. Kravet på upplysningar om mångfaldspolicy, som syftar till att öka mångfalden i styrel­serna, ska endast gälla de noterade bolag som uppfyller mer än ett av villkoren‍: medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250, balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 175 miljoner kronor eller nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor. Regeringen be­dömer att de nya bestämmelserna kommer att omfatta omkring 50 företag i Sverige. För att genomföra ändrings­direktivet föreslår regeringen i propositionen att års­redo­­visnings­lagens be­stäm­­­­melser kom­p­letteras med krav på upp­lys­ningar om mång­falds­policy för berörda före­tag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tilläm­pas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 dec­ember 2016. Enligt regeringen bör reformen, när den varit i kraft en tid, följas upp och utvärderas.

Motionerna

I motion 2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 begärs att riksdagen ska avslå propositionen. Förslaget omfattar omkring 1 600 före­tag som får bety­dande kostnadsökningar, vilket riskerar att försvaga svenska före­tags konkurrenskraft. Ett genom­förande på direktivets miniminivå skulle en­dast omfatta omkring 100 företag. Det bör därför inte införas mer långt­gående krav på företagens hållbarhetsredovisning än vad som krävs enligt ändrings­­direktivet. Motionärerna anför också att regeringen borde ha vidtagit åt­­gärder för att komp­en­sera företagen för de ökade kostnader och den ökade regel­­­börda som förslagen medför.

I motion 2016/17:40 yrkar Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt motionärerna är det av stor vikt att svenska företag inte drabbas av konkurrensnackdelar i förhållande till utländska företag. Det är inte heller rimligt att kräva att företag registrerar män­niskors bak­­grund enligt en mångfaldspolicy. Motionärerna anför också att det inte utan vidare går att förutsätta att det i en styrelse är mer värdefullt med ledamöter med olika bakgrunder än ledamöter med homo­gena bak­grund­er. Företag bör därför inte behöva upp­lysa om vilken mång­­falds­­­policy som tilläm­pas för bolagets sty­relse.

I motion 2016/17:29 yrkande 2 begär Robert Hannah m.fl. (L) att riksdagen ska an­ta regeringens för­slag i den del det gäller innehållet i hållbar­hets­redovisningen (6 kap. 12 § i förslaget till lag om ändring i årsredovis­ningslagen) med motiv­uttalanden som klargör att hållbarhetsfrågorna bör ges en vid inne­börd. Enligt motionärerna handlar det om att riksdagen bör klargöra att exem­pel­vis frågor om mänskliga rättigheter kan be­höva belysas ur olika synvinklar. Ett företag som utvinner naturresurser i vissa områden kan, enligt motio­närerna, t.ex. behöva redovisa verksamheten ur ett urfolksperspektiv, medan frågor om mig­ranters rättigheter kan vara särskilt relevanta för ett före­tag som anlitar många tillfälligt anställda gäst­arbetare.

Utskottets ställningstagande

Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att införliva bestäm­melserna i ändringsdirektivet med den svenska rättsordningen. Direktivet ska senast den 6 december 2016 vara genomfört i svensk rätt.

Företagens arbete med hållbarhetsrapportering skapar förändringar i rikt­ning mot en mer hållbar global ekonomi och arbetet är i hög grad företags­drivet. Allt fler företag ser affärsmässiga fördelar i form av stärkt varumärke och renommé med att informera om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, vilket har lett till att många svenska företag redan i dag bedriver ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete och rapporterar om det. I motsats till motionärerna anser utskottet att utökade krav på hållbarhetsrapportering ytterligare kan bidra till den positiva utvecklingen. Liksom regeringen bedömer utskottet att för­slagen medför att svenska företags ställning och kon­kurrenskraft stärks. Utskottet delar därför också regeringens bedömning att kra­vet på håll­bar­hets­rapportering bör omfatta en vidare krets företag och kon­cerner än vad änd­rings­­direktivet kräver. Utskottet instämmer också i rege­ringens upp­fattning att det inte bör göras någon precisering av vad hållbarhets­rapporten ska innehålla, utöver den uppräkning som görs i direktivet.

Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens lagförslag och avslå motionerna.

Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla de motions­yrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Lagstiftningens framtida utformning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att regeringen ska åter­komma med lagförslag som bl.a. innebär att kravet på hållbar­hets­­rappor­­teringen ska avgränsas till att omfatta de företag och kon­cerner som anges i direktivet.

Jämför reservation 2 (M, C, L, KD).

Motionerna

I motion 2016/17:69 begär Ewa Thalén Finné m.fl. (M) ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om hållbarhet och mång­falds­­policy som har en direktivs­konform ut­formning. Ett motsvarande förslag läggs fram i motion 2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1.

I motion 2016/17:52 yrkande 2 begär Ola Johansson (C) ett tillkänna­givande om att regeringen bör återkomma med regler om förenklad håll­bar­hets­rappor­tering för de företag som inte behöver hållbarhetsrapportera redan på grund av ändringsdirektivets krav.

I motion 2016/17:42 begär Caroline Szyber (KD) ett tillkännagivande om att kra­ven på onoterade moderföretag i koncerner att hållbarhets­rapportera ska vara desamma som för noterade moder­företag i koncerner. Enligt förslagen i propo­sitionen omfattas note­rade moder­bolag i kon­cerner där alla bolag i kon­cernen tillsammans upp­fyller vissa vill­kor av kravet på håll­barhets­rappor­tering på koncernnivå. När det gäller onoterade moderbolag i koncerner krävs dock att moder­företaget ensamt uppfyller villkoren för att hållbarhets­rappor­tering ska behöva ske på koncernnivå. Konsekvensen kan bli att t.ex. kom­munala bolag i en koncern inte behöver hållbarhetsrapportera. Det kan leda till en orättvis kon­kur­rensskillnad mellan offentligt ägda bo­lag och privata no­terade bolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom de lagförslag som lämnas i propositionen och anfört att kravet på håll­barhets­rapportering bör omfatta en vidare krets av företag och koncerner än vad som följer av ändringsdirektivets minimikrav, eftersom det som helhet stärker svenska företags konkurrenskraft. Utskottet har också ställt sig bakom att inte, i förhållande till regeringens förslag, ytter­ligare utsträcka tillämpnings­­området för hållbarhetsrapporteringen när det gäller vissa kon­cerner. Det finns således inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Motions­yrkandena bör därför av­slås.

Förslagens konsekvenser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att regeringen ska åter­komma med för­slag bl.a. om hur företagens regel­börda på grund av de nya kraven kan minskas.

Motionen

I motion 2016/17:52 yrkandena 1 och 2 begär Ola Johansson (C) tillkänna­giv­anden dels om att regeringen ska återkomma med förslag om hur företagens regel­börda på grund av de nya kraven kan minskas, dels om att regeringen i god tid innan den översyn som ska göras av direktivet 2018 ska återkomma med en ­­­konsekvensanalys av vad ändringsdirektivets genomförande har inne­burit för företagens håll­bar­­hetsarbete och om det medfört ökad admini­stra­tion och högre kostnader för före­tagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det under lång tid pågått ett arbete med att förenkla för företagen och minska deras administrativa börda. Strävan efter att minska de administrativa bördorna är som störst för de små och medelstora företagen. Regeringen har aviserat att reformen bör följas upp och utvärderas när den har varit i kraft en tid. Därutöver ska kommissionen senast den 6 december 2018 över­sända en rapport till Europa­parlamentet och rådet om bl.a. genomförandet av direktivet och dess effek­tivitet. Vid behov ska rapporten åtföljas av lag­stiftningsförslag. Mot denna bakgrund anser utskottet att motions­yrk­andena bör av­slås.

Reservationer

1.

