Anf. 46 Daniel Riazat (V)
Fru talman! Åhörare - eller snarare ni som lyssnar där hemma - och riksdagskollegor!
Jag minns när jag gick på gymnasiet i en skola som heter Haraldsbogymnasiet i Falu kommun och det en dag gick ut information till eleverna om att ett ytterst nationalistiskt parti med, för att vara tydlig, medlemmar med nazistisk koppling skulle besöka vår skola och hade fått tillstånd till det av rektorn. Rektorn i sin tur hänvisade till att gymnasiechefen hade sagt att detta måste godkännas.
Det vi elever gjorde var att försöka förtydliga den lagstiftning som redan fanns och som kunde utnyttjas för att hålla organisationer utanför om deras budskap strider mot skolans värderingar och det skolan ska arbeta för. Men som svar fick jag från gymnasiechefen att detta är det bästa med demokratin - att idéer får stötas och blötas.
Visserligen är det så; jag tror att alla här inne håller med om att det är viktigt med ett öppet debattklimat där idéer stöts och blöts. Samtidigt är skolan inte vilken offentlig plats som helst. Det är ingen offentlig plats. Skolan har att följa skollagen och en rad andra lagstiftningar samt läroplanen. Enligt mig måste också de besök som görs på skolan stämma överens med dessa lagar och läroplaner.
Regeringen föreslår nu i propositionen ett förtydligande av skollagen angående politisk information i skolan. Vänsterpartiet håller med om vikten av att detta finns tydligt reglerat och stöder därför förslaget till lagtext. I propositionen nämner regeringen även att berörda myndigheter bör uppdatera och se över sina stödmaterial. På den punkten vill vi göra ett tillägg.
Det är ganska många av de ungdomar som nu går i skolan som kommer att vara förstagångsväljare i nästa års val. I Skolverkets stödmaterial understryks vikten av att elever får tillgång till politisk information, och det finns flera handfasta tips till rektorer om hur skolor kan agera för att säkerställa att elever deltar i det demokratiska samtalet. Vi saknar dock ett perspektiv, och det är de politiska ungdomsförbundens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan
I stödmaterial ges till exempel rådet att skolorna kan avgränsa den politiska informationen till en dag. Bland er som har varit ute på skolor och haft debatter, speciellt inför ett val, är det ganska allmänt känt att många skolor lägger debatterna under samma dag. Det gör det svårt för en rad ungdomsförbund och partier att delta i det politiska samtalet. Vi tycker att detta är en olycklig konsekvens av Skolverkets stödmaterial. Valdagen nästa år ligger dessutom en kort tid efter skolstarten. Därför är det viktigt att i den mån det är möjligt ge alla elever likvärdig möjlighet att ta del av det politiska samtalet och av politiken.
Den information som går ut till skolorna skulle tjäna på att även utifrån ungdomsförbundens perspektiv lyfta fram för- och nackdelar med olika sätt att möjliggöra elevers tillgång till politisk information. Regeringen bör därför uppmana berörda myndigheter att inför uppdateringen av stödmaterialet föra en dialog med de politiska ungdomsförbunden. Detta menar vi att riksdagen bör ställa sig bakom, och med det vill jag yrka bifall till min och Vänsterpartiets reservation.
Utöver denna lagstiftning samt skärpningen och förtydligandet av den får vi dock inte glömma bort en sak, nämligen att det som sagt finns en rad andra lagstiftningar - bland annat den befintliga skollagen - som reglerar vad som får och inte får förekomma i skolan.
I skollagens 1 kap. 5 § står det att utbildningen ska utformas "i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor".
Om diskriminering som kan drabba enskild elev står det: "Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas."
Sverige har dessutom en lag som förbjuder hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp är ett hatbrott som kan innebära att sprida hat och missaktning mot en eller flera utpekade grupper. Enligt den svenska lagen, brottsbalken 16 kap. 8 §, är hets mot folkgrupp att "uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning".
Det som hände när vi fick besök av den nazistiska organisationen var att många av eleverna blev utsatta för hets mot folkgrupp verbalt. Det var också väldigt nära fysisk hets. Inte en enda person ställdes till svars för det eleverna utsattes för. Det är alltså viktigt att koppla ihop den befintliga lagstiftning som finns såväl i brottsbalken som i skollagen med den nya uppdateringen av skollagen och de råd Skolverket kommer att gå ut med.
I situationer där personal och elever i förskola och skola blir utsatta för främlingsfientlighet och rasism ska även arbetsmiljölagen användas. Den är också relevant, enligt Skolverket självt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politisk information i skolan
Med det sagt vill jag säga att jag är glad att regeringen har förtydligat lagstiftningen men att jag tror att mycket mer behöver göras ute på skolorna speciellt under nästa år, när det kommer att finnas krafter som vill ta sig in i skolan och vars uppfattning om demokratin strider helt och hållet mot skolans läroplan och våra lagar.