Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap

Anf. 110 Monica Haider (S)

Fru talman! Nu ska vi debattera 2020/21:NU12 Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap. Jag yrkar bifall till reservation 3 i betänkandet.

Betänkandet handlar om regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap. Där redovisar regeringen sin bedömning med anledning av rapporten.

Regeringen välkomnar granskningen och delar bedömningen att det finns ett behov av att se över systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen säger också att man avser att utreda alternativ till systemet.

Jag konstaterar att tillkännagivandena i betänkandet handlar om det som regeringen säger att man ska göra. Regeringen håller med Riksrevisionen om att det finns skäl att göra en bredare översyn av systemet och att utreda alternativ men att man också behöver se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

Regeringen avser att göra det tillkännagivandena vill, även om jag kan gå med på att det ena tillkännagivandet är lite mer detaljerat än vad regeringen säger att man ska göra. Partierna bakom tillkännagivandet vill att regeringen omgående ska tillsätta en utredning, något som man i de allra flesta fall i andra frågor tycker att regeringen alltför ofta gömmer sig bakom - alltså att tillsätta en utredning. Jag tolkar det som att detta är en väldigt viktig fråga som verkligen behöver utredas ordentligt.

Fru talman! Vi som har jobbat med de regionala strukturfonderna vet att de har stor betydelse ute i landet med projekt som är viktiga för att regionerna ska utvecklas och pröva nya metoder för utveckling.

Ett exempel från min egen region är KKraft, som drivs av Interior Cluster Sweden, möbelklustret, som är ett aktiebolag som ägs av en ideell förening. Ägarna är fem kommuner i Kronobergs och Jönköpings län samt TMF, Trä- och Möbelföretagen.

KKraft består av cirka 100 aktörer, varav 90 är företag i branschen. Möbelklustret fick pengar till en förstudie av Eruf, som sedan ledde till projektet där man fick både 1:1-medel och pengar från Tillväxtverket. Målet med projektet är internationalisering - 60 procent av produktionen går på export - samt affärsutveckling, klusterutveckling och informationsspridning.

Vad har man då uppnått med projektet, som slutade vid årsskiftet? Corona ställde givetvis till det förra året, men projektet startade redan i början av 2019. Meningen var att man skulle samla sig på mässor med en tydligare identitet av svensk möbeldesign på den internationella marknaden, och det har man gjort. Sedan har mässorna blivit digitala, och det har därför inte blivit riktigt som man tänkt sig i projektet.

Projektet har också gjort en film om svensk möbeldesign, där 16 företag medverkar. KKraft tog sig också till Paris, där man tillsammans med Svenska institutet visade filmen för journalister, vilket genererade ett antal artiklar där nere. Projektet har gjort att tilliten mellan företagen har ökat och har även ökat synligheten, vilket har gett en starkare identitet av svensk möbelindustri med ett mer samlat budskap.

Nu är projektet slut, men samverkan fortsätter. Vecka 6 kommer man att ha en coronasäkrad visning på Stockholms Auktionsverk, något som inte hade blivit av utan projektet.

Utvärderingen av projektet är inte klar ännu; projektet avslutades precis nyss vid årsskiftet. Men detta är ett exempel på vad pengarna i strukturfondspartnerskapen går till.

Riksrevisionens rapport handlar om hur effektivt strukturfondernas program genomförs. Riksrevisionen förslår att regeringen ska titta på alternativa system och på hur ansvaret för handläggning och urval av ansökningar ska vara uppdelat mellan myndigheter och aktörer. Jävssituationen tas också upp med tanke på sammansättningen i styrelsen för strukturfondspartnerskapen.

Det finns alltså kritik i rapporten. Det håller regeringen med om och ser också ett behov av att utreda alternativa system.

Anf. 111 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Ger de regionala strukturfondspartnerskapen förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? Det har Riksrevisionen granskat och skrivit en rapport om.

Slutsatserna och rekommendationerna är riktade till regeringen, Tillväxtrådet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och de åtta regionala strukturfondspartnerskapen. Riksrevisionen uppmanar regeringen att se över systemet med strukturfondspartnerskapen.

Riksrevisionen säger i sin granskning att det enligt tidigare utvärderingar är otydligt vilken roll partnerskapen var tänkta att ha i genomförandet av strukturfondsprogrammen. Man säger också att många ansökningar saknar tydliga beskrivningar av projektens syfte och metod. Systemet anses även komplext och involverar många aktörer, och det finns otydligheter vad gäller ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer. Det finns också brister i samordningen, då många beslut fattas innan projektansökningarna når partnerskapen. Bristerna riskerar att leda till att tiden från ansökan till beslut ökar, vilket leder till ett ineffektivt system.

Riksrevisionen menar att ansvarsfördelningen mellan regionerna och partnerskapen bör ses över. Man anser också att regeringen bör se över kvaliteten i partnerskapens yttranden och utreda förekomsten av jäv inom partnerskapen. Regeringen säger själv att den bedömer att det finns skäl att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap, detta för att säkerställa att det finns en struktur som ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av programmen.

Fru talman! Regeringen bör omgående tillsätta en utredning med syfte att se över ett alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap, i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Den 1 januari 2021 börjar en ny programperiod för struktur- och investeringsfonderna i samband med att EU:s nya flerårsbudget börjar gälla. Då ska regeringen bilda nya strukturfondspartnerskap och utse nya ordförande till partnerskapen. Utöver en helhetsöversyn av systemet med strukturfondspartnerskap anser Riksrevisionen att regeringen bör åtgärda en stor del av problemen redan inför kommande programperiod. Det är det som Monica Haider har tagit upp tidigare om varför vi vill ha detta här och nu. Vi önskar oss en utredning och vill alltså inte vänta.

Regeringen bör i enlighet med Riksrevisionens rekommendation ta fram en plan för hur man avser att avhjälpa dessa brister inför kommande programperiod, fru talman. Ett sådant innehåll bör förtydliga strukturfondspartnerskapens ansvar jämte regionernas, ställa kvalitetskrav på motiveringar och yttranden och säkerställa att strukturfondspartnerskapen i sin handläggning tillämpar gällande bestämmelser om jäv. Förutom att utreda ett alternativ till systemet med strukturfondspartnerskapen behöver regeringen presentera konkreta förslag för hur dessa brister ska avhjälpas inför kommande period, som alltså är 2021-2027.

Regeringens svar på rapporten är att man instämmer i att det finns ett behov av att se över systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen för fram att man därför avser att utreda alternativ till systemet.

Fru talman! Moderaterna anser att riksdagen ska uppmana regeringen att omedelbart tillsätta en utredning i syfte att se över ett alternativ till systemet med partnerskapen, i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Vi vill också se att regeringen presenterar konkreta åtgärder och avhjälper de brister i strukturfondspartnerskapen som Riksrevisionen har identifierat. Varför? Är det för att vi tycker illa om de här partnerskapen och för att vi inte vill ha den typen av projekt som Monica Haider tog upp i sitt anförande, där möbelindustrin kan göra någonting? Nej, det är för att få dessa andra frågor från bordet. Det vore ju synd om det ställde till det för partnerskapen att ha sådana här frågor liggande. Därför är vi väldigt angelägna om att få upp dem på bordet.

Tanken med partnerskapen är att genomförandet av fonderna ska effektiviseras genom ett gemensamt engagemang och ansvarstagande för unionens politik. Här hemma vill vi se en förbättring av hur vi kan använda och ta vara på de olika idéerna på bästa möjliga sätt. Vi vill se öppenhet och transparens.

Fru talman! Moderaterna och Kristdemokraterna har samskrivit sig i detta betänkande. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 112 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Regionala strukturfondspartnerskap - ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel?

Av de tiotals miljarder vi betalar in till EU varje år får vi en bråkdel tillbaka genom diverse europeiska struktur- och investeringsfonder. Det bästa vore naturligtvis om vi fick behålla pengarna från första början, men som sverigedemokrat kan man inte få allting här i världen. Det näst bästa är att säkerställa att de medel som kommer tillbaka till Sverige gör så stor nytta som möjligt.

För att säkerställa regionalt inflytande över fördelningen av EU-medlen införde Sverige 2007 de regionala strukturfondspartnerskapen. Dessa utgörs av en ansenlig mängd pengar; mellan 2014 och 2020 rörde det sig om 12,2 miljarder kronor från EU, vilka sedermera matchas med motsvarande belopp från Sverige. Du hörde rätt, fru talman: Sverige måste delfinansiera projekten med 50 procent för att kunna ta del av en bråkdel av de pengar vi sedan tidigare skänkt bort till unionen.

