Sveriges medlemskap i Nato

Anf. 1 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Det är ett historiskt och nödvändigt beslut vi nu är på väg att fatta. Sverige lämnar 200 år av militär alliansfrihet och väljer att ansluta sig till en militärpolitisk allians. Rysslands förnyade, oprovocerade invasion av Ukraina den 24 februari i nådens år 2022 får omfattande konsekvenser för Europa, men inte bara för Europa utan för hela världsordningen.

Detta ställer höga krav på att den svenska försvarsförmågan ökar, och det behöver ske så snabbt som möjligt. Det görs främst genom att vi själva satsar och tar ansvar för vår egen försvarsförmåga. Samtidigt behöver vi också konstatera att inget ökar den svenska försvarsförmågan så snabbt som en anslutning till en militär allians som också backas upp av Europas demokratiska stormakter och inkluderar världens starkaste militära makt. Denna militära allians är Nato, och att vi mot bakgrund av den kraftigt ökade hotbilden från Ryssland tar beslutet att ansluta oss är att ta ansvar för vårt lands säkerhet i dag och i framtiden.

Herr talman! Att förutom det dagsaktuella perspektivet ha med sig det historiska är en nödvändighet när man tar så omfattande och genomgripande beslut som att söka medlemskap i en allians efter över 200 år av militär alliansfrihet. Historiens lärdomar får inte glömmas. Sedan kung Karl Johan våren 1812 gjorde sitt slutliga val har Sveriges inriktning varit militär alliansfrihet. När vi blickar tillbaka på denna period kan vi konstatera att det faktum att vårt land har varit förskonat från krigets fasor har varit det som skilt oss från de flesta andra stater. Denna politik har historiskt tjänat Sverige väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det har dessutom funnits en total uppslutning bland riksdagspartierna bakom denna politik. Det har gällt under de båda världskrigen och under kalla kriget. Fram till 1999, då Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, beslutade sig för att förorda ett svenskt Natomedlemskap, har det rått stor enighet bland riksdagens partier om denna för vårt land grundläggande fråga.

Men, herr talman, världen har kraftigt förändrats sedan 1800- och 1900-talen. Hotbilden från Ryssland har varit återkommande, men någon militär allians motsvarande dagens Nato har inte funnits historiskt.

På den europeiska kontinenten har Nato varit krigsavhållande. Natos utvidgning i Sveriges närområde har lett till att vi blivit säkrare.

Sverige har också sedan kalla krigets slut varit pådrivande i att gemensamt med våra grannländer säkra fred och säkerhet. Det har vi kunnat göra i en tid som de senaste 30 åren har präglats av fred i vårt närområde. Sverige har exempelvis varit med och konkret byggt upp Baltikums försvar genom att överföra mycket stora mängder krigsmateriel. Vi har samövat och utvecklat vårt partnerskap med Nato, och inte minst har vi verkat för militär samverkan med Finland som även går bortom fredstida förhållanden.

Herr talman! Sverigedemokraterna har varit och är ett parti som sätter Sveriges säkerhet främst. Sedan vårt riksdagsinträde har vi konstant verkat för ökade anslag till totalförsvaret, även under de svåra år då partier från höger till vänster såg försvaret som ett särintresse. Det är detta som är grunden i den krigsavhållande förmågan, och det är också en av de viktigaste komponenterna för att vara välkommen som medlem i Nato, allt enligt Washingtonfördragets tredje artikel.

Vi har noga övervägt alla möjligheter att stärka den svenska försvarsförmågan. I december 2020 röstade vi för att Sverige på samma sätt som Finland skulle införa en så kallad Natooption i vår säkerhetspolitik. Den dåvarande rödgröna regeringen valde dock att inte införa någon sådan option. I stället var Socialdemokraterna emot att ens diskutera ett framtida behov av Natomedlemskap. I stället för att underlätta Sveriges väg mot Nato försvårade socialdemokratin den då på flera sätt. Bland annat valde regeringen att låta Sverige bli observatör i FN:s kärnvapenförbudskonvention, TPNW, trots att konventionen går emot grunden i Natos avskräckningspolitik.

Under 2022, efter Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina, drev vi på för att man skulle tillsätta en utredning för att undersöka möjligheterna till Natomedlemskap och konsekvenserna av detta. Den socialdemokratiska regeringen och dåvarande statsminister Magdalena Andersson, däremot, påpekade att ett Natomedlemskap för Sverige nu skulle destabilisera säkerhetsläget i Sveriges närområde. Till slut tillsatte regeringen ändå en parlamentarisk utredning som kunde publicera en rapport med en analys av säkerhetsläget och drog slutsatsen att Sverige bör gå med i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sverigedemokraterna hade gärna sett en mer omfattande utredning och mer debatt kring Nato - det är sant. Men vi konstaterade också att läget försämrades snabbt och att möjligheten att lämna in en Natoansökan omgående behövde prioriteras. Samtidigt som analysen pågick begick Ryssland massakrer och folkrättsbrott i en omfattning som inte har skådats på många decennier i Europa.

Herr talman! Det gynnade Sveriges säkerhet att vi tillsammans med Finland kunde lämna in en Natoansökan i maj 2022 och att detta inte fördröjdes. Processen som sedan har följt har varit en av de snabbaste i Natos historia. Alla Natos medlemsstater utom två har i dagsläget ratificerat Sveriges ansökan.

Tyvärr är det nu mycket som talar för att Finland kommer att bli medlem av Nato före Sverige. Det är beklagligt om vi två broderfolk inte kan bli medlemmar i alliansen samtidigt. Ett finländskt Natomedlemskap kommer dock på avgörande punkter att gynna även Sverige, bland annat genom att Nato kan agera i krigstid även i Finland.

Medlemskapet i Nato ställer också krav på Sverige och Sveriges försvarsförmåga, vilket är positivt. I Nato kan man inte åka snålskjuts, utan det krävs att alla är med och bidrar. I dagsläget anpassas våra myndigheter och andra strukturer i ett arbete som är väldigt angeläget.

Herr talman! När Sverige går in i Nato är det mycket viktigt att vi gör det med ambitionen att bli en fullt integrerad del av alliansen och ställa upp på bland annat det som omnämns i den strategiska doktrinen. Det innebär att vi behöver ha ett 360-gradersperspektiv. Ryssland är självklart det dimensionerande hotet för svensk del, men vi måste också ha förmåga att möta hot i alla riktningar.

Nato framhåller, förutom den konventionella och nukleära avskräckningen, även robotförsvarsförmågan. Detta är tyvärr en förmåga vars betydelse under lång tid varit underskattad i svensk försvarsplanering. Men med en ökad spridning av teknologi för både massförstörelsevapen och långdistansrobotar finns ett behov av att gemensamt med Nato kunna bidra även till denna del och gemensamt bygga upp ett skydd för både Sverige och våra allierade. Även när det gäller förmågor såsom cyber och rymd är det viktigt att Sverige bidrar och integreras i Natos strukturer.

I Nato kommer vi att ha möjlighet till såväl nationell och bilateral som gemensam, kollektiv planering. Nato är inte ett överstatligt organ på samma vis som Europeiska unionen.

Herr talman! Avslutningsvis är det viktigt att konstatera att världen fundamentalt har förändrats. Att den skulle återgå till en mer regelbaserad världsordning är tyvärr inte sannolikt under den nära, överblickbara framtiden. Tyvärr ser det snarare ut som att utvecklingen är på väg åt andra hållet.

En geopolitiskt fragmenterad och uppdelad värld och en värld där styrka går före rätt är tyvärr en verklighet vi har att möta i många avseenden. I en sådan verklighet krävs en stärkt avhållande militär förmåga, och genom ett medlemskap i Nato kommer denna förmåga att öka, både för oss och för våra grannländer. Därför kommer Sverigedemokraterna att rösta för ett svenskt Natomedlemskap och de lagändringar som följer med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

I detta anförande instämde Yasmine Eriksson (SD).

Anf. 2 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Tack, Aron Emilsson, för inlägget - också den historiska delen. Jag saknade dock en del av historiebeskrivningen, herr talman.

En viktig del av debatten har varit just det som Aron Emilsson framförde: Den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Den har tjänat stabiliteten i norra Europa. När vi under tiden efter annekteringen av Krim har försökt ställa frågan på vilket sätt alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till att stabilisera vår del av Europa har Sverigedemokraterna blivit svaret skyldiga. De har inte varit intresserade av att föra den debatten. De har deltagit i att lägga locket på och berätta berättelsen om att alliansfriheten tjänar oss väl och att vi inte ska bli medlemmar i Nato. Det har gällt fram till efter Rysslands brutala angrepp våren 2022.

Det är klart att detta har bidragit till att skapa bilden att vi inte ska diskutera Nato, att det inte är aktuellt. Det har också bidragit, herr talman, till att många uppfattar att det helt plötsligt blev en svängning. Jag tror att också många av Sverigedemokraternas medlemmar uppfattade det på det sättet.

Lite självkritik hade alltså varit bra. Vi såg ju vad som hände. Ryssland gick in i Ukraina redan 2014. Man hade agerat långt tidigare. Det hade varit skäl att då åtminstone lyfta på locket och fråga: Tjänar alliansfriheten fortfarande Sverige väl?

Anf. 3 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag är glad att vi kan uppehålla oss något vid historiebeskrivningen. Det är ändå så att alliansfriheten historiskt har tjänat Sverige väl. Jag vidhåller det. Jag menar det. Jag noterar också att lejonparten av de svenska partierna har konstaterat det ända fram till 1999 - under de två världskrigen, under kalla kriget. Det gäller även Centerpartiet.

Det är klart att historien kan förändras och utvecklingen ta nya riktningar. När verklighetens terräng förändras måste också kartan anpassas efter verkligheten. Det är precis den omprövning som Sverigedemokraterna har gjort.

Vi var ändå noga med att redan 2020 ställa oss bakom en Natooption. Vi började se vart utvecklingstendenserna gick. Det var vårt första steg. Sedan behövde vi föra en debatt och även titta på hur folkviljan och folkdjupet rörde på sig, hur opinionen såg ut, men också hur den säkerhetspolitiska utvecklingen såg ut. Vi gjorde en omprövning. Vi tog ett förnyat beslut och valde under våren, i mars april förra året, att ta ställning för ett svenskt Natomedlemskap. Det är helt riktigt att vi tidigare varit kritiska till det, men när verkligheten förändras måste vi också ompröva gamla sanningar. Det är helt riktigt.

Sedan kan jag bara notera att när det kommer till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina var Sverigedemokraterna ett av de allra första partierna, redan när Ryssland före jul deklarerade att Sverige är en del av Rysslands intressesfär, att påpeka att Sverige behövde stödja Ukraina. Vi var bland de första som förespråkade vapenleveranser. Vi drev detta hårt i EU-nämnden. Detta var ändå långt före den fullskaliga invasionens utbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vi har alltså gjort mycket, också gemensamt. Vi har också på goda grunder omprövat gamla sanningar och beslut.

Anf. 4 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är bra. Vi måste alla vara beredda att ompröva våra ställningstaganden när verkligheten förändras. Det är självklart. Då är frågan, herr talman: När förändrades verkligheten? Var det först den 24 februari med den brutala ryska aggressionen, eller hade vi sett verkligheten förändras tidigare?

Det finns ju partier här i kammaren som fortfarande inte ser att det finns skäl för ett Natomedlemskap utan anser att alliansfriheten fortfarande tjänar Sverige väl. Det är viktigt att ta den debatten och våga analysera: Är detta en sanning, eller är detta en berättelse som har blivit en sanning därför att vi har upprepat den så ofta?

Vi har försökt under resans gång, efter Rysslands aggression mot Ukraina 2014, att lyfta upp debatten. Vi lyfte också upp kravet på en Natooption eftersom vi hoppades att en dörr skulle öppnas för några. Vi är glada att Sverigedemokraterna gick in genom den dörren och stödde vårt förslag. Men hade vi varit på bollen tidigare, herr talman, och reagerat och agerat tidigare hade vi inte haft en så kort debattid inför beslutet. Vi hade också befunnit oss i ett annat läge.

Vi har alltså talat oss själva in i ett hörn. Det är en del av det som jag tycker att det finns skäl för oss att vara självkritiska mot. Och låt oss diskutera: Tjänar alliansfriheten oss väl? Tjänade den oss väl efter 2014? Eller bidrog den rent av till att göra Rysslands agerande möjligt, skapa en väg framåt för Kreml och skapa instabilitet i vår del av norra Europa?

Anf. 5 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag kan bara återigen konstatera att detta har varit en historisk förändring för flera av oss stora partier att genomföra i relation till våra stora medlemskretsar, till distrikten och till partiorganisationen i stort. Det har också varit en markant rörelse i folkopinionen. De senaste siffrorna jag såg visade att runt 63 procent av svenska folket nu ovillkorligt sluter upp bakom ett svenskt Natomedlemskap.

Detta har dock inte varit fallet särskilt länge. Verkligheten har ändå förändrats i en drastisk hastighet när det kommer till hur effekterna och konsekvenserna av Rysslands förnyade fullskaliga invasion av Ukraina verkligen har förstört den tidigare rådande europeiska säkerhetsordningen och säkerhetsarkitekturen. Detta behöver vi naturligtvis förhålla oss till.

Man får göra en samlad bedömning - men ändå i god demokratisk ordning, vilket har varit viktigt också för oss i vårt parti. Men det har som sagt varit en viktig stegvis rörelse mot detta: först som sagt genom att stödja Centerpartiets förslag om Natooption och därefter också ompröva själva frågan om svenskt Natomedlemskap. Detta gjorde vi för lite drygt ett år sedan.

