Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2019/20:MJU6

Jakt och viltvård

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Motionsyrkandena handlar bl.a. om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

I betänkandet finns sex reservationer (M, SD, C, KD) och fyra särskilda yttranden (M, SD, C, KD).

Behandlade förslag

Ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Det allmänna uppdraget

Viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt

Åtgärder för minskad vildsvinsstam

Jaktregler

Viltolyckor

Gemensam svensk-norsk viltförvaltning

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1.Viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, punkt 2 (M, SD, KD)

2.Åtgärder för minskad vildsvinsstam, punkt 3 (C)

3.Åtgärder för minskad vildsvinsstam, punkt 3 (KD)

4.Jaktmedel och jakthjälpmedel, punkt 5 (KD)

5.Eftersöksjakt, punkt 6 (SD, KD)

6.Eftersöksjakt, punkt 6 (M)

Särskilda yttranden

1.Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (M)

2.Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (SD)

3.Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (C)

4.Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet under förslagspunkt 10

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Det allmänna uppdraget

Riksdagen avslår motion

2019/20:2859 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1.

2.

Viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:593 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3,

2019/20:2553 av Mats Green och Åsa Coenraads (båda M) och

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 28.

Reservation 1 (M, SD, KD)

3.

Åtgärder för minskad vildsvinsstam

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:1603 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),

2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1, 3 och 5,

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 20,

2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18 och

2019/20:3257 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 18 och 20.

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (KD)

4.

Jakttider

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:305 av Magnus Persson (SD),

2019/20:307 av Magnus Persson (SD) och

2019/20:994 av Helén Pettersson (S).

5.

Jaktmedel och jakthjälpmedel

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2536 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2 samt

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 16.

Reservation 4 (KD)

6.

Eftersöksjakt

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2668 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3 och

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 9.

Reservation 5 (SD, KD)

Reservation 6 (M)

7.

Jakträttsansvar

Riksdagen avslår motion

2019/20:1111 av Elisabeth Falkhaven (MP).

8.

Viltolyckor

Riksdagen avslår motion

2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2.

9.

Gemensam svensk-norsk viltförvaltning

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:537 av Magnus Jacobsson (KD) och

2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 10.

10.

Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 11 februari 2020

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Kristina Yngwe

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kristina Yngwe (C), Maria Gardfjell (MP), Hanna Westerén (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Nina Lundström (L), Mats Nordberg (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Elin Lundgren (S) och Jon Thorbjörnson (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet ca 60 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Motionsyrkandena handlar bl.a. om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, åtgärder mot antalet viltolyckor i trafiken på grund av vildsvin samt gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Ett antal motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och dessa yrkanden behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt. Motionsförslagen redovisas i bilaga 1. Motionsyrkanden som behandlas i förenklad ordning redovisas i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Det allmänna uppdraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det allmänna uppdraget bör bli föremål för offentlig upphandling.

Motionen

Motion 2019/20:2859 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1 handlar om principer för hur medlen från statens viltvårdsfond bör fördelas. Enligt motionären borde t.ex. de medel som går till Svenska Jägareförbundet för finansiering av det allmänna uppdraget bli föremål för offentlig upphandling. Ansvaret för att bl.a. leda delar av jakten och viltvården i landet och tillhandahålla information om rovdjur skulle enligt motionären kunna läggas direkt på Naturvårdsverket som i sin tur skulle kunna upphandla övriga delar av uppdraget.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Sedan 1938 har Svenska Jägareförbundet ett jakt- och viltvårdsuppdrag från riksdagen (allmänna uppdraget). Svenska Jägareförbundet tilldelas, efter årligt beslut av regeringen, medel ur Viltvårdsfonden för att kunna utföra det allmänna uppdraget. I proposition 1999/2000:73 föreslog regeringen att statens uppdrag till Svenska Jägareförbundet att ansvara för det allmänna uppdraget skulle bestå men att det skulle ställas tydliga krav på mål och uppföljning. Miljö- och jordbruksutskottet delade regeringens bedömning (bet. 1999/2000:MJU17) att syften och mål med det allmänna uppdraget borde preciseras för att effektivisera bidragsgivningen och göra det möjligt att utvärdera uppdraget.

Regeringens särskilda utredare föreslog 2004 i rapporten Precisering av Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag ett antal mål för det allmänna uppdraget. Det allmänna uppdraget innefattar såväl generella, återkommande uppgifter som specifika uppgifter utifrån rådande behov. De återkommande uppgifterna omfattar

       övergripande information till myndigheter och allmänhet

       information om praktisk jakt och förvaltning av vilt

       viltövervakning i samverkan med Naturvårdsverket

       älgförvaltning i syfte att uppnå en med avseende på ålder och kön väl sammansatt älgstam i balans med betestillgång och rovdjursförekomst

       minska lidandet för trafikskadat vilt genom att tillhandahålla kompetenta eftersöksekipage

       ansvara för yrkesmässig utbildning inom jaktområdet.

När det gäller frågan om finansieringen av det allmänna uppdraget anförde dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht den 17 juli 2017 bl.a. följande med anledning av en skriftlig fråga (fr. 2016/17:1725):

EU-kommissionen har bedömt att de preciserade uppdragen och de medel som förbundet får för att genomföra dem sammantaget aktualiserar unionsrättsliga regler om upphandling. Kommissionen har bett att Sverige kommenterar denna analys. Redan innan kommissionens begäran hade regeringen inlett en översyn av tilldelningen av medel ur viltvårdsfonden. Syftet med översynen är att, med beaktande av nationell rätt och unionsrättsliga åtaganden, effektivisera förfarandet och den operativa viltförvaltningen. Gränsdragningen mellan vilka verksamheter som kan finansieras genom bidrag och vilka som måste upphandlas i enlighet med unionsrättsliga åtaganden omfattas av översynen och är en högt prioriterad fråga. Översynen, som ännu inte är klar, omfattar även konstitutionella bedömningar, t.ex. om riksdagen behöver ta ställning till eventuella förändringar kring den operativa viltförvaltningen och tilldelningen av medel.

I betänkande 2017/18:MJU8 Jakt och viltvård lämnade miljö- och jordbruks-utskottet motioner om det allmänna uppdraget utan vidare åtgärd i avvaktan på att översynen skulle slutföras. Enligt uppgifter från Näringsdepartementet pågår arbetet med översynen fortfarande inom Regeringskansliet. Översynen omfattar bl.a. frågan om gränsdragningen mellan vilka verksamheter som kan finansieras genom bidrag och vilka som måste upphandlas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det pågår en översyn av det allmänna uppdraget som bl.a. syftar till att bedöma om jakt- och viltvårdsuppdraget ska finansieras genom bidrag eller i enlighet med regelverket för offentlig upphandling. Utskottet finner det lämpligt att i avvaktan resultatet från denna översyn inte överväga någon förändring av formerna för utförandet av det allmänna uppdraget och dess finansiering. Utskottet föreslår därmed att motion 2019/20:2859 (MP) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om viltförvaltnings-delegationernas ansvar och beslutanderätt.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD).

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:593 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3 anför motionärerna att beslut om skydds- och licensjakt måste kunna verkställas redan i viltförvaltningsdelegationerna när gynnsam bevarandestatus uppnåtts för en viltstam och hänsyn tagits till ekonomiska intressen.

I kommittémotion 2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 28 anförs att viltförvaltningsdelegationerna måste ha beslutanderätt och tydligt mandat i de frågor de har att hantera. Enligt motionärerna förekommer det att den ansvariga myndigheten, länsstyrelsen, ibland överprövar delegationernas beslut. Enligt motionärerna urholkar detta delegationernas legitimitet och vilja att jobba.

Även motion 2019/20:2553 av Mats Green och Åsa Coenraads (båda M) handlar om att öka viltförvaltningsdelegationernas beslutanderätt. Enligt motionärerna ska delegationerna få sätta nivån på all viltförvaltning. Motionärerna vill på detta sätt öka det lokala inflytandet över viltförvaltningen.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Av 2 § förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer framgår att en viltförvaltningsdelegation är ett organ inom länsstyrelsen för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet. Delegationen ska enligt 3 § i förordningen besluta om övergripande riktlinjer för viltförvaltningen inom länet, skötsel av älgstammen och i förekommande fall för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna, licensjakt och skyddsjakt inom länet samt bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen.

Landshövdingen är ordförande och delegationen består i övrigt av fem ledamöter som är politiska företrädare, en ledamot som har särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt och som utses efter förslag av Polismyndigheten, en ledamot som representerar jakt- och viltvårdsintresset, två ledamöter som representerar naturvårdsintresset, en ledamot som representerar friluftsintresset, en ledamot som representerar ägare och brukare av jordbruksmark, en ledamot som representerar lokalt näringsliv och turism, en ledamot som representerar skogsnäringen och en ledamot som representerar natur- och ekoturismföretagen. I de fall det är aktuellt ska även representanter för rennäringen, yrkesfisket eller fäbodbruket finnas representerade i delegationerna. Den nuvarande lydelsen av bestämmelsen om viltförvaltnings­delegationernas sammansättning trädde i kraft den 1 april 2017. Antalet ledamöter som representerar naturvårdsintresset utökades vid det tillfället från en till två, och samtidigt tillkom en ledamot som representerar natur- och ekoturismföretagen.

Vad gäller frågan om viltförvaltningsdelegationernas roll och beslutanderätt anförde regeringen i proposition 2008/09:210 som skäl till införandet av delegationerna att det regionala och lokala ansvaret för förvaltningen av rovdjur och annat vilt behöver stärkas. Delegationerna borde enligt regeringen ha till uppgift att besluta om hur viltförvaltningen inom länet ska genomföras. Enligt regeringen var det emellertid inte rimligt att delegationen t.ex. fattar beslut i varje enskilt skyddsjaktsärende. Enligt regeringen borde Naturvårdsverket även fortsättningsvis ha rollen att fastställa regionala miniminivåer för rovdjursstammarna.

Viltförvaltningsdelegationernas roll har tidigare behandlats av miljö- och jordbruksutskottet, bl.a. i betänkande 2014/15:MJU12 Naturvård och biologisk mångfald. I sitt ställningstagande anförde utskottet bl.a. följande (s. 30):

Genom införandet av viltförvaltningsdelegationer har en del beslutsmakt flyttats över till detta organ, i vilket det sitter representanter för de politiska partierna, myndigheter och intresseorganisationer. Viltförvaltningsdelegationerna har beslutanderätt i övergripande frågor om viltförvaltningen, men det är inte tydligt definierat vad dessa övergripande frågor innebär. Utskottet anser därför att det borde göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt samt om möjligt förstärka deras befogenheter som ett steg i arbetet med decentralisering och delegering av beslut. Således bör både rovdjursförvaltningens nuvarande regionala förankring och viltförvaltningsdelegationerna förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2014/15:182).   Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades därefter under 2016, synpunkter hämtades in från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. I skrivelse 2016/17:75 redovisade regeringen sedan tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet anförde dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) att det inte delade regeringens bedömning. Utskottet anförde att det borde göras en översyn av möjligheten att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt samt om möjligt förstärka deras befogenheter. Av regeringens skrivelse 2018/19:75 framgår att beredningen av detta tillkännagivande fortsätter inom Regeringskansliet.

Viltförvaltningsdelegationernas syfte och roll behandlades även i februari 2018 av miljö- och jordbruksutskottet i betänkande 2017/18:MJU10 Biologisk mångfald. Utskottet anförde då bl.a. följande (s. 20):

När det gäller frågan om viltförvaltningsdelegationerna anser utskottet att ett av syftena med delegationerna är att decentralisera viltförvaltningen genom att ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de regionala rovdjursförvaltningsplanerna. Regeringen har ändrat balansen i vilt-förvaltningsdelegationerna genom att tillsätta ledamöter från naturvårds-organisationer och natur- och ekoturismföretag. Utskottet anser inte att det är tillräckligt utrett hur arbetet inom viltförvaltningsdelegationerna på bästa sätt säkerställer att beslut om viltförvaltning fattas nära de som berörs. Därför bör viltförvaltningsdelegationernas arbete utvärderas i syfte att säkerställa det regionala inflytandet i viltförvaltningen. Detta bör ges regeringen till känna.

Den 7 mars 2018 biföll riksdagen utskottets förslag till beslut (rskr. 2017/18:174). Enligt uppgifter från Miljödepartementet bereds även detta tillkännagivande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagens tillkännagivande från 2018 om att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete fortfarande bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att det är av stor vikt att det regionala inflytandet i viltförvaltningen säkerställs och välkomnar det arbete som pågår i Regeringskansliet i syfte att säkerställa att viltförvaltningen sker i nära samarbete med lokala och regionala företrädare. Mot denna bakgrund vill utskottet i nuläget inte föreslå någon ytterligare åtgärd vad gäller omfattningen av viltförvaltningsdelegationernas ansvarsområde. Utskottet noterar vidare att beredning även pågår i Regeringskansliet av riksdagens tillkännagivande från 2015 om viltförvaltningsdelegationernas beslutanderätt. Med hänvisning till den pågående beredningen i Regeringskansliet av nu redovisade tillkännagivanden föreslår utskottet att motionerna 2019/20:2553 (M) och 2019/20:593 (SD) yrkande 3 samt 2019/20:2774 (KD) yrkande 28 avslås.

Åtgärder för minskad vildsvinsstam

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vildsvinsförvaltning och ökad avskjutning samt ekonomiska incitament för vildsvinsjakt.

Jämför reservation 2 (C) och 3 (KD).

Motionerna

I motion 2019/20:1603 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) yrkas på att vildsvinsstammen bör balanseras. Motionärerna anser att jakttiden bör kunna utökas. Enligt motionärerna borde förbudet mot att skjuta sugga med smågris i följe kunna tas bort och reglerna för skyddsjakt tillämpas mer generöst. De vill även öka möjligheten att tillåta större fällor som jaktmetod samt tillåta drönare vid vildsvinsjakt. Motionärerna yrkar även på en tydligare reglering av utfodringen av vildsvin och att möjligheterna till försäljning av vildsvinskött bör förbättras och eventuellt subventioneras.

