Anf. 17 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Alla partier värnar verkligen den svenska välfärdsmodellen, som bygger på gemensam finansiering och numera även möjligheten att själv välja utförare. Men vi gör det på olika sätt. Allianspartierna lägger större vikt vid valfriheten, som förutsätter en mångfald av aktörer, medan utgångspunkten för vänsterpartierna, med Socialdemokraterna i spetsen, är misstron mot privata aktörer och att kommunal verksamhet är regel. Det senare lyser tyvärr igenom i hanteringen av frågan om tillståndskrav och ägarprövning i välfärden.
Vi kan därför ändå vara hederliga nog i debatten att säga att vi alla vill att skattepengarna ska gå till det som de är ämnade för - en bra skola för barnen och en tillförlitlig omsorg för dem som behöver den - och att ingen vill att skattepengar försvinner till skatteparadis eller att oseriösa aktörer slår ut bra verksamheter. Däremot vill vi moderater och våra alliansvänner att flera aktörer ska bidra och inte enbart de offentliga.
Med detta sagt är det också viktigt att påpeka att det var Alliansen som redan 2012 tillsatte en utredning om ägarprövning. Syftet var att säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och driva en god och högkvalitativ verksamhet.
Efter valet 2014 ändrade den nuvarande regeringen tyvärr inriktning. Men sedan 2015 har en majoritet i riksdagen upprepade gånger krävt att Välfärdsutredningen i stället lägger fokus på hur vi kan stärka kvaliteten i välfärden och inte på om företag gör vinst samt att kvaliteten i välfärden bara kan säkras genom att krav även ställs på offentliga aktörer och inte enbart på de privata. Det är de offentliga aktörerna som utför den allra största delen av välfärden. Detta har regeringen tyvärr valt att ignorera. Visst finns det många fina kommunala verksamheter, liksom det finns många fina privata verksamheter. Men det finns även missförhållanden. Men de finns hos både privata och offentliga aktörer.
Redan i dag är delar av verksamheten som bedrivs inom socialtjänstlagen tillståndspliktig, och när det gäller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade infördes tillståndsplikt år 2013. Nu föreslås utvidgad tillståndsplikt inom socialtjänsten och att ägar- och ledningsprövning införs för en bredare del av välfärden som även omfattar skolan. Förslaget kompletterar nuvarande prövning med mer identiska krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar.
Vi anser att det är rätt väg att gå men att förslaget inte tar ett helhetsgrepp utan bara löser en del av de problem som vi vill tackla. Det blir i sin tur ett problem. Att regeringen vill ställa olika krav på fristående och offentliga aktörer i välfärden försämrar likvärdigheten. Välfärden utförs i dag till stor del av företag, organisationer, stiftelser och kooperativ. Vi vill ställa höga krav på dem, men vi vill även ställa krav på kommunerna som utför samma verksamheter i ännu större omfattning. De skäl regeringen anger för att undanta kommunal verksamhet anser vi inte håller. Visst har kommunerna det lagstadgade ansvaret, och det finns skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Men i motsats till regeringen tycker vi inte att det är tillräckligt att medborgarna vart fjärde år i allmänna val kan utkräva ansvar från de förtroendevalda. I dessa vardagsnära välfärdsverksamheter är det ett alltför trubbigt verktyg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
Vi kommer dock inte att rösta emot regeringens förslag om ägarprövning, men vi kräver tillsammans med en majoritet i riksdagen att regeringen återkommer med en generell tillståndsplikt som självklart gäller för både offentligt och privat drivna verksamheter. Vi värnar också de mindre aktörerna, exempelvis kooperativen, och begär därför att regeringen säkerställer att tillståndskraven, liksom ägar- och ledningsprövningen, inte medför otillbörliga hinder för dem att etablera sig och verka på välfärdsområdet.
Lagrådet, liksom många remissinstanser, har uppmärksammat paradoxen att kräva att tillståndsinnehavaren ska ha ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet inom välfärden, samtidigt som regeringen lägger fram ett förslag som avser att begränsa vinsten hos samma företag, vilket debatteras härefter.
Ovannämnda två punkter har en tydlig majoritet i riksdagen. Därutöver vill vi moderater gå vidare och föreslår tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna för det första att både tillstånds- och tillsynsansvaret för fristående förskolor och fritidshem ska ligga på Skolinspektionen i stället för hos kommunerna. Det ökar förutsättningen för en mer effektiv och rättssäker bedömning av verksamheterna och säkerställer en likvärdighet i hela landet, samtidigt som den kommunala arbetsbördan inte ökar.
Ytterligare en del i processen som behöver förbättras är de långa handläggningstiderna hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I januari 2018 var den genomsnittliga handläggningstiden sex månader för att få tillstånd att starta en verksamhet enligt de regler som gällt hittills inom socialtjänstlagen och LSS. Därför kräver vi för det andra att regeringen tar sitt ansvar och vidtar åtgärder för att säkra rimliga handläggningstider hos IVO. Det blir än viktigare genom beslutet om tillståndsprövningar som kommer att innebära både fler ansökningar och mer komplexa prövningar.
Vi moderater vill ha en ordning inom välfärden där seriösa aktörer, stora som små, ska kunna fortsätta att starta och driva skolor och äldreboenden, samtidigt som oseriösa aktörer kan hållas borta och det ställs rimliga krav på kunskap om verksamheten hos styrelse och ledning. Alla ledamöter i en skolas styrelse ska inte behöva vara fullt ut insatta i de föreskrifter som reglerar verksamheten. Men det är ett rimligt krav att styrelsen och ledningen som ett kollektiv sammantaget har kunskap om skollag och andra regler som gäller för att få tillgång till offentlig finansiering.
Nu är ordningen i Sverige sådan att det är regeringen som utformar och lägger fram lagförslag för beslut i riksdagen. Det är olyckligt att vi för närvarande har en regering som inte bara är svag utan som dessutom inte är lyhörd för riksdagen eller för den delen dem som driver och nyttjar välfärden.
När förslaget nu är på plats har vi två alternativ. Vi kan antingen avslå det - vilket kan vara rimligt utifrån att det bara löser delar av de problem vi har i dag - eller så ser vi det som ett steg på vägen och ger tydliga signaler om hur problemen kan lösas i deras helhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
Vi valde tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna det sistnämnda men kräver därutöver följande:
Att regeringen tar fram ett konkret förslag för hur den generella tillståndsplikten också kan gälla för offentliga aktörer.
Att regeringen säkerställer att inte mindre aktörer drabbas av genomförandet av tillståndsprövningen.
Att tillstånds- och tillsynsansvaret för förskolor och fritidshem flyttas från kommunerna till Skolinspektionen.
Att regeringen vidtar åtgärder för att korta handläggningstiderna hos IVO.
För de första två punkterna finns det redan nu en majoritet i riksdagen.
Det är 97 dagar fram till valet. I bästa fall kan en ny alliansregering ta ett helhetsgrepp mer eller mindre omgående, så att syftet verkligen nås: att oseriösa aktörer i välfärden stoppas och att skattemedlen går till det de ska: skola, vård och omsorg med god kvalitet. För det är fantastiskt att det i Sverige är möjligt för alla att välja mellan kommunala och privata alternativ inom välfärden, inte bara de som har råd.
I stället för att fokusera på att begränsa valmöjligheten och försvåra för de aktörer som satsar på välfärden borde vi lägga krutet på att skapa bättre förutsättningar för alla aktörer att förbättra både kvaliteten och produktiviteten inom skola, sjukvård och omsorg.
(Applåder)