Skatteutskottets betänkande

2017/18:SkU12

Skatteförfarande

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om skatteförfarande.

I motionerna om skatteförfarande finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter. Andra förslag gäller F-skatt, Ung Företagsamhet, beloppsgränsen för beskattning och kontrolluppgifter och deklarationsfrågor bl.a. frågan om möjlighet till frivillig inbetalning av skatt.

Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll. De handlar bl.a. om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning samt om att förstärka insatser mot skattefusk och skatteflykt. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för ett bolags företrädare.

Utskottet behandlar vidare förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, minskad skatteadministration för företag, skattekontot, skatteavtal och fastighetstaxering.

Utskottet avstyrker motionerna.

I betänkandet finns 20 reservationer (M, SD, C, V, L, KD)

Behandlade förslag

Cirka 130 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Utskottets överväganden

Synliga skatter och avgifter

Information om och synliggörande av skatter

Skatte- och avgiftskontroll

Deklaration

Frivillig inbetalning av skatt

Omprövning av skattebeslut

Minskad skatteadministration

Skattekonto

F-skatt och näringsverksamhet

Ung Företagsamhet

Egenanställningsföretag

Personligt betalningsansvar

Certifierade kassaregister

Personalliggare

Anstånd

Ersättning för kostnader i skattemål

Skatteflykt

Fastighetstaxering

Skatteavtal

Preskriptionstid

Reservationer

1.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

2.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (L)

3.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (KD)

4.Information om och synliggörande av skatter, punkt 2 (M, C, L, KD)

5.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 3 (M)

6.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 3 (KD)

7.Deklaration, punkt 4 (M)

8.Omprövning av skattebeslut, punkt 6 (M)

9.Minskad skatteadministration, punkt 7 (M, C, L, KD)

10.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 9 (C)

11.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 9 (V)

12.Ung Företagsamhet, punkt 10 (M, C, L, KD)

13.Personligt betalningsansvar, punkt 12 (M, C, L, KD)

14.Certifierade kassaregister, punkt 13 (M, C, L, KD)

15.Anstånd, punkt 15 (M, C, L, KD)

16.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 16 (KD)

17.Skatteflykt, punkt 17 (V)

18.Skatteflykt, punkt 17 (L)

19.Fastighetstaxering, punkt 18 (KD)

20.Skatteavtal, punkt 19 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Synliga skatter och avgifter

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:126 av Said Abdu (L),

2017/18:663 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:729 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:731 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1287 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1–3,

2017/18:1785 av Kristina Yngwe (C),

2017/18:1895 av Finn Bengtsson (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1921 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:2053 av Lena Asplund (M),

2017/18:2590 av Lotta Olsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M),

2017/18:2737 av Jenny Petersson (M),

2017/18:2800 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,

2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 2,

2017/18:3154 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3257 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

2017/18:3319 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3332 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5,

2017/18:3458 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3459 av Ida Drougge (M),

2017/18:3572 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3637 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 3 och

2017/18:3834 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 4.

Reservation 1 (C)

Reservation 2 (L)

Reservation 3 (KD)

2.

Information om och synliggörande av skatter

Riksdagen avslår motion

2017/18:3722 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–3.

Reservation 4 (M, C, L, KD)

3.

Skatte- och avgiftskontroll

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:583 av Hanna Westerén (S),

2017/18:809 av Edward Riedl (M),

2017/18:1944 av Hans Wallmark (M),

2017/18:2883 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–4,

2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 10,

2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 21,

2017/18:3670 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2–7 och 9 samt

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.

Reservation 5 (M)

Reservation 6 (KD)

4.

Deklaration

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1817 av Laila Naraghi m.fl. (S),

2017/18:2070 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 och

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 5.

Reservation 7 (M)

5.

Frivillig inbetalning av skatt

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:2707 av Jenny Petersson (M) och

2017/18:2996 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M).

6.

Omprövning av skattebeslut

Riksdagen avslår motion

2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 8 (M)

7.

Minskad skatteadministration

Riksdagen avslår motion

2017/18:3723 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 4.

Reservation 9 (M, C, L, KD)

8.

Skattekonto

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:60 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2015 av Maria Plass (M),

2017/18:2263 av Jan Ericson (M) och

2017/18:2901 av Sten Bergheden (M).

9.

F-skatt och näringsverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 5,

2017/18:491 av Robert Hannah (L),

2017/18:827 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S),

2017/18:1436 av Lotta Finstorp (M),

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3.

Reservation 10 (C)

Reservation 11 (V)

10.

Ung Företagsamhet

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:157 av Said Abdu (L) yrkande 3 och

2017/18:3720 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).

Reservation 12 (M, C, L, KD)

11.

Egenanställningsföretag

Riksdagen avslår motion

2017/18:244 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C) yrkande 3.

12.

Personligt betalningsansvar

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2017/18:3630 av Larry Söder (KD),

2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 1,

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4.

Reservation 13 (M, C, L, KD)

13.

Certifierade kassaregister

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:657 av Gunilla Nordgren (M),

2017/18:1320 av Annicka Engblom och Boriana Åberg (båda M),

2017/18:1896 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M),

2017/18:2075 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3174 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3643 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M),

2017/18:3705 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 samt

2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 2.

Reservation 14 (M, C, L, KD)

14.

Personalliggare

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:609 av Niklas Karlsson (S) yrkande 3 och

2017/18:2890 av Boriana Åberg och Annicka Engblom (båda M).

15.

Anstånd

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:2987 av Sofia Fölster (M),

2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 2–4 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 6.

Reservation 15 (M, C, L, KD)

16.

Ersättning för kostnader i skattemål

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1983 av Hans Rothenberg (M) och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 5.

Reservation 16 (KD)

17.

Skatteflykt

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:568 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 25 och

2017/18:1148 av Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 2–5.

Reservation 17 (V)

Reservation 18 (L)

18.

Fastighetstaxering

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1231 av Margareta Cederfelt (M),

2017/18:2264 av Jan Ericson (M),

2017/18:2830 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkande 2,

2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 53 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 9.

Reservation 19 (KD)

19.

Skatteavtal

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 13,

2017/18:1984 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2520 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2731 av Pål Jonson (M),

2017/18:2756 av Pål Jonson (M),

2017/18:2912 av Johan Hultberg (M) och

2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 19.

Reservation 20 (SD)

20.

Preskriptionstid

Riksdagen avslår motion

2017/18:2366 av Boriana Åberg (M).

Stockholm den 15 mars 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Jamal El-Haj (S).

Redogörelse för ärendet

I ärendet behandlar utskottet de motioner från den allmänna motionstiden hösten 2017 som rör skatteförfarande. Motsvarande motioner behandlades under förra riksmötet i betänkande 2016/17:SkU26 Skatteförfarande och folkbokföring.

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag (se bilagan).

Bakgrund

Skatteförfarandelagen trädde i kraft den 1 januari 2012 (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3) och ersatte då ett tiotal lagar. Vid övergången genomfördes också en rad sakliga förändringar.

Utskottets överväganden

Synliga skatter och avgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag bl.a. om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om nivån på skatteuttaget, om att avskaffa preliminärskatten och om vad skatterna används till.

Jämför reservation 1 (C), 2 (L) och 3 (KD).

Bakgrund

Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån personens förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera den offentliga sektorn. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska incitament.

Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter. Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation. Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.

Enligt regeringsformen (RF) 1:4 beslutar riksdagen om skatt till staten. Denna princip har motiverat en stark begränsning av delegationsmöjligheterna inom skatteområdet. Delegation till regeringen kan ske endast i fråga om betalning av skatt (RF 8:8, moratorium) och i fråga om tull på införsel av vara (RF 8:9). När det gäller kommunalskatt är delegation endast möjlig i fråga om betalningsanstånd (RF 8:8).

Genom Sveriges anslutning till Europeiska unionen har beslutanderätten för en viss typ av skatt, tull, överlåtits till Europeiska gemenskaperna (EG). EG bildar en tullunion, och tull tas ut vid import från eller export till tredjeland, dvs. land utanför EG: s tullområde.

Motionerna

I motion 2017/18:663 av Jesper Skalberg Karlsson (M) anförs att Skatteverket bör få i uppdrag att stärka informationen om jobbskatteavdragets positiva effekter.

I motion 2017/18:729 av Cecilia Widegren (M) anförs att man omgående bör se över hur arbetsgivare kan göra fördelningen av hela kostnaden för arbete mer transparent, t.ex. på respektive lönebesked (yrkande 1). Vidare bör man se över hur staten som arbetsgivare kan vara ett föredöme och visa på vilket sätt det är möjligt att vara mer transparent (yrkande 2).

I motion 2017/18:731 av Cecilia Widegren (M) yrkas att man bör överväga att införa en direkt schablonanvisning till jobbskatteavdraget på löntagares lönespecifikation (yrkande 1). Vidare bör arbetsgivare uppmuntras att redovisa sociala avgifter på löntagares lönespecifikation (yrkande 2).

Enligt motion 2017/18:1287 av Lars-Arne Staxäng (M) bör möjligheten att arbeta för ett mer transparent och effektivt skattesystem ses över (yrkande 1). Vidare anförs att det finns otaliga exempel på skatteslöseri som sker i landet. Först och främst ska skatter gå till välfärdens kärna, varför möjligheten att arbeta för ett minskat slöseri med skattepengar bör ses över (yrkande 2). Goda exempel på att synliggöra skatter är företag som på medarbetarnas lönespecifikationer skriver ut arbetsgivaravgifter. Fler borde uppmuntras till detta, varför man bör se över möjligheten till mer synliga skatter (yrkande 3).

I motion 2017/18:1895 av Finn Bengtsson (M) anförs att den individuella redovisningen av skatter och förändringar av skatter bör ses över (yrkande 1). Vidare anförs att skatternas storlek har mycket stor betydelse för svenska folkets privatekonomi men de är väl dolda, och få vet hur stor andel skatt de egentligen betalar. Regeringen bör därför se över och ta initiativ till att förändra redovisningen av källskattesystemet för att synliggöra de skatter som den enskilde betalar (yrkande 2).

I motion 2017/18:1921 av Jesper Skalberg Karlsson (M) anförs att man bör se över möjligheten att synliggöra arbetsgivaravgifter per anställd på månadsbasis för såväl kontrollmyndighet som arbetstagare.

I motion 2017/18:2053 av Lena Asplund (M) anförs att man bör överväga behovet av att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönebesked för offentliga arbetsgivare.

Enligt motion 2017/18:2590 av Lotta Olsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M) är öppenhet i det offentliga skattesystemet viktigt för att skapa både legitimitet bland och insyn för medborgarna. Statliga myndigheter borde därför föregå med gott exempel och börja redovisa arbetsgivaravgifterna i lönespecifikationerna för att öka transparensen.

I motion 2017/18:2737 av Jenny Petersson (M) anförs att det finns ett behov av att synliggöra dolda skatter.

I motion 2017/18:2800 av Ida Drougge (M) anförs att möjligheten att synliggöra skatter på kvittot när en person konsumerar någonting som är beskattat i flera led bör ses över (yrkande 1). Vidare anförs att möjligheten att synliggöra punktskatter på kvitton bör ses över (yrkande 2). Slutligen bör man enligt motionären se över möjligheten att statliga subventioner från det offentliga redovisas på kvitton (yrkande 3).

Enligt motion 2017/18:2985 yrkande 2 av Sofia Fölster (M) bör man se över hur skattesystemet kan bli mer transparent och hur avgifter och skatter som är kopplade till en anställds lön kan bli synliga på lönebeskedet.

I motion 2017/18:3154 av Betty Malmberg (M) anförs att svenska folket har dålig kunskap om skatter, varför Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter samt att genomslaget av informationen ska följas upp (yrkande 1). Det bör vidare övervägas att ge statliga myndigheter och verk direktiv om att ange s.k. löneskatter på de anställdas lönebesked (yrkande 2).

I motion 2017/18:3257 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M) anförs att en ökad tydlighet och transparens för att förbättra kännedomen om skatterna är angeläget. Det bör därför utredas hur skatterna kan bli mer synliga.

I motion 2017/18:3319 av Sten Bergheden (M) anförs att skattepengar först och främst kan användas till välfärdens kärna som utbildning, vård och äldreomsorg. Det finns dock alltför många exempel på att skattepengar används på ett felaktigt sätt i kommuner, landsting och stat. Motionären anför att vi måste arbeta för att minska slöseriet med skattepengar.

I motion 2017/18:3458 av Ida Drougge (M) anförs att man bör utreda definitionen av vad som är en avgift (yrkande 1). Vidare bör man se över möjligheten att byta namn på de avgifter som per definition egentligen är skatter (yrkande 2).

I motion 2017/18:3459 av Ida Drougge (M) anförs att en av de högsta dolda skatterna är arbetsgivaravgiften. Att göra den synlig för medborgarna är ett viktigt första steg mot att tydliggöra och skapa synlighet i skattesystemet. Det mest effektiva vore därför enligt motionären att arbetsgivaravgiften konverterades till inkomstskatt och drogs av från lönen på samma sätt.

I motion 2017/18:3572 av Ida Drougge (M) yrkas att regeringen bör ålägga stat, kommun och landsting/region att redovisa hur mycket och vad som beskattas och när beskattning sker (yrkande 1). Vidare yrkas att man bör utreda möjligheten att redovisa vilken skatt den enskilde betalar genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot (yrkande 2).

I motion 2017/18:3332 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) anförs att mervärdesskatten bör redovisas tydligare för konsumenter (yrkande 1). Socialavgifter bör redovisas på arbetstagarens inkomstdeklaration (yrkande 2). Socialavgifter bör redovisas på lönebesked (yrkande 3). Information om hur skattemedlen används ska vara tydlig och lättillgänglig. Därför bör varje slutskattebesked utöver totalsummor redovisa en ungefärlig fördelning av hur inbetald skatt fördelar sig över olika offentliga utgiftsområden (yrkande 4). Som skattebetalare bör det vara en självklar rättighet att enkelt kunna ta del av information om vad man betalar för. Det bör därför åläggas offentlig verksamhet, eller åtminstone staten och primär- och sekundärkommuner samt regioner att ta fram lättlästa versioner av sina respektive budgetar (yrkande 5).

I motion 2017/18:3637 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) anförs att det bör vara obligatoriskt att alltid redovisa samtliga skatteuttag i anslutning till varje transaktion.

I motion 2017/18:1785 av Kristina Yngwe (C) anförs att en översyn bör göras av hur skattesystemet kan bli mer transparent och hur en tydligare redovisning av lönekostnaden kan genomföras.

Enligt motion 2017/18:126 av Said Abdu (L) bör preliminärskatten avskaffas. I England och i andra länder fungerar den retroaktiva beskattningen väl. Det torde den göra även i Sverige. Vinsterna med en sådan reform är enligt motionären tydlighet för företagen och myndigheterna samt minskad byråkrati och därmed minskade administrativa utgifter för skattebetalarna.

I motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) anförs att medborgarna behöver informeras om hur skattesystemet fungerar och hur mycket skatt som egentligen tas in för att de ska fortsätta ha ett stort förtroende för skatte­systemet. En början är att offentliga arbetsgivare visar vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet (yrkande 3).

I motion 2017/18:3834 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) anförs att arbetsgivaravgifterna bör anges på lönebeskedet för att tydliggöra hur mycket skatt och sociala avgifter som betalas. Offentliga arbetsgivare bör föregå med gott exempel och redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskeden (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. Utskottet delar även synpunkten att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till.

Utskottet är positivt till att Skatteverket genom olika informationsinsatser ökar medvetenheten hos löntagarna om vad som finansieras via skatten och om de avgifter som arbetsgivaren betalar.

I sammanhanget bör det påpekas att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebeskeden ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Löneprogram kan lätt anpassas så att detta är möjligt. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden. Det finns inte heller något som hindrar att företag synliggör moms och punktskatter i sina prisuppgifter.

