Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Anf. 1 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Sverige har högt ställda klimatambitioner. År 2045 ska vi vara klimatneutrala och ha nettonollutsläpp av växthusgaser. Vi måste göra det på ett smart sätt med välavvägd politik som bekämpar utsläpp men värnar hushållens ekonomi och företagens möjlighet att växa. Det handlar i hög grad om elektrifiering av både industri och transporter.

Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Här är regeringens politik ett misslyckande. Nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer och oviljan att förkorta och förenkla tillståndsprocesser har gjort att företag som vill ställa om och minska sina utsläpp hindras av elbrist och byråkrati som försenar omställningen. Bristen på laddinfrastruktur riskerar bli en hämsko för omställningen av transportsektorn när alltför många svenskar fortfarande lider av räckviddsångest inför att köpa en elbil.

Vi i Moderaterna vill öka tempot genom att värna och bygga ut kärnkraften jämte andra fossilfria energislag, förkorta tillståndsprocesserna och göra en rekordutbyggnad av laddinfrastrukturen med en hel miljard mer än regeringen i vår budget.

Reduktionsplikten med krav på inblandning av biobränslen har varit ett verktyg med brett stöd i den här kammaren. Men när regeringen gjort kraftiga höjningar utan tillräckliga konsekvensanalyser och när priset vid pump drar iväg i rekordtakt och fortsätter stiga måste politiken vidta åtgärder.

Redan före Rysslands invasion av Ukraina var det svenska dieselpriset det högsta i världen. Sedan dess har oljepriset stigit och den svenska kronan försvagats. Det finns skäl att tro att priserna kommer att förbli höga eller till och med stiga ytterligare.

Det här slår såklart mot såväl hushåll som företag, men det urholkar också förtroendet för klimatpolitiken.

Reduktionsplikten har självklart bidragit till prishöjningen genom ett betydligt högre krav på inblandning av biobränslen än i andra EU-länder. Det har förstärkts av att regeringen gjort alldeles för lite för att få igång en inhemsk produktion av biobränslen - i motsats till Moderaterna, som i flera års budgetmotioner haft ett grönt bränslestöd för att få igång produktionen. Det är precis i linje med vad Energimyndigheten har föreslagit, men där har regeringen dragit benen efter sig.

Redan när nivåerna i reduktionsplikten sågs över under våren 2021 konstaterade Moderaterna att regeringen troligen hade underskattat en kommande ökning av drivmedelspriserna och att konsekvensanalysen för den kontrollstation som då genomfördes var ofullständig. Riksdagen uppmanade som en följd av detta regeringen att återkomma med en mer komplett analys av reduktionspliktens konsekvenser, bland annat vad gäller följderna för företag och hushåll, och vilka samhällsekonomiska effekter den får. I samband med det ville riksdagen också att regeringen skulle redogöra för sin bedömning av eventuella justeringar av de kommande nivåerna.

Vi kan konstatera att vår kritik var befogad. Reduktionsplikten orsakade en prisökning som var flera gånger högre än de 40-60 öre per liter diesel och år som regeringen angav. Det är uppenbart att reduktionsplikten har haft mer negativa konsekvenser än vad regeringen angav. Därför menar Moderaterna att reduktionsplikten måste ses över.

Samtidigt finns det tecken på att elektrifieringen av transportsektorn går snabbare än tidigare bedömt och att de antaganden om en lägre elektrifieringstakt som kraven i reduktionsplikten bygger på är inaktuella. Elektrifieringen går snabbare. Det innebär att andra typer av insatser kan bli viktigare för omställningen av transportsektorn, till exempel att laddinfrastrukturen byggs ut och att produktionen av fossilfri el ökar. Att tungt förlita sig på reduktionsplikten för att minska utsläppen är därmed inte längre lika självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Moderaterna menar att det i grund och botten är en orimlig ordning att när de skadliga utsläppen av växthusgaser från drivmedel minskar går priset på drivmedel upp, som nu. Lika orimligt är det att när människor väljer att köra elbil möts det inte upp med tillräckliga möjligheter att ladda bilen utan med skenande elpriser. Det ska inte kosta mer att göra rätt, men regeringens bristande helhetssyn inom klimatpolitiken leder till just det.

Klimatpolitiska rådet har varnat för att regeringen lägger alla ägg i samma korg när den förlitar sig så ensidigt på reduktionsplikten. Det är uppenbart att det nu krävs andra verktyg. Skärpta utsläppskrav för alla nya bilar i hela EU är en viktig åtgärd, som Moderaterna gått i bräschen för. Men inte minst krävs ökat fokus på utbyggd laddinfrastruktur.

En kartläggning som SVT gjort i närtid visar att försäljningen av laddbara bilar slår rekord. Snart rullar över en halv miljon rena elbilar och laddhybrider i Sverige. Men laddinfrastrukturen har inte hängt med, visar samma granskning.

När året är slut kommer det att gå cirka 20 bilar per ladduttag, vilket kan jämföras med cirka 6 stycken för fem år sedan. Regeringen har gjort för lite. Nu måste vi växla över från tuffa inblandningskrav till ökade insatser för att bygga ut laddinfrastrukturen.

Det förslag om att pausa höjningen av nivåerna i reduktionsplikten under 2023 som regeringen nu lämnar stöder vi. Det är en krisåtgärd som måste till i ett mycket ansträngt läge. Förslaget behöver genomföras för att undanröja risken för ytterligare höjningar i närtid.

Det är samtidigt otillräckligt, vill jag säga. Det finns risk för en situation där nivåerna ökar väldigt brant efter 2023, till 2024, på ett sätt som inte kommer att vara rimligt för någon aktör att möta upp.

Därför behöver vi i grund och botten se över plikten för att reducera de kostnader dagens inblandningskrav medför för den som är beroende av bilen. Det kommer inte på sikt att vara hållbart att vi skiljer oss så mycket från övriga EU vad gäller styrmedel på det här området.

I mars ställde sig riksdagen bakom en tillfällig justering av reduktionsplikten. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag till hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel kan justeras redan under innevarande år, i samråd med drivmedelsleverantörer och andra berörda aktörer.

Detta ska enligt betänkandet ske genom att nivåerna i reduktionsplikten justeras för 2022 samtidigt som drivmedelsleverantörerna ges möjlighet att tillgodoräkna sig en överinblandning av biodrivmedel mot nästa års reduktionsplikt. Det öppnar för att låta den minskade inblandningen återspeglas i lägre priser redan i år.

Riksdagen krävde också att regeringen skyndsamt skulle samla drivmedelsleverantörerna och andra berörda aktörer för att diskutera genomförandet. Detta skulle sammantaget med en del andra skattesänkningar innebära att priset på diesel skulle kunna sänkas med minst 5 kronor per liter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Regeringen har dock inte vidtagit åtgärder på det här området. Det är ytterligare ett exempel på regeringens saktfärdighet och ovilja att på riktigt hitta lösningar på den här frågan samtidigt som hushåll och företag kämpar med höga priser.

Därför vill vi utöver dagens beslut att regeringen skyndsamt gör det riksdagen har krävt och sänker nivåerna för innevarande år.

Herr talman! Vi ska ställa om Sverige och nå våra klimatmål, precis som övriga världen måste göra sitt. Men vi måste göra det med smarta, effektiva verktyg och med respekt för människors vardag. Jag är övertygad om att lösningen i hög grad kommer att stavas mer ren el, kortare tillståndsprocesser och fler laddstolpar men också en mer balanserad reduktionsplikt framöver.

Anf. 2 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi debatterar nu återigen reduktionsplikten, och inför den här debatten roade jag mig lite med att titta igenom hur det har låtit de senaste åren. Kring 2017 och 2018 började reduktionsplikten diskuteras här i kammaren. Med undantag för Sverigedemokraterna var stödet totalt. Partierna var övertygade om att detta var det optimala styrmedlet för att uppnå 2030-målet för vägtrafiken.

Från Sverigedemokraternas sida kritiserade vi detta tidigt. Vi gjorde det utifrån två utgångspunkter.

För det första skulle det bli för kostsamt. Det råder brist i världen på biodrivmedel. Det är dyrt att tillverka dessa. Att med ett klubbslag komma fram till att Sverige ska bli världens största konsument av HVO och tro att detta inte skulle få allvarliga konsekvenser för priset vid pump var uppenbart naivt. Det var uppenbart att regeringen utgick från glädjekalkyler när man presenterade bränslebytet. Vi kan nu konstatera att Sverigedemokraterna fick rätt. Regeringens och myndigheternas glädjekalkyler var precis så felaktiga som Sverigedemokraterna hävdade.

Herr talman! Den andra delen av Sverigedemokraternas kritik handlar om att biodrivmedel inte per definition är klimat- och miljövänliga. Sedan reduktionspliktens införande har svenska bilister tvingats tanka hundratals liter palmoljebaserade bränslen per person. Detta har skadat biologisk mångfald och lett till ökade utsläpp till följd av markeffekter och indirekta effekter på marknaden.

I våra svenska kalkyler har vi sett att utsläppen har minskat, men totalt sett har effekterna av reduktionsplikten i världen varit betydligt sämre. Vi kan konstatera att den världsunika svenska reduktionsplikten varit ett fantastiskt fiasko.

Herr talman! Fiaskot fullbordas nu när parti efter parti ändrar uppfattning och kommer på att det nog låg någonting i det där Sverigedemokraterna sa. Parti efter parti har ändrat sig, och nu har även regeringen senfärdigt börjat vakna - men det är knappt.

Att pausa ökningen av reduktionsplikten ett år löser inte de grundläggande problemen. Att lyckas öka den inhemska produktionen lite grann och kanske bara importera 70-80 procent kommer inte heller att lösa problemen.

Många tycks ha glömt bort att priset sätts på en öppen marknad. Att biodrivmedel tillverkas i Sverige har en viss betydelse; det kostar pengar att transportera bränslen långt. Men kostnaden är inte så betydelsefull att vi kan ha ett väsentligt lägre pris i Sverige än på andra marknader. Vi ser det till exempel när det gäller etanol. Svensk etanol säljs i stor utsträckning i Tyskland, och i Sverige har vi kört på etanol från Sydamerika och även Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Vi kan konstatera att priserna på förnybara drivmedel i huvudsak samvarierar med priserna på fossila bränslen. Det är inte särskilt konstigt eftersom dessa bränslen måste transporteras långt med båt, och båtarna drivs med fossila bränslen. Samtidigt används dessa bränslen till samma saker, vilket gör att priserna till stor del är beroende av varandra.

Herr talman! I dag har riksdagen möjlighet att ändra på detta. Från Sverigedemokraternas sida har vi nu lagt fram ett skarpt förslag om att ändra reduktionspliktslagen. Genom ett klubbslag här i kammaren kan vi sänka priset på diesel med flera kronor och priset på bensin med ett antal tioöringar, utan att sänka en enda skatt. Skatter ska vi också sänka; vi ska åstadkomma en ännu kraftigare prissänkning vid pump.

Sverigedemokraternas förslag innebär att reduktionsplikten sänks till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin.

Herr talman! Reduktionsplikt är inte dåligt i sig, så länge man håller sig på en rimlig nivå. Att använda sig av reduktionsplikt är att föredra framför en kvotplikt. Vår bedömning är att en reduktion på 5 respektive 2 procent utan problem skulle innebära att vi uppfyller de krav som EU ställer på oss. Och det ska sägas att Sverige uppfyllde inblandningskraven redan innan reduktionsplikten kom till.

Herr talman! Vi befinner oss i en krisartad situation i världsekonomin och den svenska ekonomin. Vi har en livsmedelskris, en energikris och de värsta inflationstalen på flera decennier. Svenska arbetare upplever nu betydande reallönesänkningar. Den blygsamma löneökningen har snabbt ätits upp av ökade priser på energi och livsmedel, och de prisökningar vi sett är sannolikt bara början. Vi kommer att få se fortsatta prisökningar under den resterande delen av året, åtminstone, oavsett vad som händer med priserna på olja och biodrivmedel. Vi har också en problematisk situation i Europa vad gäller kapacitet på raffinaderierna. Det råder högt pris på olja men också brist på industrianläggningar som kan göra bränsle av oljan. Detta är en väldigt utmanande situation, i stora delar av världen.

I denna situation är det inte helikopterpengar till bilägare vi behöver. Vi måste i stället sänka kostnadsläget inom lantbruket, minska kostnaderna för transporter och mildra kostnadsläget för hushållen.

Från regeringens sida ligger dock inte fokus på svenska arbetare eller lantbrukare, utan det handlar snarare om gamla löften till storbolagen, som Preem med dess miljardärägare Mohammed al-Amoudi i spetsen. Det löfte Magdalena Andersson en gång gav svenskarna om att det redan är för dyrt att tanka var betydligt mindre värt än de löften som Socialdemokraterna givit oljemiljardärerna.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till SD:s reservation 1. Skulle denna reservation röstas igenom kan vi med ett klubbslag få till stånd en rimlig syn på inblandning av biodrivmedel, och vi kan säkerställa kraftigt sänkta kostnader vid pump från årsskiftet så att Sverige inte längre behöver ha ett väsentligt högre kostnadsläge för bränsle än övriga Europa.

Anf. 3 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Herr talman! Vi är mitt inne i en livsviktig omställning, en omställning som alla måste vara med på - det är det ingen tvekan om. Elektrifieringen är en jätteviktig del i omställningen. Vi kunde ha kommit betydligt längre i omställningen om det hade funnits en tydligare vilja hos regeringen, vilket vi noterar att det inte gör.

Dock kommer elektrifieringen inte att fungera överallt, och då är biobränsle oerhört viktigt. Reduktionsplikten är ett viktigt redskap. Vi var från Kristdemokraternas sida för ett år sedan med och röstade igenom den. Då tankade jag hemma vid min lanthandel i Östervallskog för 15 kronor litern. Att vi skulle få en viss höjning visste vi. När jag åkte hemifrån i måndags kollade jag när jag åkte förbi: 27,36. Det är alltså mer än 12 kronor högre på ett år. Och detta är verkligen inte hållbart. Vad är det man offrar på vägen?

Vi var som sagt med, men vi ser att det blev fel. Därför vill vi från Kristdemokraterna göra om och göra rätt.

Som sagt, reduktionsplikten är viktig, men vi måste finna de rätta nivåerna.

I betänkandet står det att syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023. Då kan man ju fråga sig vad som är alltför höga priser. Tydligen är vi inte där än, eftersom regeringen inte ens bemödar sig med att möta tidigare tillkännagivanden i frågan om reduktionsplikten.

Som vi hörde här tidigare har det ju tagits beslut i mars i år om en tillfällig justering för att vi skulle åstadkomma en sänkning av drivmedelspriserna under 2022. Det skulle ske i samråd med drivmedelsleverantörer och andra berörda aktörer. Men än så länge har vi inte sett något resultat av detta.

Jag har under våren rest runt ganska mycket i Sverige och fått ta del av många berättelser från förtvivlade landsbygdsbor, lantbrukare och åkeriägare och även ganska många meddelanden via mejl och telefon. Det senaste meddelandet, som jag fick i fredags, tänkte jag läsa upp här nu:

Reduktionsplikten försämrar och fördyrar bränslet, så det går åt ännu mer dyr diesel. Jag måste nu omsätta 30-40 procent mer för att täcka bränslepriset. Jag betalar i dag 60 000-70 000 kronor per månad i bränsleskatter med en lastbil. I dag går 35-40 procent av omsättningen till bränsleskatter. Själv kan jag bara ta ut 16 000 kronor per månad före skatt på 250-300 timmars arbete för att det över huvud taget ska gå ihop.

Så kan vi inte ha det. Vi kan inte straffa ut våra svenska företagare. Vi måste hitta lösningar som fungerar.

Regelbördan är en sak som väldigt många lantbrukare verkligen önskar att vi ska lätta på. Det är jättetungt att ha så många regler på sig. Men bränslepriserna är en annan sak, där vi faktiskt har möjlighet att påverka.

Vi ser nu i hela Sverige ökade dieselstölder, även om det tydligen är extremt i mina delar av Värmland. Nu när dieseln är så dyr har det blivit än mer lukrativt att stjäla diesel. Jag noterar att det även görs från våra telemaster, så att det inte kommer att finnas någon nödström om strömmen skulle gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Vi kan inte ha dessa priser när vi ser vad det leder till. Därför anser vi kristdemokrater att reduktionsplikten inte bara bör pausas utan skyndsamt sänkas, till 6 procent för diesel och 2 procent för bensin, och detta bör gälla tills en lämplig nivå för reduktionsplikten har utretts.

Vi anser att reduktionsnivåerna måste harmoniera med produktionen på ett bättre sätt, eftersom en stor skillnad mellan tillgång och efterfrågan har drivit upp priserna extra mycket. Vidare anser vi att arbetet med kontrollstation 2022 bör utvecklas för att få fram ett bättre underlag när det gäller realistiska reduktionsnivåer. I det arbetet måste man lägga mer vikt vid hur hela samhällsekonomin påverkas. Det behövs ett bättre underlag när det gäller tillgång, förväntad produktionsökning och konsumtion.

Herr talman! Varje dag som går med bränslepriser i Europatoppen försämras möjligheter att även i fortsättningen vara ett föregångsland i klimatomställningen. Svenska företag producerar i regel mer hållbart än deras utländska konkurrenter. Vi har även väldigt mycket bra teknik som vi kan exportera ut till omvärlden, vilket är två mycket starka skäl till att svenska företag behöver en starkare konkurrenssituation. Det är på det viset som vi kan gå före.

Dessutom påstås det att vi slaktar klimatfrågan genom att sänka reduktionsplikten. Men klimatfrågan är faktiskt global. Det biodrivmedel som vi inte kommer att använda i Sverige om vi skulle sänka reduktionsplikten kommer att användas någon annanstans i världen. För klimatet blir summan av kardemumman densamma.

I en fungerande marknadsekonomi är balansen mellan tillgång och efterfrågan helt avgörande. Att reglera bränslets sammansättning på ett sätt som driver upp priset som vi ser nu fungerar inte. Vi vill därför att den kontrollstation för reduktionsplikten som sker nu 2022 ska utökas och att tillgång, kommande produktionsökning och efterfrågan vägs av till en genomförbar nivå för de olika bränsleslagen. Det skulle inte äventyra klimatomställningen, och vi menar att det skulle ge industrin de långsiktiga incitament som behövs.

Ett annat långsiktigt incitament som kan ges är att vara väldigt tydlig när det gäller brukande av skogen. Man ska vara tydlig om vad som gäller - äganderätten och brukanderätten är centrala - och att vi får bruka vår svenska skog. Menar vi allvar med omställningen är det detta vi ska göra. Men vill vi inte ställa om ska vi låta skogen stå och bli något slags museum som så småningom kommer att ruttna bort och skicka ut en massa CO2 i atmosfären i stället.

I går såg vi att det landade ett flyg på Bromma som kom från Malmö. Det planet flög på 100 procent förnybart bränsle. Där ser vi verkligen ett stort behov av biobränsle. Vi noterar att elektrifieringen vad gäller flyg och långdistansflyg ligger långt bort. Där är biobränslet oerhört viktigt.

Jag har tidigare pratat om flygplatsen hemma i Karlstad, där man tankar flygplanen med biobränsle. Eftersom det är i Värmland tänker man att det biobränslet skulle vara baserat på skog. Men det är det inte. Det är rester från hamburgerrestauranger i Kalifornien som skeppas till Gävle för att sedan gå i raffinaderi och komma till Värmland. Vi har enorma möjligheter om vi bara vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Jag hade tänkt att jag skulle säga en hel del om inflationen eftersom de höga energi- och bränslepriserna är ganska inflationsdrivande, men jag noterar att min tid går mot avslut.

Herr talman! Av formaliaskäl kunde vi inte vara med på reservation 3. Men eftersom vår reservation 4, som jag yrkar bifall till, inte ser ut att kunna gå igenom, kommer vi i eftermiddag ändå att stödja reservation 3 i hopp om att åtminstone kunna få till något. Jag yrkar alltså bifall till reservation 4.

Slutligen, herr talman, vill jag säga att detta såvitt jag nu vet är min sista debatt för den här mandatperioden. Jag vill passa på att önska talmannen, talmannens kollegor, kammarkansliet, MJU-kansliet och alla kollegor i miljö- och jordbruksutskottet en fantastiskt skön sommar, så får vi se om vi möts här i höst igen.

Anf. 4 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 3 om justering av reduktionsplikten för bensin och diesel 2022.

I dag ska vi debattera pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023. Låt mig börja med att säga att reduktionsplikten är en mycket viktig del för att vi ska nå klimatmålet att reducera utsläppen med 70 procent till 2030 i förhållande till 2010. Reduktionsplikten innebär att man blandar i ett fossilfritt bränsle i vanlig bensin och diesel. År 2019 togs ett beslut om hur stor del fossilfritt bränsle som skulle blandas i varje år fram till 2030.

Reduktionsplikten är ett mycket viktigt verktyg för att säkerställa att utsläppen från transportsektorn minskar utan att det krävs radikala beteendeförändringar.

Herr talman! Målet med reduktionsplikten är att tillsammans med elektrifiering och transporteffektivitet nå klimatmålet 2030. Inblandningsnivån sattes utifrån Energimyndighetens lägsta prognos över hur försäljningen av laddbara bilar skulle utveckla sig. Det innebar att man tog höjd för att reduktionsplikten skulle kompensera för en ganska dålig försäljning av elbilar.

Nu visar det sig att försäljningen 2021 har slagit alla prognoser. Andelen rena elbilar i nybilsförsäljningen 2021 var cirka 10 gånger större och andelen laddhybrider cirka 2,5 gånger större än i det scenario som låg till grund för reduktionspliktskurvan. Nybilsförsäljningen av laddfordon var till och med större än Energimyndighetens mest optimistiska elektrifieringsprognos.

Herr talman! Det är mot den bakgrunden och mot bakgrund av det kraftigt ökade bränslepriset till följd av Rysslands angrepp på Ukraina som Liberalerna anser att man tillfälligt kan pausa ökningen av reduktionsplikten under 2023. Vi anser samtidigt att det finns utrymme att sänka reduktionsplikten redan i år, 2022, i enlighet med det tillkännagivande som en majoritet i riksdagen ställde sig bakom. Motivet även här är att åstadkomma sänkta drivmedelspriser under 2022. Höga drivmedelspriser riskerar i dag att slå hårt mot företag och de hushåll som är beroende av bil. Upplägget för 2022 skulle tas fram i samråd med drivmedelsleverantörer och andra berörda aktörer, och det är viktigt att det sker en samverkan om hur detta genomförs. Vi utgår från att regeringen nu genomför riksdagens beslut om sänkt reduktionsplikt redan i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Liberalerna trodde aldrig på de låga försäljningssiffrorna i grundscenariot från Energimyndigheten och krävde därför att det i reduktionsplikten skulle införas kontrollstationer. De skulle ge möjlighet att revidera reduktionspliktskurvan utifrån en snabbt ökad försäljning av elbilar eller baserat på hur snabbt upptrappningen av produktionskapaciteten när det gäller biodrivmedel skulle gå.

Regeringen har gjort för lite för att få igång produktionen av biodrivmedel. Bränslepriserna riskerar att öka ytterligare på grund av den senfärdigheten.

Energimyndigheten utreder just nu hur olika faktorer har förändrats sedan reduktionsplikten beslutades, och den 15 september i år ska de redovisa eventuella förslag om att förändra reduktionsplikten.

Herr talman! Det höjs röster för att en pausad reduktionsplikt skulle innebära höjda koldioxidutsläpp. Då har man dock inte målet för reduktionsplikten för ögonen. Det är kombinationen av framför allt elektrifiering och reduktionsplikt som gör att vi ska nå klimatmålen. Med nuvarande försäljning av laddbara bilar skulle reduktionsplikten enligt Energimyndigheten kunna ligga lägre än årets nivå och vi skulle ändå nå målet.

Argumentet att en sänkning av bränslepriserna från dagens nivå skulle göra att människor skulle köra mer bil har också förts fram. Det stämmer inte. I går kunde vi läsa att priset för diesel är 10 kronor högre än för ett år sedan. Det har alltså gått från 16 till 26 kronor. Det är en orimlig höjning på så kort tid. Det är ingen som hinner förändra sitt beteende, speciellt inte när det kanske inte finns något alternativ, som kollektivtrafik.

Med ett helt batteri av åtgärder skulle man potentiellt kunna få ned priset med cirka 5 kronor. Det innebär att dieseln ändå skulle kosta 21 kronor, alltså 5 kronor mer än för bara ett år sedan. Jag tror inte att åkerier eller dagens hushåll som är beroende av bil tolkar ett 5 kronor högre bränslepris som en signal om att köra mer bil.

Herr talman! En omställning som involverar hela samhället och som ska pågå i flera decennier måste ha ett brett stöd. Det krävs ett förtroende och en acceptans för den förda politiken. Åtgärderna och styrmedlen måste upplevas som vettiga och välavvägda av det stora flertalet. Förändringar måste ske kontrollerat. Förändringarna får inte vända upp och ned på vardagen eller driva i grunden sunda företag i konkurs. Det är därför vi i Liberalerna anser att det är nödvändigt att tillfälligt sänka drivmedelspriserna. Samtidigt får inte klimatarbetet avstanna.

Herr talman! Antagandet om den snabba övergången till elbilar, som är grunden för både pausen och den väntade korrigeringen av reduktionsplikten vid kontrollstationen, bygger på att takten i elektrifieringen fortsätter att vara hög. Det i sin tur ställer krav på en radikalt ökad utbyggnadstakt i fråga om laddinfrastrukturen.

Liberalerna har sitt fokus här och har föreslagit konkreta åtgärder för att få till laddinfrastruktur i mycket större omfattning. Principen ska vara att parkeringar där bilar står parkerade mellan 2 och 24 timmar ska ha laddare. I dag är tillgången på laddare vid arbetsplatser och flerbostadshus och på gator med parkeringar alldeles för dålig. Människor måste känna sig trygga med att de kan ladda sin bil när de behöver det. Laddinfrastrukturen är nyckeln till en snabb omställning av vägtransporterna. Den och reduktionsplikten är de två viktigaste verktygen för att vi ska nå klimatmålet 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Jag yrkar bifall till reservation nummer 3.

Anf. 5 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Vi befinner oss som bekant i två kriser just nu. Det är det fruktansvärda kriget i Ukraina, och det är klimatnödläget. Båda dessa kriser relaterar faktiskt till förbränningen av fossila bränslen på ett eller annat sätt. I det första fallet handlar det om att Europa inte kan agera tydligt för att stoppa kriget eftersom man är beroende av den ryska fossila energin, och i det andra fallet är det helt uppenbart att de fossila bränslena bidrar till den ökade uppvärmningen av planeten.

Så vad är lösningen? Sverige har fram till i dag, kan man väl säga, valt väg. Vi har valt att inom transportsektorn, med lagstiftningens hjälp, fasa ut de fossila bränslena, vilket gör oss mindre beroende av Putin och minskar uppvärmningen av planeten. Det är i form av reduktionsplikten, och det är kanske ett av de absolut viktigaste klimatstyrmedel som vi har i det här landet. Det är bara att lyssna på vad Klimatpolitiska rådet säger eller att lyssna på den ansvariga myndigheten Naturvårdsverket. Det är tydligt att expert efter expert skriver under på att reduktionsplikten är det kanske absolut viktigaste styrmedlet vi har i det här landet för att hantera dessa kriser.

Exakt hur viktigt är det? Låt mig läsa direkt ur betänkandet, under rubriken "Konsekvenser": "Med ett antagande om att de biodrivmedel som används för att uppfylla reduktionsplikten minskar utsläppen av växthusgaser med 90 procent i ett livscykelperspektiv innebär det att användningen av fossil bensin och diesel blir ca 3,4 TWh högre än med de reduktionsnivåer som gäller enligt hittillsvarande lagstiftning. Det medför ökade utsläpp av växthusgaser med 880 000 ton under 2023, jämfört med om åtgärden inte genomförs."

De här siffrorna visar hur otroligt centralt detta styrmedel är för att vi ska klara klimatmålen, vilket är precis det som Naturvårdsverket säger. Om de här förändringarna nu genomförs - om vi pausar reduktionsplikten eller om vi, Gud förbjude, gör som flera av de andra partierna här inne vill och sänker reduktionsnivåerna drastiskt - missar vi klimatmålet till 2030. Det är experterna och myndigheterna väldigt tydliga med.

Det som kammaren nu står redo att göra är alltså att med berått mod ta beslut om att missa de svenska klimatmålen. Det är svart på vitt. Det går att läsa i underlagen.

Då undrar man: Betydde inte signaturen i fråga om den svenska klimatlagen något? Betydde det ingenting att vi antog klimatmål i denna kammare? Är alla partier redo att med ett beslut helt enkelt avstå från möjligheten att vi ska klara av våra klimatmål, trots att de själva har signerat det?

Betydde inte löftet om att minska beroendet av Ryssland någonting? Vi har gemensamt haft en process i denna kammare där vi har sagt att vi vill minska beroendet av rysk energi och att vi vill stoppa importen. Betydde inte det någonting? Är man nu med ett beslut redo att öka det svenska beroendet av rysk energi? Det är nämligen precis det som sker. Det finns en direkt korrelation. Om man sänker reduktionsniåverna bibehåller man en högre efterfrågan på det fossila, vilket innebär ökad import till Sverige. Och inte minst trycker det upp den globala efterfrågan, vilket gör att Putin får mer pengar i sin krigskassa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Utifrån ett klimatperspektiv är det dessutom så att det är de ackumulerade utsläppen i atmosfären som spelar roll. Därför är det viktigare att minska utsläppen i närtid än att göra det senare. Att här och nu sänka våra ambitionsnivåer ger en direkt konsekvens för klimatnödläget.

Hushållen då? Det råder inget tvivel om att den nuvarande situationen är ansträngd, att energipriserna och inflationen går upp och att detta utgör stora utmaningar för hushållens ekonomi. Därför är det så bra att det finns andra metoder att ta till i ett sådant läge. Priserna har ju gått upp generellt, och därför kan man välja att rikta stödinsatserna så att de hamnar rätt.

Man kan sänka matmomsen för alla - alla behöver ju mat. Man kan sänka skatten riktat mot glesbygden, där man är beroende av sina transporter och sin energi på ett sätt som man inte är i stadsmiljön. Man kan sänka priset på kollektivtrafiken. Titta bara på hur de har gjort i Tyskland! Där har de gjort drastiska prissänkningar på kollektivtrafiken, någonting som gynnar dem som verkligen behöver stöd i detta läge. Man kan snabba på elektrifieringen. Man kan höja den klimatbonus vi ger till klimatsmarta bilar, särskilt för dem som bor i glesbygd. Man kan höja barnbidraget. Man kan höja studiebidraget. Man kan höja bostadsbidraget.

Alla de här delarna som jag har räknat upp är politik som Miljöpartiet har gått fram med under den här ansträngda våren. I stället för att sänka skatten för rika som använder bensin och diesel i sina stora bilar i stadsmiljö vill vi rikta oss till dem som verkligen behöver det.

Allt det här kan vi göra om vi vill. Men vad gör ni? Ni väljer det fossila. Alla partier förutom Miljöpartiet i den här kammaren väljer nu att minska ambitionsnivåerna i reduktionsplikten.

De flesta av er nöjer er inte med bara det. Ni vill gå längre. Ni vill subventionera de fossila bränslena. Ni vill sänka skatten på det fossila och göra det billigare att bränna fossilt i ett klimatnödläge där vi också måste göra allt som står i vår makt för att minska inkomsterna till Putins krigskassa. Det väljer ni.

Propositionen borde självklart avslås. Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets avslagsförslag, reservation 2.

Framöver borde man i stället justera upp nivåerna i reduktionsplikten så att man med bred marginal kan garantera att vi faktiskt kan nå klimatmålet. Det är Miljöpartiets andra reservation, men för tids vinning väljer jag att inte yrka bifall till den.

Slutligen vill jag tacka så mycket. Det här är min sista debatt, kanske någonsin. Kanske kommer jag tillbaka någon gång i framtiden. Men jag kandiderar inte i valet.

Tack till alla kollegor! Vi har frejdiga debatter, men vi har också trevligt däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Ett stort tack till herr talmannen för ditt ledarskap!

Anf. 7 Hanna Westerén (S)

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens proposition om en pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023. Jag måste nog tillstå att det faktiskt är något av en ära att mandatperiodens förmodligen sista kammardebatt för min del kommer att handla om det som jag och väldigt många socialdemokrater med mig ofta framhåller som ett av de mest kraftfulla verktyg som står till buds för att klara den gröna omställningen, nämligen reduktionsplikten.

I dag gäller debatten dock en pausning av densamma, och det kommer jag också att gå in lite närmare på.

Jag vill ändå understryka att reduktionsplikten är ett av de viktigaste styrmedlen vi har för att minska utsläppen av växthusgaser och för att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Den är också ett av våra viktigaste säkerhetspolitiska verktyg för att minska Sveriges beroende av president Putins olja, som i dag finansierar den olagliga invasionen av Ukraina.

Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt. Det är dessutom långt mer än en attack på Ukraina; det är en attack mot varje lands rätt att själv bestämma över sin framtid. Den svenska regeringen har tre tydliga prioriteringar med anledning av Rysslands väpnade angrepp: att stötta Ukraina, att driva på för fortsatta sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.

Sveriges riksdag har i bred samsyn beslutat att skicka stöd till Ukrainas styrkor, inklusive defensiva vapen, för att stödja Ukrainas lagliga rätt att försvara sitt land. Regeringen har också, tillsammans med västvärlden, enats om omfattande sanktioner som svar på invasionen.

Herr talman! Situationen i Ukraina aktualiserar Sveriges beroende av rysk olja och gas, som i dag finansierar det ryska krigsmaskineriet och president Putins aggressiva strategi. Ryssland har under många år varit det enskilt största exportlandet av råolja till Sverige. Jag har nämnt det tidigare i kammaren: På tio-i-topp-listan över de mest oljeproducerande länderna i världen finner vi också Saudiarabien, Kina och Iran - länder som direkt kopplas till geopolitisk spänning och bristande demokrati. Oljeindustrin är som vi vet mycket nyckfull, och de tio största oljeproducenterna står för närmare tre fjärdedelar av världens olja.

Reduktionsplikten ger en så otroligt viktig signal om behovet av klimatsmarta drivmedel och en ökad grad av självförsörjning av drivmedel. I den allmänna debatten pekas den ut som grundorsaken till de stegrande drivmedelspriserna, och det är helt enkelt felaktigt. Prisuppgången på drivmedel beror främst på Sveriges beroende av rysk gas och olja och president Putins användning av gas och olja som ett geopolitiskt verktyg mot Europa.

Precis som Europa behöver frigöra sig från beroendet av rysk gas måste även vi minska vårt oljeberoende. De uppskruvade naturgaspriserna ger nu höga elpriser på elmarknader som är sammanflätade med vår. Det borde även väcka eftertanke kring vårt återstående fossilberoende, självförsörjningsgraden för drivmedel och vår beredskap i potentiella krissituationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Med reduktionsplikten ska bränslebolagen löpande blanda i alltmer biobränsle i det fossila drivmedlet. Detta är ett av flera verktyg i regeringens klimatarbete. När riksdagen senast fastställde reduktionsplikten var det i stor enighet. Sverige har väldigt goda förutsättningar att producera biobränsle. Reduktionsplikten ger en tydlig signal om en stabil och därtill ökande efterfrågan på klimatsmarta drivmedel samt förutsättningar för industrin att investera i sin egen produktionskapacitet.

Vi socialdemokrater värnar stabilitet och långsiktiga spelregler. Inget enskilt teknikspår kommer att kunna ersätta fossila drivmedel. Det krävs en palett av samverkande åtgärder som elektrifiering, effektivisering, biodrivmedel, smartare transportsystem och minskat transportbehov. Detta minskar utsläppen och skapar fler gröna jobb i Sverige.

Reduktionsplikten ger en positiv inverkan på den svenska självförsörjningsgraden för drivmedel och bidrar till ökad försörjningstrygghet i krissituationer och för en trygg och rättvis omställning som hela landet kan vara med på men kanske just nu ännu viktigare, ett minskat beroende av rysk olja som finansierar och driver på invasionen av Ukraina. Reduktionsplikten måste enligt vårt förmenande värnas.

Herr talman! Bensinpriset och dieselpriset påverkar vardagsekonomin för många människor, inte minst för dem av oss som lever i glesbygd, ibland på platser som saknar kollektivtrafik och därför måste köra bil långa sträckor. Priset på drivmedel måste vara rimligt så att vanligt folk som är beroende av bilen har råd att tanka - samtidigt som vi bibehåller våra höga klimatambitioner.

Vi socialdemokrater vill göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen och därmed öka vårt självbestämmande. Vi vill att det ska vara enkelt att tanka och ladda, oavsett var man bor. Vi vill se en fossilfri fordonsflotta 2030, snabba på elektrifieringen av Sverige och stötta hushållen när priserna stiger på grund av Rysslands olagliga invasion av Ukraina.

Vi har lagt fram ett nytt reseavdrag som är färdmedelsneutralt och avståndsbaserat med en bättre landsbygdsprofil som gynnar både dem som kan åka kollektivt och dem som tar bilen. Genom Klimatklivet har vi också bidragit till att Sverige har fått 65 000 nya laddstolpar, varav 10 800 publika. I går tog vidare den socialdemokratiska regeringen fler steg mot en bioekonomisk strategi.

Herr talman! Priserna på bränsle har gått upp på grund av Putins invasion av Ukraina samt på grund av Rysslands agerande redan innan invasionen. Vi måste därför bli mindre beroende av vad som sker i vår omvärld. Genom att bli mindre beroende av fossila bränslen ökar vi vårt självbestämmande. Det är dessutom bra för klimatet. Vi vill se en fossilfri fordonsflotta år 2030. För att komma dit har vi bland annat infört ett så kallat bonus malus-system, som innebär att miljöanpassade fordon med låga utsläpp premieras med bonus medan fordon med höga utsläpp får högre skatt. Därtill pågår ett omfattande arbete på många plan för att snabba på elektrifieringen av Sverige.

Herr talman! Med hänsyn till att Rysslands invasion av Ukraina har lett till högre drivmedelspriser anser vi att den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel ska pausas för 2023. Jag vill dock än en gång understryka att reduktionsplikten är ett av våra viktigaste verktyg för att få ned utsläppen och minska vårt beroende av utländsk olja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Med mer biodrivmedel och mer svenskt i tanken stärks vårt oberoende och utsläppen sjunker. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och ska senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå dit krävs stora offentliga och privata finansieringar i klimatsmart teknik.

Näringslivet och industrin står för en stor del av våra utsläpp men är samtidigt en central del av lösningen för att minska klimatpåverkan. Den gröna och digitala omställningen är nödvändig för vår framtida konkurrenskraft och för att Sverige ska nå våra högt uppsatta miljö- och klimatmål och skapa fler jobb.

Vi socialdemokrater är redo och villiga att ta oss an uppgiften att klara klimatkrisen. Det finns fortfarande tid att vända utvecklingen. Vi måste modernisera Sverige och ställa om till ett fossilfritt land. Då klarar vi klimatutmaningarna samtidigt som vi ger möjligheter till nya jobb och värnar vår välfärd.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till regeringens proposition om en pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel år 2023. Jag vill också önska talmannen och de ärade ledamöterna i miljö och jordbruksutskottet, och vårt fantastiska kansli, en glad sommar. För oss som verkar på väljarnas uppdrag önskar jag en riktigt spänstig valrörelse.

(Applåder)

Anf. 8 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för anförandet.

Den 17 augusti 2014 deklarerade Socialdemokraterna i en tv-sänd debatt genom Magdalena Andersson att det är jättedyrt att tanka bensin. Sedan följde ett resonemang om att det såklart inte ska bli dyrare att tanka.

Under 2014 kostade dieseln ungefär 15 kronor. Oljepriset var i princip identiskt med vad oljepriset är i dag. I dag kostar dieseln 26 kronor och 76 öre enligt den senaste noteringen. Det motsvarar en prisökning på diesel med 80 procent sedan Magdalena Andersson deklarerade att det var jättedyrt att tanka.

Vad har regeringen gjort sedan de lyckades vinna valet 2014? Jo, man har höjt skatter. Man har höjt ännu fler skatter, och man har dessutom infört världens mest extrema reduktionsplikt, som har lett fram till en stor prisskillnad gentemot övriga västvärlden. Det har lett fram till att Sverige har världens högsta dieselpriser.

Hur går detta ihop, Hanna Westerén? Innan Socialdemokraterna tog makten sa man att det var för dyrt att tanka, och sedan införde man de mest radikala styrmedlen för dieseln i hela världen. Det har lett fram till att Sverige har världens högsta dieselpriser under stora delar av året. Hur går detta ihop? Varför ska det vara så mycket dyrare att tanka diesel i Sverige jämfört med andra länder i Europa och världen?

Anf. 9 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Jag kan än en gång understryka det jag sa i mitt anförande, nämligen att priserna på drivmedel ska vara rimliga. Vi kommer dock inte ifrån att det har tillstött somligt sedan 2014, det vill säga för knappt åtta år sedan.

Klimathotet kryper allt närmare. Asfalten brinner och smälter. Vi vet att klimathotet kryper allt närmare, och vi behöver en allt större beredskap på olika nivåer för att hantera den kris som knackar på dörren. Där upplever jag att Sverigedemokraterna inte har några som helst svar. Därtill har vi fått ett krig i vår omedelbara närhet. Det kan inte ha gått någon förbi att vi har ett stort ansvar att bygga bort ett osunt beroende, och reduktionsplikten är ett viktigt verktyg för att bygga bort beroendet.

Jag vet fortfarande inte hur Sverigedemokraterna ämnar minska beroendet, öka vår självförsörjningsförmåga och samtidigt uppnå målen. Vi måste ha balans i politiken, och det måste också råda proportionalitet. Men jag ser varken eller från Sverigedemokraternas sida, utan det enda man fokuserar på är priset vid pump - inte hur landet ska hålla ihop, inte hur vi värnar oss mot kris och inte heller hur vi uppnår klimatmålen.

Anf. 10 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag noterar att jag inte riktigt fick svar på frågan om varför det ska vara så mycket dyrare att tanka just i Sverige. Vilken koppling har det till temperaturen på asfalten i Indien? Det är för mig svårt att förstå.

Vi står nu inför ytterligare ett val. Vidare går Sverigedemokraterna till val på att det ska bli billigare att tanka vid pump. Socialdemokraterna går till val på att det ska fortsätta att vara dyrt, men man utlovar inte att det ska bli ännu dyrare.

Om vi tittar på Socialdemokraternas tilltänkta regeringsunderlag ser vi att Miljöpartiet vill ha en ännu mer extrem reduktionsplikt. Centerpartiet vill definitivt inte sänka någon reduktionsplikt. Var finns Socialdemokraternas röda linje? Är man beredd att regera vidare om det kräver att man gör det dyrare att tanka? Eller kommer man att säga att man inte kan acceptera detta, att om man röstar på er kommer det inte att bli MP:s radikala politik på området? Är man beredd att lova väljarna detta?

Anf. 11 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag upplever att Martin Kinnunen raljerar över att asfalten smälter och brinner i andra delar av världen. För mig är det väsentligt att lyfta fram det eftersom vi alla lever i samma värld. Klimathotet kommer att kräva beredskap och åtgärder av oss alla, här hemma och på andra platser i en och samma värld.

Sverigedemokraterna går till val på att till varje pris sänka priset vid pump. Vi socialdemokrater går till val på att hålla ihop landet, att faktiskt nå klimatmålen samtidigt som det är möjligt att leva och bo runt om i hela vårt land och faktiskt ha rimliga priser vid pump för att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter.

Vi tror att vi måste hålla i våra högt ställda klimatambitioner, men vi tror också att vi behöver en folklig förankring för att omställningen ska vara möjlig att genomföra.

Anf. 12 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 3, så att det förs till protokollet.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Hanna Westerén. Vi är många som har stöttat reduktionsplikten, och jag tycker fortfarande att reduktionsplikten är viktig som en del i en helhet. Samtidigt är det viktigt att öka tempot kring utbyggnaden av laddinfrastruktur och en rad andra åtgärder för att möjliggöra elektrifieringen.

Reduktionsplikten är viktig som en del av lösningen, men man kan inte klamra sig fast vid nivåer som är ohållbara. Vi ser nu att hushåll, företag och Lantbrukarnas Riksförbund - många - skriker att dagens nivåer är orimliga och att justeringar måste till.

Hanna Westerén påstår att allt har att göra med kriget och att vi annars inte hade haft några problem med stigande bränslepriser. Men sanningen är ju att vi hade bland världens högsta priser redan innan kriget, och sanningen är att regeringens egen bedömning var att priserna skulle stiga med 40-60 öre i och med reduktionsplikten. Vid årsskiftet kunde vi se att prisökningen var betydligt större än så.

Någonting måste ändå göras. Man presenterar nu en pausad höjning, vilket vi som sagt stöder, men en riksdagsmajoritet har också krävt åtgärder redan i år i form av en tillfällig sänkning av nivåerna för innevarande år. Inom ramen för detta ska man även möjliggöra för aktörerna att tillgodoräkna sig den överinblandning de har gjort i år och för nästa år. Det skulle kunna innebära ytterligare sänkta priser i år, vilket jag menar är viktigt om vi ska få en helhet i klimatpolitiken och en hållbar ekonomisk politik för hushåll och företag som inte gör att människor tappar tilltron till klimatpolitiken.

Min fråga är därför: Tänker regeringen agera på riksdagens tillkännagivande och se till att genomföra en sänkning för innevarande år, så att vi kan få ned priserna redan här och nu? Situationen är ohållbar.

Anf. 13 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag tackar Jessica Rosencrantz för frågan.

Jag tänker att jag fokuserar på något som Jessica Rosencrantz själv lyfte upp, alltså helheten i klimatpolitiken - och det är väl egentligen också svaret på frågan. I dag diskuterar vi ju en pausad höjning, men när det gäller reduktionsplikten i sig blir min fråga: Är reduktionsplikten verkligen viktig för Moderaterna? Det verkar faktiskt inte så.

Vi har sett under det senaste året hur stödet för reduktionsplikten har formligen eroderat i den här kammaren, trots att till exempel Naturvårdsverket i SVT:s granskning visar att biodrivmedel ger sju gånger mer klimatnytta än alla elbilar tillsammans. Hur kan man frånhända sig det verktyget och försvaga det så mycket? Då tycker jag att vi tappar helheten, som även jag tror att vi måste hålla i. Vi behöver bibehålla, stärka och värna ett av våra viktigaste verktyg i klimatpolitiken, nämligen reduktionsplikten.

Den här pausade höjningen har stöd i riksdagens kammare, men i övrigt måste jag än en gång verkligen beklaga att stödet för reduktionsplikten så tydligt har eroderat. Det försvagar oss som land avsevärt.

Anf. 14 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag noterade att min fråga möttes av en fråga tillbaka men inget svar. Jag kan upprepa min fråga i slutet av den här repliken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Låt mig också konstatera att vi är rätt många i denna kammare som tycker att vi ska ha en reduktionsplikt men att frågan är vilken nivå den ska ligga på. Det anmärkningsvärda är snarare att regeringen är oförmögen att över huvud taget se en helhet. Är det rimligt att priserna rusar med 10 kronor litern på ett år? Hade det varit aktiv klimatpolitik från vår sida? Nej, förmodligen inte - och då måste man vara beredd att vidta åtgärder.

Sedan kan vi konstatera att regeringen på en rad områden inte har gjort någonting för att få upp biobränsleproduktionen. Vi i Moderaterna har haft ett grönt biobränslestöd i vår budget i flera år, vilket regeringen inte har haft. Energimyndigheten har föreslagit att exakt samma stöd ska införas, men det har regeringen inte gjort på flera år. Man har bedrivit en politik både i EU och här hemma som försvårar för uttaget av råvara ur bland annat den svenska skogen.

I praktiken säger man alltså till alla aktörer att de ska öka inblandningen medan man med andra handen försvårar produktionen av de råvaror som krävs. Det gör att aktörer säger att det inte går att få tag på råvaror till ett rimligt pris. Man kan inte stå och säga att det är viktigt med ökade inblandningsnivåer om man inte också möjliggör produktionen.

Låt mig alltså konstatera följande: Om det är någon som har eroderat verktyget reduktionsplikt är det regeringen, eftersom man har gjort alldeles för lite för att få fram en helhet och få fram den råvara som krävs.

Jag går tillbaka till grundfrågan. Om man ändå tycker att det är orimligt med de priser vi har vid pump just nu kan man notera att en riksdagsmajoritet har varit väldigt tydlig och gett regeringen i uppdrag att samla landets drivmedelsaktörer och diskutera hur de kan sänka inblandningsnivåerna redan i år för att vi ska kunna se lägre priser vid pump redan nu. Är detta någonting som regeringen över huvud taget jobbar med?

Anf. 15 Hanna Westerén (S)

Herr talman! På frågan om detta är någonting som regeringen alls jobbar med är det korta svaret ja.

Jessica Rosencrantz efterlyste också åtgärder för att vi ska minska vårt beroende och för att reduktionsplikten ska bli mer kraftfull. Åtgärder som en bioekonomisk strategi, elektrifiering, konverteringsstöd och ökat stöd till biogas är sådant som förstärker reduktionsplikten och gör oss mindre känsliga för kriser i vår omvärld. Jag vill alltså än en gång understryka mitt partis absoluta stöd för en fortsatt stark reduktionsplikt som ett verktyg i omställningen.

Anf. 16 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! På framsidan av betänkandet står det Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023. Och ja, vi står bakom att detta ska pausas - men det kommer ett 2024.

Om vi ser på de nivåer som föreslås kan jag konstatera att vi för bensin ska gå från 7,8 procent till 12,5 procent, alltså en ökning med 4,7 procentenheter. För diesel ska vi gå från 30,5 till 40 procent, alltså en ökning med 9,5 procentenheter. Det kan jämföras med ökningen mellan 2021 och 2022, då dieseln gick upp 4,5 procentenheter och bensinen 1,8. Självklart ligger inte reduktionsplikten bakom allt, men den är en stor del i bränslehöjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

När vi är klara med 2023 är pausen alltså slut, och om detta ligger kvar ska vi göra dessa chockhöjningar då. I sitt anförande nämnde Hanna Westerén folklig förankring, och jag är inte så säker på att det finns någon bred folklig förankring gällande att höja reduktionsplikten så här mycket på nyårsafton 2023. Hur tänker sig Socialdemokraterna att man ska kunna hantera den prisökning som uppstår där? Eller, snarare: Hur tänker sig Socialdemokraterna att våra svenska åkeriägare, våra svenska lantbrukare och alla som bor på landsbygden och är beroende av bilen ska kunna hantera en så stor höjning?

Anf. 17 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag vill nog inleda med att säga att jag tror att det vore riskabelt för mig att föregå eventuella kontrollstationer och utvärderingar som väntar, men samtidigt vill jag understryka det jag sa i mitt anförande om att politiken så långt det bara är möjligt ska stå för långsiktiga spelregler. Självklart kommer vi att så snart det är möjligt ge besked till dem som inväntar sådana, och jag vet att de är många.

Jag vill dock än en gång återvända till det som har tagits upp lite i tidigare replikskiften, nämligen den inhemska produktionen. Jag har en tilltro till att vi kan öka den inhemska produktionen och faktiskt minska vårt beroende av andra länder, och jag kan inte låta bli att undra hur tilltron är från andra partiers sida - inte minst Kristdemokraternas. Jag tror att vi, rätt hanterat, kan klara klimathotet och faktiskt ställa om Sverige.

Där tror jag också, än en gång, att den folkliga förankringen är fullständigt avgörande. Den pausade höjningen är en konsekvens av att vi behöver en folklig förankring. Vi vet att hushållen är väldigt utmanade i nuläget och att vi behöver se hur vi gemensamt ska klara de kostnadsökningar som nu kommer - utan att göra avkall på våra klimatambitioner.

Anf. 18 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för svaret, även om det inte var ett svar på min fråga. Frågan kvarstår alltså.

Som svar på Hanna Westeréns fråga om en ökad inhemsk produktion vill jag säga: Självfallet - ju mer desto bättre! Men då har jag en fråga tillbaka till Socialdemokraterna, som nu har både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i sitt regeringsalternativ. Det är partier som mycket tydligt pekar på att vi ska bruka mindre skog. Samtidigt ska vi dock öka andelen biobränsle. Var ska vi få tag på det om vi inte ska bruka skogen?

Det är mycket tydligt: Å ena sidan pratar man om en ökad bioekonomi och att det är så viktigt, men vi ska å andra sidan inte hämta ut varorna. Eller är det möjligtvis så att de i stället ska importeras, trots att vi har möjlighet att hämta dem i den svenska skogen?

Om vi bara i dag tog vara på alla rester efter avverkning skulle vi till exempel ha nog med biobränsle till det svenska inrikesflyget. Vi har stora möjligheter, men då måste vi kunna bruka skogen.

Hur tänker sig Socialdemokraterna att, i en eventuell kommande regering med både Vänsterpartiet och Miljöpartiet som underlag, faktiskt låta bruka den svenska skogen så att vi får råvarorna?

Anf. 19 Hanna Westerén (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Herr talman! Till min glädje kan jag notera att det låter som att även Kjell-Arne Ottosson räknar med att vi kommer att finnas kvar vid makten. Det känns fantastiskt!

Jag ska inte föregripa eventuella regeringsförhandlingar, men från mitt partis sida vill vi verkligen understryka att skogspolitiken för oss har två jämställda mål för brukande och bevarande.

Självklart ska vi bruka vår skog, inte minst för att minska vårt beroende av utländska ohållbara drivmedel.

Anf. 20 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Centerpartiet värnar den otroligt viktiga reduktionsplikten. Naturvårdsverket har sagt att reduktionsplikten är en nödvändig del för att nå 2030-målet, och Klimatpolitiska rådet säger att detta är det viktigaste styrmedel vi har. Att kontinuerligt höja inblandningen av förnybara drivmedel i bensin i diesel är helt avgörande, helt enkelt.

Att regeringen nu går fram med en pausad reduktionsplikt är inte önskvärt, men det är något som vi tyvärr har behövt ställa oss bakom med tanke på det rådande prisläget och Putins invasion av Ukraina.

Det är dock viktigt att den här pausen inte blir förlängd och att den kontrollstation som regeringen nu, på Centerpartiets uppmaning, har tidigarelagt genomförs enligt plan. Den blir också otroligt viktig för eventuella revideringar av kvoter, bland annat med tanke på elektrifieringen, vilket Liberalerna har lyft fram. Att vi politiskt ska börja revidera kvoter utan att ta hänsyn till 2030-målet är helt oacceptabelt.

Det finns också någonting som bör påpekas om de tillkännagivanden som ett antal partier som vill sänka reduktionsplikten vill ha. Det handlar om moderater, kristdemokrater, liberaler och sverigedemokrater. Tidigare räknades också vänsterpartister hit; det är oklart var de i dag står i dessa frågor. Det bör påpekas att detta bygger på felaktiga grunder. Många bolag har redan tecknat avtal för hela 2022. De nio månader som branschen alltid kräver för förändringar struntar de högerkonservativa blankt i. De här nivåerna är kontrakterade, och prisnivåerna är redan satta. Att säga att det här kommer att sänka pumppriset på kort sikt är falsk marknadsföring.

Kristdemokraterna pratar om att energianvändningen skulle gå upp med 30-40 procent till följd av det förnybara. Det finns ingen som helst vetenskaplig grund för detta. Jag är besviken på Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson. Jag hade högre tankar om er än att ni skulle stå och sprida fake news i Sveriges riksdags talarstol.

Det finns ju granskningar av vilken skillnad det faktiskt gör. Energiinnehållet är faktiskt lite lägre i den förnybara dieseln. Om man vill titta på vad det faktiskt gör kan jag rekommendera Ny Tekniks granskning, som visar att en dieselbil som i normala fall drar 0,6 liter per mil nu drar 0,62 liter per mil. Man har då inte räknat med att den förnybara dieseln brinner bättre, eftersom cetantalet är högre, vilket också kompenserar för detta.

Det är sanningen. Kom tillbaka när ni faktiskt lyssnar på vetenskapen snarare än några lösryckta påståenden!

Det är också så att en så kraftig minskning av reduktionsplikten - en minskad reduktionsplikt - är ett allvarligt hot mot 2030-målet och mot Sveriges klimatmål för 2030. Med så låg reduktionsplikt som flera partier i den här kammaren föreslår är det i praktiken omöjligt att uppnå klimatmålen utan mycket kraftiga åtgärder på andra områden, till exempel kraftigt minskad biltrafik i en skala som är helt orealistisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Herr talman! Med nuvarande prognoser - om man nu skulle gå till EU:s miniminivåer, som det sägs - skulle utsläppen från transporterna öka med 55 miljoner ton. Det är ungefär lika mycket som hela Sverige släpper ut under ett år. Det finns inga förslag från de partier som vill sänka reduktionsplikten som är i närheten av det.

Moderaterna pratade i SVT tidigare i dag och i går om elektrifiering och kärnkraft; det hörde vi även från Jessica Rosencrantz. Hur det ska minska utsläppen med 55 miljoner ton till 2030 är helt oförklarligt. Det går helt enkelt inte. De utsläppsminskningarna till 2030 finns inte. Någon ny kärnkraft hinner heller inte byggas till 2030. Vi hinner inte elektrifiera transportsektorn i den skalan. Det går helt enkelt inte att uppnå de målen.

Kristdemokraterna har åtminstone varit tydliga när de presenterat sina skattesänkningar och sin reduktionsplikt. De har övergett 2030-målet. Det är ändå hedervärt - jag tycker att det är ärligt och klokt att de är tydliga med det inför väljarna, så att väljarna vet detta. Moderaterna duckar den här frågan, och det tycker jag är pinsamt, rent ut sagt.

Det är också intressant att Vänsterpartiet nu ännu en gång har bytt fot i den här frågan. Det är ju välkommet att man inte längre förordar en sänkt reduktionsplikt, åtminstone inte i det här betänkandet. Man har valt att helt ge upp den här debatten och inte vara med, och därför kan vi inte få svar på hur sjutton man tänkte när man först ville ha den skarp, sedan ville sänka den och nu valde att inte sänka den. Det är högst oklart.

Man har också försökt att använda hållbarhetsargument och argumenterat för att det skulle vara ohållbart med biodrivmedel. I praktiken är palmoljan numera utesluten ur reduktionsplikten. HVO, den förnybara dieseln, består till 70 procent av slakteriavfall. Hur det skulle kunna vara ohållbart ser inte jag. Trädrester och annat som annars hade ruttnat bort i skogen används också.

Jag förstår helt enkelt inte argumenten. Hur kan det vara mer hållbart att använda fossila bränslen från länder som Ryssland, Saudiarabien, Venezuela och Qatar?

KD pratar om att biobränslet kommer att användas någon annanstans. De fossila bränslena kommer definitivt att fortsätta användas någon annanstans, speciellt som de generellt sett har varit billigare.

Det finns dock kritik som är berättigad och som har lyfts fram från talarstolen. Detta är kritik som Centerpartiet instämmer i.

Trots fantastiska förutsättningar produceras alldeles för lite av det här bränslet i Sverige. En ökad produktion skulle kunna sänka priset vid pump radikalt, skapa tiotusentals nya jobb i Sverige och drastiskt minska utsläppen. Problemet är att övriga partier bara kritiserar utan att agera.

Moderaterna pratar om sitt bränslestöd, som finns i deras budget. Men Moderaterna glömmer att det är deras budget som styr Sverige just nu. De valde att kompromissa bort det när de kompromissade med sverigedemokrater och kristdemokrater för att få igenom sin budget. De valde att inte lägga fram dessa förslag, för Sverigedemokraterna är ju emot allt stöd till biodrivmedel. Det är alltså den typen av politik som vi kommer att få med Moderaterna vid makten. Nu styr den moderata budgeten, och ändå finns ingenting.

Socialdemokraterna har tyvärr inte heller gjort tillräckligt. Nu kom det, sent omsider, en utredning häromdagen där man ska titta på detta. Det är väl bra, men det hade gått att göra betydligt tidigare. Det industriparti som jag känner Socialdemokraterna som har missat möjligheten under alla dessa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Miljöpartiet måste nog vara lite besvikna över att det var först när man hade lämnat regeringen som det kom fram förslag på mer förnybara drivmedel i Sverige.

Jag tycker att det är synd att vi inte har de här sakerna på plats. Centerpartiet har under lång tid lagt fram skarpa förslag för ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige. I bedömningar från Energimyndigheten pratas det om tusentals - kanske tiotusentals - arbetstillfällen. Man pratar om att produktionskostnaden för de här biodrivmedlen är 11 kronor per liter. Det ska visserligen läggas på lite transportkostnader, marginaler och annat, men 11 kronor per liter är betydligt mindre än vad människor i dag ser vid pumpen.

Mer produktion i Sverige kommer att sänka de priserna. Det kommer också att göra oss mer oberoende och stärka vårt säkerhetsläge.

Det som behövs för att de här anläggningarna ska komma på plats är politisk stabilitet och trygghet och en vetskap om att mattan inte kommer att ryckas undan när man gör dessa miljardinvesteringar. Det är därför olyckligt och förvånande att partier som normalt sett pratar om långsiktiga villkor för industrin och som normalt sett pratar om att stärka totalförsvaret - Moderaterna och Kristdemokraterna - agerar så radikalt annorlunda. Det är kortsiktighet, och det är sorligt.

Reduktionsplikten är inte bara det viktigaste instrumentet för klimatpolitiken utan också ett mycket viktigt instrument för att skapa avsättning för biodrivmedelsproduktion, som då kan skapa arbetstillfällen i Sverige.

Sverigedemokraterna har konsekvent förkastat biodrivmedel, och att man fortsätter att göra det är föga förvånande. Men Jessica Rosencrantz från Moderaterna sa själv för mindre än ett år sedan att detta är ett av våra absolut viktigaste verktyg för klimatomställningen. Det var innan allting skulle handla om kärnkraft och före tävlingen om att sänka pumppriset oavsett miljömässiga, säkerhetspolitiska eller ekonomiska konsekvenser. Huvudlöst är bara förnamnet. Det är sorgligt och skadligt med ett statsbärande parti som viker sig för populismen.

Centerpartiet står fast vid att reduktionsplikten ska värnas, att kontrollstationer ska genomföras och att den svenska biodrivmedelsproduktionen ska öka. Det är bra för klimatet, bra för jobben och bra för säkerheten. Det sänker dessutom priset vid pump. Det är så vi ställer om Sverige - för Sveriges och klimatets bästa.

(Applåder)

Anf. 21 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Det var rätt uppenbart att Rickard Nordin bjöd upp till dans. Då får man ju begära replik och kliva fram.

Det är ett ganska högt tonläge från ett parti som har säkerställt att regeringens misslyckade klimatpolitik fått fortsätta under de senaste åtta åren. Det som en röst på Centerpartiet i praktiken betyder nu för tiden är att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillåts styra svensk klimatpolitik.

Jag är också väldigt orolig över att saker går åt fel håll. Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och andra pekar på att utvecklingen och minskningen av utsläppen går för långsamt. Klimatpolitiska rådet har bland annat varnat för att regeringen lägger alla ägg i samma korg när den i så väldigt hög grad förlitar sig på reduktionsplikten. Det är en kritik som jag delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Populister kallar Rickard Nordin dem som är beredda att se till verkligheten och se om det krävs korrigeringar. Är hushållen populister när man varnar för att man inte kan klara av bränslepriser som ökar med 10 kronor litern på ett år? Är Lantbrukarnas Riksförbund populister när man menar att Sveriges lantbrukare nu behöver en halvering av reduktionsplikten om det här ska vara hållbart? Eller är det kanske så att flera av oss ser till verkligheten just nu och ser att vi behöver ha en balanserad korg av åtgärder för att minska utsläppen?

Jag skulle vilja vända på steken och konstatera att till exempel den energipolitik som Centerpartiet står bakom är det riktiga hotet mot den långsiktiga omställningen. När vi behöver dubbelt så mycket el på två decennier medverkar Centerpartiet aktivt till att lägga ned kärnkraftsreaktorer. Man har gett sitt stöd till en regering som egentligen inte har gjort någonting för att förkorta tillståndsprocesserna under åtta år. Det har varit uppenbart för alla att en röst på Centerpartiet har varit en röst på en Sregering och därmed på miljöpartistisk politik. Är det Rickard Nordins löfte till väljarna igen? Kommer vi att få en fortsättning på detta om man lägger sin röst på Centerpartiet?

Anf. 22 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Det är fascinerande - till och med en fråga som handlar om biodrivmedel lyckas Moderaterna få att handla om kärnkraft. Det visar också hur lite egen politik det finns på det här området och hur lite man prioriterar den politiken.

Det finns bra förslag från Moderaterna. Problemet är att saker går åt fel håll. Jag håller med om att den nuvarande klimatpolitiken är otillräcklig. Men då vill Moderaterna öka utsläppen - det är de facto det man lägger fram förslag om i Sveriges riksdag. De beslut som Moderaterna står bakom i dag kommer att öka utsläppen radikalt. Det finns inga förslag, scenarier eller vetenskapliga belägg som visar att Moderaterna har en politik som skulle kunna minska utsläppen i samma takt som man nu ökar dem.

Jag skulle gärna vilja höra från Jessica Rosencrantz hur man har tänkt kompensera för hela den ökning som man nu gör. Hur kommer man - med vetenskapliga belägg - att minska utsläppen för att klara av målen? Det finns inga sådana scenarier från vare sig myndigheter eller vetenskap. Det här är ett problem.

Moderaterna viker sig också för Sverigedemokraterna och går ifrån sina egna beslut när det kommer till exempelvis mer biodrivmedelsproduktion. Det här är också ett problem.

Det är klart att det är en utmaning med priserna vid pump. Centerpartiet har lagt fram förslag för att sänka dem utan att sänka miljöambitionerna. Det handlar också om att se till att kompensera dem som verkligen behöver det. Till exempel ska de som behöver bilen självklart kunna få ett bättre reseavdrag. Jord- och skogsbruk ska kunna få en annan typ av grönt avdrag som kompenserar för höga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Men det är inte sänkta miljöambitioner som är lösningen, speciellt inte som vi vet att det är de gröna näringarna som är framtidens "oljeschejker". Det är ju de som kommer att leverera de nya lösningarna. Med Moderaternas politik blir det bara mer till Putins Ryssland, Saudiarabien, Venezuela och andra skurkstater.

Min fråga till Jessica Rosencrantz är: Vad finns det för förslag för att kompensera för de utsläppsökningar som sker genom Moderaternas politik här i kammaren i dag?

Anf. 23 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag är väldigt stolt över att den budget som i dag styr Sverige och som Moderaterna har medverkat till att lägga fram innebär en ökad satsning på laddinfrastruktur med 1 miljard och en rekordstor satsning på infångning och lagring av koldioxid - det handlar om upp till 4 procent av Sveriges samlade utsläpp. Jag är väldigt stolt över att det är den största miljö- och klimatbudget som har passerat den här kammaren.

Jag är stolt över rätt många saker. Jag är också stolt över att vi till skillnad från Centerpartiet pratar allvar om svensk energiförsörjning, om kärnkraften och om alla fossilfria kraftslag. Den nedmontering av den svenska elförsörjningen som den här regeringen och flera partier, inklusive Centerpartiet, har medverkat till är det största hotet mot Sveriges klimatomställning över huvud taget.

Jag är även väldigt stolt över att en röst på Moderaterna till skillnad från Centerpartiet skulle innebära en regering med en skogspolitik som är en helt annan än den vi har i dag och som faktiskt kan säkerställa att vi får fram den råvara som krävs i dagens läge, där vi importerar 85 procent av allt biobränsle.

Det är bara en rad viktiga aspekter på varför jag tror att klimatomställningen skulle bli en större framgång med en moderat borgerlig regering än med dagens vänsterregering, som har Centerpartiets stöd.

Jag råder Rickard Nordin att lyssna in vad som framförs av hushållen och av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Lantbrukarna går nu på knäna runt om i landet. LRF säger att vi behöver en halvering av reduktionsplikten framöver. Ska vi stärka svensk livsmedelsförsörjning och säkerställa att vi kan få fram all den mat som krävs på bordet i till exempel det utsatta läge vi nu befinner oss i krävs ett helhetstänk.

Som en kollega var inne på tidigare: Även med de justeringar som görs nu kommer priserna fortsatt att vara väldigt höga för svenska hushåll och företag. Det måste finnas en balans. Framför allt måste regeringen och andra partier möta upp med andra rimliga åtgärder. Det gäller till exempel laddinfrastrukturen. Ökar vi på den utbyggnaden tror jag att vi verkligen snabbar på elektrifieringen av transportsektorn.

Anf. 24 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Målet är alltså minskade utsläpp i transportsektorn med 70 procent till 2030. Där hjälper ingen kärnkraft. Där hjälper ingen CCS heller, om inte Moderaterna kan sätta den på avgasröret, men det har jag inte hört något förslag om. Det vore dessutom helt omöjligt.

Laddstolpar gör absolut skillnad, men det är inte i närheten av de 55 miljoner ton som en slakt av reduktionsplikten skulle innebära. KD har övergett målet till 2030. Sverigedemokraterna har aldrig stått bakom det. Moderaterna lägger nu fram förslag för att i praktiken överge det. Det är den politiken vi kommer att få med Moderaterna i regeringen. Samtidigt har man mage att säga att nuvarande politik inte är tillräcklig - när man själv lägger fram förslag som är långt mycket sämre.

Jag är den första att säga att det behövs en skarpare klimatpolitik, att vi behöver göra skillnad, att det behöver vara skillnad för hushållen och att man behöver kompensera hushållen. Men det gör man inte med sänkta klimatambitioner, speciellt inte som det riskerar att leda till större beroende av skurkstater som Ryssland, ett försämrat säkerhetsläge och hotandet av tiotusentals jobb runt om i hela Sverige.

Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Kompensationen kan man i stället ge genom till exempel sänkta skatter, förändrade reseavdrag och sänkt skatt på förnybart. Man kan ge kompensation till dem som behöver den. Det kan också handla om skrotningspremier och konvertering av bilar. Det finns en mängd olika förslag som skulle göra skillnad för dem som verkligen behöver det.

Men att sänka reduktionsplikten är att sänka de svenska klimatambitionerna. Det finns inga förslag. Jessica Rosencrantz kan säga att hon tror saker, men jag vet att det inte finns några scenarier som täcker upp för det Moderaterna håller på att göra. Det är skamligt för svensk klimatpolitik. Då är det bättre att vara ärlig med att man har övergett 2030-målet, för det har man i praktiken gjort.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog