2013/14:NU4 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

Näringsutskottets betänkande

2013/14:NU4

Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2012/13:154 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning – en sammanfattning av ”Nationell strategisk rapport för Sverige 2012” samt en motion som har väckts med anledning av skrivelsen.

I skrivelsen beskrivs genomförandet av och resultatet för EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009–2012 med huvudfokus på de fyra prioriterade insatsområdena, dvs. innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete.

I sitt ställningstagande framhåller utskottet betydelsen av de insatser som görs för regional tillväxt i Sverige inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. När de gäller motionärernas förslag hänvisar utskottet bl.a. till pågående arbete och kommande riksdagsbehandlingar. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden och lägger regeringens skrivelse till handlingarna. I betänkandet finns sju reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Administration i strukturfondsprojekt

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 5.

Reservation 1 (S, MP, V)

Reservation 2 (SD) – motiveringen

2.

Bredbandsutbyggnad

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 7.

Reservation 3 (S, MP, V)

3.

Innovationsupphandling

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2.

Reservation 4 (S, MP)

4.

Statlig kapitalförsörjning

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3.

Reservation 5 (S, V)

5.

Offentlig service

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6.

Reservation 6 (S, V)

6.

Övrigt om strategiskt tillväxtarbete

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1, 4 och 8 samt

lägger skrivelse 2012/13:154 till handlingarna.

Reservation 7 (S)

Stockholm den 3 oktober 2013

På näringsutskottets vägnar

Mats Odell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jonas Eriksson (MP), Lars Hjälmered (M), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Börje Vestlund (S), Anna Hagwall (SD), Kent Persson (V), Boriana Åberg (M), Johan Johansson (M), Ingemar Nilsson (S), Anna Steele (FP), Erik A Eriksson (C) och Eva-Lena Jansson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2012/13:154 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning – en sammanfattning av ”Nationell strategisk rapport för Sverige 2012” samt en motion som har väckts med anledning av skrivelsen.

Bakgrund

EU:s gemensamma regionalpolitik, den s.k. sammanhållningspolitiken, följer perioden för EU:s långtidsbudget som löper under sjuårsperioder. EU:s strukturfonder och program är politikens främsta verktyg. Den nuvarande programperioden beslutades den 11 juli 2006 (rådets förordning (EG) nr 1083/2006) och omfattar perioden 2007–2013. Målsättningen med sammanhållningspolitiken är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländerna genom att minska skillnader mellan olika regioners utvecklingsnivå samt stärka EU:s konkurrenskraft mot resten av världen.

För att stärka den strategiska ansatsen i sammanhållningspolitiken har EU gemensamma europeiska strategiska riktlinjer för hur fonderna ska omsättas i praktiken i medlemsländerna, och utifrån dessa riktlinjer har varje medlemsland arbetat fram nationella strategier. Sveriges strategi "En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013" beslutades av regeringen i december 2006. Regeringens skrivelse 2012/13:154 utgör en sammanfattning av regeringens andra uppföljning av strategin och den strategiska rapport regeringen överlämnade till kommissionen i december 20121 [ dnr N2012/6167/RT].

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelse 2012/13:154 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning – en sammanfattning av ”Nationell strategisk rapport för Sverige 2012” innehåller en sammanfattning av regeringens avrapportering till kommissionen av den innevarande strukturfondsperioden och visar hur genomförandet och resultaten utvecklats under perioden 2009–2012.

Utskottets överväganden

Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår motionsyrkanden som bl.a. rör administration i strukturfondsprojekt, bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning och offentlig service.

Jämför reservationerna 1 (S, MP, V), 2 (SD), 3 (S, MP, V), 4 (S, MP), 5 (S, V), 6 (S, V) och 7 (S).

Skrivelsen

Skrivelsen innehåller en sammanfattning av regeringens avrapportering till kommissionen av den innevarande strukturfondsperioden och visar hur genomförandet och resultaten utvecklats under perioden 2009–2012. Tillväxtverket har till stor del sammanställt underlaget till uppföljningen, och redovisningen bygger bl.a. på de 21 regionalt tillväxtansvarigas och 18 myndigheternas redovisningar om hur deras arbete bidrar till genomförandet av den nationella strategin. Skrivelsen fokuserar främst på de fyra prioriteringarna: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. I skrivelsen finns även en beskrivning av arbetet inom de två horisontella områdena territoriella förutsättningar samt sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling, vilka ska genomsyra och påverka arbetet med den nationella strategins prioriteringar och det regionala tillväxtarbetets samtliga program och insatser. Avslutningsvis finns även en kortfattad redogörelse av strategier, verktyg och metoder för hållbar regional tillväxt. I nedanstående avsnitt redovisas kortfattat skrivelsens innehåll, med huvudfokus på de fyra prioriterade områdena samt de två horisontella områdena.

Vad gäller innovation och förnyelse framhåller regeringen att ett stort antal projekt och insatser med en stor bredd genomförs inom områdena entreprenörskap respektive innovativa miljöer för att på olika sätt främja näringsliv och företagande. Förenklingar för företagen omnämns som ett prioriterat område under den gångna uppföljningsperioden. Vidare framkommer att några prioriterade branscher har varit miljödriven näringslivsutveckling, besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar samt vård- och omsorgssektorn.

Ett antal insatser har även gjorts för särskilda målgrupper, såsom programmen Främja kvinnors företagande och Ambassadörer för kvinnors företagande. Det finns även insatser för kunskapstäta miljöer, här nämns satsningarna på klusterutveckling och profilområden där förekomsten av inkubatorer och samverkansarenor är vanliga.

Följeforskning av de åtta regionala strukturfondsprogrammen visar att de mest framgångsrika projekten inom innovation och förnyelse handlar om att på olika sätt öka den regionala innovationskapaciteten.

Regeringen betonar vikten av att bredda synen på innovationer och framhåller de innovationer som löpande sker i små- och medelstora företag. I skrivelsen framhålls att Innovationsupphandlingsutredningens förslag (SOU 2010:56) resulterat i flera uppdrag till Verket för innovationssystem (Vinnova), Statens energimyndighet och Trafikverket gällande innovationsupphandling. Vidare lyfter regeringen fram den offentliga kapitalförsörjningens betydelse för att stimulera nya lösningar och driva på innovationer och framhåller insatser som görs på detta område, bl.a. genom Inlandsinnovation, Almi Företagspartner och de regionala riskkapitalfonderna som finansieras via strukturfondsmedel.

Regeringen ser den skeva befolkningsstrukturen i kombination med stora pensionsavgångar och en ökad urbanisering som en av de främsta utmaningarna i det regionala tillväxtarbetet. De lösningar på utmaningarna inom kompetensförsörjningsområdet som presenteras av de regionala utvecklingsprogrammen handlar framför allt om inflyttning och inpendling.

För att möta behovet av en ökad samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken gav regeringen i uppdrag till de aktörer som ansvarar för att samordna det regionala tillväxtarbetet att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning. Kompetensplattformar finns i dag i samtliga län där man på olika sätt arbetar med att förbättra matchningen mellan arbetsliv och utbildning. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att under perioden 2013–2016 förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna.

Övriga satsningar inom prioriteringsområdet som lyfts fram i skrivelsen är bl.a. en statlig individuell ersättning till ungdomar som saknar slutförd grund- eller gymnasieskola och nyanlända flyktingar, utvecklingen av lärlingssystem samt ett samverkansuppdrag till fem myndigheter för att stärka förutsättningarna för kompetensförsörjning.

Tillgänglighet i den nationella strategin omfattar utvecklingen och användningen av transportsystemet, informationsteknologi och, sedan 2010, kommersiell och offentlig service. Regeringen ser regionförstoring, regionintegrering samt regionförtätning som centrala processer för regional tillväxt och framhåller att medlen från de åtta regionala strukturfondsprogrammen är ett avsevärt ekonomiskt tillskott i arbetet med tillgängligheten.

Åtgärder som genomförts under perioden vad gäller transportsystemet är bl.a. inrättandet av en samverkansgrupp, Tillgänglighetsgruppen, och en lag (2010:1065) om kollektivtrafik som bl.a. innebär att strategiska beslut om kollektivtrafik fr.o.m. 2012 ska fattas av en ny regional kollektivtrafikmyndighet.

Vad gäller informationsteknologi betonar regeringen dess betydelse som en genomgripande förändringskraft i samhällsekonomin. Under uppföljningsperioden har medel från strukturfondsprogrammen och landsbygdsprogrammet använts för att bygga ut bredband på landsbygden. Regeringen lyfter även fram den nationella digitala agendan, E-delegationen och det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet samt insatser på regional nivå med att ta fram regionala digitala agendor.

Slutligen, när det gäller tillgänglighet, redogör regeringen för satsningarna som gjorts på området kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Regeringen framhåller att grundläggande service för människor och företag länge har varit en del av den regionala tillväxtpolitiken och anför att man under de senaste åren har tagit en rad initiativ inom området. Här nämns bl.a. en satsning under åren 2009–2014 för att stärka tillgången på dagligvaror och livsmedel, stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse samt för att utveckla nya innovativa lösningar. I skrivelsen nämns även åtgärder för att stärka den lokala nivåns arbete med att effektivisera och samordna olika typer av service i gles- och landsbygder.

När det gäller strategiskt gränsöverskridande samarbete framgår av skrivelsen att 11 av 18 statliga myndigheter har redovisat insatser inom prioriteringen, vilket är en ökning jämfört med 2009 års uppföljning. Mycket av det strategiskt gränsöverskridande samarbetet på regional nivå utgörs av enskilda projekt inom en rad olika områden. I skrivelsen lyfts EU:s strategi för Östersjöregionen, som antogs 2009, fram som särskilt betydelsefull, och för flera myndigheter är strategin en utgångspunkt i arbetet med att initiera och utveckla kontakter med andra länder.

