Anf. 141 Patrick Reslow (SD)
Herr talman! Jag hade skrivit ett anförande, men jag tror att vi har passerat punkten för det anförandet. Jag tror att det här kommer att bli någonting helt annat, och därför kan det också bli lite rörigt. Jag ber om ursäkt för detta.
Låt mig i alla fall först och främst yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Sverigedemokraterna säger alltså inte vad vi vill - det är det vi hör i debatten här från Socialdemokraterna. Det är ganska anmärkningsvärt. Vi har kommittémotioner som lämnas in varje år, där vi på område efter område redogör för vad vi tycker och vad vi tänker. Skolpengen är ingen ny fråga; den har vi debatterat flera gånger i den här kammaren. Den har varit uppe i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor, som man kan ta del av och läsa svaren på, och så vidare. Vi har haft debatter i tv och i radio.
Det borde inte vara särskilt svårt att leta fram vad Sverigedemokraterna har sagt när det gäller finansieringssystemet. Vi har ända sedan lång tid tillbaka - i alla fall sedan 2012-2013, vad jag har kunnat hitta - sagt att vi ska tillåta en ekonomisk buffert för friskolorna. Det ska man ta hänsyn till.
Det handlar om tillståndsprövningen och att den måste skärpas. Nu har vi fått vissa skärpningar, men det är inte tillräckliga och inte i linje med vad vi vill ha.
Vi har sagt att vi vill ha stopp för muslimska friskolor. Det tycker inte Socialdemokraterna är någon särskilt bra idé. De vill tydligen ha muslimska friskolor eftersom de inte lade fram ett enda lagförslag under åtta år om att stoppa dem.
Vi har sagt att vi vill ha ett statligt huvudmannaskap och därmed också en nationell skolpeng. Vi har varit väldigt tydliga med detta. Om man inte riktigt förstår vad vi tycker i skolpengsfrågan när vi säger att vi vill ha en nationell skolpeng är kanske problemet större än vad jag trodde.
Det statliga huvudmannaskapet är viktigt. Det är ju Socialdemokraterna som har satt oss i den situation vi är nu. Det var ingen borgerlig regering som införde 100 procent skolpeng. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde det. Låtsas inte som något annat! Det är ni som har infört detta.
Det var inte en borgerlig regering som kommunaliserade skolan. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde det. Detta innebar stora problem för kommunerna, inte minst finansieringsmässigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser
Det var inte så att den socialdemokratiska regeringen när den tillträdde 1994 automatiskt slog till mot friskolorna för att detta skulle ha varit något felaktigt. Det var inte så att man pratade om marknadsskola. Nej, man lät det fortsätta. Varför det? Jo, därför att man då tyckte att det var bra att det fanns valfrihet. Men nu är det annat ljud i skällan, och man försöker låta ungefär som att man alltid har tyckt så här. Men det har ni inte. Vi ser igenom er. Det är historierevisionism och inget annat.
Det finns problem med skolpengen. Det har vi sagt. Det är helt klart så att om en skola läggs ned eller tvingas stänga måste eleverna ta vägen någonstans. Om en skola skulle gå i konkurs måste eleverna ta vägen någonstans. Då har kommunen ett ansvar för att se till att det finns platser. Det är helt klart så att man har olika ansvar.
Problemet var att Socialdemokraterna lade fram ett lagförslag. Ja, med nöd och näppe och i sista sekund lade man fram ett lagförslag som byggde på att man skulle straffa friskolor. Man sa: Här ska vi ha en nedtrappning av skolpengen bara för att ni är friskolor, ingenting annat. Det var ingen hänsyn till vad kostnaderna i kommunen var eller till att det kunde vara skillnad i kostnaderna. Det var inte ens så att man presenterade hur stor den differentierade skolpengen skulle vara, utan det skulle kommunerna själva besluta om, lite godtyckligt.
Man ställde inte heller krav på att kommunerna skulle komma och visa en redovisning: Titta här! Nu är det detta som gäller i vår kommun. De här merkostnaderna har vi fått, och då gör vi dessa justeringar i skolpengen. Nej, så var det inte, utan det var generellt. Det var en generell sänkning av skolpengen till de fristående skolorna. Så var förslaget, och så undrar Socialdemokraterna varför det röstades ned i kammaren.
Ett system måste vara förutsägbart. Det måste var hållbart. Det måste vara långsiktigt. Man måste veta spelreglerna. Det går inte att komma med ett lagförslag där man säger: Nu ska vi införa en modell. Vi vet inte hur den ska se ut. Det får Skolverket redogöra för när vi har infört den.
Det håller inte. Det är dåligt. Det är inget väl genomfört lagförslag. Det var det inte. Nu står man här och säger att det är utrett och att det finns på bordet. Nej, det gör det inte. Det finns dålig empiri kring detta, och vi måste se till att det blir bättre.
Det finns ett ansvar för en ansvarstagande regering att se till att beslutsunderlaget är så bra som möjligt. Den här regeringen kommer tillsammans med oss sverigedemokrater att se till att det finns ett sådant.
Det vi nu ser framför oss är ett efterlängtat paradigmskifte i svensk skolpolitik, och i det paradigmskiftet ligger också att vi ska få till stånd en resursfördelningsmodell som är rättvis, som är framåtsyftande, som är transparent och som alla förstår.
Som jag sa i ett tidigare inlägg: Ni som nu lyssnar på denna debatt ska inte känna oro om ni driver små friskolor ute i landet. Vi kommer att se till att vi skapar en bra finansieringsmodell som inte innebär, till skillnad från Socialdemokraternas, att ni kommer att tvingas att lägga ned er verksamhet och ge upp kampen för att tillgodose elevers möjligheter att välja rätt skola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser
I Tidöavtalet säger vi att frågan om skolans finansiering ska utredas. Vårt sikte är inställt på att vi ska införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Vi kan ju se i dag att det finns stora skillnader mellan kommuner i fråga om hur mycket man lägger och hur man beräknar och att det inte är bra. Då krävs det att staten tar ett ansvar.
Vi vill gärna gå fullt ut och ha ett statligt huvudmannaskap. Ju mer statligt ansvar vi får när det gäller finansieringssystemet, desto bättre är det och desto mer reda i nuvarande system får vi.
Dessutom garanterar vi rätten att välja skola och att friskolorna inte drabbas av utfall från en regering som egentligen vill avskaffa dem, så som den socialdemokratiska regeringen ville.
Det gäller också att vi får ett finansieringssystem som kanske är mer kopplat till staten än till kommunerna. Det är bra, tycker vi, för kommunaliseringen var negativ. Den har haft negativa konsekvenser. Då måste staten rycka in och säga: Nu är det dags att vi har kontroll och ser till att få det bästa av allt.
Herr talman! Ibland utvecklas debatten i en riktning som man inte riktigt tänkt sig, och då kanske man inte kan hålla sig till det manus som man har förberett och som man har tänkt hålla sig till. I det fall detta anförande blev lite rörigt ber jag om ursäkt. Men detta liksom annat skyller jag på Socialdemokraterna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Anders Alftberg, Jörgen Grubb och Robert Stenkvist (alla SD).