I motion 2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkande 3 vill motionären att fler jaktregler ses över för att möjliggöra en större avskjutning av vildsvinsstammen. Motionären yrkar t.ex. på att det ska bli tillåtet att använda drönare med kamera för att söka efter vildsvin vid jakt. Enligt motionären bör det även tas fram råd och stöd för var man kan utfodra, i hur stor mängd och vilka utfodringsmetoder som är mest lämpade. Försäljning av vildsvinskött bör även underlättas och förenklas t.ex. genom att Livsmedelsverket ser över på vilket sätt jägare kan sälja vildsvinskött direkt till konsument. Enligt motionären bör det även vara möjligt för lantbrukare att kunna beställa jakt. Åtgärder som leder till att avskjutningen ökar kraftigt de kommande åren bör enligt motionären konkretiseras och tydliggöras.

På liknande sätt framförs i partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18 att det ökande antalet vildsvin måste hanteras och jakten ökas. Enligt motionärerna har vildsvinen ökat explosionsartat så att det krävs en god dialog och ett stärkt samarbete mellan markägare och jägare. Motionärerna anser även att det är nödvändigt att utforma skärpta regelverk och avtal för hur utfodring får bedrivas i de hårdast drabbade områdena.

Även kommittémotion 2019/20:3257 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18 handlar om att det ökande antalet vildsvin måste hanteras och jakten ökas. Enligt motionärerna krävs bättre jaktmöjligheter och jaktmetoder så att jägarna kan fälla fler djur. Motionärerna yrkar vidare på att regeringen tar fram ett förslag som begränsar vildsvinsstammen och viltskadorna genom att komma åt oseriös utfodring av vildsvin. Yrkande 20 samma motion handlar om att minska vildsvinsstammen genom att handläggande myndigheter får i uppdrag att effektivisera handläggningen av jaktärenden. Enligt motionärerna krävs det en bättre förvaltningsmodell utifrån det aktuella faktaunderlag som finns med utgångspunkt från den nationella förvaltningsplanen för vildsvin.

Motion 2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 handlar om att omedelbart ta fram en genomarbetad förvaltningsplan för vildsvin med konkreta åtgärder för att minska vildsvinsstammen. Enligt motionären bör en samlad, hållbar förvaltning utifrån fakta om det nuvarande läget och prognoser tas fram tillsammans med konkreta åtgärder och strategier. I yrkande 5 samma motion anförs att regeringen omedelbart ska samla aktörer, myndigheter, intresseorganisationer, företag och alla berörda för att gemensamt ta fram åtgärder för att få bukt med ökningen av vildsvinsstammen.

Kommittémotion 2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 20 handlar om ekonomiska incitament för vildsvinsjakt i de mest drabbade länen. Enligt motionärerna behövs det ytterligare ekonomiska incitament för att öka avskjutningen. Motionärerna föreslår därför att länsstyrelserna, i samråd med viltförvaltningsdelegationerna, ska sätta upp mål för antalet svin som ska skjutas i vart och ett av de hårdast drabbade länen nedbrutet på varje jaktlag eller viltvårdsområde. Enligt motionärerna ska de jaktlag som uppfyller sin kvot få dela på en summa pengar från staten som ska fördelas via jägarorganisationerna. Motionärerna anser att denna modell ska prövas i de fyra eller fem mest vildsvindrabbade länen i landet. De anser även att det bör införas ett stöd för utbildning av jägare och jakthundar.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

På uppdrag av regeringen beslutade Naturvårdsverket 2010 om en nationell förvaltningsplan för vildsvin som ett stöd för länsstyrelsernas regionala arbete med vildsvin. Enligt Naturvårdsverket ligger ansvaret för vildsvins­förvaltningen i första hand hos markägare och jakträttshavare, och därför är det viktigt att ta fram lokala förvaltningsstrategier och planer. Under 20122015 presenterade de flesta länsstyrelser där vildsvin förekommer förvaltningsplaner eller riktlinjer för förvaltning av vildsvin i enlighet med förordning (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer.

Enligt Naturvårdsverket har den snabba ökningen och spridningen av vildsvin i Sverige därefter lett till en revidering av den nationella förvaltningsplanen. För närvarande sammanställs remissinstansernas synpunkter på Naturvårdsverkets förslag till reviderad förvaltningsplan för vildsvin för perioden 2020–2025. Naturvårdsverket har bl.a. presenterat följande resultat- och åtgärdsmål i planen:

  1. 2025 har antalet viltolyckor med vildsvin inblandade blivit färre än 3 000 per år.
  2. 2025 har skadekostnader i jordbruket halverats till mindre än 500 miljoner kronor per år.
  3. 2025 har skadorna minskat på enskilda och offentliga anläggningar så som trädgårdar, idrottsanläggningar och kyrkogårdar.
  4. 2025 är vildsvinskött i större utsträckning en del av det kött som finns i handeln och som serveras i den offentliga sektorn.
  5. 2023 är samverkan etablerad och är ett naturligt arbetssätt för förvaltande aktörer.

Naturvårdsverket föreslår vidare ett antal åtgärder inom fem olika områden:

  1. ansvarsfrågor på lokal, regional och nationell nivå
  2. arbetsgång för att ta fram regionala och lokala förvaltningsplaner
  3. principer för hur populationsminskande jakt på vildsvin bör bedrivas samt beskrivningar av lämpliga jakt- och utfodringsmetoder
  4. åtgärder för att öka motivationen till jakt och hjälpmedel för jakten
  5. skadeförebyggande åtgärder som stängsling och röjning av vegetation.

Naturvårdsverket inriktar sig främst på att åstadkomma ökad samordning mellan olika aktörer och intressenter för att få till stånd effektiva lokala förvaltningsplaner. Avskjutningen av vildsvin bör öka och jakten bör även i högre grad inrikta sig på reproduktiva hondjur för att minska populationstillväxten. Utfodring av klövvilt ska begränsas till ett minimum, t.ex. i samband med åteljakt. Enligt Naturvårdsverket finns det utökade möjligheter att använda olika jakthjälpmedel vid vildsvinsjakt, och jakttiden är lång i jämförelse med det som gäller för annat vilt. Vid behov kan även länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt med användning av metoder som inte får användas vid normal jakt.

Vad gäller åtgärder för att öka motivationen för jakt hänvisar Naturvårdsverket bl.a. till det regeringsuppdrag som Livsmedelsverket fick i juli 2018 att analysera och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött. I sin redovisning av uppdraget i december 2019 föreslår Livsmedelsverket ett flertal olika åtgärder, bl.a. att jägare ska utbildas för att uppnå bättre köttkvalitet och hygienisk standard på de vildsvin som levereras. Utbildningen ska även omfatta kunskaper i provtagning för trikinförekomst och innehåll av cesium. Utbildade jägare kan därefter söka tillstånd hos länsstyrelsen för att kunna leverera vildsvinskött motsvarande 10 vuxna vildsvin direkt till slutkonsument.

Livsmedelsverket föreslår även att det bör inrättas en premie à 500 kronor till jägare som lämnar in vildsvin till en vilthanteringsanläggning som utför köttbesiktning. Förutsättningen för premien är godkänt resultat vid kött­besiktning och övrig provtagning.

Det bör även bli möjligt för jägare att leverera 50 vildsvin per år direkt till en lokal detaljhandelsanläggning som inte behöver utföra köttbesiktning. Det kan t.ex. röra sig om butiker eller restauranger som i dagsläget redan handhar andra icke trikinbärande vilda djur såsom älg, hjort, hare och fågel. Enligt Livsmedelsverket bör ansvaret för registrering och kontroll av verksamheterna ligga vid kommunala kontrollmyndigheter som ska se till att anläggningen kan hantera trikinbärande djur.

Samtliga vildsvin som fälls inom ett fördefinierat område med särskilt hög cesiumbelastning ska också testas för cesium, och analysen ska enligt Livsmedelsverket bekostas av statliga medel.

Miljö- och jordbruksutskottet har även tidigare behandlat frågan om behovet av reglering av vildsvinsstammen och om hur utfodring av vilt bör regleras. I betänkande 2016/17:MJU4 behandlades regeringens proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador. I sitt ställningstagande i frågan om utfodring av vilt anförde utskottet bl.a. följande (s. 10):

Utfodring av vilt orsakar på en del håll stora problem. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det finns skäl att reglera utfodringen av vilt. Utskottet finner dock att regeringens förslag till reglering av förbud mot utfodring av vilt är för långtgående och riskerar att skapa problem för stora delar av viltvården. Utskottet anser att en reglering inte bör formuleras som ett generellt förbud mot utfodring av vilt med möjlighet till undantag. Enligt utskottet bör det i stället finnas möjlighet att i enskilda fall meddela förbud när andra lösningar inte är möjliga eller när det går att påvisa en påtaglig skada. Ett förbud bör således kunna begränsas till att endast omfatta ett visst område och bör även kunna vara tidsbegränsat. Vidare anser utskottet att det framför allt är felaktig och överdriven utfodring av klövvilt som bör regleras. Regeringen bör därför återkomma med nya lagförslag i frågan. Utskottet föreslår därmed att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) i de delar det avser utfodring av vilt samt ställer sig bakom det som utskottet anfört ovan och tillkännager detta för regeringen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:26 och 2016/17:27). I skrivelse 2018/19:75 redovisade regeringen vilka åtgärder som hade vidtagits under 2018 med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen. När det gäller det aktuella tillkännagivandet anförde regeringen bl.a. följande:

Tillkännagivandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds. Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt och avvaktar resultatet av initiativen. Flera organisationer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Näringsdepartementet tar initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets handlingsplan för vildsvin och plan att ta fram skärpta riktlinjer om klövviltutfodring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende.

Enligt uppgifter från Näringsdepartementet bereds frågan alltjämt i Regeringskansliet med avsikten att återkomma till riksdagen med förslag på hur utfodring kan regleras med beaktande av riksdagens tillkännagivande.

Vad gäller frågan om ekonomiska incitament för vildsvinsjakt har som tidigare beskrivits Livsmedelsverket nyligen föreslagit vissa former av ekonomiskt stöd för att underlätta tillvaratagande och slakt av skjutna vildsvin och för utbildning av vildsvinsjägare. Bruket av regelrätta skottpengar är, med något undantag, sedan länge ovanligt i Sverige. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Västerbottens län har det förekommit att t.ex. jakt på rödräv har varit förenad med ersättning per skjutet djur som ett led i att skydda fjällräven i vissa områden. Ersättningen har i det fallet ansetts kunna betraktas som en del av länsstyrelsens skötselkostnader för det aktuella skyddade området. För närvarande är det i stället anställda naturbevakare som skjuter av rödräv i de områden där fjällräven förekommer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att ett flertal åtgärder för att begränsa vildsvinsstammarnas tillväxt har vidtagits. Det finns för närvarande utökade möjligheter att använda olika jakthjälpmedel vid vildsvinsjakt och jakttiden är lång i jämförelse med det som gäller för annat vilt. Länsstyrelserna kan även vid behov ge tillstånd till skyddsjakt med användning av metoder som inte får användas vid normal jakt. Utskottet välkomnar att Livsmedelsverket på uppdrag av regeringen har föreslagit en rad åtgärder för att underlätta försäljningen och tillgången på vildsvinskött samt att Naturvårdsverket har presenterat ett förslag till reviderad förvaltningsplan för vildsvin för perioden 2020–2025.  Förvaltningsplanen prioriterar bl.a. arbetet med att åstadkomma ökad samordning mellan olika aktörer för att få till stånd ökad avskjutning och effektiva lokala förvaltningsplaner. Utskottet noterar vidare att det förekommer ett flertal frivilliga initiativ för att begränsa de negativa effekterna av felaktig utfodring av klövvilt och att regeringen kommer att återkomma till riksdagen med förslag på hur utfodring kan regleras med beaktande av riksdagens tillkännagivande. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2019/20:2544 (M) yrkandena 1, 3 och 5, 2019/20:1603 (C), 2019/20:3106 (C) yrkande 18, 2019/20:3257 (C) yrkandena 18 och 20 samt 2019/20:2774 (KD) yrkande 20.

Jaktregler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om jakttider, jaktmedel, jakt­hjälpmedel, eftersöksjakt och jakträttsansvar.

Jämför reservation 4 (KD), 5 (SD, KD) och 6 (M).

Motionerna

Jakttider

I motion 2019/20:305 av Magnus Persson (SD) yrkar motionären på att förbjuda jakt på klövvilt med hund efter den 31 januari. Enligt motionären är ett sådant förbud inte bara ett steg i rätt riktning mot att förbättra etiken gällande hundjakt utan besparar även djuren onödigt lidande eftersom hundjakt av klövvilt kan vara en påfrestning för dräktiga djur. Enligt motionären utförs en väldigt liten del av avskjutningen av älg i februari, vilket innebär att ett förbud mot att jaga klövvilt med hund fr.o.m. februari månad har liten påverkan på avskjutningen.

Motion 2019/20:307 av Magnus Persson (SD) handlar om att förlänga jakttiden på rödräv i Skåne, Blekinge och Halland. Enligt motionären börjar jakten på rödräv den 1 augusti i hela landet, medan jaktslutet skiljer sig åt i fyra regioner från den 28 (29) februari i södra Sverige till den 15 april i norra Sverige. Den nuvarande jakttidsramen för rödräv omfattar den 1 augusti–15 april. Enligt motionären skulle en förlängning av jakttiden i det södra området, Skåne, Blekinge och Halland, till den 15 mars gynna viltvården i och med att rödräven är predator på arter som minskar i jordbrukslandskapet.

Motion 2019/20:994 av Helén Pettersson (S) handlar om att värna acceptansen för älgförvaltningen genom att behålla brunstuppehållet i de delar av landet där älgjakten startar i september. Enligt motionären har det framförts förslag om utökad jakttid på älg, bl.a. förslag om att slopa jaktuppehållet vid brunst, det s.k. brunstuppehållet, som finns i de delar av landet där älgjakten startar i september. Motionären anser att det är ett stort avsteg från jaktetiken att jaga under brunstperioden även med hänsyn till ökande betesskador i skogsbruket.

Jaktmedel och jakthjälpmedel

Kommittémotion 2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 16 handlar om att tillåta drönare vid vildsvinsjakt. Enligt motionärerna måste vildsvinspopulationen begränsas genom ökad jakt, och drönare med kameror skulle kunna bli ett effektivt hjälpmedel i jakten. Motionärerna föreslår att jaktförordningen ändras så att det blir tillåtet att använda drönare vid vildsvinsjakt.

