Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU15
Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition
2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller förslagen
i propositionen.
Rekryteringsbidrag skall ha till syfte att
rekrytera personer som är minst 25 år och högst 50
år, och som har kort tidigare utbildning och är
eller riskerar att bli arbetslösa eller har något
funktionshinder. Det skall användas inom kommunernas
uppsökande verksamhet för att stimulera till studier
på grundskole- och gymnasienivå. Kommunerna skall
pröva vilka personer som har förutsättningar att få
bidraget. Beloppet skall motsvara det ordinarie
totalbeloppet i studiemedelssystemet. De som haft
inkomst på en viss nivå före studierna skall kunna
få 122,5 % av totalbeloppet. Rekryteringsbidrag
skall kunna lämnas för studier på minst 20 % av
heltid och under högst 50 veckor. Det skall vara
skattefritt och pensionsgrundande på samma sätt som
studiemedel.
När rekryteringsbidrag införs den 1 januari 2003
upphör bidragsformen särskilt utbildningsbidrag
(ubs).
Reservationer finns från Moderaternas,
Kristdemokraternas, Centerpartiets och Folkpartiets
företrädare i utskottet. Moderaterna och Folkpartiet
föreslår avslag på propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub22 yrkande 1 och
2001/02:Ub23 yrkande 1.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (fp) - delvis
2. Införande av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 1-4, 8, 9 och 11 §§.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt
2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6.
Reservation 3 (kd) - delvis
Reservation 2 (fp) - delvis
3. Åldersgräns för
rekryteringsbidraget
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 5 §.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2001/02:Ub20 yrkande 1 och
2001/02:Ub21 yrkande 8.
Reservation 3 (kd) - delvis
Reservation 4 (c) - delvis
4. Längsta tid med
rekryteringsbidrag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 10 §.
Därmed avslår riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 7.
Reservation 3 (kd) - delvis
5. Pensionsrätt för studier med
rekryteringsbidrag
Riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
dels lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring
i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
dels lag om ändring i lagen (2002:227) om ändring
i lagen (2001:492) om ändring i lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension,
dels lag om ändring i lagen (2002:228) om ändring
i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift.
6. Resursram för
rekryteringsbidraget
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit
om resursram för rekryteringsbidraget.
Därmed avslår riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 3.
Reservation 3 (kd) - delvis
7. Sammanhållet studiestödssystem
Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub21 yrkande 4.
Reservation 3 (kd) - delvis
8. Lagen om rekryteringsbidrag i
övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande i de
delar det inte omfattas av utskottets förslag
under punkterna 2-4, dock med den ändringen i 12
§ att orden "första stycket" stryks.
9. Ändringar i lagen om
arbetslöshetsförsäkring
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring.
10. Övriga lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
dels lag om ändring i semesterlagen (1977:480),
dels lag om ändring i lagen (2001:497) om ändring
i socialförsäkringslagen (1999:799),
dels lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
dels lag om ändring i studiestödslagen
(1999:1395).
11. Utbildningskonton
Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub21 yrkande 9,
2001/02:Ub22 yrkande 2 och
2001/02:Ub23 yrkande 5.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 3 (kd) - delvis
Reservation 2 (fp) - delvis
12. Överföring av rekryteringsbidraget
till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub20 yrkande 2.
Reservation 4 (c) - delvis
Stockholm den 23 maj 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill
(m), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia
Jonsson (c), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund
(m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Yvonne Ångström
(fp).
2001/02
UbU15
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid
vuxenstudier lägger regeringen fram förslag om ett
nytt bidrag till vissa vuxenstuderande.
Rekryteringsbidraget föreslås bli infört den 1
januari 2003, när stödformen särskilt
utbildningsbidrag (ubs) upphör.
Med anledning av propositionen väcktes fyra
motioner. Motionsyrkandena återges i bilaga 1 i
betänkandet.
Våren 2001 föreslog regeringen i proposition
2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen att det särskilda
utbildningsbidraget skulle avskaffas fr.o.m. år 2003
och ersättas av en särskild form av studiemedel. Den
nya formen skulle innebära studiemedel som helt och
hållet är bidrag och som uppgår till 100 % av
gällande totalbelopp för studiemedel.
Vuxenstuderande som haft inkomst som överstiger
totalbeloppet skulle kunna få ytterligare bidrag med
22,5 %. Riksdagen godkände vad regeringen föreslagit
(bet. 2000/01:UbU15, rskr. 229). Regeringen avsåg
att återkomma till riksdagen med de lagförslag som
behövdes. Det har regeringen gjort i proposition
2001/02:161 som behandlas i detta betänkande.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att ett nytt rekryterande bidrag
införs, som skall vara ett verktyg i kommunernas
uppsökande verksamhet för att stimulera till studier
på grundskole- och gymnasienivå. Syftet skall vara
att rekrytera personer som är minst 25 år och högst
50 år, och som har kort tidigare utbildning och är
eller riskerar att bli arbetslösa eller har något
funktionshinder. Kommunerna skall pröva vilka
personer som har förutsättning att få bidraget.
Bidraget skall kunna lämnas för studier på heltid
eller 20, 50 eller 75 % av heltid. Det skall kunna
lämnas för högst 50 veckor, oberoende av om
studierna bedrivs på heltid eller deltid.
Rekryteringsbidraget skall vara skattefritt och
pensionsgrundande på samma sätt som studiebidraget i
studiemedelssystemet.
Det nya bidraget inordnas inte i
studiestödssystemet, utan föreslås bli reglerat i en
särskild lag, lagen om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande. Utöver den nya lagen föreslås i
propositionen ändringar i ett antal andra lagar.
Lagförslagen återges i bilaga 2 i detta betänkande.
Utöver de delar av propositionen som redovisas i det
följande presenterar regeringen även ett antal
bedömningar som inte underställts riksdagen för
beslut och som inte har tagits upp i några motioner.
Dessa bedömningar rör dels att personer som inom de
fem senaste åren har studerat med studiestöd inte
bör vara aktuella för rekryteringsbidraget, dels att
Centrala studiestödsnämnden och Skolverket bör följa
upp rekryteringsbidragets användning respektive dess
effekter, dels att regeringen avser att senast år
2005 genomföra en samlad utvärdering av
verksamheten.
Utskottets överväganden
Avslag på propositionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om avslag
på propositionen.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Motioner
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet yrkar
avslag på propositionen.
Moderaterna anser enligt motion 2001/02:Ub22
yrkande 1 att regeringsförslaget strider mot
grundprincipen för det statliga studiestödssystemet,
nämligen att den studerande och samhället på något
sätt skall dela på insatserna och riskerna.
Förslaget framstår som orättvist mot dem som väljer
att studera före 25 års ålder, hävdar motionärerna.
De menar också att förslaget riskerar att leda till
att bristen på yngre högutbildade akademiker
förstärks. Att som regeringen föreslår göra
kommunerna ansvariga för rekryteringsbidraget kan
öka kommunens monopol på vuxenutbildning, heter det
i motionen.
Även Folkpartiet påtalar i motion 2001/02:Ub23
yrkande 1 att regeringens förslag är orättvist mot
dem som väljer att studera före 25 års ålder och mot
dem som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.
Motionärerna anser att förslaget på flera sätt är
dåligt genomtänkt och att de ekonomiska
konsekvenserna inte är utredda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
samhällets insatser för att främja lärande hos den
vuxna befolkningen även fortsättningsvis i första
hand skall riktas till dem som har störst behov.
Rekryteringsbidraget skall utgå i mån av
tillgängliga resurser (lagförslaget, 1 §). De
ekonomiska konsekvenserna för staten av
rekryteringsbidraget är därför lätta att
kontrollera. Det föreslagna rekryteringsbidraget är
inte ett studiestöd som den enskilde kan räkna med
att få vid en viss tidpunkt i sitt liv. Att ungdomar
skulle avstå från studier på grundskole- eller
gymnasienivå fram till dess de blivit 25 år för att
därefter räkna med att få rekryteringsbidrag är helt
verklighetsfrämmande. Bristen på yngre högutbildade
akademiker kommer inte att förstärkas av att
personer som är eller riskerar att bli arbetslösa
och som saknar utbildning motsvarande gymnasienivå
får rekryteringsbidrag under ett år för att våga
satsa på studier.
Införande av rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag att
rekryteringsbidrag i mån av tillgång på medel
skall få lämnas till den som har kort
tidigare utbildning samt är eller riskerar
att bli arbetslös eller på grund av ett
funktionshinder behöver extra tid för
studierna. Rekryteringsbidraget skall få
lämnas för studier på heltid eller deltid
(20, 50 eller 75 % av heltid). Vid
heltidsstudier skall rekryteringsbidraget
utgöra 100 eller 122,5 % av totalbeloppet i
ordinarie studiemedel.
Jämför reservationerna 3 (kd) och 2 (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår en särskild lag, lagen om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall lämnas
i mån av tillgång på medel (1 §). För varje kommun
avser regeringen att beräkna en särskild resursram.
Så långt som resursramen räcker skall CSN lämna
rekryteringsbidrag till de sökande som hemkommunen
förklarat berättigade till detta (s.k. först-till-
kvarn-system).
Kommunerna skall inom ramen för sin uppsökande
verksamhet medverka genom att rekrytera personer
till studier (2 §). Kommunerna skall anta riktlinjer
för rekryteringsarbetet. För att kunna få
rekryteringsbidrag skall personen ha kort tidigare
utbildning och vara eller riskera att bli arbetslös
eller ha ett funktionshinder som gör att hon eller
han behöver extra tid för att uppnå studiemålen (3
§). För vilka studier rekryteringsbidrag kan lämnas
skall bestämmas av regeringen (4 §). Regeringen gör
bedömningen att bidraget skall kunna lämnas till
studerande vid studiestödsberättigande utbildningar
på grundskole- och gymnasienivå. Studierna skall
bedrivas på minst 20 % av heltid (8 §). Bidragets
storlek skall stå i proportion till omfattningen av
studierna (9 §). Rekryteringsbidragets belopp skall
motsvara vad en studerande med studiemedel maximalt
kan få vid studier av motsvarande omfattning. Det
skall också finnas möjlighet att få
rekryteringsbidrag med 122,5 % av studiemedlens
totalbelopp (11 §). I propositionen redovisas att
den högre bidragsnivån vid heltidsstudier med 2002
års prisnivå skulle innebära 1 667 kr mer per månad,
jämfört med 100 %-nivån. Regeringen anser det
rimligt att den högre nivån i rekryteringsbidraget
riktas till personer som tidigare haft en normal
heltidsinkomst. Förutsättningarna bör utformas på
motsvarande sätt som möjligheten att få tilläggslån
inom studiemedelssystemet, vilket skall göra det
lättare att fortsätta studierna inom det senare
systemet. Det skall ankomma på regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att utfärda
bestämmelser om vad som skall krävas för att få det
högre bidraget.
Motioner
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub21 att
riksdagen skall avslå regeringens förslag att
rekryteringsbidrag skall lämnas i mån av tillgång på
medel (yrk. 2). De anser det olämpligt med ett
först-till-kvarn-system (yrk. 1). Kristdemokraterna
föreslår också avslag på förslaget om en högre
bidragsnivå på 122,5 % av studiemedlens totalbelopp
(yrk. 5). I stället vill de öppna möjlighet för alla
som får rekryteringsbidrag att därutöver få låna upp
till 3 000 kr per månad, varvid grundprincipen att
lånet skall återbetalas skall gälla (yrk. 6). Med
denna lösning får man enligt motionärerna ekonomiskt
utrymme att ta bort först-till-kvarn-systemet.
Folkpartiet - som yrkat avslag på förslaget om
rekryteringsbidrag - framhåller i motion
2001/02:Ub23 att de flesta som studerar lever under
mycket svåra ekonomiska förhållanden. Partiet vill
inleda en successiv höjning av det totala
studiemedelsbeloppet för alla studerande. Detta bör
höjas med 2 000 kr per år med inriktningen att
beloppet skall skrivas upp ytterligare så snart som
möjligt (yrk. 2). I stället för den nu gällande
högre bidragsnivån i studiemedelssystemet på 82 % av
totalbeloppet vill Folkpartiet att vuxenstuderande
som läser på grundskolenivå skall få 80 % som
bidragsdel, medan de som läser på gymnasienivå skall
få 60 % som bidragsdel (yrk. 3). Rätt till
tilläggslån i studiemedelssystemet skall enligt
motionärerna i första hand erbjudas
funktionshindrade och småbarnsföräldrar (yrk. 4).
Den som på grund av ett funktionshinder behöver
längre tid för att fullfölja vuxenstudier skall inte
ekonomiskt missgynnas av detta, anser motionärerna.
De vill att regeringen skall återkomma med förslag
på studiemedel med högre bidragsdel till dessa
personer (yrk. 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionsyrkandena.
Riksdagens beslut förra året innebär att staten,
även när Kunskapslyftet avslutas i och med utgången
av år 2002, för att kunna nå de mest svårrekryterade
skall kunna erbjuda vissa vuxna ett studiestöd som
är mer förmånligt än de vanliga studiemedlen (prop.
2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229 och 230). De
bidragsnivåer som nu föreslås överensstämmer med dem
som beskrevs då. Skillnaden ligger främst i att
regeringen har funnit att rekryteringsbidraget inte
skall inordnas i studiestödssystemet utan fungera
vid sidan av detta. De skäl som regeringen anger för
detta är att det nya bidraget förutsätter en tydlig
kommunal medverkan, att det inte är generellt utan
har en avgränsad målgrupp som behöver en aktiv
rekryteringsinsats för att påbörja studier, samt att
resurserna för bidraget är begränsade. Utskottet har
inget att invända mot regeringens förslag att
rekryteringsbidraget skall regleras i en särskild
lag.
För de särskilda studiestödsformer som tidigare
har funnits för vuxenstuderande, svux, svuxa och
ubs, har tillgången på medel utgjort en begränsning.
Inom svux- och ubs-systemen har det företagits urval
mellan behöriga sökande. Inom svuxa har i stället
gällt först-till-kvarn-principen. För den högre
bidragsnivån i studiemedelssystemet i den nya
studiestödslagen (1999:1395) gäller också först-
till-kvarn-systemet. Enligt utskottets uppfattning
är det ett stort framsteg om kommunen i samband med
att den erbjuder en vuxen studieplats också kan
garantera henne eller honom studiefinansiering i
form av rekryteringsbidrag. Så har inte varit fallet
med ubs, vilket har varit ett av problemen med det
systemet. Det nya rekryteringsbidraget skall enligt
regeringens förslag kunna utlovas samtidigt som
kommunen beviljar utbildningsplatsen. Detta kommer
enligt utskottets bedömning att göra kommunerna i
stånd att på ett bättre sätt än hittills nå de vuxna
som har störst behov av ytterligare utbildning och
känner störst tveksamhet inför att våga sig in på
studier, och rekrytera dem till studier. En
förutsättning för detta är att man inte behöver
invänta ett ansökningsdatum och en urvalsprocess där
behov eller meriter hos olika sökande från ett
större geografiskt område vägs mot varandra.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
väsentligt för det nya bidragets rekryterande
förmåga att det inte innehåller någon lånedel utan i
sin helhet är ett bidrag. Den högre bidragsnivån
(122,5 %) är nödvändig för att systemet skall kunna
dra till sig även personer som haft normala
inkomster av heltidsarbete före studierna.
Folkpartiets förslag innebär ett avsevärt sämre stöd
för vuxnas studier, jämfört med nu gällande regler
för studiemedel och i ännu högre grad jämfört med
det föreslagna rekryteringsbidraget. Rätten till
tilläggslån är i nuvarande studiemedelssystem knuten
till den studerandes inkomster före studierna.
Utskottet är inte berett att förorda att denna rätt
begränsas t.ex. till småbarnsföräldrar och
studerande med funktionshinder. Samhällets stöd till
familjer med barn bör lämnas inom ramen för
familjepolitiken och inte ha formen av lån.
Regeringens förslag innebär att rekryteringsbidrag
skall kunna lämnas till en person som på grund av
ett funktionshinder behöver längre studietid än
normalt för att nå sitt studiemål. Funktionshinder
är också ett sådant synnerligt skäl som kan
föranleda dispens från begränsningen av antalet
terminer som en studerande kan få studiemedel.
Yrkande 6 i folkpartimotionen är enligt utskottets
mening därmed tillgodosett.
Åldersgräns för rekryteringsbidraget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
rekryteringsbidrag skall kunna lämnas t.o.m.
det kalenderår då den studerande fyller 50
år.
Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår att rekryteringsbidrag skall
kunna lämnas tidigast för det kalenderår då den
studerande fyller 25 år och senast för det
kalenderår då hon eller han fyller 50 år.
Den undre åldersgränsen är enligt regeringen
nödvändig för att undvika avhopp i gymnasieskolan
och för att tydliggöra att ungdomar som kompletter-
ingsläser i komvux inte ingår i målgruppen för
rekryteringsbidraget. Den övre åldersgränsen
motiveras av att rekryteringsbidraget är avsett att
stimulera den vuxne att gå vidare till fortsatta
studier även efter den period då hon eller han fått
rekryteringsbidrag. Regelverket måste därför
harmoniera med studiemedelssystemets regler. För
studiemedel är den övre åldersgränsen 50 år.
Motioner
Kristdemokraterna hänvisar i motion 2001/02:Ub21
yrkande 8 till benämningen livslångt lärande och
anser att den övre åldersgränsen bör höjas till 55
år. Centerpartiet anser också att det i perspektivet
livslångt lärande är oacceptabelt att den som är
över 50 år utestängs från rekryteringsbidraget.
Partiet föreslår i motion 2001/02:Ub20 yrkande 1 att
det inte skall finnas någon övre åldersgräns för
rekryteringsbidraget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionsyrkandena.
