Norden

Anf. 121 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Ärade riksdagskollegor och framför allt ledamöter av den svenska delegationen till Nordiska rådet! Låt mig ta tillfället i akt att som förste talare och svensk delegationsledare tacka för ert engagemang, för stor delaktighet och aktivt arbete med de nordiska frågorna under 2017. Vi tycker inte lika men som delegationsledare är jag stolt över hur vi alla tillsammans med våra politiska vänner i Norden drivit frågor som är viktiga för var en av oss och dessutom med tydligt medborgarfokus och en vilja att nå nordisk nytta.

Delegationen har inte många månader kvar i sin nuvarande utformning och inför ett stundade val känns det väldigt bra att rikta ett brett och varmt tack till alla av er.

Jag vill också rikta ett särskilt varmt tack till de ledamöter som inte ställer upp för omval med viceordförande Phia Andersson i spetsen. Som traditionen påbjuder hämtas ordföranden från oppositionssidan till den Nordiska rådsdelegationen medan regeringssidan har vice ordföranden. Jag hoppas därför att efter valet kunna överlämna till en ny ordförande som inte företräder Alliansen. Det är dags för en rödgrön ordförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! För mig är det naturligt att ta min utgångspunkt i ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde. De utmaningar som möter oss i Östersjö- och Arktisregionen behöver gemensamma lösningar. Detta har också avspeglat sig i de frågor som har behandlats i Nordiska rådet under det gångna året 2017.

Under temasessionen i Stockholm debatterades många frågor kopplade till den ökande oron i omvärlden. Många menade att det var extra viktigt att lyfta fram nordiska värderingar i den oroliga tid som vi nu lever i, och jag delar verkligen den uppfattningen. Den aktuella debatten handlade om USA och Norden där vi från min partigrupp lyfte att det är viktigt att inte bara se till problemen. Vi måste också se till vad som förenar oss.

Tillsammans måste vi värna om en rättsbaserad värld, inte en värld uppdelad i intressesfärer. Vi måste också värna om frihandeln som skapar tillväxt och välfärd. Vi blir inte rika genom att bygga murar och vända oss inåt, vi blir rika av att bygga broar och samarbeta med varandra.

Då som nu finns det all anledning att beklaga att frihandels- och investeringsavtalet mellan USA och EU, TTIP, inte nådde i mål.

Norges dåvarande nordiska samarbetsminister Frank Bakke-Jensen konstaterade under den aktuella debatten också att Norges Natomedlemskap bidragit till förutsägbarhet i norr och skapat underlag för ett bredare samarbete också med Ryssland. Den som kommer ihåg minisessionen i Stockholm lär väl också dra sig till minnes det rätt omfattande meningsutbyte om just Nato som bland annat jag hade med Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

I Stockholm debatterades och behandlandes också en rad betänkanden. Bland annat den konservativa gruppens medlemsförslag om en granskning av Nord Stream 2. Det handlar om en viktig fråga för Norden. Europa behöver inte mer rysk gas utan mindre. Nord Stream 2 ökar beroendet av rysk gas helt emot principerna i EU:s energiunion om att minska beroendet av en leverantör. Att låta Ryssland få ytterligare politiska påtryckningsmedel via tillgången till energi är direkt fel.

Min partigrupps förslag gick ut på att de nordiska regeringarna kritiskt ska granska de planerade gasledningarna Nord Stream 2 ur

miljö-, säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska aspekter.

Tyvärr var bland annat Socialdemokraterna emot detta förslag. Det beklagar jag. Den vänstergröna gruppen med bland annat Håkan Svenneling stöttade däremot vårt förslag. Det hedrar dem. Jag tycker också att den rödgröna regeringen under åren har visat senfärdighet och saktfärdighet i denna fråga.

Danmark står nu inför ett viktigt avgörande då Nord Stream ska prövas utifrån att ledningen också dras på deras territorialvatten. Tydligare hållning från exempelvis den svenska regeringen och Nordiska rådet hade kunnat vara ett viktigt stöd för och en hjälp till Danmark i den situation som man nu befinner sig i.

Fru talman! Ett 100-årsjubilerande Finland tog emot Nordiska rådet vid höstsessionen i slutet av oktober och i början av november. Finland är att gratulera till ett storståtligt firande under hela 2017. Nu tas ju också detta vidare genom fokus på de 100-årsfiranden som 2018, alltså i år, sker i våra viktiga nordiska grannländer Estland, Lettland och Litauen. De är förvisso inte delar av Norden, men de är del av vår nordisk-baltiska värderingsgemenskap och historiska gemenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Gränshinderfrågorna belystes genom en temadebatt om Norden som världens mest integrerade region med tillit som gemensam styrka och med gränshinder överst på dagordningen. Just tillit som en särskild fördel har lyfts fram inom det nordiska samarbetet. Vad är det som lägger fundament för framgång i Norden? För egen del tror jag att den tillit som har byggts upp över decennier och sekler är ett oerhört viktigt socialt kapital som inte får slösas bort.

I inledningen av debatten om fredsförmedling under sessionen i Helsingfors talade fredspristagaren och tidigare presidenten Martti Ahtisaari. Jag tar med mig två delar av hans anförande och deltagande i debatten. Först och främst utmanade Ahtisaari oss nordiska parlamentariker att varje dag försvara och marknadsföra de nordiska värdena. Själv menade han att han inte skulle ha nått så långt inom fredsförmedling utan dessa nordiska rötter och värderingar.

Men framför allt sa Ahtisaari att Finland bör vara medlem av alla västliga demokratiska organisationer, och nämnde Nato. Ahtisaaris egna ord var: "Man hör ibland sägas att Nato och västländerna hotar Ryssland militärt, men jag måste påpeka för dem att detta inte stämmer, att Nato är en försvarsorganisation och den bästa fredsbevarande organisation som jag har arbetat med, och att försämringen av relationerna mellan väst och Ryssland som delvis avspeglas i dessa frågor berodde på att Ryssland mot alla principer för internationell lag och ordning angrep ett självständigt land, Ukraina."

Detta sa alltså en tidigare socialdemokratisk finsk president. Låt detta ringa i allas våra öron! För oss som inte söker kriget utan vill säkra freden är fredspristagaren Ahtisaaris slutsatser av större tyngd än hemkokade svenska teorier.

Fru talman! Ett av min grupps förslag var uppe för debatt och beslut i Helsingfors. För några år sedan hade vi i Norden stora flyktingströmmar. Att de flyktingar och asylsökande som får uppehållstillstånd sedan också får jobb är oerhört viktigt. Vi vill bland annat att Norden inleder ett informations- och förslagsutbyte när det gäller hur länderna hanterar flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden. Vi vill också att resurser avsätts för forskning och analysarbete inom området om hur man får flyktingar att inträda på den nordiska arbetsmarknaden. Nordiska rådet beslutade att rekommendera Nordiska ministerrådet att genomföra de av oss framlagda förslagen.

Fru talman! Vi vill också se ett ökat nordiskt samarbete om totalförsvars, kris- och försörjningsplanering. De nordiska länderna delar inte bara historia utan också geografi. Vi har under lång tid utarbetat goda samarbetsformer för försvar. Därför är det viktigt att de nordiska länderna stärker sina försvarssamarbeten sinsemellan samt ser över möjligheterna att fördjupa samarbetet om ländernas totalförsvar, beredskap och krisplanering. Vi vill också se ett förstärkt nordiskt samarbete om cyberförsvar och en nordisk samverkan kring digitalisering inom högre utbildning och forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Alla dessa förslag gör nordisk nytta. Glädjande är att dessa medlemsförslag har fått ett varmt mottagande över partigränserna.

Fru talman! Arbetet i Nordiska rådet är inte bara sessioner. I början av hösten besökte vår partigrupp Litauen och Vilnius för möten med bland andra Litauens försvarsminister Raimundas Karoblis, som uttryckte sin uppskattning över vår grupps arbete för att få till stånd ett samnordiskt avståndstagande från Nord Stream 2. En som också delade synen på Nord Stream 2 var Litauens utrikesminister Linas Linkevicius, det vill säga återigen en socialdemokrat som delar min och Moderaternas syn på Nato.

Fru talman! Jag har tidigare berört flyktingkrisen. Den kom också att påverka den fria rörligheten i Norden. I början av maj beslöt regeringen att förlänga gränskontroller vid inre gräns. Vi moderater anser att de fortsatt bör gälla. Här har regeringen ett stort ansvar att tillse att gränskontroller fortsätter. Tyvärr är det svårt att exakt veta vilken linje som Socialdemokraterna för: den partiledningen säger sig senast stå bakom eller den som torgförs av exempelvis SSU och S-kvinnorna.

Samtidigt påverkas Öresundsregionen negativt av den kontroll som i dag finns mot Danmark. Pendlare, andra resenärer och Sveriges och Danmarks gemensamma arbetsmarknad som skapats tack vare de goda förbindelserna påverkas av detta dagligen. Vi måste därför samarbeta med Danmark så att kontrollerna påverkar pendlare och andra resenärer så lite som det bara är möjligt. Kan man kanske ha en gemensam kontroll mellan Danmark och Tyskland? Man kan inte ha denna delning av ett Norden och en arbetsmarknadsregion som nu finns mellan Skåne och Själland, mellan Sverige och Danmark.

Fru talman! Som ett led i ett fördjupat nordiskt samarbete om totalförsvar vill Moderaterna att möjligheten att samverka kring nyhetsbevakning på ryska beaktas. Vi vill också att Sverige fortsatt ska vara drivande för att miljö- och säkerhetsfrågor ska prioriteras i Arktiska rådet samt att Sverige, med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Arktis och Östersjöregionen, tar fram en ny tydlig Arktisstrategi som tar fasta på regionens säkerhetspolitiska betydelse inklusive kampen om resurserna och en fungerande infrastruktur.

Jag yrkar bifall till reservation nr 1 under punkt 1. Jag vill upprepa mitt tack till den svenska delegationen för det gångna årets arbete.

Anf. 122 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande om det nordiska samarbetet. Jag vill inledningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 2.

Liksom ordföranden vill jag börja med att tacka övriga i den svenska delegationen för ett gott och konstruktivt arbete under det år som varit.

På vårt norra halvklot, i det nordligaste av Europa, bildar de nordiska länderna en familj med djupa relationer och gemensamma referensramar. Norden är i storleksordningen världens elfte största ekonomi. Våra grannländer är några av våra viktigaste handelspartner och vi deras. Norden är den nordiska modellen, de gemensamma kulturyttringarna och det gränsöverskridande samarbetet. Norden är den skandinaviska språkförståelsen och gemensamma värderingar kring välfärdsstaten och sociala skyddsnät. Norden är gemensam historia och kulturarv men också pulserande gränsöverskridande arbetsmarknadsregioner och ideellt idéutbyte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det nordiska samarbetet har gått in i ett nytt skede. Inte sedan före EU-inträdet har intresset för det klättrat på agendan så som vi kan se i dag. Vi har en nordisk samordnare i EU och en rykande färsk rapport om hur vi i ett tidigare skede bättre kan lösa gränshinder mellan våra länder, som vore till nytta för de nordiska medborgarna i arbetspendling och flyttkedjor.

Regeringen skriver i sina inledande ord om de nordiska statsministrarnas vision att Norden ska vara världens mest integrerade region. Det är en mycket positiv ansats som vi delar. Men vi pekar i vår följdmotion tydligt ut områden som man på allvar kan göra mer för att nå.

Vidare omnämner man årets ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet, samarbetsorgan där vi ser nordisk nytta. Det är för övrigt välkommet att regeringen inför planeringen av ordförandeskapet i ministerrådet involverade den svenska delegationen i Nordiska rådet i diskussionerna. En nära dialog mellan regering och opposition och samarbetsministern och den parlamentariska delegationen är grundläggande för en parlamentarisk förankring och stabilitet.