Det går naturligtvis att orda länge om hur dumt, ineffektivt och kostsamt detta upplägg är, men det är inte därför vi har samlats här. Dessutom finns det tillräckligt med kritik i Riksrevisionens granskningsrapport för att jag ska kunna flytta fokus till den och på så sätt fylla resten av tiden i det här anförandet.

Riksrevisionens övergripande iakttagelse är att det finns flera problem med systemet med strukturfondspartnerskap, vilket innebär att förutsättningarna för ett effektivt genomförande av programmen brister. Riksrevisionen anser därför att regeringen bör ta initiativ till att utreda alternativ till systemet med dessa partnerskap. I detta bör ingå att utreda om ansvaret för handläggningen och urvalet av ansökningar om strukturfondsmedlen i fortsättningen ska vara uppdelat mellan myndigheter och andra aktörer.

Riksrevisionen anser samtidigt att regeringen bör förtydliga vilket ansvar strukturfondspartnerskapen ska ha i förhållande till regionerna. Regeringen bör även ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för prioritering och att motiveringarna av deras yttranden är klargörande.

Slutligen anser Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att strukturfondspartnerskapen i sin handläggning tillämpar gällande bestämmelser om jäv samt se över grunderna för hur strukturfondspartnerskapens ledamöter utses.

Fru talman! Det borde uppröra de flesta att tiotals miljarder betalas ut till projekt trots att arbetet präglas av bristande transparens, otydliga prioriteringar och risker för jäv - allt detta enligt Riksrevisionen. Det är sant att regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och sammantaget instämmer i att det finns ett behov av att se över systemet med regionala strukturfondspartnerskap samt avser att utreda alternativ till systemet. Samtidigt gör dock regeringen bedömningen att flera av Riksrevisionens rekommendationer omhändertas inom ramarna för ett nuvarande regelverk. Detta har en utskottsmajoritet ställt sig frågande till, vilket har bidragit till de båda tillkännagivandena i betänkandet.

Fru talman! Om de av Riksrevisionen uppmärksammade bristerna redan omhändertas undrar jag hur det kommer sig att, som Riksrevisionen skriver: "Det är få partnerskap som har riktlinjer eller strategier för urvalet av mottagare. De flesta partnerskap anger i sina yttranden inte heller några tydliga motiv, i vissa fall inga alls, till vilka projekt de prioriterar eller inte." Man skriver också: "Många ledamöter i partnerskapen har en nära koppling till de projekt och aktörer som söker de medel som partnerskapen prioriterar."

Detta är minst sagt grov kritik, vilken regeringen inte bemöter tillräckligt i sin skrivelse. Därför är jag glad över att vi funnit en majoritet i näringsutskottet för att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

Tillkännagivandena uppmanar regeringen att se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan de förvaltande myndigheterna, regionerna och strukturfondspartnerskapen. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redogörelse för översynen och vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande.

Det första tillkännagivandet betonar även att regeringen vid behov bör återkomma med konkreta åtgärdsförslag för riksdagen att ta ställning till.

Det andra tillkännagivandet betonar att riksdagen ska uppmana regeringen att göra en bredare översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen i enlighet med det som utskottet har anfört.

Fru talman! Dessa är nödvändiga tillkännagivanden. Jag kan samtidigt konstatera att det konservativa blocket ändock har en gemensam reservation för att ytterligare ta fasta på Riksrevisionens kritik. I den föreslår vi att riksdagen ska uppmana regeringen att presentera konkreta förslag på hur de brister som Riksrevisionen lyfter fram i sina rekommendationer ska avhjälpas inför programperioden 2021-2027. Jag yrkar bifall till denna reservation.

Anf. 113 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Det här är då ett betänkande som utgår från regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om de regionala strukturfondspartnerskapen. Jag tänkte bara kort berätta om dem.

Sverige får olika slags medel från EU genom de så kallade europeiska struktur- och investeringsfonderna. Här i Sverige skapades regionala strukturfondspartnerskap - det är ett långt ord - för att säkerställa regionalt inflytande utifrån EU:s begäran. Medlen kan användas till stöd till exempelvis forskning, omställning, aktiviteter för personer som står långt från arbetsmarknaden eller kompetensutveckling. I Stockholm har det bland annat inneburit projekt för hållbar stadsutveckling och digitalisering inom välfärden.

Vi instämmer i Riksrevisionens slutsats att det finns problem med systemet med strukturfondspartnerskap som sammantaget innebär att det inte ger tillräckliga förutsättningar för ett effektivt genomförande av programmen.