Utan en koppling till åldersgränsen för
studiemedel är risken stor att enskilda personer
kommer att rekryteras till studier som inte kan
avslutas med statligt finansierat studiestöd. En
högre åldersgräns än 50 år för rekryteringsbidraget
innebär att också åldersgränsen för studiemedel
skulle behöva höjas, vilket skulle medföra ökade
utgifter för staten. Utskottet noterar att
regeringen anser att det i framtiden måste finnas
många sätt att möjliggöra ett livslångt lärande för
den enskilde, och att regeringen avser att noga
följa dels studiemedelsreformen, dels utvecklingen
inom andra näraliggande politikområden. Detta är
enligt utskottets mening angeläget.
Längsta tid med rekryteringsbidrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
rekryteringsbidrag skall kunna lämnas för
studier i högst 50 veckor.
Jämför reservation 3 (kd).
Propositionen
Enligt lagförslaget skall rekryteringsbidrag få
lämnas under sammanlagt högst 50 veckor (10 §). Det
görs ingen skillnad mellan studier på heltid eller
på deltid.
Motioner
Kristdemokraterna anser enligt motion 2001/02:Ub21
yrkande 7 att det skall finnas möjlighet att vid
särskilda skäl göra undantag från 50-veckorsregeln.
Det är orimligt, skriver motionärerna, att ställa
krav på att alla skall kunna lära sig samma saker på
lika lång tid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionsyrkandet.
Rekryteringsbidraget är till för att rekrytera
till studier. När en person med
rekryteringsbidragets hjälp har vågat ge sig in på
studier och vill fortsätta dessa utöver 50 veckor,
är det rimligt att han eller hon går över till det
ordinarie studiestödssystemet, dvs. studiemedel.
Utskottet vill understryka vad regeringen skriver om
att tiden med rekryteringsbidrag inte skall räknas
in i den maximala tiden för studiemedel för studier
på den aktuella nivån.
Pensionsrätt för studier med
rekryteringsbidrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
studier med rekryteringsbidrag skall ge
pensionsrätt på samma sätt som studier med
studiemedel.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension tillgodoräknas en försäkrad som har
studerat med studiemedel pensionsgrundande belopp
(3 kap. 1 och 24 §§). Det pensionsgrundande beloppet
skall motsvara 138 % av det bidrag som den
försäkrade har uppburit under året (3 kap. 25 §).
Propositionen
Regeringen föreslår att den som studerar med
rekryteringsbidrag skall tillgodoräknas
pensionsgrundande belopp enligt samma regler som
gäller för studier med studiemedel. Därför föreslås
(lagförslagen 2.5 och 2.6) ändringar i lagen om
inkomstgrundad ålderspension, 3 kap. 1 och 24 §§.
Särskilt utbildningsbidrag (ubs) har i
pensionshänseende räknats som pensionsgrundande
inkomst av anställning (2 kap. 5 § lagen om
inkomstgrundad ålderspension). Därför har också
statlig ålderspensionsavgift beräknats på ubs.
Eftersom ubs avvecklas i och med utgången av år 2002
föreslår regeringen (lagförslagen 2.7 och 2.8) att
särskilt utbildningsbidrag inte längre skall nämnas
i 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension
och inte heller i 2 § lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Resursram för rekryteringsbidraget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna vad regeringen
föreslår om att CSN för varje kommun skall
fastställa en resursram för
rekryteringsbidraget.
Jämför reservation 3 (kd).
Propositionen
Rekryteringsbidraget skall användas inom ramen för
kommunernas uppsökande verksamhet. För att öka
flexibiliteten i vuxenutbildningen fordras enligt
regeringen att kopplingen mellan utbildningsplats
och ekonomiskt bidrag under studietiden stärks.
Kommunerna skall därför kunna bestämma vilka
personer som skall ha möjlighet att få ett
rekryteringsfrämjande bidrag under studietiden.
Enligt 2 § förslaget till lag om rekryteringsbidrag
- som utskottet i det föregående har tillstyrkt -
skall kommunerna anta riktlinjer för
rekryteringsarbetet och verka för att riktlinjerna
utformas efter samråd med lokala företrädare för
berörda myndigheter, arbetstagarorganisationer och
organisationer som företräder funktionshindrade.
För varje kommun skall enligt regeringens förslag
beräknas en särskild resursram. Detta skall göras av
Centrala studiestödsnämnden (CSN) enligt en av
regeringen fastställd fördelningsnyckel. Ett
uppföljningssystem skall knytas till resursramen. Om
någon kommun inte kan rekrytera tillräckligt många
personer för att fullt utnyttja sin resursram skall
det vara möjligt att omfördela resurser till andra
kommuner som anser sig kunna rekrytera fler
studerande än vad deras resursramar medger.
Motioner
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub21
yrkande 3 avslag på regeringens förslag om kommunala
resursramar. Rekryteringsbidraget skall fungera på
samma sätt som övriga studiemedelssystem, och det
bör följaktligen handhas helt av CSN och de
kommunala resursramarna tas bort, heter det i
motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionsyrkandet.
Rekryteringsbidraget är enligt regeringens
förslag, som utskottet ställer sig bakom, inte
avsett som ett vanligt studiestöd utan som ett
verktyg i ett uppsökande arbete med att rekrytera
till studier. Det är därvid viktigt att kommunen kan
erbjuda det ekonomiska stödet och utbildningsplatsen
samtidigt, vilket förutsätter kännedom om hur stort
det ekonomiska utrymmet för rekryteringsbidrag är.
Sammanhållet studiestödssystem
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något
tillkännagivande till regeringen om ett
sammanhållet studiestödssystem.
Jämför reservation 3(kd).
Motion
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub21
yrkande 4 ett tillkännagivande till regeringen om
ett mer enhetligt och sammanhållet
studiestödssystem. Som framgått av det föregående
anser Kristdemokraterna att rekryteringsbidraget
skall fungera på samma sätt som övriga
studiestödssystem och helt handhas av CSN. På så
sätt blir förutsättningarna förutsägbara, heter det
i motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Den reform av det statliga studiestödet för vuxna
och högskolestuderande som genomfördes efter förslag
i proposition 1999/2000:10 Ett reformerat
studiestödssystem har medfört ett betydligt mer
sammanhållet och enhetligt system än det som gällde
före den 1 juli 2001. Utskottet har i det föregående
ställt sig bakom regeringens förslag att
rekryteringsbidraget inte skall betraktas som ett
studiestöd i vanlig bemärkelse.
Lagen om rekryteringsbidrag i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande även i de delar som inte har
behandlats i det föregående.
Propositionen
Den föreslagna lagen om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande innehåller bestämmelser om
medborgarskap som villkor (6 och 7 §§), om
inkomstprövning mot ett fribelopp (12 §), om
rekryteringsbidrag vid sjukdom (13 §), om samordning
med andra förmåner (14 §), om kommunens prövning av
ansökningar m.m. (15 och 16 §§), om CSN:s beslut om
samt utbetalning av rekryteringsbidrag (17 och 18
§§), om skyldighet för den som har beviljats
rekryteringsbidrag att anmäla ändringar av sina
förhållanden (19 §), om återkrav (20 §), om att
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
skall meddela föreskrifter i anslutning till lagen
(21 §) samt om överklagande (22 §).
Med undantag för 14, 15 och 16 §§ motsvarar de
föreslagna bestämmelserna i allt väsentligt vad som
gäller inom studiemedelssystemet. Inkomstprövning
skall inte ske vid rekryteringsbidrag för studier på
20 % av heltid, men i övrigt på samma sätt som i
studiemedelssystemet. Till skillnad från vad som har
gällt för de tidigare vuxenstudiestöden (svux, svuxa
och ubs) kommer rekryteringsbidrag inte att räknas
in i den längsta tid som man kan beviljas
studiemedel för studier på grundläggande eller
gymnasial nivå. Det innebär enligt regeringens
bedömning en ökad möjlighet för t.ex. personer med
läs- och skrivsvårigheter att nå studiemålen med
statligt ekonomiskt stöd under hela
utbildningstiden.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari
2003.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om rekryteringsbidrag i de delar
det inte omfattas av utskottets förslag i tidigare
avsnitt. Dock bör i 12 § orden "första stycket" tas
bort, eftersom den paragraf som där hänvisas till
endast omfattar ett stycke.
Ändringar i lagen om
arbetslöshetsförsäkring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag att
tid med rekryteringsbidrag skall räknas som
överhoppningsbar tid vid prövning av rätt
till arbetslöshetsersättning.
Propositionen
Regeringen föreslår att tid under vilken en person
studerat med rekryteringsbidrag skall få hoppas över
vid prövning av rätt till arbetslöshetsersättning.
Så har hittills varit fallet med ubs. I
propositionen föreslås en ändring i 17 § lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för att
tillgodose detta.
I samma lag föreslås också en ändring av 46 §. Där
regleras att bestämmelserna om avstängning från
respektive nedsättning av arbetslöshetsersättning är
tillämpliga beträffande ubs. Eftersom
rekryteringsbidraget, till skillnad från ubs, inte
har någon koppling till ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen föreslår regeringen att
bestämmelsen i 46 § inte skall vara tillämplig på
rekryteringsbidraget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
ändringar i lagen om
arbetslöshetsförsäkring (lagförslag
2.4).
Övriga lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
följdändringar i lagen om allmän försäkring,
semesterlagen, socialförsäkringslagen,
inkomstskattelagen och studiestödslagen.
Propositionen
I 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
regleras samordningen mellan rehabiliteringspenning
och vissa andra förmåner, bl.a. särskilt
utbildningsbidrag. Regeringen föreslår att
rekryteringsbidrag skall införas i paragrafen och
att särskilt utbildningsbidrag skall tas bort ur den
(lagförslag 2.2).
Semesterlagen (1977:480) innehåller i 17 §
bestämmelser om semesterlönegrundande frånvaro från
arbete. Ledighet för utbildning med särskilt
utbildningsbidrag har varit semesterlönegrundande.
Regeringen föreslår att rekryteringsbidrag skall
införas i paragrafen och att särskilt
utbildningsbidrag skall tas bort ur den (lagförslag
2.3). I detta hänseende föreslås alltså förmånligare
regler för studier med rekryteringsbidrag än för
studier med studiemedel.
Enligt socialförsäkringslagen (1999:799), i den
lydelse av 3 kap. 13 § som kommer att träda i kraft
den 1 januari 2003, nämns särskilt utbildningsbidrag
bland de förmåner som gör mottagaren försäkrad för
inkomstgrundad ålderspension, inkomstrelaterad
sjukersättning och inkomstrelaterad
efterlevandepension. Regeringen föreslår att
särskilt utbildningsbidrag stryks (lagförslag 2.9).
Inkomstskattelagen (1999:1229) reglerar i 11 kap.
34 § vilka ersättningar i samband med studier som
skall tas upp till beskattning respektive inte skall
tas upp. Regeringen föreslår att särskilt
utbildningsbidrag stryks bland de ersättningar som
skall tas upp till beskattning och att
rekryteringsbidrag införs bland de ersättningar som
inte skall tas upp (lagförslag 2.10).
Studiestödslagen (1999:1395) innehåller i 3 kap.
25 § regler om samordning med andra stöd eller
ersättningar. Där nämns i dag särskilt
utbildningsbidrag. Regeringen föreslår att
rekryteringsbidrag införs i paragrafen och att
särskilt utbildningsbidrag tas bort ur den
(lagförslag 2.11).
Samtliga här redovisade lagändringar föreslås
träda i kraft den 1 januari 2003.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen godkände hösten 1996 regeringens förslag i
budgetpropositionen till riktlinjer för särskilt
utbildningsbidrag (prop. 1996/97:1 utg.omr. 15 s.
23, bet. UbU2, rskr. 101). Där angavs att det skulle
gälla i avvaktan på ställningstagande till ett nytt
studiestödssystem. I propositionen Ett reformerat
studiestödssystem (prop. 1999/2000:10 s. 79) anförde
regeringen att särskilt utbildningsbidrag ingick som
en del av Kunskapslyftet och skulle finnas kvar
under Kunskapslyftsperioden vid sidan av det nya
samordnade studiestödet. Riksdagen framförde ingen
avvikande uppfattning (bet. 1999/2000:UbU7).
