2007/08:UbU8 Gymnasieskolan

Utbildningsutskottets betänkande

2007/08:UbU8

Gymnasieskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007 som rör gymnasieskolan. I motionerna tas bl.a. frågor upp om kvalitetssäkring av lokala kurser i gymnasieskolan av Skolverket, förbättrad kvalitet på gymnasieskolans individuella program, inrättande av en programrådsstruktur på nationell och regional nivå för de gymnasiala yrkesutbildningarna och att yrkesutbildningarna bör ge högskolebehörighet. Vidare berörs i motionerna frågor om återinförande av möjligheten för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna, att fristående gymnasieskolor inte ska ges möjlighet att anordna individuella program, körkortsutbildning i gymnasieskolan samt att skolmåltiderna i gymnasieskolan ska vara kostnadsfria.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till en pågående utredning, arbetet med en ny skollag, utskottets tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser.

I betänkandet finns reservationer från företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Utvecklingen av gymnasieskolan

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub244, 2007/08:Ub245, 2007/08:Ub312, 2007/08:Ub496 och 2007/08:Ub514 yrkandena 2, 3 och 5.

Reservation 1 (s)

2.

Gymnasial yrkesutbildning

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub207, 2007/08:Ub300, 2007/08:Ub365, 2007/08:Ub498 yrkande 5, 2007/08:Ub514 yrkande 4, 2007/08:A391 yrkande 6 och 2007/08:A400 yrkande 15.

Reservation 2 (s)

3.

Lokala styrelser med elevmajoritet

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub305 yrkande 10, 2007/08:Ub331 och 2007/08:Ub566 yrkande 16.

Reservation 3 (s, v, mp)

4.

Studieorganisatoriska frågor m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub353 yrkandena 11 och 14, 2007/08:Ub468 och 2007/08:Ub469.

Reservation 4 (v)

5.

Vissa ämnen och kunskapsområden

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju210 yrkande 8, 2007/08:Ju216 yrkande 5, 2007/08:Ju400 yrkande 8, 2007/08:Ub204, 2007/08:Ub251, 2007/08:Ub292, 2007/08:Ub296, 2007/08:Ub323, 2007/08:Ub390, 2007/08:Ub441, 2007/08:Ub532, 2007/08:Ub545 och 2007/08:Ub555.

Reservation 5 (s, v, mp)

6.

Kompetensutveckling för lärare m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub324, 2007/08:Ub430, 2007/08:Ub474 och 2007/08:Ub514 yrkande 6.

Reservation 6 (s)

7.

Skolmåltider

 

Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub272 och 2007/08:Ub507.

Reservation 7 (s, v, mp)

Stockholm den 13 mars 2008

På utbildningsutskottets vägnar

Ulrika Carlsson i Skövde

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Carlsson i Skövde (c), Marie Granlund (s), Mats Gerdau (m), Betty Malmberg (m), Agneta Lundberg (s), Christer Nylander (fp), Louise Malmström (s), Lars Hjälmered (m), Peter Hultqvist (s), Gunilla Tjernberg (kd), Oskar Öholm (m), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp), Caroline Helmersson-Olsson (s), Jessica Polfjärd (m) och Per Lodenius (c).

Utskottets överväganden

Utvecklingen av gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. kvalitetssäkring av lokala kurser i gymnasieskolan av Skolverket, förbättrad kvalitet på gymnasieskolans individuella program och bättre information om och möjligheter till praktik.

Jämför reservation 1 (s).

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion 2007/08:Ub514 yrkande 2 att lokala kurser i gymnasieskolan ska kvalitetssäkras av Skolverket. Vidare efterfrågas en förbättrad kvalitet på gymnasieskolans individuella program (yrkande 3). Därutöver föreslås att kärnämneskurserna ges prägel av den utbildning som eleven följer (yrkande 5).

I motion 2007/08:Ub245 (s) föreslås att informationen om och möjligheterna till praktik ska bli bättre i gymnasieskolan.

Motionären begär i motion 2007/08:Ub496 (s) att gymnasieskolans treåriga program ska kunna förlängas med ett år mot bakgrund av att elevers mognad och förmåga till inlärning kan variera betydligt.

En översyn av gymnasieskolans utformning ur ett jämställdhetsperspektiv begärs i motion 2007/08:Ub244 (m).

I motion 2007/08:Ub312 (m) föreslås att bestämmelser som förhindrar distansundervisning i gymnasieskolan tas bort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Riksdagen har under det föregående riksmötet beslutat återkalla den tidigare beslutade gymnasiereformen 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 16, bet. 2006/07:UbU3, rskr. 2006/07:8). Vidare har beslut fattats i riksdagen om att behöriga elever får ökade möjligheter att tas emot på en gymnasieutbildning i en annan kommun, även om motsvarande utbildning finns i hemkommunen, s.k. frisök (prop. 2006/07:71, bet. 2006/07:UbU15, rskr. 2006/07:163). Under det innevarande riksmötet har riksdagen antagit lagförslag som gjort det möjligt för regeringen att inleda en försöksverksamhet med lärlingsutbildning (prop. 2007/08:1 utg.omr. 16, bet. 2007/08:UbU1, rskr. 2007/08:70).