Vi håller med om att regeringen bör utreda alternativ till systemet där även ansvaret för handläggning och urval av sökningar delas upp mellan myndigheter och andra aktörer och där man tydliggör prioriteringar och tillämpar bestämmelser om jäv.

I sitt svar skriver regeringen tydligt att man avser att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Dessutom omfattar det nuvarande regelverket en del av Riksrevisionens rekommendationer. Därför kan vi avslå de motioner som lagts fram.

Jag yrkar bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet tillsammans med S, MP och L.

Anf. 114 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Strukturfonderna är mycket viktiga. Jag vill lägga till att också de regionala strukturfondspartnerskapen är mycket viktiga och står för ett decentraliserat beslutsfattande i dessa viktiga frågor. Inte minst är regionalfonden, Eruf, viktig för klimatomställningen med den uttalade inriktningen att stödja koldioxidsnål ekonomi.

I dag på eftermiddagen har jag pratat med fyra projektägare från Uppsalaregionen som söker nya, friska EU-medel för bland annat cirkulär näringslivsutveckling och system för framtidens elsystem. Det är ju en fråga som vi pratar mycket om här i riksdagen - att möta utmaningen med effektbristen inte minst i storstäderna i Mälardalen. De söker också medel för utveckling av industriella processer för att få bättre teknikutveckling för produktion av batterier och solceller och nya idéer för hur företag ska möta kompetensförsörjningsutmaningen.

Dessa projektidéer ska Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige om bara några dagar fatta beslut om.

Med EU:s medel kan vi skapa mobiliseringskraft för den långsiktiga utvecklingspotential som finns i regionerna.

Nu när Riksrevisionen har granskat strukturfondspartnerskapen kommer man med många synpunkter och rekommendationer. Jag skulle dock vilja säga att de synpunkter som kommer fram har diskuterats inom strukturfondspartnerskapen och regeringen under flera år.

Enligt regeringen omhändertas Riksrevisionens rekommendationer av det nuvarande regelverket. Vi har också ett samarbete mellan januaripartierna kring strukturfonderna. Därför kan jag tycka att det är lite märkligt att Centerpartiet, som ju är ett av januaripartierna, lägger fram motioner på det här området och dessutom går med på ett tillkännagivande. Den ena handen verkar inte veta vad den andra gör i Centerpartiet.

När det gäller frågan om vilket ansvar strukturfondspartnerskapen ska ha i förhållande till regionerna noterar vi att det framgår ganska tydligt av lagstiftningen att strukturfondspartnerskapen ska samråda med de berörda regionerna och att det ska finnas en överensstämmelse mellan de satsningar som görs och det regionala tillväxtarbetet i de olika länen.

Varje region har nu en regionalt tillväxtansvarig tjänsteperson, kallad RUA. Regionernas roll tillsammans med RUA-tjänstepersonerna är viktig. En sak som nu diskuteras runt om i regionerna är om vi också borde ha utpekade regionala politiker som ansvarar för det här arbetet. Men det kan faktiskt åstadkommas utan ändringar i lagen. Det krävs ett regionalt ledarskap; det skulle räcka.

RUA:s roll är att synka de regionala utvecklingsstrategierna med EU:s program för att få optimal träffsäkerhet i respektive region. Långsiktighet är det viktigaste i det arbetet.

Jag kan lova er att innovation inom till exempel AI var igång tidigt tack vare strukturfondsarbetet även innan politikerna här i riksdagen hade samlat sig kring frågorna. Att de regionala aktörerna är så snabbfotade måste vi här i riksdagen verkligen välkomna.

Vi kan konstatera att regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer sammantaget pekar på att det finns skäl att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Den här perioden har redan startat den 1 januari, men inför nästa period finns det alldeles säkert en viktig anledning att göra denna översyn.

Enligt Riksrevisionens rekommendationer bör det i översynen ingå att utreda om ansvaret för handläggning och urval av ansökningar om strukturfondsmedel i fortsättningen ska vara uppdelat mellan myndigheter och andra aktörer.

Jag skulle vilja lägga till att det är viktigt att bena ut formerna för flernivåstyre. Jag tror att en av de viktigaste poängerna med strukturfondspartnerskapen är att olika aktörer finns med. Här finns akademin, regionala och lokala politiker och de viktiga myndigheterna inom till exempel det sociala området, som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, med. Detta är ett brett arbete där man verkligen samverkar för regionernas och utvecklingens bästa.