Även om utskottet således anser att det är värdefullt med ett synligt skatteuttag även för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt som att tillstyrka att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna den önskade informationen till sina anställda eller kunder. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administra­tiva börda ökar.

Förslaget om att avskaffa preliminärskatt för företagen är inte något som utskottet är berett att ställa sig bakom. Inte heller ser utskottet någon anledning att se över källskattesystemet eller i övrigt ställa sig bakom det som föreslås i motionsyrkandena.

När det gäller definitionen av skatt och avgift är gränsdragningen klar rent teoretiskt. I praktiken är gränsen dock mer flytande, och detta beror på att lagstiftaren inte varit konsekvent i terminologin. Begreppen skatt och avgift har ingen rättslig betydelse så länge den aktuella pålagan har beslutats enligt RF:s normgivningsregler. Oklarheten kring begreppen har snarare en moralisk betydelse då skatter och avgifter är betungande ingrepp i den enskildes ekonomi och denne ska veta vad det är han eller hon betalar för.

Utskottet anser att skattesystemet i dessa avseenden fungerar väl och ser därför inte något behov av ett tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna begärt.

Utskottet avstyrker motionerna.

Information om och synliggörande av skatter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om synliggörande av och information om skatter och om att ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent och stärka dess legitimitet.

Jämför reservation 4 (M, C, L, KD).

Motionen

I motion 2017/18:3722 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att ett enkelt och transparent skattesystem är avgörande för dess legitimitet. Ekonomi­styrningsverket bör därför få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent, förbättra kunskapen om skattesystemet och stärka dess legitimitet (yrkande 1). Arbetsgivaravgifter bör synliggöras per anställd på kontrolluppgiften för såväl kontrollmyndighet som arbetstagare (yrkande 2). Regeringen bör följa Riksrevisionens råd om att ge Skatteverket i uppdrag att öka informationen kring jobbskatteavdraget (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. Utskottet delar även synpunkten att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till.

Det finns inte något som hindrar att arbetsgivare redan i dag i t.ex. lönebesked ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden.

Även om utskottet således anser att det är värdefullt med ett synligt skatteuttag för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt som att tillstyrka att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna den önskade informationen till sina anställda. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motionärernas förslag om att Skatteverket ska informera allmänheten om jobbskatteavdragets påverkan på den totala beskattningen av arbetsinkomster eller att ge utredningsuppdrag till Ekonomistyrningsverket.

Utskottet avstyrker motionen.

Skatte- och avgiftskontroll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om handlingsplaner mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare avslås motioner med olika förslag om översyn av regelverk såsom skattefria köp mellan privatpersoner och  översyn av reseavdraget, om skyddande av den svenska skattebasen och om hanteringen av den nya delningsekonomin m.m.

Jämför reservation 5 (M) och 6 (KD).

Bakgrund

Budgetpropositionen för 2018

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2018 bl.a. följande: Den svenska modellen bygger på att alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och drar undan resurser från den gemensamma välfärden. Att motverka skatteflykt och skatteundandragande, på både nationell och internationell nivå, är därför fortfarande en hög politisk prioritering för Sverige. Att motverka skatteundandragande är även en fråga som under flera år stått högt upp på EU:s och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (fortsatt OECD) agenda. Det bedrivs ett omfattande internationellt arbete i dessa frågor, bl.a. vad gäller automatiskt informationsutbyte där Sverige deltar i EU:s arbete såväl som i arbetet inom OECD och det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet.

Vidare tillsatte regeringen den 6 april 2017 en utredning för att se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg (dir. 2017:38). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

Den 22 juni 2017 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Förslaget innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser om informationsskyldighet för förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och automatiskt utbyte av upplysningar om skatteupplägg mellan behöriga myndigheter i medlems­staterna. Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens.

Skattefelskartan

Skatteverket fick i regleringsbrevet för 2013 regeringens uppdrag att ta fram en ny skattefelskarta. Skattefelet skulle kvantifieras, och skattefelets förändring 20072012 skulle beskrivas. Skatteverket redovisade i sin uppdragsrapport den 8 januari 2014 sammanfattningsvis följande slutsatser:

       Resultatet tyder på att skattefelet minskade mellan 2007 och 2012.

       Ju mer information Skatteverket har om beskattningsunderlaget, från någon annan än skattebetalaren själv, desto mindre utrymme för fel.

       För att kunna beräkna det framreviderade skattefelet behövs fler generella slumpmässiga undersökningar.

Bilaterala avtal om informationsutbyte

Riksdagen har under senare år godkänt en rad avtal om informationsutbyte med andra länder. Sverige deltog mellan 2006 och 2014 i ett samnordiskt projekt som syftade till att ingå avtal för att utbyta information med länder och jurisdiktioner som har en omfattande sekretess på skatteområdet. Projektet var mycket framgångsrikt, och informationsutbytesavtalen omfattar det stora flertalet internationella finansiella centrum runt om i världen. Sverige har som en direkt följd av skatteavtal och informationsutbytesavtal hittills fått in mer än 3 miljarder kronor i skatt. Avtalen ansluter nära till OECD:s modell för bilaterala avtal om informationsutbyte i skatteärenden och ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och möjlighet för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Arbetet med att träffa nya informationsutbytesavtal fortsätter.

Kartläggning och analys av hur delningsekonomin påverkar skattesystemet

Delningsekonomin, dvs. transaktioner där underutnyttjade tillgångar säljs, hyrs ut, samägs eller samnyttjas eller tjänster erbjuds, innebär nya utmaningar för skattesystemet som behöver kartläggas och analyseras.

Skatteverket fick i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att beskriva delningsekonomin och dess påverkan på skattesystem och skatteintäkter över tid. Skatteverket fick i uppdrag att kartlägga delningsekonomin, dess aktörer och de rättsliga relationerna mellan dessa i skattehänseende.

Skatteverket lämnade sin slutrapport om delningsekonomin till Finans­departementet den 31 oktober 2016. I rapporten beskrivs såväl erfarenheter som tillämpningsproblem från Skatteverkets pågående kontroller inom delningsekonomin. Kontrollerna omfattar bl.a. transport av privatpersoner och uthyrning av privatbostäder. Rapporten innehåller också resonemang och modeller för att beräkna hur delningsekonomin påverkar skatteintäkterna.

När det gäller hur skattesystemet påverkas drar Skatteverket slutsatsen att befintliga skatteregler fungerar.

Motionerna

I motion 2017/18:583 av Hanna Westerén (S) anförs att globaliseringen ständigt ställer nya krav på reformer och samarbete för att motverka skatteflykt och skattefusk. Insatser för att motverka skattefusk och andra därmed sammanhängande brott bör förstärkas.

I motion 2017/18:809 av Edward Riedl (M) yrkas att det bör göras en översyn av vilka skatter och regler som gäller för den som anlitar en annan privatperson för enklare sysslor. Beloppsgränserna för den enskilde när det gäller att rapportera till Skatteverket, betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på personens lön har gällt under lång tid, varför det är tid att se över dem.

I motion 2017/18:1944 av Hans Wallmark (M) anförs att man bör göra en översyn av möjligheten att samköra adressregistreringen för Skatteverket, Valmyndigheten och Pensionsmyndigheten.

I motion 2017/18:2883 av Sten Bergheden (M) anförs att Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft bör ses över (yrkande 1). Vidare bör regeringen överväga att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften (yrkande 2). Straffskalorna för brott som gäller utnyttjande av olaglig arbetskraft bör ses över (yrkande 3). Slutligen bör regeringen överväga att studera hur andra länder i EU har löst problem med olaglig arbetskraft och vad man vidtagit för åtgärder (yrkande 4).

I motion 2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) anförs att regeringens insatser mot skattefusk är otillräckliga. Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk bör därför stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket bör vara att identifiera nya länder som används för skatteflykt (yrkande 1). En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delnings­ekonomins snabba tillväxt. Skatteundandragandet i delningsekonomin ska minska (yrkande 2). Vidare anförs att det med dagens teknik finns bättre möjligheter att kontrollera hur reseavdraget används. Minskat fusk skulle sannolikt minska miljöpåverkan. Skatteverket bör därför få i uppdrag att effektivisera uppgiftsinlämning och kontroll av reseavdraget (yrkande 4).

I motion 2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) anförs att Skatteverket bör få i uppdrag att kraftigt effektivisera kontrollen av reseavdraget genom bättre användning av ny teknik (yrkande 10).

I motion 2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) anförs att man bör ge bättre förutsättningar för delningsekonomin att verka; bl.a. ska delnings­plattformar kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall de tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Vidare bör man även utreda möjligheten till skattefria köp mellan privatpersoner om 30000 kronor (yrkande 21).

I motion 2017/18:3670 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkas att Skatteverket ska få i uppdrag att förenkla företagarnas redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar (yrkande 2). Vidare bör det tas fram en åtgärdsplan hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov (yrkande 3). Myndigheter som på olika sätt behandlar känsliga uppgifter bör hålla säkerhetsperspektivet överordnat alla andra prioriteringar (yrkande 4). Man bör möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos Skatteverket (yrkande 5). Vidare bör skattefria köp mellan privatpersoner om 30000 kronor utredas (yrkande 6). Man bör även utreda möjligheten till ett enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning (yrkande 7). Slutligen bör man minska skatteundandragandet i delningsekonomin (yrkande 9).

I motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) anförs att det finns ett behov av europeisk harmonisering på skatteområdet, men i detta bör svenska intressen värnas. Den svenska skattebasen bör skyddas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda svartjobbandet, har betydande negativa effekter. Det finns ett starkt samband mellan skatteundandragande och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten handlar om att företag använder svart arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på annat sätt. De negativa effekterna av skatte­undandragande är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt.

Regeringen har i sitt regleringsbrev till Skatteverket för 2018 angett att myndigheten i årsredovisningarna för 20172020 ska redovisa hur myndig­heten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrotts- myndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. Vidare ska Skatteverket redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med Ekobrottsmyndigheten på detta område.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 uttalat att den svenska modellen bygger på att alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och drar undan resurser från den gemensamma välfärden. Att motverka skatteflykt och skatteundandragande, på både nationell och internationell nivå, är därför även i fortsättningen en hög politisk prioritering för Sverige.

Det pågår således ett kontinuerligt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Skatteverket arbetar också kontinuerligt med enhetligheten i beskattningen och rättssäkerhet för medborgarna. Med hänvisning till detta, och eftersom utskottet inte heller i övrigt ser någon anledning att tillstyrka förslagen om tillkännagivanden på detta område, avstyrker utskottet de aktuella motions­yrkandena.

Deklaration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om information och ansökan om bostadstillägg i samband med deklarationen, om digitala lösningar för delningsplattformar för att förenkla rapporteringen till Skatteverket, om en förenklad deklarationsprocess för småföre­tagare och om olika förenklingar av bestämmelser kring bokföring i samband med deklarationen.

Jämför reservation 7 (M).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2014 anfördes att Skatteverket fått i uppdrag att göra en förstudie om möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan ett företags dator och Skatteverkets it-system, liksom möjligheten för Skatteverket att på sin webbplats tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem för att förenkla överföringen av data och elektro-nisk kommunikation för de minsta företagen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 3).

Motionerna

I motion 2017/18:1817 av Laila Naraghi m.fl. (S) anförs att regeringen bör se över möjligheten att Skatteverket i samband med deklarationen informerar om bostadstillägg för pensionärer och erbjuder möjligheten att göra ansökan.

Enligt motion 2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) bör Skatteverket få i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar (yrkande 2). Skatteverket bör få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till Skatteverket (yrkande 5).

I motion 2017/18:2070 av Markus Wiechel (SD) anförs att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag som syftar till en enklare och eventuellt mer förmånlig hantering av bokföring för småföretagare (yrkande1). Vidare bör småföretagare få en förenklad deklarationsprocess (yrkande 2). Man bör dessutom se över möjligheten till en förenklad bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

När det gäller önskemål om enklare hantering av bokföring, deklaration och kommunikation för småföretagare och om en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats har Skatteverket tidigare i regleringsbrevet för 2013 bl.a. fått i uppdrag att undersöka möjligheten att tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem på sin webbplats. I en rapport från Skatteverket den 30 oktober 2013 bedöms den bästa lösningen vara att låta marknaden utveckla bokföringsprogrammen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisningen och deklarationen integreras i billiga och enkla program. Utskottet finner vidare att Skatteverket kontinuerligt arbetar med utveckling och implementering av ny teknik när så är möjligt. Något tillkännagivande med de angivna inriktningarna är därför inte nödvändigt.

Utskottet avstyrker motionerna.

Frivillig inbetalning av skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om möjligheter till frivillig inbetalning av skatt.

Bakgrund

Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att avskaffa arvsrätten för kusiner och avlägsnare släktingar. Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ung-domar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Sådant stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning.

Arvsfonden har bl.a. finansierat föregångarna till barnbidraget, den allmänna förskolan, studiestödet, barnavårdscentralerna och mödravårds-centralerna. Därefter tog staten, kommunerna och landstingen över ansvaret.

Även Bris, Elevombudsmannen, färdtjänsten och personlig assistans är exempel på verksamheter som startade som arvsfondsprojekt.

Om en person avlider utan att efterlämna make eller maka eller närmare släktingar än kusiner blir arvsfonden arvinge. Förutsättningen är att den avlidne inte har testamenterat till någon annan. Allmänna arvsfonden kan även få egendom genom gåvor, testamenten eller förmånstagarförordnande i försäkringsavtal.

En tiondel av de medel som betalas in under ett år läggs till fonden. Resten får delas ut till olika projekt tillsammans med årets direktavkastning.

Motionerna

I motion 2017/18:2707 av Jenny Petersson (M) anförs att man bör utreda möjligheten att göra frivilliga skatteinbetalningar.

I motion 2017/18:2996 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) anförs att man bör se över möjligheten att inrätta ett separat konto för inbetalning av frivillig värnskatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller (se bet. 2016/17:SkU26) att de principer som gäller för uttag av skatt till staten och kommunerna i dag inte lämnar något utrymme för den enskilde att själv bestämma hur mycket skatt som ska betalas eller att frivilligt betala in extra skatt.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om frivilliga skatte­inbetalningar utan vill i stället peka på möjligheten att lämna bidrag till Allmänna arvsfonden. Många av de förmåner som i dag ges i kommunal eller statlig regi har startat som arvsfondsprojekt. Därmed avstyrker utskottet de aktuella motionsförslagen.

Omprövning av skattebeslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att förändra regler om ompröv­ning och efterbeskattning för Skatteverket.

Jämför reservation 8 (M).

Bakgrund

Omprövning

Huvudregeln för omprövning till nackdel på Skatteverkets initiativ är att Skatteverket ska meddela beslut inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen). Skatteverket får inom tvåårs­fristen ompröva sina beslut till nackdel på oförändrat utredningsmaterial (RÅ 1996 ref. 102). Det förutsätter dock att det inte finns några uttryckliga begränsningar. Skatteverket får i vissa fall ompröva beslut efter tvåårsfristen men inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret gick ut (efterbeskattning), även om det inte finns någon oriktig uppgift. Ibland kan beslut få fattas ännu senare, t.ex. vid följdändring.

Enligt 66 kap. 3 § skatteförfarandelagen (SFL) får Skatteverket inte om­pröva ett beslut i frågor som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.

Efterbeskattning

Reglerna om efterbeskattning när en oriktig uppgift har lämnats innebär att Skatteverket även efter de ordinarie omprövningsfristerna (66 kap. 21 SFL och 66 kap. 22 §§ SFL) får ompröva ett beslut om skatt eller sådan avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL och meddela ett beslut som är till nackdel för den som beslutet gäller. En förutsättning för ett sådant efterbeskattningsbeslut är att den uppgiftsskyldiga personen har lämnat en oriktig uppgift till ledning för den egna beskattningen och att ett tidigare beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av den oriktiga uppgiften (orsakssamband). Skatteverket får även meddela ett efterbeskattningsbeslut om den uppgiftsskyldiga personen har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning.