Vidare kommer inom kort den av regeringen tillsatta särkskilda utredaren (Gymnasieutredningen) att lämna förslag till en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar. I den särskilda utredarens direktiv sägs bl.a. följande. Gymnasieskolan ska leda till en gymnasieexamen med tre huvudinriktningar: studieföreberedande program som ger grundläggande behörighet till högskolan, yrkesförberedande program och lärlingsutbildning. I utredningen ingår också att se över gymnasieskolans nationella program och inriktningar och lämna förslag på vilka program och inriktningar som bör finnas. Av förslaget ska det framgå vilka program som ska vara studieförberedande och vilka som ska vara yrkesförberedande. Utredaren ska också föreslå utformning av en modern, flexibel lärlingsutbildning. Utredaren ska därtill föreslå dels behörighetskrav för studie- och yrkesförberedande program samt lärlingsutbildning, dels examenskrav för de tre huvudinriktningarna. Utredaren ska vidare föreslå vilka gemensamma ämnen eller kurser som ska finnas på studie- respektive yrkesförberedande program och i lärlingsutbildning. Utredaren ska lämna förslag till hur betygssystemet bör utformas i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning. Utredaren ska vidare undersöka om det finns behov av lokala kurser i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning och hur sådana kurser i så fall bör kvalitetssäkras. Utredaren ska också analysera och lämna förslag avseende användningen av specialutformade program (dir. 2007:8).

I tilläggsdirektivet till Gymnasieutredningen sägs bl.a. att utredaren ska se över kärnämnenas innehåll och omfattning i gymnasiepoäng samt ge exempel på hur kärnämneskurserna tydligare kan profileras utifrån programmens syfte och mål. Vidare ska utredaren pröva vilka kurser i kärnämnen som ska vara obligatoriska utöver den omfattning som ska gälla för samtliga program och i lärlingsutbildningen samt överväga vilka kompletteringar som kan komma att krävas för elever som läst kärnämneskurser med olika profilering (dir. 2007:143). Gymnasieutredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2008. Utskottet konstaterar att de aktuella yrkandena i huvudsak får anses omfattas av direktiven till Gymnasieutredningen och anser inte att den pågående utredningen och den nära förestående beredningen av betänkandet bör föregripas.

Beträffande distansundervisning har Skolverket i en skrivelse till Utbildningsdepartementet konstaterat att dagens teknik medger flexibla lösningar som kan öka elevers förutsättningar att få en bra utbildning, men att dagens skollagstiftning saknar tydliga bestämmelser för detta. Regeringen har genom en ny förordning förlängt den försöksverksamhet med distansundervisning som genomförs i gymnasieskolan i Emmaboda till att omfatta utbildningar som startar senast hösten 2008. Utskottet har erfarit att reglerna för distansundervisning ingår i den pågående Skollagsberedningens författningsöversyn. Utskottet instämmer i motionärens intentioner att det för vissa elever kan vara värdefullt med utbildning på distans, men vill inte föregripa det pågående arbetet med en ny skollag.

Gymnasial yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. inrättande av en programrådsstruktur på nationell och regional nivå för de gymnasiala yrkesutbildningarna, förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna och att yrkesutbildningarna bör ge högskolebehörighet.

Jämför reservation 2 (s).

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i motion 2007/08:Ub498 yrkande 5 att en programrådsstruktur för de gymnasiala yrkesutbildningarna inrättas på nationell och regional nivå. Enligt motionärerna syftar en programrådsstruktur till att förbättra kvalitet, utbud och dimensionering av yrkesutbildningarna.

Socialdemokraterna efterfrågar vidare i motion 2007/08:A400 yrkande 15 bl.a. att kärnämnena svenska, matematik och engelska tydligt anpassas till respektive program och att yrkesutbildningarna bör ge högskolebehörighet.

Socialdemokraterna begär därutöver i motion 2007/08:Ub514 yrkande 4 att kvaliteten på yrkesutbildningar förstärks.

I motion 2007/08:Ub300 (s) föreslås ett utökat samarbete med de övriga nordiska länderna kring hantverks- och yrkesutbildningar.

Motionären framhåller i motion 2007/08:Ub365 (s) behovet av att skolväsendet underlättar för de yrkesinriktade gymnasieprogrammen att knyta internationella kontakter i syfte att bl.a. utveckla berörda yrken.

En satsning på yrkesutbildning med integrerad praktik efterfrågas i motion 2007/08:A391 (s) yrkande 6. Motionärerna hävdar att integrerad praktik skapar goda förutsättningar för unga att få arbete.

I motion 2007/08:Ub207 (c) föreslås mot bakgrund av bristen på bergarbetare i landet att regeringen analyserar utbildningsbehovet inom gruv- och bergsindustrin och vidtar nödvändiga åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

En yrkesexamen och en lärlingsexamen ska enligt direktiven till den pågående Gymnasieutredningen anpassas till respektive utbildnings karaktär men däremot inte automatiskt leda till grundläggande högskolebehörighet. När det gäller yrkesförberedande program ska en analys redovisas av huruvida nuvarande program tillgodoser de programnära branschernas utbildningsbehov. Yrkesförberedande program ska enligt direktiven ha hög kvalitet, leda till skicklighet i yrket och vända sig till elever med ambitionen att gå direkt ut i arbetslivet eller till fortsatt yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Utbildningen kan också förbereda för fortsatta högskolestudier och ge grundläggande högskolebehörighet. För att utveckla kvaliteten ska tiden för fördjupning i karaktärsämnena öka. De yrkesförberedande programmen ska fokusera på karaktärs- och yrkesämnen. Utredaren ska därtill överväga omfattningen av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och om det ska vara möjligt att anordna utbildning på ett yrkesförberedande program, om anordnaren inte samtidigt kan erbjuda APU. I uppdraget ingår också att bedöma om det finns bransch- och yrkesområden som inte får sitt behov av utbildning tillgodosett genom dagens program. Om bedömningen görs att det finns utbildningsbehov som ryms inom gymnasieskolans uppdrag, ska hänsyn till det vid utformningen av förslaget. Utredningsuppdraget vad det gäller kärnämnenas innehåll och omfattning har redogjorts för ovan (dir. 2007:8, 2007:143).