I motion 2019/20:2536 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 anförs att möjligheterna att tillåta bågjakt bör ses över. Enligt motionären bör bågjakt regleras som annan jakt. Motionären anför som skäl att etablerad träning och övningsverksamhet för bågjakt finns i Sverige för att kunna genomföra skjutprov, eventuell vidareutbildning och kompetensprov.

Motionären anför även i yrkande 2 i samma motion att möjligheterna att ta fram regelverk för bågjakt bör ses över. Enligt motionären finns det ett förslag på regelverk för bågjakt från Svenska Bågjägarförbundet och Svenska Jägareförbundet.

Eftersöksjakt

Kommittémotion 2019/20:2668 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3 handlar om ersättning till jägare vid eftersök av trafikskadat vilt. Enligt motionärerna är ersättningarna som kommer jägarna till godo för låga och bör höjas.

Enligt kommittémotion 2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 9 bör reglerna kring eftersök harmoniseras. Motionärerna anför att det bör införas en enhetlig ersättningsmodell för allt trafikskadat vilt som kräver eftersök. Enligt motionärerna varierar i dag ersättningen beroende på viltslag. Enligt motionärerna bör även en rimlig ersättning införas för dem som på regional basis hanterar samordningen av trafikeftersöksekipage.

Jakträttsansvar

I motion 2019/20:1111 av Elisabeth Falkhaven (MP) anförs att regeringen bör återkomma med ett förslag om hur ett ökat och tydligare markägaransvar avseende jakt på fåglar som fötts upp och satts ut för ändamålet kan utformas. Enligt motionären bör det ställas krav på samråd med kommunen och berörda grannar innan en sådan verksamhet påbörjas. I ett sådant samråd bör information om jaktetik och miljöpåverkan finnas med, om i vilken omfattning som sådan jakt avses ske på kommersiell grund samt vilken form av kompetens, exempelvis svensk jägarexamen, som ställs på deltagarna.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Jakttider

Jakttider för olika sorters vilt regleras i jaktförordningen (1987:905). Enligt förordningen ska Naturvårdsverket minst en gång vart sjätte år se över de jakttider som regleras i förordningen och vid behov föreslå ändringar till regeringen. För närvarande arbetar Naturvårdsverket med en översyn av samtliga jakttider. Under perioden den 1 januari31 mars 2019 kunde berörda aktörer lämna förslag på ändrade jakttider. Naturvårdsverket grundar sitt arbete med reviderade jakttider bl.a. bedömningar av biologiska ramar, såsom en arts parnings- och uppfödningsperiod, samt legala ramar såsom förordningar och internationella överenskommelser som Sverige förbundit sig till. Vid översynen av jakttiderna görs en samlad bedömning för respektive art.

Enligt Naturvårdsverket remitteras förslagen till ändrade jakttider i olika omgångar under 2019 och början av 2020. Naturvårdsverket arbetar därefter fram det slutliga förslaget i dialog med en särskild beredningsgrupp. Förslaget till ändrade jakttider lämnas till regeringen i juni 2020 som därefter avgör när de nya jakttiderna träder i kraft.

Jaktmedel och jakthjälpmedel

Enligt 31 § jaktlagen är användning av drönare som jakthjälpmedel för t.ex. uppspårning av vilt förbjuden. Regeringen får meddela undantag från förbuden i 31 § jaktlagen. I jaktförordningen (1987:905) finns ett antal angivna undantag men inte vad gäller motordrivna anordningar såsom drönare i samband med jakt. Enligt uppgifter från Näringsdepartementet ingår användning av drönare i de diskussioner som nu pågår med olika intressenter om förbättrade möjligheter att kontrollera antalet vildsvin. Det finns emellertid i dagsläget inga planer på att ta fram något förslag för att göra det möjligt att använda drönare vid vildsvinsjakt.

Gällande bestämmelser om jaktmedel återfinns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av dessa föreskrifter. Naturvårdsverket har föreslagit nya föreskrifter om jaktmedel som bl.a. innehåller ett förslag om att tillåta jakt med pilbåge i Sverige, en jaktform som enligt Naturvårdsverket är tillåten i bl.a. Danmark, USA och på Åland. Förslaget om bågjakt innebär en begränsad möjlighet att jaga med pilbåge i Sverige under förutsättning att den som jagar både har en vanlig jägarexamen och en internationell bågjägarexamen. Förslaget till föreskrifter om jaktmedel har remitterats och Naturvårdsverket avser att presentera ett slutligt förslag i samband med att revideringen av övriga delar av de ursprungliga föreskrifterna och allmänna råd om jakt och statens vilt har slutförts.

Eftersöksjakt

Nationella Viltolycksrådet (NVR) är ett nationellt samarbetsorgan för frågor som rör problemen med viltolyckor. Ett flertal myndigheter, organisationer och företag samarbetar inom NVR för att bl.a. upprätta en nationell viltolycksorganisation för eftersök av trafikskadat vilt. Sedan 2007 har Polismyndigheten regeringens uppdrag att ansvara för rådet. Polismyndigheten innehar ordförandeposten i NVR, och varje myndighet och organisation innehar en plats i rådet. Polismyndigheten har gett NVR i uppdrag att upprätta ett kansli och hantera den löpande verksamheten. Polismyndigheten ansvarar för administrativa kostnader för verksamhets­ledare och sekreterare och även viss anpassad säkerhetsutbildning. Den som på uppdrag av Polismyndigheten deltar i eftersök av trafikskadat vilt måste enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:18 uppfylla vissa utbildningskrav. Personen måste t.ex. ha genomgått utbildning i trafiksäkerhet vid eftersök av trafikskadat vilt enligt NVR:s riktlinjer och denna utbildning ska förnyas vart tredje år (33 a §).

Svenska Jägareförbundet ska inom ramen för sitt allmänna uppdrag, tillsammans med Jägarnas Riksförbund, tillhandahålla jägare med spårhundar och kontaktpersoner för viltolycksorganisationen. Polismyndigheten har utsett en ansvarig i varje län som tillsammans med den länsansvariga jägaren inom NVR ansvarar för att eftersöksorganisationen fungerar. Trafikverket har ansvaret för rådets arbete med viltolycksförebyggande åtgärder, och länsvisa lokala råd ansvarar för att ta fram underlag för NVR:s bedömning om var åtgärdsinsatser ska göras.

Den som har hjälpt Polismyndigheten vid eftersök av vilt kan få ersättning med stöd av bestämmelserna i 40 a–b §§ jaktförordningen (1987:905). Bestämmelser om ersättningsnivåer finns i 35–35 a § Naturvårdsverkets före-skrifter och allmänna råd (NFS 2002:18, NFS 2010:9) om jakt och statens vilt.

Enligt uppgifter från Naturvårdsverket pågår ett arbete med att ta fram tydligare föreskrifter på området med bl.a. en separat föreskrift som berör ersättning till jägare och annan personal för eftersök. Förslaget omfattar bl.a. en indexering och översyn av beloppen för eftersök av olika djurslag. Förslagen har remitterats och Naturvårdsverket avser att under 2020 presentera nya föreskrifter i samband med att revideringen av övriga delar av de ursprungliga föreskrifterna och allmänna råden om jakt och statens vilt har slutförts.

Jakträttsansvar

Det förekommer att djur föds upp och sätts ut för syften som vilt- och fiskevård. Det kan handla om att kompensera för en naturlig produktion av fisk som upphört till följd av utbyggd vattenkraft, eller att mer allmänt öka tillgången på vilt eller fisk för jaktändamål eller sportfiske. De arter som främst sätts ut är fasan, rapphöna, gräsand och olika laxfiskar. Enligt 8 kap.    4 § miljöbalken får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om bl.a. förbud mot eller särskilda villkor för att sätta ut djur i syfte att skydda vilt levande djur- eller växtarter eller den biologiska mångfalden. Även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter innehåller regler om utsättning och annan hantering av vissa arter.

Utsättning av vilt regleras även i jaktförordningen (1987:905). Enligt 41 § första stycket jaktförordningen är huvudregeln att utsättning av vilt är förbjuden. Naturvårdsverket har dock ett bemyndigande att föreskriva om eller i enskilda fall besluta om undantag. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare anges att fasan, rapphöna och gräsand får sättas ut efter jakträttshavarens medgivande. Utsättning får enligt Naturvårdsverkets föreskrifter endast ske inom områden där arten förekommer eller har förekommit i vilda stammar.

Regeringen har i juni 2019 gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda om det finns behov av att ytterligare reglera djurskyddet vid utsättning av djur för jakt- och fiskeändamål. Uppdraget ska innefatta en analys av vilka konsekvenser det kan medföra att ytterligare reglera djurskyddet vid utsättning av djur. Vid behov ska författningsförslag lämnas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2020.

Utskottets ställningstagande

Jakttider

Utskottet noterar att Naturvårdsverket för närvarande arbetar med att revidera samtliga jakttider. Bedömningen utgår från biologiska ramar och gällande lagstiftning samt internationella överenskommelser som Sverige ingått. Berörda aktörer har även möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till ändrade jakttider. Utskottet anser därmed att motionerna 2019/20:994 (S), 2019/20:305 (SD) och 2019/20:307 (SD) kan lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till pågående arbete.

Jaktmedel och jakthjälpmedel

Utskottet noterar att det pågår en översyn av det regelverk som reglerar tillåtna jaktmedel, inklusive jakt med pilbåge. Naturvårdsverket har föreslagit att viss jakt med pilbåge ska bli tillåten. Utskottet konstaterar även att användningen av drönare som jakthjälpmedel vid vildsvinsjakt är ett av många förslag som framförts för att underlätta jakten på vildsvin. Enligt utskottets bedömning har dock andra åtgärder högre prioritet vad gäller förutsättningarna att nå målet om en ökad avskjutning av vildsvin. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att motionerna 2019/20:2536 (M) yrkande 1 och 2019/20:2774 (KD) yrkande 16 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Eftersöksjakt

Utskottet välkomnar det arbete som pågår med att ta fram särskilda föreskrifter som berör ersättning till jägare och annan personal för eftersök. Utskottet noterar att förslaget bl.a. innebär en genomgång av gällande ersättning och vid behov en höjning av de olika beloppen för att bättre motsvara de kostnader som finns. Utskottet anser därför att motionerna 2019/20:2668 (M) yrkande 3 och 2019/20:2774 (KD) yrkande 9 mot denna bakgrund kan lämnas utan åtgärd.

Jakträttsansvar

Utskottet välkomnar att regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda om det finns behov av att ytterligare reglera djurskyddet vid utsättning av djur för jakt- och fiskeändamål. Med hänvisning till det arbetet avstyrker utskottet därmed motion 2019/20:1111 (MP).

Viltolyckor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om förebyggande av viltolyckor.

Motionen

Motion 2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2 handlar om att se över på vilket sätt antalet trafikolyckor som orsakas av vilt och vildsvin kan minska. Enligt motionären fortsätter vildsvinsolyckorna att öka i södra Sverige eftersom stammen växer explosionsartat. Vidare anser motionären att det behövs ett metodiskt gemensamt arbete mot viltolyckor, t.ex. genom att finna lämpliga geografiska placeringar av utfodrings- och åtelplatser.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

När det gäller att minska antalet viltolyckor med vildsvin hänvisar Naturvårdsverket i sitt förslag till nationell förvaltningsplan för vildsvin för 2020–2025 bl.a. till Naturvårdsverkets vägledning Klövvilt och grön infrastruktur från 2018. Av denna vägledning framgår att Trafikverket har utvecklat en metodik för att analysera vägars och järnvägars barriäreffekter för klövvilt och utifrån denna genomfört en nationell bristanalys för det statliga vägnätet. Metoden bygger bl.a. på kartor som visar resultat av modelleringar av hur vilt rör sig i ett landskapsavsnitt, vilket kan utgöra en grund för var åtgärder för att minska risken för viltolyckor bör sättas in. Det kan t.ex. handla om att underlätta för viltpassager genom att bygga viltövergångar eller annan grön infrastruktur och förbindelselänkar i landskapet.

I den gällande förvaltningsplanen för vildsvin från 2010 betonar Naturvårdsverket även behovet av att öka avskjutningen i områden med ett stort antal viltolyckor. Det är även angeläget att flytta eventuella åtelplatser bort från vägavsnitten och anpassa jordbruk och skogsbruk i närområdet. Det kan t.ex. handla om att undvika grödor som är attraktiva för vildsvin och se till att sikten är god intill vägen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att ansvariga myndigheter aktivt arbetar för att minska risken för viltolyckor med vildsvin och annat vilt. Utskottet noterar även att det pågår flera initiativ för att öka och underlätta avskjutningen av vildsvin i Sverige. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2019/20:2544 (M) yrkande 2.

Gemensam svensk-norsk viltförvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Motionerna

I motion 2019/20:537 av Magnus Jacobsson (KD) anförs att möjligheterna till en gemensam svensk-norsk viltförvaltning behöver ses över. Enligt motionären skulle en gemensam svensk-norsk viltförvaltning kunna ge bättre kontroll på exempelvis vildsvinens jordbruksskador. Motionären anför även att det skulle kunna leda till en bättre förvaltning av våra stora rovdjur.

Även i motion 2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 10 anförs att regeringen bör utreda förutsättningarna för en gemensam svensk-norsk viltförvaltning. Motionären anser att Sverige behöver samverka framför allt med Norge, för att få en korrekt bedömning av hur mycket rovdjur som finns på den skandinaviska halvön. Enligt motionären bör regeringen därför utreda förutsättningarna för en gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Enligt Naturvårdsverkets årsredovisning för 2018 har Sverige och Norge sedan 2014 ett långtgående samarbete om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Naturvårdsverket och Direktoratet for Naturforvaltning i Norge har utarbetat en gemensam inventeringsmetodik med målet att inventering och rapportering av resultaten ska genomföras på samma sätt i båda länderna. Enligt Naturvårdsverket ska det därmed bli lättare att uppskatta storleken på de gemensamma rovdjursstammarna. De personer som arbetar med rovdjursinventeringar eller rovdjursförvaltning har tillgång till den gemensamma svensk-norska databasen Rovbase. Dessutom finns den svensk-norska databasen Skandobs som utvecklats av Rovdata i Norge och Naturvårdsverket. Allmänheten kan rapportera observationer av stora rovdjur i Skandobs och databasen finns också som mobilapp, Skandobs Touch. Även samarbetet med Finland har fördjupats, särskilt kring förvaltning av varg för att säkra att genetiskt viktiga vargar kommer in i Sverige. Enligt Naturvårdsverket ska samarbetet med Norge och Finland genomföras inom ramarna för nationell politik, lagstiftning och budget.

Den dåvarande miljöministern Karolina Skog anförde i juni 2018 följande som svar på den skriftliga frågan 2017/18:1353 Samarbete med Norge om förvaltningen av varg:

Regeringen har ett bra samarbete med den norska regeringen i vargfrågan. Nuvarande samarbete bygger på en skriftlig överenskommelse mellan den svenska och den norska regeringen från 2011. Företrädare för respektive regering träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor som rör förvaltningen av vår gemensamma vargpopulation. Ansvariga myndigheter i Norge och Sverige arbetar också i ett nära samarbete. Det finns ett s.k. memorandum of understanding mellan Naturvårdsverket och norska Miljødirektoratet som bl.a. omfattar datainsamling. Sverige och Norge har upprättat databasen Rovbase där inventeringen av varg dokumenteras liksom jakt och annan dödlighet.

Det finns även forskningssamarbete mellan Sverige och Norge vad gäller viltförvaltning. Projektet Grensevilt är t.ex. ett forskningssamarbete mellan svenska SLU och norska Højskolen i Innlandet (INN). Målet med projektet är att åstadkomma en bättre gränsöverskridande förvaltning av älg och rovdjur i det inre skandinaviska barrskogsbältet söder om renskötselområdet. Genom ökad dialog och nätverksbyggande är avsikten att stimulera till ett hållbart bruk av skogsområdenas resurser med hänsyn till regionens natur- och kulturarv. Grensevilt är ett treårigt projekt fram till utgången av november 2020 med stöd från EU-programmet Interreg Sverige–Norge och Hedmarks fylkeskommun i Norge.

Det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv samordnar även forskning om varg. Skandulv arbetar både med grundforskning om varg och tillämpade frågeställningar kring vargens ekologi och förvaltning. Det gäller bl.a. vargens populationsdynamik, rörelsemönster, genetik och vilka effekter vargen har på det övriga ekosystemet. Projektet verkar även för att förmedla vetenskapligt grundad kunskap till förvaltande myndigheter och allmänheten i Norge och Sverige. Projektet har deltagande forskare från bl.a. SLU, Grimsö och norska INN. Skandulv pågår sedan 1999 och har ett stort antal norska och svenska finansiärer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Sverige och Norge har ett långtgående samarbete i flera frågor som rör viltförvaltning. Det gäller t.ex. övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien med gemensam metodik och gemensamma databaser. Det förekommer även forskningssamarbete mellan Sverige och Norge vad gäller övrig viltförvaltning med målet att bl.a. åstadkomma en bättre gränsöverskridande förvaltning av älg och rovdjur. Även samarbetet med Finland har fördjupats, särskilt kring förvaltning av varg. Utskottet anser därför att motion 2019/20:537 (KD) och motion 2019/20:693 (KD) yrkande 10 mot denna bakgrund kan lämnas utan åtgärd.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motionsförslag som beretts i förenklad ordning.

Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).

Utskottets ställningstagande

I motioner från allmänna motionstiden 2019/20 har det väckts förslag som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2018/19 gjordes detta i betänkande 2018/19:MJU6. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser inte någon anledning att nu ånyo pröva de motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför motionsförslagen.

Reservationer

1.

Viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, punkt 2 (M, SD, KD)

av John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD) och Marléne Lund Kopparklint (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:593 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3 och

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 28 och

avslår motion

2019/20:2553 av Mats Green och Åsa Coenraads (båda M).

Ställningstagande

Viltförvaltningsdelegationerna är en viktig del i en decentraliserad och regionaliserad viltförvaltning. Därmed anser vi att de måste ha ett tydligt mandat och beslutanderätt i de frågor de har att hantera. Beslut om skydds- och licensjakt måste t.ex. kunna verkställas redan i viltförvaltnings­delegationerna när gynnsam bevarandestatus uppnåtts för en viltstam. Viltförvaltningsdelegationerna kan bättre ta hänsyn till ekonomiska intressen och de människor som lever och verkar lokalt. Vi ser i dag i stället hur den ansvariga myndigheten, länsstyrelsen, ibland överprövar delegationernas beslut. Vi anser att detta urholkar viltförvaltningsdelegationernas legitimitet och arbetsvilja.

Vi anser dessutom att det behövs en översyn av hur viltförvaltnings­delegationerna fungerar för att kunna stärka och utveckla deras roll i den decentraliserade och regionala viltförvaltningen. Sammansättningen måste också återgå till den ursprungliga där balansen mellan politiken, olika intressen, myndigheter m.fl. speglades bättre än i den ändrade sammansättning som regeringen verkställt.

2.

Åtgärder för minskad vildsvinsstam, punkt 3 (C)

av Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18 och

2019/20:3257 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18 och

avslår motionerna

2019/20:1603 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),

2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1, 3 och 5,

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 20 och

2019/20:3257 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20.

Ställningstagande

Antalet vildsvin har ökat explosionsartat så till den grad att de på sina håll är en plåga. Vi anser därför att jakttrycket på enskilda viltstammar i delar av landet behöver öka. Vi anser även att jaktmetoderna på vildsvin ska ses över så att jägarna kan fälla fler djur. För att åstadkomma en effektivare förvaltning och bättre jaktmöjligheter behövs en god dialog och ett stärkt samarbete mellan markägare och jägare. Vi anser även att det är nödvändigt att utforma skärpta regelverk och avtal för hur utfodring får bedrivas i de områden som är hårdast drabbade av vildsvinsstammens ökning. Vildsvinens framfart i odlade områden måste minimeras. Vi efterlyser därför en bättre förvaltningsmodell utifrån aktuella faktaunderlag med mål som slagits fast av de berörda aktörerna.

3.

Åtgärder för minskad vildsvinsstam, punkt 3 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 20 och

avslår motionerna

2019/20:1603 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),

2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1, 3 och 5,

2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18 och

2019/20:3257 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 18 och 20.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs ytterligare ekonomiska incitament för att öka avskjutningen av vildsvin. Vi föreslår därför att länsstyrelserna, i samråd med viltförvaltningsdelegationerna, ska sätta upp mål för antalet svin som ska skjutas i de hårdast drabbade länen. Vi anser att målen ska brytas ned på varje jaktlag och viltvårdsområde och att de jaktlag som uppfyller sin kvot ska få dela på en summa pengar från staten som ska fördelas via jägar­organisationerna. Vi anser att denna modell bör prövas i de fyra fem mest svindrabbade länen. För att skapa goda förutsättningar för vildsvinsjakt föreslår vi också att det införs ett stöd för utbildning av jägare och jakthundar.