Vad gäller de horisontella områdena framhåller regeringen att det inom det första området, det territoriella perspektivet, har gjorts särskilda insatser under perioden för såväl gles- och landsbygder som städer och storstäder. När det gäller det andra området, sociala och miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling, konstaterar regeringen att integrationen av jämställdhetsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet fortfarande befinner sig i utvecklingsstadiet. Regeringen har därför lanserat en nationell handlingsplan för en jämställd regional tillväxt som genomförs under 2012–2014. Vidare konstaterar regeringen att frågor som rör integration och mångfald har svårt att få genomslag i programgenomförandet. När det gäller miljömässig hållbarhet har arbetet kommit längre, även om det enligt följeforskningen av de åtta regionala strukturfondsprogrammen finns mer att göra. I skrivelsen redovisas även gjorda satsningar på socialt företagande.

Motionen

I kommittémotion 2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) framhålls att det saknas operativa åtgärder för att nå målen för den regionala tillväxtpolitiken och de prioriteringar som nämns i den nationella strategin. Motionärerna lyfter fram besöksnäringens potential för att skapa arbetstillfällen över hela landet. För att marknadsföringen av Sverige ska bibehålla samma nivå som i dag föreslår motionärerna att riksdagen ska tillkännage för regeringen att det tillfälliga statliga anslaget om 50 miljoner kronor mellan 2009–2012 till Visit Sweden ska permanentas (yrkande 1).

Inom området innovation och förnyelse föreslår motionärerna vidare att riksdagen ska uppmana regeringen att upprätta en nationell strategi för innovationsupphandling (yrkande 2) och genomföra översyn av det statliga riskkapitalsystemet i syfte att effektivisera statligt riskvilligt kapital (yrkande 3).

För att stödja det regionala innovationsklimatet föreslår motionärerna att det inrättas regionala utvecklingsråd. Motionärerna riktar vidare kritik mot regeringen som de menar inte varit beredd att tillföra kompetensplattformarna vare sig verktyg eller resurser och föreslår att kompetensplattformarna ska vidareutvecklas inom ramen för de regionala utvecklingsråden för att stärka möjligheterna att klara kompetensförsörjningen i Sverige (yrkande 4).

Mot bakgrund av det som framkommit i Riksrevisionens granskning av administrationen av strukturfondsprojekten (RiR 2012:22) anser motionärerna att riksdagen bör uppmana regeringen att upprätta en tidsplan i syfte att genomföra de åtgärder som Riksrevisionen föreslår samt att dessa åtgärder ska vara på plats innan den nya programperioden inleds 2014 (yrkande 5).

I motionen uttrycks vidare en oro för att samhällstjänster på många orter inte längre är tillgängliga. Därför, menar motionärerna, bör statliga myndigheter ges i uppdrag att trygga tillgängligheten till grundläggande offentlig service (yrkande 6).

Vidare betonas vikten av att alla har tillgång till bredband oavsett var de bor. Motionärerna menar att det behövs en ny bredbandsstrategi där målet bör vara att alla hushåll och företag år 2020 ska ha 100 Mbit/s (yrkande 7). Motionärerna anser slutligen att det finns anledning att se över möjligheterna för en kapacitetsutredning för it-kommunikationer i Sverige. En sådan utredning skulle kunna ge ytterligare kunskap om hur it-kommunikationerna kan förbättras i hela landet (yrkande 8).

Vissa kompletterande uppgifter

Visit Sweden

Visit Sweden bildades 2006 och är ett bolag som till hälften ägs av staten via Näringsdepartementet och till hälften av Svensk Turism AB, som i sin tur ägs av den samlade svenska besöksnäringen. Bolagets uppdrag är att marknadsföra varumärket Sverige internationellt och svenska destinationer och upplevelser utomlands. Utöver detta ingår även att analysera genomförda insatser och kontinuerligt rapportera till ägarna hur arbetet fortskrider. I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 24) föreslog regeringen att Visit Swedens anslag skulle förstärkas med 30 miljoner kronor årligen under 2013 och 2014, för att möjliggöra ytterligare insatser för ökad turism och göra Sverige till ett ännu attraktivare turistland. Under åren 2010–2012 hade Visit Sweden ett förstärkt anslag om 50 miljoner kronor årligen för att marknadsföra Sverige och svenska destinationer i utlandet.

Innovationsupphandling

I december 2009 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för ökad användning av innovationsupphandling i Sverige. I slutbetänkandet Innovationsupphandling (SOU 2010:56) föreslår utredningen åtgärder för att göra upphandling i allmänhet mer innovationsvänlig och en särskild lag för att statliga och kommunala myndigheter lättare ska kunna upphandla innovationsarbete från företag. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet, och på Näringsdepartementet arbetar man med att ta fram en handlingsplan för offentlig upphandling där innovationsupphandling enligt uppgift från departementet kommer att ingå.

Utöver de myndighetsuppdrag regeringen har gett till Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova att arbeta med innovationsupphandling, som nämns i skrivelsen, har avdelningen för upphandlingsstöd vid Kammarkollegiet fått i uppdrag att ta fram en vägledning för att underlätta för upphandlande myndigheter att göra innovationsvänliga upphandlingar. Den nya vägledningen finns tillgänglig på upphandlingsstödets webbportal sedan november 2012.

