Gymnasieskolan

Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UbU3

Ärendet är avslutat

Beslutat: 18 mars 1999

Beslut

Ny gemensam struktur för gymnasieskolan (UbU3)

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om gymnasieskolan. Det innebär bl.a. att en ny gemensam struktur införs för gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Definitionen av begreppet gymnasiepoäng ändras. Antalet gymnasiepoäng ska inte längre vara ett mått på den faktiska undervisningstiden för en kurs utan i stället utgöra ett mått på kursens studieomfattning, dvs. den beräknade arbetsinsatsen för eleven. Samtliga nationella och specialutformade program ska omfatta 2 500 gymnasiepoäng. För att säkra en miniminivå på lärarledd undervisning införs i skollagen en bestämmelse om garanterad undervisningstid. Ett nytt nationellt program - teknikprogrammet - införs hösten 2000. Samtidigt införs en ny lärlingsutbildning som alternativ studieväg inom program med yrkesämnen. Riksdagen begärde hos regeringen en ytterligare beredning av frågor med anknytning till lärlingsutbildningens innehåll och struktur. Det är viktigt att den nya utbildningen blir flexibel och att erfarenheterna från den pågående försöksverksamheten tas till vara när innehåll och struktur slutligen fastställs. Regeringen bör också pröva möjligheten att etappindela kärnämnena. Därmed skulle en ökad anpassning av undervisningen kunna ske till elevernas individuella förutsättningar. Riksdagen ställde sig i princip bakom tanken på en gymnasieexamen men begärde att regeringen ytterligare utreder frågan om hur en gymnasieexamen ska utformas och återkommer till till riksdagen med ett utvecklat förslag.

Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan

Ärendets gång

1

Förslag

21 motioner, 1 proposition

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

2

Beredning

Justering: 1999-03-04
Betänkande 1998/99:UbU3

Ny gemensam struktur för gymnasieskolan (UbU3)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens förslag om gymnasieskolan. Det innebär bl.a. att en ny gemensam struktur införs för gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Definitionen av begreppet gymnasiepoäng ändras. Antalet gymnasiepoäng ska inte längre vara ett mått på den faktiska undervisningstiden för en kurs utan i stället utgöra ett mått på kursens studieomfattning, dvs. den beräknade arbetsinsatsen för eleven. Samtliga nationella och specialutformade program ska omfatta 2 500 gymnasiepoäng. För att säkra en miniminivå på lärarledd undervisning införs i skollagen en bestämmelse om garanterad undervisningstid. Ett nytt nationellt program - teknikprogrammet - införs hösten 2000. Samtidigt införs en ny lärlingsutbildning som alternativ studieväg inom program med yrkesämnen. Utskottet föreslår att riksdagen hos regeringen begär en ytterligare beredning av frågor med anknytning till lärlingsutbildningens innehåll och struktur. Det är viktigt att den nya utbildningen blir flexibel och att erfarenheterna från den pågående försöksverksamheten tas till vara när innehåll och struktur slutligen fastställs. Regeringen bör också pröva möjligheten att etappindela kärnämnena. Därmed skulle en ökad anpassning av undervisningen kunna ske till elevernas individuella förutsättningar. Utskottet, som i princip ställer sig bakom tanken på en gymnasieexamen, föreslår slutligen att regeringen ytterligare utreder frågan om hur en gymnasieexamen ska utformas och återkommer till till riksdagen med ett utvecklat förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Debatt i kammaren: 1999-03-18
4

Beslut

Beslut: 1999-03-18

Protokoll med beslut