En fråga som Riksrevisionen lyft upp är jävsproblematiken. Jag som miljöpartist anser att det är oerhört viktigt att vi minskar all form av korruption, och därför ska jävsfrågor regelbundet granskas i alla sammanhang.

Men Riksrevisionen har missat en viktig fråga i sin granskning, nämligen frågeställningen om det egentligen är rimligt att jäv ska bedömas utifrån reglerna i förvaltningslagen eller om det vore bättre att utgå från jävsreglerna i kommunallagen i dessa sammanhang. Det skulle underlätta med entydiga jävsregler för de regionala politiker som vi vill ska delta i och driva detta arbete, om det är kommunallagen man utgår från.

Vi instämmer i Riksrevisionens slutsats att den nya ordningen, där samtliga regioner sedan 2019 har ansvar för det regionala tillväxtarbetet, innebär ett bra tillfälle att se över flernivåstyret och att detta behöver ingå i en bredare översyn. Men det finns verkligen ingen anledning att förorda ett tillkännagivande eftersom det är att slå in öppna dörrar, fru talman.

Jag yrkar därför avslag på motionerna och bifall till reservation nummer 1.

Anf. 115 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Detta är min fjärde debatt i dag. Nu börjar man känna sig lite mör; det tror jag att de flesta här inne gör.

Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag till beslut rörande Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap.

Innan jag blev politiskt aktiv jobbade jag i tre år med att leda ett EU-projekt, där pengarna kom från Regionalfonden. Vi skulle marknadsföra ett turistiskt område med hjälp av en känd ost från norra Sverige, närmare bestämt Västerbotten. Vi får inte göra reklam här inne, så jag måste liksom prata runt omkring. Jag var anställd av Robertsfors kommun - jag kommer därifrån. Det är en liten kommun med 7 000 invånare. Hade vi inte haft möjlighet att få medfinansiering via EU:s regionalfond hade projektet aldrig blivit av. Och i ärlighetens namn tror jag inte heller att det hade blivit av om pengarna hade hanterats bara genom nationella beslut. De hade förmodligen stoppats in i andra svarta hål någonstans, där de kanske också hade varit nödvändiga.

Med detta vill jag säga att jag tycker att strukturfonderna är enormt viktiga, inte minst för Sveriges landsbygd och mindre kommuner, för att olika projekt som kan vara till nytta ska kunna genomföras. Jag är också helt övertygad om att det, när coronan har lagt sig och turismen tar vid igen, kommer att finnas stor möjlighet att marknadsföra Sverige som ett intressant besöksmål när det gäller exempelvis matturism.

Nu är jag sist ut på banan för dagen. När det gäller Riksrevisionen har man tittat över detta med regionala strukturfondspartnerskap och själva organisationen. Man ger förslag på förbättringar därför att man tycker att det ibland förekommer jäv i strukturfondspartnerskapen och att det tar för lång tid från beslut av statlig myndighet till dess att det sipprar ned till det lokala.

Vidare håller arbetsmarknaden på att reformeras, och det innebär att regionerna kommer att få en annan roll. Arbetsmarknadspolitiken kommer att förändras i grunden.

Jag tror också att det är nödvändigt att besluten går lite snabbare. Min egen erfarenhet är att det tog väldigt lång tid innan staten hade fattat sitt beslut och det hade sipprat ned och blivit till ett faktiskt beslut hos det lokala projektet. Detta ser olika ut i olika strukturfondspartnerskap. Jag tror att det är väldigt viktigt att man har möjlighet att se över detta.

Vi är för denna översyn, precis som alla andra, men vi är kanske lite mer otåliga. Regeringen brukar inte tycka om tillkännagivanden, oavsett partifärg. Man vill hålla tillbaka dem och säger att det är att slå in öppna dörrar. Oppositionen tycker annorlunda.

För Centerpartiets del är vi väldigt måna om projekten och om de kommuner som väntar på besked. Vi vill att det ska gå så snabbt som möjligt, och vi vill försäkra oss om att besluten, även om vi gör en översyn, ska fokusera på att vara lokala och regionala. Jag säger detta därför att erfarenheten från riksdagen är att dessa intressen inte alltid tas till vara - tyvärr inte alltid av regeringen heller. Det är därför vi vill vara övertydliga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 februari.)