Regeringen har gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att bl.a. fortsätta utveckla kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen. I uppdraget ingår att fortsätta det arbete som påbörjades av Yrkesutbildningsdelegationen i syfte att utveckla regionalt samarbete kring yrkesutbildningen mellan kommunerna i respektive region, men också med länsstyrelsen, parterna på arbetsmarknaden och berörda branschorganisationer. I uppdraget ligger också att ge stöd till pilotprojekt för utveckling av nya regionala yrkesutbildningscentrum. Uppdraget har redovisats i myndighetens årsredovisning för 2007 (U2007/2169/G).

Inom ramen för den s.k. Köpenhamnsprocessen samarbetar EU-länderna kring flera konkreta instrument som syftar till att underlätta mobiliteten inom yrkesutbildningen i Europa (prop. 2007/08:1 utg.omr. 16 s. 36).

Skolverket har sedan 2001 i uppdrag att främja yrkesutbildningens utveckling genom vissa insatser med internationell inriktning. Uppdraget innebär upprättande och drift av ett nationellt referenscentrum för yrkesutbildning samt förmedlande av stöd till arbetsplatsförlagd utbildning (APU) utomlands för gymnasieelever (U2001/4022/G).

Utskottet anser att yrkandena i huvudsak får anses omfattas av direktiven till den pågående Gymnasieutredningen. Utskottet vill inte föregripa den pågående utredningen och pågående utvecklingsinsatser på yrkesutbildningens område. När det särskilt gäller yrkandena om internationella kontakter mellan yrkesutbildningar och ökat samarbete inom Norden mellan hantverks- och yrkesutbildningar anser utskottet, mot bakgrund av det arbete som bedrivs inom ramen för Köpenhamnsprocessen och Skolverkets uppdrag, att något uttalande från riksdagen inte är påkallat.

Organisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att återinföra möjligheten för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna och att fristående gymnasieskolor inte ska ges möjlighet att anordna individuellt program.

Jämför reservationerna 3 (s, v, mp) och 4 (v).

Motionerna

Tre motioner tar upp frågan om lokala styrelser med elevmajoritet i kommunala gymnasieskolor. Vänsterpartiet begär i motion 2007/08:Ub305 yrkande 10 att möjligheten för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna bör återinföras. Också Miljöpartiet vill i motion 2007/08:Ub566 yrkande 16 återinföra den tidigare försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan. Motionärerna vill därtill permanenta möjligheten till lokala styrelser med elevmajoritet. Liknande synpunkter om att återinföra försöksverksamheten förs fram i motion 2007/08:Ub331 (s).

Vänsterpartiet föreslår i motion 2007/08:Ub353 yrkande 11 att fristående gymnasieskolor inte ska ges möjlighet att anordna individuellt program. Motionärerna hänvisar bl.a. till att många friskolor saknar hög lärartäthet och en väl utbyggd elevhälsa, vilket elever på ett individuellt program behöver. Vidare föreslås att en närhetsgaranti ska införas vid intagningen till den kommunala gymnasieskolan. Närhetsgarantin ska tillförsäkra plats åt eleven i den geografiskt närmaste gymnasieskolan som har det program som eleven sökt (yrkande 14).

I motion 2007/08:Ub469 (m) begärs att det ska bli möjligt för enskilda friskolor att starta riksrekryterande idrottsutbildning (s.k. riksidrottsgymnasium).

I motion 2007/08:Ub468 (m) efterfrågas utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan, bl.a. att det ska bli möjligt för en kommunal skola att låta sina elever undervisas i enskilda kurser på en friskola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Förordningen (1997:642) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, som varit i kraft sedan 1997, upphörde att gälla vid halvårsskiftet 2007. De grundläggande bestämmelserna om elevinflytande påverkas emellertid inte av att försöksverksamheten upphört att gälla. Av 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) följer att gymnasieeleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Även i gymnasieförordningen (1992:394) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) finns bestämmelser om elevinflytande. I 4 kap. 5–10 §§ gymnasieförordningen föreskrivs att det vid varje skola ska finnas en skolkonferens. Den är ett organ för att behandla frågor som har stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Frågan rörande elevinflytande behandlas i det pågående arbetet med en ny skollag. Något uttalande från riksdagen med anledning av yrkandena om inrättande av lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor är inte påkallat.

När det sedan gäller yrkandet om att fristående gymnasieskolor inte ska ges möjlighet att anordna individuellt program, vill utskottet anföra följande. Med anledning av några motionsyrkanden tillstyrkte utskottet (reservation endast från Vänsterpartiet) och beslöt sedermera riksdagen våren 2006 om en lagändring som innebär att fristående gymnasieskolor i dag har möjlighet att anordna individuella program (bet. 2005/06:UbU13 s. 31 f., rskr. 2005/06:240). Som skäl för lagändringen angavs bl.a. ökade valmöjligheter för elever som inte uppnått gymnasiebehörighet, mer likvärdiga villkor för fristående och kommunala gymnasieskolor och förbättrade möjligheter för elever att få en individuell studiegång av hög kvalitet. Utskottet ansåg vidare att det inte fanns någon risk för att fristående skolor med individuellt program skulle tendera att bli små och resursfattiga skolor. Utskottet hänvisade bl.a. till att de friskolor som ges rätt att anordna individuella program är skolor som av Skolverket förklaras berättigade till bidrag och som därmed uppfyller samtliga krav för bidragsberättigande. I den bedömningen ingår att se över om skolans budget bygger på en realistisk elevprognos. Utskottet kan konstatera att de fristående skolorna nyligen genom lagändringen givits möjlighet att anordna individuella program och att inga nya omständigheter har tillkommit som gör att frågan kommit i något annat läge än när riksdagen senast behandlade frågan. Något uttalande från riksdagen är sålunda inte påkallat.

Ett yrkande om att en närhetsgaranti ska införas vid intagningen till den kommunala gymnasieskolan behandlades nyligen under våren 2007 vid beredningen av proposition 2006/07:71 Frisökning – ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m. Utskottet menade då att den rådande ordningen skulle bestå, dvs. att de kommunala huvudmännen själva ska bestämma urvalskriterium eller en kombination av urvalskriterier vid antagningen till den kommunala gymnasieskolan. På det lokala planet finns, menade utskottet, de bästa förutsättningarna att hitta ett intagningssystem som vinner legitimitet bland föräldrar och elever och som i så liten utsträckning som möjligt är orättvist eller segregerande i något avseende. Något uttalande från riksdagen med anledning av motionsyrkandet ansågs därför inte påkallat (bet. 2006/07:UbU15 s. 8). Utskottet har fortfarande samma uppfattning.

När det gäller yrkandet om att det ska bli möjligt för enskilda friskolor att starta riksrekryterande idrottsutbildning (s.k. riksidrottsgymnasium) vill utskottet anföra följande. En av utgångspunkterna i Skollagsberedningens arbete är att skapa så lika villkor som möjligt mellan kommunala skolor och fristående skolor. Detta bör också omfatta möjligheten för fristående skolor att starta riksidrottsgymnasier. I 2 kap. 3 § andra och tredje styckena gymnasieförordningen (1992:394) anges att Skolverket efter samråd med Riksidrottsförbundet (RF) på ansökan av en kommun ska besluta om var riksrekryterande idrottsutbildningar får anordnas och om platsantal. I Skolverkets föreskrifter om riksrekryterande idrottsutbildningar (SKOLFS 1995:63) föreskriver verket att ansökan från kommun att anordna riksrekryterande utbildningar ska inges till RF (1 §) och att RF efter samråd med berört specialidrottsförbund ska ge förslag till orter och antal platser efter att förhandling skett med berörda kommuner (2 §). För att idrottsgymnasierna rent praktiskt ska kunna bedrivas ger RF ut ett särskilt tränarbidrag, vilket finansieras genom statsbidrag via Kulturdepartementet, och även dessa medel fördelas till kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. Då gymnasieförordningen, Skolverkets föreskrifter och statsbidragsbestämmelserna endast talar om kommuner som anordnare av riksrekryterande utbildningar är det lätt att dra slutsatsen att endast kommuner kan vara aktuella som anordnare även om förordningen i sig inte hindrar att fristående skolor i samarbete med RF tar initiativ till idrottsutbildningar. I direktiven till Gymnasieutredningen (dir. 2007:8, 2007:143 s. 14) har riksidrottsgymnasier uttryckligen undantagits. Utskottet anser att frågan bör lösas i samband med beredningen av en ny skollag.

När det slutligen gäller yrkandet om utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan, vill utskottet inte föregripa det arbete som pågår med entreprenadfrågor i Regeringskansliet inom ramen för arbetet med en ny skollag.

Vissa ämnen och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. körkortsutbildning i gymnasieskolan och att information om barnsexhandel och barnsexturism bör vara en obligatorisk del i samtliga svenska turismutbildningar på gymnasienivå.

Jämför reservation 5 (s, v, mp).

Motionerna

Tre motioner tar upp frågan om körkortsutbildning i gymnasieskolan. I motion 2007/08:Ub204 (s) föreslås att en förberedande teoretisk körkortsutbildning ska införas som frivilligt tillval i gymnasieskolan. Liknande synpunkter förs fram i motion 2007/08:Ub292 (s) och motion 2007/08:Ub532 (s).

I motionerna 2007/08:Ub555 (m, kd, c, mp, v, fp, s), 2007/08:Ju210 (mp) yrkande 8, 2007/08:Ju216 (v) yrkande 5 och motion 2007/08:Ju400 (s) yrkande 8 föreslås att information om barnsexhandel och barnsexturism bör vara en obligatorisk del i samtliga svenska turismutbildningar på bl.a. gymnasienivå.

I motion 2007/08:Ub251 (s) föreslås att kost- och näringslära inom hotell- och restaurangprogrammet får status som självständigt ämne.

Motionärerna begär i motion 2007/08:Ub296 (s) att frågor om hem- och konsumentkunskap ska bli en del av gymnasieskolans undervisning.

I motion 2007/08:Ub390 (s) föreslås att kooperativt entreprenörskap genom associationsformen ekonomisk förening ska främjas i gymnasieskolans undervisning.

Behovet av facklig skolinformation betonas i motion 2007/08:Ub441 (s). Motionärerna framhåller att ungdomar behöver kunskaper i arbetsrättsliga frågor innan de kommer ut i arbetslivet.

Motionären föreslår i motion 2007/08:Ub323 (m) att konsumentekonomi ska ingå i kärnämnet samhällskunskap.

I motion 2007/08:Ub545 (kd) begärs att demensvården uppmärksammas bl.a. inom gymnasieskolans omvårdnadsutbildningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Trafikfrågor är ett av de generella kunskapsområden som rektor i gymnasieskolan ansvarar för att eleverna får kunskaper om enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). En del kommuner har även inrättat lokala kurser med trafikkunskapsinnehåll. Den gymnasieskola som önskar erbjuda eleverna undervisning i körkortsteori kan således göra det genom att anordna en lokal kurs med detta innehåll. Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att det inte föreligger några behov av åtgärder med anledning av aktuella motionsyrkanden om körkortsutbildning i gymnasieskolan.