De lagändringar som regeringen nu föreslår bör
enligt utskottets mening antas av riksdagen.
Utbildningskonton
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
införande av utbildningskonton med hänvisning
till att en proposition i frågan nyligen
lagts fram för riksdagen.
Jämför reservationerna 1 (m), 3 (kd) och 2
(fp).
Motioner
Moderata samlingspartiet framför i motion
2001/02:Ub22 yrkande 2 sin uppfattning om
studiemedel och kompetenskonton och begär ett
tillkännagivande till regeringen om detta.
Motionärerna anser att det offentliga har ett
särskilt ansvar för att vuxna med brister i sin
utbildning skall kunna skaffa sig grundskole-
respektive gymnasiekompetens. Det offentliga skall
också se till att alla fritt får möjlighet till en
grundläggande akademisk utbildning eller en
kvalificerad yrkesutbildning. En särskild rätt till
utbildning för att komplettera otillräckliga
gymnasiebetyg bör omfatta sökande under 25 år. Den
enskilde har ansvar för att bidra med finansieringen
av sina studier och att fullfölja dem i enlighet med
vad som överenskommits, skriver motionärerna. För
att åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och
kompetensutveckling under en persons samlade tid i
aktivt arbetsliv föreslår motionärerna att alla
arbetstagare får möjlighet att bygga upp personliga
utbildningskonton. Principen är att den enskilde
skall få rätt att avsätta en del av sin lön till
kontot med rätt till skatteavdrag, att arbetsgivaren
på förmånliga villkor skall kunna avsätta lika
mycket som den enskilde, att kontot skall användas
för den vidareutbildning som den enskilde anser sig
behöva och att det inte skall finnas någon övre
åldersgräns.
Också Kristdemokraterna framför i motion
2001/02:Ub21 yrkande 9 förslag till tillkännagivande
om utbildningskonton. De anser det viktigt att de
statliga bidragen inte blir den enda vägen till
studiefinansiering för vuxna. Grundtanken med
utbildningskonton är enligt motionärerna att både
arbetsgivare och arbetstagare betalar en del av
löneökningsutrymmet till ett individuellt
utbildningskonto.
Folkpartiet framför i motion 2001/02:Ub23 yrkande
5 på nytt sitt förslag att det nuvarande
avdragsgilla pensionssparandet skall breddas och
kunna användas som utbildningssparande. Förslaget
går ut på att den enskilde skall kunna göra
skattebefriade avsättningar, som senare kan användas
för att bekosta studier. Grundläggande är att
individen själv skall får bestämma vilka studier han
eller hon skall ägna sig åt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden med hänvisning till att regeringen
nyligen lagt fram proposition 2001/02:175 Ett system
för individuell kompetensutveckling. Riksdagen
kommer att ta ställning till regeringens och olika
motionärers förslag till utbildningskonton i det
sammanhanget.
Utskottet noterar att syftet med individuellt
kompetenssparande enligt propositionen (s. 30) är
att möjliggöra för individen att välja innehåll,
tidpunkt och form för kompetensutveckling utifrån de
egna behoven.
Överförande av rekryteringsbidraget
till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå Centerpartiets förslag
att rekryteringsbidraget skall tillhöra
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
Jämför reservation 4 (c).
Motion
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub20 yrkande
2 att rekryteringsbidraget skall ingå i
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Partiet begär ett
tillkännagivande till regeringen om detta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet förslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Det nu aktuella motionsyrkandet ligger i linje med
Centerpartiets tidigare förslag om att samordna de
olika försörjningsstöden och finansiera dem under
samma utgiftsområde. När det gäller budgeten för
2002 har riksdagen avslagit förslaget (bet.
2001/02:FiU1 s. 153). Som finansutskottet framhållit
är ett av syftena med den nuvarande indelningen i
utgiftsområden att man snabbt och enkelt skall kunna
få en bild av partiernas prioriteringar mellan olika
politiskt relevanta områden. Jämförelse mellan
partiernas prioriteringar försvåras om partier i
stor skala börjar omfördela mellan olika
utgiftsområden. Numera gäller att beslut i fråga om
vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas
i ett utgiftsområde endast får fattas i samband med
behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilka
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
reservationen.
1. Avslag på propositionen, m.m.
(punkterna 1 och 11) - m
av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 11 borde ha följande lydelse:
1. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår proposition 2001/02:161.
Därmed bifaller riksdagen
motionerna
2001/02:Ub22 yrkande 1 och
2001/02:Ub23 yrkande 1.
11. Utbildningskonton
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub22 yrkande 2
och bifaller delvis motionerna
2001/02:Ub21 yrkande 9 och
2001/02:Ub23 yrkande 5.
Ställningstagande
Ett system för finansiering av studier för vuxna med
behov av grundläggande utbildning måste vara enkelt,
hållbart och uppfattas som rättvist. Det måste
dessutom vara något så när likvärdigt i
konstruktionen med motsvarande system för andra och
högre studier. Det är viktigt att systemet inte
uppfattas som en premie för att senarelägga studier.
Enligt vår mening motsvarar inte regeringens förslag
dessa krav. Sverige har redan i dag i jämförelse med
andra länder brist på yngre högutbildade akademiker.
Förslaget i propositionen riskerar att leda till att
denna utveckling förstärks. Vi anser därför att
riksdagen bör avslå propositionen och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub22 yrkande 1 och 2001/02:Ub23
yrkande 1.
För att åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och
kompetensutveckling behöver nya, individuella
finansieringsmöjligheter skapas även vid sidan av
ordinarie studiestödssystem. Vi föreslår att alla
arbetstagare ges möjlighet att bygga upp personliga
utbildningskonton, som skall kunna användas för den
vidareutbildning den enskilde anser sig behöva.
Systemet skall vara anpassat för ett återkommande
utbildningsbehov och inte ha någon övre åldersgräns.
Principen skall vara att den enskilde har rätt att
avsätta en del av sin lön till kontot med rätt till
skatteavdrag. Arbetsgivaren skall på förmånliga
villkor kunna avsätta lika mycket som den enskilde.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub22 yrkande 2.