Efterbeskattningsbeslut får enligt huvudregeln meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Från denna regel finns undantag som kan innebära förlängd eller förkortad tid för efter­beskattning eller att efterbeskattning inte får beslutas.

Motionen

I motion 2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkas att man bör begränsa möjligheten för Skatteverket att fatta beslut retroaktivt sedan tolkningen av skatteregler har förändrats men inga nya omständigheter fram­kommit i det enskilda fallet (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Skillnaden mellan ett ordinärt omprövningsbeslut och ett beslut om efterbeskattning är att Skatteverket i det första fallet inte behöver bevisa att en oriktig uppgift har lämnats och att det finns ett orsakssamband mellan den oriktiga uppgiften och det felaktiga eller uteblivna beslut som ska omprövas. Inte heller finns det, till skillnad från efterbeskattning, något som hindrar att Skatteverket omprövar samma fråga flera gånger under de två första åren.

Efterbeskattning får ske om ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift.

Lagstiftaren har genom denna uppdelning mellan ordinär omprövning och efterbeskattning beaktat Skatteverkets möjlighet att utreda och fatta korrekta beslut. Lagstiftaren har också genom sitt ställningstagande i 66 kap. 3 §, trots att omprövning enligt huvudregeln inte är möjlig, öppnat för en omprövning till förmån för den skattskyldige om tolkningen av skattereglerna ändrats i högsta instans.

Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande med den inriktning som anges av motionärerna.

Utskottet avstyrker motionen.

Minskad skatteadministration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om minskad skatteadministration.

Jämför reservation 9 (M, C, L, KD).

Motionen

I motion 2017/18:3723 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att dagens skatteadministration innebär en påtaglig börda för många företag. Skatteverket bör därför få i uppdrag att senast den 1 juli 2018 föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Skatteverkets arbete med att förbättra och förenkla för skattskyldiga och minska administrationen för företagare och privatpersoner på skatteområdet pågår ständigt.

Utskottet finner därför inte anledning att ställa sig bakom ett tillkänna-givande i enlighet med motionen. Utskottet avstyrker motionen.

Skattekonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om ändringar i regelverket för skatte­kontot.

Bakgrund

Den första helgen varje månad gör Skatteverket en avstämning av skattekontot. Om det uppstått ett underskott kan den skattskyldige få en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. En enskild person får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 100 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Det går ut ett betalningskrav om under­skottet är 2000 kronor eller mer. Om betalningskrav gått ut och det fortfarande finns ett underskott på 2000 kronor eller mer vid nästa avstämning, över­lämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Företag får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 2000 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Företaget får ett betalningskrav om underskottet är 10000 kronor eller mer. Om företaget har fått ett betalningskrav och fortfarande har ett underskott på 10000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Kronofogdemyndigheten tar ut en grundavgift i varje mål för att täcka kostnaderna för ett ärende. Avgiften läggs till när målet registreras i Kronofogdens register. Det är regeringen som beslutar om storleken på avgifterna.

Kostnadsräntan på skattekontot räknas dag för dag på det aktuella saldot fr.o.m. dagen efter det att underskottet har uppstått på kontot. Kostnadsräntan registreras på skattekontot en gång i månaden. Sedan den 1 januari 2017 är intäktsräntan 0 på skattekonton. Denna ändring genomfördes genom en ändring i lagtexten. Nu anges att när räntegolvet enligt sista meningen i 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen är tillämpligt för basräntan, ska intäktsräntan i stället vara 0. Intäktsräntan kommer alltså att bli 0 vid nuvarande ränteläge, men kommer att följa med det allmänna ränteläget upp när det stiger. Den kommer dock att ligga lägre än räntan i traditionella sparformer.

Motionerna

I motion 2017/18:2015 av Maria Plass (M) anförs att ränta vid skuld på skattekontot bör ses över.

I motion 2017/18:2263 av Jan Ericson (M) anförs att det finns många skatteskulder som är på obetydliga belopp och som kan bero på felskrivningar eller missade databokningar men som kan medföra förseningsavgift på 500 kronor. Förseningsavgiften vid mindre skattebetalningar bör ses över.

I motion 2017/18:2901 av Sten Bergheden (M) anförs att möjligheten till rättvisa skattekonton bör ses över där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller krävs in under året.

I motion 2017/18:60 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD) anförs att betalning av skatt är en grundpelare för att samhället ska fungera, men det måste vara tydliga enkla regler för hur och när betalningar ska ske, tidsfrister och konsekvenser. Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anges i motionen om förändring av betalning av skatter, så det blir tydligt vilket belopp, vilka betalningsdatum och vilka tidsfrister som gäller för varje enskild deklaration. Dessa regler bör vara i paritet med andra lagar i samhället (yrkande 1). Vidare anförs att ändringen som föreslås i motionen blir så att det för inbetalning av skatt är deklara­tionsdag, senaste betalningsdag och senaste dag innan obetald skatt förs över till Kronofogdemyndigheten och att detta ska gälla för varje enskild skatt/deklaration (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Det finns i dag inga indikationer på att skattekontosystemet är i behov av de förändringar som föreslås, varför utskottet inte finner skäl att ställa sig bakom motionerna.

Utskottet avstyrker motionsförslagen.

F-skatt och näringsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för F-skatt och näringsverksamhet.

Jämför reservation 10 (C) och 11 (V).

Bakgrund

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska således kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.

Den uttryckliga bestämmelsen om hur bedömningen av en verksamhets självständighet ska göras infördes den 1 januari 2009 och syftar till att göra det möjligt för fler att få F-skatt (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18).

I praxis har den s.k. avbytardomen (RÅ 2001 ref. 25) lett till att fler sökande anses bedriva näringsverksamhet. Rättsfallet rörde frågan om huruvida verk-samhet som avbytare inom jordbruket kunde anses tillräckligt självständigt bedriven för att ses som näringsverksamhet. Domen tar inte enbart fasta på de omständigheter som finns när det gäller avbytarverksamhet utan beskriver i huvuddrag problematik och praxis vid gränsdragningen mellan närings-verksamhet och tjänst. Domen bidrog till att man lämnade synen att vissa yrkeskategorier alltid anses som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har i stället fått en mer avgörande betydelse vid bedömningen av om näringsverksamhet bedrivs eller inte.

Skatteverket förtydligade redan i ett ställningstagande 2008 (Skatteverket 2008-12-11, dnr 131 751308-08/111) hur en ansökan om F-skatt bör bedömas efter de förändringar som genomfördes den 1 januari 2009 för att göra det möjligt för fler att få F-skatt. I ställningstagandet klargörs att exempelvis följande kategorier kan anses bedriva näringsverksamhet:

       Den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag (kortare än två månader) till flera olika uppdragsgivare i syfte att ersätta ordinarie anställda till följd av tillfälliga behov av arbetskraft, t.ex. på grund av sjukfrånvaro eller arbets-toppar, kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det framgår att det är uppdragstagarens avsikt att bedriva uthyrningsverksamheten som näringsverksamhet. Detta gäller även om förmedlingen av uppdrags-tagaren sker via ett bemanningsföretag.

       En säljare som arbetar på provisionsbasis och som har sitt tjänsteställe i bostaden eller i egen lokal kan anses bedriva näringsverksamhet eftersom han eller hon inte är inordnad i verksamheten.

       Dagbarnvårdare som tar hand om andras barn (regelmässigt tre barn eller fler) kan anses uppfylla kraven på näringsverksamhet om tillsynen sker i egen regi.

       Konsulter, t.ex. ekonomi- eller it-konsulter, som påbörjar sin närings-verksamhet med bara enstaka kunder och där den tidigare arbetsgivaren är en av kunderna kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det handlar om avgränsade uppdrag.

       Arbete som styrelseledamot, som inte är hänförligt till eget eller närståendes ägande i bolaget, bör kunna utgöra näringsverksamhet, antingen som ett led i en bedriven konsultverksamhet eller som egen verksamhetsgren om det fortlöpande finns minst tre sådana uppdrag.

Däremot kan, enligt Skatteverkets ställningstagande, även efter förändringen den 1 januari 2009 följande verksamheter inte anses uppfylla kraven på näringsverksamhet:

       En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda kan normalt inte anses uppfylla kraven för näringsverksamhet även om parterna kommit överens om att uppdrags-tagaren ska utföra arbetet som näringsidkare. Det kan exempelvis gälla lärarvikarier, vikarierande sjukvårdspersonal eller chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer).

       En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare uppdrag räknas inte som näringsverksamhet om det sker till endast enstaka uppdragsgivare.

       En barnflicka eller au pair som arbetar åt en familj och utför merparten av arbetet i familjens bostad kan inte anses bedriva näringsverksamhet.

I de fall där det klart framgår att uppdragstagaren är beroende av uppdrags-givaren och inordnad i uppdragsgivarens verksamhet på liknande sätt som uppdragsgivarens ordinarie personal kan kravet på näringsverksamhet inte anses vara uppfyllt trots att partsviljan ger uttryck för att den beskrivna verksamheten ska utgöra näringsverksamhet.

Våren 2012 anförde riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen att det fanns skäl att göra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet. När fler får möjlighet att vara näringsidkare behöver konsekvensen för skatteuppbörden belysas. Effekterna på arbets-marknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor bör också ingå i en sådan utvärdering. Utvärderingen bör bedrivas skyndsamt (bet. 2011/12:SkU17).

Skatteverket lämnade den 10 oktober 2013 (dnr 131-165148-13/113) en rapport till regeringen om effekterna av det förändrade näringsbegreppet. I rapporten anförs bl.a. följande.

Av utvärderingen har framkommit att Skatteverkets tillämpning av reg-lerna började förändras i en mindre restriktiv riktning flera år innan lagändringen genomfördes. En anledning till detta var ett antal domar som signalerade att näringsbegreppet tolkades väl snävt i vissa avseenden. Som en följd av dessa domar utfärdade Skatteverket tydligare riktlinjer som innebar att kraven för att få F-skatt sänktes. En grupp som efter detta lättare fick F-skattsedel var personer som endast hade en eller ett fåtal uppdragsgivare. Samtidigt förändrades Skatteverkets arbetssätt även på andra sätt. Ett exempel på detta var att ansökningsförfarandet blev enklare, dels genom att färre uppgifter behövde lämnas i ansökan, dels genom att det infördes möjligheter att lämna ansökan elektroniskt.

När lagändringen kom hade således näringsbegreppet utvidgats pga. ändrad praxis och en annan tillämpning av Skatteverket. Enligt Skatte-verkets uppfattning medförde lagändringen i sig ytterligare en utvidgning, som dock i sammanhanget kan betraktas som liten. Det handlar om perso-ner vars verksamhet kännetecknas av korttidsuppdrag, t.ex. personer som hyr ut sin egen arbetskraft vid semestrar, sjukskrivningar och arbetstoppar.

Denna grupp nekades ofta F-skatt före lagändringen, men kom efter denna att innefattas i näringsbegreppet.

Sammanfattningsvis skedde alltså ganska stora förändringar av tilldelningen av F-skatt under åren före lagändringen, förändringar som är att betrakta som en anpassning till den utveckling som skett inom näringslivet och på arbetsmarknaden, och som innebar att fler fick möjlighet att få F-skattsedel. När sedan lagändringen kom vidgades näringsbegreppet ytterligare, men i en omfattning som i sammanhanget kan betraktas som liten.

Godkännande av F-skatt

Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt.

Detta gäller emellertid inte om

  1. det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas
  2. ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett svenskt handelsbolag
  3. den sökande

       de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt

       inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig

       inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller särskild uppgift eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning

       har näringsförbud

       är försatt i konkurs.

Om det finns särskilda skäl får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots hindren under punkt 3.

Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare.

Översyn av F-skattesystemet

Regeringen beslutade den 9 november 2017 att tillsätta en särskild utredare som ska se över F-skattesystemet och analysera effekterna i vissa avseenden av bestämmelsernas utformning och tillämpning. Syftet med översynen är bl.a. att bekämpa skattefusk och skatteundandragande.

Utredaren ska bl.a.

       analysera om utformningen av bestämmelserna möjliggör att F-skattesystemet kan missbrukas för att undgå skatter eller avgifter och, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande

       analysera om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt, t.ex. F-skatt på prov eller tidsbegränsade godkännanden för F-skatt, och föreslå författningsändringar om det bedöms lämpligt

       analysera om och på vilket sätt utformningen av F-skattesystemet inverkar på villkoren för att starta, driva och utveckla företag och, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar

       analysera om det förekommer ett missbruk av F-skattesystemet för att kringgå bestämmelserna om skyddsregler för arbetstagare och, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar.

I ett delbetänkande, som ska lämnas senast den 15 juni 2018, ska utredaren lämna en analys av om och i vilken utsträckning F-skattesystemet uppfattas leda till att de som egentligen är anställda anlitas som näringsidkare, s.k. falska egenföretagare.

Utredaren ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 3 juni 2019.

Hästnäringen

I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former. I begreppet hästverksamhet ingår, enligt Skatteverkets skrivelser, trav och galopp, alla ridsportens grenar, t.ex. dressyr och hoppning, hästträning och ridutbildning, turridning, avel, uppfödning, hästuthyrning, uthyrning av stallplatser och hingsthållning.

Praxis för bedömningen av om hästverksamhet, förutom vad gäller trav, utgör näringsverksamhet eller inte saknas i stora delar.

När frågan är om verksamheten utgör hobbyverksamhet eller näringsverk­samhet är bedömningen många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet och bransch, huvudsakligen för verksamheter vilka kan bedrivas såväl privat som inom en näringsverksamhet.

En bedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall ska göras utifrån alla de förutsättningar som finns i den enskilda verksamheten.

En förlustbringande hästverksamhet betraktas enligt nuvarande praxis sällan som näringsverksamhet, och avdragsförbudet för privata levnads­kostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna.

Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att bevisbördan vad gäller lönsamheten/vinstsyftet åvilar den som bedriver verksamheten.

Frågor kring gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid ska göras.

Rent allmänt kan följande generella punkter påverka bedömningen:

       att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt

       att det finns en affärsplan, ekonomiska kalkyler eller liknande

       att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets

       att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs)

       att en särskild lokal finns för verksamheten

       att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamhet.

Då verksamheten är pågående kan, förutom ovanstående omständigheter, exempelvis även följande punkter påverka bedömningen:

       att det finns kunder (andra än närstående)

       att det finns inkomster.

Därtill kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen.

Motionerna

I motion 2017/18:827 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S) anförs att man bör se över F-skattereglerna i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden.

I motion 2017/18:1436 av Lotta Finstorp (M) anförs att man bör se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen. Man bör göra en översyn av regelkrånglet inom hästnäringen.

I motion 2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkas att regeringen bör tillsätta utredning för att sammanställa en vitbok för att ytterligare förbättra arbetet med Skatteverkets processer och beslut för en rättssäker hantering av skatteärenden. Vitboken ska utgöra en grund för det fortsatta arbetet med ett skatteverk i världsklass. Utredningen bör även belysa övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden (yrkande 3).

I motion 2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) anförs att det bör krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten (yrkande 1). Vidare anförs att i dag gäller ett godkännande om F-skatt tills vidare. Som ett försök att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas (yrkande 2).

I motion 2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkas att hästföretag bör ses som vilken näringsgren som helst och följa samma regler som andra näringsverksamheter. Regelverket ska vara rättssäkert och förutsägbart (yrkande 5).