När det gäller de övriga yrkandena om att på olika sätt införa eller uppmärksamma nya kunskapsområden i gymnasieskolan, såsom barnsexhandel i turismutbildningar, kost- och näringslära inom hotell- och restaurangprogrammet, hem- och konsumentkunskap, kooperativt entreprenörskap, kunskaper i arbetsrättsliga frågor och demensvård i omvårdnadsutbildningar, vill utskottet anföra följande. Regeringen fastställer vilka karaktärsämnen som ska vara gemensamma i ett nationellt program. Vidare beslutar Skolverket om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive nationellt program och i de nationellt fastställda inriktningarna. Därtill finns även utrymme för respektive styrelse för en utbildning att i vissa fall anordna en lokal kurs.

När det slutligen gäller yrkandet om att konsumentekonomi ska ingå i kärnämnet samhällskunskap hänvisar utskottet till att det av tilläggsdirektivet till Gymnasieutredningen bl.a. framgår att kärnämnenas innehåll ska ses över (dir. 2007:143).

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. kompetensutveckling för alla lärare som undervisar i matematik i gymnasieskolan och att skolmåltiderna i gymnasieskolan ska vara kostnadsfria.

Jämför reservationerna 6 (s) och 7 (s, v, mp).

Motionerna

Socialdemokraterna framhåller i motion 2007/08:Ub514 yrkande 6 behovet av kompetensutveckling för alla lärare som undervisar i matematik i gymnasieskolan.

I motionerna 2007/08:Ub272 (s) och 2007/08:Ub507 (s) föreslås att skolmåltiderna i gymnasieskolan ska vara kostnadsfria.

Motionären i motion 2007/08:Ub430 (s) begär bl.a. att folkbildningens pedagogik ska används i gymnasieskolan.

I motion 2007/08:Ub474 (s) begärs att regeringen ska verka för att bl.a. gymnasieskolor förbjuder nollningar och insparkar av kränkande karaktär.

Ett nationellt program med en fastställd lokal inriktning, det individuella programmet och olika specialutformade program bör enligt motionären i motion 2007/08:Ub324 (m) omfattas av frisökning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

När det gäller yrkandet om kompetensutveckling för lärare i matematik, vill utskottet framhålla att fortbildning och kompetensutveckling av lärare är en fråga som främst ankommer på huvudmannen för skolan. I regeringens storsatsning på läraryrket, det s.k. lärarlyftet, ingår dock medel för bl.a. lärarfortbildning. Lärare i bl.a. gymnasieskolan, såsom exempelvis matematiklärare, ska ges möjligheter att fördjupa sina ämneskunskaper. Fortbildningssatsningen är ett riktat statsbidrag till kommunerna. Hela lärarlyftet beräknas omfatta 3,7 miljarder kronor under åren 2007–2010. Vidare pågår sedan tidigare en matematiksatsning genom Myndigheten för skolutvecklings försorg. Myndigheten har regeringens uppdrag att initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten på matematikundervisningen i bl.a. gymnasieskolan (U2006/564/G). Till detta ska läggas att frågor om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun berörs i det pågående arbetet med en ny skollag.

Yrkanden om att skolmåltiderna i gymnasieskolan ska vara kostnadsfria har vid flera tillfällen avslagits av riksdagen på förslag av utskottet, senast vid det förra riksmötet (bet. 2006/07:UbU9 s. 8). Utskottet hänvisade till att Gymnasieutredningens pågående arbete och att arbetet med en ny skollag inte skulle föregripas. Utskottet vidhåller sin inställning i frågan.

När det därefter gäller yrkandet om att folkbildningens pedagogik ska användas i gymnasieskolan hänvisar utskottet till att val av pedagogik är en fråga för den enskilda skolan.

Med anledning av yrkandet om att regeringen ska verka för att bl.a. gymnasieskolor förbjuder nollningar och insparkar av kränkande karaktär vill utskottet anföra följande. Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Av lagen följer att huvudmannen har långtgående skyldigheter att vidta aktiva åtgärder för att motverka bl.a. kränkande behandling. Huvudmannen har exempelvis skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan och att förebygga, förhindra, utreda samt vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Ytterligare stöd för rektor och lärare kan hämtas i Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling (SKOLFS 2007:7). Skolverket har i uppdrag att följa upp hur lagen tillämpas bl.a. i gymnasieskolan. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 1 mars 2009 (U2006/5849/S). I sammanhanget kan även nämnas att Myndigheten för skolutveckling fått i uppdrag av regeringen att bl.a. sammanställa och kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning och utforma en utbildningssatsning i forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan (U2007/1205/S). Utskottet anser att något uttalande från riksdagen inte är påkallat.

När det slutligen gäller yrkandet om utökad möjlighet till frisökning, vill utskottet erinra dels om att utskottet våren 2007 tillstyrkt proposition 2006/07:1 Frisökning – ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m. (bet. 2006/07:UbU15), dels om att det i direktiven till Gymnasieutredningen bl.a. sägs att utredaren ska se över hur lokala inriktningar ska kunna omfattas av frisökning (dir. 2007:8, 2007:143). Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Utvecklingen av gymnasieskolan, punkt 1 (s)

 

av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub245 och 2007/08:Ub514 yrkandena 2, 3 och 5 samt avslår motionerna 2007/08:Ub244, 2007/08:Ub312 och 2007/08:Ub496.

Ställningstagande

Gymnasieskolan ska skapa förutsättningar för eleverna att tillägna sig och utveckla kunskaper. Genom studier ska eleverna skaffa sig en grund med beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Men dagens gymnasieskola brottas med kvalitetsproblem och är i behov av förändringar för att kunna svara upp mot det moderna samhällets ökade kunskapskrav. Det är avgörande att fler elever slutför skolan med fullständiga betyg utan att kunskapskraven sänks och att samtliga elever ges möjligheter att slutföra sin utbildning. Alla elever måste dessutom få det stöd som behövs för att nå studiemålen. Det är också viktigt att på ett individualiserat vis möta varje elevs behov av stöd för sin utveckling. Vidare måste frånvaron och avhoppen från gymnasieskolan minska. Skolan har ett ansvar att se varje enskild elev och vid upprepad frånvaro sätta in stöd och hjälp.

Under den förra mandatperioden beslutade riksdagen att en ny modern gymnasieskola skulle införas hösten 2007. Bland det första den borgerliga regeringen gjorde när den kommit till makten var att dra tillbaka denna välbehövliga reform av gymnasieskolan. Vi ser nu med oro på vad en gymnasieskola med tydliga borgerliga förtecken kommer att innebära för ungdomars framtidsmöjligheter. Bland de förslag som redan skulle ha varit genomförda om vi fått råda kan nämnas att lokala kurser ska kvalitetssäkras av Skolverket och att kärnämneskurser ges prägel av den utbildning som eleven följer. En annan förändring som vi vill se är att informationen och möjligheterna till praktik måste bli bättre i gymnasieskolan.

Utvecklingen av det individuella programmet är inte positiv. Den höga andelen elever med bristande behörighet till nationella program och avhopp från nationella program måste åtgärdas. Inledningsvis måste åtgärder vidtas så att fler elever blir behöriga till ett nationellt program. Vidare måste även uppföljningen av eleverna sedan de kommit in på ett nationellt program bli mer effektiv. Elever i behov av stöd måste i första hand erbjudas hjälp och i andra hand byte av studieväg för att undvika onödiga avhopp. Icke behöriga elever bör erbjudas möjligheten att gå ett programinriktat individuellt program, som innebär att eleven parallellt med att läsa in behörigheten kan gå ett nationellt program. En sådan lösning innebär ökad motivation och därigenom förbättrade förutsättningar att slutföra en gymnasieexamen.

2.

Gymnasial yrkesutbildning, punkt 2 (s)

 

av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub365, 2007/08:Ub498 yrkande 5, 2007/08:Ub514 yrkande 4 och 2007/08:A400 yrkande 15 och avslår motionerna 2007/08:Ub207, 2007/08:Ub300 och 2007/08:A391 yrkande 6.

Ställningstagande

Kvaliteten och resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade utbildningarna. Bärande inslag i den av den socialdemokratiska regeringen beslutade gymnasiereformen, som skulle ha trätt i kraft 2007, var en förstärkning av de yrkesinriktade utbildningarna där kärnämnena svenska, matematik och engelska tydligt skulle anpassas till respektive yrkesprogram, men där målen skulle vara desamma och ge samma grundläggande behörighet till högskolan. Det är viktigt att ungdomar ges möjligheter att slutföra en gymnasieutbildning med fullständiga betyg utan att kunskapskraven sänks. Ungdomar som inte gått ut gymnasiet har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Vi ser nu hur regeringen genom sina utredningsdirektiv drar ned ambitionerna för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen genom att sänka kunskapskraven i kärnämnena. Detta är fel väg att gå. Fler, inte färre, behöver adekvata kunskaper för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det moderna yrkeslivet ställer generellt högre krav på kunskaper i kärnämnena än tidigare. Dessutom skapas återvändsgränder när vissa gymnasieutbildningar inte ger högskolebehörighet, återvändsgränder som bidrar till att öka klyftorna i samhället.

I dag har inte någon instans ett samlat ansvar för utbudet av yrkesutbildningar i gymnasieskolan. Utbildningsutbudet i en region är sällan ett resultat av någon planeringsprocess utan alltsomoftast ett resultat av kommuners och fristående skolors självständiga beslut, som inte primärt är relaterade till arbetsmarknadens behov. Ett sätt att förbättra samverkan mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens parter är att bygga upp en programrådsstruktur. De nationella programråden skulle ha till uppgift att kontinuerligt utveckla innehållet i utbildningarna så att dessa håller en tillräckligt bra kvalitet. Regionala programråd bör inrättas för att tillsammans med de olika utbildningsanordnarna i regionen ta ett samordnande ansvar för utbudet och dimensioneringen av yrkesutbildningarna. Detta behövs för att säkerställa att det blir praktiskt möjligt för ungdomar att välja de yrkesutbildningar som motsvaras av arbetsmarknadens behov.

Slutligen för att ytterligare vässa yrkesutbildningens konkurrenskraft bör skolväsendet på en alltmer global arbetsmarknad underlätta för de yrkesinriktade gymnasieprogrammen att knyta internationella kontakter och på så sätt bidra till att lyfta fram och utveckla berörda yrken.

3.

Lokala styrelser med elevmajoritet, punkt 3 (s, v, mp)

 

av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub305 yrkande 10, 2007/08:Ub331 och 2007/08:Ub566 yrkande 16.

Ställningstagande

Under många år har det funnits en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i kommunala gymnasieskolor. Försöksverksamheten har fungerat ytterst väl och aktivt bidragit till bättre skolmiljöer, mer aktivt ansvarstagande från elevernas sida och inte minst fungerat som en konkret demokratiskola för eleverna. Från många av försöksskolorna har det vittnats om hur eleverna växt med uppgiften och tydligt levt sig in i att ta ansvar för skolverksamhetens helhet med ett ofta bättre studieresultat som följd. Mot den redovisade bakgrunden är det mycket olyckligt att regeringen 2007 avskaffade möjlighet till lokala styrelser med elevmajoritet.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att återinföra den nu avskaffade möjligheten till elevinflytande i gymnasieskolan.