2. Avslag på propositionen, m.m.
(punkterna 1, 2 och 11) - fp
av Yvonne Ångström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,
2 och 11 borde ha följande lydelse:
1. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår proposition 2001/02:161.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub22 yrkande 1 och
2001/02:Ub23 yrkande 1.
2. Införande av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6
samt avslår regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 1-4, 8, 9 och 11 §§ och motion
2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5 och 6.
11. Utbildningskonton
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub23 yrkande 5
och bifaller delvis motionerna
2001/02:Ub22 yrkande 2 och
2001/02:Ub21 yrkande 9.
Ställningstagande
Enligt min och Folkpartiets mening är det djupt
orättvist att en person utan gymnasieutbildning, som
är beredd till ekonomiska uppoffringar för att
studera, inte skall ha lagstadgad rätt till
kostnadsfri gymnasieutbildning. Det är bl.a. denna
orättvisa som regeringen borde sikta in sig på, i
stället för att införa ett rekryteringsbidrag som
enligt vår mening leder till ytterligare orättvisor.
Riksdagen bör enligt min mening avslå propositionen
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub23 yrkande 1
och 2001/02:Ub22 yrkande 1.
I stället för det som utskottet föreslår under
rubriken Införande av rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande anser jag att man borde skriva upp
totalbeloppet i studiemedelssystemet för alla
studerande, inledningsvis med 2 000 kr per år och
med sikte på ytterligare höjning så snart som
möjligt. De vuxenstuderande som får studiemedel med
högre bidragsdel bör få 80 % som bidrag om de läser
på grundskolenivå och 60 % om de läser på gymnasial
nivå. Tilläggslån bör, förutom till
funktionshindrade, i första hand beviljas
småbarnsföräldrar, eftersom dessa ofta behöver
längre tid på sig för att genomföra studierna.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
på hur personer som på grund av funktionshinder
behöver extra tid på sig för studierna kan få
särskilda studiebidrag. Det jag här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub23 yrkandena 2-4
och 6.
Människor måste få större frihet att bestämma själva
om och när de skall vidareutbilda sig under sin
yrkesverksamma tid. Jag anser att det nuvarande
avdragsgilla pensionssparandet bör kunna breddas
till ett "pensions- och utvecklingssparande", där
individer får göra skattebefriade avsättningar, som
senare kan användas för att bekosta studier. En
grundläggande princip för sådana utbildningskonton
skall vara att individen själv får bestämma vilka
studier han eller hon skall ägna sig åt. Det jag här
har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub23 yrkande 5.
3. Införande av rekryteringsbidrag
för vuxenstuderande, m.m. (punkterna
2, 3, 4, 6, 7 och 11) - kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,
3, 4, 6, 7 och 11 borde ha följande lydelse:
2. Införande av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 1-4, 8, 9 och 11 §§ med ändringen att 1 och
11 §§ får den lydelse som i bilaga 3 redovisas
som Reservanternas förslag. Vidare tillkännager
riksdagen för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5
och 6
samt avslår motion
2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6.
3. Åldersgräns för
rekryteringsbidraget
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 5 § samt tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 8
och avslår motion
2001/02:Ub20 yrkande 1.
4. Längsta tid med
rekryteringsbidrag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 10 § samt tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 7.
6. Resursram för
rekryteringsbidraget
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 3
och avslår regeringens förslag.
7. Sammanhållet studiestödssystem
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 4.
11. Utbildningskonton
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub21 yrkande 9
och bifaller delvis motionerna
2001/02:Ub22 yrkande 2 och
2001/02:Ub23 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens ambition att skapa en andra
chans för de vuxna som inte slutfört sin grundskole-
eller gymnasieutbildning är bra, men att regeringen
med sitt förslag inte når ända fram. Det föreslagna
rekryteringsbidraget är i vissa delar oförutsägbart
och orättvist. Det nya bidraget skall verka
rekryterande mot den grupp medborgare som troligen
upplever en återgång till skolan som mest
problematisk. Det är då olyckligt och
kontraproduktivt att inrätta rekryteringsbidraget
med förbehåll för att medel finns tillgängliga.
Orden "i mån av tillgång på medel" bör därför tas
bort ur lagförslaget. Vi vill se en gemensam
garanterad bidragsnivå på samma nivå som i
propositionen, alltså ett skattefritt bidrag som
motsvarar 100 % av studiemedlens totalbelopp. I
stället för att vissa sökande skall kunna få
ytterligare 22,5 % i bidrag vill vi att alla
bidragstagare skall få möjlighet att ansöka om extra
lån med upp till 3 000 kr per månad. Regeringen bör
lägga fram förslag om detta. Grundprincipen att
lånet skall återbetalas skall gälla. Med denna
lösning ges ekonomiskt utrymme för att ta bort
först-till-kvarn-systemet. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkandena 1,
2, 5 och 6. Riksdagen bör anta lagförslaget när det
gäller 1 och 11 §§ med den lydelse som i bilaga 3
redovisas som Reservanternas förslag.
Med hänsyn till benämningen "livslångt lärande"
anser vi att den övre åldersgränsen för
rekryteringsbidraget bör vara 55 år. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 8.
En absolut gräns för den längsta tid som man kan
uppbära rekryteringsbidrag ställer orimliga krav på
att alla skall kunna lära sig samma saker på lika
lång tid. Det måste enligt vår mening finnas
möjlighet att vid särskilda skäl göra undantag från
50-veckorsregeln. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub21 yrkande 7.
Eftersom vi motsätter oss tanken på att
rekryteringsbidraget skall villkoras till tillgången
på medel, anser vi att riksdagen inte bör godkänna
vad regeringen föreslagit om resursramen för
rekryteringsbidraget utan i stället avslå detta och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 3.
Vår uppfattning är att det hundraprocentiga
rekryteringsbidraget skall inordnas i
studiemedelssystemet, så att det blir en del av ett
sammanhållet studiestödssystem, där
förutsättningarna blir förutsägbara.
Rekryteringsbidraget bör följaktligen handhas helt
av CSN. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 4.