I motion 2017/18:491 av Robert Hannah (L) anförs att medborgare bör tilldelas F-skatt vid födseln eller när de får uppehållstillstånd i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen tillkännagav våren 2012 för regeringen att det fanns skäl att göra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade närings­begreppet 2009 (bet. 2011/12:SkU17, rskr. 2011/12:163). Regeringen redo­visade i budgetpropositionen för 2015 (avsnitt 6.46.2) att Skatteverket – i enlighet med riksdagens tillkännagivande – fått i uppdrag att utvärdera de förändringar i begreppet näringsverksamhet som genomfördes 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Regeringen redovisade vidare att Skatte­verkets uppdrag avrapporterats den 11 oktober 2013 och att Skatteverkets samlade bedömning var att effekterna på skatteuppbörden och skattefelet var små på aggregerad nivå samt att effekterna på arbetstagarnas ställning, företagandets villkor och arbetsmarknaden var obefintliga eller mycket små. Regeringen återkom därefter i skrivelse 2014/15:75 Redogörelse för behand­lingen av riksdagens skrivelser och anförde att regeringen övervägde att lägga den aktuella riksdagsskrivelsen till handlingarna. Utskottet noterade i sitt yttrande över regeringens skrivelse till konstitutionsutskottet vad regeringen anfört (yttr. 2014/15:SkU5y).

Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen förvärvsverk-samhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska således kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.

Utskottet anser att antalet uppdragsgivare i de flesta fall är ett ganska bra mått på det som i lagstiftningen kallas ”beroende av uppdragsgivaren” och ”inordnad i dennes verksamhet”. Utskottet utgår från att antalet uppdrags-givare därför är en omständighet som har betydelse när Skatteverket bedömer om en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd. Regeringen har inte slutbehandlat riksdagens skrivelse från våren 2012 om en utvärdering av det förändrade näringsbegreppet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen nu, som motionärerna föreslår, riktar ett nytt tillkännagivande till regeringen i dessa frågor.

När det gäller motionsförslag om en översyn av vilka åtgärder som kan försvåra användningen av F-skattsedel bl.a. i kriminell verksamhet vill utskottet anföra följande: Att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet är en prioriterad fråga, bl.a. för Skatteverket. I Skatteverkets regleringsbrev för 2018 anförs att myndigheten i årsredovis­ningarna för 2017—2020 ska redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundan­draganden samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått.

Utskottet anser att det är Skatteverket som bäst kan bedöma i vilken utsträckning innehavet av F-skattsedel kan främja kriminell verksamhet och om några regelförändringar för godkännande respektive återkallelse av F-skatt skulle vara ett verksamt medel för att bekämpa sådan brottslighet. Utskottet utgår från att Skatteverket i så fall rapporterar detta till regeringen.

F-skattsedel ska tilldelas den som avser att bedriva näringsverksamhet. Det är därför inte aktuellt att tilldela medborgare F-skattsedel vid födseln eller i samband med att uppehållstillstånd beviljas.

Utskottet finner framför allt att det pågår en översyn av F-skattesystemet och en analys av effekterna av bestämmelsernas utformning och tillämpning genom den utredning som regeringen tillsatte under 2017 (dir. 2017:108). Syftet med översynen är bl.a. att bekämpa skattefusk och skatteundan­dragande.

Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.

Ung Företagsamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram en snabb övergång från UF-regelverk (Ung Företagsamhet) till F-skattsedel samt se över förutsättningarna för att sälja tjänster för UF-företag.

Jämför reservation 12 (M, C, L, KD).

Motionerna

I motion 2017/18:3720 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att Ung Företagsamhet (UF) är ett utmärkt verktyg för att främja kreativitet och entreprenörskap. Eftersom UF-företag inte kan använda F-skattsedel försvåras möjligheterna att sälja tjänster genom UF-företag. Skatteverket bör få i uppdrag att se över möjligheterna till en snabb övergång från UF-regelverk till F-skattsedel samt förutsättningarna att sälja tjänster för UF-företag.

I motion 2017/18:157 av Said Abdu (L) yrkas att elever som drivit UF-företag ska kunna fortsätta driva dessa efter utbildningens slut. Skatteverket bör få i uppdrag att se över och handlägga lösningar som innebär en snabb övergång från UF-regelverk till F-skattsedel (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller (se bet. 2016/17:SkU26) att ett undantag för affärsverksam-heter som bedrivs i utbildningssyfte kan framstå som en enkel och välmotive-rad åtgärd, men det innebär enligt utskottets mening att skattelagstiftningen tillförs ytterligare en gränsdragning som ska hanteras av Skatteverket och de skattskyldiga som har kontakt med de undantagna verksamheterna.

Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att tillföra skattereglerna ett undantag av denna karaktär och avstyrker därför motionerna.

Egenanställningsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att se över egenanställ­ningsföretagens roll i den nya delningsekonomin.

Bakgrund

Det förekommer att frilansare med A-skatt som utför tillfälliga uppdrag åt olika uppdragsgivare ansluter sig till ett egenanställningsföretag (kallas ibland för plattformsföretag, faktureringsföretag eller självanställningsföretag).

Egenanställningsföretaget har F-skatt och fakturerar uppdragsgivarna mot viss provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan ut resten som lön till uppdragstagaren. Detta kallas för att man är egenanställd.

Motionen

I motion 2017/18:244 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C) anförs att framväxten av en delningsekonomi där människor gör mindre tjänster för varandra mot betalning ökar. Detta är på många sätt positivt, men det finns en utmaning kring hur dessa tjänster ska beskattas. Här kan egenanställnings­företagen spela en viktig roll genom att vara en seriös partner som ser till att delningsekonomin fungerar i enlighet med rådande lagar och regler och att staten får in skatteintäkter. Egenanställningsföretagens roll i den nya delnings­ekonomin bör ses över (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte något behov av att göra ett tillkännagivande med den inriktning som motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker motionsförslaget.

Personligt betalningsansvar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att det personliga betalningsansvaret för ett aktiebolags skatteskulder bör minska och att Statskontoret ska få ett utökat uppdrag att utreda hela företrädar­ansvaret och inte endast som nu i begränsade delar.

Jämför reservation 13 (M, C, L, KD).

Bakgrund

En företrädare för en juridisk person kan bli personligen ansvarig för i princip alla skatter och avgifter, inklusive ränta, som påförts den juridiska personens skattekonto. Det personliga ansvaret har sin grund i att

       skatteavdrag inte gjorts med rätt belopp

       skatt eller avgift inte har betalats

       oriktiga uppgifter har lämnats som har lett till att den juridiska personen har tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt med ett för stort belopp eller att ingående mervärdesskatt eller punktskatt har betalats tillbaka med ett för högt belopp.

De juridiska personer som berörs är främst aktiebolag men även ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser, konkursbon och utländska juridiska personer som ska betala skatt i Sverige.

Företrädare är vanligtvis den eller de personer som sitter i styrelsen. Även den som utan att vara legal företrädare har haft ett bestämmande inflytande i den juridiska personen kan vara företrädare.

Om företaget inte kan betala skatt eller avgifter i sådan tid att beloppet har kommit in till Skatteverkets konto senast på förfallodagen och inte heller har beviljats anstånd med betalningen löper företrädaren risk att personligen bli betalningsansvarig för den juridiska personens skatteskulder. För ett personligt betalningsansvar krävs dock att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses aldrig uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på förfallodagen vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Sådana åtgärder kan vara en konkursansökan, en ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.

Om det finns särskilda skäl kan företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

Budgetpropositionen för 2018

Riksdagen har i ett tillkännagivande begärt att regeringen ser över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsäg­barheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20, rskr. 2014/15:169). Riksdagen har samtidigt avslagit en motion om att företrädaransvaret ska slopas eller att en särskild tidsfrist ska gälla innan ansvaret inträder. Med anledning av riksdagens tillkännagivande har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att se över vissa frågor om företrädaransvaret.

Motionerna

I motion 2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att riksdagen i april 2015 gav regeringen i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen lämnade den 7september 2017 i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avser dock inte hela företrädaransvaret. Bland annat omfattar inte uppdraget den viktiga aspekten om rekvisiten, dvs. den grova oaktsamheten. Det är anmärkningsvärt. Regeringen bör därför ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Uppdraget bör redovisas till regeringen senast den 1 april 2018 (yrkande 1).

I motion 2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs att regeringen den 7september 2017 lämnade i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen i fråga om skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avser inte hela företrädaransvaret; bl.a. saknas den viktiga aspekten om rekvisiten, dvs. den grova oaktsamheten. Regeringen bör därför ge tilläggsdirektiv till Statskontoret, och uppdraget bör redovisas i sin helhet före den 1 april 2018 (yrkande 7).

I motion 2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) anförs att den av regeringen tillsatta utredningen om företrädaransvar inte är heltäckande. Regeringen bör därför utreda företrädaransvaret i sin helhet (yrkande 6).

Enligt motion 2017/18:3630 av Larry Söder (KD) bör en förändring av företrädaransvaret påskyndas så att lagtextens intentioner följs. Motionären uppmanar också regeringen att utreda grov oaktsamhet i samband med utredningen av företrädaransvar.

I motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) anförs att en styrelse kan hållas ansvariga vid likvidation även om styrelsen har följt alla steg när det gäller kontrollstämma etc. Regeringen bör se över och begränsa styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar, om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20). Enligt skrivelse 2016/17:75 s. 92 bereds frågan inom Regeringskansliet.

Utskottet ser inte skäl för riksdagen att med anledning av motionerna göra ytterligare uttalanden i denna fråga.

Utskottet avstyrker motionerna.

Certifierade kassaregister

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att kassaregisterlagen ska ses över bl.a. med hänvisning till svårigheten att finna kassaregister som klarar svenska väderförhållanden och Skatteverkets dispensmöjlig­heter.

Jämför reservation 14 (M, C, L, KD).

Bakgrund

Certifierade kassaregister

Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste sedan den 1januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Till kontant betalning räknas även betalning med kontokort. Undantag gäller bl.a. för taxi, distans- och hemförsäljning, försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automater och automatspel. Vidare är lagen inte tillämplig för den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning.

Av lagens förarbeten (prop. 2006/07:105) framgår att obetydlig omfattning avser två olika situationer. Den första situationen rör de allra minsta företagen med låg omsättning. Att företag med låg omsättning är undantagna från regleringen motiveras främst med att det anses tveksamt om de kostnader som krav på ett certifierat kassaregister för med sig skulle stå i rimlig proportion till den samhälleliga vinsten i form av förbättrad skattekontroll i fråga om de allra minsta företagen. Den andra situationen rör företag där kontant försäljning endast förekommer i rena undantagsfall.

Ett förtydligande gjordes i skatteförfarandelagen (2011:1244) som innebär att det sedan den 1 januari 2012 vid bedömningen av om det är fråga om för-säljning i obetydlig omfattning särskilt ska beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra pris-basbelopp under ett beskattningsår (prop. 2013/14:22, bet. 2013/14:SkU14).

Skatteverket får göra oannonserade kontrollbesök och får ta ut en kontroll-avgift på 10 000 kronor om kassaregister saknas, inte uppfyller föreskrifternas krav eller inte är anmält i tid eller om uppgifterna i kassaregistret inte sparas, belopp inte slås in eller kunden inte får något kvitto. Om en ny överträdelse sker inom ett år är avgiften 20 000 kronor. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.

Torg- och marknadshandel

Det generella undantaget i skatteförfarandelagen från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandel slopades den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32). Samtidigt fick Skatteverket större möjlig-het att i enskilda fall bevilja undantag från olika skyldigheter som gäller kassa-register. Undantaget från skyldigheter som gäller kassaregister utvidgades till att avse även andra orsaker än tekniska när en viss skyldighet anses vara oskälig.

I samband med utvidgningen till torg- och marknadshandel anförde reger-ingen att det underlag som Skatteverket presenterat tyder på att lagstiftningen om kassaregister har varit framgångsrik och att fler företag konkurrerar på lika villkor. Sedan lagstiftningen infördes har kritik riktats mot undantaget för torg- och marknadshandeln, vilket inkluderar undantag för s.k. tillfällig handel. Synpunkterna kan sammanfattas med att undantaget snedvrider konkurrensen och missgynnar den fasta handeln som omfattas av kravet på kassaregister. Kritiken avser även att de särskilda befogenheterna vid kontrollbesök (kundräkningar, kvittokontroller, kassainventeringar och provköp) endast gäller företag som omfattas eller som kan antas omfattas av lagstiftningen om kassaregister. Den tekniska utvecklingen medför att det inte längre är orimligt att även torg- och marknadshandlare omfattas av kravet på kassaregister.

Den 1 maj 2017 ändrades reglerna, och en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige ska inte längre vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Näringsidkaren kan i stället använda ett kassaregister som har prövats enligt bestämmelserna i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om prövningen visar att registret uppfyller likvärdiga krav.

Motionerna

I motion 2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att reglerna om kassaregister har funnits i åtta år och har utvecklats dels genom lagstift­ning, dels via tolkning och praxis. Det finns ett behov av att göra en grundläggande utvärdering av lagstiftningen. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den ska genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna om kassaregister (yrkande 2).

I motion 2017/18:657 av Gunilla Nordgren (M) anförs att det är nödvändigt att det skyndsamt görs en översyn av lagen om kassaregister.

I motion 2017/18:1320 av Annicka Engblom och Boriana Åberg (båda M) anförs att en översyn av kassaregisterlagen för torg- och marknadshandel, dess konsekvenser och Skatteverkets agerande bör ske skyndsamt.

I motion 2017/18:1896 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M) anförs att kravet på en certifierad kontrollenhet för kassaregister inte alltid fungerar för sitt tänkta syfte av lagstiftaren bl.a. av brist på teknisk lösning i dag. Det är därför angeläget med en översyn av kassalagen.

I motion 2017/18:3174 av Sten Bergheden (M) anförs att funktionella kassaregister för företagare inom torg- och marknadshandel fortfarande saknas. Det vill säga register av den art att de fungerar utan nätåtkomst, tål hårda väderomslag och samtidigt uppfyller garanti och försäkringsskydd. En översyn av kassaregisterlagen som tar hänsyn till dessa problem bör därför göras (yrkande 1). Det bör övervägas om man kan utfärda tillfälliga undantag för de företag som har de problem med avsaknad av funktionella kassaregister som beskrivs i motionen (yrkande 2).

I motion 2017/18:3643 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M) anförs att även de som ägnar sig åt ambulerande torg- och marknadshandel sedan 2014 omfattas av krav på kassaregister. Torg- och marknadshandel har inte bara ett företags- och samhällsekonomiskt värde utan också ett kulturellt värde. Det är viktigt att följa upp kassaregisterlagens effekter för dessa näringsidkare.

I motion 2017/18:3705 av Betty Malmberg (M) anförs att syftet med kassaregisterlagen är rätt. Däremot är det hög tid att utvärdera lagens effekter så att det är rätt åtgärder som genomförs (yrkande 1). Vidare bör regeringen se över tillämpningen och utformningen av Skatteverkets hantering av kontrollavgifter (yrkande 2).

I motion 2017/18:2075 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) anförs att nuvarande kassaregisterlagstiftning gör att en ägare av ett företag som bedriver handel på torg och marknader tvingas ta straffet för ett lagbrott som en anställd begår. Regeringen bör göra en översyn av kassaregisterlagen för att oskyldiga inte ska drabbas av andras misstag och för att förenkla arbetet för torghandeln (yrkande 1). Vidare anförs att fäbodverksamheten, en för samhället mycket viktig näring, i dag finns kvar men i förhållandevis liten skala. Kraven på kassaregister i denna verksamhet gör det än svårare att bedriva verksamheten. Regeringen bör därför göra en översyn av kassa­registerlagen för att förenkla arbetet för fäbodverksamhet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Undantaget från kravet på kassaregister för torg- och marknadshandeln slopades efter kritik om att undantaget snedvred konkurrensen och missgynnade den fasta handeln som omfattades av kravet på kassaregister. Sedan krav på kassaregister infördes även för torg- och marknadshandeln har en debatt förts om bl.a. elsäkerhet i samband med denna handel, och det påstås saknas kassaregister som kan användas utomhus.

I en debatt med anledning av interpellation 2014/15:571 om möjligheten till undantag från reglerna om krav på kassaregister, hänvisade finansminister Magdalena Andersson till att Skatteverket, Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket i en gemensam skrivelse den 18 maj 2015 redovisade en samsyn om hur frågor om elsäkerhet bör hanteras i samband med torg- och marknadshandel.

Vidare uttalade finansministern i en interpellationsdebatt med anledning av interpellation 2015/16:726 att Skatteverket kan medge undantag från kassa­registerkravet bl.a. om en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig. Den som inte är nöjd med verkets beslut kan överklaga till förvaltnings-domstol. Bestämmelsernas syfte är dock inte i första hand att bevara vårt kulturarv, utan de infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare. På så sätt skyddas även seriösa företagare som bedriver verksamhet som är en del av kulturarvet. Det har varit en fantastisk utveckling inom kassaregister-branschen där det nu finns möjlighet att köpa kassaregister till en relativt låg kostnad. Systemen har också utvecklats. Elsäkerhetsverket menar att det nu finns möjlighet att använda dem också ute i väder och vind. Är det oskäligt med kassaregister ska man självklart inte heller behöva ha något kassaregister. Här är det enligt finansministern viktigt att vi har en myndighet som har möjlighet att tillämpa lagstiftningen.

I svar på skriftlig fråga 2016/17:595 om en översyn av det juridiska ansvaret inom lagstiftningen om kassaregistret med syftet att finna en rimlig balans i ansvarsfrågan mellan ägaren och den anställde anförde finans­ministern att Skatteverket inom gällande regelverk kan beakta felaktig­heter som en anställd gör i ett enskilt fall vid uttagande av kontrollavgift och därmed ge hel eller delvis befrielse. Någon översyn av det juridiska ansvaret när det gäller kassaregister är inte aktuell.

Utskottet delar fortfarande finansministerns bedömningar och utgår från att regeringen följer utvecklingen noga.

Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.

Personalliggare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att införa personalliggare även för städ- och flyttbranschen och förslag om att systemet med personalliggare ska utvärderas.

Bakgrund

Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher (2006:575) trädde i kraft den 1 januari 2007 och innebar ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen. Därefter har det även införts krav på personalliggare i tvätteribranschen. Syftet med reformen var att motverka förekomsten av svart arbetskraft.

Sedan den 1 januari 2016 gäller skyldigheten att föra personalliggare även för byggbranschen.

Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsupp-gifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifika-tionsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för enskild närings-verksamhet där bara näringsidkaren, hans eller hennes make, maka eller barn under 16 år är verksamma, eller fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, hans eller hennes make, maka eller barn under 16 år är verksamma.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina skyldig-heter. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Skatteverket fick i april 2016 i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys av myndighetens tidigare förslag (Svartarbete och social dumpning – förslag på personalliggare i ytterligare verksamheter, dnr Fi2015/04982/S3) att utvidga krav på personalliggare till att omfatta bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård. Områdena har valts för att Skatteverket bedömer att personalliggare skulle vara ett effektivt medel att komma åt svartarbete i dessa verksamheter. Skatteverket föreslog också att det nuvarande regelverket för personalliggare skulle ses över, bl.a. när det gäller vilka personer som ska tas upp i liggaren.

Skatteverkets uppdrag redovisades till Regeringskansliet i mars 2017 genom överlämnandet av promemorian Personalliggare i fler verksamheter till Finansdepartementet.

Regeringen lämnade den 30 januari 2018 proposition 2017/18:82 Personalliggare i fler verksamheter till riksdagen. Enligt förslaget ska krav på personalliggare även gälla i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Syftet med förslaget är att minska skattefusk och skatteundandragande och att främja en sundare konkurrens. I propositionen föreslås även en utvidgning av vad som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verk­samhetslokal, ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksam­heten. Dessutom föreslås en generell utvidgning av reglerna om personal­liggare, nämligen att nödvändiga identifikationsuppgifter för enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar löpande ska dokumenteras i personal­liggaren i de fall det finns en skyldighet att föra en sådan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Motionerna

I motion 2017/18:609 av Niklas Karlsson (S) yrkas att det bör införas personalliggare med oannonserade kontrollbesök även för städ- och flyttbranschen (yrkande 3).

I motion 2017/18:2890 av Boriana Åberg och Annicka Engblom (båda M) anförs att lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher trädde i kraft den 1 januari 2007 och innebar krav på att föra personalliggare inom restaurang- och frisörbranschen. Därefter har personalliggare införts även för tvätteri­branschen och byggbranschen. År 2009 gjordes utredningen Närvaroliggare och kontrollbesök. Det har nu gått åtta år sedan utredningen och tio år sedan reformen sjösattes. Det finns ett behov av och bör göras en utvärdering av införandet av personalliggare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner att det pågår ett arbete med att utvidga systemet med personalliggare och att regeringen noga följer utvecklingen. Vidare arbetar riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat med den utvärdering av personalliggarsystemet som skatteutskottet beslutade att genomföra vid ett sammanträde den 14 december 2017. Utskottet ser därför för närvarande inte några tydliga behov av att föregå de arbeten som pågår.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Anstånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att anståndsreglerna ska ses över och bli mer generösa.

Jämför reservation 15 (M, C, L, KD).

Bakgrund

Införandet av skatteförfarandelagen innebar att reglerna om anstånd med att betala skatter eller avgifter gjordes mer generösa och enklare att tillämpa. En tidigare uppdelning i omprövnings- och befrielseanstånd med olika högt ställda krav togs bort, och den mer generösa anståndsmöjligheten vid över­klagande och omprövning gjordes allmänt tillämplig.

Enligt de nya reglerna ska anstånd alltid kunna medges om det är tveksamt hur mycket skatt eller avgift den skattskyldige kommer att behöva betala; detta gäller oberoende av om den skattskyldige begärt omprövning eller överklagat eller om frågan om skattenedsättning uppkommit på annat sätt. Syftet med förändringen är bl.a. att Skatteverket ska ha möjlighet att bevilja anstånd i de fall då en skattskyldig ansökt om ackord och det finns skäl som talar för att en ackordsuppgörelse kan komma till stånd. Fördelen för den skattskyldige med ett anstånd i stället för ett enkelt uppskov med indrivningsåtgärder är skillnaden i kostnadsränta. Vid ett uppskov tas den höga kostnadsräntan ut, och vid anstånd används den s.k. basräntan. Mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll fick verket vidare möjlighet att bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3).

Motionerna

I motion 2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att det bör göras en översyn av anståndsreglerna i skattemål (yrkande 2). För att stärka rättssäkerheten inom skattemål bör huvudregeln vara att anstånd beviljas. Som en sista säkerhetsventil bör det införas regler om att utmätt egendom i allmänna mål inte får säljas förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft på samma sätt som gäller för enskilda mål (yrkande 3). Vidare saknas det i dag hos Skatteverket statistik över anståndsbeslut och hur de står sig i förhållande till det slutliga avgörandet i sak. Detta försämrar möjligheterna att utvärdera hur reglerna om anstånd tillämpas i praktiken. Skatteverkets statistik bör ses över (yrkande 4).

I motion 2017/18:2987 av Sofia Fölster (M) anförs att man bör se över anståndsreglerna i skattemål på så sätt att människors tillgångar inte kan utmätas innan det finns en lagakraftvunnen dom i en överklagad fråga.

I motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) anförs att de anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas mycket restriktivt. Motionärerna vill se mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår. Anståndsreglerna bör därför ses över (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Anståndsreglerna ändrades vid skatteförfarandelagens tillkomst för att utöka möjligheterna till anstånd. De mer generösa anståndsmöjligheterna gäller inte i första hand vid omprövning och överklagande utan syftar till att förbättra situationen för skattskyldiga i andra fall när det kan bli aktuellt med en skattebefrielse. Utskottet ser inte något behov av att se över anståndsreglerna med den inriktning som motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.

Ersättning för kostnader i skattemål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att ersättningsreglerna vid skattemål ska förbättras.

Jämför reservation 16 (KD).

Bakgrund

Kostnaderna för Skatteverket och domstolarna bärs av staten. Huvudregeln är att den skattskyldige ska stå för sina egna kostnader i skatteförfarandet och skatteprocessen. Enskilda kan få ersättning enligt 15 § förvaltningsprocess-lagen (1971:291) för resor och uppehälle i samband med muntliga förhand­lingar i förvaltningsdomstol. Möjligheten att få ersättning för kostnader för ombud, biträden eller utredningar i skattemål regleras i 43 kap. skatteför­farandelagen (2011:1244), förkortad SFL.

Man har rätt till ersättning för skäliga kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål i den utsträckning sökandens yrkanden bifallits helt eller delvis, om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning. Ombud eller biträden har inte rätt till ersättning.

Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att lämna en deklaration, lämna föreskrivna uppgifter eller att genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldighet. Ersättningen kan i vissa fall minskas, t.ex. om sökanden varit försumlig eller gjort att ärendet eller målet blivit mer omfattande än nödvändigt. Ansökan om ersättning för kostnader ska göras i samband med att domstolen avgör målet.

Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning eller ställande av säkerhet får enligt 68 kap. 2 § SFL inte betalas ut förrän beslutet har vunnit laga kraft mot Skatteverket.

Motionerna

I motion 2017/18:1983 av Hans Rothenberg (M) yrkas att ersättningsreglerna i skattemål bör ses över för att förändras till gagn för ökad rättssäkerhet.

I motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) anförs att ersättnings­reglerna vid skattemål bör förbättras. Man bör göra det möjligt för företag att söka interimsersättningar för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans när Skatteverket överklagar (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte något behov av att se över ersättningsreglerna i skattemål med den inriktning som motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Skatteflykt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om regleringar och en översyn av hur man på olika sätt kan begränsa möjligheterna till skatteflykt och aggressiv skatteplanering m.m.

Jämför reservation 17 (V) och 18 (L).

Bakgrund

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2018 bl.a. följande: Den svenska modellen bygger på att alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och drar undan resurser från den gemensamma välfärden. Att motverka skatteflykt och skatteundandragande, på både nationell och internationell nivå, är därför fortfarande en hög politisk prioritering för Sverige. Att motverka skatteundandragande är även en fråga som under flera år stått högt upp på EU:s och OECD:s agenda. Det bedrivs ett omfattande internationellt arbete i dessa frågor, bl.a. vad gäller automatiskt informationsutbyte där Sverige deltar i EU:s arbete såväl som arbetet inom OECD och det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet.

Regeringen har också ett tolvpunktsprogram för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Dessa punkter är följande:

       inkludera fler länder i globala standarder för transparens och informationsutbyte

       införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare

       införa informationsplikt för skatterådgivare

       skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder och införa skarpa motåtgärder

       stärka arbetet mot momsbedrägerier

       förstärka skattetilläggets avskräckande effekt

       förstärka Skatteverkets resurser

       föra upp skattefrågor på styrelsenivå i företagen

       stötta kapacitetsbyggnad i utvecklingsländer

       vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete

       utflyttningsbeskattning för fysiska personer

       utöka Skatteverkets möjligheter att arbeta brottsbekämpande.

I augusti 2017 hade 94 länder, inklusive Sverige, undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra och tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den globala standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Det automatiska utbytet om finansiella konton påbörjas mellan många av länderna i september 2017. Övriga länder har åtagit sig att påbörja utbytet i september 2018.

I juli 2017 hade 65 länder undertecknat ett multilateralt avtal om land-för-land-rapportering på skatteområdet och om automatiskt utbyte av sådana rapporter. Standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Den svenska lagstiftningen för att genomföra avtalet trädde i kraft den 1april 2017 efter förslag i proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet.

Vidare beslutade regeringen den 6 april 2017 att tillsätta en särskild utredare som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Syftet med en sådan informationsskyldighet är att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

I juni 2016 antog rådet direktivet mot skatteundandraganden. Direktivets syfte är att motverka skatteundandragande i företagssektorn på den inre marknaden. Direktivet ska, med vissa undantag, vara implementerat senast den 31 december 2018. När rådets direktiv mot skatteundandraganden antogs gav finansministrarna samtidigt kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag med regler om hybrida missmatchningar som involverar tredjeländer och som är förenliga med och inte mindre effektiva än OECD:s BEPS-rekommendationer (handlingsplan mot skattebaserodering och vinstförflytt­ning) om hybrida missmatchningar. Hybridreglerna i direktivet mot skatte­undandraganden och i ändringsdirektivet ska vara genomförda i svensk rätt senast den 31december 2019 och tillämpas senast fr.o.m. den 1januari 2020. Bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska dock vara genomförda i svensk rätt senast den 31december 2021 och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022. Den 20 juni 2017 remitterade Finansdepartementet promemorian Nya skatteregler för företagssektorn med flera förslag på skatteområdet. Flera av dessa förslag motiveras av direktivet mot skatteundandragande och ändringsdirektivet.

Motionerna

I motion 2017/18:1148 av Momodou Jallow m.fl. (V) anförs att regeringen bör se över möjligheten att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering (yrkande 2). Inom ramen för de pågående förhandlingar om nytt direktiv för offentlig land-för-land-rapportering ska regeringen verka för att gränsvärdet för rapportering sänks, att bestämmelser slopas som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra och att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut även ska gälla länder utanför EU (yrkande 3). Vidare anförs att Sverige har ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas. Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering där utvecklingsländerna finns med. Som stor biståndsgivare bör Sverige stötta utvecklingsländerna i att upprätta fungerande strukturer för att kunna driva in skatter samt stödja det civila samhället så att utvecklingsländerna kan agera watchdogs” i att utkräva ansvar av politiker och företag (yrkande 4). Slutligen anförs att regeringen bör undersöka möjligheten att införa ett globalt värdepappersregister (yrkande 5).

I motion 2017/18:568 av Jan Björklund m.fl. (L) anförs att Liberalerna vill se ett verksamt arbete mot skatteflykt och stödjer det arbete som drivs inom OECD för att skapa regler för internationellt verksamma företag. Skatteflykt måste förhindras enligt motionärerna (yrkande 25).

Utskottets ställningstagande

Det mer övergripande arbetet med att stärka rättssäkerheten för enskilda och det internationella samarbetet mot skatteflykt och skattefusk har utvecklats starkt under senare år. Det internationella arbetet med att stärka arbetet mot skatteflykt och skattefusk pågår inom FN, OECD och EU. Sverige deltar aktivt i detta arbete.

Sverige medverkar också i Addis Tax Initiative som är en överens­kommelse om att till 2020 fördubbla utvecklingssamarbetet inom skatteområdet. Sverige har redan ökat sitt stöd på området avsevärt genom stöd från Sida och Skatteverket. Skatteverkets tjänsteexport som finansieras av Sida omfattade ca 33 miljoner kronor 2016, vilket är ca 10 miljoner mer än 2014. Utöver detta har Sida lämnat stöd på skatteområdet till låg- och medel­inkomstländer.

Utskottet är inte berett att förorda ett tillkännagivande till regeringen att tillstyrka vad som anförs i motionerna.

Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Fastighetstaxering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om avskaffande och förändringar av fastighetstaxeringssystemet.

Jämför reservation 19 (KD).

Bakgrund

Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften vid detta tillfälle till 6 000 kr per värderingsenhet, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1200kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4% av taxeringsvärdet. Fastighets­avgiften räknas om årligen med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. För deklarationen 2019 (inkomståret 2018) höjs takbeloppet för småhus till 7812 kronor.

Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som skedde i och med övergången till systemet med en kommunal avgift finansieras inom bostadssektorn genom förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjdes från 20 till 22 %, ett tak på 1,6 miljoner kronor för uppskovsbelopp infördes och uppskovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet.

Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012, Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). Utredningen lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslog en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken en byggnad respektive mark, med vissa maxbelopp.

Skatteverket gav den 5 mars 2014 en promemoria till Finansdepartementet med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förslagen syftar till att åstadkomma förenklingar för enskilda, för företag och för Skatteverket i tillämpnings- och kontrollhänseende. Promemorian har remiss-behandlats.

I proposition 2014/15:48 Vissa fastighetstaxeringsfrågor inför den allmänna fastighetstaxeringen 2017 behandlades Bostadstaxeringsutred­ningens förslag om vissa mindre förenklingar av taxeringen av lantbruks­enheter. I propositionen behandlades också Skatteverkets promemoria.

Övriga delar av Bostadstaxeringsutredningens betänkande bereds fortfarande i Regeringskansliet.

Motionerna

I motion 2017/18:1231av Margareta Cederfelt (M) anförs att taxeringsvärdet på bostäder i många sammanhang kan anses ha uttjänat sin funktion. Man bör därför se över möjligheterna att utreda ett avskaffande av taxeringsvärdet för fastigheter.

I motion 2017/18:2264 av Jan Ericson (M) anförs att systemet med rullande fastighetstaxering ursprungligen hade två syften, dels att fastställa ett för­mögenhetsvärde som kunde utgöra underlag för beräkning av förmögenhetsskatt, dels att utgöra underlag för årlig beräkning av fastighets­skatt. Förmögenhetsskatten är avskaffad, och med det nya systemet med kommunal fastighetsbeskattning och de takregler som samtidigt införts saknas i dag behov av en rullande fastighetstaxering. Fastighetstaxeringen skapar onödigt arbete för fastighetsägare och Skatteverket och kostar stora pengar. Ett avskaffande av systemet med löpande fastighetstaxering bör därför övervägas.

I motion 2017/18:2830 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) anförs att fastigheters taxeringsvärden i dag beräknas enligt ett mass­värderingssystem med schablonberäkningar. Dagens system och dess beräkningsmodeller ger i flera fall inte ett korrekt fastighetsvärde. Regeringen bör således utreda hur det schablonmässiga taxeringssystemet kan avskaffas. I det fall en värdering behövs bör den ske på ett sätt som mer rättvist speglar en fastighets verkliga värde (yrkande 2).

I motion 2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) anförs att taxeringsvärdes­systemet fortfarande finns kvar trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns liten anledning att behålla taxeringsvärdessystemet, varför motionärerna föreslår att det avskaffas (yrkande 53).

I motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkas att man ska komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Vid omläggningen av bostadsbeskattningen den 1januari 2008 behölls kopplingen till fastighetens marknadsvärde i och med att taxeringsvärdet för fastigheten blir styrande för fastighetsavgiftens storlek i de fall detta leder till ett lägre avgiftsuttag. Därmed försvann de mycket stora skillnader i skatteuttag mellan likvärdiga fastigheter i olika delar av landet som kännetecknade det gamla systemet. Skillnader som uppfattas som omotiverade kan dock fort­farande uppkomma, om än inte lika drastiska, i de fall fastighetsavgiften beräknas utifrån taxeringsvärdet när detta ger en lägre avgift.

Utskottet finner att man inom Regeringskansliet fortfarande arbetar med att bereda Bostadstaxeringsutredningens förslag om förändringar av taxerings­systemet, varför utskottet inte finner skäl att föregå detta arbete.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Skatteavtal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en översyn av det nordiska skatte­avtalet och om att arbetet med Sveriges bi- och multilaterala avtal med andra länder ska intensifieras samt om att man bör införa en årlig redovisning av hur detta arbete framskrider.

Jämför reservation 20 (SD).

Bakgrund

Det nordiska skatteavtalet undertecknades den 23 september 1996. Det trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas sedan den 1 januari 1998. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Den 4 april 2008 undertecknades ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet. Genom protokollet ändrades bl.a. avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan och pensioner. Riksdagen antog en ändring i lagen om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna som tillämpas sedan den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:146, bet. 2007/08:SkU31).

Ändringen innebar när det gäller beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt de avtalsslutande staternas sociallagstiftning en övergång från undantagandemetoden (exempt) till avräkningsmetoden (credit). Enligt de tidigare reglerna fick sådana utbetalningar enligt huvudregeln endast beskattas i källstaten, dvs. i den stat varifrån utbetalningen görs. Enligt den nya lydelsen av bestämmelsen skulle utbetalningar även beskattas i hemvist-staten, som då ska medge avräkning för den skatt som betalats i källstaten.

Motionerna

I motion 2017/18:1984 av Hans Rothenberg (M) anförs att formuleringarna i det nordiska skatteavtalet är tvetydiga och har drabbat ett stort antal svenskar som arbetar ombord på norska supplyfartyg (fartyg som används inom offshoreindustrin för transport av personal och material), och det gäller även sjömän som tjänstgör under andra länders flagg. Man bör därför se över de skattevillkor som gäller för svenska sjömän som tjänstgör i andra länder, i syfte att undanröja påföljande effekter av dubbelbeskattning.

I motion 2017/18:2731 av Pål Jonson (M) anförs att det nordiska skatteavtalets tilläggsprotokoll för flygpersonal bör ses över.

Enligt motion 2017/18:2756 av Pål Jonson (M) bör det nordiska skatteavtalet ses över i syfte att underlätta för det ekonomiska utbytet mellan Sverige och Norge.

I motion 2017/18:2912 av Johan Hultberg (M) anförs att möjligheten att undanröja gränshinder och dubbelbeskattning av gränsgångare bör ses över.

I motion 2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) anförs att Sverige bör stärka sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet (yrkande 13).

I motion 2017/18:2520 av Olle Felten och David Lång (båda SD) anförs att de brister som finns i tempot med att teckna nya skatteavtal samt att uppgradera och komplettera befintliga skatteavtal gör att förutsättningarna för svensk exportindustris konkurrenskraft försämras. Arbetet med uppdatering av Sveriges bilaterala skatteavtal måste intensifieras (yrkande 1). Vidare anförs att regeringen årligen bör redovisa statusen på de bilaterala skatteavtalen för riksdagen. En sådan redovisning bör innehålla skatteavtalens såväl antal som kvalitet (yrkande 2).

I motion 2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V) anförs att regeringen tillsammans med de andra nordiska regeringarna bör se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet för att underlätta och öka tryggheten för arbetstagare som bor i ett nordiskt land, men som arbetar i ett annat (yrkande 19).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att lösa förekommande gränshinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan de nordiska länderna. Gränshinderarbetet är en viktig del av regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet (se skr. 2014/15:90). Genom Gränshinderrådet pågår ett arbete med att lösa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna, förhindra att nya gränshinder uppstår och effektivisera informationen till privatpersoner och företag. Sverige hade under 2014 särskilt ansvar för fyra prioriterade gränshinder, bl.a. problem med mervärdesskattereglerna vid överföring av arbetsmaskiner över den svensk-norska gränsen, som har försvårat för entreprenörer att verka på andra sidan gränsen.

Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. De förekommer under flera olika benämningar, som t.ex. traktater, konventioner och protokoll, skatteavtal och informationsutbytesavtal.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett fortlöpande arbete med att lösa sådana gränshinder som motionärerna tar upp. Utskottet finner inte någon anledning att aktualisera en översyn av det nordiska skatteavtalet. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande med den inriktning som framförs när det gäller de svenska skatteavtalen.

Utskottet avstyrker motionerna.

Preskriptionstid

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om förlängning av preskriptionstiden för skulder för obetalt underhåll för barn.

Bakgrund

De flesta skulder till staten preskriberas efter fem år. Vad gäller skatteskulder kan Skatteverket ansöka om att preskriptionen ska förlängas.

Om ett preskriptionsavbrott har skett börjar en ny preskriptionstid att löpa, vilket innebär att borgenären förlänger den tid han eller hon har på sig att begära betalning. Preskriptionsavbrott kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom att

       gäldenären erkänner skulden genom att t.ex. betala ränta eller amortering eller ber om en avbetalningsplan

       gäldenären får ett skriftligt krav eller en påminnelse om skulden från borgenären

       borgenären ansöker om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten.

Motionen

I motion 2017/18:2366 av Boriana Åberg (M) anförs att man bör överväga att ändra preskriptionstiden för skulder till staten för obetalt underhåll för barn. Skulden preskriberas efter fem år, vilket innebär att skattebetalarna får betala de underhållsskyldiga föräldrarnas skulder. Dessa skattepengar skulle kunna användas på bättre sätt, varför preskriptionstiden för obetalt underhållsstöd bör förlängas.

Utskottets ställningstagande

Skulder för underhållsstöd till staten ingår i Kronofogdemyndighetens redovisning av de vanligaste skulderna till staten. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen när det gäller frågor om dessa skulder, inklusive regler om preskription. Utskottet är inte berett att förorda ett tillkännagivande till regeringen med den inriktning som motionären föreslår.

Utskottet avstyrker motionen.

Reservationer

1.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1785 av Kristina Yngwe (C) och

avslår motionerna

2017/18:126 av Said Abdu (L),

2017/18:663 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:729 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:731 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1287 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1–3,

2017/18:1895 av Finn Bengtsson (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1921 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:2053 av Lena Asplund (M),

2017/18:2590 av Lotta Olsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M),

2017/18:2737 av Jenny Petersson (M),

2017/18:2800 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,

2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 2,

2017/18:3154 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3257 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

2017/18:3319 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3332 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5,

2017/18:3458 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3459 av Ida Drougge (M),

2017/18:3572 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3637 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 3 och

2017/18:3834 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Centerpartiets gröna skatteväxling baserar sig på principen att öka kostnaderna för det som är dåligt för miljön och i stället sänka kostnaderna på jobb och företagande. Under alliansregeringens tid vid makten genomfördes ett antal sänkningar på jobb och företagande, exempelvis av ungdomsarbetsgivar­avgiften.

Tyvärr är kunskapen om nivåer på exempelvis arbetsgivaravgifterna låg bland löntagare och allmänhet. Likaledes är kunskapen låg om att det är små och medelstora företag som bygger vår välfärd genom att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Till stor del kan detta beskyllas det faktum att kostnaderna för arbete i dag inte är tydliga för löntagare och allmänhet, bl.a. det inte är praxis att dessa visas på lönebeskeden. Ett mer transparent skattesystem och en tydligare redovisning av lönekostnaderna skulle skapa bättre förutsättningar för våra viktiga småföretagare och jobbskapare och en större förståelse för det kostnadsläge som råder när det gäller skatt på arbete.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (L)

av Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:126 av Said Abdu (L) och

avslår motionerna

2017/18:663 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:729 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:731 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1287 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1–3,

2017/18:1785 av Kristina Yngwe (C),

2017/18:1895 av Finn Bengtsson (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1921 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:2053 av Lena Asplund (M),

2017/18:2590 av Lotta Olsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M),

2017/18:2737 av Jenny Petersson (M),

2017/18:2800 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,

2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 2,

2017/18:3154 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3257 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

2017/18:3319 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3332 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5,

2017/18:3458 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3459 av Ida Drougge (M),

2017/18:3572 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3637 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 3 och

2017/18:3834 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Preliminärskatten bör avskaffas. I dag förväntas företag betala skatt för inkomster som de tror att de kommer att tjäna, i stället för det givna att beskatta de belopp som företagaren verkligen har bokfört som intäkter. I England och i andra länder fungerar den retroaktiva beskattningen väl. Det torde den även göra i Sverige. Vinsterna med en sådan reform skulle vara tydlighet för företagen och myndigheterna samt minskad byråkrati och därmed minskade administrativa utgifter för skattebetalarna.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 3 och

2017/18:3834 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2017/18:126 av Said Abdu (L),

2017/18:663 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:729 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:731 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1287 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1–3,

2017/18:1785 av Kristina Yngwe (C),

2017/18:1895 av Finn Bengtsson (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1921 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2017/18:2053 av Lena Asplund (M),

2017/18:2590 av Lotta Olsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M),

2017/18:2737 av Jenny Petersson (M),

2017/18:2800 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,

2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 2,

2017/18:3154 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3257 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

2017/18:3319 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3332 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5,

2017/18:3458 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3459 av Ida Drougge (M),

2017/18:3572 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 samt

2017/18:3637 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD).

Ställningstagande

Skattetrycket i Sverige sjönk under alliansregeringsåren. Sverige har dock alltjämt en av de högsta skattekvoterna i världen. Sverige hade under 2016 det nionde högsta skattetrycket inom OECD. Med regeringens höjda inkomst­skatter har Sverige nu de högsta marginalskatterna i världen. Studier visar dock att svenskarna i gemen inte vet hur högt skatteuttaget är. En orsak till detta är att stora delar av skattetrycket kan betecknas som dolt.

Detta är problematiskt av flera anledningar, inte minst för att det försvårar för medborgarna att bedöma huruvida man får ut det som utlovats av de inbetalade skattepengarna. Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det också svårare att bilda opinion för lägre skatter, men samtidigt enklare att höja desamma.

För att förtroendet framöver ska fortsätta att vara stort för skattesystemet behöver vi göra vad vi kan för att informera om hur det fungerar och hur mycket skatt som egentligen tas in.

För att tydliggöra för den enskilde löntagaren hur mycket skatt och sociala avgifter han eller hon betalar in, bör arbetsgivaravgifterna anges på lönebeskedet. Uppgifterna bör omfatta såväl de lagstadgade avgifterna som de avgifter som avtalats med de fackliga organisationerna, s.k. avtalsförsäkringar och avtalspensioner. Vissa arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor redovisar detta redan i dag, men de flesta löntagare får inte denna information. Även i detta sammanhang borde den offentliga sektorn föregå med gott exempel och snarast synliggöra skatter och avgifter på lönebeskedet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Information om och synliggörande av skatter, punkt 2 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3722 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Skattesystemet måste upplevas som rättvist och stimulera till arbete och företagande. Ett enkelt och transparent skattesystem är avgörande för dess legitimitet. Det är därför viktigt att människor är medvetna om hur mycket de betalar i skatt och vad pengarna används till. Människor påverkas av alla skatter, inte bara de direkta skatterna. Trots detta är kunskaperna om de indirekta skatterna, såsom moms och arbetsgivaravgifter, begränsade. Särskilt förvirrande framstår arbetsgivaravgiften, som delvis är en ren skatt. Givet att det kan ske på ett sätt som inte medför nämnvärd ökad administrativ börda för företagen hade det varit önskvärt om arbetsgivaravgiften kunde redovisas i kontrolluppgift. Det skulle bidra till att synliggöra arbetsgivaravgiften, även för arbetstagare.

Informationen om skattesystemet måste förbättras. Ekonomistyrnings­verket bör därför få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent för att på så vis förbättra kunskapen om skattesystemet och stärka dess legitimitet.

Jobbskatteavdraget underlättar insteget på arbetsmarknaden och är gynn­samt för t.ex. kvinnors sysselsättning. Forskning visar att ökad information om jobbskatteavdraget ytterligare kan förstärka den positiva sysselsättnings­effekten. Bland annat Riksrevisionen har därför gett regeringen rådet att uppdra till Skatteverket att öka informationen om jobbskatteavdraget, särskilt mot bakgrund av att de som har minst kännedom om avdraget även är de som påverkas mest av avdraget. Sverige har fortfarande en av världens högsta marginalskatter, och mer måste göras för att minska skattetrycket. Information om skattenivåer och skatteförändringar är viktigt för att uppnå transparens och förståelse för skattesystemet. Vi vill att Skatteverket ges ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om jobbskatteavdragets storlek vid respektive inkomstnivå och dess påverkan på den totala beskattningen av arbets­inkomster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Skatte- och avgiftskontroll, punkt 3 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 10,

2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 21 och

2017/18:3670 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2–7 och 9 samt

avslår motionerna

2017/18:583 av Hanna Westerén (S),

2017/18:809 av Edward Riedl (M),

2017/18:1944 av Hans Wallmark (M),

2017/18:2883 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–4 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens insatser mot skattefusk är otillräckliga och fokuserar delvis på åtgärder som inte kommer att få någon eller mycket begränsad effekt. Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt då tiotals miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner försvinner varje år enligt Skatteverket. Sedan 2006 har ett fyrtiotal internationella skatteavtal passerat riksdagens bord och lett till ett kraftigt ökat nettoinflöde av kapital från länder med vilka Sverige har avtal. Men det går inte att luta sig tillbaka: skatteflykten riskerar att hitta nya vägar. Därför bör Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket är att identifiera nya länder som används för skatteflykt.

Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om ekonomins funktionssätt, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och hur framtidens skattesystem ska utformas. Delningsekonomin har samtidigt potential att bli nästa stora frihetsreform när människors möjligheter till egenförsörjning och konsumentval ökar. Sverige bör välkomna delningsekonomin, och svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt. Berörda branscher bör därför också utredas separat i syfte att förenkla regelverken och anpassa dem till ett digitaliserat och delande samhälle. Regelverk som en gång tillkommit med goda intentioner kan i dag vara hämmande för tillväxt i ett digitaliserat samhälle. Eftersom alla branscher är olika behöver regelverken utredas separat och utformas utifrån bransch­specifika behov.

Vi vill att Sverige ska bli världens bästa land för delningsekonomin. Att människor delar varor och tjänster med varandra har förekommit i alla tider. De senaste årens omfattande digitalisering har skalat upp detta till nya nivåer. Att verka inom delningsekonomin får dock inte bli en förevändning för att fly undan skatt eller att inte följa lagar. Plattformar matchar människors efterfrågan på delade varor och tjänster mot utbudet på bara några sekunder. Skattesystemet består av många olika gränsbelopp som aktörerna inom delningsekonomin har att ta hänsyn till. Enkla tjänster från privatpersoner till privatpersoner står i dag med stor sannolikhet i stora delar utanför skatte­systemet, då skattereglerna anses vara för krångliga och skattenivån för hög. Lagstiftarens roll bör vara att utforma ett regelverk som möjliggör en verksamhet med en administration inom rimliga gränser. För företag med en omsättning och vinst som ligger i nivå med egenförsörjning bör det därför utredas hur administration och skatteregler kan förenklas.

En åtgärdsplan bör också tas fram som visar hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov. Målet ska vara att alla offentliga tjänster som går att digitalisera ska digitaliseras. När det gäller myndig­heter som på olika sätt behandlar känsliga uppgifter måste säkerhets­perspektivet vara överordnat alla andra prioriteringar. Lagstiftningen måste också hålla jämna steg med utvecklingen för att rätten till integritet inte ska urholkas i digitaliseringen av ekonomin.

Vi vill därför bl.a. att delningsplattformarna ska kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall de tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. På så sätt kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen följs även inom delningsekonomin. Det är viktigt att våra skatteregler utformas på ett sätt så att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Skatteundan­dragandet i delningsekonomin ska minska.

Det behövs också administrativa förenklingar och beskattningsmässiga lättnader framför allt för små inkomster från tillhandahållanden mellan privat­personer under ett visst gränsbelopp. Vi vill därför utreda en skatte­befrielse om 30000 kronor per år för tillhandahållanden mellan privatpersoner utan krav på rapportering till Skatteverket. Skattefriheten ska gälla både för delningsekonomin och för den traditionella ekonomin. Den ska vara individuell och gälla de totala inkomsterna från tillhandahållanden mellan privatpersoner.

Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta på landsbygden utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Flera undersökningar har dock tyvärr visat att fusket med reseavdraget är mycket utbrett. Med dagens teknik finns det nu bättre möjligheter att kontrollera hur avdraget används. Minskat fusk skulle sannolikt minska miljöpåverkan, eftersom fler sannolikt skulle välja kollektivtrafik. Moderaterna vill att Skatteverket kraftigt effektiviserar kontrollen av rese­avdragets användning genom bättre användning av ny teknik. Moderaterna vill ge Skatteverket i uppdrag att med ny teknik effektivisera kontrollen av rese­avdrag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Skatte- och avgiftskontroll, punkt 3 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2017/18:583 av Hanna Westerén (S),

2017/18:809 av Edward Riedl (M),

2017/18:1944 av Hans Wallmark (M),

2017/18:2883 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–4,

2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 10,

2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 21 och

2017/18:3670 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2–7 och 9.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att åtgärder bör vidtas så att den svenska skattebasen skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering anser kristdemokraterna att svenska intressen bör värnas. I budget­propositionen för 2016 tillförde regeringen Skatteverket vissa ytterligare medel eftersom den ser ett ökat behov att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Förstärkningen som för 2018 uppgår till 5 miljoner kronor välkomnas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Deklaration, punkt 4 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 5 samt

avslår motionerna

2017/18:1817 av Laila Naraghi m.fl. (S) och

2017/18:2070 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Företagsamhet är grunden för Sveriges välstånd, en förutsättning för att fler människor ska komma i arbete och en viktig drivkraft för att driva samhällsutvecklingen framåt. Det behöver vara attraktivt, enkelt och lönsamt att starta och driva företag. För att fler företag ska starta, växa och anställa krävs ett konkurrenskraftigt näringsklimat. För att underlätta för företagen bör Skatteverket därför få i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar.

Det finns inga särskilda skatteregler för delningsekonomin. Enligt Skatte­verket kan dagens skatteregler tillämpas på de vanligaste transaktionerna inom delningsekonomin men samtidigt konstaterar Skatteverket att reglernas komplexitet ökar risken för att det blir fel, att skattefelet påverkas. Myndigheten efterfrågar åtgärder som ökar möjligheten att göra rätt, exempelvis genom att via samarbete se till att plattformarna lämnar tillförlitlig information till Skatteverket som kan läggas till grund för beskattningen. Vi vill därför bl.a. att delningsplattformarna ska kunna certifiera sig hos Skatte­verket i de fall de tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. På så sätt kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen följs även inom delningsekonomin.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Omprövning av skattebeslut, punkt 6 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Det förekommer alltför ofta att tillämpningen av skatteregler ändras över en natt utan att det aviserats. Det sker genom att Skatteverket gör en omtolkning av befintliga regler. Företag och privatpersoner drabbas av taxeringsbeslut som de aldrig hade kunnat förutse. När Skatteverket går tillbaka i tiden och ändrar sina beslut, eller tillämpar nya regeltolkningar på tidigare förhållanden, blir många gånger resultatet stora skatteskulder.

Det finns exempel där lagen inte har ändrats och det heller inte kommit ett nytt domstolsavgörande som ligger till grund för en ny skattesituation, utan förändringen har motiverats av att Skatteverket har bestämt sig för att tillämpa ett tidigare avgörande på ett annorlunda sätt. Genom nya bedömningar, trots identiska förutsättningar, äventyras förutsebarheten och därmed hushållens ekonomi.

Vi vill därför att regeringen utreder möjligheterna att begränsa Skatteverkets möjligheter att fatta beslut retroaktivt sedan tolkningen av skatteregler har förändrats men inga nya omständigheter framkommit i det enskilda fallet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Minskad skatteadministration, punkt 7 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3723 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 4.

Ställningstagande

En företagare i Sverige har ett mycket stort antal regelverk att ta hänsyn till och en uppsjö av myndighetskontakter att sköta.

För många företag innebär dagens skatteadministration en påtaglig börda. Mycket tid och pengar går åt till att hantera skatteadministration i stället för att investeras i kärnverksamheten. Detta är både ett konkurrenskraftsproblem och en tröskel för att starta, driva och expandera företag. En politik för jobb och tillväxt går hand i hand med en politik för företagande och entreprenör­skap. Skatteverket bör därför ges i uppdrag att senast den 1 juli 2018 föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

F-skatt och näringsverksamhet, punkt 9 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3 och

avslår motionerna

2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 5,

2017/18:491 av Robert Hannah (L),

2017/18:827 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S),

2017/18:1436 av Lotta Finstorp (M) och

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är genom arbete och företagande som resurser och välstånd byggs. Samtidigt är det genom att beskatta de aktiviteter som genererar resurser som vi drar in en överväldigande majoritet av resurserna till det offentliga. Detta blir ett problem, för när vi tar resurser från personer i förhållande till det ekonomiska värde de skapat så kommer vi att få mindre värdeskapande. Ett effektivt skattesystem är ett sådant som lyckas dra in tillräckligt med skatteintäkter med minsta möjliga negativa effekt på värdeskapandet. Där är vi inte i dag. Det svenska skattesystemet uppmuntrar inte till arbete och företagande i tillräckligt hög grad.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

F-skatt och näringsverksamhet, punkt 9 (V)

av Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 5,

2017/18:491 av Robert Hannah (L),

2017/18:827 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S),

2017/18:1436 av Lotta Finstorp (M) och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har under flera år lagt fram förslag till riksdagen om att skapa tydligare villkor för F-skatt. Reglerna för F-skatt förändrades vid 2009 års ingång. Bland annat utvidgades näringsbegreppet i syfte att fler skulle kunna beviljas F-skatt. Förändringarna innebär att det numera är tillräckligt att uppdragstagaren har en enda uppdragsgivare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara personens tidigare arbetsgivare. År 2013 utvärderade Skatte­verket förändringarna av näringsbegreppet. I utvärderingen är det tydligt att Skatteverket anser att det finns arbetsgivare som använder sig av personer med F-skatt i stället för att anställa i syfte att undvika att ta sitt arbetsgivaransvar.

Jag anser därför att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt vill vi värna arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Kravet på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka sina arbetskraftskostnader. Skatteutskottet har för flera år sedan begärt att det förändrade näringsbegreppet bör utvärderas och därvid anfört att ett regelverk som beaktar antalet uppdragsgivare är ett bra mått på huruvida en person med F-skatt är beroende av sina uppdragsgivare och om någons uppdrag innebär ”inordning i dennes verksamhet”, som lagen uttrycker det. Något lagförslag med den innebörden har dock ännu inte presenterats.

Det är vidare viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilde konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett god­kännande av F-skatt tills vidare. Som ett försök att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdrags­tagare som debiterar under en viss summa i skatt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Ung Företagsamhet, punkt 10 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3720 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) och

avslår motion

2017/18:157 av Said Abdu (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Företagen utgör motorn i Sveriges ekonomi. För Sveriges framtida tillväxt är det avgörande att vi har företag som tar risker och prövar nya idéer. För att detta ska kunna förverkligas behöver trösklarna till att starta företag sänkas. Kännedomen om hur man startar och driver företag måste öka. Ung Företagsamhet (UF) är här ett utmärkt verktyg för att främja kreativitet och entreprenörskap, men framför allt underlättar det för att gå från en idé till att förverkliga den. Forskning kring UF-företagande tyder på att de som provar på det i större utsträckning senare i livet startar eget företag och får högre lön än jämförbara elever som inte startat UF-företag. Att elever utbildas i entreprenörskap har därmed ett stort samhälleligt intresse.

I dag erbjuds inte alla elever möjligheten att starta ett UF-företag. Vi menar att många fler borde få denna möjlighet. Detta är särskilt viktigt för socioekonomiskt svaga grupper för vilka trösklarna till att starta företag är särskilt höga.

I dag måste elever som läst Ung Företagsamhet avveckla sina företag vid kursens slut. Detta riskerar de värden som ungdomarna byggt upp under sitt UF-företagande och innebär ett avbräck för de ungdomar som vill ta sitt entreprenörskap till en ny nivå med F-skattsedel. Eftersom UF-företag inte kan använda F-skatt försvåras kraftigt möjligheten att sälja tjänster genom UF-företaget.

Skatteverket bör få i uppdrag att se över möjligheten till en snabb övergång från UF-regelverk till F-skattsedel samt förutsättningarna för att sälja tjänster för UF-företag. I dag är de skattemässiga villkoren för att sälja tjänster genom UF-företaget oproportionerligt krångliga. I många fall måste köparen lämna kontrolluppgifter och betala avgifter för en tjänst. Även här behöver förutsättningarna för att driva UF-företag utredas i syfte att förenkla villkoren för att sälja tjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Personligt betalningsansvar, punkt 12 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 1,

bifaller delvis motionerna

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 och

avslår motion

2017/18:3630 av Larry Söder (KD).

Ställningstagande

Företagen är Sveriges jobbmotor och vi måste sträva efter att näringslivet ska kunna verka under goda förutsättningar. Reglerna om personligt betalningsansvar för företrädare för aktiebolag har visat sig leda till att styrelseledamöter kan åläggas ett personligt betalningsansvar på ett sätt som inte framstår som proportionerligt. Sådana konsekvenser kan verka avskräckande på människors vilja att starta och driva företag. Som regel blir företrädare för ett aktiebolag inte personligen ansvariga för skulder i bolaget. Personligt betalningsansvar kan dock uppstå för bolagets styrelseledamöter i vissa särskilda fall som regleras i aktiebolagslagen. Reglerna finns för att uppnå en balans mellan bolagets och borgenärernas intressen. När det gäller skatter och avgifter till det allmänna finns därutöver regler om personligt betalningsansvar, s.k. företrädaransvar, i skatteförfarandelagen. För företrädaransvar krävs uppsåt eller grov oaktsamhet. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt.

Riksdagen gav regeringen i april 2015 i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och därför bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen lämnade den 7september 2017 i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avser dock inte hela företrädaransvaret. Bland annat omfattar inte uppdraget den viktiga aspekten om rekvisiten, dvs. den grova oaktsamheten. Det är anmärkningsvärt. Regeringen bör därför ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Uppdraget bör redovisas till regeringen senast den 1april 2018.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Certifierade kassaregister, punkt 13 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2017/18:657 av Gunilla Nordgren (M),

2017/18:1320 av Annicka Engblom och Boriana Åberg (båda M),

2017/18:1896 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M),

2017/18:2075 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3174 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3643 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M) och

2017/18:3705 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Sedan reglerna om kassaregister började tillämpas den 1 januari 2010 har det framkommit att det finns vissa otydligheter när det gäller hur lagen tolkas och tillämpas. Det har exempelvis visat sig vara svårt att tillämpa reglerna på ett rättssäkert sätt; exempelvis behöver det vara tydligare vad som gäller för att få undantag i lagen om kassaregister, vid ambulerande torg- och marknads­försäljning och beroende på var, geografiskt, en verksamhet bedrivs. Den lagstiftning som infördes 2010 har utvecklats dels via lagstiftning, dels via tolkning och praxis. Den 1 maj 2017 ändrades reglerna genom lagstiftning på så sätt att en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige inte längre ska vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Intentionen bakom ändringen är bra, att det ska vara lika villkor för företag som är verksamma i Sverige oavsett om de har fast driftsställe här eller inte.

Det är nu snart åtta år sedan reglerna om kassaregister infördes, och det är då inte ovanligt att göra en översyn för att se om det finns behov av eventuella justeringar i reglernas utformning för att underlätta och förtydliga reglernas tillämpning. Sammantaget finns ett behov av en grundläggande utvärdering av lagstiftningen. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den ska genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244) som avser kassaregister.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Anstånd, punkt 15 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 2–4,

bifaller delvis motion

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 6 och

avslår motion

2017/18:2987 av Sofia Fölster (M).

Ställningstagande

På senare tid har det uppmärksammats flera fall då enskilda och företag har lidit rättsförluster i skatteprocesser, trots att de slutligen har fått rätt i processerna. Den som enligt Skatteverkets beslut har en skatt eller avgift att betala är nämligen skyldig att betala skatten eller avgiften även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Skatteverket kan dock bevilja anstånd med betalningen. Om anstånd inte beviljas, innebär det att Kronofogden kan driva in den icke fastställda skulden. Det innebär att företagare måste betala utdömd skuld i väntan på avgörande från förvaltningsdomstolarna. En entreprenör kan därmed rent teoretiskt få huset utmätt även om vederbörande senare frikänns i högre instans. De anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas mycket restriktivt.

Det bör göras en översyn av anståndsreglerna i skattemål. För att stärka rättssäkerheten inom skattemål bör huvudregeln vara att anstånd ska beviljas. Det bör endast vara i uppenbara fall som anstånd inte beviljas. Som en sista säkerhetsventil bör det införas regler om att utmätt egendom inte får säljas förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft, på samma sätt som gäller för enskilda mål, med de undantag som redan i dag gäller i enskilda mål.

Vidare saknas det i dag hos Skatteverket statistik över anståndsbeslut och hur de står sig i förhållande till det slutliga avgörandet i sak. Detta försämrar möjligheterna att utvärdera hur reglerna om anstånd tillämpas i praktiken, varför Skatteverkets statistik bör ses över.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 16 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 5 och

avslår motion

2017/18:1983 av Hans Rothenberg (M).

Ställningstagande

Företag kan i dag inte få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Kristdemokraterna vill se över regelverket och göra det möjligt för företag att söka interrimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Skatteflykt, punkt 17 (V)

av Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1148 av Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 2–5 och

avslår motion

2017/18:568 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 25.

Ställningstagande

Skatteflykt och skattebrott är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på andra grupper med lägre inkomster. Det är också allvarligt eftersom det minskar tilliten, samman­hållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter.

Vänsterpartiet har länge krävt att Skatteverket ska få ökade resurser för att motverka skatteflykt och aggressiva skatteupplägg. Det var därför glädjande med det resurstillskott till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten på sammanlagt 175 miljoner kronor för perioden 2017–2020 som Vänsterpartiet kom överens med regeringen om i budgetpropositionen för 2017.

Våren 2016, i de s.k. Panamadokumenten, avslöjades det att den Panamabaserade advokatfirman Mossack Fonseca hjälpt mängder med förmögna individer att gömma undan inkomster och förmögenheter via s.k. brevlådeföretag och på så sätt slippa att betala skatt. Brevlådeföretag är företag utan verksamhet som bara finns till namnet. Den vanligaste anledningen till att någon startar ett brevlådeföretag är att man vill dölja inkomster man haft hemma eller utomlands. Regeringen bör se över möjligheterna att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering.

Förslaget om offentlig land-för-land-rapportering har emellertid en rad brister. För det första är omsättningsgränsen väl hög. Endast multinationella företag med en omsättning som överstiger 750 miljoner euro behöver ta fram en land-för-land-rapport. För det andra innehåller förslaget ett kryphål som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra, om denna information är kommersiellt känslig. För det tredje begränsas de multinationella företagens rapporteringsskyldighet till deras verksamhet inom EU och till länder som är uppförda på en s.k. svart lista över skatteparadis. När det gäller företagens verksamheter i länder utanför EU behöver dessa endast rapporteras på en aggregerad nivå. Rapporten om nytt direktiv är nu föremål för s.k. trialog-förhandlingar. Regeringen bör inom ramen för de pågående förhandlingarna om nytt direktiv för offentlig land-för-land-rapportering verka för att gränsvärdet för rapportering sänks, att bestämmelsen som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra slopas och att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut ska gälla även i länder utanför EU.

Sverige har ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas i OECD. Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering där utvecklingsländerna finns med. Som stor biståndsgivare bör Sverige stötta utvecklingsländerna i att upprätta fungerande strukturer för att kunna driva in skatter samt stödja det civila samhället så att utvecklingsländerna kan agera watchdogs” i att utkräva ansvar av politiker och företag.

Regeringen bör också undersöka möjligheten att införa ett globalt värdepappersregister.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

18.

Skatteflykt, punkt 17 (L)

av Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:568 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 25 och

avslår motion

2017/18:1148 av Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 2–5.

Ställningstagande

Skatteflykt måste förhindras. Slutdokumentet från konferensen om utvecklingsfinansiering, Addis Abeba Action Agenda (Addis Abeba-agendan), innehåller starka ambitioner att förhindra de multinationella företagens skatteflykt från fattiga länder. Vi tycker inte att det förslag som Ryssland och flera andra länder förespråkar om att ett FN-organ ska etableras för att arbeta med skattefrågor är en god idé. Liberalerna vill i stället se ett verksamt arbete mot skatteflykt och stödjer det arbete som drivs inom OECD för att skapa regler för internationellt verksamma företag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Fastighetstaxering, punkt 18 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 53 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2017/18:1231 av Margareta Cederfelt (M),

2017/18:2264 av Jan Ericson (M) och

2017/18:2830 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna var drivande i reformeringen av den statliga fastighetsskatten. Vi vill nu gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdes­systemet, vilket är kostnadskrävande och leder till krångel för enskilda småhusägare. Trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighets­avgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns liten anledning att behålla taxerings­värdessystemet, varför vi föreslår att det bör avskaffas.

Bostadstaxeringsutredningen (SOU 2012:52) lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Utredningen föreslog bl.a. en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken på en byggnad respektive mark, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp. Kristdemokraterna anser inte att denna modell är optimal utan vill komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

20.

Skatteavtal, punkt 19 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 13 och

2017/18:2520 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2017/18:1984 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2731 av Pål Jonson (M),

2017/18:2756 av Pål Jonson (M),

2017/18:2912 av Johan Hultberg (M) och

2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 19.

Ställningstagande

Exportindustrin är den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar de resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik. En viktig sådan åtgärd är att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet.

De brister som finns i tempot med att teckna nya skatteavtal samt att uppgradera och komplettera befintliga skatteavtal gör att förutsättningarna för svensk exportindustris konkurrenskraft försämras för varje dag som går. Sverige kan långsiktigt tappa stora delar av skattebasen för företagsbeskatt­ning om vi inte ser till att hålla internationellt konkurrenskraftiga skattevillkor för våra internationellt verksamma företag. Det går alltså inte att utesluta att bristerna i arbetet med bilaterala skatteavtal är en del av orsaken till att den ekonomiska utvecklingen i Sverige stagnerat.

Inom ramen för OECD:s arbete med ett omfattande åtgärdspaket mot skatteundandragande och vinstförflyttning (BEPS), ett problem som expanderat kraftigt i takt med att globaliseringen utvecklats, har man tagit fram en konvention för ett multilateralt skatteavtal. Detta innebär en rad möjligheter för att minska komplexiteten i skatteavtal och skapa en bättre ordning kring uppdatering av skatteavtal, när det gäller vissa åtgärder inom detta problem­område. Sverige har skrivit under ett avtal om att tillämpa konventionen, med vissa inskränkningar, i tillämpliga delar i Sveriges skatteavtal, och det innebär att befintliga skatteavtal kommer att behöva uppdateras, också på grund av detta tillägg. Vi välkomnar att Sverige har tagit detta steg och anser därmed också att regeringen bör dedikera tillräckliga resurser för att fullfölja genomförandet av de nya tilläggen, som kommer att kräva omförhandling av en lång rad skatteavtal.

Målet måste vara att Sverige ska återta sin position bland de nationer som har bäst villkor i sina skatteavtal, och antalet länder som vi tecknar avtal med måste öka. En tydlig agenda för arbetet och vilka åtgärder som vidtas för att nå målet måste arbetas fram. Samtidigt som detta arbete görs anser vi att regeringen bör ta tillfället i akt att också omförhandla en lång rad gamla och inaktuella delar av många av våra skatteavtal med andra länder.

Frågan är så viktig att regeringen årligen bör redovisa statusen på de svenska bilaterala skatteavtalen för riksdagen. En sådan redovisning bör innehålla skatteavtalens såväl antal som kvalitet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:60 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändring i betalning av skatter, så det blir tydligt belopp och betalningsdatum och tidsfrister, för varje enskild deklaration, som är i paritet med andra lagar i samhället och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringen blir så att det för inbetalning av skatt är deklarationsdag, senaste betalningsdag och senaste dag innan obetald skatt förs över till Kronofogdemyndigheten och att detta ska gälla för varje enskild skatt/deklaration, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:126 av Said Abdu (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa preliminärskatten och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:157 av Said Abdu (L):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever som drivit UF-företag ska kunna fortsätta driva dessa efter utbildningens slut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:244 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om egenanställningsföretagens roll i delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en rättssäker och förutsägbar behandling av hästnäringen inom skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:491 av Robert Hannah (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgare bör tilldelas F-skattsedel vid födseln eller när de får uppehållstillstånd i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:568 av Jan Björklund m.fl. (L):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatteflykt måste förhindras och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:583 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta insatser för att motverka skattefusk och andra därmed sammanhängande brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:609 av Niklas Karlsson (S):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa personalliggare med oannonserade kontrollbesök även för städ- och flyttbranscherna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:657 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nödvändigheten av att det skyndsamt sker en översyn av lagen om kassaregister och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:663 av Jesper Skalberg Karlsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Skatteverket att stärka informationen om jobbskatteavdragens positiva effekter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:729 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående se över hur arbetsgivare kan bli mer transparenta med hur hela kostnaden för arbete är fördelad, t.ex. på respektive lönebesked, och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur staten som arbetsgivare kan vara ett föredöme och visa på vilket sätt det är möjligt att vara mer transparent och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:731 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av en direkt schablonanvisning till jobbskatteavdraget på löntagares lönespecifikation och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra arbetsgivare att redovisa sociala avgifter på löntagares lönespecifikation och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:809 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:827 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1148 av Momodou Jallow m.fl. (V):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för de pågående förhandlingarna om nytt direktiv för offentlig land-för-land-rapportering ska verka för att gränsvärdet för rapportering sänks, att bestämmelsen som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra slopas och att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut ska gälla även i länder utanför EU och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges roll som pådrivare i det globala arbetet mot skatteflykt och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1231 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utreda ett avskaffande av taxeringsvärdet för fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1287 av Lars-Arne Staxäng (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att arbeta för ett mer transparent och effektivt skattesystem och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att arbeta för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för mer synliga skatter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1320 av Annicka Engblom och Boriana Åberg (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av kassaregisterlagen för torg- och marknadshandel och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1436 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1785 av Kristina Yngwe (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur skattesystemet kan bli mer transparent och hur en tydligare redovisning av lönekostnaden kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1817 av Laila Naraghi m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att Skatteverket i samband med deklarationen informerar om bostadstillägg för pensionärer och erbjuder möjligheten att göra ansökan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1895 av Finn Bengtsson (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över individuell redovisning av skatter och förändringar av skatter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över källskattesystemet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1896 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av kassalagen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1921 av Jesper Skalberg Karlsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra arbetsgivaravgiften per anställd på månadsbasis för såväl kontrollmyndighet som arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1944 av Hans Wallmark (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av möjligheten att samköra adressregistrering för Skatteverket, Valmyndigheten och Pensionsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1983 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningsreglerna i skattemål till gagn för ökad rättssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1984 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de skattevillkor som gäller för svenska sjömän som tjänstgör i andra länder, i syfte att undanröja påföljande effekter av dubbelbeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2015 av Maria Plass (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över räntan vid skuld på skattekontot och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2053 av Lena Asplund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönebesked för offentliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2070 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bokföringshjälp till småföretagare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att småföretagare ska få en förenklad deklarationsprocess och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2075 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2263 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att se över förseningsavgifter vid mindre skattebetalningar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2264 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av fastighetstaxeringen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2366 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra preskriptionstiden för skulder till staten för obetalt underhåll för barn och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2520 av Olle Felten och David Lång (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med uppdatering av Sveriges bilaterala skatteavtal och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör rapportera om arbetet med uppdateringen av skatteavtal till riksdagen varje år och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2590 av Lotta Olsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre synlighet vid skatteuttag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2707 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att göra frivilliga skatteinbetalningar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2731 av Pål Jonson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska skatteavtalets tilläggsprotokoll för flygpersonal bör ses över och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2737 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att synliggöra dolda skatter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2756 av Pål Jonson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska skatteavtalet bör ses över i syfte att underlätta för det ekonomiska utbytet mellan Sverige och Norge och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2800 av Ida Drougge (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar någonting som är beskattat i flera led, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även se över möjligheterna att synliggöra punktskatter på kvitton och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att statliga subventioner från det offentliga ska redovisas på kvitton och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2830 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av taxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2883 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffskalorna för brott avseende utnyttjande av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att studera hur andra länder i EU har löst problem med olaglig arbetskraft och vad man vidtagit för åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2890 av Boriana Åberg och Annicka Engblom (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra en utvärdering av införandet av personalliggare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2901 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2912 av Johan Hultberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att undanröja gränshinder och dubbelbeskattning av gränsgångare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tillsammans med de övriga nordiska regeringarna bör se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2985 av Sofia Fölster (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur avgifter och skatter som är kopplade till en anställds lön kan bli synliga på lönebeskedet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2987 av Sofia Fölster (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över anståndsreglerna i skattemål på så sätt att människors tillgångar inte kan utmätas innan det finns en lagakraftvunnen dom i en överklagad fråga och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2996 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta ett separat konto för inbetalning av frivillig värnskatt och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3154 av Betty Malmberg (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter samt att genomslaget av detta ska följas upp och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge statliga myndigheter och verk direktiv om att ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3174 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av kassaregisterlagen och ta hänsyn till de problem som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att utfärda tillfälliga undantag för de företag som har de problem som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3257 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur skatterna kan bli mer synliga och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifiering av delningsplattformar hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3294 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska skatteundandragandet i delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt regeringen att utreda möjligheterna att begränsa möjligheten för Skatteverket att fatta beslut retroaktivt sedan förändringar genomförts av tolkningen av skatteregler men inga nya omständigheter framkommit i det enskilda fallet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera uppgiftsinlämning och kontroll av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3319 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3332 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare redovisa mervärdesskatt för konsumenter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa socialavgifter i arbetstagares inkomstdeklaration och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa socialavgifter på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetalad skatt fördelats på olika utgiftsområden och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera lättlästa budgetar i all offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att med ny teknik effektivisera kontrollen av reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsad F-skatt och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge tilläggsdirektiv till Statskontoret och att uppdraget ska redovisas i sin helhet före den 1 april 2018, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3458 av Ida Drougge (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda definitionen av vad som är en avgift och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att byta namn på de avgifter som egentligen är skatter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3459 av Ida Drougge (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att konvertera arbetsgivaravgiften till inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3572 av Ida Drougge (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att regeringen bör ålägga stat, kommun och landsting/region att redovisa tillbaka hur mycket, vad och när beskattning sker och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att redovisningen bör ske genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3630 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda en förändring av företrädaransvaret så att lagtextens intentioner följs samt att uppmana regeringen att grov oaktsamhet utreds i samband med utredningen av företrädaransvaret och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3637 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga skatteuttag alltid ska redovisas i anslutning till varje transaktion och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3643 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att följa upp kassaregisterlagens effekter för ambulerande torg- och marknadshandel och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa taxeringsvärdessystemet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3670 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en åtgärdsplan för hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som på olika sätt behandlar känsliga uppgifter bör hålla säkerhetsperspektivet överordnat alla andra prioriteringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skattefria köp mellan privatpersoner om 30000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska skatteundandragandet i delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3705 av Betty Malmberg (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att följa upp kassaregisterlagens effekter för restaurang- och besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över tillämpningen och utformningen av Skatteverkets hantering av kontrollavgifter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3720 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda de skattemässiga förutsättningarna för UF-företag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3722 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Ekonomistyrningsverket att utreda hur skatter kan synliggöras och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra arbetsgivaravgiften per anställd på kontrolluppgiften för såväl kontrollmyndighet som arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Skatteverket att förbättra informationen om jobbskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3723 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att senast den 1 juli 2018 föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3725 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utöka uppdraget till Statskontoret och att uppdraget i sin helhet ska redovisas före den 1 april 2018 och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av anståndsreglerna i skattemål och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att egendom som utmätts för allmänna mål inte får säljas förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft, på samma sätt som gäller för enskilda mål, och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverkets statistik bör ses över och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna som avser kassaregister i skatteförfarandelagen (2011:1244) och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen låter utreda företrädaransvaret i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda den svenska skattebasen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra skattetrycket och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska det personliga ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra ersättningsreglerna vid skattemål och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3834 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga arbetsgivare bör redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskeden och tillkännager detta för regeringen.