Vad gäller innovationsupphandling kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserar sin avsikt att under 2014 samla den statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling, samt miljökrav och sociala krav hos Konkurrensverket. Mot bakgrund av förändringarna på upphandlingsområdet, utvecklingen i EU-rätten och upphandlingsutredningens förslag avser regeringen att återkomma med ett utvecklat mål under 2014. Vidare avser regeringen att återkomma i vårpropositionen för 2014 med förslag om ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Statlig kapitalförsörjning

I syfte att åtgärda kartlagda brister i kapitalförsörjningen för nya och växande små och medelstora företag finns sedan 2009 elva regionala riskkapitalfonder i Sverige. Fonderna drivs som projekt inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och finansieras av den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) tillsammans med regionala finansiärer med avsikt att öka det regionala utbudet av ägarkapital. Tillväxtverkets följeforskning följer löpande fondprojekten och återrapporterar både genom seminarier, workshoppar och årliga skriftliga rapporter. Av den årliga rapporten från 2012 framgår att satsningen är välskött och välfungerande. I rapporten konstateras att det finns ett behov av fondernas verksamhet och att det finns fonder som uppvisar goda resultat med etablerade verksamheter. Tillväxtverket menar dock att det är för tidigt att bedöma fondernas framgång. Vid sidan av följeforskningen arbetar Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) på uppdrag av Näringsdepartementet med en vidare utvärdering där bl.a. forskningsöversikter, internationella erfarenheter av riskkapitalinsatser och en effektutvärdering av den svenska satsningen ingår.

Det statliga riskkapitalsystemet har tidigare varit föremål för översyner, dels i en offentlig utredning (SOU 2008:121), dels i ett regeringsuppdrag till konsultfirman McKinsey (Översyn av statliga riskkapitalaktörer). I båda översyner konstateras att det finns utrymme för att förbättra systemet och öka dess effektivitet. Förslag som nämns är bl.a. att skapa en mer sammanhållen och överblickbar organisation med minskad överlappning mellan aktörerna, mer samordning, ökat samarbete mellan aktörerna och en tydligare och mer enhetlig styrning och uppföljning av systemet.

Riksrevisionen har inlett en granskning av statliga insatser för att förbättra tillgången på kapital för privata företag. Syftet är att granska om den statliga riskkapitalförsörjningen lever upp till de mål som regeringen uttryckt i propositioner och andra skrivelser till riksdagen. Granskningen ska besvara tre frågor: Är de statliga riskkapitalaktörernas avkastningskrav förenliga med statens marknadskompletterande roll? Finns det indikatorer på att statliga insatser tränger undan privat kapital? Finns det förutsättningar för effektivisering av de statliga kapitalförsörjningsinsatserna? Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i februari 2014.

I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) aviserade regeringen en reform av de statliga riskkapitalinsatserna. Som ett led i denna reform förslog regeringen en sammanslagning av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB (prop. 2011/12:99). Vidare föreslog regeringen i vårändringsbudgeten för 2013 (prop. 2012/13:99) ett vidgat investeringsmandat för Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2011/12:FiU21 och bet. 2012/13FiU:21).

Vad gäller svenskt riskkapital kan noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) föreslår ett ökat anslag till Tillväxtanalys för att producera statistik över svenskt riskkapital. Vidare avser regeringen att inrätta en fond med syfte att investera i nya och befintliga privata riskkapitalfonder med medel från EU:s regionalfonder. Medfinansieringen till fonden ska enligt förslaget säkerställas genom extra utdelningar från de statliga riskkapitalbolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB.

Kompetensplattformar

I december 2009 gav regeringen regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan eller länsstyrelser i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Det övergripande syftet med kompetensplattformarna är att stärka förutsättningarna för en god kompetensförsörjning och bidra till en hållbar nationell och regional tillväxt samt öka kunskaperna om regionernas behov och förmedla kunskap mellan regional och nationell nivå samt bygga strukturer.

I regleringsbrevet för 2012 fick Tillväxtanalys regeringens uppdrag att vidareutveckla de strategier för arbetskrafts- och kompetensförsörjning som presenterats i ett tidigare myndighetsgemensamt uppdrag samt ge förslag på hur de kan genomföras på nationell, regional och lokal nivå. I uppdraget ingick även att analysera hur de regionala kompetensplattformarna uppfyller sitt syfte och att ge förslag på förbättringar till form och innehåll på kort och lång sikt. I en rapport där Tillväxtanalys studerar erfarenheter från kompetensplattformsarbetet (2012:04) framgår att regionerna möter vissa hinder för samverkan, de har t.ex. inget mandat att direkt påverka utbildningsutbudet, och utbudet styrs ofta av andra aspekter än den regionala arbetsmarknadens behov. Olika mål hos aktörerna inom kompetensförsörjningsområdet menar myndigheten även kan medföra svårigheter att finna samförståndslösningar.

I den nationella innovationsstrategin från oktober 2012 anger regeringen att verksamheten i de regionala kompetensplattformarna behöver förstärkas och vidareutvecklas, bl.a. genom ökad medverkan av högskolor, universitet och näringsliv. Som framgår av skrivelsen har regeringen uppdragit åt Tillväxtverket att under perioden 2013–2016 förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna för att säkra kompetensförsörjningen till näringsliv och offentlig sektor i hela landet på kort och lång sikt. Inom ramen för programmet för regionala kompetensplattformar har Tillväxtverket utlyst en första ansökningsomgång där de regionalt tillväxtansvariga med ansvar för kompetensplattformar har möjlighet att söka projektmedel för att kunna förstärka och vidareutveckla sitt arbete inom de regionala kompetensplattformarna. Utgångspunkten är att få fram kvalitativa projekt inom de olika insatsområdena, som kommer att utgöra konkreta, goda exempel inom kompetensförsörjningsområdet. Uppdraget ska genomföras i dialog med Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet och ska redovisas årligen samt slutredovisas senast den 31 mars 2017.

Kommersiell och offentlig service

I den förvaltningspolitiska propositionen från våren 2010 (prop. 2009/10:175) konstaterade regeringen att många myndigheter sedan lång tid arbetar med att kontinuerligt utveckla sin verksamhet, bl.a. i syfte att förbättra service och tillgänglighet. I propositionen uttalade regeringen att utgångspunkten bör vara att alla myndigheter eftersträvar en så likvärdig servicenivå och tillgänglighet som möjligt. Vidare framhölls att varje myndighet har ansvar för utvecklingen av sin egen service.

Tillväxtverket ska enligt 2 § förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden. Vidare ska myndigheten enligt 4 § i nyss nämnda förordning delta i, samordna och följa upp strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet, däribland program för kommersiell och offentlig service för företag och medborgare. Tillväxtverket ska även förmedla kunskap till andra myndigheter och relevanta aktörer om regionalt tillväxtarbete inklusive god tillgång till kommersiell och offentlig service.

I februari 2009 fick Tillväxtverket i uppdrag av regeringen att stödja framtagandet och genomförandet av de regionala serviceprogrammen för hela perioden. Uppdraget delredovisades i februari 2012. Tillväxtanalys har sedan 2010 i uppdrag att utvärdera programmen. En delrapport som överlämnades i april 2012 visar att arbetet i respektive län genomförs enligt syftet med verksamheten men att det finns en stor spännvidd vad avser ambitioner och insatser då förutsättningarna och möjligheterna varierar mellan länen. Tillväxtverket och Tillväxtanalys ska slutredovisa sina uppdrag om verksamheten till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i februari respektive april 2014.

Tillväxtanalys har vidare i uppdrag att utvärdera insatser och analysera förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt i gles- och landsbygder, små och medelstora städer samt storstadsområden, inklusive tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden. I en rapport från myndigheten från mars 2013 (2013:04) beskrivs utvecklingen av och tillgången till kommersiell och offentlig service för ett urval av serviceslag som rör utveckling och geografisk tillgänglighet i olika delar av Sverige, med betoning på gles- och landsbygdsområden. Analyserna visar att antalet serviceställen för både dagligvaror, drivmedel och skolor har fortsatt att minska under det senaste året. Antalet apotek och vårdcentraler har ökat efter de reformer som har genomförts. Förbättringarna har dock i första hand skett i områden där tillgängligheten redan tidigare var god. I områden med en låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter är antalet serviceställen oförändrat.

Vad gäller kommersiell och offentlig service framgår av budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg.omr. 19) att regeringen avser att genomföra nya regionala serviceprogram 2014–2018.

Bredband och it

I regeringens bredbandsstrategi för Sverige från 2009 fastställs mål för bredbandsområdet. Utifrån det i riksdagen godkända övergripande målet att Sverige ska ha bredband i världsklass (bet. 2009/10:TU18) formulerar regeringen ytterligare två mål. Dels bör 90 procent av alla hushåll och företag senast år 2020 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, dels bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

För att främja utbyggnaden av bredband i hela landet beslutade regeringen att tillsätta ett bredbandsforum inom Regeringskansliet i mars 2010. Bredbandsforum är en plattform för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden.

Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en ny strategi för it-politiken, en digital agenda för Sverige – It i människans tjänst, och i mars 2011 inrättades ett digitaliseringsråd under ledning av statsrådet med ansvar för it-frågor. I december 2012 fattade regeringen beslut om ännu en ny strategi på området: Med medborgaren i centrum – regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning.

I december 2012 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om utvärdering av bredbandsstrategin. Utredningen presenterade ett delbetänkande i maj 2013 (SOU 2013:47), och uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2013. I delbetänkandet lämnar utredningen en rad förslag som syftar till att hantera nuvarande och potentiella problemområden kring regelverk, styrning och uppföljning, samordning och legitimitet.

I november 2013 väntas regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden (RiR 2013:5). Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att bedöma statens insatser i relation till riksdagens mål för området elektronisk kommunikation, genom att granska regeringen, Post- och telestyrelsen och Kammarkollegiet. Vad gäller möjligheterna att uppfylla det s.k. bredbandsmålet menar Riksrevisionen att regeringen bör initiera en översyn av det statliga innehavet av digital infrastruktur, för att få en samlad bild av innehavet och dess möjliga betydelse för uppfyllandet av statens och marknadens behov. Vidare menar Riksrevisionen att en ökad samordning av de statliga telekomverksamheterna skulle kunna bidra till ökad samhällsnytta och att bredbandsmålet kan nås.

I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 22) framgår att regeringen föreslår insatser även fortsättningsvis för att stimulera utbyggnaden av bredband. Under förutsättning att bredband ingår som ett prioriterat område i den svenska partnerskapsöverenskommelsen med kommissionen kommer regeringen även framöver att satsa på bredbandsutbyggnad inom landsbygdsprogrammet.

Administration i strukturfondsprojekt

Våren 2013 behandlade utskottet regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt (skr. 2012/13:142, bet. 2012/13:NU22). Utskottet avstyrkte i det sammanhanget en motion som väckts med anledning av skrivelsen och som innehöll yrkanden som var likalydande med det i motion 2012/13:N15 (S) om administrationen i strukturfondsprojekten.

I januari 2013 gav regeringen Svenska ESF-rådet (ESF-rådet) i uppdrag att förbereda programperioden 2014–2020 för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning. I uppdraget ingick att ESF-rådet tillsammans med Tillväxtverket skulle redovisa planerade åtgärder för en ökad samordning och förenkling där ett viktigt syfte ska vara att förenkla för projektägarna inom de berörda programmen. Enligt uppdraget skulle Riksrevisionens granskning av administration i strukturfondsprojekt (RiR 2012:22) utgöra ett underlag i detta arbete. I en slutrapport som redovisades i juni 2013 har myndigheterna preciserat mer konkreta områden för ökad samverkan mellan myndigheterna inom de tidigare identifierade samverkansområdena (regelverk och stöddokument, kommunikation, it, förenklingsarbete, lärande utvärdering, följeforskning och resultatspridning, horisontella kriterier, kompetensutveckling och utbildning), samt ett ytterligare samverkansområde (Östersjöstrategin). För att utveckla samverkan på ett strategiskt och organiserat sätt kommer en myndighetsgemensam grupp att etableras på ledningsnivå. Myndigheterna uppger att deras gemensamma arbete med att i detalj utveckla förenklingsförslag och aktiviteter för ökad samordning kommer att intensifieras under hösten 2013 och första kvartalet 2014 inför starten av nästa programperiod.

Sedan februari 2013 deltar även Statens Jordbruksverk i samarbetet kring förenklingsåtgärder. Myndigheten ansvarar för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Utgångspunkten för det fondgemensamma förenklingsarbetet är att ta fram enhetliga schablonmodeller för stödmottagarna vad gäller kostnader och tids- och aktivitetsredovisningen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar i det följande sitt ställningstagande under rubrikerna Administration i strukturfondsprojekt, Bredbandsutbyggnad, Innovationsupphandling, Statlig kapitalförsörjning, Offentlig service och Övrigt om strategiskt tillväxtarbete.

Administration i strukturfondsprojekt

Utskottet vill inledningsvis framhålla betydelsen av de insatser som görs för regional tillväxt i Sverige inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Våren 2013 behandlade utskottet regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt. I sitt ställningstagande betonade utskottet bl.a. vikten av att strukturfondsmedel används på ett så effektivt sätt som möjligt. Utskottet vill även nu framhålla att arbetet med att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten är angeläget och noterar att de ansvariga myndigheternas arbete med att i detalj utveckla förenklingsförslag och aktiviteter för ökad samordning ska intensifieras under hösten 2013 fram till starten av nästa programperiod.

Utskottet ser därför inte något skäl till ett riksdagsuttalande i enlighet med vad som föreslås i motion 2012/13:N15 (S) och avstyrker därmed motionen i berörd del.

Bredbandsutbyggnad

Utskottet vill framhålla det av riksdagen fastställda målet att Sverige ska ha bredband i världsklass samt de åtgärder som regeringen vidtagit för att nå detta mål, såsom bredbandsstrategin och ett bredbandsforum. Utskottet konstaterar att bredbandsstrategin är föremål för en utredning och noterar vidare att riksdagen under hösten 2013 kommer att påbörja behandlingen av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden.

Utskottet ser inte någon anledning att föregripa denna behandling och avstyrker därmed motion 2012/13:N15 (S) i här aktuell del.

Innovationsupphandling

Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit sin uppfattning att upphandling är ett viktigt instrument i strävan efter fler innovationer, senast i samband med riksdagens behandling av regeringens forsknings- och innovationsproposition (2012/13:NU3y). Av budgetpropositionen för 2014 framgår att regeringen mot bakgrund av förändringar på upphandlingsområdet, utvecklingen i EU-rätten och upphandlingsutredningens förslag avser att återkomma till riksdagen med ett utvecklat mål samt förslag om ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Utskottet är av den uppfattningen att riksdagen bör avvakta kommande förändringar och förslag på området och med detta avstyrks motion 2012/13:N15 (S) i berörd del.

Statlig kapitalförsörjning

Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motion 2012/13:N15 (S) om behovet av en översyn av det statliga riskkapitalsystemet framhålla vikten av att kunskapsintensiva idéer stärks i tidiga skeden. Arbetet med att förbättra de statliga marknadskompletterande kapitalförsörjningsinsatserna behöver fortsätta. Utskottet har noterat Riksrevisionens beslut att inleda en granskning av statliga insatser för att förbättra tillgången på kapital för privata företag där myndigheten i sin granskning bl.a. avser besvara frågan om det finns förutsättningar för effektivisering av dessa insatser. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa detta arbete.

Med hänvisning till det sagda avstyrks den nämnda motionen i här aktuell del.

Offentlig service

Utskottet vill med anledning av vad som sägs i motion 2012/13:N15 (S) om behovet av åtgärder för offentlig service framhålla betydelsen av en god tillgång till kommersiell och offentlig service. Utskottet vidhåller sin i andra sammanhang uttryckta uppfattning att ökad tillgång till service lokalt och regionalt kräver att statliga myndigheter och statligt ägda bolag med uppgift att tillgodose samhällsintressen samverkar med varandra och med övriga berörda aktörer. I detta arbete har Tillväxtverket en särskild roll. Som framgår i det föregående framhålls i den förvaltningspolitiska propositionen som riksdagen har godkänt, att varje myndighet har ansvar för utvecklingen av sin egen service.

Med hänvisning till det sagda avstyrks motion 2012/13:N15 (S) i här aktuell del.

Övrigt om strategiskt tillväxtarbete

I motion 2012/13:N15 (S) förordas att den tidigare tillfälliga höjningen av anslaget för Visit Sweden permanentas. Detta förslag avstyrktes av utskottet hösten 2013 (bet. 2012/13:NU1). Utskottet har inget ytterligare att anföra i sak, utan yrkandet bör avslås av riksdagen.

Vad gäller kompetensförsörjning konstaterar utskottet att flera myndigheter nyligen har haft uppdrag som rör komptensplattformarna. Utskottet vill även erinra om att Tillväxtverket under åren 2013–2016 har fått i uppdrag att bedriva insatser för att förstärka och vidareutveckla kompetensplattformarna som viktiga verktyg för att säkra kompetensförsörjningen i hela landet.

Slutligen förordas i motion 2012/13:N15 (S) att möjligheten att inrätta en kapacitetsutredning för it-kommunikationer i Sverige bör ses över. Utskottet vill här återigen hänvisa till kommande riksdagsbehandling av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden.

Med detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2012/13:N15 (S) i här aktuella delar och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Administration i strukturfondsprojekt, punkt 1 (S, MP, V)

 

av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Börje Vestlund (S), Kent Persson (V), Ingemar Nilsson (S) och Eva-Lena Jansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

EU:s strukturfondsprogram spelar en viktig roll för att stimulera den regionala tillväxten i Sverige. Riksrevisionen har i sin granskning funnit att regeringen inte har gjort tillräckligt för att underlätta administrationen för projekten inom strukturfonderna. Att förenkla administrationen menar vi är ett nödvändigt steg för att projekten ska förverkligas även under kommande programperiod. Vi anser därför att riksdagen genom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att upprätta en tidsplan i syfte att genomföra de åtgärder som Riksrevisionen föreslår för att lösa de administrativa problemen för strukturfonderna samt att riksdagen förordar att åtgärderna ska vara på plats innan den nya programperioden för strukturfonderna inleds 2014.

Med detta tillstyrks motion 2012/13:N15 (S) i berörd del.

2.

Administration i strukturfondsprojekt, punkt 1 – motiveringen (SD)

 

av Anna Hagwall (SD).

Ställningstagande

Jag vill inledningsvis framhålla att det är av stor vikt att EU:s strukturfondsmedel används på ett så effektivt sätt som möjligt. Därigenom kan strukturfondsprogrammen vidhålla och förstärka sin betydelse för regional tillväxt i Sverige. Förenklingen av administrationen i strukturfondsprojekten är ett viktigt led i detta. Jag vill i detta sammanhang samtidigt framhålla betydelsen av att det görs löpande kontroller, förhandsgranskningar och utvärderingar av resultat i strukturfondsprojekten för att komma till rätta med de problem som jag menar förekommer i dag. Såväl slarv som fusk och misslyckade projekt måste motverkas. Jag ser dock inte något skäl till ett riksdagsuttalande i enlighet med vad som föreslås i motion 2012/13:N15 (S) och avstyrker därmed motionen i här aktuell del.

3.

Bredbandsutbyggnad, punkt 2 (S, MP, V)

 

av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Börje Vestlund (S), Kent Persson (V), Ingemar Nilsson (S) och Eva-Lena Jansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 7.

Ställningstagande

Bredbandstillgängligheten är viktig oavsett var i Sverige man bor. Hög hastighet i it-infrastrukturen är helt avgörande för såväl hushåll och företag som för offentliga förvaltningar i hela landet. Tekniken kan exempelvis underlätta människors tillgång till information om vård och omsorg i områden där man inte klarar av att tillhandahålla en adekvat offentlig service. Vi ser ett tydligt samhällsansvar där marknaden inte klarar detta. Det behövs en ny bredbandsstrategi där målet bör vara att alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020. Detta menar vi att riksdagen genom ett uttalande bör ge regeringen till känna.

Med hänvisning till det sagda tillstyrks motion 2012/13:N15 (S) i berörd del.

4.

Innovationsupphandling, punkt 3 (S, MP)

 

av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S) och Eva-Lena Jansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns en stor potential i att förbättra upphandlingen av externa varor och tjänster. Många upphandlare är osäkra på i vilken utsträckning de får ta hänsyn till andra kriterier än kostnad, och uppföljningen är i många fall bristfällig. Detta i kombination med att offentlig upphandling ofta sker inom svåra upphandlingsområden gör att det är svårt att tro att svenska skattebetalare får bästa möjliga valuta för sina pengar. Vi anser att den offentliga upphandlingen i högre utsträckning bör användas som ett verktyg för att driva fram fler innovationer. Vi förordar därför, i likhet med vad som anförs i motion 2012/13:N15 (S), att det upprättas en nationell strategi för innovationsupphandling.

Med det sagda tillstyrks nämnda motion i här aktuell del.

5.

Statlig kapitalförsörjning, punkt 4 (S, V)

 

av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Börje Vestlund (S), Kent Persson (V), Ingemar Nilsson (S) och Eva-Lena Jansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige är, som sägs i motion 2012/13:N15 (S), i stort behov av en politik som kan stödja förutsättningarna för att kommersialisera innovationer till produkter som sedan kan säljas på den internationella marknaden. Som ett led i detta behövs bl.a. en effektiv försörjning av riskvilligt kapital till kunskapsintensiva företag. Vi menar att det är av största vikt att regeringen ser till att kapitalet i Inlandsinnovation och Fouriertransform kommer till användning i investeringar. Dagens ordning fungerar inte. Systemet måste ses över i syfte att effektivisera statligt, riskvilligt kapital.

Med det sagda tillstyrks motion 2012/13:N15 (S) i berörd del.

6.

Offentlig service, punkt 5 (S, V)

 

av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Börje Vestlund (S), Kent Persson (V), Ingemar Nilsson (S) och Eva-Lena Jansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6.

Ställningstagande

Regioner står inför stora utmaningar som berör tillgängligheten på offentliga och privata tjänster. På många håll runt om i Sverige blir det allt längre till närmaste butik, mack eller serviceställe. På många orter blir det därför svårare för de små företagen att klara sin vardag och utvecklas. Det är en oroväckande utveckling att samhällstjänster urholkas i de områden som kan behöva dem mest. Riksdagen bör därför tydliggöra för regeringen att statliga myndigheter bör ha som uppdrag att trygga tillgängligheten till grundläggande offentlig service.

Med detta tillstyrks motion 2012/13:N15 (S) i här aktuell del.

7.

Övrigt om strategiskt tillväxtarbete, punkt 6 (S)

 

av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S) och Eva-Lena Jansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1, 4 och 8 samt

lägger skrivelse 2012/13:154 till handlingarna.

Ställningstagande

En strategisk satsning kring den svenska besöksnäringen skapar inte bara arbetstillfällen och genererar inkomster utan positionerar också Sverige internationellt. Därför vill vi lyfta fram besöksnäringens möjligheter att skapa nya arbetstillfällen i hela landet. Visit Sweden har i uppdrag att marknadsföra Sverige som destinationsland och utveckla svenska destinationsplatser. Bolaget har haft ett tillfälligt anslag på 50 miljoner kronor mellan 2009 och 2012 från statens sida. Vi förordar att stödet permanentas så att marknadsföringen av Sverige kan hålla samma nivå som den har i dag.

Det växande rekryteringsgapet och matchningssvårigheterna på arbetsmarknaden ställer stora krav på en politik med tydligt riktade åtgärder för förbättrad kompetensförsörjning. För att stödja det regionala innovationsklimatet förordar vi, i likhet med vad som förs fram i motion 2012/13:N15 (S), att det inrättas regionala utvecklingsråd med uppgift att samordna det regionalpolitiska arbetet mellan den offentliga sektorn, högskolorna, det lokala näringslivet och parterna för att underlätta innovationer och kompetensförsörjningen i Sverige. Vidare menar vi att det finns starka skäl att fortsätta vidareutveckla kompetensplattformarna och vill ge dem en central roll inom ramen för de regionala utvecklingsråden.

Slutligen, vad gäller tillgänglighet, vill vi framhålla att det finns anledning att se över möjligheterna att inrätta en kapacitetsutredning för it-kommunikationer i Sverige. Likt Trafikverkets kapacitetsutredning för järnvägen och hela transportsystemet kan en kapacitetsutredning ge ytterligare kunskap om hur it-kommunikationerna kan förbättras i Sverige.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion 2012/13:N15 (S) i här berörda delar samt lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2012/13:154 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning – en sammanfattning av "Nationell strategisk rapport för Sverige 2012".

Följdmotionen

2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stimulera besöksnäringen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för innovationsupphandling.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av det statliga riskkapitalsystemet.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att vidareutveckla kompetensplattformarna och att inrätta regionala utvecklingsråd.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att se över strukturfonderna i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för offentlig service.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ny bredbandsstrategi.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att inrätta en kapacitetsutredning för it-kommunikationer i Sverige.