Skatteutskottets betänkande

2019/20:SkU18

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändring av systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad genom att taket för uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer (M, V och KD).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:94 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.

Tre yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Slopat tak för uppskov m.m.

Reservationer

1.Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad, punkt 1 (V)

2.Slopat tak för uppskov m.m., punkt 2 (M)

3.Slopat tak för uppskov m.m., punkt 2 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:94 och avslår motion

2019/20:3528 av Tony Haddou m.fl. (V).

Reservation 1 (V)

2.

Slopat tak för uppskov m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:3535 av Hampus Hagman m.fl. (KD) och

2019/20:3543 av Niklas Wykman m.fl. (M).

Reservation 2 (M)

Reservation 3 (KD)

Stockholm den 23 april 2020

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), David Lång (SD), Anna Vikström (S), Sultan Kayhan (S), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Arman Teimouri (L), Lars Thomsson (C), Alexandra Völker (S), Ingela Nylund Watz (S), Lorena Delgado Varas (V), Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD), Karolina Skog (MP) och Camilla Brodin (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:94 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

I ärendet har tre följdmotioner väckts. Yrkandena återges i bilaga 1.

Bakgrund

Gällande rätt

En skattskyldig som avyttrar en privatbostad (ursprungsbostad) med vinst och förvärvar en ny bostad (ersättningsbostad) kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Ett uppskovsbelopp erhålls genom att den skattskyldige i samband med att kapitalvinsten redovisas gör ett avdrag för uppskovsbelopp.

Med ursprungsbostad avses enligt 47 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) en privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES) som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad.

Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt

  1. under minst ett år närmast före avyttringen eller
  2. under minst tre av de senaste fem åren.

Vid expropriation och vissa andra förfaranden räknas dock bostaden enligt 47 kap. 4 § samma lag som en privatbostad även om den skattskyldige ännu inte har bott där ett år.

Med ersättningsbostad avses enligt 47 kap. 5 § inkomstskattelagen en tillgång i en stat inom EES som vid förvärvet är

  1. småhus med mark som är småhusenhet
  2. småhus på annans mark
  3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet
  4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3
  5. bostad i ett privatbostadsföretag
  6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet eller
  7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.

Ersättningsbostaden får som huvudregel inte ha förvärvats tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras. En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastig­heten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Det finns även bosättningskrav för ersättnings­bostaden. Den skattskyldige måste bosätta sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen av ursprungsbostaden.

Ränta på uppskovsbeloppet

Den som har ett uppskovsbelopp ska fr.o.m. 2009 års inkomsttaxering betala ränta för den latenta skattekredit som uppskovsbeloppet innefattar. Räntebeläggningen sker lagtekniskt genom att den som har ett uppskovs­belopp tar upp en särskild schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Skatte­belastningen av denna schablonintäkt (genom ökning av överskott eller minskning av underskott i inkomstslaget) är det som i praktiken är räntan. Av 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen framgår att schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. Det betyder att eventuella återföringar av uppskovsbeloppet, helt eller delvis, under beskattningsåret inte beaktas. På motsvarande sätt påförs inte heller någon schablonintäkt för ett uppskovsbelopp det år då beloppet uppkommer. Av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemo­kraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, följer att ränte­beläggningen på uppskovsbeloppet ska avskaffas.

Återföring av uppskovsbeloppet till beskattning

Vid efterföljande avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning enligt 47 kap. 11 § inkomstskattelagen. Avyttras endast en del av bostaden ska en kvoterad del av uppskovsbeloppet återföras (motsvarande den andel som ersättningen för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången). Med avyttring likställs vid tillämpningen av 47 kap. 11 § att en ersättningsbostad övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Uppskovsbeloppet ska således också i en sådan situation återföras till beskattning. Även här gäller att en kvoterad del av uppskovsbeloppet ska återföras om det endast är fråga om en del av bostaden (motsvarande den andel som marknadsvärdet för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången).

Det återförda uppskovsbeloppet läggs samman med den nya kapitalvinsten eller kapitalförlusten för ersättningsbostaden till en samlad post att ta upp eller dra av. Om det resulterar i ett överskott ska det alltså tas upp till beskattning men det är möjligt att få ett nytt uppskov med beskattningen, om förut­sättningar för ett nytt uppskov finns efter den aktuella avyttringen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad ändras genom att taket för uppskovsbelopp höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Utskottets överväganden

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja taket för uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020. Riksdagen avslår motionsförslaget om att inte höja taket för uppskovsbeloppet.

Jämför reservation 1 (V).