Sverigedemokraterna ser väldigt positivt på Nordens roll och samarbeten i omvärlden, inte minst det nordisk-baltiska samarbetet, som redan nämnts, mellan Norden och de baltiska staterna. Genom svenskt samordningsansvar 2018 kan man inom N5-samarbetet ytterligare förstärka och öka närvaron i och samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna. Detta gäller särskilt mot bakgrund av den osäkerhet som numera präglar Rysslands närområde. Nordens och de baltiska staternas nära relation kan och bör understrykas och utvecklas på flera plan.

Låt mig nämna ett exempel. I april var jag hos Baltiska församlingens kultur- och utbildningsutskott. Jag var inbjuden i egenskap av vice ordförande i Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott för att presentera och diskutera hur den nordiska kulturfonden kom till. Man vill i de baltiska staterna nu skapa och etablera något liknande i form av en baltisk kulturfond. Samma dag som vi landade i Riga presenterades en undersökning som visade att närmare 70 procent av de baltiska medborgarna ville ha ett ökat samarbeta med Norden och de nordiska länderna. Det bådar gott.

En fundamental faktor för att de nordiska länderna över huvud taget är så nära sammanbundna är vår förmåga att kommunicera med varandra. Språkförståelsen och möjligheten att kommunicera med varandra på de nordiska språken är en nyckelfaktor i den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet. En stark språkförståelse fungerar som smörjmedel för vår gemensamma kommunikation och minskar transaktionskostnader inom handel, samtidigt som den bidrar till arbetsmarknadernas integration och det kultur- och utbildningspolitiska samarbetet. Flera av de nordiska språken är nära besläktade och förstås relativt lätt av invånare i andra nordiska länder, vilket är unikt. Att Nordiska rådet också uppmanar och uppmuntrar till kommunikation på de nordiska språken under gemensamma sessioner och sammanträden är mycket positivt och bidrar till att stärka språkförståelsen mellan parlamentarikerna.

Samtidigt kan vi konstatera att den nordiska språkförståelsen befinner sig i ett skört läge, då den avtar bland yngre generationer. Särskilt går svenskans ställning i Finland tillbaka. Vi ser det som principiellt viktigt att understryka alla de nordiska språkens unicitet och okränkbara värde, men vill samtidigt verka för ökade insatser för att förstärka och förbättra den nordiska språkförståelsen redan från skolåldern genom insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Inom Nordiska rådet är sedan länge skandinaviskan etablerad som arbetsspråk. Sverigedemokraterna ser betydelsen av att skandinaviskan har en stark ställning och fortsatt ska ha det, men menar samtidigt att den uppgörelse som gjordes för att stärka finskans och isländskans ställning är viktig, inte minst symboliskt. Att sträva efter ett gemensamt arbetsspråk underlättar och har många fördelar. Förbättringar måste också göras för att finska och isländska språkets ställning ska kunna hanteras på liknande villkor, utan att det innebär ett närmande till engelskan som arbetsspråk.

Fru talman! Norden är sedan länge - och utvecklas alltmer mot - en gemensam marknad för varor, tjänster och kapital, men regelverken är i mångt och mycket fortfarande utformade utifrån att medborgare och företag rör sig inom ett och samma nordiska land. Arbetet med att avlägsna onödiga gränshinder är dock ett högt prioriterat mål i det nordiska samarbetet. Varje år avskrivs också ett antal omotiverade gränshinder mellan länderna. Sverigedemokraterna ser positivt på att samarbetsministrarna har fattat beslut om ett nytt mandat för Gränshinderrådet och att det är på bordet, så att fler gränshinder kan behandlas och lösas i framtiden.

Men vi ser en generell problematik i att arbetet med att undanröja gränshinder alltför ofta börjar i fel ände - retroaktivt. Det är hög tid att vända på problematiken. Gränshinder måste börja lösas proaktivt. Därför har vi också ett skarpt yrkande i årets följdmotion om att utreda förutsättningarna för att inrätta och etablera ett nordiskt lagråd som gemensamt kan skanna inflödet av ny kommande lagstiftning och samordna oss, så att man slipper resa onödiga gränshinder som man sedan måste arbeta med att demontera. Det här är också ett förslag som framkommit i den rapport som lämnats i ministerrådet med förslag på hur man kan stärka det proaktiva gränshinderarbetet.

Fru talman! Vi säger ja till nordisk integration och nej till EU:s federalism. Nästa år är det val till Europaparlamentet. Vi menar att vi på allvar måste börja diskutera en omförhandling av EU-medlemskapet och hur ett långsiktigt svenskt utträde ur EU ska se ut. Vi vill att det ska följas av ett djupare, närmare och mer långsiktigt samarbete mellan de nordiska länderna - kulturellt, säkerhetspolitiskt, socialt och ekonomiskt. Vi lämnar inte bara något destruktivt bakom oss i ett sådant skede, utan vi utvecklar ett annat, mer konstruktivt samarbete på beprövad grund. Nordens sak är vår!

Anf. 123 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det nordiska samarbetet, regeringens skrivelse och den svenska delegationens berättelse behandlar vi bland annat i detta betänkande. Staffan Danielsson kommer senare i debatten att ge en tydligare inblick i den svenska delegationens arbete utifrån mittengruppens perspektiv.

För Centerpartiet är det här tydligt. Vi är glada för en bred samsyn om vikten av nordiskt samarbete. Norden, vår region, med välstånd, öppenhet, trygghet och samarbete, som utvecklats genom frihandel och slopade gränshinder, skulle vi kunna tala om som den liberala demokratins skyltfönster mot världen. Det är någonting som är värt att lyfta fram och påminna om. Inte minst i dessa tider är det viktigt att utveckla samordningen och ytterligare fördjupa vårt samarbete för att göra det tydligare, och då också, som vi pekar på, gentemot andra internationella organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det är också viktigt att vi förbättrar rörligheten mellan våra länder, vilken har varit en av framgångsfaktorerna. Det var tragiskt, fru talman, när id-kontroller återinfördes mellan nordiska länder, mellan Sverige och Danmark. Det var en sorgens dag för nordiskt samarbete. Må detta upphöra!

Fru talman! Nordens säkerhet har tidigare berörts. Det här betänkandet lyfter inte fram de frågorna. Det lyfter inte fram Natodiskussionen och annat, eftersom det handlar om regeringens skrivelse, delegationens arbete och de motioner som föreligger. Om man läser betänkandet framgår det att de frågorna inte finns med i den här debatten. Därför väljer jag nu också att inte fokusera på dem, även om jag tycker att de är viktiga.

Men betänkandet rör inte bara Nordiska rådet, utan också Arktis- och Barentssamarbetet. Det är inte minst viktigt. Där, fru talman, finns det bara motioner, ingen redogörelse från regeringen. Jag hade kunnat läsa högt från debatten den 6 mars 2014 här i kammaren, men jag avstår. Då kritiserades alliansregeringen hårt från socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister, efter att Sverige inför ordförandeskapet i Arktiska rådet 2011 för första gången hade presenterat en strategi för den arktiska regionen, en strategi som var möjlig att följa upp. Till och med Riksrevisionen tittade på detta i två granskningar. I dag, när Sverige under en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är ordförande på nytt, hänvisar man, fru talman, just till denna svenska strategi från 2011. Det är värt att notera.

Likaså är det värt att notera att regeringen inte lämnat någon redogörelse om arbetet i Arktiska rådet och Barentsrådet. Det kan man läsa tydligt i betänkandet från utrikesutskottet. Vi har från utrikesutskottet samlat påtalat i fyra betänkanden, senast år 2015/16 och 2016/17, att vi vill se en redogörelse för arbetet i Nordiska rådet. Då har vi, fru talman, ändå samlat oss till att inte kräva en separat årlig skrivelse, vilket socialdemokrater och vänsterpartister under tiden i opposition tydligt argumenterade för och drev att man skulle få. Vi har varit öppna för att detta ska kunna göras i samarbete och i den redogörelse som regeringen gör för arbetet i Nordiska ministerrådet. Men av detta har vi inte sett något.

Här finns det också skäl att på nytt understryka att Riksrevisionen gjorde en granskning av strategin och vårt arbete i Arktiska rådet och pekade på vikten av att prioritera öppna och tydliga mål som går att följa upp. Man underströk också vikten av att riksdagen får regelbunden information, vilket riksdagen flera gånger redan krävt. Regeringen stod bakom detta, och regeringen har inte sedan dess haft någon annan mening. Det finns anledning att understryka i den här debatten att regeringen måste säkerställa att vi får en redogörelse för Arktiska rådets arbete, men inte till utrikesutskottet utan till denna kammare, så att denna kammare har möjligheter att bedöma hur man har prioriterat och hur ansvaret har hanterats från regeringens sida i Arktiska rådet.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation nr 3 under punkt 1. Jag står självklart också bakom reservationen om Arktiska rådet, som vi har all anledning att återkomma till senare i debatten. Vi väntar med den, fru talman.

Anf. 124 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande Norden. I betänkandet behandlas regeringens skrivelse Nordiskt samarbete 2017 och Nordiska rådets svenska delegations verksamhetsberättelse, också den för 2017. Även motionsyrkanden från ledamöter som rör Norden behandlas givetvis i detta betänkande.

Jag kommer i detta anförande att fokusera på gränshinderarbetet, som Kristdemokraterna motionerat om, och mer specifikt på relationen till vårt grannland Danmark, detta då utrikesutskottet nyligen fördjupat sig i denna via möten i folketinget och med journalister och akademiker som följer och forskar i våra länders relation.

Det nordiska samarbetet är ett samarbete som vilar på en stark folklig förankring och på gemensamma värderingar i fråga om demokrati, rättvisa, öppenhet och vikten av en rättsstat. På många sätt är det nordiska samarbetet unikt i en internationell jämförelse. Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat. Den nordiska välfärdsmodellen, att ingen ska hamna utanför samhällets skyddsnät, är något som många andra länder ser upp till och i viss mån tagit efter.

Fru talman! Men det nordiska samarbetet måste ha ett reellt mervärde. Det måste leda till att vi tillsammans kan ta oss an framtida utmaningar. Om vi inte lyckas med detta förlorar vår nordiska samverkan sin legitimitet. Kristdemokraterna uppmanar därför regeringen att fortsätta att vara pådrivande för att reformera vårt nordiska samarbete till att bli så effektivt och relevant som möjligt.

Det bör även tas i beaktande att våra länder i dag möts på långt fler internationella arenor än då samarbetet en gång initierades. Vi tror nämligen att vi skulle ha väldigt mycket mer att vinna på att bättre samordna oss i de olika internationella organ där vi verkar. Tillsammans är vi en stark både ekonomisk och politisk kraft, och vi borde kunna samordna oss betydligt bättre. Även om vi alla exempelvis inte är med i EU skulle vi kunna gå samman i den viktiga debatt som nu pågår om vad vi vill med Europas framtid.

Vi kristdemokrater vill se ett starkt och enat nordiskt samarbete där vi inte möts endast av tradition utan för att vi tror att vår gemenskap har en styrka. Vi måste våga släppa områden där vårt samarbete möjligen inte längre har lika stort mervärde. Budgetmässigt anser att vi att de viktiga diskussioner som förs inom det nordiska samarbetet skulle kunna föras på ett mer kostnadseffektivt sätt än i dag. Vi måste klara av att förstärka områden där vi kan bli en bättre region tillsammans, förenkla för arbete och företagande, forskare och vårdtagare.

Fru talman! Detta leder mig in på gränshinderarbetet. Till syvende och sist är det detta arbete som kommer att lägga grunden till hur framgångsrikt vårt nordiska samarbete kommer att bli. Gränshinderrådet tillsattes 2014 av de nordiska regeringarna med uppgift att avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna och att förebygga att nya hinder uppstår.

Det är oerhört viktigt att detta råd finns. Det underlättar mätbarheten i de ansträngningar som görs för att underlätta vardagslivet för människor som lever och verkar i gränsregioner. Sammantaget blev åtta gränshinder lösta eller avskrivna under 2017. Detta är positivt. Även om just dessa kanske inte kommer att innebära en revolution för samarbetet kommer det att underlätta för enskilda medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det är dock viktigt att ambitionsnivån höjs i det förnyade mandatet för Gränshinderrådet för perioden 2018-2021. Rådet ska nu klara ut fler gränshinder varje år, och en särskild tyngdpunkt ska läggas på gränshinder som drabbar näringslivet. Detta fokus är helt riktigt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 4 som just rör ett fokuserat nordiskt samarbete och en intensifiering av gränshinderarbetet.

När det mer specifikt gäller gränshinderlösningar i Öresundsregionen har självklart detta arbete försvårats av id-kontroller och gränskontroller. I förra årets debatt om Norden kritiserade jag skrivningarna i regeringens skrivelse där man betonade att relationerna med Danmark är mycket goda och att man hade haft täta kontakter med danska myndigheter med anledning av införandet av id-kontroller och gränskontroller i Öresundsregionen. Jag efterlyste en något ärligare bild och en förhoppning av att fokus nu måste ligga på att återfå ett förtroendefullt samarbete framöver.

Fru talman! Har relationerna mellan Sverige och Danmark förbättrats? Om kommunikationen och framförhållningen rörande de svenska gränskontrollerna hade stora brister kom det dessvärre ett nytt exempel i slutet av förra året då det var dags att rösta om var EU:s nya läkemedelsmyndighet EMA skulle placeras. Sverige kandiderade med Stockholm, men blev utslaget i första röstningsomgången.

I den andra omgången stod det mellan Milano, Amsterdam och Köpenhamn. Man tycker då att det enda rimliga för Sverige borde ha varit att ge sitt stöd till Köpenhamn, men tyvärr var så inte fallet. Örestad, där EMA skulle ha placerats om Köpenhamn vunnit, ligger 20 minuter från Malmö och Hyllie och 45 minuter från Lunds central. Självklart skulle en sådan placering ha gynnat Öresundsregionen, Skåne och Sverige. Nog hade väl det nordiska samarbetet kunnat hantera denna situation bättre?

Fru talman! För att förtydliga: Kristdemokraterna står givetvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nr 4 under punkt 1.

Anf. 125 Phia Andersson (S)

Fru talman! Jag kommer att tala framför allt om det gångna verksamhetsåret i Nordiska rådet. Pyry Niemi kommer i sitt inlägg att beröra de motioner och reservationer som har behandlats i betänkandet eller i utrikesutskottet.

Norden består av fem länder och tre självstyrande områden. Våra länder må vara små, men tillsammans är vi 27 miljoner invånare. Vi bor i både stora och pulserande huvudstäder, i mindre orter, i glesbygd och på öar. Våra samhällen är relativt lika och bygger på grundläggande värderingar såsom demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Vårt samarbete har funnits länge och har en bred folklig förankring. Det visar inte minst den nya rapporten Ett värdefullt samarbete: Den nordiska befolkningens syn på Norden som bygger på intervjuer med 3 000 personer runt om i Norden. Där anser över 90 procent att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nordiskt samarbete. Utvecklingen i världen verkar ha påverkat inställningen till Norden. Försvars- och säkerhetsfrågor är i dag ett av de viktigaste samarbetsområdena enligt rapporten.

De unga anser att utbildning är viktigt. En klar majoritet av de tillfrågade vill att vårt samarbete ska intensifieras. Många ansåg också att möjligheten att använda hela regionen för arbete, studier och boende är den stora fördelen med vårt samarbete. Det är glädjande att våra medborgare är positiva till samarbetet och tycker att det är värdefullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

För att våra nordiska invånare ska kunna arbeta, studera, bo och bedriva företag i hela regionen är det viktigt att fortsätta vårt arbete med att minska antalet gränshinder. Vi socialdemokrater har till exempel lagt fram en motion i riksdagen där vi vill se över möjligheten att granska ny lagstiftning som bland annat rör den nordiska arbetsmarknaden innan nya lagar är på plats för att undvika att nya gränshinder uppstår. Det är viktigt att lyfta tillbaka gränshinderfrågan till vår riksdag för att arbeta bort gränshinder men även för att undvika att nya uppstår.

Socialdemokraterna har varit en aktiv grupp under året. Jag ska lyfta fram några av de frågor som vi har drivit. Vi har arbetat vidare med Poul Nielsons rapport Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag. Förra året arrangerade vi ett rundabordssamtal tillsammans med fackföreningsrörelsen om rapporten. Vi bjöd även in till seminarier om social dumpning i alla de nordiska länderna samt tog fram ett medlemsförslag där vi föreslår att de nordiska regeringarna samlas kring en gemensam politik i kampen mot social dumpning i EU.

Digitalisering är en annan fråga som Nordiska rådet har arbetat med under året. Den snabba tekniska utvecklingen innebär nya förutsättningar, behov och möjligheter för våra nordiska samhällen. Det här är verkligen en möjlighet att ta vara på, och det är positivt om vi håller jämna steg i den tekniska utvecklingen. Den kan ge ökade möjligheter för både våra invånare, myndigheter och företag. Det finns fler medlemsförslag om digitalisering. Det är bra, för det är ett brett område.

Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag om att göra Norden vägledande inom 5G med fokus på välfärdsteknologi. Om det blir verklighet kommer välfärdstekniken på ett helt annat sätt än i dag att kunna följa med användaren oavsett tid och plats. I dag är tekniken vanligtvis bunden, oftast till hemmet.

Nordiska ministerrådet har under sitt svenska ordförandeskapsår 2018 digitalisering på programmet. Vi vill passa på att tacka från Nordiska rådet för vårt inflytande i programmet och för att vi fick vara delaktiga. När statsministrarna träffades i Örnsköldsvik i veckan hade också de digitalisering på sin dagordning. I går hölls i Nordiska rådets regi ett seminarium som handlade om det digitala samhället och dess utmaningar och möjligheter.

Det här är alltså en fråga som är ständigt aktuell och kommer att så vara under en lång tid framför oss. Det är viktigt att vi är med och ser detta utifrån ett mänskligt perspektiv och ser hur det kan vara användbart.

Under hösten gjorde flera i den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet en studieresa till Svalbard. Det var en intressant och lärorik resa, men jag måste säga att jag känner en ökad oro kring miljöfrågor och utvecklingen på Svalbard. Isen smälter, och temperaturen ökar. Det kan bland annat leda till en höjning av havsnivåerna och till stora skillnader.

Området exploateras för yrkesfiske och oljeutvinning. Det ska man också vara extra uppmärksam på, för det kan i sin tur leda till att det unika ekosystem som finns på Svalbard påverkas.

På sessionen i Helsingfors behandlades bland annat ett medlemsförslag om godkännande av alla nordiska länders nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet i stället för skandinaviskan, som det står i Helsingforsavtalet i dag. Denna fråga har visat sig bli mer och mer aktuell, då Island och Finland påtalar att den tolkning som erbjuds i dag inte är tillräcklig och då allt färre läser svenska i Finland och allt färre läser danska på Island.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Språkförståelsen har varit en av grundbultarna i det nordiska samarbetet, och det är en fråga som måste lösas på bästa sätt. Tolkningskostnaderna i Nordiska rådet är en kostnad som ständigt ökar, men det är även viktigt att ta hänsyn till tillgången på tolkar när frågan ska lösas. Man måste titta på om tekniken kan användas på ett effektivare sätt och så vidare. Det finns många frågor som behöver belysas i det utredningsarbete som nu sker.

Det samarbete som alla partier i Nordiska rådet visade på sessionen i Helsingfors och den respekt med vilken alla politiska partier förhandlade med varandra skedde under ledning av Hans Wallmark. Jag måste ge en eloge till honom för det goda arbetet med att få samman någonting i syfte att hitta en lösning som blir bra för alla. Detta är kanske, enligt mitt sätt att se det, politik när den är som bäst: när vi vågar ta itu med svåra frågor och känsliga frågor, lägger prestigen åt sidan och försöker hitta en bra lösning.

Frågan ska nu slutligen lösas på nästa session i Oslo, och jag önskar er lycka till - ni som ska vara med och fatta detta beslut.

Avslutningsvis vill jag säga att det var roligt att få vara med och fira Finlands 100 år som självständig stat. Det skedde bland annat högtidligen här i riksdagen. Det var också passande att sessionen råkade vara just i Helsingfors.

När jag står här vill jag också passa på att tacka för ett gott nordiskt samarbete, då detta är min sista Nordendebatt här i riksdagen. Lika generöst som Hans tackade mig vill jag tacka honom. Jag ser fram emot att se en moderat på ordförandeposten och en socialdemokrat som kan gå in ibland när Hans inte har tid eller har dubbla uppdrag och så vidare. Det tycker jag är alldeles lagom.

Jag vill också passa på att tacka kansliet för den service som vi ledamöter har fått, för den är mycket viktig för att vi ska kunna arbeta effektivt i vårt politiska uppdrag i Norden. Den är faktiskt en förutsättning. Så tack för det, Lena med personal!

Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Precis som jag sa kommer Pyry i sitt anförande att belysa detta ytterligare.

(Applåder)

Anf. 126 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Vi känner till att den årliga nordiska debatten i kammaren brukar vara lite speciell och skilja sig från andra debatter. Det blir lite grann av Arja Saijonmaa och Jag vill tacka livet.

Det är så därför att det är en speciellt god stämning. Det noterar man också när man märker att flera av ledamöterna drar över talartiden. Det är så mycket som man vill berätta om det nordiska samarbetet.

Det handlar också om det som Phia sa och som är centralt, fru talman, nämligen att bakom att det finns skillnader och olikheter och att vi driver olika förslag finns också en stor samstämmighet om vikten av det nordiska samarbetet. Det är därför debatterna blir lite konstiga. Å ena sidan ska man påpeka vad ens egen partigrupp har gjort, å andra sidan ska man påpeka hur viktigt det är att vi jobbar tillsammans med andra nordbor. Som Phia också säger handlar det om fem självständiga stater och tre självstyrande områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag vill verkligen understryka hur mycket jag har uppskattat att arbeta med Phia Andersson som vice ordförande. Hon kommer nu att lämna riksdagen i samband med årets val. Jag hade hellre önskat att hon hade varit ordförande i stället för jag, men hon har burit ordförandeskapet vid ett flertal möten då jag inte har varit närvarande.

Nu tänkte jag komma med en distinkt fråga. Detta blir sannolikt det sista replikskifte Phia Andersson och jag kommer att ha, fru talman. Phia Andersson hänvisade till Nordiska rådets svenska delegations berättelse, och det är också den som vi behandlar. Det är den som är en av de två huvudskrivelser som sedan utrikesutskottet har baserat sitt betänkande på.

Jag har bara en fråga: Hur kommer det sig att Socialdemokraterna valde att inte rösta för vårt förslag när det gällde att undersöka Nord Stream 2 ur miljö-, säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska aspekter? Detta är en viktig fråga, och det hade gett Danmark ett stort stöd. Varför ville inte Socialdemokraterna i det skarpa läget stödja vårt förslag?

Anf. 127 Phia Andersson (S)

Fru talman! Detta är en favorit i repris, Hans. Vi stod och debatterade exakt samma sak för ett år sedan.

Då sa vi att man tittar på och bereder frågan i regeringen. Ibland bör man invänta svar, och ibland slår man in öppna dörrar. Jag vet att ni kastade ut frågan på sessionen i Danmark. Då blev det en stor sak av det. Sedan önskar ni att alla ska följa det och göra precis som ni hade bestämt att det skulle vara.

Nu är det inte så, utan frågan kräver sin beredning. Det görs också en beredning, och man tittar på frågan. Ni själva var inte alls särskilt aktiva tidigare. Kanske hade ni då bättre förståelse för att en sådan här fråga är oerhört viktig. Det är viktigt att man har med många olika aspekter i den, och därför är det ibland bra att inte alltid bara följa den som ropar högst.

Anf. 128 Hans Wallmark (M)

Fru talman! I grunden tycker jag att detta verkligen är en oerhört viktig fråga för Norden. Det är en central utmaning.

Dessutom vet vi nu att frågan inte bara kommer att få en administrativ och processuell prövning i Sverige, utan den kommer också att prövas i Danmark. Där har folketinget uttryckligen fattat beslut om att man kan pröva Nord Stream 2 även utifrån säkerhetspolitiska aspekter. Den går genom danskt territorialvatten. Detta gör att det är en extra stor tyngd som nu ligger på den danska regeringens axlar.

Då menar jag att vi nordbor i solidaritet tydligt borde ha markerat att vi står upp bakom de länder som också har de juridiska förutsättningarna att säga stopp och halt när det gäller dragningen av Nord Stream 2. Det är skillnad mellan hur vi ska hantera frågan i Sverige och i Danmark. Därför menar jag att Sverige skulle ha visat prov på ledarskap genom att vara ett av de tunga länder som försöker forma en koalition i Europa och i Östersjöområdet och att man skulle ha använt alla de organ som finns till ens hjälp till att säga just detta. Nordiska rådet är en sådan viktig plattform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag tycker också att det är rimligt. Vi sa ju dessutom att vi skulle se detta ur hela bredden av aspekter - miljö, säkerhets, försvars- och utrikespolitiska aspekter. Det är därför jag ändå vill understryka att jag tycker att det är beklagligt att Socialdemokraterna i Nordiska rådet slösade bort den möjligheten att stödja vårt förslag så som den vänstergröna gruppen gjorde. Det här handlar om att visa politiskt ledarskap i vårt närområde. Det klarade ni inte av, och det beklagar jag.

Anf. 129 Phia Andersson (S)

Fru talman! När det togs beslut om den frågan var den inte färdigberedd. Det är en komplicerad fråga som verkligen kräver att alla de aspekter som Hans Wallmark läser upp beaktas. Men om allting skulle gå i Hans Wallmarks takt skulle vi ha gått med i Nato för länge sedan. Det finns ändå aspekter som talar för att inte göra det. Där må vi tycka olika. Det finns en viss lomhördhet, skulle jag vilja säga på ren svenska, hos Hans Wallmark. Han kan få samma svar hur många gånger som helst, men han hör dem inte om han inte tycker om dem. Det är en brist. Även om jag tycker om dig på olika sätt är det en brist du har, Hans Wallmark. Den tror jag att du ska jobba med.

(Applåder)

Anf. 130 Valter Mutt (MP)

Fru talman, ärade ledamöter och övriga åhörare! Nordiskt samarbete såväl mellan parlamentariker som mellan ministrar, inom ramen för Nordiska rådet respektive Nordiska ministerrådet, åtnjuter glädjande nog brett stöd över partigränserna. Sedan är det väl knappast så att den breda allmänheten följer förehavandena i de nordiska samarbetsorganen med något alltför stort intresse, så här har vi politiker en angelägen uppgift att föra ut vad som faktiskt pågår. Likaså har vi en bjudande uppgift att utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet på ett sätt som förhoppningsvis kommer att öka intresset för detta. Jag ser själv egentligen inte någon bortre gräns för hur långt det nordiska samarbetet kan fördjupas över tid.

Vi lever i en osäker tid med en halsstarrig amerikansk president som förklarar handelskrig mot stora delar av omvärlden och som säger upp internationella avtal som är avgörande för freden och klimatet. I vår egen världsdel utmanas EU-samarbetet såväl av brexit som av en samhällsutveckling i starkt auktoritär riktning i länder som Ungern och Polen. Och bortom EU:s gränser präglas skeendet i ännu högre grad av en regressiv, nyauktoritär utveckling från Belarus till Kina.

Fru talman! Mot den här horisonten av tämligen mörka moln framstår den nordiska samhällsmodellen som en ljusglimt. Våra fem länder plus självstyrande regioner har på ett unikt sätt lyckats förena en internationellt sett hög grad av jämlikhet med ett innovativt näringsliv där klimat- och miljökrav i växande grad driver på teknikutvecklingen. Det här ser omvärlden och tar intryck av. Återkommande reportage i internationella stormedier skildrar Norden som ett efterföljansvärt alternativ till den anglosaxiska modell som tog form under Reagan och Thatcher i USA och Storbritannien och som lett till ökande klyftor och försvagad demokrati där en ny superklass av extremrika individer sponsrar politiker som fortsätter att sänka skatter och sälja ut offentlig egendom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Även i det statskapitalistiska Kina tilltar intresset för nordiska välfärdssystem i takt med att befolkningen där åldras och i takt med växande ambitioner att bygga ut sociala skyddsnät som även inkluderar de många miljonerna internmigranter. Huruvida detta med tiden även kommer att föra med sig ett kinesiskt intresse för nordiska traditioner på tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden återstår att se.

Fru talman! Om vi höjer blicken från alla små och stora problem som givetvis präglar livet även i Norden borde vi kanske emellanåt kosta på oss att också känna glädje över att vi lever i samhällen där invånarna i ovanligt hög grad upplever tillit till varandra och där korruptionen är lägre än någon annanstans i världen, vilket ger goda förutsättningar att åstadkomma en bred kraftsamling för att möta klimatförändringarna och visa världen att fossilfria välfärdssamhällen är en högst genomförbar utopi.

Inte bara inom Norden och de nordiska samarbetsorganen utan även i den vidare världen finns ett mervärde i att Norden, när så är möjligt, agerar som en global aktör och exempelvis inom FN-systemet trycker på för att den ambitiösa Agenda 2030 följs av handling i nivå med utmaningarna. Av de åtta länder som ingår i Arktiska rådet tillhör fem Norden, och genom att ställa klimat- och miljöfrågorna i centrum för det arktiska samarbetet kan vi just agera som en inte obetydlig global aktör.

Att värna respekten för urfolkens rättigheter och livsvillkor är en annan angelägen uppgift för Sveriges och andra nordiska länders arbete i Arktiska rådet. Givetvis är detta nära kopplat till hur miljö- och naturresursfrågorna hanteras.

Fru talman! De smältande polarisarna håller på att skapa helt nya förutsättningar för såväl handel och naturresursexploatering som militär verksamhet. En hållbar utveckling kräver respekt för Förenta nationernas havsrättskonvention och annan internationell rätt, och den känsliga arktiska naturen med dess sköra ekosystem behöver stärkt skydd. Det pågår ett värdefullt arbete bland annat inom EU för att stödja etablerandet av marina skyddsområden i Arktis. Kanske kan ansträngningarna på olika håll i världen att ge naturen egna rättigheter, att så att säga göra naturen till rättssubjekt, inspirera miljöarbetet också i Arktis. Det är egentligen orimligt och ohållbart att ryska, amerikanska och kinesiska, eller för den delen norska, oljebolag ska tillerkännas rättigheter medan den natur vi alla är helt beroende av ännu saknar rättigheter i flertalet länder och regioner på vår planet. Ska Parisavtalets klimatmål uppnås måste de stora fossilfyndigheterna få ligga kvar orörda på Ishavets botten. Här måste allmänintresset - i klartext en för djur och människor fortsatt beboelig planet - fortsatt väga tyngre än vinstintresset hos resursstarka särintressen.

Under 2018 är Sverige ordförande i Barentsrådet, och här ges möjlighet att i stället för att skapa fiendebilder odla mellanfolkliga kontakter på bland annat kulturens och det vetenskapliga utbytets områden mellan Ryssland och Norden. Vi är tillika ordförande i Östersjöstaternas råd, och i en tid av stigande spänningar i regionen framstår en vitalisering av detta forum som en angelägen uppgift.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Anf. 131 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! Möjligheten gavs nu att få möta Valter Mutt på nytt i en diskussion kring Arktiska rådet och det arbete som bedrivs där. Förra gången vi hade debatt var inte Valter Mutt närvarande, och det gör att jag nu känner att jag måste få ställa en fråga. Vad tycker Valter Mutt om Sveriges strategi för den arktiska regionen? Vad tycker Valter Mutt om den i dag? Den är grunden för regeringens arbete nu som ordförande i Arktiska rådet. Vad är alltså Valter Mutts bild av denna strategi?

Anf. 132 Valter Mutt (MP)

Fru talman! Nu är det ju det nordiska samarbetet som betänkandet i dag handlar om i huvudsak. Jag är tacksam om Kerstin Lundgren kan precisera frågan. Det är klart att det som står i regeringens skrift om det arktiska arbetet är någonting som jag som utrikespolitisk talesperson för ett av regeringspartierna står bakom. Jag förstår inte riktigt din fråga, så du får gärna specificera den lite.

Anf. 133 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Förra gången den här strategin diskuterades med Valter Mutt i kammaren betraktade han den som voodoo. Han förstod den inte. Men nu hör jag att den inte är voodoo. Valter Mutt och Miljöpartiet ställer sig numera bakom den strategi som han tidigare kritiserade så hårt.

Det är en strategi som alliansregeringen tog fram när vi var ordförande i Arktiska rådet. Det är en strategi som inte har förnyats av regeringen eller Valter Mutt inför det nya ordförandeskapet. Det är intressant.

Fru talman! Det är också värdefullt att se att det som har kompletterat den här svenska strategin från 2011 är den här lilla promemorian, som jag nu visar för kammarens ledamöter. Den kom från regeringen den 25 januari 2016 och handlar om en ny svensk miljöpolitik för Arktis.

Den innehåller ingenting om moratorier för Arktis när det gäller naturresurser, till exempel olje- och gasutvinning. Förra gången tyckte Valter Mutt och Miljöpartiet att man borde kräva ett tioårigt moratorium. Nu hör jag inte det, fru talman. Nu står Valter Mutt och Miljöpartiet bakom alliansregeringens svenska strategi för den arktiska regionen.

Det finns många goda förslag i strategin att jobba för. Bekymret är att Valter Mutt och regeringen inte har sett till att riksdagen får en utvärdering så att vi har möjlighet att följa upp hur den här regeringen arbetar när det gäller de mål som vi har satt upp för den arktiska regionen.

Anf. 134 Valter Mutt (MP)

Fru talman! Det är klart att man kan skjuta in sig på skiljelinjer. Men jag är tvärtom glad över att både den förra och den nuvarande regeringen har en sådan samsyn i långa stycken om den del av världen där vi bor, den arktiska.

Men visst, om man är en konfliktsökande politiker förstorar man gärna upp skillnaderna på ett enligt mig oproportionerligt sätt.

Vi har inga problem med en sådan skrivelse från regeringen. Men i dag är det som sagt ett betänkande som heter Norden som vi debatterar.

Anf. 135 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet ser en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över våra landsgränser. Vi har mycket gemensamt och skulle alla tjäna på att utveckla samarbetet. Många gånger kan vi lösa problem och gränshinder, utveckla samverkan och ta fram strategier mot framtidens utmaningar på ett bättre sätt i Norden än om vi varje gång försöker lösa problemen själva eller springer till EU:s medlemsstater, som ändå är osams när problemen ska lösas. När vi springer till EU glömmer vi också bort våra grannländer Norge och Island.

Nytt för i år är att vi har omformat vår vänstergrupp i Nordiska rådet, som numera heter Nordisk grön vänster. Där samlar vi röda och gröna partier i Norden som kämpar för en rättvisare värld där vi tar större klimathänsyn. Vi har medlemmar från alla nordiska länder och från självstyrelseområdena på Grönland och Färöarna. Och jag har förmånen att vara ordförande för denna skara duktiga parlamentariker.

Nordisk grön vänster har under det senaste året skördat flera framgångar. Vi har fått bifall för våra motioner om så vitt skilda saker som sjöfart, hbtq-personers rättigheter, kärnvapen och arbetsmiljö.

Men den största framgången för vänstern under förra året var nog det förändrade styret på Island. Där tog Katrín Jakobsdóttir över som statsminister efter många år av turbulens och skandaler i den isländska politiken. Problemen lär inte vara helt slut nu för den nya samlingsregering som man bildat lite okonventionellt tillsammans med den isländska centern och de isländska moderaterna. Det lär bli tufft att ratta. Men det är i varje fall en tydlig vändpunkt i den isländska politiken, som nu ska försöka återfå förtroendet från sina medborgare.

En som träffade Katrín i förrgår var statsministern Löfven, som tillsammans med sina nordiska kollegor besökte vackra Ulvön i Västernorrland. Det är en plats som jag hade förmånen att besöka så sent som i fredags. Sverige är nämligen just nu ordförande i Nordiska ministerrådet. Och nästa år är det vår tur i riksdagen att vara ordförande i Nordiska rådet. Då är det viktigt att vi tar ledartröjan för att stärka samarbetet i Norden.

Fru talman! Jag tänkte berätta om ett exempel på de förslag som vi har drivit igenom. Jag läste i min lokaltidning om det norska paret Merethe och Ylva Kleiven. Deras barn Eivor och Anker är båda födda i Norge genom assisterad befruktning. Men när familjen flyttade till Sverige ansågs Ylva och Merethe inte längre vara föräldrar till sina barn.

Alla nordiska länder har under de senaste decennierna gjort stora framsteg inom sexualpolitiken för att alla ska få bättre rättigheter. Men det är uppenbart att det saknas ett nordiskt perspektiv i frågan för att underlätta att röra sig över våra gränser.

Samkönade pars relationer och familjebildning bör erkännas i alla nordiska länder. Alla nordiska länder bör ha lagstiftning som baseras på mänskliga rättigheter och att alla medborgare behandlas lika inför lagen, oberoende av sexuell läggning eller könsidentitet.

I Norden är vi formalister. Vilken dag man är född och vilket kön man tillhör är identifikationer som man ges redan den dag man föds. Genom självidentifikation ges man rätten och möjligheten att själv välja det kön man känner sig som. Därför är jag glad över att Nordiska rådet med en stor majoritet antog vårt medlemsförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

En annan fråga gäller att vi i dag saknar information om de personer som rör sig över en nordisk gräns för att arbeta. Det gör det svårt att greppa hur stor betydelse gränsöverskridande samarbete har. Regeringen bör därför arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik, så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns också i det landets statistik. Då skulle också konsekvenser av till exempel gränskontroller synas bättre i statistiken och förhoppningsvis leda till att politiken undviker den typen av allvarliga misstag igen.

Anf. 136 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Ärade ledamöter! Jag är här för att redovisa det nordiska regeringssamarbetet under 2017 med särskilt fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet.

Först vill jag lyfta blicken och säga något om vårt bredare engagemang i närområdet och hur vi genom regionala samarbeten verkar för att skapa säkerhet och trygghet. Låt mig börja med att nämna två utgångspunkter för vårt agerande.

Till att börja med är målet för vår politik att skapa trygghet för Sverige och svenska folket. Jag redogjorde mer genomgående för det tidigare i år i presentationen av vår utrikespolitiska deklaration.

Trygghet har den egenskapen att den reproducerar sig själv. Vi blir tryggare om länderna och folken runt omkring oss känner sig trygga. Det är motsatsen till ett transaktionellt synsätt på utrikespolitiken, som att se relationer mellan länder som ett nollsummespel.

Den andra insikten är att de stora utmaningar som vi står inför inte tar hänsyn till nationsgränser. De är gemensamma och måste mötas gemensamt, oavsett om det handlar om klimatet, epidemier, terrorism eller kärnvapenhotet. Det är det som kallas gemensam säkerhet.

Vårt mål är alltså trygghet. Och det bästa sättet att skapa trygghet är att agera gemensamt, att skapa förtroende genom dialog och samarbete. Det här resonemanget beskriver förutsättningarna för vår politik i Norden och i närområdet. Det handlar om dialog, samarbete och förtroende.

Fru talman! I år är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet. Vi samordnar dessutom de nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena, N5 och NB8. Därutöver är vi aktiva medlemmar i Arktiska rådet och EU:s nordliga dimension.

Jag tänkte berätta lite mer om Nordiska ministerrådet, N5 och NB8. Men först vill jag säga att Sverige som ordförandeland också strävar efter att hitta kontaktytor mellan alla de olika format som jag har nämnt. Gemensamt för vårt engagemang i dem är att vi ger stort utrymme för hållbar utveckling, sociala frågor, jämställdhet, ungdomsutbyte och folk-till-folk-kontakter. Det är också viktigt att göra det enklare för människor att resa, jobba och flytta över landsgränserna.

Ryssland deltar ofta på ett konstruktivt sätt i flera av de här organisationerna. Vi har och ska ha en principfast hållning i fråga om sanktioner och om Rysslands aggression mot Ukraina, inklusive den illegala annekteringen av Krim. Samtidigt har vi behov av att samarbeta inom områden där vi har gemensamma intressen. Vi anser också att det är viktigt att upprätthålla de folkliga och kulturella banden mellan Norden och Ryssland.

Ett konkret exempel på vår ambition att skapa kontaktytor mellan våra olika samarbetsformat är den konferens som UD anordnar tillsammans med Sipri i början av juni. Där kommer vi att diskutera frågor om klimatet, kärnsäkerhet, terrorism, säkra städer och könsbaserat våld och hur de påverkar vår säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Låt mig nu gå in mer specifikt på arbetet i Nordiska ministerrådet, som ju är navet för det nordiska regeringssamarbetet. Det är ett samarbete som styrs av en gemensam vision om ett gränslöst, innovativt, synligt och utåtriktat Norden. Som ordförande i Nordiska ministerrådet leder Sverige arbetet i samtliga tolv ministerråd. Digitalisering, som Phia och andra har nämnt, och ett närmare nordisk-baltiskt samarbete är genomgående teman.

Under 2017 har Gränshinderrådet röjt undan åtta hinder mot rörligheten över de nordiska gränserna. Exempelvis har flera gränshinder som gäller arbetslöshetsförsäkring lösts genom ny lagstiftning. En ny handlingsplan för ökad nordisk integration och mobilitet över gränserna tas nu fram och kommer att genomföras med start 2019.

På innovationssidan har ett ad hoc-ministerråd för digitaliseringsfrågor inrättats under 2017 tillsammans med de baltiska länderna. Vi har ökat samarbetet när det gäller 5G, e-legitimationer och gränsöverskridande digital förvaltning.

Under förra året genomfördes en stor nordisk kultursatsning på Europas största kulturcentrum, Southbank Centre i London. Det finns planer på nya sådana internationella Nordensatsningar under 2019 och 2020.

I maj 2017 lanserade de nordiska statsministrarna ett initiativ för att sprida nordiska lösningar på globala utmaningar och bidra till genomförandet av Agenda 2030. Det rör bland annat klimat, innovation, jämställdhet och välfärd.

Under våren har vi också lanserat fyra särskilda ordförandeskapsprojekt på områden där vi ser ett mervärde av ett ökat samarbete.

De senaste månaderna har exempelvis digitaliseringsministrarna tillsammans med sina baltiska motparter antagit en gemensam deklaration om artificiell intelligens, miljö- och klimatministrarna har stärkt samarbetet med näringslivet när det gäller klimatomställning och jämställdhets- och arbetsmarknadsministrarna har drivit på för fördjupat samarbete kring framtidens arbetsmarknad och mot diskriminering i arbetslivet.

På nästa samarbetsministermöte i juni i Lund kommer vi att ha en diskussion om Nordiska ministerrådets internationella verksamhet och fokusera på gränshinder och Öresundsintegration. Det har alltså redan hänt ganska mycket under det svenska ordförandeskapet.

Låt mig också säga något om vad som händer i de utrikes och säkerhetspolitiska samarbetena i Norden och Norden-Baltikum. Det här är ett prioriterat samarbete, inte minst med tanke på situationen i vårt närområde och i EU:s östliga grannskap. Vi har mycket gemensamt med dessa länder när det gäller värderingar, intressen och utmaningar. Samtidigt finns en viss mångfald när det gäller medlemskap i EU, EMU, OECD och Nato.

Under året är det särskilt viktigt för oss att verka för ett inkluderande Norden i förhållande till Baltikum och att använda dessa format för att förankra och driva FN-frågor av gemensamt intresse - det kan handla om klimat och säkerhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

I juni kommer vi att ha ett möte mellan NB8 och de fyra Visegradländerna. Det finns också planer på ett statsministermöte mellan Norden-Baltikum och Storbritannien i höst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! För Sverige är samarbetet i Norden och närområdet ett centralt nationellt intresse. Det har stor betydelse för vår säkerhet. Under svenskt ledarskap i de regionala samarbetena har vi verkat för att gemensamt bygga förtroende, samhörighet och stabilitet i vårt närområde. Sverige kommer fortsatt att arbeta för ett starkt regionalt samarbete på alla nivåer och i alla format med det övergripande målet att skapa säkerhet och trygghet för vårt land och vårt folk.

Anf. 137 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Låt mig börja med ett par berömmande ord. Jag tycker att det är hedersamt att utrikesministern är i kammaren och deltar i Nordendebatten i sin egenskap av nordisk samarbetsminister. Det är välkommet att se ministern här. Det tycker jag ska noteras. Det har inte under årens lopp varit alla ansvariga ministrar som har behagat nedsänka sig till kammarens ledamöter. Därför är det extra trevligt att se Margot Wallström komma hit från Olympens höjder.

Något annat som är värt att notera är att Margot Wallström flera gånger tog upp det nordisk-baltiska. Det är centralt att vi inte bara pratar om N5 utan också om NB8-formatet. Jag tror nämligen att vår gemensamma framtid i hög grad ligger i den nordisk-baltiska dimensionen.

I samband med sessionen i Helsingfors tog man fram en undersökning av vad nordborna tycker. Enligt undersökningen tycker ungefär 90 procent av nordborna att det är mycket viktigt eller viktigt med nordiskt samarbete. Två tredjedelar av dem önskar mer samarbete. Det roliga för oss, utifrån ett svenskt perspektiv, är att svenskarna är de som har ökat mest i positiv riktning.

Jämför man 2008 och 2017 kan man se att det har skett en kraftig förändring av de frågor som nordborna tycker att man ska prioritera. År 2008 var bekämpandet av kriminalitet över gränserna den fråga som var absolut högst upp. År 2017 var det försvars- och säkerhetsfrågor. Detta tycker jag är notabelt.

Därför skulle jag gärna vilja höra ministern reflektera lite kring detta. Margot Wallström uppehöll sig mycket vid trygghet och gemensam säkerhet, som ju är viktiga frågor, men hon talade mycket om det som vi brukar kalla för de mjuka medlen, alltså dialog och sådant. Men hon talade inte så mycket om det hårda, som ju är ett komplement, alltså det försvarspolitiska samarbetet. Jag skulle gärna vilja höra Margot Wallström elaborera något kring detta.

Anf. 138 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Detta är de frågor som är högst upp på dagordningen. Praktiskt taget alla våra möten handlar om säkerhetspolitik och om det besvärliga säkerhetspolitiska läget runt Östersjön. Det är alls inte konstigt. Det manifesteras sedan i det fördjupade samarbete som Sverige har ingått med de andra nordiska länderna och med länder som Tyskland, Storbritannien, USA och allt vad du vill. De samarbetena rör också försvars- och säkerhetspolitik. Detta är alltså i allra högsta grad en central fråga.

Jag tycker nästan att det ibland är på sin plats att vi visar att vi faktiskt samarbetar på andra områden också, för ibland är detta den enda punkten på dagordningen för våra samarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag bedömer att vi har ett väldigt gott samarbete. På lördag kommer representanter för de tre baltiska länderna hit för att fira med oss på Skansen. Då kommer detta återigen att vara en av viktiga samtalspunkterna på dagordningen.

Jag tycker att detta på olika sätt manifesteras. Vi har också det som heter Nordefco, som är ett fördjupat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Jag tycker att vi har bevisat att vi ger detta full prioritet. Men det får inte glömmas bort att det andra är det som bygger trygghet och säkerhet på lång sikt.

Det är bra att vi diskuterar försvarspolitik och så vidare. Men det är säkra samhällen som litar på sina institutioner och där man känner att demokratin förstärks som blir trygga på lång sikt.

Anf. 139 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag kan bekräfta att det inte bara är i ministerrådet, på regeringssidan, som försvars- och säkerhetsfrågor är högst upp på den politiska agendan. Jag vill nog hävda att det är så även bland parlamentarikerna. Det är naturligtvis fullt logiskt, för vi är delvis spegelbilder av varandra.

Detta visar också det nya normalläge som har etablerat sig i Östersjöområdet. Därför vill jag verkligen understryka hur viktigt det är att vi låter det nordiska samarbetet växa ut till dem som vi har en politisk, värderingsmässig och historisk gemenskap med. De tre baltiska republikerna Estland, Lettland och Litauen - de firar dessutom 100 år i år - är naturliga. Jag tycker också att ministern här berörde några andra som är självklara i en nordlig dimension: Polen, Tyskland, Storbritannien och kanske Nederländerna.

Där finns det absolut ingen skillnad eller någon dissonans mellan oss. Det ska det inte göra heller, för det är bra att det finns bred politisk uppbackning kring de stora dragen.

Jag delar ministerns uppfattning att man inte ska glömma bort den andra dimensionen, och det gäller därför att se båda dimensionerna. I sitt anförande uppehöll ministern sig mycket vid dialog. Då är det viktigt att man inte samtidigt glömmer bort den andra dimensionen, den militära dimensionen.

Då vill jag bara påminna om det Martti Ahtisaari sa i positionen i Helsingfors, för jag tyckte att han hade ett oerhört klokt inlägg, nämligen att det är viktigt att vi varje dag låter oss leva genom de nordiska värdena men också att vi inte ska glömma var vi hör hemma. Han tyckte att det var naturligt att hans land borde vara medlem av alla västliga demokratiska organisationer. Det kanske inte kommer som en överraskning för socialdemokraterna Phia Andersson och Margot Wallström att jag delar den uppfattningen.

Vad tycker statsrådet om Martti Ahtisaaris kloka ord om att tillhöra alla västliga demokratiska organisationer?

Anf. 140 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jodå, jag hade faktiskt Martti Ahtisaari på besök hos mig på UD häromdagen. Vi hade ett väldigt intressant samtal, också om de insatser som han har gjort för att bilda CMI, som ju är en viktig organisation som inte minst jobbar med medlingsinsatser och viktiga projekt runt om i världen. Jag vet att han har stor respekt för att varje land beslutar om sin egen syn på till exempel militär alliansfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Nu är det den linje som vi har i Sverige och som den här regeringen står för och försvarar i fortsättningen också. Vi tycker att det är det som faktiskt ger oss trygghet, flexibilitet och möjlighet att själva avgöra vilka samarbeten vi ska ingå. Vi menar att det vore väldigt oklokt att ändra på det nu, i det här läget. Nu ska vi hålla fast vid det som är de tre pelarna i vår försvars- och säkerhetspolitik. Det handlar om samarbeten, om fortsatt militär alliansfrihet och om att bygga ut vårt eget försvar. Det är vår linje också i fortsättningen.

Tack, Hans Wallmark, för gott samarbete! Det är verkligen så att vi har en bred samsyn, vilket är en enorm tillgång i det nordiska samarbetet. Det är väldigt fint att vi har den här samtalstonen och att vi har denna stora samsyn. Det gör oss till en bra modell för resten av världen - faktiskt.

Anf. 141 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Jag vill självklart inleda med att tacka ministern för nordiskt samarbete, Margot Wallström, för deltagandet i denna debatt. Ansvaret för det nordiska arbetet hanteras vid sidan av utrikesministerposten. Att händelser som sker långt bort från Norden kräver ministerns uppmärksamhet och agerande är en given konsekvens.

Men icke desto mindre har Margot Wallström nu i två år varit Nordenminister. I förra veckan gjorde hon ett första besök på Øresunddirekt i Malmö för att sätta sig in i en gränspendlares vardag. På Kvällspostens ledarsida refererar man till besöket och avslutar med orden: Nordenministern med ansvar för Öresundsregionen har talat, fast det lät mer som en gäspning.

Man tolkade nämligen frågeställningarna från Nordenministern som att det fanns en viss brist på kunskap och en viss brist på engagemang för Öresundsregionen. Detta bottnar också i en del av de händelser som jag refererade till i mitt anförande - id-kontrollernas konsekvenser och besvikelsen över omröstningen om en EU-myndighet i regionen.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur regeringen egentligen ser på Öresundsregionen. Vad är ministern, efter två år vid rodret, mest stolt över att ha åstadkommit för de människor som lever och verkar i en gränsregion som Öresundsregionen?

Anf. 142 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag kanske inte är förvånad över hur den tidningen skrev om mitt besök - så mycket kan vi väl säga. Men däremot är det väl så att alla är glada om vi faktiskt skaffar oss kontroll. Det handlar om att vi skaffar oss kontroll över de jättestora flyktingströmmar som vi hade under 2015 och om att vi sedan försöker ordna detta på ett så praktiskt och smidigt sätt som det över huvud taget är möjligt.

Det är ingen som önskar det här. Vi skulle förstås önska att vi kunde ha helt fri rörlighet, men så är det inte. Vi har en reglerad invandring. Vi hade ett rekordstort inflöde av människor, och det riskerade att hamna helt utom kontroll. Därför behövde vi detta. Så länge vi behöver det för både vår egen säkerhet och vår egen kontroll kommer vi att ha det kvar, men det är klart att vi hoppas att vi så snart som det över huvud taget är praktiskt möjligt ska kunna återgå till en ordning där vi inte behöver det.

Anf. 143 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Det jag syftade på i det här fallet, när det gäller gränskontroller, var främst hur man införde dem och hur dialogen skedde med den danska parten, som upplever att det inte var med framförhållning eller god kommunikation som man försökte lösa detta.

Utrikesutskottet besökte nyligen Köpenhamn. Jag tror att en del av kollegorna i utskottet som inte bor i regionen eller som kanske inte följer med i dansk press förvånades över att det uttrycktes så tydligt, även om danskar är tydliga, att relationen till Sverige har fått sig en törn, att den har skadats under de senaste åren.

Håller ministern med om att det finns förbättringspotential i relationen mellan Danmark och Sverige? Hur ska samarbetet i så fall kunna bli bättre?

Anf. 144 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag tror att det alltid finns en förbättringspotential. Någonting annat vore hemskt att säga. Det är klart att vi kan förbättra samarbetet. Vi har ett alldeles utmärkt samarbete, jag och min kollega. Vi träffas regelbundet i alla de här olika formaten. Det är inga bekymmer med det, utan vi kan prata öppet med varandra. Sedan vet alla att det var en situation som var väldigt spänd och väldigt speciell.

Det är klart att man efteråt alltid ser vad som kunde göras bättre. Detta får vi lära oss av, och så får vi se till att allting funkar smidigare i framtiden. Men jag upplever inte att detta har gjort någon bestående skada på vår relation, utan det är sådant som vi kan jobba med. Det gör vi just genom dialog och samarbete och genom att fortsätta att mötas och se om vi kan hantera problemen gemensamt.

Jag tror faktiskt inte heller att ditt parti skulle ändra på detta. Ni inser också att vi behöver ha kontroll och att vi behöver se till att vi kan skapa säkerhet och en förutsägbar situation i vårt land.

Anf. 145 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Kärnvapen är det farligaste massförstörelsevapen som mänskligheten har skapat. Det internationella samfundet har hittills varken lyckats stoppa spridningen eller fått kärnvapenländerna att nedrusta. I stället investeras mångmiljardbelopp i att modernisera och utveckla nukleära stridsmedel. Vi ser det upptrappade tonläget i vår omvärld. Samtidigt är kärnvapen inte heller förbjudet.

Utrikesminister Wallström lyfte trygghet i anförandet. Ett sätt att nå trygghet är att få till en nedrustning av kärnvapen.

Vid Nordiska rådets session i Akureyri nyligen antogs ett medlemsförslag från Nordisk grön vänster just om global nedrustning av kärnvapen. Den rekommendation man skickade till Nordiska ministerrådet och till regeringarna handlade om att man ville fortsätta att samordna strävan mot en global nedrustning av kärnvapen.

Jag undrar såklart vad utrikesministern har gjort för att vi ska komma dit. I centrum för en sådan fråga står frågan om att skriva under den FN-konvention som har tagits fram, som kallas för en humanitarian pledge. Hur tänker och resonerar Sverige för att man så snart som möjligt ska skriva under det avtalet, så att säga?

Anf. 146 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Tack för den otroligt viktiga, angelägna och, ska vi säga, aktuella frågan!

Vi arbetar på flera olika spår. Först och främst måste vi arbeta för icke-spridningsavtalet och översynskonferensen, som äger rum 2020. Där jobbar vi inte minst med hjälp av Sipri och genom att ordna olika möten och konferenser för att se till att vi är fullt delaktiga i det arbetet och det förberedelsearbetet.

Vi var också väldigt aktiva när det gäller nedrustningskonferensen i Genève, som ju inte har visat några framsteg på 20 år. Där kunde man faktiskt för första gången komma överens om något. Inte minst därför att vi förberedde det noga under vårt ordförandeskap såg vi till att man nu i alla fall kan tillsätta arbetsgrupper och ta ett pyttelitet steg framåt.

Vi jobbar med frågan om riskreducering. Vi tror nämligen att mycket praktiska insatser för att till exempel höja tröskeln när det gäller användning och att ha, så att säga, varningssignaler som får ljuda lite längre än vad de gör i dag innan man använder kärnvapen också är ett viktigt exempel på det här.

Vi har tillsatt en utredare som tittar på just förbudskonventionen. Han har fått ett år på sig. Detta gör vi i likhet med andra länder som också behöver titta på detta. Vad skulle det innebära om vi skriver under och ratificerar en sådan konvention? Vad innebär det för vår egen lagstiftning, för vår vapenexport och för våra samarbeten? Man tittar över alla dessa områden, så att vi så småningom kan fatta ett välgrundat beslut.

Det är det som pågår, men under tiden finns det så mycket mer att göra. Inte minst kanske våra insatser när det gäller Nordkorea på sikt kan hjälpa till att bidra till minskade spänningar och förhoppningsvis vara en knuff i rätt riktning mot kärnvapennedrustning när det gäller deras arsenal.

Anf. 147 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Tack så mycket, utrikesministern, för det svaret! Jag tycker att det finns goda grunder för att Sverige jobbar väldigt aktivt med dessa frågor.

Det som oroar mig lite är den utredning som utrikesministern säger ska ta ett år. Problemet med att utredningen tar just ett år är ju att vi inte vet om Margot Wallström kommer att vara utrikesminister efter valet. Vi kan mycket väl hamna i en situation där kanske Hans Wallmark är utrikesminister eller någon annan som inte är lika pigg på att skriva under den här typen av avtal. Detta oroar mig angående den strävan som jag tycker mig se hos Wallström men kanske inte hos hela den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen.

Det jag funderar på är hur utrikesministern ser på samarbetet med de nordiska kollegorna. Vad är möjligt att uppnå tillsammans med utrikesministerns nordiska kollegor för att få till en kärnvapennedrustning? Hur ser hon på vårt eget närområde - Norden såklart, där vi i dag inte har några kärnvapen, men också Arktis, som vi vet är ett område som blir mer och mer högintressant och där det förutom de nordiska länderna finns kärnvapennationer och länder som inte alltid har ett jättebra samarbetsklimat sinsemellan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Hur ska vi se till att även Arktis blir ett tryggt område i framtiden?

Anf. 148 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Det där var nog tre fyra frågor i en.

Jag menar att Sverige har en stolt tradition som går decennier tillbaka när det gäller att engagera oss i kärnvapennedrustning. Det är klart att vi ska fortsätta med det. Vi ska vara aktiva på alla de olika spår och möjligheter där vi kan vara det. Vi har dessutom en framstående expertis på detta område, som också kan hjälpa oss i olika spår för detta.

Arktis är ett jätteviktigt område. Det kanske vi kan återkomma till. Men vi måste verkligen hålla ögonen på vad som sker i hela Arktisområdet, och jag tror att vi kan ha ett nordiskt samarbete kring den frågan ur den aspekten.

Däremot innebär ju Natomedlemskapet att Nato sitter tungt på sina medlemmar. De får inte gå så långt, för då hamnar man under ett kärnvapenparaply. Så är det ju, och därför hör man inte så mycket ifrån dem i dessa frågor, utan de gör det mer pliktskyldigt. Jag tror dock att vi i Norden kommer att kunna ha en bra och livlig debatt inte minst om icke-spridningsavtalet, så vi måste ju försöka hitta vägar till dialog också mellan kärnvapeninnehavarna och andra länder för att se på vilka vägar vi kan komma framåt.

Att det kommer ett sådant här förslag om en förbudskonvention är ju ett uttryck för den stora frustration som världen känner inför bristen på framsteg och det faktum att ett land som USA faktiskt nu moderniserar sina kärnvapen. Det blir farligare och farligare och fler och fler länder som vill ha kärnvapen.

Världen protesterar och säger att vi inte har fått se några framsteg på sistone i förhandlingarna, och därför kommer det nu reaktioner av det slaget. Men det måste ju också vara ett praktiskt verktyg för alla länder som ska skriva under, och det är också därför vi behöver titta noga på vad det skulle innebära.

Vi ska fortsätta att vara aktiva, och det är väl säkrast att fortsätta med en regering av det här slaget för att veta att frågan om kärnvapennedrustning står i centrum.

Anf. 149 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag hade tänkt ha ett annat spår, men jag kan inte låta bli att notera att det återigen är USA som det pekas finger emot när det gäller kärnvapen. Men Ryssland är ju närmare både oss i NB8 och Norden, och den modernisering och utveckling som vi har sett när det gäller kärnvapenfrågorna i Ryssland är någonting som vi har all anledning att oroa oss för.

Jag tänkte också kommentera att jag inte heller i den här debatten tänkte lyfta Natofrågorna på det sätt som vi ofta brukar diskutera dem. Även om vi tycker att Sverige ska bli medlem är detta inte fokus just i den här diskussionen. Det är inte heller Nord Stream 2, som man tycker att vi skulle kunna ha samverkan kring med Danmark och NB8.

Jag vill också berömma det jag hörde om att Norden och Baltikum i höst planerar att ha möte tillsammans med Storbritannien. Det är en viktig signal. Vi från utrikesutskottet som var i London i början av veckan fick också den typen av signaler: Glöm inte oss när ni pratar Norden! Jag tycker därför att det är viktig signal att ta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! När vi nu har glädjen att ha ministern närvarande vill jag fråga henne varför vi inte i den här skrivelsen från regeringen fick någon redogörelse för arbetet i Arktiska rådet. Vi är ju inte ordförande där, men vi har ändå ett aktivt arbete.

Anf. 150 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Vad jag kommer ihåg finns det väl ett kort stycke. Jag hörde på debatten som ni hade tidigare, och man kan fråga sig varför vi inte har gjort mer av årliga rapporteringar. Jag tror att det verkligen har varit en prioriteringsfråga och en resursfråga när det gäller hur mycket man ska formalisera det, hur mycket rapporter man ska skriva och så.

Jag tror att det kan finnas anledning, nu när vi också har varit ordförande i en rad av de här olika formaten, att faktiskt gå in igen och titta på hur vi ska ha det med den här rapporteringen, hur vi ska se till att det blir återkommande debatter och att vi får tydliga prioriteringsdiskussioner.

När det gäller Arktiska rådet och strategin måste jag säga att vi ändå tyckte att de viktigaste elementen finns där. Vi har kompletterat med miljöaspekten, eftersom det känns mest angeläget att det finns en uppdaterad miljöpolitik. Jag tycker inte att ni behöver vara missnöjda med det, utan man kan faktiskt säga att det bara visar att den på ett bra sätt fångade in de olika områden som man måste jobba med i Arktiska rådet. Därför tyckte vi liksom inte att vi behövde göra ett helt nytt jobb och ta nya tag. Ibland har vi ont om tid för sköta våra uppdrag, att vara ordförande och att försöka hitta en praktisk väg framåt.

Vi har tyckt att det har kunnat fungera så här långt. Med säkerhetspolitiken och alltihop finns det dock säkert anledning att göra en ny Arktisstrategi, och då bör man planera det noga. Det gäller även om återrapportering och debatterna i riksdagen.

Anf. 151 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! När det gäller den arktiska strategin har jag inte tagit den debatten med Socialdemokraterna. Även om det fanns vissa kommentarer i tidigare debatter var det framför allt en diskussion jag förde med Valter Mutt från Miljöpartiet som berörde just det.

Från utskottet har vi varit samlat tydliga. Under den tid vi satt i regering ansåg särskilt Vänsterpartiet och Socialdemokraterna att det skulle vara en separat skrivelse varje år. Det landade vi med så småningom men sa när ni sedan satt i regeringen att ni behöver inte göra en separat skrivelse, för vi förstår det här med resursfrågan. Men gör det till en tydlig del i den skrivelse som handlar om bland annat våra nordiska samarbeten så att det kommer med som en viktig fråga, för där finns också ett arktiskt råd, och även där är det viktigt att kunna följa upp detta.

Mot den bakgrunden har vi återkommande, även de senaste två åren, markerat denna avsaknad i regeringens skrivelse. Det är beklagligt att regeringen inte har läst den delen och ger oss möjligheten att få en redogörelse, herr talman.

Anf. 152 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Jag kan bara säga till Kerstin Lundgren att vi får göra det bättre. Jag tar till mig det här. Jag tycker att det är viktigt att se till att riksdagen inte ska behöva klaga på att ni inte får rapporteringen och en chans att diskutera. Vi får göra det bättre i fortsättningen, helt enkelt.

Anf. 153 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! Kerstin Lundgren har framfört mycket av det som är viktigt för Centerpartiet när det kommer till det nordiska samarbetet, och jag står givetvis helt bakom det hon har sagt. Men jag vill utifrån mitt arbete i Nordiska rådet understryka några saker som är viktiga i dag och kommer att vara det framåt i tiden.

Samarbetet inom Norden har länge varit betydelsefullt, är betydelsefullt och, tror jag, kommer att bli alltmer betydelsefullt. Tilliten mellan Nordens länder är stark, och förtroendet för Nordiska rådet och samarbetet mellan våra länder har en mycket stark ställning hos våra medborgare i alla Nordens länder. Det visar undersökningar som Nordiska rådet har låtit göra, vilket är mycket glädjande. Det stärker legitimiteten i vårt samarbete. Detta tillsammans med de långvariga och nära nordiska relationerna bäddar för att Norden kan spela en allt viktigare roll i det europeiska och globala samarbetet i framtiden - utifrån våra gemensamma nordiska band.

Herr talman! Klimatfrågan är en ödesfråga för hela vår planet. De nordiska länderna har en stor samsyn när det gäller att ta ansvar för att minska utsläppen och genomföra den gröna omställningen. Vi har också unika möjligheter att komplettera varandra och tillsammans producera så mycket förnybar och hållbar energi som det finns förutsättningar för. De möjligheterna ska vi ta vara på, och det jobbar vi tillsammans med i de olika länderna och gemensamt inom ramen för Nordiska rådet.

Det nordiska energisamarbetet behöver utvecklas, och det är glädjande att se de initiativ som har tagits sedan flera år tillbaka i Nordiska rådet. Forskningen ska stöttas, och vi ska ta vara på vår möjlighet att vara ett globalt föredöme och visa att klimatansvar, ekonomisk tillväxt och nya jobb kan gå hand i hand.

De nordiska länderna kan bara bli ännu bättre på att utveckla och vara förebilder för en grön omställning. En grön omställning behöver innovationer, utveckling av förnybar energi baserad på till exempel bioråvaror, stora investeringar i energieffektivisering och en ny fossilfri infrastruktur. Med sina sammanlagda resurser och sin rika kompetens kan det nordiska samarbetet för forskning och utveckling öka takten i denna omställning.

Centerpartiet har ett nära samarbete i Nordiska rådet med mittengruppen. Vi har under året fått med oss mittengruppen på att ytterligare driva på i frågor som rör bland annat energi, klimat och forskning, men vi har också fortsatt att arbeta för att lyfta upp de säkerhetspolitiska frågorna.

Det är alldeles uppenbart att ännu mer behöver göras på försvarsområdet mellan de nordiska länderna. Fred och säkerhet bygger vi tillsammans med demokratiska länder i vår närhet. För Sveriges del betyder det att banden med våra nordiska grannar behöver bli ännu starkare, och jag tror att det är ömsesidigt.

Men Nordens länder behöver ta fortsatta steg för att öka sitt försvars- och säkerhetssamarbete. Centerpartiet ser det, som vi alla vet, som ett naturligt steg att Sverige, gärna tillsammans med Finland, snarast ansöker om medlemskap i Nato. Övriga nordiska länder är i stor utsträckning medlemmar, och det vore ett stort framsteg om Nordens länder befann sig i samma situation i denna fråga. Hans Wallmark citerade Martti Ahtisaari i frågan. Vikten av detta kan man inte överdriva. EU är en viktig plattform. Ju fler nordiska länder i EU, desto starkare kan vi hävda det vi står för och hjälpas åt. Detsamma gäller även i försvarssamarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

I en allvarsam och komplex tid med stora utmaningar globalt, i Europa och i Norden är det nordiska samarbetet en värdefull tillgång för att bidra med gemensamma lösningar. I kraft av bland annat vår ekonomiska styrka, som är stor och växer, har de nordiska länderna en viktig roll.

Herr talman! Passfriheten i Norden infördes redan 1952, och den gemensamma arbetsmarknaden infördes 1954. Den gemensamma viljan i Norden att minimera gränshindren i vår del av världen är en viktig orsak till den nordiska framgångssagan. Den fria rörligheten i Norden behöver värnas även i fortsättningen. Genom att människor som bor i de nordiska länderna fritt kan jobba i hela Norden skapas möjligheter för dem att hitta sina drömjobb, samtidigt som vi kan hjälpas åt att hålla nere arbetslösheten. För Nordens företag ökar den fria rörligheten möjligheten att hitta den kompetens de behöver. För de nordiska länderna lägger den fria rörligheten grunden till en stark ekonomi och en tryggare välfärd.

Men det finns hot mot öppenheten i Norden. Nya regleringar, bland annat till följd av att EU-regler införs på olika sätt av de nordiska länderna, är aktuella exempel. Därför behöver arbetet med gränshinderfrågor fortsätta - och öka. Oavsett om man är student, anställd eller företagare behöver vi ta bort onödigt krångel och underlätta för oss alla att resa och arbeta i de nordiska länderna. Det vinner vi alla på.

Utbildning och kultur är andra viktiga områden för Nordiska rådet. Tillsammans behöver vi arbeta för att stärka kvaliteten på utbildningar i hela Norden. De nordiska språken är en viktig grund för att det nordiska samarbetet ska vara starkt. Att skolelever får möjlighet att förstå och göra sig förstådda också över de nordiska språkgränserna är viktigt, och det finns aktuella frågor som vi diskuterar i det nordiska samarbetet, till exempel att ta del av de nordiska radio- och tv-kanalernas utbud över landsgränserna.

Genom att slå vakt om och engagera oss för nordisk litteratur, film, musik och andra konstformer kan Nordiska rådet öka tillgängligheten till kulturupplevelser för alla som bor i Norden.

Jag kan också ansluta mig till debatten mellan Phia Andersson och Hans Wallmark och säga att det nordiska samrådet är ett bra exempel på ett område där vi i stor utsträckning jobbar i samma riktning och kan jobba tillsammans mellan partier i Sverige och mellan länder i Norden. Vi är inte överens om allt, men vi är överens om mycket. Och det är en styrka att vi kan jobba tillsammans i de nordiska frågorna.

Anf. 154 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Jag har egentligen inget skrivet manus, som många av er har. Jag tänkte i stället att jag stannar till här och lyssnar av vilka frågor som debatteras och diskuteras. Som alltid är det en otroligt fryntlig och gemytlig stämning på Nordendebatterna. Jag ser på leendena bland kollegorna att det är så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag tror även att Eva Tarselius Hallgren, ordförande i Nordiska ministerrådets gränshinderråd, också är tacksam för att vi lyfter upp gränshinderfrågorna i dag. Jag kommer att beröra dem lite snabbt.

Låt mig göra en liten randanmärkning. Det är jättebra att vi diskuterar försvars- och säkerhetspolitiken i Norden. Jag är glad för alla inspel. Men hur jag än vänder och vrider på det är det sällan de som pratar försvars- och säkerhetspolitik som är intresserade av att tala om för våra nordiska grannar att de borde ansluta sig till EU, till exempel Norge och Island, utan vi får ofta höra det motsatta, det vill säga att Sverige borde ansluta sig till Nato.

Med detta sagt säger jag att varje debatt har sin egen plats och sin egen unikhet, och i det här fallet kan ni reflektera över det, mina herrar. Jag säger ingenting mer - och jag önskar inga fler repliker i frågan!

I frågan om gränshinder pågår ett otroligt aktivt arbete i Nordiska rådet. Arbetet har verkligen utvecklats i en positiv riktning de senaste åren. Utrikesministern - Nordenministern - berörde att åtta gränshinder löstes förra året, men det finns en hel portal med olika förslag på gränshinder som kan lösas. Nu har arbetet intensifierats genom att vi ska försöka beta av de gränshinder som finns där så snart det bara är möjligt. Det är positivt. Det bottnar i det som Staffan Danielsson nämnde om passfriheten i Norden och rörligheten på arbetsmarknaden. Dessa frågor är tätt kopplade till hela den pelare och den grund som Nordiska rådet står på och så har gjort i över 60 år.

Någonting som jag skulle önska som Nordiska rådets representant i Gränshinderrådet är också att regeringarna i en större samsyn utarbetar en manual - den behöver inte vara så avancerad - om hur ett praktiskt hantverk kan fungera för att motverka gränshinder vid lagstiftningsprocesser i respektive nordiskt land. Det tål att tänkas på. Men det är inte så komplicerat, skulle jag tro. Det handlar om att skapa en lista på aktiviteter som bör göras när man väl ingår i ny nationell lagstiftning - lite grann som vi gör även i det svenska parlamentet när det gäller subsidiaritetsprövningar inom EU. Jag hoppas innerligt att vi kan få ännu större samsyn över landsgränserna i de här frågorna så att regeringarna ser möjligheterna och inte bara en mängd nya arbetsuppgifter.

Jag vill också lite kort kommentera det som nämnts om Arktis. Det är klart att det finns utmaningar när det gäller Arktis, det är vi alla medvetna om, inte minst när det gäller smältningen, att klimatet förändras och att Nordostpassagen nu blir mer tillgänglig. Vi ser också utökad aktivitet när det gäller säkerheten kring Arktis. Det finns många som vill göra anspråk på Arktis, så vi måste själva vara mer aktiva här. Utrikesministern sa också tydligt att vi ska ta ytterligare steg i frågan och fortsätta dialogen om Arktis. Den är inte oviktig eftersom den kommer att påverka även oss, inte minst när det gäller transporter och liknande aktiviteter och även klimatpåverkan.

Slutligen, herr talman, vill jag säga något om den fortsatta utvecklingen i Nordiska rådet och den samsyn vi har med våra baltiska grannar. Jag tycker att den samsynen är angelägen. Det har angetts vid flera tillfällen. Men jag vill också vara tydlig med detta: Vi ska förstärka de samarbeten vi har, men Nordiska rådet är Nordiska rådet, och det tycker jag ska bestå. Vi ska värdesätta och tycka bra om vår värdegemenskap. Vi har en stark värdegemenskap med våra baltiska vänner också, men varje organisation har sin modell att förhålla sig till. Vi kan utveckla samarbetena, men jag tycker fortfarande att Nordiska rådet ska vara Nordiska rådet och ingenting annat. Sedan kan vi samverka på olika håll och kanter för att göra det ännu bättre.

Anf. 155 Hans Wallmark (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Jag är ju tjänstledig murvel. Vi brukar alltid vilja ha sista ordet, så jag tänkte utnyttja möjligheten att ta sista repliken.

Det första jag vill säga är att gränshinderarbetet, som Pyry Niemi tar upp och som jag vet att han har varit aktiv och drivande i, är en central del i det nordiska arbetet. Därför förtjänar det att uppmärksammas på det sätt som han gjorde i sitt anförande. Jag hör till dem som menar att just gränshinderfrågorna är något av ett legitimitetstest på hur det nordiska samarbetet fungerar. Det blir så påtagligt för enskilda nordbor huruvida det fungerar eller inte fungerar, och det är när det inte fungerar som man undrar varför vi har det nordiska samarbetet. Det är därför vi varje dag ska besjälas av frågan hur vi kan hyvla ned alla dessa hinder. Därför är det viktigt att ta upp dem, och det ska Pyry Niemi ha beröm för att han gör.

Det andra är att utöver allt annat som vi talat om - vi har ju lämnat en delegationsberättelse - arrangerar Nordiska rådets delegation olika seminarier och möten. Pyry Niemi var tillsammans med Aron Emilsson ansvarig för ett mycket bra seminarium om språkförståelse i Norden som visade att vi inte bara tycker i största allmänhet utan försöker basera det på kunskap. Även där vill jag ge beröm.

Slutligen: Ja, jag brukar driva på, även mot våra nordiska vänner, i fråga om att EU är något fantastiskt bra. Nu representerar jag ett parti vars systerparti i Norge har exakt samma uppfattning, och som av en händelse har vi samma uppfattning även om Nato. Senast jag hade en sådan diskussion på ett nordiskt rådsmöte ställde jag frågan till den dåvarande norske statsministern Jens Stoltenberg. Då sa han att han var en hängiven EU-vän. Men han hade sett sitt land avvisa EU två gånger, så han tänkte att frågan inte var aktiv nu den tredje gången. Men det är viktigt att vi driver på där - och som av en händelse, herr talman, är Jens Stoltenberg nu generalsekreterare för en annan värdefull organisation som det också vore bra om våra norska vänner påpekade vikten av för sina svenska kollegor.

Anf. 156 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Jag kan inte recensera hur mina norska vänner och norska socialdemokrater ställer sig till detta, men jag vet att de också är tillskyndare av EU. Det finns, tror jag, en ganska stark majoritet för detta i norska parlamentet. Däremot har folkviljan visat två gånger att så inte är fallet i övriga Norge. Också jag kan såklart beklaga det. Jag tycker att det vore jättebra om Norge var ett EU-land i samklang med oss.

Det skulle vara trevligt om även Island var ett EU-land. Det fanns en gång i tiden, som Hans Wallmark minns, starka krafter även på Island för att gå med i EU. Men också det försvann.

Ja, jag tror definitivt att vi ska fortsätta bistå och informera våra vänner i Norge om hur bra det är att vara med i EU. Som av en händelse fick vi nyligen se att människor i Sverige tycker ännu bättre om att vara med i EU nu, de senaste åren. Den utvecklingen är enbart positiv, och det kanske kan smitta av sig på våra norska vänner så att de ser möjligheterna i en större gemenskap. Jag tror också att det skulle kunna underlätta det nordiska samarbetet ytterligare om Norge gick med i EU, av flera skäl. Framför allt skulle det skapa större förutsättningar för Norge att få en ännu bättre och integrerad arbetsmarknad. Jag välkomnar alltså det, och jag är glad att vi har samsyn i den frågan.

Anf. 157 Hans Wallmark (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Ja, jag är helt enig med Pyry Niemi. Jag tror att nordiskt samarbete skulle förbättras och fördjupas med de länder som står utanför EU om de skulle bli medlemmar.

Många i Sverige är internationalister. Jag såg också att undersökningen som kom för några dagar sedan visar att stödet för EU har ökat i Sverige. Det gläder mig. Vi är nu uppe på tio-i-topp-listan över de mest EU-positiva länderna. Det tycker jag i grunden är bra, just därför att vi inte har en naiv hållning. Här tittar jag också på utrikesministern. Jag tycker att vi som land, både från regeringens och från oppositionens sida, har en rätt tydlig linje där vi ställer krav på EU samtidigt som vi inser värdet av EU.

Som internationalist tycker jag att man ska samverka i dessa organisationer: i Nordiska rådet, i EU, i FN, i OSSE, i Europarådet - och, herr talman, i Nato!

Anf. 158 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Är det något jag beundrar Hans Wallmark för är det att han är en skicklig retoriker och en talför herre i sina bästa år. Det är jag tacksam för. Vi har ju haft en och annan dust genom åren, och det här lär inte vara den sista.

Ja, men Sverige samverkar och samarbetar ju med Nato redan i dag. Det känner Hans Wallmark väl till. Som jag också sa har Nordiska rådet samarbeten på många olika håll och kanter, och det ena utesluter inte det andra. Att man samarbetar behöver inte betyda att man gifter sig eller går samman, utan man kan utveckla samarbeten på olika håll och kanter.

Precis som det är för Norge att gå med i EU är det en stor process för Sverige att tänka i de banorna om Nato. Vi har värnat alliansfriheten, och den har tjänat oss väl - tycker vi socialdemokrater. Hans Wallmark som moderat tycker lite annorlunda. Det är väl ganska bra att vi har en diskussion om ämnesområdet säkerhetspolitik eftersom det är så pass aktuellt när det gäller Östersjön och allt det. Men i slutändan, Hans Wallmark, kommer du nog varken i dag eller i morgon att från talarstolen få mig att säga att vi borde gå med i Nato, för det tycker inte jag.

Sverige står väldigt tätt samman med Finland när det gäller säkerhetspolitik och försvarssamarbete, och det tycker jag att vi ska fortsätta göra. Jag känner ingen större längtan efter att vi ska göra andra saker samtidigt. Vi har landat väl som det ser ut i dagsläget. Vi fortsätter det samarbetet. Vi fortsätter med NB8, med Nordefco och så vidare.

Som det ser ut i dag är Sverige integrerat på det sätt som jag tycker att svenska folket förtjänar. Jag tycker också att säkerhetsaspekten är väl inräknad i den strategi som regeringen och även majoriteten i riksdagen står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag tackar Hans Wallmark för en bra debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 maj.)