Det är viktigt att de statliga bidragen inte blir
den enda vägen till studiefinansiering. Vi anser att
utbildningskonton är en uthållig finansieringsväg
som möjliggör lärande under hela livet och som bör
införas så snart som möjligt. Grundtanken med
utbildningskonton är att både arbetsgivare och
arbetstagare betalar en del av löneökningsutrymmet
på ett personligt utbildningskonto. Från kontot kan
sedan medel dras för att finansiera utbildning
senare i livet. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 9.
4. Åldersgräns för
rekryteringsbidraget, m.m.
(punkterna 3 och 12) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3
och 12 borde ha följande lydelse
3. Åldersgräns för
rekryteringsbidraget
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 5 § samt tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub20
yrkande 1
och avslår motion
2001/02:Ub21 yrkande 8.
12. Överföring av rekryteringsbidraget
till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub20 yrkande 2.
Ställningstagande
Jag och Centerpartiet anser att det inte finns skäl
att ha en övre åldersgräns för rekryteringsbidraget.
I dag kan personer mellan 25 och 55 år söka ubs.
Regeringen sänker nu denna gräns till 50 år och
hänvisar till att rekryteringsbidraget måste
överensstämma med studiemedelssystemets åldersgräns.
Denna koppling låter sig enligt min mening inte
göras. Studiemedelssystemet bör vara ett renodlat
system för studier på högskolenivå, varför hänsyn
inte behöver tas till ett bidrag som inte ens ingår
i studiemedlen och som gäller studier på grundskole-
och gymnasienivå. Det är enligt min mening långt
viktigare att se till den enskilda individens behov
än att eftersträva överensstämmelse mellan
regelverken för rekryteringsbidrag och studiemedel.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub20 yrkande 1.
Enligt Centerpartiets mening måste det uppnås en
bättre samordning och en större flexibilitet när det
gäller samhällets olika försörjningsstöd. Därför
anser jag att rekryteringsbidraget, som kan ses som
ett försörjningsstöd, bör ingå under utgiftsområde
13 Arbetsmarknad. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub20 yrkande 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid
vuxenstudier föreslår regeringen
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i semesterlagen (1977:480),
4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring,
5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (2001:492) om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
7. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (0000:000) om ändring i lagen
(2001:492) om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
8. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (0000:000) om ändring i lagen
(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
9. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (2001:497) om ändring i
socialförsäkringslagen (1999:799),
10. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
11. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
12. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om resursram för rekryteringsbidraget (avsnitt 8).
Lagförslagen finns i bilaga 2 till detta betänkande.
Följdmotioner
2001/02:Ub20 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte ha någon
övre åldersgräns för rekryteringsbidraget.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
rekryteringsbidraget bör ingå i utgiftsområde 13
Arbetsmarknad.
2001/02:Ub21 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om "först till
kvarn"-systemet.
2. Riksdagen avslår propositionens förslag om att
rekryteringsbidraget skall lämnas i mån av
tillgängliga resurser.
3. Riksdagen avslår propositionens förslag om
kommunala resursramar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett sammanhållet
studiestödssystem.
5. Riksdagen avslår propositionens förslag om ett
högre rekryteringsbidrag på 122,5 % av
totalbeloppet.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av rekryteringsbidraget och
därigenom ger bidragstagaren rätt till ett extra
lån på upp till 3 000 kr per månad.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dispens från 50-
veckorsregeln.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den bortre
åldersgränsen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningskonton.
2001/02:Ub22 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar avslå proposition 2001/02:161
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel och
kompetenskonton.
2001/02:Ub23 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition
2001/02:161.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att totalbeloppet skall skrivas upp i
enlighet med vad som i motionen anförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att de
vuxenstuderande som har prioriterat studiemedel
skall kunna få 80 % av studiemedlet som bidrag för
grundskolestudier och 60 % för gymnasiestudier.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att möjlighet
till tilläggslån i första hand skall erbjudas till
funktionshindrade och småbarnsföräldrar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
utbildningskonton.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag på hur personer som på grund av
funktionshinder behöver extra tid på sig med
studierna kan få särskilda studiebidrag.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om
rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande
2. Förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän
försäkring
3. Förslag till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480)
4. Förslag till lag om ändring i
lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring
5. Förslag till lag om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
6. Förslag till lag om ändring i
lagen (2001:492) om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
7. Förslag till lag om ändring i
lagen (0000:000) om ändring i lagen
(2001:492) om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
8. Förslag till lag om ändring i
lagen (0000:000) om ändring i lagen
(1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift
9. Förslag till lag om ändring i
lagen (2001:497) om ändring i
socialförsäkringslagen (1999:799)
10. Förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)
11. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1999:1395)
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Reservanternas förslag till lydelse
av 1 och 11 §§ lagen om
rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande
-----------------------------------------------------
Utskottets förslag Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Statligt Statligt
rekryteringsbidrag till rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande får, i vuxenstuderande får
mån av tillgång på medel, lämnas enligt denna lag.
lämnas enligt denna lag.
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Rekryteringsbidrag får Rekryteringsbidrag får
lämnas med ett belopp som lämnas med ett belopp som
för varje vecka utgör för varje vecka utgör
1) 4,39 eller 5,38 1) 4,39 procent av
procent av prisbasbeloppet enligt 1
prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring vid
om allmän försäkring vid studier på heltid,
studier på heltid,
2) 3,29 procent av
2) 3,29 eller 4,03 prisbasbeloppet vid
procent av studier på minst 75
prisbasbeloppet vid procent men mindre än 100
studier på minst 75 procent av heltid,
procent men mindre än 100
procent av heltid, 3) 2,19 procent av
prisbasbeloppet vid
3) 2,19 eller 2,69 studier på minst 50
procent av procent men mindre än 75
prisbasbeloppet vid procent av heltid, och
studier på minst 50
procent men mindre än 75 4) 0,88 procent av
procent av heltid, och prisbasbeloppet vid
studier på minst 20
4) 0,88 eller 1,08 procent men mindre än 50
procent av procent av heltid.
prisbasbeloppet vid
studier på minst 20
procent men mindre än 50
procent av heltid.
-----------------------------------------------------