Propositionen

Regeringen föreslår att taket för uppskovsbelopp ska höjas till 3000000kronor vid avyttring av en privatbostad som görs efter den 30 juni 2020. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och ska tillämpas på avyttringar som görs efter den 30 juni 2020. Avsikten med uppskovsreglerna vid avyttring av privatbostad är enligt regeringen främst att öka rörligheten på bostadsmarknaden (jfr prop. 1993/94:45 s. 36). Detta uppnås genom att en kapitalvinst från en avyttring, helt eller delvis, utan beskattning hos den skattskyldige kan investeras i en ny bostad. Ett uppskovsbelopp får dock inte överstiga ett takbelopp om 1 450 000 kronor multiplicerat med den skatt­skyldiges andel av ursprungsbostaden. Syftet med införandet av taket för uppskovsbelopp var bl.a. att begränsa förekomsten av skattekrediter (prop. 2007/08:27 s. 111). Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2015 (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254) bör vara en vägledande princip för skattepolitiken att beskattning i möjligaste mån ska ske i nära anslutning till inkomstens förvärvande. När takbeloppet infördes 2008 var det 1600000kronor. Det sänktes 2010 till nuvarande 1 450 000 kronor för att finansiera vissa reformeringar av den kommunala fastighetsavgiften (prop. 2009/10:33 s. 49). Taket är tillfälligt slopat för avyttringar som görs under tiden den 21 juni 2016–30 juni 2020 i syfte att bidra till ökad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden och ett effektivare utnyttjande av bostads­beståndet genom att skapa flyttkedjor. Efter att det tillfälliga slopandet har löpt ut kommer avyttringar som görs efter den 30 juni 2020 att kunna påverkas av taket. När slopandet av taket infördes gjorde regeringen bedömningen att tids­begränsningen ökade incitamentet att genomföra en flytt i närtid, vilket var angeläget för att få till stånd nödvändiga flyttkedjor, samtidigt som det innebar att det inte skapades lika stora skattekrediter jämfört med ett permanent slopande (prop. 2016/17:25 s. 14). Dessa skäl gör sig enligt regeringen alltjämt gällande. Regeringen är därför inte beredd att nu föreslå ett permanent slopande av taket för uppskovsbeloppet.

Motionen

I kommittémotion 2019/20:3528 av Tony Haddou m.fl. (V) föreslås att regeringens proposition 2019/20:94 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ska avslås. Motionärerna anför att Ekonomi­styrningsverket avstyrker förslaget med motiveringen att det inte är tillräckligt väl belagt att rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden ökar i sådan utsträckning att det motiverar avsteg från principen om beskattning i nära anslutning till inkomstens förvärvande. Motionärerna delar denna synpunkt och menar att förslaget också ökar den ekonomiska ojämlikheten. Nästan hela inkomstförstärkningen går enligt motionärerna till individer i den översta inkomstdecilen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att syftet med införandet av taket för uppskovsbeloppet vid avyttring av privatbostad bl.a. var att begränsa förekomsten av skatte­krediter. För att på kort sikt bidra till ökad rörlighet på bostads- och arbets­marknaden och ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet genom att skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten har takbeloppet dock under en begränsad tidperiod slopats. Utskottet konstaterar vidare att metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp av en billigare bostad har ändrats, så att den i de flesta fall blivit mer generös.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att även på längre sikt underlätta rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden och att taket för uppskov med kapitalvinstbeskattning vid avyttring av privatbostad därför ska höjas.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motionsförslaget.

Slopat tak för uppskov m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att slopa taket för uppskovsbeloppet för kapitalvinster vid avyttring av privatbostad och om att betalningen av ränta på uppskovsbeloppet ska kunna skjutas upp.

Jämför reservation 2 (M) och 3 (KD).

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:3543 av Niklas Wykman m.fl. (M) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen att taket för uppskovsbeloppet för kapitalvinster vid avyttring av privatbostad på sikt ska avskaffas för att bostadsbeståndet ska kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt.

Motionärerna anför att skatter har en styrande effekt och påverkar människors beteenden och beslut. Att på sikt avskaffa taket för uppskovs­beloppet kan bidra till att få flyttkedjorna på bostadsmarknaden att fungera bättre.

Det behövs ökad rörlighet på den svenska bostadsmarknaden och motionärerna anser därför att ytterligare reformer bör presenteras framöver för att åstadkomma detta. Motionärerna anför vidare att ett tak för uppskovs­beloppet inte bidrar till att lätta problemen på svensk bostadsmarknad. Motionärerna menar att den lösning som temporärt funnits på plats sedan 2016 bör bli permanent för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. Politiken bör underlätta för ökad rörlighet i kombination med andra åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad och reformer för förbättrad bostadsförsörjning.

I kommittémotion 2019/20:3535 av Hampus Hagman m.fl. (KD) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen att en modell bör utredas i vilken taket för uppskovsbeloppet för kapitalvinstskatten slopas vid köp av en ny bostad samtidigt som betalningen av uppskovsräntan ska kunna skjutas på framtiden.

Enligt motionärerna leder de s.k. flyttskatterna tillsammans med de utökade amorteringskraven till att många drar sig för att byta bostad. Äldre stannar kvar i för stora hus, barnfamiljer bor trångt och studenter tvingas välja bort studieorter. Dessa låsningar på bostadsmarknaden får enligt motionärerna negativa konsekvenser för hela samhället.

Motionärerna föreslår att det genomförs en för staten kostnadsneutral reform som ska bygga på att taket för uppskov med kapitalvinstskatten tas bort om man köper en ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av en ny bostad. Motionärerna menar att vinsten vid försäljningen då inte tvingas fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörlighet som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras. Staten ska enligt motionärerna kompenseras genom en höjning av räntan uppskovet motsvarande statens kreditkostnad.

Utskottets ställningstagande

När det tillfälliga slopandet av taket infördes gjorde regeringen bedömningen att tidsbegränsningen ökade incitamentet att genomföra en flytt i närtid, vilket var angeläget för att få till stånd nödvändiga flyttkedjor, samtidigt som det innebar att det inte skapades lika stora skattekrediter som vid ett permanent slopande. Dessa skäl gör sig enligt regeringen alltjämt gällande. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning och är därför inte berett att förorda att taket för uppskov nu helt ska slopas.

När det gäller förslaget om att betalningen av ränta på uppskovsbeloppet ska kunna skjutas på framtiden konstaterar utskottet att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet enligt januariavtalet ska avskaffas. Utskottet ser därför inte något skäl att nu förorda en förändring av räntebeläggningen. Motions­förslagen avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad, punkt 1 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3528 av Tony Haddou m.fl. (V) och

avslår proposition 2019/20:94.

Ställningstagande

Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget med motiveringen att det inte är tillräckligt väl belagt att rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden ökar i sådan utsträckning att det motiverar avsteg från principen om beskattning i nära anslutning till inkomstens förvärvande. Vänsterpartiet delar denna synpunkt och vi menar att förslaget också ökar den ekonomiska ojämlikheten. Nästan hela inkomstförstärkningen går till individer i den översta inkomst­decilen. Vi föreslår därför att regeringens proposition 2019/20:94 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ska avslås.

2.

Slopat tak för uppskov m.m., punkt 2 (M)

av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3543 av Niklas Wykman m.fl. (M) och

avslår motion

2019/20:3535 av Hampus Hagman m.fl. (KD).

Ställningstagande

Vi menar att skatter har en styrande effekt och påverkar människors beteenden och beslut. Att på sikt avskaffa taket för uppskovsbeloppet kan bidra till att få flyttkedjorna på bostadsmarknaden att fungera bättre. Det behövs ökad rörlighet på den svenska bostadsmarknaden och Moderaterna anser därför att ytterligare reformer bör presenteras framöver för att åstadkomma detta. Ett tak för uppskovsbeloppet bidrar inte till att lätta problemen på svensk bostads­marknad. Vi menar att den lösning som temporärt funnits på plats sedan 2016 bör bli permanent för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. Moderaterna anser att politiken bör underlätta för ökad rörlighet i kombination med andra åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad och reformer för förbättrad bostadsförsörjning. Vi föreslår därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att taket för uppskovsbeloppet för kapitalvinster vid avyttring av privatbostad på sikt bör avskaffas för att bostadsbeståndet ska kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt.

3.

Slopat tak för uppskov m.m., punkt 2 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3535 av Hampus Hagman m.fl. (KD) och

avslår motion

2019/20:3543 av Niklas Wykman m.fl. (M).

Ställningstagande

Vi menar att de s.k. flyttskatterna tillsammans med de utökade amorterings­kraven leder till att många drar sig för att byta bostad. Äldre stannar kvar i för stora hus, barnfamiljer bor trångt och studenter tvingas välja bort studieorter. Dessa låsningar på bostadsmarknaden får negativa konsekvenser för hela samhället.

Kristdemokraterna föreslår att det genomförs en för staten kostnadsneutral reform som ska bygga på att taket för uppskov med kapitalvinstskatten tas bort om man köper en ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av en ny bostad. Vi menar att vinsten vid försäljningen då inte tvingas fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras. Staten ska kompenseras genom en höjning av räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnad. Vi föreslår därför att riksdagen tillkänna­ger för regeringen att en modell bör utredas i vilken taket för uppskovsbeloppet för kapitalvinstskatten slopas vid köp av en ny bostad samtidigt som betalningen av uppskovsräntan ska kunna skjutas på framtiden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:94 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotionerna

2019/20:3528 av Tony Haddou m.fl. (V):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:94 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.

2019/20:3535 av Hampus Hagman m.fl. (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell där uppskovstaket tas bort på reavinstskatten om man köper ny bostad, samtidigt som betalningen av uppskovsränta ska kunna skjutas på framtiden, och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3543 av Niklas Wykman m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt permanent avskaffa taket för uppskovsbeloppet för kapitalvinster vid avyttring av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag