Inkomstskatt

Anf. 1 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU11.

Som boende i ett glesbygdslän är jag glad åt att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor milen. Denna förändring beräknas ge bilpendlare en årlig skattelättnad på cirka 4 700 kronor om man åker fyra mil om dagen till och från jobbet, vilket är genomsnittet. Det är säkert mer i mitt hemlän, som alltså är ett glesbygdslän.

På många ställen i mitt hemlän och andra, liknande län finns det ingen kollektivtrafik, eller också går turerna så glest att det är omöjligt att arbetspendla för till exempel vårdpersonal som jobbar helg. Bor du i exempelvis Leksand och jobbar eftermiddag eller helg på Falu lasarett kommer du dit men inte hem. Det finns även mindre orter som inte ens har kollektivtrafik. Jag känner väl till den här problematiken eftersom jag tidigare har varit ordförande för kollektivtrafiken i Region Dalarna. Den ställs hela tiden mot prioriteringar i vården.

Det är därför välkommet att avdraget för arbetspendling höjs till 25 kronor milen - äntligen, får man väl säga, för det var länge sedan avdraget ändrades. Drivmedelspriserna har dessutom skjutit i höjden på grund av tidigare politiska beslut och Ukrainakriget. Förslaget beräknas kosta ungefär 1,6 miljarder kronor och är ett ben i principen att det ska löna sig att arbeta.

Herr talman! Ett annat förslag är ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Att jobbskatteavdraget förstärks för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att ge äldre möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta föreslås dels mot bakgrund av att Sveriges befolkning åldras, det vill säga att den andel av befolkningen som befinner sig i arbetsför ålder minskar, dels mot bakgrund av att vi blir allt äldre - och faktiskt friskare. Vi har möjlighet att arbeta längre innan vi pensionerar oss, och för de flesta är arbete bra för hälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Apropå vårdpersonal skriver Arbetsgivarverket att förslaget har goda förutsättningar att utöka utbudet av arbetskraft. Det torde därmed även göra en del för att lindra kompetensbristen i vården och för att vi fortsatt ska kunna dra nytta av den erfarenhet och kunskap som äldre har förvärvat under många år.

Sverige har i dag världens sjätte högsta skattetryck. Under de gångna åren bedrev den socialdemokratiska regeringen en tydlig skattehöjarpolitik där man i regeringsställning höjde totalt 46 olika skatter så fort man fick chansen. Det är tydligt att svenska folket ville ha en annan riktning än mer skattehöjarpolitik, och i valet gav man den borgerliga regeringen mandat för en ny kurs.

Vi måste fråga oss om vi med världens sjätte högsta skattetryck har världens sjätte bästa sjukvård, skola eller äldreomsorg. Man kan alltså fundera på hur vi fördelar resurserna.

Herr talman! För inkomståret 2023 är skiktgränsen 51 200 kronor i månaden. Det innebär att du betalar statlig inkomstskatt med 20 procent på dina inkomster över 51 200 kronor. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För inkomståret 2022 var skiktgränsen 46 200 kronor.

Att skiktgränsen höjs medför mer pengar i plånboken, vilket stimulerar till arbete och utgör ett ben till i principen att det ska löna sig att jobba. Detta är en schablonmässig ökning som bör bestå då den stimulerar till jobb och kanske mer konsumtion, vilket gör att staten får tillbaka pengar i form av moms.

Om vi inte höjer skiktgränsen innebär det i realiteten en skattehöjning, och det vill åtminstone inte vi ha. Cirka 1 miljon människor, många av dem med vanliga yrken, skulle komma över gränsen för statlig inkomstskatt och få betala högre skatt. För att fortsätta på vårdspåret kan vi konstatera att övertid tyvärr förekommer i alltför stor utsträckning inom vården men att en anställd i och med detta får lite mer kvar i plånboken, vilket kanske gör att man tycker att det lönar sig att ta ett övertidsskift och hjälpa till i det ansträngda läge som råder. Att inte höja skiktgränsen skulle knappast göra motivationen för att anstränga sig lite extra - att det ska löna sig att jobba - högre.

Herr talman! Låt oss ta ett exempel: En vidareutbildad sjuksköterska som med OB, grundlön och eventuell övertid kommer över gränsen för statlig inkomstskatt kanske tar ett extrapass för att hjälpa till och stötta sina kollegor - och kanske även för att kunna spara till att köpa något extra eller resa. Hon eller han kommer då att få betala drygt 70 procent i olika skatter och moms för att köpa varan. Det betyder att hon eller han måste jobba fem eller sex timmar gratis på ett åttatimmarspass. Att inte höja skiktgränsen stimulerar alltså knappast drivkraften att ta det där extrapasset och behöva åka från familjen en fredagskväll. Det är i alla fall min erfarenhet att den inte blir starkare av det.

Vi har ett Tidöavtal och en majoritet som tydligt stipulerar att skatten på inkomster från både arbete och pension ska sänkas. Tillsammans med en övergripande bidragsreform kommer det att bli mer lönsamt att arbeta och mindre lönsamt att gå på bidrag. Jag ser fram emot fler skattesänkningar för alla framöver, men som vår finansminister har sagt otaliga gånger måste vi bekämpa inflationen. Jag såg nu på morgonen att den steg ytterligare i februari. Här har regeringen ett utmanande läge och behöver lägga fram en åtstramande budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

(Applåder)

Anf. 2 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för ett intressant inlägg som jag skulle kunna ställa många frågor om.

Jag nöjer mig dock med att konstatera att den höjning av skiktgränsen som ledamoten nämnde har lett till att vi riksdagsledamöter och andra med motsvarande eller högre inkomster har fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden. Vi riksdagsledamöter kommer dessutom att få en retroaktiv höjning av våra arvoden, med hänvisning till det ekonomiska läget.

För pensionärer födda 1957 har riksdag och regering i stället höjt skatten. En familj där båda gick i pension förra året får i år nästan 6 000 kronor mindre i disponibel inkomst än vad de räknade med när de gick i pension. Är det inte lite magstarkt av regeringen att sänka sin egen skatt men inte rätta till det misstag som har gjorts gällande pensionärer födda 1957? Det duger liksom inte att sitta vid makten och skylla på tidigare regeringspartier, som flera moderater har gjort.

I regeringens budget för 2023 svarar regeringen dessutom på en framställning från PRO och SPF med att jobbavdraget höjs. Det visar att den nuvarande borgerliga regeringen kände till det orättvisa misstag som gjorts men aktivt valde att inte göra något i budgeten för 2023.

De pensionärer som är födda 1957 bryr sig inte om vem som gjorde fel, utan de bryr sig om vem som rättar till det och vem som vill rätta till det. De bryr sig om vem som ser till att de får den skattesats som de har räknat med.

Min fråga till Crister Carlsson är: Kommer regeringen att återkomma med retroaktiva övergångsregler för pensionärer födda 1957?

Anf. 3 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Jag tackar Ilona för frågan.

Man måste ändå backa bandet och se varifrån detta olyckliga beslut kommer. Det är ett olyckligt beslut; jag beklagar det verkligen. Men det är faktiskt den förra regeringen som borde ha informerat om denna förändring i ett tidigare skede, eftersom arbetet startade redan 2020.

Tyvärr går det inte att i efterhand ändra i skattetabellen för inkomstskatten, för den låses i december. Om detta skulle ha justerats skulle det ha gjorts i höstbudgeten, men vad jag förstår var det inget parti i riksdagen som gjorde det.

Anf. 5 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Jag är ganska van vid att människor bara säger mitt förnamn i stället för att behöva krångla med mitt långa efternamn, som dock är ganska lätt att uttala.

Det är precis som jag säger, apropå det som ledamoten Crister Carlsson gör nu: Det duger inte att skylla på andra. Det var inte bara Socialdemokraterna som införde dessa regler - även Moderaterna var med om att införa dem. Moderaterna kände till hur det såg ut för personer födda 1957; det nämndes till och med i regeringens budget varför man valde att inte sänka skatten för 57:orna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag tycker inte att det håller att skylla på tidigare regeringar. Det är Moderaterna som nu leder regeringen. Det är Moderaterna som har äldre och socialförsäkringsministerposten. Det är Moderaterna som har statsministerposten. Det är Moderaterna som har finansministerposten. Det är ni i Moderaterna som har möjlighet att göra någonting.

Jag vill upprepa att de pensionärer som är födda 1957 inte bryr sig om vem som har gjort fel. De bryr sig om vem som rättar till det. Den regering som Crister Carlsson representerar, via riksdagen, borde göra någonting.

Crister Carlsson talade i sitt första inlägg om skiktgränsen och hur bra det är för ekonomin med sänkt skatt. Men varför är det då inte bra att pensionärer får sänkt skatt? Varför ska pensionärer få en högre skatt som gör att de förlorar 3 000 i månaden? Vad innebär det för deras köpkraft, vad innebär det för Sveriges ekonomi och vad innebär det för dessa personer?

Anf. 6 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Pensionärernas ekonomi kommer vi att stärka genom garantipensionen, som räknas upp med 8,7 procent för 2023, och genom att införa ett särskilt jobbskatteavdrag för personer över 65. Hur det blir framgent med 57:orna kan jag inte svara på i dag.

Anf. 7 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för ett spännande inlägg. Han lade skickligt upp bollen till mig för att smasha på.

Vi har ju en finansminister som påstår att regeringens plan med finanspolitiken är att bekämpa inflationen. Man påstår också att man har en åtstramande budget, men i samma andetag pratar man om en skattesänkning för 13 miljarder kronor till Sveriges höginkomsttagare. Generellt är det ju så att de största reformerna som regeringen lägger fram handlar om sådant som kan elda på inflationen, med mer pengar till höginkomsttagare och till fossilindustrin.

Man kan ju också fundera på fördelningspolitiken. Crister Carlsson pratade om att det ska löna sig att jobba. Det verkar alltid vara så att det är just höginkomsttagare som behöver mer pengar för att det ska löna sig för just dem att jobba, medan låginkomsttagare snarare ska ha mindre pengar. Man kan fråga sig varför.

Crister Carlsson har ju haft ett engagemang i Region Dalarna. Detta är en region som nu ser ut att gå med ett underskott på 750 miljoner kronor. Det ser ut på ett liknande sätt i hela Regionsverige. Dessa 13 miljarder hade behövts i välfärden eller till våra barnfamiljer.

Man kan också fråga sig om det verkligen är så att ambitionen för politiken ska vara att sjuksköterskor ska ta en massa extrapass. Är det inte bättre att det finns mer pengar till fler kollegor? Jag är helt övertygad om att det finns många sjuksköterskor där ute som gärna har en extra kollega.

Min fråga till dig, Crister Carlsson, är: Hur ser du på denna prioritering? Är det verkligen rimligt?

Anf. 8 Crister Carlsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag kan inte dra någon annan slutsats än att ledamoten Eriksson inte tycker att det ska löna sig att utbilda sig. Många har kanske fem, sex eller sju års utbildning och har inte bara dragit på sig stora studielån utan har under dessa år också gått miste om en årlig lön som de människor som har gått direkt från gymnasiet till jobb har fått.

Enligt SCB är medellönen för gymnasieutbildade 32 000 kronor. Under de kanske fem och ett halvt år som en läkare har utbildat sig har personen gått miste om en lön på kanske 1 ½-2 miljoner kronor och dessutom dragit på sig en massa studieskulder. Jag tycker att dessa personer är värda att få en lite högre lön och inte behöva skatta bort en stor del av den.

Anf. 9 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Självklart ska det löna sig att utbilda sig, och självklart ska det löna sig att jobba. Men det är ju också så att läkare har en ganska markant högre lön är exempelvis undersköterskor.

Man återkommer alltid till detta. De som har höga löner måste få mer och mer pengar för att det ska löna sig för just dem att fortsätta jobba. För låginkomsttagare ska man däremot strama åt så mycket som det bara går.

Frågan kvarstår: Blir det mer eller mindre pengar till löneökningar för dem som jobbar i vården om man skär ned på välfärden? 13 miljarder kronor är ganska mycket pengar - det är 13 000 miljoner. Dessa pengar hade ju kunnat gå till exempelvis högre löner eller fler kollegor. De hade också kunnat gå till att stötta barnfamiljerna i detta svåra läge.

Det är ju väldigt tydligt att vi har en regering som totalt struntar i jämlikheten och rättvisan i det här landet. Man har nyss fått fram det elstöd som kom flera månader för sent och som inte blev ett högkostnadsskydd. En enda person får 700 000 kronor - vem det är får vi inte veta, för det har man höljt i dunkel. Detta motsvarar sex års matbudget för en familj med två barn.

Du pratar om sjuksköterskor och läkare, Crister Carlsson, och det är absolut behjärtansvärt. Men vi som sitter här får ju också denna skattesänkning. Folk i regeringen, som tjänar det dubbla, får också denna skattesänkning. Börs-vd:ar, som tjänar det tredubbla, fyrdubbla eller femdubbla, får också denna skattesänkning. Varför ska de ha mer pengar? Varför ska vi ha mer pengar? Vi behöver inte den där tusenlappen, men det finns andra som verkligen skulle behöva den. Hade inte 1 000 kronor mer till varje barnfamilj gjort ganska stor skillnad?

Hur kan man komma fram till att detta är en rimlig ordning och att det dessutom skulle vara åtstramande? Det har jag svårt att förstå.

(Applåder)

Anf. 10 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Läkare har en högre lön - eller en hög lön - efter kanske 13 års utbildning. Då får de en högre lön, men de har fortfarande studieskulder och förlorad arbetsinkomst. Jag tycker att läkare är värda en högre lön och att de är värda att inte behöva skatta bort alla pengar.

Vissa människor har hög inkomst och hög lön. Många av dem är entreprenörer. De har lyckats få det bra ställt. Många gånger har de dragit igång företag som har kunnat anställa en massa människor som i sin tur har betalat en massa skatt till staten och därmed till vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi moderater - och Tidöpartierna - är för sänkt skatt för alla. Det tror jag är den bästa drivkraften för att få folk i jobb.

(Applåder)

Anf. 12 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att uttrycka mitt varma deltagande till alla som kände Barbro Westerholm. Jag var själv inte en av dem, och vi träffades aldrig. Men jag och många med mig hyser den största respekt för Westerholms enorma gärning i denna kammare för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Jag går vidare till debatten. Vi befinner oss just nu i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Välling och blöjor finns bland de varor som ökat mest i pris. Var tredje person, ofta en kvinna, som arbetar i butik har en faktisk inkomst som ligger under fattigdomsgränsen. Deltider, hyvling, låg lön och timanställningar gör att arbetarkvinnor nu är i en särskilt utsatt situation.

I detta läge lägger regeringen 13 miljarder kronor på att sänka skatten för höginkomsttagare. Sedan säger man åt folk att leta låga priser på mat - som om det vore en sensationell nyhet. Från att ha viftat med den där falukorven till att säga bit ihop är steget långt, men detta steg har partier i vår regering tagit.

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om inkomstskatt. Förslagen som behandlas är riksdagsledamöternas och inkom under allmänna motionstiden.

Grunden för den socialdemokratiska skattepolitiken är att finansiera landets välfärd och skapa en mer rättvis fördelning av samhällets välstånd. "Skatterna och avgifterna har varit de instrument med vilkas hjälp vi kunnat förvandla vårt land från ett privilegiesamhälle till en välfärdsstat byggd på solidaritetens och gemenskapens principer." Så står det att läsa i en socialdemokratisk riksdagsmotion av Olof Palme, Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Carlsson med flera från 1978.

Herr talman! Det finns personer som frågar sig, och jag ber om ursäkt för språket, vad fan man får för pengarna. Svaret är väldigt enkelt. Man får ett värdigare och mer rättvist samhälle. Man får också ett friare samhälle, för i de länder där välfärden är begränsad och klassklyftorna enorma blir inte heller den med hög inkomst fri. Fattigdomen eskalerar och tvingar in de förvisso flådiga villorna bakom stängsel och väktare. Jag vet inte hur kul det är.

Skatt är välfärd. Skatt är undersköterskan på boendet, frukosten på förskolan och barnmorskan som förlöser våra barn. Skatt är höftledsoperationer, nationella prov och skolskjuts. Vi får tillbaka många gånger mer än det vi betalar in. Alla medborgare mår bra av att bo i ett samhälle där också folk med låga inkomster har självklar tillgång till vård, skola och omsorg. Det blir ett tryggare samhälle då.

När vi bevittnar dålig arbetsmiljö inom vården eller skolan måste vi koppla ihop det med skatt. Skattesänkningar leder till nedskärningar. Jag kan förstå att det finns personer som undrar varför man ska betala mer skatt på inkomst av lön än på avkastning av kapital. Varför ska kassörskan på Willys betala en större andel av sin lön i skatt än vad Willys ägare gör? Det går faktiskt inte ihop. Det finns många fler liknande exempel. Vi skulle därför behöva genomföra en skattereform för att komma åt detta och göra systemet mer begripligt, enhetligt och rättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Angående frågan om skatt för pensionärer som är födda 1957 är det uppenbart att många inte varit tillräckligt informerade om ändringarna som presenterades 2017. Det är ett problem oavsett var man står i sak.

Frågan måste nu ställas till regeringen eftersom det är den som sitter på verktygen. Det är regeringen som kan och måste analysera situationen och komma med förslag. Vi socialdemokrater har meddelat att vi kommer att agera konstruktivt om och när det sker.

Så till frågan om skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Åt den som har ska vara givet, verkar vara högerpartiernas melodi - till exempel fick en enda person över 700 000 kronor i elstöd. Man kan fundera på om regeringens prioritering är rimlig. Det tycker inte vi. Vi menar att de 13 miljarderna i skattesänkning hade behövts till barnfamiljer och välfärd. Men vårt budgetförslag vann som bekant inte, och vi värnar den sammanhållna budgetprocessen.

Jag yrkar bifall till reservation 13 om avdrag för fackföreningsavgiften. Staten ska inte aktivt ge fördelar till den ena parten på arbetsmarknaden som den andra inte får. Men så är det tyvärr i dag. Företag får dra av sina serviceavgifter för deltagande i arbetsgivarorganisationer och för konfliktfonder som de bygger upp. Medlemmar i facket får dock inte dra av för sina medlemsavgifter.

Med förvånande rapphet har borgerliga majoriteter avskaffat denna avdragsrätt, till nackdel för löntagarna, så snart de har haft chansen, först 2007 och sedan 2019. Man kan fråga sig varför. Är man inte nöjd med den svenska modellen? Varför vill man gynna den ena parten framför den andra? Jag låter det vara osagt, men vi från Socialdemokraterna är tydliga med var vi står: Avdragsrätten för fackföreningsavgiften måste återinföras.

Vi vill även att skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomst tas bort i samtliga inkomstintervall. Därför yrkar jag också bifall till reservation nummer 1.

(Applåder)

Anf. 13 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Jag tackar Sofie Eriksson för ett engagerat inlägg. Jag håller med om det mesta som sades, och några av reservationerna har vi också gemensamt.

Jag vill ta upp Socialdemokraternas särskilda yttrande om de ekonomiska villkoren för pensionärer födda 1957, som Sofie Eriksson också nämnde i sitt inlägg. Socialdemokraterna menar att det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringar i pensionssystemet. Socialdemokraterna menar att det förefaller rimligt att regeringen analyserar den uppkomna situationen och återkommer till riksdagen med eventuella justeringar eller övergångsregler. Som Sofie Eriksson sa i sitt inlägg välkomnar Socialdemokraterna ett sådant initiativ och kommer att agera konstruktivt om så sker.

Mina frågor till Sofie Eriksson blir därför: Varför gjorde inte Socialdemokraterna denna analys inför att den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram det förslag som har lett fram till denna orättvisa ekonomiska konsekvens? Varför väljer Socialdemokraterna att skriva ett särskilt yttrande i stället för att stödja Vänsterpartiets reservation om sänkt åldersgräns för förhöjt grundavdrag? Om vi enas i denna sal kan vi åtgärda denna orättvisa redan i dag.

Anf. 14 Sofie Eriksson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag tackar Ilona Szatmári Waldau för frågorna.

Precis som jag nämnde i mitt huvudanförande har många inte varit tillräckligt informerade om ändringarna, som har varit kända sedan 2017. Det är ett problem.

Vi socialdemokrater står dock bakom den överenskommelse som gjordes i Pensionsgruppen eftersom vi tror att det behövs breda överenskommelser om vårt pensionssystem för att trygga framtidens pensioner.

Vänsterpartiet föreslår inga övergångsregler utan vill sätta Pensionsgruppens överenskommelse ur spel. Man kan absolut ha en diskussion om det, och den har förts. Men jag tror att det är viktigt att vara med på vad det är vi behandlar i detta betänkande, och det handlar inte om några övergångsregler.

Jag upprepar att frågan måste ställas till regeringen. Vi måste vända blicken dit, för det är regeringen som sitter på verktygen och som kan och måste analysera situationen och komma med förslag. Och vi socialdemokrater har ju meddelat att vi kommer att agera konstruktivt om, och i så fall när, det sker.

Anf. 15 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Nu har vi hört från två talare - och jag antar att vi kommer att få höra det sägas fler gånger i talarstolen - att man anser att det är ett problem att det har blivit så här men att man inte tänker göra någonting. Socialdemokraternas Sofie Eriksson upprepar att man tycker att det är regeringens sak att göra någonting och att man är konstruktiv och kommer att vara med om regeringen kommer med ett förslag.

Då blir min följdfråga: Vad har Socialdemokraterna som största oppositionsparti gjort för att få regeringen att komma med ett förslag? Vänsterpartiet har i alla fall lagt ett yrkande i en motion om en förändring när det gäller åldersgränser för det förhöjda grundavdraget. Det stämmer att vi inte har ett förslag om övergångsregler utan att vi faktiskt vill sänka åldersgränsen. Men samtidigt står det i vårt motionsyrkande att regeringen ska återkomma, vilket innebär att regeringen kan återkomma med ett förslag som inte till hundra procent stämmer överens med vad riksdagen har bett om. Det är ganska vanligt att regeringar inte gör som riksdagen säger utan glider lite på det uppdrag man har fått.

Jag vill hävda att man skulle kunna gå med på Vänsterpartiets förslag och sedan modifiera det om det hade gått att hitta en kompromiss som alla partier, eller en majoritet av kammarens partier, skulle kunna ställa sig bakom. Men detta är ett val som Socialdemokraterna alltså inte har gjort, utan man säger återigen: Nej, det är den nuvarande regeringens sak.

Jag upprepar frågan: Vad har Socialdemokraterna gjort gentemot regeringen för att regeringen ska komma tillbaka med ett förslag som Socialdemokraterna kan ställa sig bakom, när nu inte Vänsterpartiets förslag duger?

Anf. 16 Sofie Eriksson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Det är väl inte jätteförvånande att Ilona Szatmári Waldau tycker att vi nog borde kunna komma överens om just Vänsterpartiets förslag. Men nu är det, precis som vi har varit inne på, inte fråga om övergångsregler. Det är väl egentligen det som diskuteras mest i debatten. Jag tror att vi kan stå här och prata längre än i det här replikskiftet, men grundfrågan är fortsatt: Vill regeringen göra någonting? Vill Sverigedemokraterna göra någonting? Det är hos dem som makten ligger.

Vi har sagt att vi är beredda att snacka och att vi är beredda att göra det här. Men jag tror att det är bra för pensionssystemet att vi har breda överenskommelser när det gäller de här frågorna. Frågan ligger kvar: Vad vill de partierna göra?

(Applåder)

Anf. 17 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Vi kristdemokrater vill att skattetrycket i Sverige ska minska. Sänkta skatter är ett mål i sig, särskilt just inkomstskatterna. Att människor får behålla lite mer av de pengar de själva har tjänat in stärker valfriheten.

Det är viktigt för Sverige och svensk välfärd att fler människor arbetar fler timmar. Jobbskatteavdraget leder till att fler människor arbetar mer och att kommuners och regioners ekonomi stärks långsiktigt. Det som är mest betydelsefullt för att vi ska kunna upprätthålla och utveckla välfärden är att skatteunderlaget utvecklas positivt. Men när vi nu befinner oss i en situation med kostnadsökningar och en inflation som var 12 procent i februari skulle skattesänkningarna vi genomför ätas upp av inflationen och bygga på den. Därför är stora skattesänkningar just nu oansvarigt och bör vänta tills inflationen har stabiliserats.

Herr talman! De allra flesta av oss vet hur mycket vi betalar för vår bostad varje månad. Vi vet vad telefonen kostar. Vi vet vad vi betalar för internet hemma och vad andra räkningar går på. Men de flesta av oss vet inte hur mycket vår största utgift är. Det är skatten vi betalar på vår lön varje månad. Kristdemokraterna tycker att skattetrycket måste synliggöras. Offentliga arbetsgivare kan gå före och visa vägen genom att tydligt redovisa skatter och arbetsgivaravgifter på lönebeskeden. Genom att belysa och informera om vilka skatter anställda betalar kan man också förstå att skatterna är en del i en förutsättning för kommunernas, regionernas och statens sätt att få in pengar till vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Få uppgifter är lika viktiga som att bryta utanförskapet. De som nu står långt ifrån arbetsmarknaden och år efter år lever på bidrag behöver bryta bidragsberoendet och gå till egen försörjning. Därför vill vi kristdemokrater prioritera lägre skatt, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. De har minst marginaler och behöver dem särskilt mycket nu när priset på smör och annat har ökat.

Men det behövs också en bidragsreform. Det är ett arbete som regeringen redan nu har satt igång. Ett bidragstak gör att det alltid ska löna sig bättre att jobba än att gå på bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Ingenting skapar välstånd i ett land som arbete, ingenting motverkar enskilda människors fattigdom som att ha ett arbete och ingenting skapar nya klassresor som att få sitt allra första arbete. Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation. Alla de företagsamma människor som driver företag och skapar jobb förtjänar vår respekt. Därför måste regler förenklas så att vi minskar administrationen och det blir lätt att göra rätt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vårt välstånd i Sverige.

Herr talman! Avdraget för rut- och rotarbete tycker vi är viktigt. Att renovera och reparera sin bostad men också att hämta barnen på förskolan kan underlätta vanliga människors vardag. Efterfrågan på dessa tjänster har ökat och bidrar till ökad sysselsättning, framför allt när det gäller sådana jobb som inte kräver särskild utbildning. De förändringar som nu gjorts i rot bejakar också de klimatomställningar som gynnar gröna avdrag, såsom installation av solceller, med ett höjt anslag för insatser för energieffektiviseringar. Det är också bra att regeringen har tillsatt en utredning för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet inom regelverket. Även Riksrevisionen genomför en granskning av att rotavdraget används som det är menat och inte missbrukas.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill särskilt lyfta fram gåvor till ideell verksamhet. Vi vill ha ett starkt och livaktigt civilsamhälle. Därför har vi arbetat för att det ska finnas ett gåvoskatteavdrag. Det innebär i praktiken en skattelättnad för den som ger gåvor till sociala ändamål och till forskning. Genom gåvoskatteavdraget stärks organisationer som Stadsmissionen, Rädda Barnen, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Kristdemokraterna var med och införde detta första gången 2012, men tyvärr togs gåvoskatteavdraget bort av den rödgröna regeringen. Det var ett mycket hårt slag för civilsamhällets organisationer, och vi Kristdemokrater kämpade för att få det återinfört, och det lyckades vi med genom den gemensamma budgeten med Moderaterna. Sedan sommaren 2019 är gåvoskatteavdraget tillbaka.

Jag ser nu att även andra partier har förstått betydelsen av ideella gåvor och har motionerat om det. Det är bra att det finns fler som driver på utvecklingen och höjningen av gränserna. Kristdemokraterna hade önskat att vi hade kunnat fortsätta med fler organisationer och högre belopp, men vi tvingas i detta tuffa ekonomiska läge prioritera annat.

Herr talman! Regeringen har i sin budget avsatt ytterligare medel för civilsamhällets arbete, inte minst för att bryta ofrivillig ensamhet. De riktar sig inte bara till äldre utan även till andra utsatta grupper. Regeringen ger också ett ökat stöd till Bris nationella stödlinje för att hjälpa barn och unga som har det svårt och behöver samtalsstöd.

Herr talman! Som skåning vill jag även lyfta gränspendlarna. De drabbas särskilt. Nordiska gränspendlare som har arbetat hemifrån under pandemiåren har ibland tvingats betala skatt i två länder. Inom socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen har man hittat lösningar, men en liknande lösning behövs också på skatteområdet. Därför är jag mycket glad över att vi nu har en översyn av Öresundsavtalet och övriga nordiska avtal så att vi kan förbättra balansen mellan dem som betalar skatt i sin bosättningskommun och sin arbetskommun. Fortsatt integration och regionkänsla är bra för näringslivet, forskningen och tillväxten i alla våra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Anf. 18 David Lång (SD)

Herr talman! I det betänkande vi debatterar, SkU11, behandlas motioner från den allmänna motionstiden gällande inkomstskatt.

En välfärdsstat är något som medför kostnader, och just inkomstskatten är en av statens största intäktskällor och kanske också den skatt som är mest synliggjord för medborgarna. Det är därför viktigt för det så kallade samhällskontraktet att inkomstskatten upplevs som rättvis, inte bara avseende skatteförmåga utan också när det gäller att den som arbetar ska få ta del av den avkastning som arbetet ger.

Det är viktigt att vårt skattesystem står sig starkt, även vid en internationell jämförelse. Vi vill alla här inne ha nya och växande företag, vilket förmodligen kommer att vara avgörande för att i framtiden säkra och trygga vår välfärd.

För att underlätta för privatpersoner att inte bara investera i aktier eller fonder på börsen vill vi att man ska se över skatterna för att öka möjligheterna och incitamenten att investera i mindre bolag. I tider av stor skuldsättning och när en betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemet behövs en motvikt.

Sverigedemokraterna ser behovet av ett brett direktägande av det svenska näringslivet i Sverige. Det är också i små och medelstora företag som växer som de allra flesta nya jobb skapas. Därför ser vi gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget, och vi vill också förbättra skattevillkoren för personaloptioner. I ett tidigt skede kan det vara så att ett företag inte har möjlighet att erbjuda den högsta lönen för nyanställda men att de kan erbjudas personaloptioner med möjlighet att ta del av eventuella framtida vinster i företaget.

Att locka till sig investeringar och riskkapital, inte bara från dem som traditionellt kallas riskkapitalister utan även från privatpersoner och hårt arbetande entreprenörer, kommer att vara avgörande för att återuppbygga den svenska ekonomin. Vi eftersträvar ett brett folkligt ägande av det svenska näringslivet i större utsträckning än vad som är fallet i dag.

Gällande inkomstskatter, det vill säga dagens debatt om utskottets betänkande 11, har Sverige i dag marginalskatter där de högsta nivåerna nästan är i världstopp. Det riskerar att verka hämmande på löntagares vilja att arbeta mer. Sverigedemokraterna ser inget fel med en viss progressivitet i inkomstbeskattningen, men vi kan inte på längre sikt ligga avsevärt högre än genomsnittet bland jämförbara länder. På sikt bör målet vara en minskning från nuvarande nivå.

Herr talman! I Sverige finns det många aktörer i civilsamhället som tar emot offentligfinansierat stöd i form av olika bidrag från stat, kommun eller andra. Samtidigt har olika former av ekonomiskt stöd såsom gåvor från enskilda stor betydelse i många fall för viktiga verksamheter som bedrivs ideellt.

Vi vill driva igenom ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende genom bland annat gåvoskatteavdrag för att underlätta för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt. På detta sätt undviker man att civilsamhället blir alltför beroende av bidrag från staten och riskerar att styras direkt eller indirekt av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Vi har under en längre tid framhållit behovet av att se över en reform av skattesystemet. Sverige måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden på skatteområdet, där politiska beslut ständigt påverkar näringslivet och svenska företags konkurrenskraft, samtidigt som det finns behov av att jämna ut inkonsekventa skatteskillnader som exempelvis skatt på pension, skatt på näringslivsverksamheter och skatteskillnader mellan kommuner.

Vi anser också att regeringen bör utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget. Vi ser även anledning för regeringen att vidta åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning. Vi vill utreda skatteregler för idrottsrörelsen och reformera beskattningen av svenska sjömän för att de ska ha en förutsägbar beskattning utan en alltför stor administrativ börda.

För att energimarknaden ska fungera väl behöver rättvisa villkor gälla. Särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden eller särskilda straffskatter för andra aktörer skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Vi vill därför att en översyn görs av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet.

Herr talman! I betänkandet har Sverigedemokraterna fem reservationer och ett särskilt yttrande. Inför voteringen ber jag att få yrka bifall till reservation 24.

(Applåder)

Anf. 19 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Tack, David Lång, för ditt anförande! Jag funderar över det där med att lova saker lite vitt och brett och sedan få dem genomförda. Det är inget fel med att vilja förändra samhället eller att ha ambitioner. Det är ju därför vi håller på - det är snarare något positivt.

Vi har dock genomgått en valrörelse som har präglats av något annat, nämligen vidlyftiga löften som avsändarna visste att de inte kunde genomföra: 10 kronor vid pump, folkräkning, högkostnadsskydd för elräkningar och ultimativa krav om 20 miljarder till rättsväsendet. Listan är lång. Vad blev det av allt? Man kan fundera på vad ett löfte från Sverigedemokraterna är värt.

Sverigedemokraterna är ett parti som ofta har hög svansföring. Det kan man ha, men de har det oftast när de inte behöver ta ansvar för något. Efter regeringsskiftet har Sverigedemokraterna ansvar för allt som passerar denna kammare.

Jag funderar över något. En fråga som vi har hanterat i dag är skatten för pensionärer födda 1957. Sverigedemokraterna har i olika sammanhang påpekat att man förutsätter att regeringen ska åtgärda detta, och man har lovat olika åtgärder. Vad händer? Vi är redo att föra konstruktiva samtal, men vad sker från regeringen och Sverigedemokraterna?

Anf. 20 David Lång (SD)

Herr talman! Det var väldigt mycket på en gång. Jag är inte helt klar över exakt vad det är för svar ledamoten Sofie Eriksson efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När det gäller 57:orna vet kanske Socialdemokraterna och Sofie Eriksson bäst själva. Sverigedemokraterna satt inte med i Pensionsgruppen, utan det var en socialdemokratisk regering som lade fram propositionen, då bland andra Pensionsmyndigheten missade att invända mot det som drabbade dem som är födda 1957. Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade nej till propositionen.

Som Sofie Eriksson nämnde ingår Sverigedemokraterna nu för första gången någonsin i ett samarbete med en regering, så det är lite annorlunda jämfört med tidigare. Vi har Tidöavtalet att förhålla oss till, och vi för löpande förhandlingar och diskussioner med regeringen. Detta betyder att vi inte bedriver exakt samma typ av opposition som tidigare, utan vi driver på för vår politik inom ramen för samarbetet.

När det gäller inkomstskatteområdet är det en beskattning som kan finansiera våra ambitioner inom välfärd, trygghet, försvar med mera. När det gäller välfärden lyckades vi till exempel bevara a-kassan. Jag kanske kan få lite beröm av Sofie Eriksson för det.

Vi vill att skattesystemet inte ska verka hämmande för arbete, företagande och tillväxt. Skattesänkningar i all ära, men det måste finansieras genom ett paradigmskifte på migrationsområdet i första hand. Där har inte Socialdemokraterna visat sig villiga att gå oss till mötes, än så länge. Om Sofie Eriksson är ute efter att Sverigedemokraterna i stället borde samarbeta med Socialdemokraterna måste nog Socialdemokraterna ändra inställning i ett antal frågor.

Anf. 21 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Tack, David Lång, för ditt svar!

Det var absolut viktigt med a-kassan, men det hade inte gått om det inte hade stått ett relativt stort socialdemokratiskt arbetarparti där och tryckt på i samma fråga.

Man ska ha klart för sig att ingenting passerar denna kammare utan att Sverigedemokraterna har givit sitt godkännande, allra minst budgeten. Sverigedemokraterna hade chansen i höstas. Varför gjorde man ingenting? Man har ju lovat gång på gång att man ska åtgärda problemen. Man har haft chansen. Det finns resurser inne på kanslierna, i det inre kabinettet eller vad det heter. Det har varit många löften, men vart tog de vägen?

Den fråga jag ställde var: Vad gör man nu? Vad kommer man att återkomma till riksdagen med i de frågor där man har haft en hög svansföring, i det här fallet den fråga som vi debatterar i dag, nämligen skatt för pensionärer födda 1957? Eller är det så att man säger en sak före valet och lovar folk en massa saker så att de ska rösta på en, och sedan blir det som det blir när valet har genomförts - att verkligheten kommer och slår en i ansiktet? Inte vet jag. Men David Lång kan få svara på vad Sverigedemokraterna nu gör.

Senast i går var det en artikel i någon kvällstidning där det stod att Sverigedemokraterna påminner regeringen om att den sitter på nåder av Sverigedemokraterna.

Så vad gör ni i denna fråga?

Anf. 22 David Lång (SD)

Herr talman! Ledamoten Sofie Eriksson sa i ett tidigare replikskifte att Socialdemokraterna står till förfogande för att samarbeta för att lösa problemet med den orättvisa behandling som personer födda 1957 har utsatts för på grund av den proposition som Socialdemokraterna lade fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Sverigedemokraterna har ett samarbete med regeringen, och vi står till förfogande där också. Vår ekonomisk-politiska talesperson har gått ut och sagt att vi vill verka för att problemet åtgärdas. Jag har även sett att finansminister Elisabeth Svantesson i ett svar på en skriftlig fråga har sagt att regeringen kommer att återkomma med förslag.

Jag hoppas därför att Socialdemokraterna är så pass konstruktiva och samarbetsvilliga som de nu har lovat.

Anf. 23 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande i dag med att nämna några ord om Barbro Westerholm. I går nåddes vi av det tragiska beskedet att Barbro är död. Barbro var riksdagsledamot i 27 år. Hon var en otrolig förebild och frihetskämpe. Hon stod alltid upp för de ofria och såg till att göra det hon kunde för dem. Och framför allt levde hon som hon lärde.

Hennes avtryck var många. För att nämna några gick hon före på många sätt. Hon drev på för liberalisering av abortlagstiftningen, som nu kommer att bli grundlagsskyddad. Som generaldirektör för Socialstyrelsen tog hon bort att homosexualitet skulle klassas som en sjukdom, något som vi nu tycker är en självklarhet. Hon stred även för den lag som tillät samkönade partnerskap. Hon har alltid stått i främsta ledet för hbtq-personers rättigheter, för svagas rättigheter och för de ofria. Tack, Barbro, för din fantastiska livsgärning! Du kommer att vara otroligt saknad.

Nu ska jag övergå till dagens debatt om inkomstskatter.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Vi ska debattera bland annat inkomstskatt. Det är ett brett och viktigt ämne. Det allra första som jag skulle vilja slå fast är en viktig princip för mig och Liberalerna, nämligen att arbete är mer än en lön. Att få bidra och känna sig behövd skapar ett självförverkligande och en gemenskap. Det ger människor ett syfte. Individen får en självständighet och kan om man behöver stå fri från sin partner och bestämma över sitt eget liv. Man får en egenmakt. Unga får framtidshopp och lär sig ta ansvar. Nyanlända får tillgång till den viktigaste nyckeln för att komma in i samhället, lära sig språket, känna sig behövd och vara en del av en helhet.

Det är mot bakgrund av detta som dagens debatt är så viktig och handlar om mycket mer än de tekniska sakerna gällande olika skattesatser.

Herr talman! Det som Liberalerna alltid har slagits för och alltid kommer att slåss för är människors frihet, okränkbara värde och möjlighet att stå på egna ben. Vi vet allra bäst i denna kammare vikten av att ha en bra skola som ger alla barn bra kunskap och inte bara det utan också en självkänsla, att de kan åstadkomma precis vad de vill med sina liv. I vårt land finns det möjligheter för alla att utbilda sig efter gymnasiet om man vill, eller möjlighet att välja ett hantverksyrke, jobba inom offentlig sektor eller starta eget företag. Individen kan välja sin väg i livet.

Men tro nu inte att jag är så naiv att jag inte vet att det finns stora hinder för barn, ungdomar och vuxna, att det krävs olika hårt arbete för var och en och att livet inte alltid är rättvist. Alla har vi olika förutsättningar. Det är där vi politiker kommer in och har en viktig roll att sänka trösklarna för att varenda unge ska kunna klara skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Liberalerna tycker att vårt välfärdssystem är jätteviktigt, och vi har under mer än hundra år i riksdagen varit med och skapat många av de viktiga principer som vi har i vår gemensamma välfärd. Men till skillnad från partier på vänsterkanten vet vi att människan i grunden vill klara sig på sin lön. Man vill känna egenmakt och självbestämmande över sina inkomster. Vi ska inte ha ett system i Sverige som bygger på att man behöver bidrag för att kunna klara sin vardag. Vi ska ha ett system där det lönar sig att arbeta, så att man i de allra flesta fall kan försörja sig själv oavsett vilket yrke man väljer att jobba inom.

Den 1 januari 2007 infördes det första jobbskatteavdraget. Därefter har det utökats vid fem tillfällen. Detta var en del i en politik för arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. De som tjänar allra mest på jobbskatteavdraget är de som går från arbetslöshet till arbete. Avdraget trappas av i takt med att inkomsten ökar. Detta är bra och viktiga reformer, och enligt överenskommelsen som finns i Tidöavtalet ska detta fortsätta utvecklas under mandatperioden.

Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. När det är mer attraktivt att arbeta och starta företag får vi en större kaka att dela på till den viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi betala skatt. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser på torgen. Ju fler som arbetar eller startar företag, desto fler kan bidra till vårt gemensamma. Därför behöver vi återinföra och utveckla arbetslinjen.

Herr talman! Över 1 miljon svenskar försörjer sig inte själva, och långtidsarbetslösheten biter sig fast. Vi liberaler vill ge makt till individen att stå på egna ben. Ingen som kan arbeta ska tvingas vara beroende av staten eller någon annan för sin försörjning. Det är därför viktigt att den som arbetar får lön för sin möda. Det ska alltid löna sig att gå till ett arbete i stället för att ha bidrag. Genom att ta sig till jobbet tar man sig också in i samhället och blir en del av gemenskapen. Det är den bästa integrationsmotorn.

Vi har i dag en stor brist på vissa yrkesgrupper. Det är inom både det privata näringslivet och inom den offentliga sektorn. Det är yrken som programmerare, ingenjörer, poliser, barnmorskor, lärare och så vidare. Listan är lång. Liberalerna inser att ett lägre procentuellt skattetryck kan innebära en högre total skatteinkomst till vår gemensamma välfärd för att fler arbetar, för att fler utbildar sig till ett yrke och för att fler bidrar till vår gemensamma välfärd. Det är med en politik som gynnar arbete, företagande och entreprenörskap som vi också får en stark välfärd.

(Applåder)

Anf. 24 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Det är snart dags för mig att börja fundera på pensionen. Och en del av mina vänner och bekanta har redan tagit ut pension eller funderar på att göra det. Alla räknar på om de ska ha råd med hyran, maten och livets nödtorft eller om de behöver jobba ett par år till trots att kroppen säger ifrån. Samma kalkyler gjorde även de pensionärer som är födda 1957, en grupp på cirka 100 000 personer som plötsligt förlorar upp till 3 000 kronor i månaden jämfört med sin kalkyl och vars budget nu inte håller. En stor del av dem har dessutom inget val då rätten till andra trygghetssystem upphörde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Hur kunde det bli så här? Jo, den 31 maj förra året beslutade riksdagens majoritet att höja åldersgränserna i pensionssystemet. Alla partier i den tidigare regeringen, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och partierna i den nuvarande regeringen, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt dessutom Centerpartiet röstade för förslaget. Vänsterpartiet röstade nej.

När de höjde pensionsåldern gjorde de inget undantag i beskattningen för dem som är födda 1957 och 1959. Det innebär att pensionärer födda 1957 i år får betala en betydligt högre skatt än pensionärer födda 1956 eller tidigare. Upp till 2 995 kronor mer i skatt per månad betalar pensionärer födda 1957 jämfört med pensionärer födda 1956 - en skattesmäll som de inte kände till när de gick i pension.

Det har varit känt sedan i höstas att 57:orna får betala en högre skatt. Men partierna i Pensionsgruppen har inte varit intresserade av att rätta till skattesatserna, trots att det funnits tid att göra det. Dessutom informerades inte 57:orna i tid om att deras pension skulle bli lägre efter skatt än vad de räknat med, och några hade dessutom redan hunnit gå i pension när beslutet togs. De flesta har därför inte haft någon möjlighet att fortsätta att arbeta då de redan gått i pension eller kommit överens med sin arbetsgivare om att ta ut pension.

Misstag kan alla begå. När lagar och regler ändras kan det uppstå felaktigheter som måste rättats till. Men här har Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna valt att inte rätta till misstaget. Det enda parti som stod bakom pensionsuppgörelsen som nu insett det orimliga och vill införa övergångsregler är Miljöpartiet. Tack för det! Alla andra partier skyller ifrån sig. Socialdemokraterna menar att denna regering borde göra något, medan nuvarande regering säger att Socialdemokraterna borde ha rättat till detta förra året. Det är Socialdemokraternas fel som inte informerade i tid, säger till exempel äldre- och socialförsäkringsministern. Det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringar i pensionssystemet, säger Socialdemokraterna.

Nu har de chansen att sluta skylla på varandra och i stället tänka på pensionärerna och därmed rösta för Vänsterpartiets yrkande som innebär att det förhöjda grundavdraget ska gälla för pensionärer från och med att de fyller 65 år.

Inför budget 2023 uppvaktade pensionärsorganisationerna SPF och PRO regeringen om övergångsregler. I sin budget hänvisar regeringen, som svar på organisationernas försök att få till en ändring, till höjningen av jobbskatteavdraget som skäl till att man inte ändrar skatten för pensionärer. Så här skriver regeringen i budgeten: "Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen finner mot denna bakgrund inte skäl att göra någon ny bedömning i fråga om vilka åldersgrupper som ska omfattas av det förhöjda grundavdraget."

Regeringen och Sverigedemokraterna, som också stod bakom budgeten, menar alltså att låg skatt på arbete kan kompensera 57:orna för den högre skatten på pensioner. Det är som om den 57:a som var arbetslös eller sjukskriven kan välja att arbeta och som om den som gått i pension skulle kunna få sitt jobb eller sitt företag tillbaka.

Det är alltså upp till 2 995 kronor mer i skatt varje månad. Den som har garantipension måste betala 1 400-1 500 kronor mer i skatt än äldre pensionärer. Kvinnor och män i låglöneyrken som slitit på kroppen eller som varit sjukskrivna och som inte kan arbeta längre får nu ännu mindre pengar att röra sig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För mig är det en gåta att den förra och den nuvarande regeringen skyller på varandra i stället för att göra något. Sveriges nyblivna pensionärer förtjänar bättre än att tvingas leva på upp till 3 000 kronor mindre i månaden för att nuvarande och tidigare regering sjabblat.

Samtidigt har vi riksdagsledamöter fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden och en retroaktiv höjning av vårt arvode på grund av det osäkra ekonomiska läget. När det gäller våra egna arvoden och förmåner verkar ingen regering sjabbla. Sänk våra arvoden och höj vår och andra höginkomsttagares skatt, och lägg i stället pengarna på pensionärerna!

Herr talman! Även om jag yrkar bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag står jag bakom samtliga mina reservationer och vill också säga några ord om Vänsterpartiets övriga motioner.

I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Det skulle kunna minska biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat.

Vänsterpartiet föreslår därför ett förstärkt incitament för kollektivtrafikkort som löneförmån. Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten samt minska utsläppen. Samtidigt behöver ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag införas. Vi behöver ett reseavdragssystem som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.

Vi lever sedan länge med en bostadsmarknad där skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelseformerna, till hyresrättens nackdel. Skatteorättvisan mellan upplåtelseformerna har bland annat lett till att en nybyggd hyresrätt är upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt.

Att staten öser miljarder i skattesubventioner över de ägda upplåtelseformerna, samtidigt som inget motsvarande stöd finns för hyresrätten, har också resulterat i att hyresgästerna lägger en betydligt större andel av sina inkomster på boende än de som bor i ägt boende, trots att den disponibla inkomsten är lägst bland hyresgäster. Den ekonomiska orättvisan mellan upplåtelseformerna leder dessutom till dyrare underhåll av hyresrätter.

Vi behöver en fungerande och mer rättvis bostadsmarknad. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets uppgift att se till att det blir så. I övrigt framförde vi i Vänsterpartiet våra förslag för ett rättvist skattesystem i vår budgetmotion.

Med det sagt, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag för pensionärer så att samtliga partier i denna kammare får chansen att ansluta sig när vi går till omröstning i eftermiddag.

Anf. 25 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Vänsterpartiet säger i sitt anförande att de vill rätta till problemet för 57:orna. Jag kan verkligen hålla med ledamoten Ilona Szatmári Waldau om att det är ett problem och ett tråkigt misstag att människor hamnat i kläm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Att förklara hur det gått till anser jag inte är att skylla ifrån sig. Det är ett faktum vilken regering som lade fram förslaget förra mandatperioden och ingenting annat.

Det är också så att Vänsterpartiet i sin budgetmotion inte hade med någon förändring i förslaget. De lägger nu fram en motion som är helt finansierad då de själva inte hade detta i sin budgetmotion.

I sin budgetmotion hade Vänsterpartiet däremot lagt in att man skulle lägga tillbaka värnskatten och arvs- och gåvoskatten. Man skulle höja skatten för medelinkomsttagare som tjänade mer än 43 000 kronor. Man skulle inte räkna upp skiktgränsen för statlig skatt.

Att hela tiden säga att en uppräkning av skiktgräns är en säkning av skatt är ingenting annat än att förvanska sanningen. Jag förväntar mig att man i denna kammare säger som det är. Regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har räknat upp en skiktgräns. Det är inte en sänkning.

Förutom det vill Vänsterpartiet i sin budgetmotion även avskaffa rutavdraget, sänka rotavdraget och skattechocka företagare. Hur tänker ni i Vänsterpartiet att ni skulle få ihop den ekvationen?

Anf. 26 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag vill börja med att svara med en fråga. Vad gör Liberalerna och regeringen för att rätta till problemet för 57:orna? Att förklara att man tycker att det borde ha gjorts någonting förra året är en sak. Men att inte kunna komma med ett enda förslag på hur man ska kunna rätta till det är en helt annan sak. Där har hittills alla partier från regeringen och dess stödparti blivit svaret skyldiga. Ni kan inte svara. Det är dags att göra det nu. Jag uppmanar Cecilia Rönn att svara på den frågan.

Vänsterpartiets budgetmotion är en helhet. Vi har ett annat förslag på pensionssystem över huvud taget. Det innebär att om Vänsterpartiets budgetmotion hade gått igenom hade det här problemet inte uppkommit. Vi hade haft ett annat pensionssystem och en annan pensionsålder.

Vår budgetmotion är en helhet. Vi kan inte både ha en budgetmotion där vi talar om hur Vänsterpartiet vill förändra pensionssystemet och samtidigt ha ett helt annat förslag som rättar till regeringens problem. Det går inte. Man kan inte ha motstridiga förslag i sin budget. Men vi skulle inte ha haft det här problemet om kammaren hade röstat ja till Vänsterpartiets budgetmotion.

Slutligen: När det gäller skiktgränsen för statlig skatt kan man undra några saker. Skiktgränsen innebär att det är de som tjänar - om jag minns rätt - över 48 000 som får en skattesänkning. Varför tycker inte Liberalerna och regeringen att de som tjänar under 48 000 ska kunna få en skattesänkning för att vi har en inflation? Varför är det bara de som tjänar mycket som ska ha mer? Det är inte de högavlönade som behöver skattesänkningar. Det är de lågavlönade.

Anf. 27 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för det något krångliga svaret, som jag inte vet om vi riktigt förstod.

Likväl är det så att det är inget annat än ansvarslöst att här anta en motion som är helt ofinansierad. Att eventuellt rätta till detta misstag - som jag verkligen håller med ledamoten om är ett beklagligt misstag - är någonting som man i så fall behöver göra i sin kommande budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När det gäller skiktgräns och skattenivåer har vi förutom att räkna upp skiktgränsen för statlig skatt räknat upp andra saker som är automatiskt uppräkningsbara, såsom pensioner och studiemedel och andra typer av bidrag och stöd för de människor som behöver det. Det handlar om en ansvarsfull politik i den tid vi nu lever.

Precis som jag sa i mitt anförande har Tidöavtalet en ambition att fortsätta med jobbskatteavdragen, där låg- och medelinkomsttagare är de som tjänar allra mest. Det är någonting vi behöver titta på och någonting vi vill göra. Men man måste göra det ansvarsfullt med tanke på den ekonomiska situation vi har.

Vänsterpartiets budgetmotion, däremot, är väldigt ansvarslös. Den är helt ofinansierad, och den går bort ifrån de politiska ekonomiska mål vi har.

Anf. 28 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman och Cecilia Rönn! Jag fascineras återigen av att en ledamot står här och säger att hon håller med om att det är ett problem med 57:ornas skatt och att problemet behöver rättas till. Men det finns ju inga förslag på hur det ska göras.

Jag skulle vilja veta om det här innebär att regeringen kommer att ha ett förslag i en ändringsbudget, där man ser till att den orättvisa beskattningen av dem som är födda 1957 kommer att ändras. Än så länge har vi bara hört bortförklaring på bortförklaring. Jag skulle vilja ha konkreta besked - och om jag vill ha det undrar jag hur gärna 57:orna skulle vilja ha besked.

Ni har svarat på deras mejl. Ni har skyllt på andra. Vissa partier har sagt att de vill ändra detta, men de lägger inte fram några konkreta förslag. 57:orna får inga svar på sina frågor. De har mejlat ministrar som vägrar att svara. Det är dags att svara! Om ni inte kan göra det här i kammaren - ge åtminstone pensionärerna födda 1957 ett besked så att de vet vad de har att rätta sig efter! Säg att ni lyssnar på dem, eller erkänn att ni inte gör det!

Att Cecilia Rönn inte håller med om Vänsterpartiets budget förstår jag, för den är ju bra för låginkomsttagare. Den är bra för att minska klyftor och öka rättvisan i Sverige, och det är inte den politik som Cecilia Rönn står för. Men att säga att den är ofinansierad - det är däremot fel.

Anf. 29 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för anförandet! Jag har ett påstående och en fråga.

Det är inte regeringen som höjer arvodet för riksdagsledamöterna, som påstods här. Det är Riksdagens arvodesnämnd, som inte innehåller vare sig statsråd eller riksdagsledamöter.

Jag vill gärna veta hur ni har tänkt rätta till problemet med 57:orna mer specifikt. Eftersom ni inte hade med det i budgeten måste väl det här ha varit ett lite yrvaket uppvaknande även för er. Jag vill gärna höra lite mer specifikt om detta. Vad tänker ni göra åt problemet runt 57:orna?

Anf. 30 Ilona Szatmári Waldau (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Tack, Crister Carlsson, för frågan! Ja, det stämmer. Det är inte regeringen som höjer riksdagsledamöternas arvoden.

Jag vill ändå fråga Crister Carlsson: Är det rätt att vi riksdagsledamöter ska få en arvodeshöjning som tar hänsyn till det ekonomiska läget när andra i samhället inte får det? Fackföreningarna uppmanas att hålla igen på sina löneanspråk för att man inte ska driva på inflationen. Varför har vi rätt till lönehöjningar när andra i samhället inte har det? Varför är det direktörer som har rätt till lönehöjningar för att möta inflationen när de som arbetar på golvet inte har det? Det skulle jag verkligen vilja veta.

Jag vill också säga något när det gäller budget. Om vi sänker skiktgränsen - vilket det också finns ett förslag om, som jag har yrkat bifall till - får statskassan in ganska mycket pengar. Då kan vi i stället sänka skatten för dem som är födda 1957.

Jag ska erkänna att jag inte har räknat på detta, men det handlar om ganska mycket pengar. Det är rätt många som tjänar över 48 000, och det är också många som tjänar över 70 000 och får en skattesänkning på 1 400 i månaden. Jag är helt övertygad om att detta kommer att täcka de ökade kostnader som det blir för 57:orna.

Det här handlar om rättvisa. Jag vet att vi har en regering som inte tycker att rättvisa och solidaritet är det allra viktigaste i världen, men tänk på dem som är födda 1957! Tänk lite rättvisa och solidaritet när det gäller dem!

Anf. 31 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Jag fick inget svar på hur det här ska finansieras. Det enda Ilona Szatmári Waldau säger är att sänkt skiktgräns är lösningen. Men då tänker man inte på de dynamiska effekter detta får. Om man höjer skatten kanske det sänker ambitionen att jobba. I och med det blir det en sänkt inkomst till statens affärer. Det Ilona Szatmári Waldau säger hänger alltså inte riktigt ihop.

Vi vill sänka skatten för alla, och det stimulerar till jobb. Mer jobb ger mer inkomster till statens kassa. Det är vår filosofi.

Anf. 32 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman och Crister Carlsson! Regeringen och de borgerliga partierna som står bakom regeringen vill inte alls sänka skatten för alla, för ni vill ju inte sänka skatten för de pensionärer som är födda 1957. De ska enligt er ha 3 000 kronor mindre netto i månaden att röra sig med.

Jag förstår inte hur regeringen - vilket Crister Carlsson upprepade i ett tidigare replikskifte - kan mena att man inte behöver sänka skatten för 57:orna eftersom man har höjt jobbskatteavdraget så att det lönar sig för dem att jobba. Men hur ska de kunna få jobb? Den som har sjukförsäkring eller a-kassa får inte fortsätta att leva på de systemen, utan de måste gå i pension. Hur ska de kunna få ett jobb och dra nytta av ett höjt jobbskatteavdrag? De behöver en pension de kan leva på. De behöver ha en förutsättning. De behöver inte att man ändrar reglerna mitt under pågående pension.

Att jag har fått en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden och att jag kommer att få ett höjt arvode är mer pengar. Det kan man planera för. Men mindre pengar är mycket svårare att planera för.

Anf. 33 Helena Lindahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 11.

Langt bort i helvitta,langt nol i väladrar ja mitt dragspelför värken i själa.

Bälgen ä sprucken.Å sprucken ä själa.Langt nol i helvitta.Langt bort i väla.

För ungefär ett år sedan satt jag vid ett köksbord hemma hos Anders Andersson. Han bor i Svanabyn, som ligger utanför Dorotea i inlandet. Vi drack kaffe, åt hans goda doroteakaka och pratade om problem med plogningen av enskilda vägar. Mitt i en mening citerade Anders precis detta. Det är en dikt av en skald som heter Helmer Grundström, en norrländsk arbetarförfattare och naturskildrare som växte upp i en torparstuga i området.

Anders sa också att orsaken till bristen på samhällsservice är att man inte har några pengar i kommunen och att det finns för lite pengar till de enskilda vägsamfälligheterna. Det var därför han tyckte att orden i dikten passade så bra. Svanabyn, Dorotea och Vilhelmina kanske av vissa anses som väldigt "langt bort i väla".

Han ringde mig för att vi skulle prata om den här problematiken, och det var precis därför jag var där. Medan han sörplade på det varma kaffet i de vackra blåvita kopparna fick jag också höra hur situationen såg ut i hans by. Där bor det ungefär 15 personer. Tidigare hade en äldre man plogat vägen med sin traktor, men han orkade inte längre.

Problemet i dag är att få tag i entreprenörer som kan åka dit och ploga vägen. Det är inte så att det bara dräller av snöröjare i området. De kanske måste köra flera mil för att över huvud taget ta sig dit och kunna snöröja vägen. Då kan ni förstå vad framkörningsavgiften blir - det är tusentals kronor. Att gå till kommunen och fråga om extra stöd går heller inte. De här småkommunerna har knappt råd att betala löpande räkningar i slutet av månaden som det är.

För några år sedan träffade jag ett kommunalråd från en av inlandskommunerna i Västerbotten, närmare bestämt Dorotea - ni vet de som har högst kommunalskatt i hela landet. Han berättade att det var otroligt tufft med ekonomin för kommunen och att han i slutet av månaden hade väldigt svårt att sova då han inte visste om pengarna skulle räcka till räkningarna. Det innebär att man kanske inte alltid kan upprätthålla liknande samhällsservice som många andra tar för given, som plogade vägar eller tänd gatubelysning.

Vad ska man då göra för att locka fler människor att flytta till kommunen? Man kan knappast höja kommunalskatten ännu mer. Man har ju Sveriges högsta. Det kommer inte heller att få fler företag att vilja etablera sig där. Så vad ska man göra? Detta är ett reellt problem som små kommuner i Sverige i dag ser, inte minst i norr där de stora avstånden finns och där det är långt till närmaste arbetsmarknad. Därför vill vi i Centerpartiet göra någonting åt det kommunala skatteutjämningssystemet som helhet. Genom åren har man gjort något åt delar men inte helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Som kanske inte så många vet tillkom detta skatteutjämningssystem redan på 60-talet. Det var för att utjämna skillnader mellan stad och land. Så långt så gott. Men i dag går den största delen av penningpåsen i utjämningssystemet till storstadsregioner, inte till landsbygden. I en del fall har det också blivit en budgetregulator för vissa kommuner. I systemet finns nämligen i dag inget incitament för att jobba hårdare med utmaningarna eftersom pengarna kommer i alla fall.

Visst finns det stora utmaningar även i storstadsområden. Men man har någonting som mindre kommuner i glesbygdsområden inte har: närhet till arbetsmarknad, tillgång till arbetskraft med mera.

Herr talman! Jag vet att det finns en kommitté som tittar på det kommunala skatteutjämningssystemet. Jag hoppas att man ser att det måste förändras i sin helhet och att man ser de små kommunernas och våra landsbygders utmaningar med att få ekonomin att gå ihop. Vi vet ju att lösningen för små inlandskommuner med stora avstånd knappast är sammanslagning. Flera tomma penningpåsar blir inte en full påse för att man slår ihop dem.

Herr talman! En annan möjlighet för att ge framtidstro och öka utbyggnaden av den förnybara energin är att låta fastighetsskatten för vatten- och vindkraft gå tillbaka till lokalsamhället. Jag vet att det finns vissa i denna kammare som tycker att det är en väldigt dålig idé, men Centerpartiet tycker att det är en mycket bra idé. Detta har vi också drivit i decennier.

Jag ska ta ett exempel. Jokkmokk i Norrbotten är en av de kommuner i Sverige som levererar mest energi till vårt land. Men vad får man tillbaka? Ja, inte särskilt många arbetstillfällen i alla fall. Dessutom har man knappt pengar att betala sina räkningar med vid månadens slut. I stället får man många gånger gå med mössan i hand till staten och be om allmosor.

Detta är ingenting som man skulle behöva göra. Skulle Jokkmokk och andra vattenkraftskommuner få tillbaka en del av fastighetsskatten skulle man kunna planera för sin framtid på ett helt annat sätt. Man skulle också kunna se med tillförsikt på tillväxt. Det om någonting vore väl en bra idé att fundera vidare på.

En annan möjlighet är att de som uppför vindkraft också får ersättning från fastighetsskatten. I Finland gör man just detta. Det har inneburit att det är många finska kommuner som tävlar om etableringar, då de får någonting tillbaka samtidigt som man ökar tillgången på förnybar energi. Det kan förbättra ekonomin, och man får en framtidstro.

Herr talman! Jag skulle också vilja säga lite grann om det gröna avdraget, som Centerpartiet har drivit igenom. Det innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik, och det måste sägas ha varit framgångsrikt. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som sänker det egna hushållets koldioxidavtryck. Vi vill dock att det gröna avdraget ska breddas för att påskynda omställningen och inkludera saker som investeringar i solvärme, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer och konvertering av bilar till gas eller etanol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag skulle vilja ta ett exempel som är väldigt aktuellt på landsbygden där jag bor, och säkert på många andra ställen runt om i Sverige, nämligen att man behöver byta enskilda brunnar. När jag flyttade till mitt hus var inte det första jag gjorde att springa och titta hur brunnen såg ut. När man sedan blev uppmärksam på det var det nästan pinsamt - det var väl en gammal oljecistern, tror jag. Så ser det ut på många ställen. Grannen hade bara ett enkelt cementrör i backen, utan botten.

Det är klart att man med tanke på övergödningen måste byta ut dessa för miljöns skull. Utmaningen är att det är väldigt kostsamt. Den som har en tjock plånbok kan betala för det. För min del blev det 70 000 kronor. För en del andra blir det över 100 000 kronor. Om man är ensamstående, kanske har en pension som man lever på, och ett byte av brunn kostar mer än själva husets värde förstår ni själva att det är lite svårt att gå till banken och låna pengar till en sådan investering.

Därför behöver vi hjälpa till med ett grönt avdrag så att fler kan göra exempelvis denna investering. Dessutom vet vi att det kommer att bli höga elpriser även i slutet av detta år och i början av nästa, under de kalla vintermånaderna. Då behöver vi kanske fler lösningar än enbart ett ökat stöd för solpaneler. Det är också bra, och regeringen har också med det i sin budget. Men vi önskar att det skulle vara betydligt mer.

Herr talman! Nu ser jag att jag har pratat väldigt länge. Jag har egentligen mer att säga, men eftersom det finns fler som väntar i kammaren - jag tror att det är justitieutskottet som är på plats - kommer jag att avsluta med att bara säga några ord om landsbygdsavdraget. Det får bli mycket landsbygd i dag, men det anstår väl ändå en centerpartist.

Skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Kommuner med sviktande beskattningsunderlag som varit tvungna att höja skatten för att finansiera välfärden ska inte ha det som enda lösning. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för kommuner i norra Sverige är som sagt hög. Den ligger i dag på nästan 34 procent. Dorotea ligger absolut högst. Det kan jämföras med strax under 30 procent i Stockholm och cirka 32 procent för riket.

Den här utvecklingen leder inte bara till att landsbygden försätts i ett ekonomiskt underläge. Den utgör också en djup strukturell orättvisa. Landsbygdsbor har rätt till vård, skola, omsorg, trygghet och infrastruktur likvärdiga alla andras.

Landsbygdsbor bör också ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. I samband med budgetpropositionen för 2020 beslutades att utjämna denna skatteklyfta genom ett landsbygdsavdrag. Det vill vi ska fortsätta. Därför riktar jag en liten uppmaning till sittande regering om att gärna se över att öka landsbygdsavdraget. Det behövs.

Anf. 34 Jan Riise (MP)

Herr talman! För en timme sedan fick jag veta att min kära kollega Rebecka Le Moine var tvungen att sjukanmäla sig i dag. Där stod vi med ett jättefint anförande och ett fåtal kandidater till att dela det med er. Tack till kammarkansliet som snabbt och lätt fixade att jag kan läsa upp detta!

För transparensens skull ska jag meddela att jag är född 1957. Men jag har, som ni känner till, en anständig ersättning härifrån och ska kanske inte betraktas som jävig.

Inkomstskatterna är viktiga för att upprätthålla vår välfärd. Miljöpartiet vill se en mer rättvis beskattning av inkomster och större omfördelning för att minska de ökande ekonomiska klyftorna. Vi vill se ett Sverige som håller ihop. Vi måste stoppa utvecklingen mot ökade klyftor. Ekonomisk jämlikhet är tätt sammanlänkat med en rad andra nyttor, inte minst tilliten till andra människor och samhällets institutioner i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det är helt fel prioriterat av regeringen att kraftigt sänka skatten för höginkomsttagare - även om det kan argumenteras för att det handlar om gränser som ändrats - samtidigt som alltför många hushåll tvingas vända på varje slant för att få pengarna att räcka till de viktigaste utgifterna. Det är inte rimligt att skatten sänks för personer som har det gott ställt samtidigt som statsministern, i stället för att lägga fram förslag på åtgärder som kan lindra effekterna av kostnadskrisen för dem som behöver det allra mest, ger svenska hushåll rådet att bita ihop.

Den förra borgerliga regeringen införde flera orättvisa skatteklyftor under sitt regeringsinnehav. Skatten sänktes för löntagare men inte för pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. De orättvisa skatteklyftorna arbetade vi i Miljöpartiet med att ta bort under den tid vi satt i regeringen. Vi lade fram förslag för att helt ta bort den så kallade pensionärsskatten och funkisskatten.

Tyvärr blev det inte så. När högerpartierna röstade igenom sin budget för 2022 återinfördes skatteklyftan mellan lön och sjuk- och aktivitetsersättning. Nu väljer man att behålla den också för 2023. Det är ovärdigt. Funkisskatten borde tas bort så fort som möjligt. De som får ta del av sjuk- och aktivitetsersättning ska inte betala extra mycket i skatt.

En annan orättvis skatteklyfta som har kommit till av vad som verkar vara ett mycket olyckligt misstag är att personer födda 1957 inte omfattas av det förhöjda grundavdraget. Alla andra som uppnått riktåldern för pension omfattas av det förhöjda grundavdraget. Ibland blir det fel, men då måste politiken ta sitt ansvar och åtgärda det. Vi har föreslagit att så ska ske.

Det är inte rimligt att 57:orna ska betala högre skatt än andra personer som uppnått pensionsåldern. Tyvärr verkar regeringen mer intresserad av att skylla ifrån sig än att åtgärda problemet. Att regeringen inte tar detta på allvar hotar i förlängningen förtroendet för det svenska pensionssystemet. Det är väldigt oroande. Regeringen borde sluta skylla ifrån sig och i stället komma med förslag på hur situationen kan rättas till.

Herr talman! Vi miljöpartister har länge sett grön skatteväxling som ett viktigt verktyg för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Grön skatteväxling innebär att man höjer skatt på sådant som förorenar och är skadligt för klimat och miljö och att man i andra änden växlar detta mot sänkt skatt på arbete eller sådant som minskar utsläpp och miljöförstörelse. Grön skatteväxling kommer att spela en viktig roll i arbetet med att uppnå en cirkulär ekonomi, där resurser återvinns och återanvänds. Återvunnet material kräver ofta mer arbetskraft och måste bli mer konkurrenskraftigt för att främja omställningen till en hållbar och cirkulär ekonomi.

Inkomstskatt

Levande landsbygder är viktigt för hela landet. Hela Sverige ska leva. Vi förstår att den ekonomiska situationen kan bli tuff när man är beroende av bilen och bränslepriserna går upp. Därför tycker vi att skatten ska sänkas för personer som bor på landsbygden. Det är ett betydligt mer effektivt sätt att stötta personer på landsbygden under rådande kostnadskris än att öka fossila subventioner. Den nuvarande kostnadskrisen visar att vårt beroende av fossila bränslen är en stor ekonomisk risk för svenska hushåll. Därför måste vi accelerera den gröna omställningen i stället för att fördjupa vårt beroende av de bränslen som orsakat krisen från början.

När vi befinner oss i en tuff ekonomisk situation krävs det politiker som klarar av att prioritera det som är viktigt. Därför måste den ekonomiska politiken stötta de hushåll som har störst behov i stället för att göra stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det är en prioritering som jag tror att de allra flesta kan hålla med om är rätt och riktig.

Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation nummer 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)