4.

Jaktmedel och jakthjälpmedel, punkt 5 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 16 och

avslår motion

2019/20:2536 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att vildsvinspopulationen måste begränsas genom ökad jakt. Drönare med kameror skulle kunna bli ett effektivt hjälpmedel i jakten. Vi anser därför att jaktförordningen ska ändras så att det blir tillåtet att använda drönare vid vildsvinsjakt.

5.

Eftersöksjakt, punkt 6 (SD, KD)

av Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD) och Mats Nordberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motion

2019/20:2668 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det bör införas en enhetlig ersättningsmodell för allt trafikskadat vilt som kräver eftersök. I dag varierar ersättningen beroende på viltslag, men allt lidande förtjänar att tas på samma allvar oberoende av viltslag. Vi anser även att en rimlig ersättning för ideellt arbete bör införas för dem som på regional basis hanterar samordningen av eftersöksekipage.

6.

Eftersöksjakt, punkt 6 (M)

av John Widegren (M), Betty Malmberg (M) och Marléne Lund Kopparklint (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2668 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motion

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 9.

Ställningstagande

Tack vare jägarnas insatser vid trafikeftersök förkortas många djurs lidande. Vi anser att detta är en samhällsuppgift som jägarna länge skött på ett bra sätt. Vi anser att de ersättningar som kommer jägarna till godo för detta är för låga och bör höjas, med tanke på att jägarna ställer upp årets alla dagar, dygnet runt.

Särskilda yttranden

1.

Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (M)

John Widegren (M), Betty Malmberg (M) och Marléne Lund Kopparklint (M) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.

2.

Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (SD)

Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD) och Mats Nordberg (SD) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.

3.

Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (C)

Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.

4.

Motioner som bereds förenklat, punkt 10 (KD)

Magnus Oscarsson (KD) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller jag de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:305 av Magnus Persson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda jakt på klövvilt med hund efter den 31 januari och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:306 av Magnus Persson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot fällfångst av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:307 av Magnus Persson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga jakttiden på rödräv i Skåne, Blekinge och Halland och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:510 av Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad avskjutning av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:513 av Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och förtydliga viltförvaltningsdelegationernas uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:537 av Magnus Jacobsson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna med en gemensam viltvårdsförvaltning mellan Sverige och Norge och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:542 av Adam Marttinen m.fl. (SD):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta fler patroner vid björnjakt med halvautomatiskt vapen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:593 av Runar Filper m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om viltförvaltningsdelegationernas roll och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad förvaltning för älg och kronvilt och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera viltförvaltningens arbete i syfte att säkerställa att det fungerar på ett effektivt sätt genom samförvaltning och ett ökat regionalt inflytande och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta förvaltningen av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få tillbaka den tidigare jakttiden på morkulla och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera terrängkörningsförordningen och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till miljöorganisationer och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samma rätt till jakt och fiske för alla bofasta och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för en gemensam svensk och norsk viltvårdsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:994 av Helén Pettersson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna acceptansen för älgförvaltningen och bibehålla brunstuppehållet i de delar av landet där älgjakten startar i september och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1004 av Helén Pettersson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1030 av Åsa Coenraads m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över viltförvaltningarnas syfte för den lokala förvaltningen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1111 av Elisabeth Falkhaven (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om hur ett ökat och tydligare markägaransvar avseende jakt på för ändamålet uppfödda och utsatta fåglar kan utformas och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1370 av Monica Haider (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en samlad klövviltsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1439 av Monica Haider (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det allmänna uppdraget flerårigt och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1603 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om balansering av vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2039 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på länsstyrelserna att inte höja prisnivåerna för jakt på statens marker mer än konsumentprisindex och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2085 av Lina Nordquist m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana regeringen att förbättra möjligheten att använda terrängfordon för jägare med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2365 av Erik Ottoson (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur viltfällor ska kunna märkas endast med Naturvårdsverkets jägar-id för att tillgodose kravet på kontaktuppgifter till ansvarig fångstman och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2465 av Mattias Karlsson i Luleå (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. dubbelregistreringen vid älgjakt och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2536 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att även i Sverige tillåta bågjakt och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ta fram regelverk för bågjakt och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2544 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart ta fram en genomarbetad förvaltningsplan för vildsvin med konkreta åtgärder för att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över på vilket sätt antalet trafikolyckor som orsakas av vilt och vildsvin ska minska och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över fler jaktregler som möjliggör en större avskjutning av vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart ska samla aktörer, myndigheter, intresseorganisationer, företag och alla berörda för att gemensamt ta fram åtgärder för att få bukt med ökningen av vildsvinsstammen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:2553 av Mats Green och Åsa Coenraads (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dels maximera det lokala självbestämmandet genom att låta viltförvaltningsdelegationerna sätta nivån på samtlig viltförvaltning, dels återgå till den tidigare ordningen vad gäller viltförvaltningsdelegationernas sammansättning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2668 av Louise Meijer m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska Jägareförbundet ska fortsätta att ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den svenska jakten och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättning till jägarna vid trafikeftersök och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra viltförvaltningsdelegationernas mandat, beslutanderätt, befogenheter och sammansättning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viltförvaltningen ska decentraliseras och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna kring eftersök harmoniseras och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering av utfodring av klövvilt och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta drönare vid vildsvinsjakt och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om incitament för vildsvinsjakt i de mest drabbade länen och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa balansen i viltförvaltningsdelegationernas sammansättning och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om viltförvaltningsdelegationernas beslutanderätt och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget ska fattas för tre år i taget och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att, i enlighet med motionens intentioner, se över vilka organisationer som ska finansieras från Viltvårdsfonden och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2859 av Rebecka Le Moine (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta medel från Viltvårdsfonden upphandlas enligt principen för offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viltförvaltningen ska vara lokalt förankrad och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ökande antalet vildsvin måste hanteras och jakten ökas och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3257 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viltförvaltningen ska vara lokalt förankrad och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att jaga och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ökande antalet vildsvin måste hanteras och jakten ökas och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska vildsvinsstammen genom att handläggande myndigheter får i uppdrag att effektivisera handläggningen av jaktärenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet under förslagspunkt 10

Motion

Motionärer

Yrkanden

10. Motioner som bereds förenklat

2019/20:306

Magnus Persson (SD)

2019/20:510

Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C)

2019/20:513

Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C)

2019/20:542

Adam Marttinen m.fl. (SD)

11

2019/20:593

Runar Filper m.fl. (SD)

14–16, 18, 24–26 och 28

2019/20:1004

Helén Pettersson (S)

2019/20:1030

Åsa Coenraads m.fl. (M)

2019/20:1370

Monica Haider (S)

2019/20:1439

Monica Haider (S)

2019/20:2039

Saila Quicklund (M)

2019/20:2085

Lina Nordquist m.fl. (L)

2019/20:2365

Erik Ottoson (M)

2

2019/20:2465

Mattias Karlsson i Luleå (M)

2019/20:2668

Louise Meijer m.fl. (M)

1, 2 och 11

2019/20:2774

Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD)

3, 15, 27, 29 och 30

2019/20:3106

Annie Lööf m.fl. (C)

16

2019/20:3257

Kristina Yngwe m.fl. (C)

3 och 5