4.

Studieorganisatoriska frågor m.m., punkt 4 (v)

 

av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Ub353 yrkandena 11 och 14 samt avslår motionerna 2007/08:Ub468 och 2007/08:Ub469.

Ställningstagande

Fristående gymnasieskolor bör av flera anledningar inte ges möjlighet att anordna gymnasieskolans individuella program. För det första leder undervisning på det individuella programmet vid friskolor till att segregeringen ökar. Valet till det individuella programmet kommer att ha en segregerande effekt precis som tidigare valet av skolor och friskolor har haft. Dessutom kan man befara att det kommer att startas friskolor som endast erbjuder det individuella programmet, vilket i sig skapar segregering. Det innebär också att den naturliga och nödvändiga kontakten med gymnasieskolans övriga program uteblir, vilket kan ha negativ inverkan på elevernas motivation. Det finns anledning att tro att de fristående skolorna inte har förutsättningar att kunna erbjuda eleverna på det individuella programmet en tillräckligt bra utbildning.

Många av eleverna på det individuella programmet har dessutom problem, t.ex. av social eller psykisk karaktär, som ställer stora krav på en väl utbyggd elevhälsa med utbildad personal, något som saknas i många av de fristående skolorna. Bristen på insyn i de fristående skolorna är ytterligare en anledning till att dessa skolor inte bör bedriva en verksamhet där det är oerhört viktigt att kvaliteten upprätthålls. Eleverna på det individuella programmet kan därtill behöva stöd och stimulans även utanför skolan, vilket förutsätter ett samarbete mellan skolan och andra institutioner och verksamheter. För att kommunen ska ha optimala möjligheter att planera och samordna detta bör endast kommunala skolor kunna erbjuda det individuella programmet.

Flera storstadskommuner har infört system med betygsintagning till den kommunala gymnasieskolan. Förutom att betygsintagningen stärker betygens negativa roll i grundskoleundervisningen skapar den starka segregationseffekter mellan elever med höga respektive låga betyg. Till detta ska läggas att elever med utländsk bakgrund av sociala och klassmässiga skäl generellt har lägre betyg än infödda svenska elever. Argumentet som framförts från vissa håll att betygsintagningen skulle minska den etniska segregationen genom att elever från storstädernas förorter ges möjlighet att studera på populära gymnasieskolor i innerstaden avvisas sålunda. Aktuell forskning visar också att både den etniska och den socioekonomiska segregeringen har ökat sedan betygsintagningen infördes i Stockholms stads gymnasieskolor. Jag vill därför understryka behovet av att införa en närhetsgaranti vid antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna. Alla elever som söker till ett nationellt program skulle härigenom, så långt platserna räcker, garanteras plats i den närmaste gymnasieskolan som har det program som eleven sökt.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag med den inriktning jag nu anfört.

5.

Vissa ämnen och kunskapsområden, punkt 5 (s, v, mp)

 

av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ju210 yrkande 8, 2007/08:Ju216 yrkande 5, 2007/08:Ju400 yrkande 8 och 2007/08:Ub555 samt avslår motionerna 2007/08:Ub204, 2007/08:Ub251, 2007/08:Ub292, 2007/08:Ub296, 2007/08:Ub323, 2007/08:Ub390, 2007/08:Ub441, 2007/08:Ub532 och 2007/08:Ub545.

Ställningstagande

Barnsexturismen i världen är omfattande med ett stort antal barn som utnyttjas och kränks varje år. Människor som arbetar inom turismindustrin har i regel otillräckliga kunskaper om barnsexturism och dess negativa effekter i de samhällen där den finns. Turismindustrin vet heller inte alltid hur den kan engagera sig för att stoppa barnsexturism. Det är därför viktigt att elever på turismutbildningarna har djupa kunskaper om barnsexturism. I dag diskuteras inte barnsexturism på turismutbildningarna, trots den potentiella roll som anställda i resebranschen kan spela, för att bekämpa och ta avstånd från barnsexturism. För att visa att frågan är prioriterad och för att studenterna ska få en helhetssyn på turismsektorn, är det av yttersta vikt att information om barnsexhandel och barnsexturism ingår som en obligatorisk del av turismutbildningarna på bl.a. gymnasienivå.

6.

Kompetensutveckling för lärare m.m., punkt 6 (s)

 

av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Ub514 yrkande 6 och avslår motionerna 2007/08:Ub324, 2007/08:Ub430 och 2007/08:Ub474.

Ställningstagande

Gymnasieelevernas kunskaper i matematik måste förbättras så att de klarar av de alltmer utmanande arbetsuppgifter de ställs inför på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att de elever som väljer att gå vidare till den högre utbildningen har en god matematisk grund att stå på och ett intresse för ämnet matematik. För att åstadkomma denna förbättring av elevernas matematikkunskaper är det nödvändigt att lärarna i matematik får en kontinuerlig kompetensutveckling i matematik.

7.

Skolmåltider, punkt 7 (s, v, mp)

 

av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub272 och 2007/08:Ub507.

Ställningstagande

Många kommuner verkar tycka att det är en bra strategi att dryga ut kommunbudgeten genom att låta gymnasieeleverna betala för sin egen mat. Det skapar stora problem för många familjer när de får en ny stor utgift att hantera. En del väljer också att inte betala hela avgiften utan betalar per måltid – ett system som finns i flera av dessa kommuner. Därmed tas i vissa fall tryggheten för barnen och ungdomarna bort när de inte är säkra på att kunna äta en riktig måltid om dagen. Dessa barn och ungdomar särskiljs också på ett tydligt sätt från de övriga när de inte äter tillsammans med sina kamrater. Skolmaten är något som måste vara gratis för alla ungdomar som går på gymnasieskolan. Trots att det inte funnits en lagreglering har det länge varit en självklarhet att skollunchen är kostnadsfri. När nu alltfler kommuner och friskolor börjar avgiftsbelägga måltiderna, visar detta på att åtgärder behövs inom området. En lagreglering finns redan för grundskolan. Vi vill att den också ska omfatta gymnasieskolan.

Nödvändiga åtgärder för att garantera eleverna fria måltider måste självklart gälla såväl kommunala skolor som alla former av friskolor om de får något statligt eller kommunalt stöd. Det är viktigt att skollunchen är kostnadsfri så att denna är tillgänglig för alla. Detta är viktigt ur många perspektiv dels ur ett näringsperspektiv, dels ur ett klassfrågeperspektiv. Det får aldrig bli en fråga om vem som har råd att äta skollunch! Alla måste få möjligheten att prestera bra. För att det ska vara möjligt är intaget av näringsriktig och vällagad mat A och O.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:Ju210 av Jan Lindholm och Bodil Ceballos (båda mp):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att kunskap om barnsexhandel och barnsexturism inkluderas som en obligatorisk del i samtliga turismutbildningar i Sverige på gymnasienivå, eftergymnasial nivå och högskolenivå.

2007/08:Ju216 av Lena Olsson m.fl. (v):

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga turismutbildningar ska innehålla en del om prostitution och barnsexturism.

2007/08:Ju400 av Lars U Granberg (s):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kunskap om barnsexhandel och barnsexturism inkluderas som en obligatorisk del i samtliga turismutbildningar i Sverige på gymnasienivå, eftergymnasial nivå och högskolenivå.

2007/08:Ub204 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en förberedande teoretisk körkortsutbildning som ett frivilligt tillval i gymnasieskolan.

2007/08:Ub207 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationella åtgärder för att klara gruvindustrins personalbehov.

2007/08:Ub244 av Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av gymnasieskolan ur ett jämställdhetsperspektiv.

2007/08:Ub245 av Pia Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet till praktik under studietiden.

2007/08:Ub251 av Susanne Eberstein och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om adekvat utbildning i kost- och näringslära för dem som arbetar med att servera och laga mat.

2007/08:Ub272 av Catharina Bråkenhielm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av fria skolmåltider.

2007/08:Ub292 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa körkortsutbildning i skolan.

2007/08:Ub296 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av hem- och konsumentkunskap även i gymnasiet.

2007/08:Ub300 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett utökat samarbete kring hantverksutbildningar och yrkesutbildningar.

2007/08:Ub305 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan.

2007/08:Ub312 av Eva Bengtson Skogsberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelverket som förhindrar distansundervisning på gymnasiet tas bort.

2007/08:Ub323 av Katarina Brännström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om obligatorisk konsumentekonomi i gymnasieskolan.

2007/08:Ub324 av Helena Bouveng (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om frisök till gymnasiet.

2007/08:Ub331 av Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla lokala skolstyrelser med elevmajoritet.

2007/08:Ub353 av Lars Ohly m.fl. (v):

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fristående skolor ej ska kunna erbjuda individuellt program.

14.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om närhetsgaranti i gymnasieskolan.

2007/08:Ub365 av Roland Bäckman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en internationalisering för yrkesinriktade gymnasieprogram

2007/08:Ub390 av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gymnasieskolan även bör främja kooperativt entreprenörskap med ekonomiska föreningar.

2007/08:Ub430 av Peter Jonsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om folkbildningens betydelse som en viktig del i det livslånga lärandet och om vikten av att folkbildningens pedagogik används i gymnasie- och vuxenutbildningen.

2007/08:Ub441 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av facklig skolinformation.

2007/08:Ub468 av Fredrik Schulte (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om entreprenadförhållanden inom skolan.

2007/08:Ub469 av Fredrik Schulte (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att ändra gymnasieförordningen (1992:394) för att även möjliggöra för friskolor att starta riksidrottsgymnasium.

2007/08:Ub474 av Thomas Bodström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbud mot nollning och inspark.

2007/08:Ub496 av Pia Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gymnasieskolans treåriga program ska kunna förlängas.

2007/08:Ub498 av Mona Sahlin m.fl. (s):

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om programråd på nationell och regional nivå för gymnasiala yrkesutbildningar.

2007/08:Ub507 av Désirée Liljevall m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolmåltider i gymnasieskolan.

2007/08:Ub514 av Marie Granlund m.fl. (s):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lokala kurser ska kvalitetssäkras av Skolverket.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka kvaliteten på det individuella programmet.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förstärka kvaliteten på yrkesutbildningarna.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kompetensutveckling för alla lärare som undervisar i matematik i gymnasieskolan.

2007/08:Ub532 av Marina Pettersson och Monica Green (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att införa förberedande körkortsutbildning i skolan.

2007/08:Ub545 av Chatrine Pålsson Ahlgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kompetensutveckling inom demensvården.

2007/08:Ub555 av Krister Hammarbergh m.fl. (m, kd, c, mp, v, fp, s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att information om barnsexhandel och barnsexturism bör vara en obligatorisk del av turismutbildningar i Sverige på gymnasienivå, eftergymnasial nivå och högskolenivå.

2007/08:Ub566 av Mats Pertoft m.fl. (mp):

16.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra och permanenta möjligheten att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet vid gymnasieskolor.

2007/08:A391 av Magdalena Streijffert m.fl. (s):

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om yrkesutbildningarna.

2007/08:A400 av Mona Sahlin m.fl. (s):

15.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieutbildning.