Polisfrågor

Justitieutskottets bet 2011/12:JuU15

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 21 mars 2012

Beslut

Nej till motioner om polisfrågor (JuU15)

Riksdagen sa nej till 61 motioner från allmänna motionstiden 2011 inom polisområdet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna gäller bland annat polisens arbetsmetoder, tull- och gränskontroller samt ordningslagen.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

bet 2011/12:JuU15 (pdf, 318 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

46 motioner

Motioner från ledamöterna

motion 2011/12:Ju201 Utandningsprov vid trafikolyckor av Hans Hoff (S)
motion 2011/12:Ju204 Utökad tid för inskränkning av rörelsefrihet av Björn Söder och Kent Ekeroth (SD)
motion 2011/12:Ju219 Gränsöverskridande it-brottslighet av Christina Karlsson och Jasenko Omanovic (S)
motion 2011/12:Ju230 Trafiksäkerheten inom polisen av Lars-Arne Staxäng (M)
motion 2011/12:Ju231 Auktorisering av väktare och ordningsvakter av Lars-Arne Staxäng (M)
motion 2011/12:Ju237 Säkerheten vid fotbollsmatcher och andra publika arrangemang och de ökade kostnaderna av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (S)
motion 2011/12:Ju247 Brottsprovokation vid sexualbrott mot unga på internet av Anders Hansson (M)
motion 2011/12:Ju249 Insatser mot barnsexturism av Jan Lindholm (MP)
motion 2011/12:Ju252 Drogtesta bilförare av Gustav Nilsson (M)
motion 2011/12:Ju255 Polisens arbetsmetoder av Mikael Cederbratt (M)
motion 2011/12:Ju262 Minskad administrativ börda för restauranger av Jan R Andersson och Finn Bengtsson (M)
motion 2011/12:Ju265 Befogenhet för parkeringsvakter och ordningsvakter att utdela böter för nedskräpning av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
motion 2011/12:Ju268 Beredskapspolisen av Ann-Kristine Johansson (S)
motion 2011/12:Ju270 Nolltolerans mot drograttfylla av Mikael Cederbratt m.fl. (M)
motion 2011/12:Ju277 Nationella insatsstyrkans transporter av Stefan Caplan (M)
motion 2011/12:Ju294 Polisens resurser av Jessika Vilhelmsson och Ulf Berg (M)
motion 2011/12:Ju297 Avskaffande av danstillstånd av Oskar Öholm (M)
motion 2011/12:Ju305 Barnpornografi av Fredrik Lundh Sammeli (S)
motion 2011/12:Ju306 Krafttag mot barnsexhandel av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (S)
motion 2011/12:Ju309 Nyttjande av polishund med specialkompetens av Mats Pertoft (MP)
motion 2011/12:Ju313 Översyn av reglerna inom bevakningsbranschen av Lars Beckman (M)
motion 2011/12:Ju317 Utökning av polislagen 20 a § för genomsökning av båtar av Thomas Finnborg (M)
motion 2011/12:Ju326 Polisen av Lena Olsson m.fl. (V)
motion 2011/12:Ju338 Barnsexturism av Lena Olsson m.fl. (V)
motion 2011/12:Ju348 Polisens användning av filmutrustning av Ulf Berg (M)
motion 2011/12:Ju351 Polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang av Christian Holm och Lena Asplund (M)
motion 2011/12:Ju353 Auktorisering av bevakningsföretag av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
motion 2011/12:Ju355 Kvarhållande vid misstanke om brott av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
motion 2011/12:Ju356 Förundersökning om varumärkesintrång av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
motion 2011/12:Ju359 Trygghet mot brott av Morgan Johansson m.fl. (S)
motion 2011/12:Ju384 Idrottsklubbars betalningsansvar vid polisinsatser av Mattias Karlsson och Josef Fransson (SD)
motion 2011/12:Ju393 Offentligt register över dömda pedofiler av Kent Ekeroth m.fl. (SD)
motion 2011/12:Ju397 Fri rörlighet av Hans Wallmark (M)
motion 2011/12:Ju398 Vidareutveckling av särskilda beredskapspolisen av Mikael Jansson (SD)
motion 2011/12:Ju402 Införande av brottsprovokation av Kent Ekeroth och Björn Söder (SD)
motion 2011/12:Ju408 Ytterligare verktyg för att bekämpa trafficking av Erik Almqvist och Kent Ekeroth (SD)
motion 2011/12:Ju411 Kriminalpolitisk partimotion av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)
motion 2011/12:Kr278 Kulturpolitik av Tina Ehn m.fl. (MP)
motion 2011/12:Kr297 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Berit Högman m.fl. (S)
motion 2011/12:N303 Landsbygden av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2011/12:Sf241 Flykting- och migrationspolitiken av Christina Höj Larsen m.fl. (V)
motion 2011/12:Sf311 Utgiftsområde 8 Migration av Tomas Eneroth m.fl. (S)
motion 2011/12:Sk207 Lagstiftning mot den eritreanska statens tvångsbeskattning av Arhe Hamednaca (S)
motion 2011/12:Sk344 Eritreas skatteindrivning i Sverige av Fredrik Malm (FP)
motion 2011/12:T351 Obligatorisk drogtestning och nollvision i trafiken av Anita Brodén (FP) och Annika Qarlsson (C)
motion 2011/12:U290 Dawit Isaak, biståndet och tvångsbeskattningen av Hillevi Larsson (S)

Beredning

Beredning i utskottet: 2012-02-14
Justering: 2012-02-23
Betänkande publicerat: 2012-02-23
Trycklov: 2012-02-23

Reservationer 17
bet 2011/12:JuU15

Nej till motioner om polisfrågor (JuU15)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 61 motioner från allmänna motionstiden 2011 inom polisområdet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna gäller bland annat polisens arbetsmetoder, tull- och gränskontroller samt ordningslagen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2012-03-15

Webb-tv Debatt om förslag: Polisfrågor

15 mars 2012
Debatt om förslag 2011/12:15

Dokument från debatten

2012-03-15

Protokoll för debatten

Elin Lundgren (S)

Anf. 154 Elin Lundgren (S)

Fru talman! I kväll debatterar vi polisfrågorna här i riksdagen, något jag verkligen ser fram emot. Jag ska först säga att vi från Socialdemokraterna självklart står bakom alla våra reservationer, men för att tjäna tid och allt det där yrkar vi endast bifall till reservationerna 2 och 13. Polisen är en speciell yrkesgrupp såtillvida att dess uppgift är att upprätthålla lag och ordning. Det är också den grupp i Sverige som har civilt våldsmonopol. Båda dessa saker förpliktar och ställer mycket höga krav på vårt polisväsen. Vi har under de senaste åren sett hur antalet anmälda brott har ökat kraftigt i Sverige. Vi ser hur den organiserade brottsligheten har fått fäste i landet. Hot och övergrepp drabbar både vanliga människor och myndighetspersonal inom de rättsvårdande myndigheterna, och det är en utveckling som oroar oss socialdemokrater mycket. Vi ser en råare och mer hänsynslös kriminalitet när vi ingenting hellre vill än att minska och helst eliminera all kriminalitet. För att långsiktigt kunna minska brotten ser vi att klyftorna i samhället måste minska. Vi behöver prioritera den gemensamma välfärden för att skapa förutsättningar för en trygg uppväxt för våra barn och unga. Vi vill se satsningar på skolor och högre utbildning. Det behövs bostäder som unga kan flytta till, och kanske för att de ska kunna flytta till de ställen där jobben finns. Dagens situation, där var femte ung är arbetslös, är helt oacceptabel. Arbetslöshet och hopplöshet kommer förr eller senare att synas i brottslighet. I går kom Rädda Barnens rapport om barnfattigdom, och i den ser vi att barnfattigdomen fortsätter att öka. Vi är rädda att detta på sikt är en bidragande faktor till att kriminaliteten inte kommer att minska. Att välja kriminalitet kan vara att välja att inte vara fattig, och det är ett val som ingen ska behöva göra. För att återgå till den organiserade brottsligheten: Vi vet inte hur mycket den omsätter i världen, men siffror på 1 500 miljarder dollar per år nämns. Oavsett hur mycket det är handlar det också i Sverige om miljardbelopp varje år. Det handlar om ekonomisk brottslighet, narkotikasmuggling och handel med människor. Vi ser att det krävs en kraftfull mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Ett förslag vi har är att slå ihop de enheter som jobbar mot dessa brott, nämligen Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Man slår ihop dessa och gör en typ av spetsorganisation. Många av de brott jag nämnde och även andra berör ofta alla tre myndigheterna, och på detta sätt skulle arbetet kunna bli mycket mer effektivt. Tätt sammankopplat med grov organiserad brottslighet är också illegala vapen. Den senaste tiden har vi sett många skottlossningar mellan kriminella. Här är det jätteviktigt att rättsväsendet kan visa att det besitter förmågan att bekämpa problemet och skapa trygghet för människor. Vi väntar på den proposition som ska komma från regeringen om vapenlagstiftningen. Vi vill att minimistraffet för grovt vapenbrott ska höjas från sex månader till ett år, och vi vill göra det möjligt att använda telefonavlyssning. Vi vill också införa straffansvar för den som olovligen förvarar skjutvapen åt en annan person. Straffansvar för förberedelser till vapenbrott bör införas för att komma åt olovlig vapentillverkning. I veckan har justitieministern sagt att en utredning ska till och att den ska presentera ett förslag före årsskiftet, så det är väl bara för oss att fortsätta vänta i denna fråga. I arbetet mot brottslighet ser vi att infiltrationsmetoder på senare år har fått en ökad betydelse. I Sverige finns det inte bestämmelser för hur infiltrationsoperationer ska gå till, vilket det gör i många andra länder. Det skapar en väldig oro för polisen under dessa processer. För två år sedan kom betänkandet Särskilda spaningsmetoder . Då föreslogs en lagreglering på detta område, men inget förslag har kommit från regeringen. Därmed hämmas polisens arbete med infiltration under rättssäkra former. Jag tänker prata lite om en jätteviktig fråga, nämligen polisutbildningens utformning. När vi debatterade denna fråga för snart ett år sedan ställde jag frågan till Moderaterna när ett förslag till ny polisutbildning ska komma. Jag fick det något diffusa svaret "snart". Ingenting har hänt, och för några veckor sedan valde jag att ställa en skriftlig fråga till justitieminister Ask där jag frågade när förslaget kommer och om hon trodde att förslaget kommer att handla om att omvandla utbildningen till en utbildning som ger högskolepoäng. I svaret skriver hon att utredningar har gjorts på området. Det vet vi redan; det var därför frågan ställdes. Svaret blev dock att regeringen under 2012 avser att lämna besked om eventuella förändringar. Det kan naturligtvis betyda att vi dess värre får ett besked om att förändringar faktiskt inte ska göras. Vi socialdemokrater hävdar att det är viktigt med en modern, attraktiv och adekvat polisutbildning som är knuten till högskolan. Vi vill säkra utbildningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för forskning. Mer forskning ger en effektivare polis, och det är någonting som vi ser är helt avgörande för framtiden. Vi är heller inte ensamma om att vilja se en sådan utveckling. Polisförbundet driver själva frågan jättehårt, och de är precis som vi väldigt besvikna över regeringens handlingsförlamning. På Folk och Försvar i januari var rikspolischefen väldigt tydlig - han kallade det ett jättebesvär att inte veta hur det ska bli med utbildningen. Han vill också se en akademisk utbildning och kan inte förstå varför ett beslut inte kan fattas. I Anders Danielssons utredning Framtidens polisutbildning från 2008 konstateras att de krav som kommer att ställas på framtidens poliser och brister i den nuvarande polisutbildningen medför att polisutbildningen måste reformeras. Han säger också att det är en högskoleutbildning som behövs, bland annat på grund av att polisyrket kräver en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Om polisutbildningen blir högskoleutbildning får man en naturlig grund för detta. Denna utredning kom alltså för fyra år sedan, och vi har inte hört ett endaste dugg från regeringen om detta. I Norge har man en akademisk polisutbildning. Sedan 2004 får man en kandidatexamen när man har gått sin polisutbildning. Också Riksrevisionen har levererat kritik till regeringen. I skriften Att hantera brottmål effektivt står det på s. 137 under rekommendationer: "Regeringen bör därutöver ta ställning i frågan om en reformerad polisutbildning." För varje månad som går utan att någonting händer riskerar vårt polisväsen att halka efter. Antalet poliser har utökats efter det beslut vi socialdemokrater drev fram 2005. Poliserna är nu över 20 000 stycken. Däremot har vi inte kunnat se att polisens resultat motsvarar de mycket högt ställda förväntningar vi har. Alltför ofta uppmärksammas olika typer av problem inom polisen som i somliga fall känns helt oacceptabla. Det måste betyda att det finns systemfel. Vi tror att det förväntade förslaget om att slå ihop landets 21 polismyndigheter till en riksomfattande myndighet kan leda till att ledningen och styrningen inom polisen blir tydligare, vilket därmed leder till bättre resultat. Vi tror inte att det är hela lösningen, men vi ser att det är en del i en nödvändig utveckling. Vi skulle också vilja se att antalet civilanställda inom polisen blir fler. Fler poliser genererar naturligtvis mer verksamhet. Att då inte ha tillräckligt många civilanställda som kan plocka upp det arbete poliserna gör leder till problem, till exempel att poliser får sitta som arrestvakter eller i reception. Det är slöseri med de utbildade poliser vi faktiskt har. Vi tror att civilanställda och poliser tillsammans når god effekt. Det är viktigt att alla, oavsett var man bor i landet, känner att de har tillgång till polisen. Det är en ren trygghetsfråga. I dag ser det tyvärr inte ut på det sättet. Som exempel vill jag ta mitt eget hemlän, nämligen det vackra Gävleborg. När antalet poliser i landet har ökat har inte Polismyndigheten i Gävleborg fått del av ökningen nästan alls. Skillnaderna är jättestora - i Gävleborg har man fått en ökning på ungefär 3 procent, medan man vid Polismyndigheten i Kronoberg har fått en ökning på mer än 26 procent. Jag har väldigt svårt att se rimligheten i detta. Det är inte så att gävleborgarna i glesbygden - i Edsbyn, Loos och Trönö - tycker att det kryllar av poliser, precis. Detta är bara några av de orter som känner sig eftersatta. Nu sker inte brott bara i vår direkta närhet utan också utanför Sveriges gränser. Då vill jag nämna behovet av skärpta åtgärder mot sexuell exploatering av barn i andra länder - det som vi kallar för barnsexturism. I dag är det tyvärr högst ovanligt att man åker fast för ett sådant brott. Vi ser att även här behöver arbetet samordnas på ett bättre sätt, och vi tror att en bra metod skulle kunna vara att ha personal på orter som vi vet är utsatta. Nu har jag pekat på en del förbättringsområden inom polisen, precis som vår uppgift som riksdagsledamöter är. Samtidigt vill jag säga att vi vet att varje dag, och natt för den delen, genomför den svenska polisen stordåd. Det är duktiga poliser som är på rätt plats vid rätt tidpunkt och hjälper människor i situationer där de är som mest utsatta. Det är precis så det är tänkt att det ska fungera. Vi skulle vilja att det var så oftare, men vi är glada för det arbete som de duktiga poliserna gör. (Applåder) I detta anförande instämde Kerstin Haglö, Arhe Hamednaca, Morgan Johansson och Mattias Jonsson (alla S).

Agneta Börjesson (MP)

Anf. 155 Agneta Börjesson (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande nr 15 om polisfrågor, som handlar om en stor bredd av frågor. Jag vill först säga att jag och Miljöpartiet givetvis står bakom samtliga våra reservationer och särskilda yttranden. Dock kommer jag för att spara tid att yrka bifall endast till reservationerna nr 11, 13 och 17. Utöver dessa vill jag också yrka bifall till reservation nr 12, som vi inte tidigare har markerat att vi stöder. Den handlar om att kunna stoppa den eritreanska regimens skatteindrivning i Sverige. Jag yrkar alltså bifall även till denna reservation. Fru talman! Jag tänkte börja med reservation nr 17 och tala om vikten av att vi får tillbaka en allemansrätt till de platser som jag tror att de flesta av oss upplever som offentliga rum. Det kan exempelvis gälla torg i gallerior eller i olika köpstäder. De flesta tror att dessa platser är vanliga mötesplatser, men de har privata ägare som kan bestämma sig för vilken typ av aktiviteter man vill tillåta och vad man inte vill ha. Miljöpartiet har både inom ramen för civilutskottets verksamhet med plan- och bygglagstiftningen och inom justitieutskottets verksamhet med polistillstånd stått upp för att möjliggöra offentliga möten på mötesplatser och torg. I denna fråga bör vi som politiker från alla partier kunna se ett gemensamt problem eftersom vi självfallet vill vara där människor är, i deras vardag, för att kunna diskutera aktuella politiska frågor. Jag tror att vi behöver vara mer proaktiva och jobba på flera nivåer så att vi inte utestängs och minskar våra egna möjligheter till möten med allmänhet och väljare. Om markinnehavaren eller köpcentrumägaren bestämmer sig för att inte tillåta offentliga möten har vi genom att låta bli att skapa smarta regler inskränkt vår egen mötesrätt, till exempel. Därför vill jag yrka bifall till reservation nr 17. Jag går nu över till reservation nr 13, som också Elin Lundgren nämnde. Den handlar om att förstärka och intensifiera arbetet mot barnsexturism. Där vill jag verkligen stryka under att det behövs ett bättre samarbete både i Sverige och internationellt för att stärka hela den komplicerade kedja som startar med att få i gång informationen så att fler anmäler. Det handlar också om att hela vägen stärka samarbetet för att få i gång fler utredningar, bättre utredningar och även fler fällande domar. Fru talman! Jag vill också säga några ord om reservation nr 11. Den handlar om Frontex, som är EU:s gränsövervakningsmyndighet. Den har till uppgift att bistå Europeiska unionens medlemsländer med att genomföra EU:s regler om bevakning av yttre gränser och att samordna medlemsländernas gränsbevakningssamarbete. Frontex har successivt fått ökade befogenheter, och parallellt har man visserligen en ambition att ge utbildning om asylrätt och mänskliga rättigheter till Frontexpersonal. Men fortfarande saknas uppdraget att tillförsäkra skydd för asylsökande och alldeles särskilt den aktuella frågan om att medverka vid sjöräddning. Vi menar i vår gemensamma reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att regeringen bör verka för förändringar av Frontex verksamhet så att respekten för asylrätten och skyldigheter att bistå skeppsbrutna stärks.

Kent Ekeroth (SD)

Anf. 156 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Vi yrkar bifall till alla våra reservationer i betänkandet. Jag kommer att föredra fyra av dem, och min kollega Mikael Jansson kommer att föredra dem om gendarmeri. Vi börjar med brottsprovokation. I dagens Sverige får man inte använda brottsprovokation, utan bara en lättare form av bevisprovokation. Förbudet mot brottsprovokation har sin grund i olika rättsprinciper. En av dem är att polisen inte får begå en kriminaliserad handling för att kunna efterforska eller avslöja brott. Brottsprovokation utgör ofta anstiftan, vilket i sig är brottsligt. Polisen får inte heller förmå någon att begå ett brott som han annars inte skulle ha begått. I det stora hela är detta principer och resonemang vi delar på ett generellt plan. Samtidigt finns det vissa brottsliga verksamheter och förfaranden som är svåråtkomliga för polisen och som orsakar stort lidande för den enskilde och för allmänheten. Det handlar till exempel om grov organiserad brottslighet där man bedriver traffickingverksamhet. Man kidnappar eller lurar kvinnor och barn som sedan sätts i modernt slaveri med prostitution och så vidare. Det kan handla om rutinmässig, olaglig tobaks- och alkoholförsäljning till minderåriga - ett brott som givetvis drabbar unga men som även är en stor inkomstkälla för organiserad brottslighet. Narkotikabrottslighet är givetvis också ett liknande problem. Det kan handla om gromning av barn på nätet som försätts i utpressningssituationer där de tvingas att till exempel skicka barnpornografiska bilder på sig själva eller i värsta fall lockas att träffa nätpedofilen. Polismetodutredningen, som utskottet hänvisar till, ger tyvärr förslaget att brott som någon har förmåtts att begå genom en särskild provokativ åtgärd inte ska få lagföras. Så skriver man. Då faller lite av poängen med det hela. För att förtydliga: Vi vill alltså inte tillåta brottsprovokation i alla fall och i alla situationer när det gäller vardagsbrottslighet, till exempel, utan vid svåråtkomlig brottslighet som drabbar de mest utsatta i samhället. Det handlar om brottslighet där den enskildes lidande är stort, till exempel när det gäller barn och nätpedofiler och dylikt eller organiserad brottslighet. Då menar vi att man ska kunna använda brottsprovokation och ge utökade befogenheter. Detta var vad jag hade att säga om brottsprovokation. Vi har också en motion om utvidgat avlägsnande vid störande av allmän ordning. Enligt nuvarande lagstiftning har polisen vid störande av allmän ordning två timmar på sig att transportera bort och avlägsna någon från platsen. I den motion som vi har väckt har vi gett ett exempel på hur dagens lagstiftning rörande det här är otillräcklig. Det handlar till exempel om en fotbollsmatch mellan Malmö och Helsingborg förra året, då det blev ett stort bråk mellan de olika sidorna. Det var närmare 300 fotbollshuliganer som skulle ut och slåss. Polisen beslutade att ta alla för att skicka i väg dem, men efter ID-kontroll, kroppsvisitation och hela denna bit hade de två timmarna gått ut. Polisen var då tvungen att släppa hälften av dem, som fortsatte att slåss och bråka. Vi behöver inte gå längre bort än till Danmark för att se att polisen där kan frihetsberöva personer i upp till tolv timmar för att garantera säkerheten vid stökiga sammankomster - allt enligt en lagstiftning från 2009. Det är inte på något sätt inhumant. De omhändertagna har självfallet rätt till toalettbesök, mat, vatten, information och så vidare. Men det skulle vara mycket mer effektivt att ha en sådan lagstiftning på plats. När det gäller tull- och gränskontroller vill vi se till att Sverige kan få upprätta gränskontroller när så behövs alldeles oavsett vad EU-kommissionen eller EU:s regler säger. Som jag var inne på i en debatt i går har regeringen till och med själv erkänt att de kriminella nätverken breder ut sig och att smugglingen av människor, vapen och narkotika har ökat. Brottsligheten har blivit mer internationell till följd av EU och Schengen. Vi vill se till att vi inte blir begränsade av de här EU-reglerna. Vi har också en motion om polisiära kostnader vid idrottsevenemang. Idrottsklubbar vars syfte är att gå med vinst kan tvingas betala för polisinsatsen vid en fotbollsmatch eller någonting annat. Vi menar att det principiellt sett är problematiskt att man börjar ta betalt av aktiebolag när polisen gör sitt jobb. Det är mycket tveksamt principiellt sett. Man ska självfallet ställa krav på folk som arrangerar stora evenemang, fotbollsmatcher, konserter eller vad det än må vara att upprätthålla säkerheten genom att anställa säkerhetsvakter och ha säkerhetsanordningar. Man kan diskutera hur hårda de kraven ska vara. Kanske ska de ökas, kanske inte. Men att ta betalt när polisen, som är ett av det mest grundläggande fundamenten i vårt samhälle, ska göra sitt jobb menar vi principiellt sett är felaktigt. Vi menar att den nuvarande lagstiftningen bör ses över så att arrangörer av idrottsevenemang i framtiden befrias från betalningsansvar vid polisinsatser. Det var de frågor jag skulle föredra. Jag yrkar alltså bifall till de reservationerna. Sedan kommer min kollega Mikael Jansson att föredra den om gendarmeri.

Lena Olsson (V)

Anf. 157 Lena Olsson (V)

Fru talman! Godkväll, allihop! Vi är sist igen med den här debatten. Den handlar om ett motionsbetänkande om polisfrågor. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation nr 10. Motionsbetänkandet handlar om polisen och deras arbete. Jag kommer även att gå lite utanför det, vilket även andra har gjort här förut. Jag håller helt och hållet med om det Elin från Socialdemokraterna sade i sitt anförande. Polisen är en myndighet som har våldsmonopol. Det är en väldigt stor och ekonomiskt dryg myndighet, och den är mycket viktig för oss. I stort sett sköter polisen sitt jobb bra. Jag vill ge en eloge till de flesta poliser där ute, men den här organisationen är inte speciellt effektiv. Ända sedan jag kom till justitieutskottet har jag undrat varför man inte tittar på om polisen utnyttjar sina resurser effektivt. Det finns en polisorganisationskommitté som kommer med en utredning den 31 mars. Den handlar om att slå ihop 21 spretiga myndigheter till förhoppningsvis en effektiv myndighet. Arbetslinjen har ju inte gått så bra. En annan paradgren är faktiskt rättsväsendet. Trots att man har tryckt in mer resurser till polisen - det har blivit över 20 000 poliser - utreds inte fler brott. Vi i oppositionen har talat om en sammanslagning av alla 21 myndigheterna ganska länge. Vi får väl säga: Bättre sent än aldrig. Det har varit en stor mediebevakning av polisen och deras arbete. Det har framkommit många negativa saker. Det finns också positiva saker, men det negativa överväger. Poliser långt ute på fältet vågar till exempel inte berätta och kritisera sina egna ledningar eftersom de då får ett icke önskvärt jobb eller blir förflyttade. Då håller de ju tyst. Så får det absolut inte vara. Jag tror att det blir en myndighet, men det är väldigt konstigt att polisutbildningen inte kommer samtidigt. Om den kommer senare säger jag: Grattis Alliansen! Den utredningen ska pågå i fyra år, och det har inte kommit något förslag. Jag håller med Elin. När vi frågar när den kommer får vi inga konkreta svar. Det är viktigt. En ny polisutbildning borde ha kommit samtidigt som det nu eventuellt blir en myndighet. Jag tror att arbetet kommer att stanna upp. När en ny polisutbildning kommer ska man förändra igen. Jag tycker att det är väldigt angeläget att polisen själva får möjlighet att forska fram de arbetsmetoder som är bäst för myndigheten. Nu vill vi tillsammans, S, V och MP, se en fungerande polis som ska finnas i hela landet. Precis som Elin säger fattas det poliser. Man är väldigt otrygg på landsbygden därför att man inte ser några poliser. Man får vänta väldigt länge och så vidare. Det måste bli en tillgänglig polis även för dem som bor på landsbygden. Vi menar att det är ganska enkelt. Det finns en utredning som regeringen själv har tillsatt. Den heter Se medborgarna . Där föreslog Lars Högdahl att man ska slå ihop statliga myndigheter med kommunala inrättningar, föreningar och det privata näringslivet i ett gemensamt servicekontor så att man kan hjälpa varandra. Den utredningen var klar 2009. Där har det inte heller kommit några förslag. Detta skulle vara en stor förbättring för servicen på landsbygden och de små orterna. De känner sig övergivna av staten. De bor snart i sina bilar eftersom de ska åka till en större ort för att få sin statliga service. Jag vill ha svar på om det finns någon tanke hos majoriteten. Har ni tittat på den här utredningen och sett vad den har föreslagit? Och om ni har tittat på den, finns det någonting som är intressant? Om man gör på det viset skulle det bli en bättre service från flera statliga myndigheter. Jag vill också ta upp vår gemensamma reservation om Frontex. Den var vi inne på i går kväll. Vi vill ha en utvärdering. Vänsterpartiet har också en reservation som jag inte lyfter upp till omröstning nu, men vi har den. Den handlar om att avveckla Frontex. Den har med vår kritik gentemot EU och vårt EU-motstånd att göra. Men nu har vi det ju, och då tycker vi att man bör utvärdera dess verksamhet. År 2005 var det 43 anställda i Frontex. År 2010 var de ca 300. År 2005 hade man en budget på 60 miljoner. Till 2010 har den svällt till 900 miljoner. Jag gissar, och det är ingen svår gissning, att man kanske är uppe på en summa omkring 1 miljard nu. Man har över 20 flygplan, 30 helikoptrar och 100 övriga fordon. Man kan fråga sig var stöd och hjälp när det gäller sjukvård, asylrätt och så vidare finns inom Frontex i dag. Det finns inte. Det finns också många anmärkningar på att Frontex är ute och stoppar människor från att söka asyl. Man åker i skrangliga båtar och så vidare. Kan man ta hand om de här människorna som hamnar i vattnet? En utvärdering av det här är högst angeläget. Jag har några frågor om polisutbildningen. När kommer den, och borde den inte ha kommit samtidigt som den här översynen? När det gäller Frontexverksamheten ställer jag samma frågor som Elin gjort förut, och vi får höra i replikskiften och kommande anföranden om vi får några svar av er. Det gäller också frågan om Eritreas indrivning av skatter som vi tycker är väldigt viktig. Det handlar faktiskt om att vi ska utreda den här frågan. Så svårt borde det inte vara. Jag menar också att det är inte bara Justitiedepartementet som ska vara inblandat i det här, utan det här är en regeringsfråga som skvätter över till flera departement, till exempel UD. För det kan väl inte vara så att man från UD:s sida duckar för att man har bedrivit tyst diplomati när det gäller de journalister som far illa där nere? (Applåder)

Roger Haddad (FP)

Anf. 158 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Låt oss först konstatera att alliansregeringen de senaste åren prioriterat svensk polis. Drygt 30 000 personer är anställda inom polismyndigheten varav 20 400 är poliser, och jag tror att de kan ha blivit ännu fler. Det är en fantastisk utveckling! Detta innebär också initialt att fler brott kommer att anmälas, men på sikt är vårt mål från alliansregeringen att färre brott ska begås genom polisens insatser och förebyggande arbete. Svensk polis måste bli effektivare och leva upp till de höga förväntningar som våra medborgare har på polisen. Här kan nämnas det allt högre förtroendet för polisen, vilket är mycket positivt. Polisens framtida organisation börjar klarna. Vår förhoppning är att det blir en tydlig och stark organisation med en myndighet som bättre kan prioritera sina resurser, inte minst när det kommer till specifika nationella enheter som behöver resursmobilisering. Rikskriminalpolisens arbete mot grov kriminalitet och det operativa rådet är exempel på det. De tragiska händelserna i Malmö visar på behovet av att snabbt kunna sätta in förstärkning med specialister men också vikten av att vi behöver ta krafttag mot de grovt kriminella tillsammans med andra myndigheter, precis som Rikskriminalpolisen har jobbat och i dag jobbar med Skatteverket, tullen, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan för att komma åt de kriminellas pengar. Fru talman! Det finns fortfarande stora utmaningar. Många orter har ingen polisiär närvaro. Andra polisdistrikt har resurser men inga sökande poliser till just deras orter. Kompetensförsörjningen inom svensk polis förblir en kommande stor fråga, och från Folkpartiets sida vill vi betona vikten av olika specialiseringar inom svensk polis men också vikten av att polisen även i den kommande organisationen kan genomföra lokala rekryteringar. Det är viktigt att man får rätt medarbetare på rätt plats, och helst ska det också vara långsiktigt. Vi vet också att lokala poliskontor med närpoliser kan göra skillnad. Det visar inte minst polisens siffror från Stockholms län. Ett antal motioner handlar om att man vill gå in och detaljstyra hur resursfördelningen inom polisen ska ske, och utskottet landar på det enda rimliga, nämligen att Rikspolisstyrelsen bäst kan göra sådana bedömningar. Polisutbildningen har nämnts tidigare och diskuteras just nu. Den behöver reformeras, men jag tror inte att vi ska gå åt det håll som Socialdemokraterna vill, utan jag tror att den ska anpassas till det verkliga behov som finns i dag. Det vore enligt mig olyckligt att ensidigt driva en ytterligare akademisering av polisutbildningen. Fru talman! Polisen måste bli mer effektiv, och på ett antal viktiga punkter har inte myndigheterna uppnått våra uppställda mål. Antalet personuppklarade brott har minskat. Vi ser till exempel en liten ökning av våldsbrott, men även andelen redovisade ärenden till åklagare har minskat. Polisen konstaterar själv att arbetsproduktiviteten har minskat för flera brottskategorier. Vi kan dock notera ett par positiva händelser. Handläggningstiden har minskat men också tiden för uppklarande av brott mot person. Ska polisen bli effektiv krävs samtidigt att domstols- och åklagarväsendet fungerar. Här har alliansregeringen gjort breda satsningar. Ett exempel är Åklagarmyndighetens koncentration av hanteringen av mängdbrott. Ett annat är myndighetens prioritering av alliansregeringens uppdrag att fokusera på ungdomar. Det är också viktigt att straffskalan används så att de som begår brott ser en konsekvens av sina handlingar. Man möter ibland ute på polisstationerna en frustration över att enskilda brottslingar gång på gång återkommer i registret då deras tidigare småbrott avskrivits. Jag vet också att polisen gör en viktig insats när det gäller det brottsförebyggande arbetet, inte minst med fokus på ungdomar men också när det gäller våld i offentlig miljö. Låt mig här betona vikten av samverkan med landets kommuner men också av att enskilda medborgare ställer upp och bidrar med information till polisen. Fru talman! Polisens metoder är viktiga och kan påverka myndighetens effektivitet. Men här är det alltid överväganden som behöver göras, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. Det finns förslag som vill ge långtgående mandat till polisen, men motionerna avstyrks då utskottet inte vill föregå beredningen av förslagen som nu ligger på justitieministerns bord. En viktig fråga är polisens befogenheter. Vi är öppna för att diskutera och överväga fler instrument till polisens verktygslåda. Parallellt sker också just nu en diskussion om polisens arbetsuppgifter. Det är rimligt med effektiviseringskrav och krav på att polisen ska prioritera sina resurser på att förebygga och förhindra brott men också på att få fast dem som begår brott. Samtidigt kräver detta att vi avbyråkratiserar delar av polisens uppgifter. Polisen har nyligen genom ett nytt regelverk tillförts nytt mandat i förundersökningsarbetet när det gäller ungdomsbrott, och det finns ytterligare en utredning som tittar på en eventuell utvidgning av detta uppdrag. Utskottet säger i sitt betänkande i dag nej till att ge svensk polis ytterligare befogenheter när det gäller exempelvis brottsprovokation. I Folkpartiet diskuterar vi förstås även detta, men det är bra med en rejäl diskussion för och emot innan vi hastar fram nya befogenheter av den här karaktären. Däremot har vi för att förstärka Säkerhetspolisens verktygslåda tillsammans med allianspartierna föreslagit att man ska få beställa signalspaning via Försvarets radioanstalt. Om Rikskriminalpolisen också ska ha tillgång vill vi först lyssna in de olika argumenten från den remissrunda som just avslutats. Fru talman! Gränskontroller lyfts fram i betänkandet, och under hösten hade vi i utskottet en bred diskussion kring Sveriges ansvar kontra EU-kommissionens mandat. Parallellt diskuterades EU-myndigheten Frontex. Helt klart har byrån nu fått ett antal tydliga och viktiga uppdrag. Exempelvis ska Frontex ta fram en strategi för grundläggande fri- och rättigheter och ta fram en uppförandekod för att garantera rättsprincipen om dessa rättigheter med särskilt fokus på ensamkommande barn och utsatta personer. Det är obegripligt för mig att Vänsterpartiet driver linjen att verksamheten ska avvecklas i stället för att välkomna parlamentets tuffare styrning av Frontex. När det gäller Eritreas regering och så kallade indrivning av skatter i Sverige kommer min kollega Fredrik Malm att återkomma i detta ärende. Jag vill dock redan här säga - vi vet att ett antal ärenden har polisanmälts - att även om utskottet i dag inte tar ett steg framåt i det här ärendet är det viktigt att Sveriges riksdag och regering bevakar det och agerar om det visar sig att eritreanska myndigheter aktivt och systematiskt genom hot och utpressning driver in skatter av exileritreaner. Det är ingenting som vi kan acceptera. (Applåder)

Lena Olsson (V)

Anf. 159 Lena Olsson (V)

Fru talman! Roger Haddad talade om polisutbildning, och jag trodde inte att jag hörde rätt. Jag fick dock intygat av mina bänkkamrater att han är emot en akademisering av polisutbildningen. Det sades ganska klart och tydligt. Jag undrar om det är därför vi inte får något förslag från regeringen. Är det någonting som Folkpartiet tycker eller tycker hela Alliansen det? Det var väldigt överraskande, måste jag säga, eftersom jag inte hört det tidigare. Menar Roger Haddad eller hela Alliansen att det inte kommer att bli någon högskolebaserad polisutbildning? Jag vill påminna om att remissinstanserna var mycket positiva till utredningen. Rikspolischefen tycker att man ska ha en sådan, och även Polisförbundet har tryckt på hårt för att få det. Det skulle gynna polisen om de genom forskning fick fram de bästa metoderna för att få en bättre brottsuppklaring. En förklaring, Roger Haddad, behöver vi nog få.

Roger Haddad (FP)

Anf. 160 Roger Haddad (FP)

Fru talman! I denna debatt representerar jag Folkpartiets åsikter. Alliansen diskuterar detta och det pågår diskussioner i Regeringskansliet. Det är därför det inte finns något förslag. Annars skulle det ha kommit. Lena Olsson pekar själv på dålig polisiär närvaro och så vidare, och jag nämnde i mitt anförande svårigheten för vissa polisdistrikt och orter att över huvud taget få sökande. Vi som sitter i styrelsen för Rikspolisstyrelsen får ta del av personalpolitiska föredragningar. Där finns starka synpunkter, och utöver den specialistkompetens och den utredningskompetens som finns efterfrågar man mer handledning och mer handfast erfarenhet. Folkpartiet tycker att vi borde överväga två olika inriktningar. Den utbildning vi har i dag tycker vi inte ska akademiseras ytterligare. Eftersom jag också är utbildningspolitiker skulle jag gärna även titta på yrkeshögskolemyndigheten och den typen av spår för att se hur vi kan få in fler kategorier i polisyrket och därmed underlätta för kommuner som Kungsör, Arboga och Laxå att alls få poliser som vill vara ute på torget, tala med människor, gå till fritidsgårdarna. De behöver inte alltid ha expert-, specialist-, utredningskompetens. Alla håller ju inte på med exempelvis narkotika- och mordärenden.

Lena Olsson (V)

Anf. 161 Lena Olsson (V)

Fru talman! Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av det som sades. Jag har talat med många poliser i mitt hemlän och haft telefonkontakt med andra. Polisförbundet är en tung remissinstans, och jag tycker att poliser bör kunna studera tillsammans med andra. Man har utbyte av varandra. När jag var på studiebesök vid Polishögskolan i Umeå visade det sig att de har stor nytta av att träffa andra studenter. Vad gäller akademisering vill jag säga att om det ligger på högskolorna är det naturligtvis mycket lättare att rekrytera också från de mindre orterna i landet. Om jag förstår det hela rätt finns det ytterligare en spricka i Alliansen vad gäller polisutbildningen.

Roger Haddad (FP)

Anf. 162 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Oavsett om man går på gymnasiet, yrkeshögskolan, vuxenutbildningen eller högskolan studerar man med andra. Det är sällan man sitter ensam på sin kammare. I så fall har Lena Olsson inte hängt med i utbildningspolitiken. Lena Olsson och Vänsterpartiet har sina kontakter, besöker sina polisdistrikt. Folkpartiet och de andra partierna gör sina besök och hör argument för och emot. Det finns problem med den nuvarande utbildningen. Den är inte hundraprocentig. Ni har själva, Lena Olsson, sagt att den ska reformeras. Lika ofta som ni hör att den ska akademiseras ytterligare får vi höra att vi behöver mer yrkesinriktad kompetens i polisutbildningen. Antagningstrycket till polisutbildningen är jättehögt. Det är en av våra populäraste utbildningar. Men det löser inte problemet för Laxå, Kungsör, Köping och Arboga. För de polischeferna spelar det ingen roll om man studerat tre år eller fem år. De vill ha stabila, sjysta tjejer och killar som är beredda att jobba på torget på dessa orter. Deras stora problem är att de har pengar men inga poliser, och det problemet löser vi inte med Vänsterpartiets förslag.

Elin Lundgren (S)

Anf. 163 Elin Lundgren (S)

Fru talman! Det var onekligen mycket klargörande. Jag hade för avsikt att invänta Moderaternas anförande för att fråga dem hur Alliansen tänker förhålla sig till polisutbildningen utifrån det jag sade. Jag har också gjort lite research i dag och kollat att Centerpartiet varit tydliga med att de vill ha en högskoleutbildning, något de sade senast på Folk och Försvar. Jag hade tänkt fråga Moderaterna om det är de som blockerar att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning. Nu förstår jag att så inte alls är fallet, utan det är Folkpartiet som inte vill det. Jag lyssnade lite grann på vad du sade, Roger Haddad. Låt mig säga att det inte handlar om att utbilda ett antal experter. Det handlar om att höja nivån på hela polisutbildningen, något som vi anser verkligen behövs utifrån de effektivitetsproblem som polisen har. Det är spännande att höra att Folkpartiet gör helt andra bedömningar än polisen själv, andra än Polisförbundet och utredaren som tittat på detta. Nu var du lite diffus, Roger Haddad, när du berättade vilka du talat med som inte vill ha en högskoleutbildning. Du får därför gärna berätta vilka det är som inte vill ha det.

Roger Haddad (FP)

Anf. 164 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Ni har själva, Elin Lundgren, sagt att polisutbildningen behöver reformeras. Det tycker vi också. Även jag har tagit del av remisserna och vet vad Polisförbundet tycker, men jag behöver inte alltid ansluta mig till exakt vad Polisförbundet tycker. Uppenbarligen gör Socialdemokraterna det. Vi har inte diskuterat färdigt i Folkpartiet, men när vi besöker polisstationer är det inte fler år på högskolan och ännu mer specialistkompetens och expertkompetens de efterfrågar. Västerås rekryterar poliser, och de vill till Stockholm. Köping rekryterar poliser, och de vill till Västerås. Kvar står ett antal kommuner utan poliser, och ni har inte ett enda förslag på hur Laxå, Kungsör och Arboga ska få det. Det spelar ingen roll hur långa utbildningarna är, det spelar ingen roll hur mycket pengar ni pumpar in i polisens budget, för ingen vill vara där ute. Och det absolut viktigaste är väl ändå att våra invånare i Västmanland, i min valkrets, får en lokal, permanent polis på plats.

Elin Lundgren (S)

Anf. 165 Elin Lundgren (S)

Fru talman! Till skillnad från Roger Haddad tycker jag att det spelar roll vilken typ av poliser vi har. Har vi dåliga poliser i Laxå gör det ju inte särskilt stor skillnad. Roger Haddad får det att låta som om det är stor skillnad mellan en högskoleutbildning och den utbildning som finns i dag, till exempel i tid. De förslag jag sett på hur en högskoleutbildning för poliser skulle kunna se ut handlar om tre år. Det skulle i så fall vara en termin längre än den polisutbildning som finns i dag men vara upplagd på ett helt annat sätt. Finessen med att finnas i högskolemiljö är att ha möjligheter att forska. Det är där bristerna finns inom polisen. Man ska kunna veta att det man jobbar med faktiskt är effektivt och gör skillnad. Det är den typen av poliser vi vill ha i Laxå och på de andra ställena som Roger Haddad nämnde. Om det inte kommer den typen av framåtsyftande utbildning som vill effektivisera polisen, som vill att vi ska ha de absolut bästa poliserna ute, då blir det inte särskilt mycket över huvud taget. Du har fortfarande inte berättat vilka inflytelserika och relevanta personer - förutom i det egna partiet, Folkpartiet - som kan mycket om detta och som skulle ha väldigt hårda argument mot att göra polisen till en högskoleutbildning. Roger Haddad nämner inte vem det är som har någonting emot detta. Han får det också att låta som att det bara är Polisförbundet som tycker så här och att vi skulle gå i deras ledband. Så är det självklart inte, och det tror jag att Roger Haddad är mycket väl medveten om. Kan nu Roger bara berätta vilka inom polisvärlden som har så himla mycket emot att polisen skulle få en högskoleutbildning?

Roger Haddad (FP)

Anf. 166 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Det här bekräftar bara den bild som Socialdemokraterna generellt har haft av utbildningssystemet. Man har akademiserat yrkesutbildningen på gymnasiet. Uppenbarligen nedvärderar man tyvärr indirekt till exempel yrkeshögskolan, som är en av våra mest seriösa och acceptabla insatser. 86 procent av dem som gått yrkeshögskolan - det är allt mellan sex månader och två år; undantagsvis finns även fyraåriga utbildningar - får jobb eller startar eget företag inom sex månader efter avslutade studier. Det finns väldigt kvalificerade yrkesutbildningar även i yrkeshögskolans regi. Jag förstår inte varför man inte skulle kunna ha ett yrkeshögskolespår för poliser som aktivt vill jobba ute i tjänst på fritidsgårdar, skolor och så vidare, samtidigt som till exempel narkotikapolisen i Västerås behöver avancerade utredare och specialister. Då kan de väl gå den här två och ett halvt-åriga utbildningen, eller så har de kanske läst beteendevetenskap eller någon annan akademisk utbildning som förstärker den kompetensen. Ni verkar ha tappat markkontakten helt och hållet. Ni går på lite remisser och Polisförbundets uttalanden, men uppenbarligen besöker ni inte så ofta polisstationer på mindre orter och pratar med polischefer om deras vardagliga utmaningar när de inte kan rekrytera. I storstäderna är det inga problem, men på de mindre orterna har socialdemokraten Elin Lundgren inte ett enda svar, och det beklagar jag.

Krister Hammarbergh (M)

Anf. 167 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Det blir i den här debatten uppenbart att den verklighet man står på för att fatta beslut ibland kan vara lite olika. Ibland tror jag dessutom att det kan vara så att retoriken tar över verkligheten och det blir svårt att känna igen sig. Jag blev lite orolig över den bild Elin Lundgren försökte sätta när hon hade sitt inledningsanförande. Hon säger att hon vill ha en väl utbildad polis. Det vill vi alla, men jag vill nog hävda att vi har en väl utbildad polis i dag. Jag vill inte att vi ska sätta bilden av att den poliskår vi har i dag inte är välutbildad. Den är duktig. Hon säger att vi ska ha en modern polis. Jag vill hävda att vår polis är modern. Jag vill inte sätta bilden att vår polis skulle vara omodern. Utbildningen ska vara attraktiv, säger hon. Den är väldigt attraktiv i dag. Som sagt är det få utbildningar som har så högt söktryck. Men sedan räddade hon tillställningen på slutet och kunde konstatera att både män och kvinnor som arbetar som poliser gör ett duktigt jobb varenda dag. Det var väl skönt att den verklighetsbilden också kom, för det är min verklighetsbild. Vi har en svensk polis som gör ett gediget och gott arbete i sin helhet. Sedan finns det alltid problem. Dem ska vi fokusera på och lösa. Men att ge en generell bild av att vi har en omodern, icke-attraktiv och dåligt utbildad polis ställer jag inte upp på. Det är felaktigt. Tyvärr kom också nu i replikskiftet bilden av att vi inte ska ha en dålig polis - jag hoppas att det inte är bilden - och att polisen ska göra skillnad. Jag vill nog hävda att polisen gör skillnad i dag. Jag tror att det är viktigt vilken bild vi försöker sätta av hur verkligheten fungerar och hur verkligheten ser ut. Detta innebär inte att vi inte ska kunna se över polisutbildningen. Precis som justitieministern tidigare meddelat kommer ett besked under 2012. Det innebär inte, trots att vi har en välutbildad polis i dag, att vi inte skulle kunna se över vissa delar och göra förändringar i polisutbildningen för att hänga med. Världsbilden kan som sagt skilja sig åt. Det har förts en diskussion om resurstillskott. Det verifieras av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets anföranden under den här debatten att det har skett stora resurstillskott från att tidigare ha varit minskningar. Tidigare hade polisen ungefär lika många anställda varje år. Nu bekräftar även oppositionen att antalet poliser ökat. Nu handlar det snarare om att vissa delar av polisväsendet har fått större resurstillskott än andra delar. Det är bara en bekräftelse på den stora satsning som har gjorts de senaste åren. Den har varit viktig och riktig, därför att den har inneburit att vi i dag har fler välutbildade poliser och fler civilanställda än tidigare, oavsett vad som har sagts tidigare i debatten. Även detta handlar om världsbilden. Vi har fler anställda än någonsin, och de gör ett viktigt jobb. Sedan finns det problemställningar. Dem är vi satta att lösa, och vi ska ta tag i dem. Man har lyft fram till exempel den grova organiserade brottsligheten, som vi i ett naivt, kan man tycka, skede i Sverige, i början av och i mitten av 90-talet, lät komma in alldeles för långt. Den här regeringen har inlett en satsning. Det har varit viktigt. Det fanns tidigare ett operativt råd som var ganska tandlöst. Det hände inte särskilt mycket. Det har varit viktigt att vi fått den samlade satsningen mot grov organiserad brottslighet, där inte bara polisen utan även andra myndigheter jobbar smartare och där inte minst också den kommunala sektorn är med. Vi har i dag samverkansavtal över hela landet. Det är viktigt. Vi kommer inte att klara av den här kampen annars. Det är en ny utmaning. Det är inte minst därför också EU-samarbetet är viktigt. I går diskuterade vi gränsövervakningssystem. Det är också en del i kampen mot grov organiserad brottslighet och trafficking. Vi kommer att få fortsätta att arbeta med detta rent politiskt, för brottsligheten kommer inte att ge upp. Men det görs saker, och det går år rätt håll. Vi ska fortsätta att lösa problem. Det finns ett bekymmer. Delar av polisen nyttjar inte fullt ut de resurstillskott som har kommit på bästa möjliga sätt. Detta har lyfts fram också av Vänsterpartiet, och det är en viktig problemställning. Vi ser i dag i Sverige att det skiljer sig oförklarligt mycket mellan olika polismyndigheter ute i landet hur väl man lyckas. Vissa lyckas alltid bra år efter år. Andra gör det inte. Detta är inte acceptabelt. Oavsett var i landet man är bosatt ska man ha en tillgänglig och synlig men också effektiv polis som klarar av att lösa brott och arbeta brottsförebyggande. Därför har det varit viktigt att den här regeringen tillsatt en polisorganisationskommitté som de facto ordentligt har gått igenom vad hindren består i för att få en ökad effektivitet och sedan kunna föreslå lösningar. En del av problemen med de skiftande resultaten är en bristande flexibilitet. Vi har inte en myndighet utan 21 myndigheter, det som nu är Rikskriminalen och Rikspolisstyrelsen, vilket gör att man blir inflexibel. Det finns många gånger risk att det måste vara ett konsensusförfarande, där den som vill minst vinner. Fungerande metoder tar alldeles för lång tid på sig för att kunna spridas till andra delar och få de goda resultaten. Vi har ibland fått en nästan förvirrande chefstäthet och dessutom olika tillämpningar i det rent polisiära arbetet. Så ska det inte vara. Därför har Polisorganisationskommittén varit viktig. Den 30 mars lämnas det här betänkandet över. Glädjande nog kommer en massiv majoritet av de svenska partierna att ställa upp på en väl fungerande lösning. Om vi politiska partier nu gör verkstad av detta är det den största sak som hänt svensk polis sedan 1965, då vi gick från en kommunal till en statlig polis. Det är den största förändringen. Det är väl ingen större hemlighet att det som kommer att föreslås är en svensk polis, och jag tror att det absolut är en förutsättning för att vi ska kunna få de önskade bättre resultaten. Men vi ska också ha klart för oss att en organisationsförändring inte löser alla problem. Det är en förutsättning. Det är också viktigt att vi får i gång en diskussion om arbetsmetodik internt i polisen. Inte minst av den anledningen och till det som kommer att komma efter Polisorganisationskommitténs betänkande arrangerade vi moderater ett seminarium i riksdagen precis efter årsskiftet. Det var för att lyfta upp polismetoder och visa fram en del. Det finns också många andra metoder, men detta gäller arbetsmetoden lean production inom polisväsendet. Syftet med detta är att få i gång processerna inom polisen. Det handlar om att nu inte bara fokusera på en förändrad organisation utan också börja fokusera på hur man ska föra över kunskaper, jobba enklare och snabbare och ta till vara de resurser som finns. Vi har alla partier ett ansvar att försöka föra den diskussionen och försöka stötta och hjälpa till på de ställen där det behövs. I grund och botten har vi en väl fungerande polis. Det finns saker som kan bli bättre. Polisen granskas nu starkt av medierna. Det är riktigt. Medierna ska göra det. Det ger en bild och lyfter fram problemställningarna. Vi ska följa dem. Men i det stora hela har vi en duktig och väl fungerande polis. Det är min bild. Det har lyfts upp viktiga saker och många detaljer. Betänkandet innehåller många olika saker. Jag kan absolut hålla med om det Miljöpartiet lyfte fram om barnsexturismen. Jag tycker att vi ska fortsätta det arbetet. Det är bra att vi nu har en permanent del inom Rikskriminalen som jobbar just med de frågorna. Det gäller inte bara barnsexturismen utan också arbetet mot pedofiler och barnpornografi. Vi har kommit längre i det internationella samarbetet. Det är bra att vi har fått snurr inom Europeiska unionen efter det svenska ordförandeskapet när det gäller den typen av frågor. Tillsammans kan vi fortsätta att jobba vidare, följa utvecklingen och förhoppningsvis få bättre resultat. Det är en fruktansvärd del av brottsligheten liksom annan brottslighet. Fru talman! Jag önskar att vi bifaller förslaget i betänkandet. Vi har en spännande tid framför oss när det gäller svensk polis och dess förändringar. Det gäller arbetsmetoder, en förändrad organisation och också hur vi ska se på det sätt poliser ska få sin utbildning. (Applåder)

Elin Lundgren (S)

Anf. 168 Elin Lundgren (S)

Fru talman! Det kommer förmodligen inte som en överraskning att jag har för avsikt att fråga Krister Hammarbergh och Moderaterna vad de anser om utformningen av polisutbildningen. Jag undrar helt enkelt om Moderaterna står på den sida där förutom vi också Polisförbundet, rikspolischefen och den utredning som kom för fyra år sedan står eller om de står på samma sida som Folkpartiet gör som inte anser att polisutbildningen behöver bli en högskoleutbildning. Det är min enkla fråga till Hammarbergh. Hur ser ni på polisutbildningen?

Krister Hammarbergh (M)

Anf. 169 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Det är riktigt att vi ganska ofta har haft diskussioner med Polisförbundet. Vi har också haft diskussioner som jag nu inte tänker referera här. Man får lite grann problematisera effekter, vad som händer och hur man ska kunna utforma saker bäst. Det är viktigt att man har den typen av diskussioner. Jag vill hänvisa till justitieministern, som tillika är nymoderat, och till att besked kommer under 2012.

Elin Lundgren (S)

Anf. 170 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Jag tror inte att det bara är jag och Socialdemokraterna som funderar. Det är ganska många människor som väntar på ett besked. Det verkar som att Moderaternas och Hammarberghs enda besked är att det försiggår diskussioner. Det betyder i så fall att de inte ens vill dela med sig av vilken inställning de har i diskussionerna. Moderaterna vill inte berätta om de vill ha den polisutbildning som finns nu. Moderaterna vill inte ta ställning för om det ska vara en utbildning som är högskolebaserad. Moderaterna vill inte ta ställning för någonting alls för att diskussioner pågår. Är vänta det enda alternativet som ges till alla dem, Polisförbundet och rikspolischefen, som väntar? Har Moderaterna ingen egen ingång i diskussionerna som förs?

Krister Hammarbergh (M)

Anf. 171 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Först vill jag påminna om det jag sade inledningsvis. Det är väldigt viktigt vilken världsbild vi har och vad vi förmedlar. Vi har en välutbildad svensk polis. Jag hoppas att Elin delar den uppfattningen. Vi har en modern svensk polis. Jag hoppas att hon delar den uppfattningen. Det är inte så att vi har en uselt utbildad polis i Sverige. Vi har en väl fungerande polis. Jag hoppas att hon också kan dela den uppfattningen. Det sades tidigare i debatten att det inte kommer att fungera med en omorganisation om man inte har förändrat polisutbildningen. Det var förvisso inte Elin Lundgren som sade det. Jag vet inte riktigt hur man har tänkt. Det är väl inte så att man ska göra sig av med de poliser som redan finns i dag bara för att vi omorganiserar polisen? De fungerar mycket väl. Elin Lundgren får ge sig till tåls lite grann eller alternativt byta sida och gå med i Moderaterna. Hon är välkommen in i diskussionerna.

Lena Olsson (V)

Anf. 172 Lena Olsson (V)

Herr talman! Vi har fått väldigt klara besked från Folkpartiet här i kväll angående polisutbildningen, Krister Hammarbergh. Nu blev det inte något direkt svar i det sista replikskiftet. Jag ställer frågan precis som Elin. Moderaterna har väl en åsikt och en ingång i den här frågan? Centerpartiet har klart och tydligt uttryckt att man vill ha en akademisk polisutbildning. Det borde man ändå kunna tala om. Det har Folkpartiet gjort. De har talat om att de inte tycker det. Därför bör Elin Lundgren och jag, Lena Olsson, få ett svar. Jag ställde några frågor i mitt anförande. Utredningen SoU2009:92 Se medborgaren handlar om hur man ska tillförsäkra statlig service på mindre orter där till exempel Försäkringskassan eller Skatteverket har försvunnit. Man ska även på mindre orter ha tillgång till service. I den utredningen föreslår man att också polisen skulle kunna vara i sådana samverkanskontor tillsammans med det privata näringslivet och kommuner men också föreningar. Allt detta är för att upprätthålla en statlig service som Sveriges medborgare har rättighet till över hela landet. Vad vill Moderaterna? Du kan först svara på det. Vill ni ha en akademisk polisutbildning eller inte?

Krister Hammarbergh (M)

Anf. 173 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag bör lämpligen inte ställa någon motfråga eftersom jag tror att Lena Olsson inte har rätt att säga någonting mer. Jag borde ha gjort det förra gången. Jag har fortfarande svårt att förstå att i en förändrad organisation av polisen är det inte möjligt med en förändrad polisutbildning. Jag vill nog hävda att de 20 000 poliser vi i dag har anställda ska fortsätta att vara anställda. Det finns anledning att se över polisutbildningen. Nu vet inte jag hur den politiska processen går till i Vänsterpartiet. Men hos oss gör vi överväganden och tittar och vänder på saken. Vi tar reda på saker innan vi bestämmer oss. Det kan vara så att det fungerar tvärtom i Vänsterpartiet. Men det vet jag ingenting om. Först tar vi reda på saker, och sedan beslutar vi oss. När det gäller Se medborgaren och medborgarkontoren är jag själv mycket positiv. De finns runt om i landet. Vi har bland annat ett i min hemkommun. Det fungerar ypperligt. Det finns en strävan att försöka få ihop många myndigheter på mindre orter. Det är inte minst för att man jobbar bättre när man sitter tillsammans. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är typiska exempel. Man ska heller inte utesluta att polismyndigheten kan arbeta tillsammans inom samma lokalitet. Det ser ut så i olika delar av landet redan i dag. Jag är mycket positiv till det.

Lena Olsson (V)

Anf. 174 Lena Olsson (V)

Herr talman! När det gäller hur det går till i Vänsterpartiet brukar vi fundera på olika förslag och så vidare. Men jag tror att vi är lite snabbare. Den här utredningen fyller fyra år nu. Så tröga kan vi väl ändå inte vara? Ni borde kunna ge besked om det. Man behöver inte läsa en utredning i fyra år. Remissinstanserna är till stor del positiva. Rikspolischefen har också uttryckt att han är väldigt positiv till detta och Polisförbundet plus alla andra kontakter som jag har haft som tydligen inte andra har haft. Det är bra med medborgarkontor. Det är jättepositivt att Krister tycker att det är bra. Det är bara synd att det har spruckit på en del ställen där det inte fungerar längre. Att man stoppar in poliser där det redan finns medborgarkontor är jättebra, men det behövs fler. Vi täcker inte hela landet, mindre orter, mindre kommuner. Det finns medborgarkontor i städer, men det finns inte överallt. Om det finns intresse från regeringssidan att tillskapa sådana borde man ha kommit med något förslag utifrån utredningen.

Krister Hammarbergh (M)

Anf. 175 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag kan bara konstatera återigen att jag är mycket positiv till medborgarkontor och kan bara beklaga de tillfällen där det spricker. Det är många myndigheter som ska samverka i olika delar, och det möter ibland problem. Men i grund och botten är det en god idé, och det är en strävan inte minst från min sida. Här tror jag att Lena Olsson och jag kan ha lite liknande perspektiv trots att vi kommer från olika partier, därför att vi kommer från delar av landet som ser nyttan av detta. I vår del har vi ett medborgarkontor som ligger utanför stadskärnan, och det betjänar norra kommundelen. Jag tycker att det är väldigt bra.

Johan Linander (C)

Anf. 176 Johan Linander (C)

Herr talman! I dag debatterar vi alltså polisfrågor här, även om det kanske har varit lite ensidigt vilka frågor som har debatterats. Det är 61 motionsyrkanden som har lämnats in under allmänna motionsperioden förra året. Detta är en mer eller mindre återkommande debatt som vi har varje år. Och även om polisfrågor alltid är intressanta och aktuella brukar det nästan alltid vara samma frågor som vi debatterar, men det finns ett par helt nya frågor i betänkandet som jag tänker ta upp lite senare. Först vill jag säga några ord om polisens organisation och den polisorganisationskommitté som presenterar sitt betänkande den 30 mars. Kommittén har jobbat i mer än ett och ett halvt år och har ledamöter från samtliga riksdagspartier. Där har alla partier deltagit och bidragit på ett positivt sätt. Vi har valt att försöka komma överens i stället för att söka konfrontation. Det känns mycket bra att det finns ett brett stöd för de förslag som kommer att läggas fram. Det ökar dessutom möjligheten för ett snabbare och smidigare genomförande. En del av de reservationer som finns i dagens betänkande berörs direkt eller indirekt av Polisorganisationskommitténs förslag. Det gäller till exempel polisnärvaro i hela landet och kriminalsökhundar som nationell resurs. Även det förslag som det inte finns någon reservation om men som Elin Lundgren tog upp, det som vi kallar Reko, hade det varit lämpligt att ta upp när vi utreder hela polisorganisationen. Men er representant i Polisorganisationskommittén ville inte ta upp frågan där, så förutsättningarna att få något genomfört om man inte ens tar upp det när vi utreder polisens organisation är kanske inte så stor. Jag kan inte heller låta bli att kommentera en annan del av Elin Lundgrens anförande. Hon nämnde att Socialdemokraterna vill höja minimistraffet för grovt vapenbrott till ett år för att möjliggöra hemlig teleavlyssning. Det kanske är bra. Minimistraffet för grovt vapenbrott behöver höjas. Det kan vi nog vara överens om. Men för att få använda hemlig teleavlyssning måste minimistraffet vara minst två år, så det kanske inte var det bästa argumentet. Men vi kan nog vara överens om att straffet behöver höjas. Även vissa andra reservationer i betänkandet känns lite märkliga. En reservation som Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tillsammans handlar om att utreda hemliga tvångsmedels effektivitet. Då kan man påpeka att det redan pågår en sådan översyn av de hemliga tvångsmedlen. Den blir klar den 30 juni i år. Då frågar man sig: Vill ni avbryta den översyn som pågår, eller vill ni att frågan ska utredas en gång till fast den andra utredningen snart är klar? Det kan vara intressant att veta. Herr talman! Det finns väldigt många som har synpunkter på hur polisen arbetar och styrs, om misslyckanden och om vad som borde göras annorlunda. Precis som många andra vill jag säga att vi har väldigt många bra poliser som gör ett väldigt bra arbete dagarna i ända. De sliter och kämpar för att göra vårt samhälle tryggare, för att förebygga brott och utreda brott. Samtidigt vill jag också säga att vi ställer högre krav på svensk polis. Resultaten måste faktiskt förbättras. Och det finns oacceptabla skillnader mellan olika länspolismyndigheter. Det är inte den enskilde polismannen på fältet som ska ha skulden för detta, utan det är den organisation som vi alla har varit med och beslutat om. Dagens polisorganisation med Rikspolisstyrelsen och 21 länspolismyndigheter är mycket svårstyrd. De flesta tror att rikspolischefen är chef över Sveriges poliser, men så är inte alls fallet. Rikspolischefen är faktiskt chef över ganska få poliser. Organisationsförändringen till en nationell polismyndighet är verkligen välkommen. Det blir ingen liten myndighet utan landets största med en budget på över 20 miljarder kronor, men den blir ändå mer möjlig att styra och leda än dagens organisation. Samtidigt som svensk polis behöver organiseras på ett nytt sätt med en nationell polismyndighet måste det betonas att det är polisen lokalt som gör samhället tryggare och som kan förebygga brott. Det måste finnas poliser nära och tillgängliga, och det är lika viktigt i Norrlands inland som i Stockholms förorter. Det är genom en nära kontakt mellan polisen och medborgarna som man kan bygga upp förtroendet som gör att man kan utreda brott och förebygga brott. Jag vill också ta upp två frågor som jag tror att vi inte har debatterat här i kammaren förut. Jag börjar med Sverigedemokraternas reservation, som tydligen Mikael Jansson ska prata mer om här senare, om att bygga upp en svensk gendarmeriorganisation vid sidan om den ordinarie polisen, som ett slags mellanting mellan polis och militär. Gendarmeri finns i ganska många länder, även i Europa. Men trenden är att de flesta länder börjar inse att olika sorters polisorganisationer ställer till med problem. Det ställer till med problem vad gäller underrättelser mellan organisationerna, och det blir lätt prestige mellan organisationerna och osäkerhet om vem som ska göra vad. I Sverige har vi en ordning där militären kan hjälpa polisen i alldeles speciella situationer, men i övrigt tycker vi att det är viktigt att hålla isär militär och polis. Man funderar på hur Sverigedemokraterna kan tycka att vårt land skulle bli tryggare med ytterligare en polisstyrka som dessutom skulle vara militärt organiserad. Den andra frågan som är ny för utskottet och även för riksdagen, skulle jag tro, är frågan om Eritreas beskattning av exileritreaner. Utskottet har fått ett tydligt besked från Utrikesdepartementet att folkrätten ger en stat rätt att ta ut skatt även om personen inte längre bor i landet. Dock är det inte tillåtet att vidta åtgärder för att driva in skatt på ett annat lands territorium. Det betyder att det är tillåtet att ta ut skatt av den som vill betala, men det är inte tillåtet att driva in pengarna med något slags exekutiva åtgärder. Det finns ett antal polisanmälningar om att det förekommer utpressning och hot här i Sverige mot exileritreaner för att de ska betala in skatten på 2 procent. Polisens undersökning av detta pågår, och den ska vi från politiskt håll över huvud taget inte påverka. Det är polis bäst på. De ska utreda huruvida brott har begåtts. Det är inte en politisk fråga. Först när polisen är klar går det att bedöma om det behövs några ytterligare politiska initiativ i denna fråga. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det givetvis ska vara fritt att betala för den som vill, men det ska vara lika givet att den som inte vill betala inte heller ska behöva göra det. Nu, herr talman, skulle jag egentligen vara klar eftersom det har gått åtta minuter. Men jag känner att jag också måste säga någonting om polisutbildningen. Jag kan ju alltid förekomma replikanterna. Centerpartiet vill ha en akademisk polisutbildning. Men vi vill inte se en utbildning där alla ska bli specialutbildade på samma sätt. Vi menar att det behöver finnas olika delar av utbildningen, först en grundläggande polisutbildning och sedan en typ av AT-tjänstgöring, alltså en praktik ute i verksamheten. Efter det kan man gå vidare och specialisera sig. Man kan bli specialist på brottsförebyggande, på ungdomsbrott eller på någon annan viktig del av polisens verksamhet. Det är också viktigt att betona att det under poliskarriärens gång måste finnas goda möjligheter till vidareutbildning och att få ytterligare specialistkunskaper. Tydligen förvånar det en del av oppositionspartierna att det finns oenighet mellan allianspartierna i vissa frågor. Jag letade upp motsvarande betänkande om polisfrågor från 2006. Då fanns en reservation för att ombilda polisutbildningen till en högskoleutbildning. Fyra partier stod bakom reservationen, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville inte alls ombilda polisutbildningen till högskoleutbildning, men Vänsterpartiet ville det - och tillsammans utgjorde ni riksdagsmajoritet. Ni var oeniga i frågan. Konstigare är det inte. Samarbetspartier kan ha olika syn i vissa frågor. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Caroline Szyber (KD)

Anf. 177 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Polisbetänkandet vi debatterar i dag samlar ihop motioner från allmänna motionstiden. Detta område rymmer en rad frågor som handlar om alltifrån polisens organisation till arbetet mot vissa typer av brott. Det pågår en debatt om polisen även utanför denna kammare. Hur ska polisen organiseras för att kunna arbeta så effektivt som möjligt? Vilka verktyg behövs? Hur omfattande ska det polisiära samarbetet vara över gränserna? Detta är bara några av många frågor. Många motioner är intressanta, och just nu pågår förberedelserna inför den största omorganiseringen som svensk polis någonsin genomgått. Alliansregeringen tillsatte för några år sedan en parlamentarisk kommitté som ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet. Utredningen ska föreslå en organisation som är väl avvägd när det gäller kravet på att polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet och som ger polisen möjlighet att omfördela resurser till där de mest behövs. Vi politiker kan frestas att gå in i detalj och avgöra hur resursfördelningen ska se ut. Men det är inte det vi ska göra. Vi måste självklart ta ansvar för de stora dragen men framför allt se till att polisen har effektiva instrument för att kunna prioritera, vilket alltid måste ha en koppling till händelser och situationer som sker. Vi kan inte planera för allt i förväg. Jag tycker det är bra att utskottsbetänkandet flera gånger hänvisar till att det pågår en utredning om polisorganisationen. Det är som sagt en parlamentarisk utredning där alla partier har representanter. Jag säger som det brukar stå på vägarbetsskyltarna: Arbete pågår. Polisen måste jobba på att bli mer synlig för medborgarna och jobba med bemötandefrågor. En mängd saker skulle också kunna förbättras inom polisorganisationen. Ledarskapet måste förbättras, organisationen användas mer effektivt och fler måste frigöras från pappersuppgifter och arbeta närmare medborgaren. Polisen måste också bli bättre på att ta egna initiativ. Jag ser fram emot Polisorganisationskommittéutredningen som kommer i slutet av denna månad. Jag är glad att vi kan arbeta vidare för att få en ännu mer effektiv polis. Inom de olika polismyndigheterna pågår också ett arbete. Jag har besökt flera av dem för att få veta vad de fokuserar och lägger resurser på. Jag vill särskilt lyfta fram Växjö som satsar mycket på brottsoffer och vittnesstöd i nära samarbete med det civila samhället. När man gör en polisanmälan i Växjö får polisen redan från början upp en förfrågan på datorn om anmälaren vill bli kontaktad av brottsofferjouren. Det är ett sätt för polisen att få in ett brottsofferperspektiv på ett tidigt stadium. Det är också en möjlighet för ett brottsoffer att redan från början få veta att det finns stöd och hjälp att få. Vi måste bli bättre på att lyfta upp best practice-exempel där samverkan mellan inblandade myndigheter och ideella krafter fungerar bra. Ett annat exempel jag vill lyfta upp är Stockholm. Det handlar om att fokusera brottsbekämpningen på de platser där brott begås. Stockholmspolisens arbete på Stureplan och Medborgarplatsen med mobila polisstationer visar vad man kan åstadkomma med tydlig fokusering och små medel. När jag har lyssnat på oppositionen i debatten i dag har det ibland låtit som att Alliansen inte har gjort så mycket. Jag vill dock understryka att vi har tagit många initiativ och tillsatt många utredningar. Vi visar att det finns många möjligheter och stor förbättringspotential. Det bereds en hel del utredningar i Regeringskansliet, och vi tittar vidare på hur vi på bästa sätt fokuserar framåt och får fram bra förslag. Sägas ska också att det endast är tre motioner där de rödgröna är överens. Något jag vill lyfta fram lite extra är de motioner som väckts om barnsexturism. Mycket har gjorts, men mycket mer kan göras. Som kristdemokrat är jag glad över det arbete som har gjorts och de steg som alliansregeringen tog under förra mandatperioden. År 2007 kom regeringen med en handlingsplan som följdes upp med en proposition några år senare. I december 2011 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn. Rikspolisens satsningar 2009 ska också nämnas, och under våren kommer regeringen att presentera ytterligare en proposition. Som sagt: Mycket arbete har gjorts, men mer kan göras. De förslag som oppositionen lägger fram är intressanta, men jag tror att det viktigaste är att ha ett framgångsrikt internationellt samarbete. Vi behöver också en tydligare statistik över hur många människohandelsoffer som är barn. Vi bör också ha en speciell lag mot människohandel, för rekvisiten visar att den nuvarande lagstiftningen ger få fällande domar. Likaså behöver vi utveckla skyddat boende, men framför allt handlar det om det brottsförebyggande arbetet. Avslutningsvis instämmer jag i det som Roger Haddad och Johan Linander framförde om att regeringen noga måste följa hur den eritreanska staten agerar när det gäller skatteindrivningsärenden. Jag yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder)

Arhe Hamednaca (S)

Anf. 178 Arhe Hamednaca (S)

Herr talman! Jag är glad att Miljöpartiet har anslutit sig till vår reservation. Jag är stolt och glad över att stå här i Sveriges riksdag och lyfta upp viktiga frågor mot en absolut repressiv diktatur och försvara mänskliga rättigheter. Vi måste stå upp mot alla diktatorer och deras handlingar oavsett var de befinner sig. Låt mig börja med ett citat från SVT Text den 24 februari: "Majoritet vill stoppa Eritreaskatt. En stor majoritet i riksdagen är mot Eritreas indrivning av skatt från medborgare som bor i Sverige. I dag tog justitieutskottet ställning till motioner, två från S, en från FP, som vill förbjuda skatteindrivningen." Många eritreaner som bor i Sverige jublade och började ringa till andra eritreaner som lever i exil i andra länder. Deras glädjekommentar var: Äntligen följer Sverige säkerhetsrådets resolutioner! Kommentarerna började skrivas på eritreanska hemsidor som berömde Sverige. De eritreaner som kämpar mot diktaturen har skickat ett stödbrev till justitieutskottets ledamöter. Besvikelsen var å andra sidan stor på den eritreanska regimens ambassad och bland anhängare till regimen i Eritrea. Den eritreanska ambassaden började organisera sina diktaturkramare för att skriva protestbrev och smutskastningsbrev till utskottsledamöter. Jag tror att många av oss som sitter här, alla partier som tror på demokrati och allas lika rättigheter, i grunden är överens. Det är alla partier utom ett. Jag vill börja med detta: I grunden är vi överens. Det handlar om en sakfråga. I Sverige bor det ca 20 000 flyktingar från Eritrea. Många av dem kom till Sverige på grund av den politiska situationens utveckling efter landets självständighet 1992. Eritrea är en enpartistat som aldrig har haft fria val, inte tillåter någon opposition och som håller tusentals regimkritiker och journalister fängslade; en av dem är Dawit Isaak. Enligt Reporter utan gränsers index över pressfriheten 2007 hamnade Eritrea sist av världens länder, strax efter Nordkorea. Den eritreanska regeringens påtryckningar och hot mot dem som lever i exil i Sverige har varit ett känt problem under flera år. Det är inte nytt. Det började inte med den polisanmälan som kom för några månader sedan. De som gjorde polisanmälan var trötta. De har skickat brev till den svenska regeringen i flera år, men de har inte fått något gehör. De som inte betalar eller som yttrar sig mot regimen till förmån för politisk frihet i Eritrea riskerar repressalier mot släktingar i hemlandet eller mot egendom som familjen kan ha kvar där. Eritrea är sedan ett årtionde en av jordens mer hårdföra diktaturer. Landet betecknas som ett stort fängelse för sitt eget folk. Eritreas skatteindrivning av exileritreaner i Sverige med 2 procent av årsbruttoinkomsten bidrar för det första till att stärka den eritreanska diktaturen, för det andra till att upprätthålla väpnade grupper, bland annat terrororganisationer, vid Afrikas horn i strid mot FN:s konventioner. Det är inte jag som säger det. Det står i FN:s rapport som kom i juli 2011. Den eritreanska regimen säger att denna skatt är frivillig, men det är inte sant. Det är välkänt och dokumenterat att så inte är fallet. Förra året visade SVT i Uppdrag granskning Fången Dawit Isaak och tystnaden. Med hjälp av en dold kamera kunde man visa att diktaturens ambassad driver in 2 procent inkomstskatt från eritreaner som bor i Sverige. Dokumentären visar hur en ambassadtjänsteman tvingar exileritreaner att betala skatt. Ni kan titta på det programmet. Herr talman! Eritreas diktatur får inte ägna sig åt myndighetsutövning i Sverige. Vi har inte själva rätt att ägna oss åt myndighetsutövning i annat land. Frågan är hur de driver in skatten. Det som bekymrar mig mest är att svenska medborgare och människor som sökt skydd i Sverige förföljs och terroriseras här i Sverige. Jag tycker att det är en skam att dessa människors mänskliga rättigheter inte respekteras i detta fria land. De sökte skydd i Sverige. Många är svenska medborgare. Vem ska försvara deras rättigheter? Jag hade stora förväntningar på alla partier i riksdagen. Alla utom ett tror på allas lika rättigheter. Vi tror på allas lika rättigheter och på att det finns stöd för att stå emot den eritreanska diktaturens illegala skatteindrivning och försvara de människor som förföljs i Sverige. Det kan inte vara försvarbart att svenska medborgare ska tvingas avstå inkomst för att stödja en repressiv diktatur i Eritrea. Herr talman! Alla vi som tror på demokrati och mänskliga rättigheter är överens i sak. Tyvärr har allianspartierna hakat på Utrikesdepartementets bortförklaringar. Jag tror att Utrikesdepartementets förklaringar ligger i att man är gisslan under den tandlösa tysta diplomatin som pågått i snart elva år. Det har ingenting med dessa förklaringar att göra. I FN:s rapport uppmanar man alla medlemsländer att förbjuda de illegala skatteindrivningarna. Jag beklagar att Alliansen inte tog chansen att stå upp för säkerhetsrådets resolution 2023 som uppmanar alla medlemsstater att stoppa 2 procents skatteindrivning mot exileritreaner. Jag är besviken på att ni som tror på demokrati och mänskliga rättigheter inte vågar stå upp mot diktaturen och stödja det eritreanska folkets kamp för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Eritrea. Jag är besviken på att ni inte visar en vilja att försvara de svenska medborgare som ursprungligen är från Eritrea och har sökt asyl i Sverige och som nu förföljs av den eritreanska ambassaden i Stockholm. Jag blir glad när jag ser ett litet ljus från Folkpartiet och KD. Man vill uppmana till att fullfölja frågan. Det handlar inte om polisfrågan. De människor som gjorde en polisanmälan var trötta. De har skrivit till Utrikesdepartementet i flera år. Många av dem sitter här på läktaren. De har skrivit i flera år och klagat. Ingen lyssnar. Därför har man gått till polisen. Det här handlar inte om polisfrågan. Det här är en annan fråga. Vi har FN:s resolution. Vi måste följa FN:s resolution. FN säger inte att man ska anmäla till polisen. Den snart elvaåriga så kallade tysta diplomatin för att befria Dawit Isaak är ett stort misslyckande för Sverige. Det största misslyckandet är att Sverige inte kan försvara de tiotusentals exileritreaner som bor i Sverige och förföljs av den eritreanska diktaturens ambassad i Stockholm. Jag yrkar bifall till vår reservation, och jag är glad att Miljöpartiet har anslutit sig till vår reservation. (Applåder)

Johan Linander (C)

Anf. 179 Johan Linander (C)

Herr talman! Jag är förvånad över att Arhe Hamednaca säger att det är så stor skillnad mellan det som vi i majoriteten står bakom och det som samtliga tre rödgröna partier nu står bakom. Jag tycker inte alls att det är så stor skillnad. Jag blir förvånad när det sägs att det inte är en polisfråga om någon har hotat eller tvingat fram betalning av denna tvåprocentiga skatt. Det är klart att det är en polisfråga om någon använder våld, hot eller utpressning för att få en annan person att göra något som man inte vill. Det är en polisfråga. Det är ett brott om så sker, och brott utreder polisen. Det är inte Utrikesdepartementet som utreder detta. Det är klart att det är en polisfråga om någon begår brott i Sverige. I denna FN-rapport rekommenderas staterna att utreda om den eritreanska skatteindrivningen i deras respektive länder är laglig. Detta läser jag i er egen reservation. Polisen håller på att göra en utredning av huruvida de metoder som har använts är olagliga. Det är först när denna polisutredning är klar som vi kan ge svar på om det är olagligt eller inte. Skulle det inte vara olagligt är det klart att vi kommer att komma tillbaka med åtgärder eftersom det inte är någon som accepterar denna typ av indrivning av skatter i ett annat land. Det är vi överens om.

Arhe Hamednaca (S)

Anf. 180 Arhe Hamednaca (S)

Herr talman! I grunden är vi överens. Det som vi säger är att regeringen enligt FN-rekommendationen bör låta utreda frågan. De människor som har gått till polisen har tröttnat. De har skrivit till regeringen i flera år. Flera papper har skickats till Utrikesdepartementet. Demokratianhängare har skickat dessa papper, men de har tröttnat. Detta är inte en polisiär fråga. Detta handlar faktiskt om att det är regeringens och riksdagens fråga eftersom det är en politisk fråga. Det handlar om en stat som terroriserar sina gamla medborgare. FN uppmanar sina medlemmar att utreda denna fråga. FN säger inte att man ska gå till polisen. Varför ska polisen göra denna utredning? Varför gör inte regeringen det? Varför ska vi vänta på att den polisanmälan som två tre personer har gjort ska utredas? Detta är en stor fråga. Detta är inte en polisfråga. Det är ytterst regeringens fråga. Det är en politisk fråga. Det är inte en polisfråga. Jag tycker att man bagatelliserar FN:s rekommendationer när man säger att det görs en polisutredning. Men om polisen säger att den inte har några bevis. Vad ska man då säga?

Johan Linander (C)

Anf. 181 Johan Linander (C)

Herr talman! Det känns inte alls bra att debattera detta. Det finns så många saker som oppositionen och majoriteten är oeniga om. Det känns därför konstigt att debattera en fråga som vi egentligen inte är oeniga om. Vi kunde ha valt polisutbildningen eller någonting annat - men skämt åsido. Om det är ett brott som har begåtts, och om någon har hotat, använt utpressning eller något annat sätt är det inte regeringen som utreder det, utan det är polisen som utreder huruvida brott har begåtts eller inte i dessa enskilda fall. När utredningen är klar går man till åklagaren, om åklagaren inte redan är inkopplad, och det blir ett åtal, och sedan döms dessa personer i domstol. Det kan de inte göra om de har diplomatisk immunitet. Men såvitt jag har fått veta kan det också finnas lokalanställda som inte har diplomatisk immunitet, och då kan dessa personer dömas. Om det då visar sig att dessa personer döms, är det inte bra? Arhe Hamednaca, du menar att detta inte är någon polisfråga. Menar du att det inte ska utredas? Ska dessa personer, om de nu har begått ett brott, inte dömas för det? Regeringen kan inte döma någon. Det är inte regeringens roll över huvud taget. Men det kan en domstol göra. Då måste polisen utreda. Om det visar sig vara olagligt och personer döms för detta har vi kommit en bra bit på väg mot målet att stoppa denna typ av indrivning som människor ofrivilligt utsätts för. Som ni själva skriver i reservationer finns det inga folkrättsliga hinder mot skatteuttag. Den som vill betala ska få göra det. Man gör det lite för enkelt för sig om man säger att man ska stoppa detta skatteuttag. Det handlar om att de som tvingas till detta inte ska behöva betala. Det tror jag att vi är helt överens om.

Arhe Hamednaca (S)

Anf. 182 Arhe Hamednaca (S)

Herr talman! I grunden är vi överens, och det är bra. De som begår brott ska utredas av polisen. Det är bra. Det är inte sant att detta är frivilligt. Sedan måste jag erkänna att det finns en liten klick som inte bara betalar skatt. De kanske betalar hela lönen och ger gåvor. Man kan hitta grupper i Sverige som betalar pengar till konstiga nätverk och annat. Sådana kan finnas. Men en majoritet tvingas till detta. Problemet är att detta inte handlar om dem som kanske är civilanställda och inte är diplomater. Detta handlar om en regering eller en ambassad som hela tiden jobbar med dessa frågor. Det är tusentals människor som är svenska medborgare och som förföljs i detta land. Jag tror inte att det räcker med dessa polisanmälningar. Jag tror inte att det kan leda till något. Men jag hoppas, precis som du säger, Johan Linander, att polisutredningarna kan leda till någonting. Vi får se vad de kan leda till. I grunden är vi överens i riksdagen. Men vi måste lova att det ska vidtas åtgärder om detta inte leder någonstans. Då måste vi här lova dem som sitter och väntar att vi väntar på polisutredningen och att om den inte leder någonstans ska vi ta ett grepp om detta.

Fredrik Malm (FP)

Anf. 183 Fredrik Malm (FP)

Herr talman! Jag kanske överskrider min anmälda talartid lite grann. Om det sker ber jag om ursäkt för det. Jag vill i denna sena timme säga några ord om den motion som jag har skrivit och som behandlas i detta betänkande, JuU15, om polisfrågor. Det är motion Sk344 om Eritreas skatteindrivning i Sverige. Jag vill börja med att påpeka att det är lätt att förvillas av motionens titel och tro att detta handlar just om skatteindrivning. Så är det inte. Ett mer korrekt uttryck för den verksamhet som vi nu diskuterar är utpressning. Det kan sammanfattas på följande sätt: En av världens värsta diktaturer, Eritrea, tvingar sina medborgare i Sverige och i andra länder att betala 2 procent av sin bruttoinkomst i skatt för att finansiera förtrycket i hemlandet. En del av dessa pengar slussas sedan vidare till jihadister i Somalia och på andra håll och underminerar i praktiken stabilitet och säkerhet på hela Afrikas horn. Skatten är för många som betalar i praktiken ett tvång, och den drivs in av ambassader eller aktivister för regeringspartiet PFDJ. Under många år kämpade eritreanerna för självständighet från Etiopien. Sverige stod bakom Eritrea då. Jag gjorde det, och jag tror att vi alla ansåg att Eritreas befrielsekamp mot Etiopien var fullt legitim. Vi står självklart bakom Eritreas självständighet i dag. Under dessa år av krig och befrielsekamp betalade eritreaner en del av sin inkomst för att finansiera kampen för frihet och självständighet. Men i dag finns denna skatt kvar, med en väsentlig skillnad. I dag syftar skatten inte till att befria Eritrea från Etiopien utan i stället till att stärka den eritreanska regimen som förtrycker den eritreanska befolkningen. Förenta nationernas säkerhetsråd införde 2009 sanktioner mot Eritrea. En följd av resolutionen är att FN utsett en så kallad monitoringgrupp som följer upp resolutionen mot Eritrea och en tidigare resolution om Somalia. I den rapport monitoringgruppen presenterade för FN:s säkerhetsråd i juli förra året uppmanar man medlemsstaterna i FN att utreda hur man kan stoppa denna typ av indrivning eller utpressning. Man beskriver också i detalj hur indrivningen går till. På s. 101 i rapporten skriver man: Regeringspartiet PFDJ:s förmodligen mest betydelsefulla inkomstkälla är den punktskatt som åläggs eritreanska medborgare som lever utanför landets gränser. Uppskattningsvis 1,2 miljoner eritreaner - ca 25 procent av befolkningen - lever i diasporan, huvudsakligen koncentrerad i Nordamerika, Europa och Mellanöstern. Enligt uppskattningar från olika eritreanska myndighetsrepresentanter, ögonvittnen och före detta regeringsföreträdare som verkat inom diasporan uppbringar denna punktskatt tiotals - förmodligen hundratals - miljoner dollar årligen. Detta är det inte Fredrik Malm som säger. Jo, Fredrik Malm säger det nu, men detta är vad Förenta nationernas monitoringgrupp har kommit fram till. Man skriver vidare så här, herr talman: De som inte betalar denna skatt riskerar att få inreseförbud till Eritrea. De riskerar att få egendom i Eritrea beslagtagen eller familjemedlemmar trakasserade. I de fall där dokumentationen inte anses tillräcklig, alternativt opålitlig, kan officiella ambassad- eller partirepresentanter - från PFDJ - övervaka personer i diasporan för att bedöma deras inkomst och graden av efterlevnad av skatten. Det tredje stycket från FN-rapporten jag vill läsa är följande: Även om Eritrea inte är ensamt om att belägga sina medborgare med extraterritoriella skatteförpliktelser är det några aspekter som gör den eritreanska implementeringen av indrivningen unik. Skatten beläggs på utländska medborgare med eritreanskt ursprung, oaktat om de innehar dubbelt medborgarskap. Skatten är rutinmässigt indriven av diplomater på eritreanska beskickningar, ett tillvägagångssätt som utan tvekan strider mot Wienkonventionen om diplomatiska och konsulära förbindelser. I de länder där Eritrea saknar diplomatisk eller konsulär representation drivs skatten ofta in informellt genom partirepresentanter eller aktivister vars aktiviteter i vissa länder är att betrakta som en form av utpressning. Detta är kärnan i skatteindrivningen och hur den sker, enligt Förenta nationernas monitoringgrupp i den rapport man presenterade i juli förra året. Herr talman! Att en ambassad eller ett regeringsparti ägnar sig åt en sådan verksamhet kan inte accepteras av svenska myndigheter. Alla invånare i Sverige ska kunna känna sig trygga här. Många människor i vårt land har flytt från odemokratiska regimer, och vi får inte se mellan fingrarna med hur auktoritära och totalitära stater genom sina diplomatiska beskickningar i Sverige övervakar, förföljer eller utpressar sina medborgare i exil. Uttrycket "diplomati" kan inte tänjas så till den grad att det omfattar grov kriminalitet - då måste svenska myndigheter agera. Eritreas ambassad i Sverige ägnar sig åt sådan verksamhet som rimligen står i strid med Wienkonventionen om diplomatiska och konsulära förbindelser. Svenska myndigheter måste tydligt klargöra för regeringen i Asmara att om inte indrivningen av eritreaners inkomst i Sverige upphör finns ingen anledning för Eritrea att ha någon ambassad i Sverige. Den eritreanska regimen, herr talman, blir i dag alltmer isolerad. Allt fler eritreaner väljer att vända sig mot regimen. Allt fler väljer att ansluta sig till olika oppositionsgrupper. I takt med att detta sker försämras samtidigt situationen i Eritrea. En diktatur som blir alltmer rädd kommer också att agera alltmer av fruktan. Den kommer att agera alltmer irrationellt, och den kommer att agera alltmer brutalt. Det är detta vi nu ser. Vi ser hur en ledare i Eritrea, Isaias Afewerki, och hur ett regeringsparti i Eritrea, PFDJ, inte längre är befriare utan i stället har blivit förtryckare. De har lett landet in i en återvändsgränd där Eritrea i dag är Afrikas Nordkorea. Detta kan bara sluta på ett enda sätt om det fortsätter, nämligen i en ännu värre katastrof. Herr talman! Det hade dock inte behövt bli så. Efter befrielsen från Etiopien 1992 kunde Eritrea i stället ha blivit det goda exemplet i östra Afrika och på Afrikas horn. Det kunde ha varit en demokrati. Det kunde ha utvecklats till ett gott samhälle där människor kände sig trygga, ett samhälle som inte var splittrat och delat mitt itu. Det kunde ha varit ett samhälle där diasporan och människor i Eritrea kunde stärka varandra och erbjuda den globaliserade världen Eritreas rika kultur, tradition och historia. Det blev dock inte så. I stället styrs Eritrea i dag av en av världens värsta regimer. Det är detta förtryck som finansieras genom tvåprocentsskatten. Detta är inte vilken skatt som helst. Den drivs inte in av vilken regim som helst. Den drivs inte in med vilka metoder som helst, utan det handlar om en utpressning som pågår i vårt land - som är riktad mot invånare här i vårt land, i Sverige. Den får mycket stora konsekvenser för många av dem som inte betalar. Det är oacceptabelt. Justitieutskottet skriver i sitt betänkande, herr talman, att närmare riktlinjer för hur FN-resolutionen ska tolkas ännu inte har utfärdats, och man efterlyser ytterligare riktlinjer. Man noterar också att det pågår brottsutredningar i Sverige med anledning av denna verksamhet och att åtgärder kan komma att vidtas från svensk sida längre fram. Jag tolkar detta som att riksdagen kommer att fortsätta följa denna fråga och att vi har anledning att återkomma till detta framöver. För min del, som motionär, accepterar jag detta - något motvilligt, ska väl sägas. Jag ser dock fram emot en fortsatt behandling av detta ärende framöver. (Applåder) I detta anförande instämde Roger Haddad (FP) och Arhe Hamednaca (S).

Mikael Jansson (SD)

Anf. 184 Mikael Jansson (SD)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 16. Bristen på polis är alarmerande såväl i glesbygd som i storstad. Bristen på polis i glesbygd gör att människor utsatta för brott lämnas åt sitt öde på grund av avstånden till tätorten. Bristen på polis i storstad gör att människor inte får skydd mot en ny typ av förråat och organiserat våld. Dessa brister måste åtgärdas, inte med en åtgärd utan med flera. Jag vill beröra möjligheterna att genom omorganisation och resurseffektivitet skapa möjligheter för polisen att möta kriminaliteten på de nya, högre våldsnivåerna. Det gäller främst den organiserade brottsligheten. Först vill jag betona att jag är väldigt förvånad över att regeringen har valt att lägga ned den särskilda beredskapspolisen. Den särskilda beredskapspolisen bestod av civilpliktiga som efter grundutbildning fick repetitionsutbildning vartannat år. Det var en väldigt kostnadseffektiv enhet, och de som har sett den särskilda beredskapspolisen i övning vet vilken kapacitet den hade. Alla hade också värnpliktsutbildning i botten. Den särskilda beredskapspolisen var kostnadseffektiv eftersom den hade förmåga att snabbt mobilisera och stödja den ordinarie polisen. Kostnaden stannade vid repetitionsutbildning och insatskostnader. När stormen Gudrun stormade som värst prövades den särskilda beredskapspolisen och fick ett väldigt högt betyg. Sverigedemokraterna har budgeterat för att behålla den särskilda beredskapspolisen. Sverige har länge varit förskonat från organiserad brottslighet, men utvecklingen har snabbt gått åt fel håll. Jag anser, herr talman, att polisen måste få ett annat verktyg att ta fram vid samhällskollapser som dem vi sett i exempelvis Rosengård. När den organiserade brottsligheten tar över rättshållningen och skriver egen lag måste allt göras för att motarbeta det. De gendarmerier som finns på kontinenten har kunnat fylla en sådan roll. Kostnader och förutsättningar för att sätta upp ett gendarmeri även i Sverige bör utredas. Gendarmer måste naturligtvis särskilt prövas för sin lämplighet. Det finns ett gendarmeri i Texas i USA, Texas Rangers, där man säger "one riot, one ranger". Det säger något om den inställning som måste finnas när samhället står inför svåra påfrestningar som vi själva har skapat. Hårt måste sättas mot hårt. Precis som polisens mjuka sida är viktig när man skapar förtroende hos ungdomsgäng och i kriminella miljöer måste hårt sättas mot hårt när brottsligheten visar ett sådant ansikte. Ordningsmakten måste kunna garantera säkerheten i alla svenska bostadsområden. Det kan inte vara så att organiserad brottslighet tar över rättshållningen i ett bostadsområde och man lämnar de boende att leva i en sådan situation. Det är inte hållbart. Brasilien är ett sådant land där den vanliga polisen fick lämna utrymme för andra resurser och andra organisationer för att kunna skapa stabilitet. Man har också lyckats med det. Hur många gendarmer behövs det enligt förslaget? Vilken beväpning och taktik ska de använda? Det är frågor som bättre lämpar sig för en specialistutredning än för en rent politisk bedömning. Ett gendarmeri ligger under polisen, men är militärt organiserat. Om utbildningen av särskilda beredskapspoliser åter tas upp kan dessa civilpliktiga lämpligen sorteras in i ett gendarmeri som en särskild förstärkning.

Beslut

Beslut: 2012-03-21

28 förslagspunkter, 17 acklamationer, 11 voteringar

Webb-tv: Beslut

21 mars 2012

Protokoll med beslut

2012-03-21

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Provokation

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Ju402 av Kent Ekeroth och Björn Söder (båda SD),
2011/12:Ju408 av Erik Almqvist och Kent Ekeroth (båda SD) yrkande 2 och
2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 30.

Reservation 1 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (SD)
S	91	0	0	21
M	93	0	0	14
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	0	18	0	1
V	18	0	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	0	1	0
Totalt	274	18	1	56
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Infiltration

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 7.

Reservation 2 (S)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (S)
S	0	91	0	21
M	93	0	0	14
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	17	0	0	2
KD	16	0	0	3
-	0	0	1	0
Totalt	200	91	1	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Utvidgat avlägsnande vid störande av allmän ordning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju204 av Björn Söder och Kent Ekeroth (båda SD).

Reservation 3 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (SD)
S	91	0	0	21
M	92	0	0	15
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	0	18	0	1
V	18	0	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	1	0	0
Totalt	273	19	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. Genomsökning av båtar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju317 av Thomas Finnborg (M).

5. Signalspaning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 8.

6. Förundersökningsledning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 44.

Reservation 4 (S)

7. Utredning av de nya polismetodernas effektivitet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 5 (MP, V)

8. Polisens användning av filmutrustning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju348 av Ulf Berg (M).

9. Ökade möjligheter för polisen att komma åt alkohol som innehas av unga

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 62.

Reservation 6 (S)

10. Polisnärvaro i hela landet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:N303 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 7 (S, V)

11. Kriminalsökhundar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju309 av Mats Pertoft (MP).

Reservation 8 (MP)

12. Nationella insatsstyrkan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju277 av Stefan Caplan (M).

13. Översyn av tull- och gränskontroller

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju397 av Hans Wallmark (M).

14. Temporära gränskontroller vid behov

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 28.

Reservation 9 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (SD)
S	91	0	0	21
M	93	0	0	14
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	0	18	0	1
V	18	0	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	0	1	0
Totalt	274	18	1	56
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Tullverkets befogenheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju355 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M).

16. Avveckla Frontex

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 7.

Reservation 10 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 10 (V)
S	91	0	0	21
M	93	0	0	14
MP	18	1	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	1	17	0	1
KD	16	0	0	3
-	1	0	0	0
Totalt	275	18	0	56
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Utvärdering av Frontex verksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 3.

Reservation 11 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 (S, MP, V)
S	0	91	0	21
M	93	0	0	14
MP	0	19	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	0	18	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	0	1	0
Totalt	164	128	1	56
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Eritreas tvångsbeskattning av exileritreaner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Sk207 av Arhe Hamednaca (S),
2011/12:Sk344 av Fredrik Malm (FP) och
2011/12:U290 av Hillevi Larsson (S) yrkande 2.

Reservation 12 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 12 (S, V)
S	0	91	0	21
M	93	0	0	14
MP	14	4	0	7
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	0	18	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	0	1	0
Totalt	178	113	1	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

19. Arbetet mot barnsexturism

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Ju338 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 2 och
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 37.

Reservation 13 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 13 (S, MP, V)
S	0	91	0	21
M	93	0	0	14
MP	0	19	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	0	18	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	0	1	0
Totalt	164	128	1	56
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

20. Skattefinansiering av polisens bevakning av idrottsevenemang

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Ju237 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S) och
2011/12:Ju384 av Mattias Karlsson och Josef Fransson (båda SD).

Reservation 14 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 14 (SD)
S	89	1	0	22
M	93	0	0	14
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	0	18	0	1
V	18	0	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	1	0	0
Totalt	272	20	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

21. Större kostnader för idrottsförbunden för polisiära ordningsinsatser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju351 av Christian Holm och Lena Asplund (båda M).

22. Anmälningsplikt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 68 och
2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 33.

23. Kameraövervakning vid matcher

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 34.

Reservation 15 (S)

24. Översyn av regelverket inom bevakningsbranschen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju313 av Lars Beckman (M).

25. Länsstyrelsernas auktorisering av bevakningsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju353 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M).

26. Gendarmeriorganisation

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Ju398 av Mikael Jansson (SD).

Reservation 16 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 16 (SD)
S	91	0	0	21
M	93	0	0	14
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	0	18	0	1
V	18	0	0	1
KD	16	0	0	3
-	0	1	0	0
Totalt	274	19	0	56
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

27. "Allemansrätt" till gator och torg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 20.

Reservation 17 (MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 17 (MP, V)
S	90	0	0	22
M	92	0	0	15
MP	0	19	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	0	18	0	1
KD	16	0	0	3
-	1	0	0	0
Totalt	254	37	0	58
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

28. Motioner som bereds förenklat

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om polisfrågor (JuU15)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om polisfrågor (JuU15)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Provokation

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Infiltration

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Utvidgat avlägsnande vid störande av allmän ordning

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. Genomsökning av båtar

5. Signalspaning

6. Förundersökningsledning

7. Utredning av de nya polismetodernas effektivitet

8. Polisens användning av filmutrustning

9. Ökade möjligheter för polisen att komma åt alkohol som innehas av unga

10. Polisnärvaro i hela landet

11. Kriminalsökhundar

12. Nationella insatsstyrkan

13. Översyn av tull- och gränskontroller

14. Temporära gränskontroller vid behov

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Tullverkets befogenheter

16. Avveckla Frontex

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Utvärdering av Frontex verksamhet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Eritreas tvångsbeskattning av exileritreaner

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

19. Arbetet mot barnsexturism

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

20. Skattefinansiering av polisens bevakning av idrottsevenemang

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

21. Större kostnader för idrottsförbunden för polisiära ordningsinsatser

22. Anmälningsplikt

23. Kameraövervakning vid matcher

24. Översyn av regelverket inom bevakningsbranschen

25. Länsstyrelsernas auktorisering av bevakningsföretag

26. Gendarmeriorganisation

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

27. "Allemansrätt" till gator och torg

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

28. Motioner som bereds förenklat