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, punkt 1 (M, SD, L)

av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Thomas Finnborg (M), Mikael Eskilandersson (SD) och Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår proposition 2015/16:193 punkterna 1–9 och motion

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi delar utskottsmajoritetens bedömning att hållbarhetsrapportering kan fylla en funktion. Hållbarhetsfrågorna får en mer framträdande roll och konsu­men­terna får mer information om företagen och deras utveckling. Rege­ringens förslag är dock problematiskt, inte minst för att de går längre än vad direk­tivet kräver. Det är vår uppfattning att svenska företag inte genom onödiga och alltför långt­gående administrativa pålagor ska få sämre villkor än företag i andra länder. Vi anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2.

Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, C, L, KD)

av Tuve Skånberg (KD), Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Thomas Finnborg (M) och Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1 och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2016/17:42 av Caroline Szyber (KD) och

2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att kravet på hållbarhets­rappor­te­ring ska avgränsas till att gälla de före­­­tag och koncerner som ändrings­direk­tivet krä­­ver och att regeringen bör åter­komma med förslag till riksdagen om detta.

Vi välkomnar ändringsdirektivets syfte att öka tillgängligheten när det gäller information om företagens hållbarhetsarbete. Förslagen går dock ­sent­­ligt längre än vad EU-direktivet kräver när det gäller håll­bar­hets­rapportering. Betydligt fler företag inkluderas än vad som krävs för att uppfylla direktivets villkor, men det har inte klarlagts att över­implemen­te­ringen medför tillräckliga fördelar exempelvis när det gäller före­tagens miljö­påverkan. Riks­dagen har nyligen gett till känna att re­ge­ringen ska åter­komma med förslag som i fråga om kategoriindelningen av företag i års­redo­vis­ningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda (bet. 2015/16:CU6). De förslag som läggs fram i propositionen går i mot­­satt rikt­ning. En ökad regelbörda och ökade kostnader för dessa företag risk­­erar att försvaga svensk konkurrenskraft och slår ytterst mot svenska jobb, i tider då jobben måste värnas.

De förslag som regeringen återkommer med bör i den utsträckning det är möjligt skapa neutralitet mellan noterade moderbolag och onoterade moder­bolag när det gäller hållbarhets­rappor­­teringen på koncernnivå. Vidare finns det anled­ning att tydliggöra vilka frågor som ska belysas genom hållbarhets­rapporteringen. Vår uppfattning är att hållbar­hets­frågorna ska ges en vid inne­börd. Beroende på företagets verksam­hets­inriktning kan ex­empel­­vis frågor om mänskliga rättigheter behöva belysas ur olika per­spektiv. Ett företag som utvinner naturresurser i vissa områden kan behöva redovisa frågor om mänsk­liga rättig­heter ur ett urfolksperspektiv, medan t.ex. migranters rättigheter kan vara särskilt relevanta för företag som anlitar många tillfälligt anställda gäst­arbetare.

Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för reger­ingen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Följdmotionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagkravet på hållbarhetsredovisningar ska avgränsas till att omfatta de företag och koncerner som anges i EU:s ändringsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen antar regeringens förslag i den del det gäller innehållet i hållbarhetsredovisningen med de motivuttalanden som framgår av motionen.

2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

Riksdagen avslår propositionen.

2016/17:42 av Caroline Szyber (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag som uppfyller förutsättningarna, även kommunala bolag, ska omfattas av kravet på rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:52 av Ola Johansson (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur regelbördan av de nya kraven kan minskas och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som omfattas av de utökade kraven, dvs. företag som har 250–500 anställda, bör få möjlighet till en förenklad redovisning av sitt hållbarhetsarbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i god tid innan den översyn som ska göras av direktivet 2018 bör presentera en konsekvensanalys av vad direktivets genomförande och de skärpta kraven inneburit både vad gäller uppnådda resultat i form av förstärkt hållbarhetsarbete och vad gäller ökad administration och kostnader för företagen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

1.Riksdagen avslår proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag om hållbarhet och en mångfaldspolicy som har en direktivkonform utformning och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag