Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU16
Ny föräldraledighetslag m.m.
Innehåll
1994/95
AU16
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet
regeringens förslag i proposition 1994/95:207 om en ny
föräldraledighetslag m.m.
Lagen innebär dels en språklig och lagteknisk bearbetning av
den nuvarande föräldraledighetslagen, dels en anpassning till
EG:s direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för
att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för
arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
Dessutom föreslås några andra sakliga ändringar.
De ändringar i sak som föreslås är följande.
Den ovillkorliga rätten till ledighet för kvinnliga
arbetstagare i samband med graviditet och efter förlossning
föreslås utökad i tiden från nuvarande sex veckor före den
beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter
förlossningen till sju veckor före resp. efter förlossningen.
Reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall
för gravida kvinnor föreslås avse även kvinnor som nyligen fött
barn eller som ammar.
Om det uppkommer möjlighet till omplacering som bedöms kunna
avse minst en månad, skall arbetsgivaren enligt nuvarande regler
erbjuda kvinnan arbetet. Dessutom skall arbetsgivaren
fortlöpande pröva möjligheten till omplacering. Dessa
skyldigheter för arbetsgivaren föreslås bli utvidgade till att
avse även omplaceringsfall med anledning av fysiskt påfrestande
arbetsuppgifter.
I de fall där rätt till omplacering föreligger men där sådan
inte är möjlig, skall arbetstagaren enligt förslaget ha rätt
till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och
säkerhet.
Arbetstagaren skall enligt förslaget samråda med arbetsgivaren
om ledighetens förläggning och om andra frågor som berör
ledigheten. Om det inte medför olägenhet för arbetstagaren,
skall denna lägga hel ledighet så att verksamheten hos
arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.
Genom kollektivavtal får enligt nuvarande regler avvikelse
från eller komplettering till föräldraledighetslagen göras i
fråga om bl.a. anmälan om föräldraledighet. Denna rätt föreslås
bli utvidgad till att gälla även ledighet med tillfällig
föräldrapenning.
Dessutom föreslås vissa förändringar i semesterlagens regler
om semesterlönegrundande frånvaro.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Dessutom föreslår
utskottet att riksdagen ger regeringen till känna utskottets syn
på frågan om förläggningen av föräldraledigheten när
arbetstagaren vill minska sin dagliga arbetstid.
Reservationer har avlämnats av Moderata samlingspartiet,
Vänsterpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet.
Propositionen
I proposition 1994/95:207 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen antar regeringens
förslag till
1. föräldraledighetslag,
2. lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i
semesterlagen (1977:480),
3. lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till detta
betänkande.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1994/95:A29 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till
föräldraledighetslag att gravida arbetstagare får rätt till
ledighet för hälsoundersökning enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till
föräldraledighetslag att det tydligt framgår att begreppet
kvinnors hälsa även omfattar fostret,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till
föräldraledighetslag att arbetsgivaren inte får försvåra för
föräldrarna att organisera ledigheten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i 17 § mom. 7 semesterlagen.
1994/95:A30 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
föräldraledighetslagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som säkerställer
enskildas rätt att sluta individuella avtal vid sidan av
kollektivavtal i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att kvalifikationstiden i
föräldraledighetslagen skall vara ett år i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om föräldraledighetens förläggning i tiden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återgång i arbete,
6. att riksdagen beslutar upphäva 17 § semesterlagen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om ändring i
lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i
enlighet med motionens bilaga 2.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
36. att riksdagen beslutar anta motionens förslag till lag om
ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn m.m. i enlighet med motionens bilaga 2.
1993/94:A814 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen antar motionens förslag till lag om ändring i
lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i
enlighet med motionens bilaga 1.
Utskottet
Propositionen
En ny föräldraledighetslag
Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
(föräldraledighetslagen) trädde i kraft den 1 januari 1979. Den
har under åren ändrats ett flertal gånger och framstår nu som --
åtminstone i vissa delar -- oöverblickbar och svårtillgänglig.
Lagen berör många arbetstagare, och det är viktigt att lagens
utformning är sådan att den enskilde arbetstagaren lätt kan
tillägna sig innehållet. Regeringen anser därför att det är
angeläget att lagen nu moderniseras. Dessutom är det viktigt att
reglerna anpassas till EG:s direktiv på området.
Den föreslagna föräldraledighetslagen innebär förutom sakliga
ändringar en lagteknisk och språklig bearbetning av den
nuvarande föräldraledighetslagen. De sakliga ändringarna innebär
framför allt en anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG om
åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller
ammar. Man har också beaktat den europeiska sociala stadgan som
Sverige ratificerade huvuddelen av år 1962.
I det följande sammanfattas de sakliga ändringarna under
särskilda rubriker.
Barnledighet i samband med förlossning
Enligt nuvarande regler i föräldraledighetslagen, 4 § andra
stycket, har en kvinnlig arbetstagare rätt till hel ledighet i
samband med barns födelse under minst sex veckor före den
beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter
förlossningen.
Enligt EG:s direktiv artikel 8 skall medlemsstaterna se till
att gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och
arbetstagare som ammar har rätt till en sammanhängande
barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter
förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av den
angivna ledigheten måste enligt direktivet arbetstagaren ta ut
minst två veckors obligatorisk ledighet under tiden före eller
efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller
praxis.
Enligt den europeiska sociala stadgan föreligger en skyldighet
att se till att kvinnliga arbetstagare kan få ledigt med
ekonomisk kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med
barns födelse. Detta stadgande har av Europarådet tolkats så att
sex veckors ledighet efter förlossningen skall vara
obligatorisk.
För att uppfylla direktivets krav på sammanhängande
barnledighet under minst 14 veckor under tiden före den
beräknade tidpunkten för förlossningen eller efter förlossningen
föreslår regeringen att den enligt nuvarande 4 § andra stycket
första meningen föräldraledighetslagen föreskrivna rätten till
ledighet utökas i tiden till sju veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.
När det gäller kravet i direktivet om två veckors obligatorisk
ledighet under tiden före eller efter förlossningen, anser
regeringen mot bakgrund bl.a. av att det inte finns något som
tyder på att problem att få ledighet skulle föreligga för
gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen fött barn
eller ammar, att det framstår som främmande och omotiverat för
svenska förhållanden med en regel om obligatorisk ledighet.
Regeringen anser också att det finns en svensk praxis som
innebär att kvinnliga arbetstagare som nyligen fött barn i
praktiken utnyttjar den rätt till ledighet som lagstiftningen
tillerkänner dem och att den svenska nationella lagstiftningen i
förening med denna praxis redan nu uppfyller EG-direktivets krav
i denna del. Detsamma gäller motsvarande krav enligt den
europeiska sociala stadgan. Någon obligatorisk regel om ledighet
behöver därför inte införas enligt regeringen.
Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden
Enligt 12 § första stycket nuvarande föräldraledighetslag
gäller att om en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i
sitt arbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under
havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 §
arbetsmiljölagen (AML), har hon rätt att bli omplacerad till ett
annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.
I 12 a § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag anges
att det för det fall omplacering inte kunnat ske av en havande
kvinna som på grund av föreskrift i AML inte kan arbeta, skall
arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.
Uppkommer därvid möjlighet till en omplacering som bedöms kunna
avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.
Av direktivets fjärde artikel framgår att om en arbetsgivare
kommer fram till att det finns en risk för säkerhet och hälsa
eller inverkan på graviditet eller amning för dem som är
gravida, som nyligen fött barn eller som ammar, skall
arbetsgivaren enligt artikel 5 vidta nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att denna risk undanröjs genom en tillfällig ändring
av arbetsförhållandena eller arbetstiden för arbetstagaren i
fråga. Om detta av vissa närmare angivna skäl inte är möjligt
eller rimligen kan begäras, skall arbetsgivaren enligt
direktivet vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till
ett annat arbete.
För att uppfylla direktivets krav föreslås i propositionen att
bestämmelsen i 12 § första stycket nuvarande
föräldraledighetslag om omplacering av arbetstagare, som
förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats
med stöd av AML, överförs till den nya föräldraledighetslagen
och utvidgas till att avse även grupperna arbetstagare som ammar
och som nyligen fött barn.
En motsvarande regel till den i 12 a § andra stycket nuvarande
föräldraledighetslag bör enligt regeringen införas i den nya
föräldraledighetslagen. Tillämpningsområdet föreslås dock bli
utvidgat till att avse även omplaceringsfall med anledning av
fysiskt påfrestande arbetsuppgifter.
För att uppfylla EG-direktivets krav vad gäller omplacering --
då arbetsuppgifterna innebär risk för säkerhet och hälsa för dem
som är gravida, nyligen fött barn eller ammar -- har
Arbetarskyddsstyrelsen med stöd av 4 kap. 6 § AML i sina
föreskrifter meddelat ett mer generellt förbud än tidigare för
berörda arbetstagare att sysselsättas i riskfyllda arbeten. Med
hänsyn till Arbetarskyddsstyrelsens förbud har regeringen inte
ansett det nödvändigt med ändringar i föräldraledighetslagen.
Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden
För det fall omplacering av tekniska eller andra objektiva
skäl inte är möjlig eller om omplacering av klart redovisade
skäl inte rimligen kan krävas skall gravida arbetstagare,
arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar
enligt artikel 5 i direktivet ha rätt till tjänstledighet så
länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet.
För att uppfylla direktivets krav i denna del föreslår
regeringen en lagändring av innebörd att en kvinnlig
arbetstagare som nyss sagts och som har rätt till omplacering,
men där omplacering inte är möjlig, skall ha rätt till ledighet
så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet.
Ledigheten skall enligt förslaget inte vara förenad med
anställningsförmåner.
Samråds- och anmälningsskyldighet m.m.
Enligt 8 § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag skall
arbetsgivaren samråda med arbetstagaren beträffande
föräldraledighetens förläggning under dagen och andra med
ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med
arbetstagarens organisation ej har ägt rum.
Regeringen föreslår en ny regel för samrådsskyldighet där
samrådsinitiativet läggs hos arbetstagaren och där samrådet
skall avse även förläggningen av hel ledighet. I begreppet
samråd ligger enligt regeringen att det är en dialog som skall
föras mellan parterna och att såväl arbetsgivarens som
arbetstagarens intressen skall beaktas. Med arbetstagarens
intresse innefattas enligt regeringen också barnets intresse av
att ledigheten blir förlagd på ett sätt som gagnar barnet bäst.
Regeringen föreslår vidare en regel som innebär att om det kan
ske utan olägenhet för arbetstagaren, skall denna lägga hel
ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan
påtaglig störning.
Regeringen framhåller här att det är naturligt att en
arbetstagares ledighet i många fall kan innebära störningar i
verksamheten, men att inte varje sådan störning skall kunna
hindra arbetstagaren från att få den begärda ledigheten. Endast
i sådana fall där störningen är påtaglig och endast om det kan
ske utan olägenhet för arbetstagaren kan det krävas att
denne försöker lägga ledigheten på annat sätt.
Avvikelser genom kollektivavtal
Den i 2 § nuvarande föräldraledighetslag föreskrivna
möjligheten att sluta kollektivavtal som avviker från lagen
föreslås bli överförd till den nya lagen. Av förenklingsskäl
föreslår regeringen att avvikelse från lagen får träffas även
beträffande anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Semesterlönegrundande frånvaro
I semesterlagen föreslås ändringar enligt vad som framgår av
texten under följande två rubriker.
90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen
Rätten till semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom
är begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall
sjukdomen inte beror på arbetsskada. Vid tillämpning av denna
bestämmelse skall enligt den s.k. 90-dagarsregeln frånvaro under
de första 90 dagarna av frånvaroperioden inte i något fall anses
bero på arbetsskada.
Sistnämnda regel föreslås avskaffad. Som skäl anför regeringen
att bestämmelsen inte längre fyller sin avsedda funktion
eftersom dels samordningstid enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring inte längre finns, dels den tid varunder
frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande har
utsträckts från 90 dagar till 180 dagar.
Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen
I nuvarande 17 § andra stycket semesterlagen finns en regel,
den s.k. tvåårsregeln, som föreskriver att om en arbetstagare på
grund av sjukdom eller arbetsskada varit oavbrutet frånvarande
från arbetet under två hela intjänandeår grundar därefter
infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.
Regeringen föreslår att en gräns införs för att en ny
tvåårsperiod skall löpa för rätt till semesterlön vid
sjukfrånvaro. Förslaget innebär att en arbetstagare skall ha
återgått i arbete i mer än 14 dagar för att en ny
semesterlönegrundande period vid sjukdom skall börja löpa.
Motioner
Den översyn av föräldraledighetslagen som Moderata
samlingspartiet anser nödvändig i kommittémotionen 1994/95:A30
(yrk. 1) bör enligt motionärerna göras av den nyligen tillsatta
Arbetstidskommittén och bör syfta till att göra en rimlig
avvägning mellan familje-, närings- och arbetsmarknadspolitiska
intressen. Samtliga regler för arbetstid, semester och annan
ledighet bör omfattas av översynen.
Till stöd för yrkandet om individuella avtal anför
Moderaterna (yrk. 2) att arbetsmarknaden bara kan bli en marknad
om enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan ingå för båda
parter givande avtal.
Den korta kvalifikationstid som regeringen föreslår har
enligt Moderaterna (yrk. 3) i den praktiska tillämpningen visat
sig vara oförsvarligt kort.
Moderaterna har också (yrk. 4) invändningar mot regeringens
förslag att ledigheten får delas upp i tre perioder för varje
kalenderår. Denna reglering är enligt motionärerna mindre väl
avvägd med hänsyn till att den ofta medför avsevärda olägenheter
för arbetsgivarens verksamhet. Motionärerna anser att
huvudregeln i stället skall vara att hela ledigheten tas ut
i ett sammanhang med möjlighet för arbetsgivarna och
arbetstagarna att avtala om annan förläggning.
Motionärerna vill vidare (yrk. 5) i motsats till regeringen ha
en ordning som innebär att arbetsgivaren har möjlighet att
skjuta på återgången i arbetet i två månader. En månad är
enligt motionärerna en alltför kort tid för att varsel skall
kunna utfärdas och en vikarie sägas upp på ett godtagbart sätt.
Moderaterna anför slutligen, till stöd för yrkandet att 17 §
semesterlagen skall upphävas, (yrk. 6) att typerna av
semesterlönegrundande frånvaro har byggts ut i en sådan
omfattning att förmånerna allvarligt skadar Sveriges ekonomi och
medför betydande kostnader speciellt kännbara för småföretagare.
När det gäller frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada
anser Moderaterna att den anställde blir överkompenserad vid
sådan frånvaro med hänsyn till att sjukpenningen är beräknad på
lön inkl. semesterlön. Motionärerna anser vidare att frånvaro
från arbetet för att ta hand om sina barn inte bör vara
semesterlönegrundande samt att kostnads- och förenklingsskäl
talar för att rätten till semesterlön vid frånvaro från arbetet
för studier bör avskaffas.
Vänsterpartiet framhåller i motion 1994/95:A29 beträffande
rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (yrk. 1) att
medlemsländerna enligt EG:s direktiv på området (artikel 9)
skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att gravida
arbetstagare skall ha rätt till ledighet utan löneavdrag för
undersökningar under graviditeten om sådana undersökningar måste
ske på arbetstid. Vänsterpartiet anser att regeringens lösning,
att i stället för att lagstifta hänvisa till att frågan är
avtalsreglerad inom det statliga området och att frågan bör
avtalsregleras inom övriga områden, innebär att Sverige inte
kommer att uppfylla direktivets krav.
Vänsterpartiet anför vidare (yrk. 2) att det är nödvändigt att
vidga föräldraledighetslagens text så att det tydligt framgår
att begreppet kvinnors hälsa omfattar även fostrets hälsa.
Vänsterpartiet anser också att propositionen är oklar i vad
där föreslås att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren
om ledighetens förläggning samt att arbetstagaren, om det
kan ske utan olägenhet, skall förlägga hel föräldraledighet
så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig
störning. Vänsterpartiet menar (yrk. 3) att förslaget kan tolkas
så att föräldraledigheten i första hand skall anpassas till
arbetsgivarens behov och inte till barnets. Förslaget försvagar
härigenom arbetstagarens och därmed barnets rätt i förhållande
till arbetsgivaren. Vidare kan oklarheten enligt motionärerna
leda till att männen i stor utsträckning drar sig för en
diskussion med en motvillig arbetsgivare och i stället avstår
från att utnyttja föräldraledigheten.
Vänsterpartiet anser slutligen (yrk. 4) att regeringens
förslag om ändringar i 17 § semesterlagen bör behandlas i
samband med sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete på en ny
ordning och att det vore att föregripa beredningens förslag att
nu behandla dessa frågor.
I detta sammanhang tar utskottet upp tre motioner (s) som
väckts dels under den allmänna motionstiden 1994, dels med
anledning av proposition 1993/94:147.
Socialdemokraterna framhåller i partimotionerna
1993/94:A40 (yrk. 6) och 1993/94:A254 (yrk. 36) samt i motion
1993/94:A814 (yrk. 3) att ett problem som ofta drabbar kvinnor
är förläggningen av föräldraledighet när man vill minska sin
dagliga arbetstid. Som regleringen nu är bestämmer arbetsgivaren
ensidigt när under dagen som ledigheten skall tas ut.
Socialdemokraterna anser att föräldraledighetslagen bör ändras
så att föräldern själv får bestämma när under dagen ledigheten
skall tas ut. Undantag bör dock gälla om ledigheten skulle
medföra allvarliga men för produktionen.
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen att den nuvarande
lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. i
vissa delar är oöverblickbar och svårtillgänglig och att lagen
därför behöver bearbetas både språkligt och lagtekniskt.
Reglerna skall vara lätta att tillämpa och förstå för den
enskilde. Förutom de redaktionella ändringarna behövs vissa
ändringar i sak för att reglerna skall anpassas till EG:s
direktiv på området. Utskottet kommenterar i det följande endast
vissa regler som tagits upp i motionerna eller annars tilldragit
sig utskottets intresse.
Utskottet noterar att ändringen i 20 § tredje stycket innebär
inte endast, som anges i specialmotiveringen, en språklig
bearbetning utan också en saklig ändring. Denna innebär att
arbetsgivarens skyldighet att erbjuda en kvinnlig arbetstagare
som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar arbete om det
uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse
minst en månad, har utvidgats till att omfatta även de fall som
avses i 19 § i förslaget. Utskottet har ingen erinran mot denna
ändring.
Moderata samlingspartiet begär som framgått av den
tidigare framställningen i motion A30 (yrk. 1) en total
översyn av föräldraledighetslagen. Enligt
motionärerna bör översynen göras av den nyligen tillsatta
Arbetstidskommittén (A 1995:02).
Utskottet anser att Arbetstidskommittén, med hänsyn till den
korta tid den har att komma med förslag, inte skall belastas med
ytterligare frågor. Dessutom delar inte utskottet motionärernas
uppfattning om att föräldraledighetslagen behöver en översyn
utöver vad som nu gjorts. Mot denna bakgrund avstyrks
Moderaternas motion i här berörd del.
I samma motion (yrk. 2) begär Moderaterna förslag som
säkerställer enskildas rätt att sluta individuella avtal vid
sidan av kollektivavtal.
Utskottet har inte funnit skäl som talar för en ändring av den
ordning som gäller i dag. Enligt utskottets uppfattning bör
därför avvikelse från föräldraledighetslagen kunna ske endast
genom kollektivavtal. Avvikelser från lagen bör därför inte
tillåtas på annat sätt. Utskottet tillstyrker därmed regeringens
förslag. Moderaternas motion i aktuell del avstyrks
följaktligen.
Regeringens förslag att kvalifikationstiden skall vara sex
månader är enligt utskottet väl avvägt och bör bifallas. Det
utgör inte heller någon ändring av den ordning som gäller i dag.
Yrkandet i Moderaternas motion (yrk. 3) om en längre
kvalifikationstid avstyrks därför.
Moderaterna anser vidare (yrk. 4) att föräldraledigheten inte
skall få delas upp och att huvudregeln skall vara att hela
ledigheten skall tas ut i ett sammanhang med möjlighet för
arbetsgivarna och arbetstagarna att avtala om annan uppläggning.
Redan i dag gäller att arbetstagarna och arbetsgivarna skall
samråda om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör
ledigheten. En begränsning av antalet ledighetsperioder i
enlighet med vad Moderaterna förordar kan, om arbetsgivaren
motsätter sig det, enligt utskottet skapa svårigheter för en
förälder som vill ta ut olika former av ledighet. Mot bakgrund
härav anser utskottet att ledighetens förläggning skall
regleras på det sätt som regeringen föreslår. Förslaget
tillstyrks således. Motionen i här berörd del avstyrks
följaktligen.
Längden av den tid varunder arbetsgivaren kan skjuta på en
återgång i arbetet efter en föräldraledighet tas också upp i
Moderaternas motion (yrk. 5). Motionärerna anser att den i
propositionen föreslagna tiden en månad skall förlängas till två
månader. Utskottet anser för sin del att tiden bör bestämmas
efter en avvägning mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas
intressen. Dessutom finns det möjlighet att genom kollektivavtal
avtala om en förlängning av tiden att skjuta på en återgång i
arbetet. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt
och bör bifallas. Motionen i denna del avstyrks.
I motion A29 (yrk. 1) föreslår Vänsterpartiet att
föräldraledighetslagen skall kompletteras med regler om rätt
till ledighet utan löneavdrag vid mödravårdsundersökning.
Utan en sådan komplettering uppfyller Sverige enligt
motionärerna inte EG-direktivets krav i här berörd del.
Svensk lagstiftning, 4 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring, innehåller i denna del en bestämmelse om
att föräldrapenning kan utgå även i samband med
föräldrautbildning och då även före barnets födelse. Utskottet
delar regeringens uppfattning att parterna så långt möjligt
själva skall lösa denna typ av frågor avtalsvägen. Några krav på
reglering av frågan har inte heller framställts vid
Ledighetsutredningens (A 1993:01) kontakter med organisationer
på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill och då enligt utskottets
mening svensk praxis inte strider mot EG-direktivet i denna del
avstyrks motionen i här behandlad del.
Vänsterpartiet föreslår vidare i samma motion (yrk. 2) att
föräldraledighetslagen skall ändras så att det tydligt framgår
att begreppet kvinnors hälsa även omfattar fostrets hälsa.
EG-direktivet innehåller ingen bestämmelse som gör det
nödvändigt med en sådan ändring som Vänsterpartiet förordar.
Utskottet delar regeringens bedömning att det räcker med att det
framgår i förarbetena till föräldraledighetslagen att
EG-direktivet bör tolkas så att den gravida kvinnan och fostret
skall ses som en enhet från risksynpunkt. Härtill kommer att det
med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160) kan meddelas
föreskrifter som tar hänsyn även till riskerna för fostret.
Regeringsförslaget tillstyrks medan motionen i här aktuell del
avstyrks.
När det gäller frågan om förläggningen av hel
föräldraledighet framhåller Vänsterpartiet (yrk. 3) att
förslaget är oklart och till nackdel för föräldrarna och barnen.
Utskottet delar inte Vänsterpartiets bedömning att reglerna är
oklara och till nackdel för föräldrarna. Arbetstagarens
beslutanderätt, vad gäller ledighetens förläggning, är inskränkt
endast i de fall då arbetsgivarens verksamhet utsätts för stora
påfrestningar och endast då förläggningen av ledigheten till
annan tidpunkt inte medför olägenhet för arbetstagaren.
Härigenom skapas enligt utskottets bedömning tillräckliga
garantier för föräldrarnas önskemål om ledighetens förläggning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed
bifall till motionen i här behandlad del.
Övriga regeringens förslag beträffande föräldraledighetslagen
som i den föregående framställningen inte närmare har
kommenterats tillstyrks.
När det gäller föräldraledighetens förläggning under dagen
föreslår som framgått ovan Socialdemokraterna i motionerna
1993/94:A40 (yrk. 6), 1993/94:A254 (yrk. 36) och 1993/94:A814
(yrk. 3) en ändring som innebär att föräldern själv skall få
bestämma när under dagen en ledighet skall tas ut.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att, för det fall en
överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid
förkortad arbetstid, arbetstagaren själv bör få bestämma i fråga
om ledighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande
frågor. Ett särskilt skäl för denna ståndpunkt är att det kan
bli fråga om två olika arbetsgivare med olika intressen och
därmed risk för samordningsproblem. Förutsättningen måste dock
vara att ledigheten inte får förläggas så att det skulle skapa
allvarliga men för produktionens behöriga gång.
Utskottet anser att regeringen närmare bör överväga en sådan
ordning som motionärerna förordar och vid lämpligt tillfälle
återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan bestämmelse
skall utformas. Vad utskottet med anledning av motionerna
1993/94:A40, 1993/94:A254 och 1993/94:A814 i här berörda delar
anfört bör ges regeringen till känna.
I sin motion (yrk. 6) yrkar Moderaterna att bestämmelsen i
17 § semesterlagen om semesterlönegrundande frånvaro skall
upphävas.
Vänsterpartiet däremot yrkar å sin sida avslag på regeringens
förslag om ändring i semesterlagen och anser att de föreslagna
ändringarna i semesterlagen bör behandlas av Sjuk- och
arbetsskadeberedningen (S 1993:07). Enligt motionärerna vore det
att föregripa beredningens förslag att behandla dessa frågor i
detta sammanhang.
Vad först angår Moderaternas förslag har utskottet tidigare i
år behandlat motionsförslag beträffande semesterlönegrundande
frånvaro (bet. 1994/95:AU2). Utskottet uttalade då att
regeringskansliet förfogade över betydande underlagsmaterial i
fråga om reglerna för semesterlönegrundande frånvaro samt att
utskottet avvaktade regeringens beredning av frågan och utgick
från att regeringen skulle återkomma till riksdagen i ärendet.
Utskottet finner inte nu skäl till något annat
ställningstagande.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer Sjuk- och
arbetsskadeberedningen inte att komma in på de konkreta frågor i
semesterlagen som behandlas i propositionen. Ändringarna innebär
således inte ett föregripande av utredningens arbete. De
föreslagna ändringarna bör därför genomföras nu.
Regeringens förslag tillstyrks således medan motionerna A29
(v) och A30 (m) avstyrks i här berörda delar.
Övriga lagförslag tillstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av föräldraledighetslagen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A30 yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande individuella avtal
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 2 antar 2 § i det
genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag,
res. 2 (m)
3. beträffande kvalifikationstid
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 3 antar 9 § första
stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag,
res. 3 (m)
4. beträffande ledighetens förläggning
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 4 antar 10 § första
stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag,
res. 4 (m)
5. beträffande återgång i arbete
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 5 antar 15 § tredje
stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag,
res. 5 (m)
6. beträffande rätten till ledighet vid
mödravårdsundersökning
att riksdagen avslår motion 1994/95:A29 yrkande 1,
res. 6 (v, kds)
7. beträffande begreppet kvinnors hälsa
att riksdagen avslår motion 1994/95:A29 yrkande 2,
res. 7 (v)
res. 8 (kds)
8. beträffande förläggningen av hel föräldraledighet
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1994/95:A29 yrkande 3 antar 14 § första
stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag,
res. 9 (v)
9. beträffande föräldraledighetslagen i övrigt
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
antar det genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under 1--9 ovan,
10. beträffande förläggning av föräldraledighet under
dagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A40 yrkande
6, 1993/94:A254 yrkande 36 och 1993/94:A814 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 10 (m)
11. beträffande 17 § semesterlagen
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motionerna 1994/95:A29 yrkande 4 och
1994/95:A30 yrkande 6 antar 17 § i det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2079) om
ändring i semesterlagen (1977:480),
res. 11 (m)
res. 12 (v)
12. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
antar de genom propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Stockholm den 4 maj 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Berit
Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m), Per Erik
Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik
Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel
Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna
Åkerhielm (m), Ingrid Burman (v) och Lennart Rohdin (fp).
Reservationer
Reservationer
1. Översyn av föräldraledighetslagen (mom. 1)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Moderata samlingspartiet begär" och slutar med "berörd
del" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A30 (m) anser utskottet det
nödvändigt att se över och i grunden reformera samtliga regler
för arbetstid, semester och annan ledighet. En samlad översyn av
hela ledighetslagstiftningen är nödvändig för att det skall bli
möjligt att göra erforderliga prioriteringar mellan olika
sociala och andra hänsynstaganden. Strävan i en sådan översyn
skall vara att finna sådana regler som främjar flexibiliteten
och personliga variationer. Den nyligen tillsatta
Arbetstidskommittén (A 1995:2) bör enligt utskottet få i uppdrag
att se över föräldraledighetslagen.
Utskottet tillstyrker motion A30 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande översyn av föräldraledighetslagen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Individuella avtal (mom. 2)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "I samma motion" och på s. 10 slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A30 (m) att
det parallellt med en successiv förnyelse i
arbetsmarknadslagstiftningen bör öppnas generella möjligheter
att, inom ramen för allmänna rättsregler, genom individuella
avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare avtala om vissa
avvikelser från föräldraledighetslagen. De ytterligare
överväganden som krävs härför bör göras av regeringskansliet,
och det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till
lagtext.
Utskottet tillstyrker därför motion A30 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande individuella avtal
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 2 och
med anledning av det i propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag såvitt avser 2 § som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kvalifikationstid (mom. 3)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A30 (m) att
en kvalifikationstid på sex månader är oförsvarligt kort. I
stället bör kvalifikationstiden såsom motionärerna förordar vara
ett år. Det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag
till lagtext.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet
motion A30 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande kvalifikationstid
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 3
samt med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag såvitt avser 9 § första stycket som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ledighetens förläggning (mom. 4)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Moderaterna anser vidare" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
En uppdelning av ledigheten medför ofta avsevärda olägenheter
för arbetsgivaren. I likhet med önskemålet i motion A30 (m)
anser utskottet därför att huvudregeln skall vara att hela
ledigheten skall tas ut i ett sammanhang med möjlighet för
arbetsgivaren och arbetstagaren att avtala om en annan
uppläggning. Det får ankomma på regeringen att återkomma med
förslag till lagtext.
Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande ledighetens förläggning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 4
samt med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag såvitt avser 10 § första stycket som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Återgång i arbete (mom. 5)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Längden av" och slutar med "del avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna i motion A30 (m) att den
tid som en arbetsgivare får skjuta på en återgång i arbetet bör
utsträckas till två månader. Som motionärerna framhåller blir en
månad en alltför kort tid för att varsel skall kunna utfärdas
och en vikarie sägas upp på ett godtagbart sätt.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande återgång i arbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 5 och
med anledning av propositionen i motsvarande del antar 15 § i
det genom propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag med den ändringen att sista stycket skall
ha följande lydelse:
I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller
mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst två månader
efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen,
6. Rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (mom. 6)
Dan Ericsson (kds) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "I motion A29" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige måste lagstifta för att uppfylla
direktivets krav vad gäller rätten till ledighet utan löneavdrag
vid mödravårdsundersökning. Att hänvisa frågan till en
avtalslösning innebär enligt utskottet dels att införlivandet av
EG:s direktiv skjuts till en obestämd framtid, dels att
direktivet ej kommer att täcka hela arbetsmarknaden. De
ytterligare överväganden som krävs bör göras av
regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att
återkomma med förslag till lagtext.
Utskottet tillstyrker därför motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande rätten till ledighet vid
mödravårdsundersökning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Vänsterpartiet föreslår vidare" och på s. 11 slutar
med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att man bör eftersträva
att få reglerna i föräldraledighetslagen så enkla och tydliga
som möjligt. Det skall inte vara någon tvekan om att begreppet
gravid kvinna även innefattar fostret. Detta bör framgå redan av
lagtexten. I dag får man gå ända till förarbetena till
föräldraledighetslagen för att hitta denna definition. De
ytterligare överväganden som krävs bör göras av
regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att
återkomma med lagtext.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet
motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande begreppet kvinnors hälsa
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A29 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Vänsterpartiet föreslår vidare" och slutar med
"del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att man bör eftersträva
att få reglerna i föräldraledighetslagen så enkla och tydliga
som möjligt. Det skall inte vara någon tvekan om vilka
rättigheter som den gravida kvinnan och fostret har.
Det är också enligt utskottets mening viktigt att även
hänsynen till fostrets hälsa och säkerhet regleras i lagtext. De
ytterligare överväganden som krävs bör göras av
regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att
återkomma med förslag till lagtext.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet
motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande begreppet kvinnors hälsa
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A29 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Förläggningen av hel föräldraledighet (mom. 8)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "När det gäller" och slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna
lydelsen i 14 § första stycket innebär en klar försämring för
arbetstagaren och barnet i förhållande till arbetsgivaren.
Bestämmelsen kan tolkas på så sätt att föräldraledigheten i
första hand skall anpassas till arbetsgivarens behov och inte
till barnets. Med hänsyn till att lagstiftningen är till för
barnet är lagtexten onödig. Dessutom är den oklar. Den
föreslagna 14 § första stycket bör därför utgå ur lagen.
Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion
A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande förläggningen av hel föräldraledighet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 3
avslår det i propositionen framlagda förslaget till
föräldraledighetslag såvitt avser 14 § första stycket,
10. Förläggning av föräldraledigheten under dagen (mom. 10)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "När det gäller" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Redan i dag gäller att arbetstagarna och arbetsgivarna skall
samråda om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör
ledigheten. Om parterna inte kan komma överens är arbetsgivarens
bestämmanderätt begränsad på det sättet att arbetsgivaren inte
utan arbetstagarens samtycke kan förlägga ledigheten till annan
tid än arbetsdagens början eller slut. Med hänsyn till att
arbetsgivarens beslutanderätt redan med gällande ordning är så
begränsad finns det enligt utskottets mening inte skäl att göra
ytterligare inskränkningar i denna beslutanderätt.
Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 1993/94:A40, 1993/94:A254
och 1993/94:A814, samtliga i här berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande förläggning av föräldraledigheten under
dagen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 6,
1993/94:A254 yrkande 36 och 1993/94:A814 yrkande 3,
11. 17 § semesterlagen (mom. 11)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "I sin" och på s. 12 slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A30 (m) anser utskottet att
de olika typerna av semesterlönegrundande frånvaro har byggts ut
i en sådan omfattning att finansieringen medför alltför
betungande kostnader som framför allt drabbar småföretagare och
ytterst allvarligt skadar Sveriges ekonomi. Huvudprincipen
måste, enligt utskottet, i alla sammanhang vara att det skall
löna sig bättre att arbeta än att inte arbeta. Endast arbetad
tid skall därför grunda rätt till semesterlön.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion A30 i
behandlad del och avstyrker motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande 17 § semesterlagen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 6
samt med avslag på motion 1994/95:A29 yrkande 4 upphäver 17 §
semesterlagen (1977:480),
12. 17 § semesterlagen (mom. 11)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "I sin" och på s. 12 slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att de frågor som tas upp i propositionen om
semesterlönegrundande frånvaro inte bör behandlas i detta
sammanhang. Anledningen härtill är att Sjuk- och
arbetsskadeberedningen (S 1993:07) fortfarande arbetar och det
vore att föregripa deras förslag.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion A29 i
behandlad del och avstyrker motion A30 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande 17 § semesterlagen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 4
avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen
(1977:480) såvitt avser 17 § samt motion 1994/95:A30 yrkande 6,
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till föräldraledighetslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i
semesterlagen (1977:480)
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring
Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag
(1987:1262)
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motioner 2
Utskottet 3
Propositionen 3
En ny föräldraledighetslag 3
Barnledighet i samband med förlossning 4
Omplacering vid riskfyllda
arbetsförhållanden 5
Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden 6
Samråds- och anmälningsskyldighet m.m. 6
Avvikelser genom kollektivavtal 6
Semesterlönegrundande frånvaro 6
90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen 7
Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen 7
Motioner 7
Utskottets överväganden 9
Hemställan 12
Reservationer 15
1. Översyn av föräldraledighetslagen (mom. 1) (m) 15
2. Individuella avtal (mom. 2) (m) 15
3. Kvalifikationstid (mom. 3) (m) 16
4. Ledighetens förläggning (mom. 4) (m) 16
5. Återgång i arbete (mom. 5) (m) 16
6. Rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (mom.
6) (v, kds) 17
7. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7) (v) 17
8. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7) (kds) 18
9. Förläggningen av hel föräldraledighet (mom. 8) (v) 18
10. Förläggning av föräldraledigheten under dagen (mom.
10) (m) 19
11. 17 § semesterlagen (mom. 11) (m) 19
12. 17 § semesterlagen (mom. 11) (v) 20
Bilaga: Propositionens lagförslag 21