Det är också viktigt att konstatera att Sverigedemokraterna är det parti som länge har drivit, och kommer att fortsätta driva, att Sverige behöver göra säkerhetspolitiska utvärderingar bakåt i tiden. Vi behöver titta på de senaste decennierna: När har vi tagit olika beslut? Varför har vi tagit beslut? Vilka konsekvenser har det givit? Kan vi lära oss något av historien? På så vis kan vi bli bättre rustade och ha en starkare motståndskraft när verkligheten förändras i säkerhetspolitiskt hänseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Detta har vi ännu inte fått stöd för. Jag hoppas dock att vi tillsammans med Centerpartiet och andra partier kan se till att få det på bordet. Det kommer att beröra många olika tidigare regeringar av olika kulörer, men det kan också lära oss någonting för framtiden.

I övrigt vill jag bara tacka för att vi i utskottet har kunnat ha en väldigt konstruktiv och god samförståndsanda i beredningen av detta betänkande.

Anf. 6 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! I dag fattar vi ett historiskt beslut. Det är ett beslut som sannolikt kommer att påverka Sverige mycket och göra det över lång tid. Efter att vi i över 200 år varit militärt alliansfria kommer riksdagen i dag att fatta beslut om att ingå i en militär allians med 31 andra stater. Aldrig i vårt lands historia har vi deltagit i en så omfattande militär allians.

Men, herr talman, tyvärr är det fel beslut, enligt mig. Vår militära alliansfrihet har nämligen tjänat oss i Sverige väl och skulle kunna göra det för lång tid framöver. Under tidigare historiska skeden har just den militära alliansfriheten visat sig vara en styrka för Sverige, inte en svaghet. Den militära alliansfriheten har bidragit till att generation efter generation i Sverige kunnat leva i fred. Vår alliansfrihet har också gett oss säkerhetspolitiskt handlingsutrymme som vi har kunnat använda för att främja fred och nedrustning när den politiska viljan har funnits.

Dessa värden ger i dag en majoritet av riksdagens ledamöter upp. En del kommer säkert i dagens debatt att hävda motsatsen. Men faktum kvarstår: Efter dagens beslut kommer Sverige att vara ett annat land i internationella sammanhang än vi var i går. Vi kommer att ingå i en militär allians.

Herr talman! Vilka är då mina, mitt parti Vänsterpartiets och en femtedel av Sveriges befolknings argument mot att gå med i den militära alliansen Nato?

Under denna process har det sedan förra våren blivit tydligt att det handlar om demokrati, framför allt den bristande demokratin i en del länder som vi nu ska gå i militär allians med. För runt om i världen är demokratin hotad. På global nivå är demokratin på tillbakagång, och det demokratiska utrymmet krymper. Det sker också i Europa.

Sedan Viktor Orbáns och hans parti Fideszs maktövertagande i Ungern och med Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan är det tydligt att det åtminstone det senaste decenniet har varit en tillbakagång för demokratin i de båda länderna. Yttrandefriheten har krympt, medier har stängts ned och rättigheter som hbtq-rättigheter har beskurits. Du kan till och med hamna i fängelse för dina åsikter. Om jag hade varit politiker i det turkiska parlamentet hade jag sannolikt blivit ställd inför rätta för mina politiska uttalanden och avvikande åsikter.

Herr talman! Den 13 maj förra året presenterade vi som suttit i den säkerpolitiska arbetsgruppen från alla riksdagens partier vår analys. Vi var alla överens om att hotet från Ryssland och Rysslands olagliga krig mot Ukraina är i strid med folkrätten.

Flera gånger under arbetet lyfte dock jag själv från Vänsterpartiet men också Miljöpartiets representant upp vilka risker det innebär att gå i militär allians med Turkiet och Ungern. Då viftades kritiken bort och osynliggjordes. Turkiet och Ungern nämns endast i Vänsterpartiets särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det är just dessa länder som inte har godkänt Sveriges ansökan om Natomedlemskap. De försöker nu använda vår ansökan för att tysta vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter, precis det som i den säkerhetspolitiska rapporten hävdades inte skulle ske.

Det är därför det är problematiskt att ingå i en militär allians med länder som inte är demokratier och där vi dagligen ser hur demokratin krymper. Även när vi sannolikt blivit godkända av dessa länders parlament kommer det varje dag att vara en förhandling inom Nato med just dessa två länder. Det är dessutom långt ifrån två oviktiga länder. Turkiet är sett till militär storlek Natos näst största land.

Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen ökar risken för att vi dras in i krig och konflikter som vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte på Natos högkvarter i Bryssel, inte i Washington av USA:s president och inte heller i Ankara av Turkiets president. Sverige ska fortsätta att vara militärt alliansfritt. Det borde vara riksdagens beslut i dag.

Den andra stora frågan som gör att Vänsterpartiet konsekvent är emot ett svenskt Natomedlemskap är kärnvapen. Inget annat vapen i världen kan skapa sådan förstörelse som kärnvapen. Det visar atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Hundratusentals människor dog, och effekterna märks än i dag på hälsan hos överlevarnas barnbarn.

Aldrig mer, tror jag och hoppas att alla här inne tänker. Samtidigt går det inte att komma ifrån att militäralliansen Natos yttersta medel är kärnvapen. Det är vapen som moderniseras, uppgraderas och övas med. Tanken är att total förstörelse av vår jord ska hindra motståndaren från att attackera.

Vänsterpartiet har ett flertal yrkanden i fråga om kärnvapen. Det handlar om att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat. Vi är ett land med hög teknisk kompetens. Vi utvecklade också kärnvapen under 50- och 60-talen, innan vi 1968 beslutade att stänga ned vårt kärnvapenprogram och i stället valde att skriva under icke-spridningsavtalet, NPT, om att kärnvapen inte får spridas till fler länder. Det är en stolt del av vår nedrustningshistoria som vi ska både minnas och hålla i.

Jag tror inte att någon här i dagens kammare tycker att Sverige ska skaffa kärnvapen nu. Men med den proposition som i dag röstas igenom finns det inga hinder för att ändra den linjen om nya politiker i framtiden skulle vilja annorlunda. Det är för att skydda vårt land som det finns ett värde i att besluta att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat.

Vi bör besluta att Sverige ska anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid. Sverige bör oaktat svenskt medlemskap i Nato förbehålla sig rätten att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen samt inte stå bakom Natos uttalanden om kritik mot konventionen. Genom de besluten skulle vi kunna tydliggöra för omvärlden att Sverige är fritt från kärnvapen.

Natomedlemskapet innebär nämligen ett närmande till kärnvapen. För första gången i vårt lands historia kommer kärnvapen att bli en del av vår militära strategi. Vi kommer att ingå i Natos Nuclear Planning Group, NPG, vars arbete handlar om att planera för de kärnvapen som Natos medlemsländer förfogar över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Även om kärnvapnen står under Frankrikes, Storbritanniens och USA:s militärer är användandet av dessa en del i Natos militära strategi. Det sker genom så kallad nuclear sharing, vilket betyder att USA har kärnvapen utplacerade i europeiska länder såsom Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.

Det handlar också om Natos övningsverksamhet som inkluderar övning i användandet av kärnvapen, såsom SNOWCAT. Det betyder att även länder som deklarerat att de inte vill ha kärnvapen på sitt territorium, som Norge och Danmark, är med och övar med stridsflygplan som flyger bredvid och skyddar de bombplan som förväntas bära kärnvapen vid en attack.

Det handlar också om det som kallas no first use, det vill säga att Nato lovar att aldrig vara först att använda kärnvapen mot ett annat land. Om denna princip skulle införas i Nato skulle det verka riskreducerande och leda till minskad tilltro till kärnvapens totala förstörelse.

Om riksdagen hade bifallit Vänsterpartiets yrkande hade Sverige förbehållit sig rätten att inte stödja Natos uttalanden om kärnvapen och att i alla typer av samarbeten med Nato aktivt använda sig av fotnoter för att markera avståndstagande från kärnvapen. Den strategin väljer inte riksdagsmajoriteten i dag. I stället för den in Sverige under ett kärnvapenparaply där kärnvapen riskerar att både finnas i Sverige och användas i svenska folkets namn.

Herr talman! Vad händer efter riksdagens beslut i dag? I praktiken ingenting.

Grundtanken under hela ansökningsprocessen har varit att detta beslut skulle fattas först efter att alla Natos medlemsstater godkänt Sveriges och Finlands ansökan. När det nu inte skett vill Natomajoriteten försöka bibehålla sina leenden genom dagens beslut. Det är ett beslut som är framtvingat av det finska valet men som sannolikt leder till att Finland före Sverige kommer att få ett ja till att bli medlem. Dagens beslut kommer sannolikt att få motsatt effekt; Erdogans och Orbáns förhandlingspositioner stärks, och deras möjligheter att tysta Sveriges röst för demokrati blir ännu bättre.

Herr talman! Skälet till det stavas memorandum. Det är ett slags avtal som den S-ledda regeringen undertecknade i Madrid förra året, strax efter midsommar, med Finland men framför allt med Turkiet. S-regeringen hade bråttom att få så kallad inviteestatus, alltså att bli inbjudna till Nato. Turkiet såg en bra möjlighet att tysta Sveriges röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Memorandumet kom till efter att Natos generalsekreterare Stoltenberg hade rekommenderat Sverige och Finland att möta Turkiets så kallade säkerhetsaspekter.

Redan innan avtalet undertecknades stod det klart att Turkiet tänkte använda ländernas ansökningar om Natomedlemskap för att pressa Sverige och Finland att föra en politik som passade Ankara bättre. Det handlade om att öppna upp vapenexporten till Turkiet, fördjupa underrättelsetjänsternas samarbete och få kurder och oppositionella utvisade från Sverige till Turkiet. Framför allt handlade det om att tysta Sveriges och Finlands starka röster för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter. De har många gånger varit de starkaste rösterna i internationella sammanhang i sin kritik av Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Redan vid den utrikespolitiska debatten den 10 juni, tre veckor innan memorandumet undertecknades, meddelande dåvarande utrikesminister Ann Linde att Sverige skulle börja exportera vapen till Turkiet trots att riksdagen bara två och ett halvt år tidigare stoppat just den exporten, när Turkiet anföll det kurdiska området Afrin i norra Syrien.

Jag tänkte därför nu gå igenom några av memorandumets paragrafer, för det är intressant läsning som har stor betydelse.

I artikel 3 slås fast att det ska råda orubblig solidaritet och samarbete i kampen mot terrorism - och sedan kommer det intressanta - i alla former och manifestationer. Det är alltså denna punkt som har gjort att ministrar av alla färger varit blixtsnabba med att twittra fördömanden till höger och vänster, för om de inte gör det bryter de mot memorandumet. Detta upprepas även i artikel 4 där det tydliggörs att fördömanden ska göras i de starkaste ordalag.

I artikel 4 slås fast att Sverige och Finland ger fullt stöd till Turkiet när det gäller hot mot deras nationella säkerhet. Därför kommer Finland och Sverige inte att ge något stöd till YPG, PYD eller organisationen som beskrivs som FETÖ i Turkiet.

Artikel 4 är en av de mest intressanta i memorandumet. YPG är den väpnade styrkan i Rojava i nordöstra Syrien som utgjorde huvuddelen av SDF, Syrian Democratic Force, som var de som besegrade terrororganisationen IS. Det var denna grupp som USA understödde militärt. Det var när Trump lämnade dem i sticket 2019 som Turkiet passade på att gå till attack. Det är alltså en militär grupp som varit avgörande för västvärldens säkerhet och för framgångarna i kampen mot IS. Dessutom ska det noteras att deras viktiga kvinnoorganisation YPJ osynliggörs i memorandumet.

PYD är det politiska parti som har tydligast politisk kontroll över Rojava. De har stått för organiseringen av samhället och de lokala och regionala råd som på daglig basis styr den lilla välfärdsstat som finns i området. De är också partiet som administrerar flyktinglägren och de fängelser där IS-terrorister sitter. De har alltså en avgörande roll för global och regional säkerhet.

I memorandumet skrev socialdemokrater under på att inte ge support till YPG och PYD. Det tolkades då som att de kontakter Sverige skulle ha skulle vara på en lägre politisk nivå än tidigare. Såväl utrikesminister Linde som försvarsminister Hultqvist hade tidigare träffat representanter för grupperna, och det hade gett dem ökad politisk legitimitet. Dessutom fanns det ett avtal mellan den politiska vilden Amineh Kakabaveh och Socialdemokraterna, som också gav ökad legitimitet till organisationerna.

När Tobias Billström blev utrikesminister kom det i Ekots lördagsintervju nya formuleringar om avståndstagande från organisationerna YPG och PYD. Exakt vad som var skillnaden var inte solklart, men Billström var tydlig med att han gentemot Turkiet försökte ge bilden av en än hårdare linje från den nya regeringen, även om den praktiska skillnaden är liten.

Viktigt är också att säga här att varken YPG eller PYD anses av någon annan än Turkiet som terrorgrupper. Båda organisationerna är väldigt tydliga med att deras mål är att bygga ett regionalt självstyre i nordöstra Syrien för kurder och andra minoriteter. De vill bygga demokrati där Syriens diktator Bashar al-Asad försöker bygga diktatur.

Nu till den organisation som i Turkiet kallas FETÖ. Låt mig vara tydlig med att det är just i Turkiet man kallar den detta. Namnet FETÖ är nämligen ett sätt för Erdogans regim att smutsa ned Güleniströrelsen som tidigare var deras allierade och utmåla dem som fienden. Det är också viktigt att förstå att de kurdiska organisationerna och Güleniströrelsen inte har någonting gemensamt, förutom då möjligtvis sin avsky mot Erdogan. Skälet till Erdogans hat mot Güleniströrelsen är deras påstådda inblandning i kuppförsöket mot Erdogan 2016 - något som inget annat land än Turkiet anser har skett. Det är såklart mycket oklart vad för stöd Sverige kan anses ha gett till Güleniströrelsen, men enligt memorandumet får Sverige inte ge något stöd. Detta är en mer extrem position än vad något annat Nato- eller EU-land antagit gällande kuppförsöket 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vad blev då resultatet av Sveriges avståndstagande från Güleniströrelsen? Jo, på Erdogans och Kristerssons gemensamma presskonferens krävde Erdogan att journalisten och chefredaktören Bülent Kenes, som ledde en av de största dagstidningarna i Turkiet innan Erdogan stängde ned den, skulle utvisas till Turkiet. Statministern stod lugnt och stilla och tittade på. När vi har frågat honom i riksdagen har han inte velat prata om frågan.

Det är tur att Sverige, till skillnad från Turkiet, har ett oberoende rättssystem, för några dagar innan jul fick Bülent Kenes uppehållstillstånd. Dagarna efteråt fick utrikesminister Billström ägna nästan hela sin resa till Ankara åt att förklara att så var fallet. Förhoppningarna om ett turkiskt ja till Sverige före nyår hade då definitivt krossats.

Artikel 5 handlar om PKK. Det slås fast att det är en terrororganisation enligt Sverige och Finland, vilket också stämmer med EU:s terrorlista som innehåller PKK men till exempel inte Wagnergruppen eller iranska revolutionsgardet IRGC. Vidare skrivs det att Finland och Sverige är dedikerade till att motverka aktiviteter av PKK och alla andra terrororganisationer och förlängningar av dessa, såväl som aktiviteter av individer associerade med och inspirerade av grupper eller nätverk länkade till terroristorganisationer. Turkiet, Finland och Sverige har kommit överens om att fördjupa samarbetet för att motverka sådana aktiviteter.

Här slås alltså ramverket för det fördjupade underrättelsesamarbetet fast. Det är också genom denna paragrafs vida definition som Turkiet i princip kan peka på vem som helst och säga att den är terrorist, för även om Sverige anser att det är terrorism enligt EU:s definition stadfästs det inte här att det är så. Turkiet kan genom att hänvisa till artikel 5 gång på gång upprepa sina krav och kräva utvisningar.

I förlängningen har detta lett oss in på lagstiftningsprocessen där regeringen i strid med juristerna i Lagrådet föreslår en lagstiftning med en vid definition av terrorism, just som Turkiet vill. Det är till och med så att man enligt den nya lagstiftningen kan bli dömd för barnpassning. Sverige har fått en lagstiftning som passar Turkiet, en lagstiftning som i stället för sin grundintention att bekämpa IS blir ett redskap för att jaga dem som besegrade IS.

I memorandumets artikel 6 omnämns dels den terroristlagstiftning som antogs av riksdagen förra året, dels den lagstiftning som riksdagen nu behandlar om deltagande i en terroristorganisation. Det är en lagstiftning som fått massiv kritik från Lagrådet, Advokatsamfundet och Civil Rights Defenders, och som enligt utrikesministern skulle vara den sista pusselbiten för Sverige för att uppfylla memorandumet. Helt plötsligt när regeringen ignorerar tunga remissinstanser är skillnaderna mellan Sverige och Turkiet inte så stora längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I artikel 7 slås det fast att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet. Det är korrekt. Både Sverige och Finland drev detta hösten 2019 i EU men fick inte med sig tillräckligt många andra länder. Det står också att Sverige har ändrat sin hållning och kommer att exportera vapen till Turkiet. Det konstateras även att detta är i linje med artikel 3 i Natos Washingtonfördrag.

I artikel 8 operationaliseras åtaganden genom en gemensam mekanism för regeringarna, polismyndigheterna och underrättelsetjänsterna. Sverige och Finland lovar också att följa relevanta Natodokument om terrorism och skärpa sin inhemska lagstiftning i linje med dessa. Det är kort och gott en möjlighet för Turkiet att fortsätta påverka den svenska lagstiftningsprocessen.

I artikel 8 tas också utvisningarna upp skarpt för första gången. Den tar sin utgångspunkt i att Finland och Sverige ska adressera Turkiets pågående förfrågningar om deportation och utvisningar av terrormisstänkta, och i att hänsyn ska tas till information, bevis och underrättelser som Turkiet lämnar. Ett bilateralt regelverk ska också tas fram. Det intressanta är att dessa formuleringar tar sin utgångspunkt i Turkiets perspektiv, inte Sveriges och Finlands. Det innebär till exempel att gängkriminella som gömmer sig i Turkiet inte explicit omfattas av memorandumet.

S-regeringen pekade med viss rätta på hänvisningen som finns i artikel 8 till att det är Europakonventionens regler som ska gälla vid utvisningar.

Desinformation ska dessutom bekämpas av alla tre stater men särskilt när det gäller aktiviteter som hetsar mot Turkiet. Det är i ljuset av detta som dockor och koranbränningar ska ses. Sverige och Finland lovar också att i framtiden inte sätta upp några nya hinder för vapenexport till Turkiet och kämpa för att Turkiet ska få vara med i olika EU-finansierade militära utvecklingsprojekt för vapen inom EU:s militära samarbete Pesco.

Artikel 9 handlar om den gemensamma mekanismen. Det är den arbetsgrupp som vi har sett ha haft möten till och från och som har frusits när relationerna inte har varit bra nog.

Därtill har vi artikel 10, och det är rätt talande att det är den sista artikeln i memorandumet. Den är Sveriges och Finlands vinst, det vill säga löftet om att Sverige och Finland dagen efter skulle få så kallad inviteestatus och bli inbjudna till Nato.

Genom memorandumet kan vi konstatera att Erdogan och Turkiet uppnådde de fyra punkter som jag berättade var målet i början, nämligen att få vapenexport till Turkiet, att fördjupa underrättelsesamarbetet, att få kurder och oppositionella utvisade från Sverige till Turkiet och framför allt att tysta Sveriges och Finlands starka röst för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter i internationella sammanhang och i sin kritik av Turkiet.

Herr talman! Svensk utrikes- och säkerhetspolitik har skadats av hur både den socialdemokratiska och den moderatledda regeringen har hanterat Natoprocessen. I dag har Sveriges anseende internationellt kraftigt försämrats och nått en historiskt låg nivå. Det innebär att det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige i dag är högre än på mycket länge.

Trots att Sverige och Finland nu har godkänts av alla andra Natoländer återstår två, Turkiet och Ungern. Båda är länder med kraftigt bristande och alltmer krympande demokrati som utnyttjat Sveriges ansökan för egen vinning. Att dessa risker inte analyserades och togs på allvar i förväg, innan den svenska ansökan lämnades in, är mycket allvarligt och har skadat Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Under den nuvarande regeringen har situationen förvärrats ytterligare. Gemensamt har varit den eftergiftspolitik vars resultat vi nu kan läsa av i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Processen kan beskrivas som det kanske största svenska diplomatiska misslyckandet under efterkrigstiden.

Herr talman! I detta betänkande skissas också på hur arbetet i Nato kommer att bedrivas i relation till Sveriges riksdag. Mycket är ju hysch-hysch i denna allians. Därför får nu Utrikesnämnden och därigenom vår monark, kungen, mer makt genom dagens beslut, för förankringen i Utrikesnämnden är det enda som regeringen fokuserar på i sin proposition. Självklart är Utrikesnämnden och i förlängningen krigsdelegationen viktiga, särskilt i orostider, men sannolikt kommer Natomedlemskapet att tuffa på i mer maklig takt de flesta andra dagarna. Då måste Sveriges riksdag hållas informerad och underrättad. Det vore allvarligt för vår demokrati om någon regering sprang iväg från folkets främsta företrädare bara för att de har makten över Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Därför är dagens betänkande från utrikesutskottet ett litet framsteg i rätt riktning. För min del hade formerna för hur arbetet ska ske gärna kunnat vara tydligare. Jag vill inte se fler plumpar i protokollet, som när statsministern fick för sig att säkerhetspolitik bara är något för ja-sägare. I ansvaret för att trygga vårt lands säkerhet ska vi alla vara med, oavsett om vi är för eller emot en militär allians. Jag är övertygad om att vi som folkets främsta företrädare varje dag arbetar för att göra Sverige och svenskarna säkrare, särskilt i allt oroligare tider.

Med det vill jag, herr talman, yrka bifall till reservation 1 om att avslå förslaget att gå med i militäralliansen Nato och reservation 3 om kärnvapen.

(Applåder)

Anf. 7 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det var intressant att lyssna till det, som det ju alltid är när ledamoten formulerar sig här i kammaren.

Att Vänsterpartiet är emot Nato är ingen hemlighet. Det har vi vetat länge. Men jag undrar, herr talman, om Vänsterpartiet verkligen har tänkt igenom det här ordentligt. Kanske ändrar man sig, så som man gjorde när det gällde stödet till Ukraina. Först röstade man emot det för att sedan, när folkopinionen stormade, rösta för. Det som möjliggjorde att man då ändrade sig var enligt partiledaren det stöd man fann i folkrätten och FN-stadgans principer om angripna staters rätt att försvara sig samt att man inte heller tyckte att man kunde lämna Ukrainas folk ensamma mot den ryska militära övermakten.

Herr talman! Enligt mig utsätter Vänsterpartiet Sveriges befolkning för direkt fara när man vill låta Sverige vara ensamt och utan Nato vid ett väpnat angrepp mot Sverige, vilket ju inte kan uteslutas. Hur tänker Vänsterpartiet ta ansvar för att Sverige ska kunna försvara sig? Är man emot Nato, vilket Vänsterpartiet tydligt deklarerat, herr talman, anser jag att man måste ta ansvar för Sverige och Sveriges säkerhet och försvar på något annat sätt. Jag och resten av svenska folket, tror jag, vill veta hur Vänsterpartiet har tänkt göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 8 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig, och den strider helt mot folkrätten. Den är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, och den innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Invasionen innebär att vi på nytt har ett fullskaligt krig mitt i Europa, och det utmanar den europeiska säkerhetsordningen och ställer nya krav på enskilda länder i Europa.

Rysslands aggression ska inte tolereras. Ukraina måste ha omvärldens stöd. Sverige måste stärka sitt totalförsvar. Ett svenskt Natomedlemskap gör däremot inte vare sig Sverige eller Ukraina tryggare.

Det är viktigt att se att den process vi hade inför det första vapenexportbeslutet till Ukraina gick väldigt snabbt. Jag önskar att jag hade haft mer tid att fundera då för att landa mer rätt.

Precis som Ann-Sofie Alm säger är det tydligt att det Ryssland gör handlar om imperialism. Man tar sig rätten att attackera ett annat land i strid med FN-stadgan. Därför måste vårt stöd gå till Ukraina som är utsatt för denna imperialism.

Vi i Vänsterpartiet borde från dag ett ha insett att det även kunde innebära vapen. Men vi kämpar ju för en fredligare värld med nedrustning och färre militära konflikter, och de skrivningar som vi hade i partiprogrammet ledde oss in på en tanke om att det fanns risker med att ge pansarskott till Ukraina och att vi skulle kunna dras med. Efter det har Vänsterpartiet tydligt stöttat alla sådana beslut, och i morgon kommer vi att besluta om ett elfte paket till Ukraina.

Nu försvann mycket av den talartid jag hade behövt för att komma in på den andra fråga som Ann-Sofie Alm ställde om vad vi tänker oss i stället. Jag ber att få återkomma till det i min nästa replik.

Anf. 9 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Jag anade nästan att Vänsterpartiet inte hade något bra svar på frågan, eftersom Vänsterpartiet inte har tillstymmelse till ansvarstagande för säkerheten för Sveriges befolkning i sina budgetanslag. Där finns ingenting. Vänsterpartiet har, herr talman, inga motförslag och är alltså berett att sätta Sverige i fara.

När nu Finland går före Sverige in i Nato räcker det att titta på en karta för att förstå vad jag menar med fara. Sverige är den enda vita fläck som är kvar, tillsammans med Ryssland och Belarus. Därmed skulle vi vara det främsta målet för fientlig makt. I det läget skulle 2 procent av bnp inte räcka det minsta.

Herr talman! Vänsterpartiets politik leder därför Sverige till krig och misär. Vad är egentligen Vänsterpartiets vackra ord om solidaritet och om att stå upp för de svaga värda? Varför gäller inte dessa ord när det handlar om att värna de demokratiska värderingarna och att kollektivt försvara vårt lands frihet under hot från diktaturer och fientlig makt?

Herr talman! Nato är en politiskt styrd organisation där medlemmarna bekräftar sin tro på FN:s stadga och sin vilja att leva i fred med alla och med alla regeringar och där parterna har föresatt sig att förena sina ansträngningar för ett kollektivt försvar och upprätthållande av fred och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Min fråga till ledamoten är, herr talman: Är det inte både osolidariskt och ytterst oansvarigt att i det här säkerhetsläget aktivt välja att stå utanför Nato när man inte har någon lösning på hur man ska skydda Sverige och Sveriges befolkning?

(Applåder)

Anf. 10 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! För Vänsterpartiet är det territoriella försvaret av Sverige centralt. Vårt land, vårt vatten och vårt luftrum ska inte kränkas av andra stater. Vänsterpartiet har varit drivande i att återinföra den värnplikt som den moderatledda regeringen avskaffade med tre rösters marginal. Vi har gjort budgetar tillsammans med den socialdemokratiska regeringen från 2014 och framåt där vi höjt anslagen till försvaret flera gånger om. Man ska inte tvivla på Vänsterpartiets vilja att försvara Sverige. Det står högst på vår dagordning.

Vi menar att man som militärt alliansfritt land skulle kunna ha större handlingsfrihet. Man bestämmer själv vilka man samarbetar med, vilka olika konflikter man deltar i och hur man löser diplomatiska kriser. Vi skulle kunna samarbeta med andra demokratier. De finns i vårt närområde. Ibland beskriver Moderaterna det som att en Natoanslutning är ungefär som att gå med i ett lite större Norden och bara försvara vårt närområde. Men Nato innehåller länder med kraftigt bristande demokrati, som jag tog upp i mitt huvudanförande.

Man ska inte underskatta vikten av nationellt självbestämmande. I dag skickar vi iväg makt från denna kammare, från Sveriges riksdag och från Sveriges regering till aktörer som inte har Sveriges och svenskarnas intresse främst. Jag tror att vi genom gott samarbete med våra grannländer, främst de nordiska och baltiska grannländerna, skulle kunna bygga ett internationellt samarbete där Sverige fattar självständiga beslut i nära kontakt med andra länder och i vissa fall planerar och övar tillsammans med dem.

Ett svenskt och finländskt Natomedlemskap skulle innebära att Arktis inte längre kan ses som ett lågspänningsområde. Det är nu dags att vi för en politik där vi ser att klimatförändringarna tillsammans med Rysslands ökade hot mot oss innebär att vårt närområde har blivit osäkrare. Då behöver vi stärka vårt försvar och öka våra samarbeten med våra grannländer.

Anf. 11 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Håkan Svenneling hade ett långt inlägg. Vi får väl alla vara glada att han inte läste både betänkandet och propositionen utantill - det var en bild som en och annan av oss hade förväntat sig kanske skulle komma. Tack för att det bara blev 25 minuter och 47 sekunder! Under den tiden hörde jag dock inte mycket om det ryska hotet. Jag hörde inte om de ryska kärnvapnen, som faktiskt är de som hotar Sverige, Ukraina och EU.

När man lyssnar på Håkan Svenneling, herr talman, kan man höra hur nära hans argumentationslinje ligger den som hörs från Kreml. Om Vänsterpartiet ska nå trovärdighet hade det varit klädsamt om man också hade attackerat eller tagit upp de perspektiv som Kreml försöker föra fram och som går ut på att det är Nato som hotar. Det är inte Nato som hotar. Vi söker medlemskap därför att det är Ryssland som hotar. Det är Ryssland som aktivt angripit Ukraina. Det var Putin som sa att han hade varit beredd att använda kärnvapen på Krim om han inte hade fått igenom sin vilja med annekteringen. Det är Putin som har flexat kärnvapenmusklerna, inte Nato. Nato har inga kärnvapen, herr talman. Däremot har vi alla under den här tiden faktiskt befunnit oss under Natos kärnvapenparaply. Det hade varit klädsamt om Vänsterpartiet hade attackerat de ryska kärnvapnen och inte Nato.

Anf. 12 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet har under lång tid varit tydliga med vår politik och vår syn på den negativa utvecklingen i Ryssland under Putins regim. Många gånger har vi konstaterat att Putins regim i Ryssland utgör ett säkerhetspolitiskt hot, inte minst mot alla i Ryssland som motsätter sig regimen och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-aktivister, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister och för dem som är emot kriget är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.

Rysslands imperialistiska politik utgör även ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer. Det har vi sett i Ukraina. Vi har även sett det i Belarus, Georgien och Moldavien samt i länder i Centralasien. Den är också ett hot mot oss och mot våra grannländer, ett hot som inte ska underskattas utan motverkas och förebyggas. Därför är jag varje dag kritisk till de ryska kärnvapnen och hur Ryssland årligen övar på att angripa både Sverige och andra länder med de kärnvapnen.

Men man måste också se att Nato i sin så kallade avskräckning har samma typ av tanke gentemot Ryssland. Man avser att hota med att använda sig av kärnvapen. Det är den centrala biten i Natos tankegång. Det är därför ni vill gå med i Nato. Ni menar att vi är mer säkra om vi är under paraplyet och säger: Attackera inte Sverige, för då kommer vi med total förgörelse!

Jag menar att vi skulle kunna ha en annan strategi. Vi skulle kunna fortsätta vara militärt alliansfria. Det har tjänat oss väl under 200 år. Det har hållit oss utanför krig och konflikter. Men i dag väljer riksdagsmajoriteten en annan väg. Det gör att vi också ökar spänningarna i vårt eget närområde. Arktis är inte längre ett lågspänningsområde. Östersjön kommer att vara ett innanhav som omges av bara Natoländer och Ryssland.

Anf. 13 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Då fick vi återigen höra om bilden att alliansfriheten tjänar Sverige väl. Håkan Svenneling säger att han har sett verkligheten. Men frågan är vems verklighet han har sett. Har han sett det ryska agerandet under Putin? Man kan starta redan när Putin kom till makten. Vänsterpartiet borde ha kunnat dra en och annan slutsats för att uppdatera sin verklighetsuppfattning. Det är faktiskt så att ni lever kvar i den bild som gällde tidigare.

Vi har all anledning att kritisera Vänsterpartiets upprepningar när det gäller att Nato hotar. Är det någonting som har varit tydligt är det att Nato står upp för varje tum av medlemsländernas territorium, så att Ryssland inte ska angripa. Det bygger säkerhet. Vi bygger säkerhet tillsammans solidariskt. Men det vill inte Vänsterpartiet, för de vill välja sina samarbetspartner själva. Men vilka ska ge garantier? Nu går Finland också med i Nato före Sverige. Vilka finns kvar? Jo, Sverige ensamt. Den enda icke-Natomedlemmen är ju Ryssland. Jag har inte hört att Vänsterpartiet trots gamla kontakter skulle ha hittat en diplomatisk väg för att bryta Putins aggression i Europa och mot Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag har läst det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet i den gemensamma analysgruppen. Visst nämndes Turkiet och Ungern. Men det berördes väldigt lätt, på bara två rader. Det stora var USA och rädslan för USA. Hela det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet är ett angrepp på USA, herr talman.

(Applåder)

Anf. 14 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Hade jag kunnat se in i framtiden hade jag kunnat berätta för Kerstin Lundgren om hur Erdogan och Orbán funkar. Jag valde att skriva det i två meningar i ett särskilt yttrande, men jag valde också att lyfta det på de möten vi satt i när vi hade de säkerhetspolitiska samtalen.

Jag tror att Kerstin Lundgren väldigt mycket redogör för sin egen världsbild snarare än för den bild som Vänsterpartiet har. Vi har varit väldigt tydliga i vår kritik mot Putins Ryssland. Under Putins tid vid makten har landet blivit klart odemokratiskt. Vi ser ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker allt och alla och som bara tjänar sina egna syften och sin egen ekonomi. Att hänga kvar vid makten är allt Putin vill. Därför är arresteringsordern från ICC otroligt viktig. En dag ska han bli gripen och dömd för de brott han begått, både krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

Jag tror ändå inte att man ska landa i den väldigt förenklade världsbilden som Kerstin Lundgren ger uttryck för där Sverige skulle vara ensamt mot det mäktiga Ryssland. Man ska komma ihåg att vi har många vänner.

Vi har haft ett militärt samarbete med Finland, och vi har många militära samarbeten med andra. Vi skulle kunna ha en tydlighet i att demokratier står upp för demokratier, precis som vi gör med Ukraina.

Man glömmer lätt bort att avskräckning eller hot, beroende på hur man ser det, är Natos grundbult. Man hotar Ryssland med total förstörelse om det angriper Natoländer.

Det är helt och hållet Ryssland som är ansvarigt för det försämrade säkerhetsläget, och det är Putin som är ansvarig för kriget i Ukraina. Men man ska inte därmed förledas till att tro att Natos avskräckningsvärld är den rätta vägen att gå för Sverige.

(Applåder)

Anf. 15 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag har stor respekt för Håkan Svennelings raka och ärliga ståndpunkter. Det brukar vara en fröjd att debattera med Håkan Svenneling, även om jag inte delar Håkan Svennelings ståndpunkter. Jag vill stanna upp vid två komponenter, eller bedömningar som Vänsterpartiet gör, i relation till den här frågan och det här betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det första är demokratifrågan. Jag går tillbaka till den säkerhetspolitiska arbetsgrupp som både jag och Håkan Svenneling arbetade i under året. Det genomfördes under föregående regering.

Man uttryckte en kraftig kritik mot Nato både under överläggningarna och i den skriftliga reservationen och i yttrandet till rapporten. Man skriver: Det senaste decenniet har det varit en tydlig tillbakagång för demokratin i ett flertal Natoländer.

Det är klart att det finns brister i demokratier som ingår i Nato. Det är uppenbart. Men det gäller inte i flertalet. Snarare står demokratin mycket stark i Natos medlemsstater, varav flera rankas högst i demokratiindex. Det gäller inte minst flera av våra nordiska grannländer.

Vänsterpartiet är relativt ensamt om den bedömningen. Det gäller inte minst det frihetstörstande Ukraina. Där gör de en helt annan bedömning. De vill ingenting annat än att bli en del av både Europeiska unionen och Nato.

Man skriver också i sin reservation att ett medlemskap i kärnvapenalliansen skulle väsentligt försämra vårt säkerhetspolitiska läge. Det är också en radikalt annorlunda bedömning än samtliga andra partier - inklusive Miljöpartiet - gör i detta betänkande.

I de två delarna skulle jag vilja fråga Håkan Svenneling vad han grundar sina och Vänsterpartiets bedömningar på i det här avseendet.

Anf. 16 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Demokratifrågan som Aron Emilsson lyfter fram är otroligt viktig. Det är viktigt att tala om framför allt Ungern och Turkiet utifrån att det är där vi ser den tydligaste tillbakagången i demokratin under det senaste decenniet.

Det finns många som forskar på detta. Det finns olika demokratiinstitut. Freedom House är en klassiker. Det är ett amerikanskt institut som brukar nämnas i de här sammanhangen. Det har under en lång tid visat på den demokratiska tillbakagången och pekat ut brister i många länder.

Jag kanske har en lite vidare definition än Aron Emilsson på vad som är en demokratisk tillbakagång. Jag ska ge exempel på några andra saker som vi har sett i Europa.

I Slovenien, som jag besökte tillsammans med talmannen, fanns tidigare ett socialdemokratiskt styre. När det togs över av Sverigedemokraternas partivänner i SDS försökte man göra lite som i Ungern och få kontroll över rättsväsendet och medierna.

Man förlorade dock valet, och nu har mer liberala partier återtagit makten. Men det var under ett antal år tydligt att det ungerska sättet att ta makten höll på att sprida sig även till andra länder.

I Spanien har vi sett att katalanerna var hårt ansatta under högerregeringen. De blev de facto misshandlade av polis. En katalansk ledare blev också dömd för att han hade stått på en polisbil. Jag tror att han blev dömd till fem till åtta års fängelse på grund av att han stod på den.

I UK, Storbritannien på svenska, ser vi nu en attack på fackliga rättigheter och en inskränkning i den fackliga strejkrätten. Det är ett exempel på hur mänskliga rättigheter ifrågasätts och inskränks även i demokratier. Vi ser samma sak i utvecklingen här i Sverige.

Det är därför som Civil Right Defenders och andra organisationer slår bakut och säger: Så här kan vi inte gå. Problemet är att vi har en regering som inte lyssnar på den typen av remissinstanser utan i stället lägger fram nya lagstiftningsförslag på riksdagens bord.

Anf. 17 Aron Emilsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag kan bara konstatera att jag och Håkan Svenneling är långt ifrån överens om analysen, och må så vara.

Låt mig ändå fortsätta till kärnvapenfrågan. Den behöver också belysas. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i sin följdmotion till propositionen att partierna ska verka för en no first use-princip.

Det enda land som i dag kan sägas ha en sådan princip, utöver Rysslands imperialistiska anda, är i någon mån Kina. Kina är ett land som, som Vänsterpartiet självt skriver, rustar upp med kärnvapen.

Att acceptera en sådan princip är att ge Kina rätt i sin kärnvapenpolicy och kommer att försvåra nedrustning, i motsats till det Vänsterpartiet hävdar.

Därutöver bidrar kärnvapenavskräckningen och en avsaknad av no first use just till att aggressiva stater kan avskräckas från att använda andra massförstörelsevapen såsom biologiska och kemiska vapen.

Det är inte minst tack vare USA:s och andra Natoallierades kärnvapenavskräckning som kemiska och även biologiska vapen har kunnat avskaffas, inte minst hos Nato, genom historien. Det tar inte Vänsterpartiet i beaktande i sin reservation.

Det är ändå viktigt att belysa. Det är skillnad på det arbete som Sverige ska delta fullt ut i inom Nato och den imperialistiska och dimensionerande hotbild som Ryssland och i viss mån Kina utgör mot den regelbaserade världsordningen. Jag skulle ändå vilja höra hur Vänsterpartiet svarar på detta.

Anf. 18 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Det är en viktig dimension som nu belysts om vad som är skillnaden i Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas syn på detta och vilken strategi som Sverige borde ha.

Som Aron Emilsson säger är Nato berett att använda kärnvapen först innan det blir angripet, eller i varje fall att det inte blir angripet med kärnvapen. Det gör som Aron Emilsson säger att till exempel en attack med biologiska vapen mot Nato skulle kunna besvaras med en kärnvapenattack från någon av Natos tre kärnvapenstater.

Min hållning är att vi ska jobba för ett förbud mot biologiska vapen snarare än att hota med att straffa dem som använder dem militärt. Det har också visat sig att den typ av konventioner som FN har haft på en rad områden som landminor, biologiska vapen, provstopp och så vidare har lett till att världens länder kommit överens om nedrustning, rustningskontroller och riskreducerande saker. Det gör att vi som en konsekvens av det lever i en säkrare värld.

Jag menar att det även gäller på kärnvapenområdet. Om vi inför no first use eller ännu bättre FN:s kärnvapenkonvention minskar vi tilltron till kärnvapnens förmåga till avskräckning, eftersom det egentligen bara handlar om total förstörelse. Därigenom hittar vi ett sätt att bygga en fredligare värld.

Alla här inne som känner oro inför ryska kärnvapen har helt rätt i det. Ryssland är det land i världen som har flest kärnvapen just nu. Det är om man slår ihop Natos kärnvapen som man kommer upp i samma nivåer som Ryssland har. Det är den balans som allting bygger på just nu och den skakiga grund vi står på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det bästa vore om vi kunde fortsätta vägen ned till noll kärnvapen i Ryssland, Kina, USA, Frankrike och Storbritannien och i alla andra stater i världen som innehar kärnvapen.

Anf. 19 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Tack, ledamoten, för ditt långa och resonerande inlägg, som ändå inte gav alla svar som jag skulle vilja ha!

Du beskriver att Sverige har tjänats väl av alliansfriheten under 200 år. Det kan man naturligtvis diskutera.

Framtiden är kanske ännu mer aktuell för oss att förhålla oss till, och jag undrar om du delar överbefälhavarens uppfattning att ett militärt angrepp inte går att utesluta. Om du inte tror att han har fel på den punkten tycker jag att det är viktigt att Vänsterpartiet redogör för hur Sverige ska hantera ett sådant angrepp. Ni ger inga svar i er budget eller i andra sammanhang.

När du tidigare fått frågan i replikskiften här har du svarat med ganska långa och intressanta säkerhetspolitiska resonemang, men du lämnar frågan obesvarad. Hur vill du försvara Sverige?

Jag ska skicka med en annan fråga också. Den handlar om detta med kärnvapen.

Jag tror att vi alla delar din avsky mot kärnvapen och gärna skulle se en helt kärnvapenfri värld. Men det råder ju inga tvivel om att kärnvapen i händerna på despoter utan moral men med stora maktambitioner är ett existentiellt hot. Även om jag delar visionen om en kärnvapenfri värld vill jag fråga dig om du och Vänsterpartiet menar att världen skulle bli säkrare utan Nato. Hur skulle en värld där bara Ryssland, Kina och Nordkorea har kärnvapen påverka Sveriges säkerhet på ett positivt sätt?

(TALMANNEN: Jag påminner om att vi i kammaren talar i tredje person om varandra via talmannen snarare än rakt över golvet.)

Anf. 20 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Tack, ledamoten Anna Starbrink, för frågan!

Jag menar ju att vi nu gör en förändring av det svenska försvaret. Vänsterpartiet står bakom en förstärkning av det svenska försvaret upp till 2 procent av bnp. Den är viktig därför att Sverige behöver ha ett starkt totalförsvar i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i, och jag är stolt över att vara en del i det för att stärka Sveriges försvarsförmåga i en orolig tid.

Det bästa hade såklart varit om vi inte hade varit i en orolig tid, om vi med diplomati som den första försvarslinjen hade kunnat ta oss till ett läge där vi befann oss i ett säkrare tillstånd än nu. Men jag tycker ändå att det här är viktiga beslut.

Jag vill också peka på vikten av att återinföra värnplikten, som Liberalerna var med och avskaffade. Tillsammans med den omfattande militära nedrustningen, som ledde till att jag inte gjorde värnplikten, ledde det avskaffandet till att vi fick helt fel typ av försvar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Samtidigt menar jag att vi skulle kunna bygga säkerhet genom gott samarbete med våra grannländer, som är demokratier och som står oss nära och har liknande intressen.

Problemet när man går in i en så stor militär allians som den vi nu går in i - med 31 andra länder - är att våra intressen, svenskarnas intressen, inte per automatik står i centrum. Det kan finnas andra intressen som kommer före de svenska intressena, och därigenom blir vi en del av krig och konflikter som vi själva inte har valt.

Jag vet att Liberalerna har varit de varmaste anhängarna av Nato under lång tid. Liberalerna var också anhängare av att Sverige skulle gå med i Irakkriget för 20 år sedan. De var anhängare av att vi skulle med i Libyen och så vidare. Jag är inte så säker på att just att dra in Sverige i alla världens krig och konflikter är den bästa vägen för att bygga en fredligare värld.

Anf. 21 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för mina små övertramp här. Jag skyller på iver och nybörjarskap i kammaren.

Tack för ditt - för ledamotens - svar! Jag hör att du säger - förlåt, ledamoten säger - 2 procent utan Nato. Majoriteten här vill ju satsa 2 procent och vara medlem i Nato. Det kommer att krävas mer för att jag ska känna mig trygg med den säkerhetspolitik som ledamoten förespråkar.

Jag noterar också förslaget om att samarbeta med våra grannländer. Det är bara det att våra grannländer är eller vill vara med i Nato. De väljer inte att samarbeta bilateralt med Sverige. De väljer Nato. Hur ska ledamoten bygga detta samarbete som han eftersträvar med våra grannländer?

Anf. 22 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Ledamoten Starbrink kan vara lugn - i talmannens bok är det jag som är the bad boy när det gäller att sköta sig här i kammaren. Du har långt kvar till min nivå. Jag brukar också säga du.

Det är helt riktigt som ledamoten konstaterar att andra länder har valt att vara med i Nato ända sedan det grundades eller att nu ingå ett Natomedlemskap. Samtidigt måste man se att Sverige har många bilaterala försvarssamarbeten och har haft det under lång tid med en rad länder. En del av dem tycker jag är väldigt bra, och andra tycker jag är lite mindre bra. Jag tycker att en hel del av de försvarssamarbeten vi har i dag är lite för otydliga i sin omfattning och om vilka begränsningar de har för svenska åtaganden.

Men jag tycker i grunden att tanken att demokratier försvarar sig mot länder som är diktaturer när det gäller både demokrati och mänskliga rättigheter är bra. Det är jag ganska övertygad om att både Vänsterpartiet och Liberalerna tycker - särskilt om man har att göra med diktaturer eller despotiska ledare som Putin som också har en imperialistisk tanke, det vill säga tanken att hans land ska kunna invadera ett annat land och ta över det fria och demokratiska landet. Det är såklart något som vi demokratier aldrig kan tillåta, och det är därför vi måste vara tydliga i vårt stöd till Ukrainas folk och till andra folk som på olika sätt utsätts för ryska påtryckningar för att skapa en skakig och orolig värld.

Jag är inte så orolig. Sverige har ju genom beprövad erfarenhet av 200 år av militär alliansfrihet visat att man kan vara ett fredligt land i världen och vara militärt alliansfri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I dag beslutar ni i Natomajoriteten att gå en annan väg, och det kommer att få konsekvenser för lång tid framöver. Jag önskar att jag kunde se in i framtiden, som Kerstin Lundgren ville, men jag kan inte förutspå vilka krig och konflikter det kommer att vara. Men sannolikt blir inte vår värld mer fredlig av ett svenskt Natomedlemskap.

(Applåder)

Anf. 23 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Efter den här debatten kommer riksdagen med stor sannolikhet att fatta det historiska beslutet om de lagändringar som behövs för att Sverige ska kunna ansluta sig till försvarsalliansen Nato. Det är, som många pekat på, just ett historiskt beslut. Därför tänkte jag en dag som i dag inleda med en historisk tillbakablick.

Alliansfriheten har varit en bärande del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik i över 200 år. Den lades fast under Karl XIV Johans regering 1818 och gjorde sannolikt somliga i den dåvarande riksdagen besvikna. En del, framför allt inom adeln, hade nog hoppats på att den franske marskalken som svensk kung skulle kunna ta tillbaka Finland, som Sverige förlorat till Ryssland 1809. I stället blev det en union med Norge och en uttrycklig ambition att Sverige i fortsättningen skulle förhålla sig neutralt till krigen på kontinenten. Det blev en fredspolitik i stället för en ny erövringspolitik.

Det var inte konstigt. Tidigare svenska kungars krigiska och storvulna stormaktsambitioner hade ju gång på gång fört Sverige till ruinens brant, kostat hundratusentals liv i Sverige och övriga Europa och slagit vårt land i spillror - som efter Karl XII 1718 och som efter Gustav IV Adolf 1809.

Men 1818 var det slut på det. I de breda folklagren var svenskarna trötta på de krig som åsamkat dem så stor skada under så lång tid, trötta på att förlora sina söner i meningslösa krig i främmande länder och trötta på att Sverige gång på gång skulle drivas in i ekonomisk katastrof till följd av krigsskulderna.

Med Karl XIV Johans neutralitetspolitik lämnade Sverige en gång för alla sina militära stormaktsambitioner. Sverige gjorde inte längre anspråk på landområden på andra sidan Östersjön. Sverige trasslade inte längre in sig i ett intrigerande nät av allianser och krigs- och försvarsförpliktelser med stater och furstendömen på kontinenten.

I stället kunde vi i lugn och ro utveckla vårt eget land. Det lade i sin tur grunden för den snabba ekonomiska utveckling som man sedan såg under 1800-talet.

Det här markerade också att enväldets tid var förbi. Successivt försköts makten alltmer från kungen till riksdagen. 100 år senare fullbordades denna demokratisering när Sverige under ledning av den framväxande socialdemokratiska arbetarrörelsen genomförde allmän och lika rösträtt. 200 år av alliansfrihet blev 200 år av fred, vilket förmodligen är världsrekord. Man kan undra om något land har levt i fred så länge.

Det innebär inte att den här hållningen inte har utmanats under åren. Vi har exempel på att alliansfriheten verkligen har prövats under de här 200 åren. På 1860-talet höll Karl XV på att dra in Sverige på dansk sida i kriget mot Bismarcks Preussen, vilket alla i dag förstår kunde ha lett till fullständig katastrof. Kungen blev lyckligtvis överkörd av regeringen De Geer vid denna tidpunkt. 80 år senare, mitt under brinnande världskrig 1941, tyckte den svenske överbefälhavaren Thörnell på allvar att Sverige skulle delta på nazitysk sida i anfallet på Sovjetunionen - det som kallades operation Barbarossa. Ola Larsmo har i sin bok Tio lektioner i svensk historia skildrat hur också detta resolut stoppades, då av Per Albin Hanssons samlingsregering på ett dramatiskt regeringssammanträde. Finansminister Ernst Wigforss ska ha blivit rasande, och försvarsminister Per Edvin Sköld ska ha varit på vippen att ge Thörnell sparken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Som sagt: Det kan ibland vara nyttigt att påminna om att historien mycket väl kunde ha tagit en annan vändning - att 200 år av fred inte var en självklarhet. Mycket har för övrigt sagts om Sverige och samlingsregeringen under andra världskriget. Sant är att Sverige tvingades till eftergifter för att hålla sig utanför kriget. En del av dessa beslut kan man kritisera, men jag skulle aldrig som samtida politiker sätta mig till doms över de avvägningar som den tidens beslutsfattare hade att göra. Huvudmålet var att hålla Sverige utanför kriget och undvika en ockupation.

Alternativet - krig och ockupation - hade kostat tiotusentals människoliv och ett land i förödelse. Det gäller många, men särskilt gäller det judarna, som nazisterna syftade till att utrota. Ett ockuperat Sverige hade förmodligen inte bara kostat många av Sveriges judar livet utan också så gott som alla Danmarks judar. Det var över 7 000 som flydde till det fria Sverige i en unik räddningsoperation över Öresund 1943. De klarade sig från nazisterna just för att Sverige fortfarande var fritt. Sådant får man tänka på, inte minst nu, när så mycket historieförfalskning florerar på nätet.

Utrikes- och säkerhetspolitik är bokstavligen på liv och död. Det är inte, som Olof Palme en gång uttryckte det, något "hä hä och hepp hepp", utan säkerhetspolitiken handlar om att i varje läge söka de lösningar som ger maximal säkerhet åt Sveriges land och folk.

Detta vägledde också Sveriges regering när säkerhetspolitiken skulle utformas efter kriget. Det var fortsatt ett mycket instabilt läge. Hitlertyskland var visserligen besegrat, men i Sovjetunionen styrde Stalin, som ockuperat de baltiska länderna och successivt knöt de öst- och centraleuropeiska länderna till sig genom att etablera kommunistiska diktaturer. I Japan hade USA demonstrerat att man tagit fram ett nytt vapen med förödande verkan - atombomben. Det kalla kriget var på ingång.

Hur skulle Norden orientera sig i detta? En unik inblick i hur regeringen resonerade då får man genom Tage Erlanders dagböcker, som jag passade på att gå tillbaka till inför den här debatten. Det här var ju före Nato, och huvudalternativet för Norden var vid denna tidpunkt att etablera en nordisk försvarsunion med Sverige, Finland, Norge, Island och Danmark. En särskild nordisk kommitté hade bildats för det.

Men som vi alla vet ville Stalin annorlunda. 1948 tvingade han Finland att underteckna den så kallade vänskaps- och biståndspakten, där Finland förband sig att inte ingå i några allianser. Det där ryska agerandet, att tvinga andra länder att utgöra buffertzoner, känner vi bara alltför väl igen i våra dagar.

I slutet av 1948 lanserades idén om en Atlantpakt - det som sedan blev Nato - med en klar knytning mellan Västeuropa och USA. I det läget valde Norge, Danmark och Island Atlantpakten eftersom de gjorde bedömningen att det skulle ge dem det bästa skyddet i det världspolitiska läge som återigen hårdnade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

För Sverige var situationen svårare. I källorna ser man hur hänsynen till Finlands utsatta situation spelade en viktig roll i den svenska regeringens överväganden. Ett svenskt Natomedlemskap 1949 skulle ha satt Finland ensamt i kläm mellan stormaktsallianserna, och ingen visste då hur Sovjetunionen skulle agera. Stalin hade ju redan anfallit Finland en gång, 1939. Sverige valde då att hålla fast vid alliansfriheten för att bidra till avspänning och stabilitet i Norden.

Men om man står ensam, utan allianser, måste man vara stark. Därför kombinerades detta vägval med en kraftig upprustning av det svenska försvaret, som skapade unika militära förmågor för ett så litet land som vårt. Stundtals gick 4-5 procent av vår bnp till försvaret. Det är tre gånger så mycket som i dag. Så fick vi en stor egen försvarsmaterielproduktion, med flygvapen och ubåtar i världsklass, med en omfattande underrättelseverksamhet genom bland annat FRA:s signalspaning och med mycket annat. Det var en följd av alliansfriheten.

Den här politiken fungerade. Kalla kriget ledde aldrig till någon ny stor kraftmätning mellan supermakterna. Och tur är ju det eftersom, som vi alla vet, ett fullskaligt kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen mycket väl hade kunnat utplåna den mänskliga civilisationen, åtminstone som vi känner den.

I stället kunde vi så småningom se en avspänning. Sverige spelade en viktig roll, inte minst genom Olof Palme, för den kärnvapennedrustning som inleddes på 70-talet. Samtidigt konsoliderades den europeiska säkerhetsordningen genom den europeiska säkerhetskonferensen ESK, där respekten för folkrätten och för de gränser som etablerats efter andra världskriget var grundläggande. Också Sovjetunionen kom att bli en del av den säkerhetsordningen.

Denna säkerhetsordning kom sedan att gälla under nästan 50 år, trots de stora omvälvningarna i samband med Sovjetunionens fall, de central och östeuropeiska ländernas frigörelse från den kvävande kommunismen och tillskapandet och återskapandet av självständigheten för en lång rad stater som tidigare varit en del av Sovjetunionen.

Säkerhetsordningen som sådan höll och förvaltades av ESK:s efterträdare OSSE, men vi fick ändå de fruktansvärda krigen på Balkan i början av 90-talet. Efter Putins makttillträde år 2000 började Ryssland att alltmer utmana respekten för andra länders gränser, i Georgien 2008 och på Krim 2014.

S-MP-regeringen mötte denna utveckling genom att återinföra värnplikten och påbörja den kraftiga utbyggnad av försvaret som vi nu är mitt inne i. I motsats till alliansregeringen, som stämplade försvaret som ett särintresse och ville avskaffa värnplikten, valde vi att inleda upprustningen.

Den tidpunkt då Ryssland definitivt lämnade den europeiska säkerhetsordningen var den 24 februari 2022, när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall på Ukraina med syftet att krossa Ukrainas självständighet, utplåna demokratin, döda alla som motsätter sig Rysslands överhöghet och införliva Ukraina i Ryssland.

Jag var inrikesminister vid den tidpunkten, och jag är stolt över att den socialdemokratiska regeringen omedelbart, från första dagen, bestämde sig för att gå in med ett omfattande stöd till Ukraina - ekonomiskt, humanitärt och militärt - på ett sätt som Sverige inte gjort sedan 1939, när vi gick in med stöd till Finland. Det var unika beslut, men det kändes självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Men vi var naturligtvis också tvungna att analysera vad det här betydde för svensk säkerhetspolitik. I ett slag hade ju världen blivit avsevärt mycket farligare. Då var det lika självklart att samordna sig med Finland, och under några månader hade vi intensiva kontakter med våra finska kollegor per telefon, naturligtvis, men också fysiskt. Statsministern, utrikesministern, försvarsministern och jag själv åkte närmast i skytteltrafik till Finland under de här månaderna.

Så småningom blev det klart att Finland lutade åt att ansöka om medlemskap i Nato. Detta, och Rysslands brutala agerande i sig, hade förstås stor betydelse för oss när vi skulle bedöma vad som var bäst för Sverige. På bara några veckor hade omständigheterna radikalt förändrats, och vi gjorde på samma sätt som Tage Erlander en gång gjorde efter kriget. Vi utgick från frågan: Vad är bäst, under rådande omständigheter, för Sveriges säkerhet nu och för överskådlig tid?

Ganska snart kunde man dra slutsatsen att om Sverige skulle bli det enda landet i Norden utanför Nato skulle vi vara i en mer utsatt situation än om vi också tog steget in i Nato. Och när Ryssland inte längre följer den europeiska säkerhetsordningen, ja, då har världen som sagt blivit avsevärt mycket farligare.

Därför lämnade vi in en ansökan om Natomedlemskap, och vi kunde också konstatera att vi hade en stor majoritet av svenska folket bakom oss. Svenska folket hade dragit samma slutsats. Sedan vet alla vad som hände. Turkiet svängde på bara några dagar. Från att ha välkomnat Sverige och Finland som medlemmar började de plötsligt ställa krav som ett led i ett turkiskt inrikespolitiskt spel. Den processen pågår ju nu. Låt oss hoppas att de återstående frågorna kan lösas ut.

Jag kan bara säga att jag som justitieminister var noga med att vi aldrig skulle göra avkall på de grundläggande rättsstatliga principerna i de förhandlingar vi hade med Turkiet inför Madridmötet i somras. Det har vi inte gjort. Det ska vi heller inte göra. Sverige uppfyller med råge alla kriterier Nato har satt upp för att väljas in som ny medlem. Vi går ju med i Nato för att försvara vår demokrati och vår rättsstat, inte för att förhandla bort dem. Det är i Nato vi ska gå med, inte i Turkiet.

Herr talman! Vi socialdemokrater står bakom propositionen och betänkandet. Vi har haft en dialog med regeringen om helheten. Det har varit viktigt för oss att riksdagen nu också gör som Norge och Danmark och uttalar sig emot kärnvapen och permanenta Natobaser på svensk mark. Det är ett viktigt klargörande att vi nu riksdagsfäster den hållningen.

Världen är tyvärr på väg in i en ny kärnvapenkapprustning, men Sverige har ingen som helst anledning att bidra till det. Ett fortsatt Norden utan kärnvapen är alltjämt det bästa för oss.

Så går vi då till ett historiskt beslut. Alliansfriheten tjänade oss väl i över 200 år. Den var bra, men den var aldrig någon blind dogm - tvärtom. Alliansfriheten motiverades av rådande geopolitiska omständigheter, både på 1800-talet och under kalla kriget. När nu dessa omständigheter radikalt har förändrats måste man kunna ompröva aldrig så gamla och goda ståndpunkter. Efter händelserna förra året är vår bedömning att det som nu och för överskådlig tid är bäst för Sveriges och svenska folkets säkerhet är ett medlemskap i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 24 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Få saker har varit så svåra att förstå som Socialdemokraternas åsikt om och förhållningssätt till förbehåll inför Natomedlemskapet. Förbehåll är ju om Sverige ställer upp några kriterier för sitt Natomedlemskap som andra Natoländer måste acceptera och förhålla sig till. De förbehåll som har varit aktuella har handlat om kärnvapen på svenskt territorium och om utländska baser på vårt territorium.

När Socialdemokraterna hade regeringsmakten ville ni inte ha några förbehåll i Sveriges Natoansökan. Det var därför ni lämnade in en ansökan om medlemskap den 18 maj helt utan förbehåll, trots att detta hade varit möjligt. I de säkerhetspolitiska samtal som vi hade inför detta föreslog vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet att man skulle ha det. Men då fick vi inget gehör, och det viftades bort.

Sedan, när ni förlorade regeringsmakten, blev ni ändå lite oroliga. Moderaterna var ju inte helt solklara till en början när det gällde Sveriges position i fråga om kärnvapen och utländska baser. Ni började nog få upp ögonen för riskerna med att gå in i Nato utan förbehåll.

I dag har vi ju en majoritetsförhandlad position i dagens betänkande som Morgan Johansson också nämner. Den är att Sverige inte ska ha några förbehåll. Men i nästa mening säger ni ändå att ni inte vill se kärnvapen och utländska baser på svenskt territorium.

Jag funderar på vad denna skrivning är värd. Egentligen är den ju inte värd någonting, för vilken regering som helst kan när som helst i framtiden riva upp den. Och framför allt gör den oss extra sårbara om Frankrike, Storbritannien eller USA vill utöva påtryckningar på oss när det kommer till utländska baser eller kärnvapen på svenskt territorium.

Jag undrar varför Socialdemokraterna inte satte upp förbehåll om kärnvapen och utländska baser innan ni skickade in ansökan om Natomedlemskap.

Anf. 25 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater har varit tydliga från början. Vi ska inte ha några kärnvapen på svensk mark, och vi ska inte ha några permanenta Natobaser. Det var det uttalande som gjordes i samband med att vi lämnade in ansökan om Natomedlemskap. Det var klart och tydligt också i den riksdagsdebatt som vi hade i maj förra året, där Magdalena Andersson som statsminister underströk detta, och hon fick också medhåll av Ulf Kristersson vid det tillfället.

Det är helt klart på det sättet att vi har sagt detta från början. Det uttalande som riksdagen nu gör - Håkan Svenneling pekar ju på de skrivningar som finns i betänkandet - innebär att vi gör på samma sätt som Norge och Danmark har gjort sedan väldigt lång tid. Norge och Danmark har ju den här typen av uttalanden sedan 1957, när det först blev aktuellt att USA skulle placera ut kärnvapen i Europa och erbjöd sådana vapen. Då sa Norge och Danmark klart och tydligt: Nej, det vill vi inte vara med om. Vi vill inte ha kärnvapen på våra respektive territorier!

Detta har som sagt gällt sedan 1957, i över 60 år, och fungerat alldeles utmärkt. Jag tror att om den lösning som Norge och Danmark anslöt sig till har fungerat för dem fungerar den säkert också för Sverige. Jag känner mig helt trygg med de uttalanden som riksdagen nu gör.

Anf. 26 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Det är bra att ni från Socialdemokraterna är tydliga, men nu handlar det ju om att Moderaterna och Sverigedemokraterna har makten här och nu, och vi vet inte vad framtida politiker kan tänkas vilja hitta på.

Även om jag tror att jag och Morgan Johansson i grunden är överens i synen på kärnvapen och utländska baser är problemet att ni inte har gjort någonting för att säkerställa att den synen ska gälla för decennier framåt. Morgan Johansson ger oss ju en historielektion här, och man skulle gärna vilja se att historien med EU-medlemskapet lärt Socialdemokraterna vikten av att ha förbehåll, men icke. Misstagen upprepar sig igen.

Det är ändå viss skillnad på 1957 och 2023. Det har ju hänt en del i politiken däremellan. Ska vi verkligen grotta ner oss i historien så ska vi göra klart för oss att Danmark hade kärnvapen på danskt territorium på Grönland. USA hade stationerat sådana på Thulebasen under en period under kalla kriget. Norge har sin basepolitikk, men man ska vara klar över att skillnaden mellan permanent amerikansk närvaro i Norge i dag och den roterande närvaro som man officiellt säger att man har börjar bli ganska hårfin när det handlar om hur länge de amerikanska trupperna är där, även om det de facto bara handlar om roteringar. Det finns också mycket förhandslagrad materiel i Norge.

Detta gör att detta med den väldigt skarpa syn som Morgan Johansson vill ge uttryck för och menar ska vara gällande för generationer framöver tyvärr inte stämmer. Vi kan också se att det i historien kommer skeden som kommer att vara svåra att hantera. Då skulle ett förbehåll kunna hjälpa oss de dagar då det är lite tuffare att hålla emot krav från andra stater inom Nato. Men tyvärr, även om Morgan Johansson kan mycket om historien har han inte lärt sig av historien.

Anf. 27 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Detta kanske vi kan diskutera i ett annat sammanhang. Men saken är att det finns ingen som i dag kräver någon utplacering av kärnvapen någonstans. Ingen kan tvinga på något annat land detta.

När det gäller vad som kan komma att hända om decennier kan jag bara säga att då måste naturligtvis en framtida regering gå tillbaka till riksdagen om man tänker ompröva den hållning som vi nu riksdagsfäster. Men det som har fungerat för Norge och Danmark i 60 år tror jag också fungerar för Sveriges del.

Sedan har jag varit med om sådana här diskussioner tidigare där Vänsterpartiet får för sig att andra länder kan tvinga på Sverige saker och ting. Håkan Svenneling nämnde EU-medlemskapet. Jag kommer mycket väl ihåg de diskussionerna. Vänsterpartiet ville inte heller att vi skulle gå med i EU, och ett av deras argument var att om vi går med i EU måste Sverige införa euron. Vi sa: Nej, det måste vi inte. Ingen kan tvinga på ett annat land ett sådant beslut. Men ni fortsatte att hävda det, och alla vet nu att ni fick fel, för så är det inte. Den självständigheten har vi, och på samma sätt är det med självständigheten nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Nu riksdagsfäster vi den med skrivningar om att det inte finns skäl för vare sig kärnvapen eller permanenta baser på vårt territorium i fredstid. Jag känner mig helt trygg med de skrivningar som nu görs. Det finns inga rörelser någonstans för att tvinga på Sverige vare sig baser eller kärnvapen.

Skulle den frågan uppkomma måste man gå tillbaka hit till kammaren för att ändra den inställningen. Men så länge vi socialdemokrater har något att säga till om kommer vi inte att följa med dit.

Anf. 28 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik på Morgan Johanssons anförande, men jag kände mig nästan manad när Morgan Johansson i slutet berörde vad som har hänt i modern tid. Det är bra att Morgan Johansson konstaterar att det ryska agerandet inte började 2014. Det började 2008 i Georgien. År 2014 var det Krim och östra Ukraina. Och i fjol kom det fullskaliga angreppet.

År 2008 fick den försvarsberedning som då satt ett förnyat uppdrag att pröva de nya förutsättningarna. Även den försvarsberedning som jobbade för försvarsbeslutet 2015 fick ett förnyat uppdrag post Krim för att göra ett omtag.

Herr talman! Sedan gäller det de höjda försvarsanslagen. Ja, som vi kämpade för att övertyga regeringen, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, om att höja anslagen. Och det var någonting återkommande, herr talman. Det borde också finnas med i historieskrivningen när vi nu diskuterar.

Sedan, herr talman, hade det varit väldigt bra om Morgan Johansson också hade pekat på våra krav på att man skulle bjuda in till samtal om säkerhetspolitik. Vi försökte länge, och det var rätt många försök innan regeringen verkligen öppnade dörren för de säkerhetspolitiska samtal som blev den analys som vi stod bakom tillsammans.

Anf. 29 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Historien är den att när vår regering tillträdde 2014 inledde vi den stora upprustningen av det svenska försvaret. Jag kan jämföra försvarsutgifter 2014 med försvarsutgifter 2024 som de nu ser ut i plan - det är tio år. Vi kommer i det närmaste att fördubbla utgifterna för det svenska försvaret.

Detta inleddes under S-MP-regeringen redan 2014. Det var inte vi som avskaffade värnplikten. Det var inte vi som stämplade försvaret som ett särintresse. Det var Reinfeldts regering, den regering som Centern satt i. Det var däremot vi som återinförde värnplikten och påbörjade den stora upprustningen av försvaret, som vi nu kommer att fortsätta att fullfölja. Det var den slutsats som vi drog efter Krim 2014. Här behövdes ytterligare åtgärder. Här behövdes en upprustning. Här behövde vi se till att vi ökade våra försvarsutgifter och att vi började bygga ut försvaret.

Sedan säger Kerstin Lundgren att de tog initiativ till de här säkerhetssamtalen. Vi fick under våren förra året en samsyn kring hur vi skulle se på det nya läget, och det är det som har lett oss fram till den här punkten. Jag är väldigt glad för att man har kunnat göra det med den stora och breda blocköverskridande majoritet som vi nu kommer att fatta dessa beslut med.

Anf. 30 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Ja, den historieintresserade kan naturligtvis läsa många av de riksdagsdebatter där vi förde fram krav på ökade anslag. Det går också att följa ett antal artiklar som visar kraven på regeringen att kalla samman till säkerhetspolitiska samtal. Vi förde den diskussionen även före det fullskaliga angreppet från rysk sida på Ukraina, herr talman.

Det är klart att det hade varit bättre om vi hade startat den diskussionen tidigare. Vi såg ju - det gjorde uppenbarligen också Morgan Johansson - de ryska koloniala ambitionerna redan 2014. Vi valde då från Centerpartiets sida att göra ett omtag och överge alliansfriheten. Vi ville söka medlemskap i Nato. Vi sökte därefter debatt på debatt med Socialdemokraterna för att öppna dörren för samtal och diskussion, men tyvärr var den dörren stängd ända tills de säkerhetspolitiska samtalen öppnades.

Det hade varit bättre om vi hade förberett hela denna process tidigare, herr talman. Jag beklagar att det inte gjordes. Men jag är glad, herr talman, för att vi nådde en samsyn, och jag är glad för att vi i dag har en bred samsyn i utrikesutskottets betänkande. Jag välkomnar det och tycker att det är väldigt bra. Socialdemokraterna har tagit ett stort ansvar för att göra dessa förändringar. Det hedrar Socialdemokraterna, och det ska man också lyfta i denna debatt.

Sedan kan jag avslutningsvis ge Morgan Johansson rätt när det gäller värnpliktsfrågan. Där gjordes fel.

Anf. 31 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag tackar särskilt för den sista punkten. Vi var ju kritiska när alliansregeringen avskaffade värnplikten med bara tre rösters marginal här i kammaren. Det var fel. Därför var en av de saker som vi gjorde när vi tillträdde igen 2014 att just återinföra värnplikten, som ett led i den upprustning som vi då inledde.

Jag kan i två korta punkter sammanfatta de bedömningar som vi gjorde och som ledde fram till att socialdemokratin omprövade inställningen här. Det var i huvudsak två argument.

Det ena var naturligtvis Rysslands agerande. De agerade på ett sätt som visade att de fullständigt lämnade den europeiska säkerhetsordningen, den som hållit oss förhållandevis trygga i 50 år. När man anföll Ukraina visade man på ett flagrant sätt att man inte respekterade säkerhetsordningen över huvud taget, och världen blev i ett slag väldigt mycket farligare. Det var det ena mycket, mycket starka argumentet.

Det andra argumentet var just Finlands vägval. Som jag föredrog i mitt inledningsanförande var det viktigt när vi gjorde vägvalet efter andra världskriget att inte försätta Finland i en utsatt position mellan de två stormakterna eller supermaktsallianserna och blocken. När då Finland valde väg på det sätt som man gjorde blev det naturligtvis också ett starkt argument. Annars hade vi hamnat i en situation där Sverige som enda land i Norden skulle vara utanför Nato. Vi hoppas att vi inte hamnar där nu. Vi hoppas att vi kan lösa situationen, för om Finland skulle gå med men inte Sverige kommer det att få väldigt negativa konsekvenser för våra möjligheter framöver. Då får vi försöka hitta vägarna därifrån, men vi hoppas att vi kommer att klara hem denna process på det sätt som är tänkt.

Anf. 32 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Medan jag fortfarande har talmannens och kammarens uppmärksamhet vill jag först och främst säga att jag givetvis står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men att jag yrkar bifall bara till nummer 1 och 3 för att spara tid. Apropå tid såg jag i kammarens planering av voteringstiden i dag att det finns en viss oro för eventuellt filibustrande, men jag försäkrar kammaren att jag åtminstone inte planerat att överskrida min talartid alltför mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Den 6 augusti 1945 låg staden Hiroshima utspridd över ett halvt dussin öar i floden Otas delta. Många i befolkningen hade flytt ut på landsbygden, men runt 300 000 invånare var kvar i staden. Aioibron låg i hjärtat av staden, mitt i ett bostadsdistrikt långt från de industrianläggningar på andra öar som hade varit självklara militära mål. Det var Aioibron som var målet för bomben, Little Boy, när den släpptes från Enola Gay kvart över åtta på morgonen. Bomben föll i 44 sekunder innan den detonerade på 580 meters höjd.

På marken under explosionen steg temperaturen omedelbart till 5 500 grader. Alla på bron förbrändes, och hundratals bränder uppstod. Tryckvågen jämnade byggnader med marken, och en brandstorm uppslukade staden. Hiroshima såg ut som ett bubblande hav av rök och eld från planet.

Bara 1,38 procent av uranet i Little Boy genomgick kärnklyvning, och det mesta av det förvandlades till lättare grundämnen. Bara 0,7 gram av uranet förvandlades till ren energi och dödade omkring 80 000 människor.

Tre dagar senare fick molnigt väder besättningen ombord på flygplanet Boxcar att fälla bomben Fat Man över Nagasaki i stället för över Kokura, som var platsen för Japans största vapenförråd. 40 000 människor dödades och flera hundratusen skadades av de två bomberna. Många tusen har dött i förtid av olika typer av cancer och andra strålningsrelaterade sjukdomar.

Efter dessa fruktansvärda, folkrättsvidriga anfall mot Japans civilbefolkning har världen vid ett flertal tillfällen varit nära kärnvapenkrig eller nukleära katastrofer till följd av olyckor med kärnvapen.

Herr talman! I dag kommer denna kammare att rösta om Sveriges medlemskap i en kärnvapenallians, en allians som använder hot om att kunna använda det dödligaste vapnet som skådats i modern tid för att upprätthålla säkerhetspolitisk stabilitet.

Inför kärnvapen står mänskligheten maktlös. Svenska Läkare mot Kärnvapen skriver på sin hemsida: "I en tid när vi ser ökade spänningar i världen riskerar ett missförstånd eller en provokation att utlösa en konflikt som snabbt kan eskalera till att omfatta kärnvapen."

Även de som förespråkar användningen av kärnvapenhot som avskräckning kan inte blunda för att en kärnvapenexplosion innebär en svår och oåterkallelig humanitär katastrof. Konsekvenser för hälsa, samhälle och miljö är förödande. Kärnvapen tar dessutom enorma offentliga resurser i anspråk som i stället skulle kunna användas för att tillgodose mänskliga behov.

Svenska Läkare mot Kärnvapen skriver vidare: "Den intensiva hettan vid en detonation får kroppar att helt förångas och orsakar svåra brännskador. Tryckvågen färdas flera mil och krossar byggnader, infrastruktur och människor. Det radioaktiva nedfallet som kommer efteråt kan framkalla strålsjuka och cancer som kan leda till döden."

Jag väljer att lyssna till de forskare, läkare och politiker världen över som utifrån egna erfarenheter vädjar till mänskligheten och säger att en värld med kärnvapen aldrig kommer att vara en säker värld. För mig är det en viktig politisk gärning och ett livsviktigt mål att arbeta för kärnvapennedrustning och fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag minns när den sovjetiska ubåten 137 gick på grund utanför Karlskrona. Jag var då knappt nio år. Året efter skedde den dramatiska ubåtsjakten i Hårsfjärden i Stockholms skärgård. Det kalla kriget var ännu långt ifrån en upplösning, och kärnvapenhotet var reellt. Svenska Dagbladet, som vi hade hemma, hade en karta över Sverige och förklarade hur pass strategiskt viktiga olika områden i Sverige var och i vilken våg en eventuell atombomb skulle kunna tänkas skjutas mot Stockholm.

Min ångest för kärnvapen var i allra högsta grad påtaglig. Åren innan hade Nato och Sovjetunionen kört fast i nedrustningssamtalen, eftersom båda sidor, parallellt med samtalen, placerade ut fler och kraftigare missiler riktade mot varandra. Det var först när Gorbatjov kom till makten i Sovjetunionen som samtalen lossnade, och det var en stor seger för mänskligheten när INF-avtalet undertecknades av Gorbatjov och Reagan i slutet av 1987. Även jag kände en lättnad, och det verkade finnas en genuin vilja att en gång för alla arbeta för att bli av med världens samtliga kärnvapen.

Men det var då.

Herr talman! På kort tid har det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats. Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari förra året är ett angrepp inte bara mot Ukraina utan också mot den säkerhetspolitiska situationen i Europa och mot demokratin. Men redan 2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön i Ukraina, var detta inledningen på en mer långsiktig förändring av Rysslands stormaktsdrömmar. Dessa stormaktsdrömmar har ingen plats i en regelbaserad världsordning. Rysslands anfall mot Ukraina bryter mot både FN-stadgan och flera andra internationella fördrag.

Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark utrikespolitisk röst för att upprätthålla demokrati och fred i enlighet med folkrätten. Våra möjligheter att göra det kommer att förändras men även begränsas av medlemskap i Nato.

Vi tror inte att kärnvapenavskräckning är en väg som leder till fred. Miljöpartiet vill att Sverige ska fortsätta att arbeta för global nedrustning, särskilt i fråga om kärnvapen, som vi vet är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i en försvarsstrategi. Vi är oroade över att Sveriges viktiga arbete för nedrustning av kärnvapen kommer att försvåras som medlem i Nato.

Miljöpartiet anser att det nya säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i manar till eftertanke och tid för djupare analyser. Regeringen har, enligt oss, inte djupare analyserat effekterna av vad ett medlemskap i Nato innebär, vare sig säkerhetspolitiskt, militärstrategiskt, ekonomiskt eller i flera andra delar. Det oroar oss.

Herr talman! Under Kubakrisen 1962 var det till slut intensiva förhandlingar som ledde till att Sovjetunionen drog tillbaka sina kärnvapen från Kuba och USA monterade ned stridsspetsar i Turkiet. Men två händelser under en och samma dag gjorde att världen var en hårsmån från ett kärnvapenkrig.

En kapten ombord på en sovjetisk ubåt misstog övningssjunkbomber för en verklig attack och beordrade att man skulle avlossa en kärnvapenmissil men hindrades i sista stund av en av de övriga officerarna ombord. Samma dag råkar en amerikansk U2-pilot navigera fel och ta sig in 50 mil över sovjetiskt luftrum. Amerikanerna skickar in stridsflyg med kärnladdningar ombord för att lotsa hem planet till USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I oktober 1960 signalerar ett radarsystem på Grönland att Sovjetunionen skickat ett dussintal sovjetiska missiler på väg mot USA. Det amerikanska övervakningskommandot Norad sätts på helspänn innan man inser att det är något som inte stämmer. Undersökningar visar senare att det är soluppgången över Norge som misstagits för missiler.

I juni 1980 fick president Carters säkerhetsrådgivare ett samtal efter att en dator varnade för 2 200 inkommande sovjetiska missiler. Bomb- och tankplan bemannades, och luftfartsmyndigheten var i färd med att beordra alla civila plan att landa innan nästa samtal kom, som uppgav att det var ett falsklarm. Falsklarmet berodde på ett trasigt datachip.

Ungefär samma sak hände i Sovjetunionen tre år senare, när datorer varnade för att fem amerikanska missiler hade avlossats mot Sovjet. Generalstaben informerades för att kunna få vägledning av Andropov om man skulle inleda en motattack. Överstelöjtnanten som läste av de blinkande elektroniska kartorna kände intuitivt att något var fel. Han hade fått lära sig att när USA väl anfaller kommer det vara ett massivt anfall och inte bara fem missiler. Han drog därför till slut slutsatsen att det förmodligen var ett falsklarm.

Det finns ett antal fler kända fall där vi varit nära kärnvapenkrig och flera hundra olika incidenter och olyckor med kärnvapen som kunnat leda till nukleära katastrofer.

Herr talman! Kärnvapenalliansen Nato är uppbyggd på att använda just dessa kärnvapen som avskräckningsmetod. Miljöpartiet tror inte på denna doktrin utan tror tvärtom att det kan leda till mer konflikt. Kärnvapen kan inte bidra till en långvarig fred utan bidrar endast till en upprustningsspiral. Sverige har länge arbetat för global nedrustning och ansett att kärnvapen gör världen mindre säker.

Sverige har tidigare stött det humanitära initiativ som ligger till grund för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och som fokuserar på kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser. Det är ett krav som vi i Miljöpartiet står fast vid, för användning av kärnvapen för att bygga fred är aldrig en säker eller hållbar metod. Samtidigt är det viktigt att påpeka att avveckling av kärnvapen måste ske ömsesidigt bland de stater som har kärnvapen. Hur kommer regeringen att säkerställa detta?

Den omsvängning som skett nu kan inte ses som något annat än att regeringen övergett synen på att kärnvapen gör oss mer osäkra och att man nu bortser från de effekter på hälsa, miljö och samhälle som kärnvapen har. Sveriges medlemskap i Nato bidrar till en normalisering av kärnvapen, och Sveriges röst i arbetet för global nedrustning försämras kraftigt i och med medlemskapet. Miljöpartiet anser inte att Sverige ska ställa sig bakom denna doktrin om kärnvapenavskräckning.

Herr talman! Flera länder rustar upp i dag. Utöver de fem permanenta säkerhetsrådsmedlemmarna finns kärnvapen även i Israel, Nordkorea, Indien och Pakistan - där Pakistan är det land som snabbast rustar upp.

En ännu mer oroande utveckling ser vi i bland annat Iran där IAEA har uppmätt uran till en anrikningsgrad om 84 procent. Det är strax under de 90 procent som krävs för en atombomb och långt över de 5 procent som behövs i kärnreaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I Indien och Pakistan råder en lågintensiv ständigt pågående konflikt med terrordåd på båda sidor men även regelrätta flygattacker. Nordkorea utvecklar ständigt nya missiler som ska kunna ta sig långt in över bland annat amerikanskt territorium.

Herr talman! Mot bakgrund av allt detta ställer jag mig frågan: Hur ska vi, hur ska Sverige, på ett trovärdigt sätt, kunna arbeta för nedrustning av dessa länder om vi själva är med i en allians som baseras på kärnvapen som avskräckning? Så länge Nato inte antar no first use-principen ligger en nukleär katastrof eventuellt i händerna på en framtida Trump i Vita huset.

Militära samarbeten med nära allierade, och med Nato, är av yttersta vikt för vår egen säkerhet. Men att ingå i en allians som baseras på kärnvapenavskräckning bidrar inte till en tryggare värld, bidrar inte till nedrustning och ökar bara motsättningarna och fiendskapen länderna emellan.

Vad vi vet är att Nato förlitar sig på vapen för att bygga fred, vilket går rakt emot Sveriges långa tradition av medling och diplomatisk fredsutveckling. Vi saknar en analys av vad Sverige som medlem faktiskt har för makt att arbeta med frågorna om global nedrustning och freds- och demokratiutveckling. Kärnvapen kan inte bidra till en långvarig fred utan bidrar endast till en upprustningsspiral. Sveriges medlemskap i Nato bidrar till normalisering av kärnvapen, och Sveriges röst i arbetet för global nedrustning försämras kraftigt i och med medlemskapet. Miljöpartiet anser i enlighet med bland annat Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att ett svenskt Natomedlemskap inte skulle ha en avskräckande effekt och därmed verka för konfliktavhållande i norra Europa.

Herr talman! Den säkerhetspolitiska linje som Miljöpartiet står upp för handlar om att vara en alliansfri stat. Det är en politik som historiskt tjänat Sveriges syften väl. Vi tror att det är bra att det finns länder i Europa som står alliansfria, framför allt i ett säkerhetspolitiskt spänt läge, vilket är fallet i skrivande stund.

Miljöpartiet tycker att det är naturligt att Sverige har ett fördjupat samarbete med dem som står oss nära, vilket gör att vi tycker att det är rimligt och naturligt att vi har militärt samarbete och utbyte med Nato.

Vårt ställningstagande mot ett svenskt Natomedlemskap påverkar inte på något sätt vår inställning till att Sverige ska hjälpa Ukraina, både militärt och civilt, mot Rysslands anfallskrig. Vi ska försvara demokratin, mänskliga rättigheter och respekten för folkrätten på alla sätt vi kan, och det kan vi göra, precis som vi länge gjort, som alliansfria.

Att riksdagen nu endast fick fem dagar på sig att behandla en sådan omfattande proposition är inte värdigt. Flera remissinstanser, bland annat Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet, har påtalat att konsekvenserna av medlemskapet inte har belysts tillräckligt. Regeringen uppger att skälet till att en djupare analys inte görs är att det är mycket angeläget att skyndsamt besluta om Sveriges medlemskap i Nato. Detta äventyrar den demokratiska processen då riksdagen har att fatta beslut om omfattande delegering och förändringar i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Nu är Sverige på väg att störta in i en kärnvapenallians med en turkisk despot som dörrvakt, som ställer bisarra krav på inskränkt yttrandefrihet och rättsvidriga utvisningar. Det duger inte.

Herr talman! Propositionen redogör inte för alla de konsekvenser ett medlemskap i Nato kan innebära, och det saknas också en djupare analys i flera delar, vilket också flera remissinstanser påpekat. Vi vet helt enkelt inte vad Sverige blir medlem i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Miljöpartiet anser att detta nya säkerhetspolitiska läge manar till eftertanke och tid för djupare analyser. Regeringen har enligt oss inte djupare analyserat effekterna av vad ett medlemskap i Nato innebär, vare sig säkerhetspolitiskt eller militärstrategiskt, ekonomiskt eller i flera andra delar. Vi vet inte vad vi ger oss in i.

(Applåder)

Anf. 33 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Sverige är värt att försvara. Det är alltför lätt att ta vår fred, vår frihet och vår demokrati för givna. Den militära hotbilden är mer påträngande nu än på väldigt länge på grund av Rysslands förkastliga och fullkomligt lagvidriga krig mot våra europeiska vänner i Ukraina. Det finns inte ord som tillräckligt understryker ett fördömande av Rysslands krig och gränslösa förakt mot folkrätten.

Sverige står och kommer att fortsätta att stå på Ukrainas sida så länge som det behövs. Vi kommer att göra allt i vår makt för att ställa de ansvariga för dessa grymma brott inför rätta. Vartenda brottsoffer ska få upprättelse, och vartenda bortfört barn ska föras tillbaka till sina ukrainska föräldrar.

Putin trodde att hans olagliga invasion av Ukraina skulle gå fort och att det skulle splittra väst. Putin hade fel. Vi har aldrig stått mer enade. Det ukrainska folket har visat på en stolthet, en envishet och en ovärderlig motståndskraft, och vi har aldrig varit mer införstådda med att vår enighet är vår styrka. Ukrainas sak är vår.

Putins grymma invasion av Ukraina gjorde att både svenska och finska folket snabbt förstod att ensamma är vi inte starka; tillsammans behöver vi gå med i Nato. Det är en alltmer osäker värld vi lever i, verkligheten blir alltmer våldsam och samtidigt mer och mer komplex. Den militära hotbilden finns i vår direkta närhet, men även den politiska och den ekonomiska hotbilden finns där och ökar i styrka.

Just nu finns inga oroväckande rörelser längs vårt lands gränser, men ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Vi kan heller inte utesluta att militära maktmedel, eller hot om sådana, kan komma att användas mot Sverige.

I fredags kom beskedet att Turkiet ratificerar Finlands ansökan till Nato. Jag vill varmt gratulera president Niinistö och vårt syskonland Finlands medborgare till den säkerhet det innebär. Jag uppskattade speciellt president Niinistös uppriktigt varma ord om att Finlands Natomedlemskap inte är komplett utan Sveriges.

Sverige var förberett på det oönskade beskedet, och jag är likt vår utrikesminister övertygad om att Sverige kommer att hinna få grönt ljus av alla medlemsländer inför toppmötet i Vilnius i juli. Sverige befinner sig just nu i ett allvarligt säkerhetsläge, men är i dag, trots detta, säkrare än innan vår ansökan om Natomedlemskap.

Herr talman! Med anledning av det i grunden förändrade säkerhetsläget anser jag att det bästa sättet att värna landets säkerhet, och att solidariskt bidra till Nordens och hela det euroatlantiska områdets säkerhet, är att Sverige blir medlem i Nato. Jag instämmer därför i regeringens förslag att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Nato betyder fred, mer frihet, mer samarbete och ett mer enat försvar av den fria världen. Sverige blir starkare med Nato, och Nato blir starkare med Sverige. Sveriges medlemskap kommer att bidra med många styrkor och kompetenser som är värdefulla för de allierade styrkorna och för de allierade ländernas säkerhet och utveckling av gemensamma militära förmågor.

Vi har en styrka i svensk försvarsförmåga. Sverige har ett högteknologiskt försvar, ett starkt flygvapen, en avancerad flotta av ubåtar, högt utvecklad övervakningskapacitet och en tekniskt stark underrättelsetjänst. Men utan kompetens hos vår personal står vi oss slätt. Jag vill därför rikta ett tack till alla civila, militära, värnpliktiga, anställda, reservare och veteraner - ni har vår fulla respekt.

Herr talman! Vi har också en styrka i vår ekonomi och därmed i vår försvarskraft. Nordens samlade ekonomi är lika stor som Rysslands. Vi har ett teknologiskt avancerat näringsliv och många globala företag. Vi har den största hamnen i norra Europa, och Norden rankas i topp när det gäller näringsfrihet, innovation och konkurrenskraft. Senast 2026 kommer Sveriges försvarsutgifter att nå 2 procent av bnp.

Den tredje styrkan jag vill nämna, herr talman, är den svenska försvarsindustrin. Nya hot måste naturligtvis mötas med ny teknik. Den svenska försvarsindustrin och dess utvecklingsvilja och innovationsförmåga är en grundsten i Sveriges engagemang i Nato. Vi är en ledande rymdnation och ska fortsätta att gå i bräschen på detta område. Att fortsätta utveckla svensk försvarsteknologi skapar värdekedjor hos alla våra allierade och ger ett starkt kollektivt försvar av den fria världen.

Den mest uppenbara styrkan är kanske den geografiska. I Norden står vi starka tillsammans, och en gemensam försvarsgeografi i Östersjöregionen ger hela Östersjöregionen ökad säkerhet. Sverige blir länken till Atlanten, och de västliga hamnarna blir viktiga.

Den femte styrkan är våra värderingar. Frihet, rättvisa och demokrati är värderingar som vi i Norden delar med Nato. Vi värdesätter dem högt och är beredda att försvara dem tillsammans med våra Natoallierade.

Herr talman! Den sjätte styrkan, som jag kanske borde ha nämnt först, är vår nationella enighet. Sveriges Natomedlemskap har ett mycket brett stöd av sex partier här i Sveriges riksdag. Det är ett kraftfullt styrkebesked.

Ansökan har stöd över två regeringar. Den förra regeringen byggde allianser för säkerhet med likasinnade länder. Det är stort att kunna ändra sig när det gäller säkerhetspolitik, som vissa partier har gjort, och för det är jag tacksam. Detta, herr talman, är en enighet som kommer att tjäna Sverige väl. Sverige är värt att försvara.

(Applåder)

Anf. 34 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag vill, på talmannens uppmaning, för Vänsterpartiets och Miljöpartiets räkning yrka bifall också till reservation 2, så att talmannen ställer proposition på yrkandet.

Med det sagt vill jag återvända till repliken på ledamoten Ann-Sofie Alms anförande. Moderaterna har under hela denna resa påpekat vikten av att gå i samma takt som Finland. Finland användes tidigt som ett argument för att pressa Socialdemokraterna att byta uppfattning. Finland användes som ett argument för att de säkerhetspolitiska samtalen skulle kortas i tid. Ulf Kristersson har till och med sagt de bevingade orden "Jag talar med Finland varje dag" - det är lite oklart exakt hur han gör detta, men han gör det i alla fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

När Finland har varit så viktiga för Moderaterna är det lite förvånande att Finland nu går före Sverige. Statsminister Kristersson kallade tillsammans med Natoförhandlare Stenström till presskonferens för att berätta att så skulle bli fallet. Finlands president Niinistö reste till Ankara först när Erdogan andades att det skulle bli grönt ljus för Finland.

Sverige och Finland är två länder som delar en gemensam historia och som tidigare har gått in i internationella organisationer tillsammans. Nu ställs länderna i stället mot varandra och blir brickor i ett politiskt spel. Då är värdet av att ledamoten Alm gratulerar Finland inte så stort.

Samtidigt finns det i dag en total moderat övertygelse om att Sverige kommer att bli medlem före Natotoppmötet i Vilnius. Vi får väl se - det finns ju ganska mycket som talar emot den förhoppningen.

Min fråga, herr talman, är: Hur kunde det bli så här när Kristersson pratade med Finland varje dag?

Anf. 35 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för frågan.

Jag skulle nog vilja höra Socialdemokraterna svara på om det var Moderaterna som pressade Socialdemokraterna till att ändra uppfattning. Jag tror att jag vet vad svaret skulle bli.

Det är ingen hemlighet att Moderaterna har varit för ett svenskt medlemskap i Nato väldigt länge. I protokollen från debatterna i kammaren kan man se att vi från Moderaterna under lång tid har sagt att vi vill att Sverige ska bli medlem i Nato.

När det gäller Sveriges förhållande till Finland är det ingenting som har ändrats mer än att Finland inte sa nej när deras ansökan blev ratificerad av Turkiet. De säger fortfarande att Sverige saknas i försvarsbilden och för att deras Natomedlemskap ska bli komplett.

Jag skulle inte vilja säga att Finland och Sverige ställs emot varandra - tvärtom jobbar länderna tätt tillsammans för att få till ett medlemskap tillsammans. Ratificeringen av Finlands ansökan är gjord, och vi jobbar hårt för att ratificeringen av Sveriges ansökan också ska bli gjord.

Anf. 36 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag skulle nog ändå säga att Moderaterna hade en ganska viktig roll i att pressa Socialdemokraterna om att Natofrågan kunde bli den största frågan i valet 2022. Genom den pressen och det långvariga engagemang som Moderaterna har haft för att Sverige ska gå med i Nato kunde man sin argumentationslinje väldigt väl; vi har sett socialdemokrater kämpa lite med detta efter att partiet bytte uppfattning.

Det verkar på Ann-Sofie Alm som att Moderaterna fortfarande står i tät kontakt med Finland och kanske pratar med Finland varje dag. Problemet har ju varit den moderata eftergiftspolitiken gentemot Turkiet. Det har varit avståndstagande, högt tonläge, skenavrättningar och till och med rent fabricerade argument. En svensk utrikesminister ska inte delta som Erdogans valarbetare i en turkisk valrörelse. Det måste bli ett slut på denna eftergiftspolitik. När ledamoten Alm nu så bensäkert säger att vi kommer med före Vilniusmötet blir man ju orolig för vad moderat eftergiftspolitik ska innebära våren 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vi kan se hur Ungern lugnt har tittat på för att sedan ta tillfället i akt att kopiera den turkiska strategin och använda den mot Sverige. Nu ställs ett svensk Natomedlemskap mot ungerska EU-pengar. Förhandlingssegern för några år sedan gällande det som kallas konditionalitet i EU:s budget, då det infördes en princip om att ett land måste följa rättsstatens principer för att få EU-stöd, riskerar nu att gå förlorad när Sverige ska blidka Viktor Orbáns Ungern.

Trots att vi har velat stå upp för rättsstatens principer har vi i stället, genom vår ansökan och genom eftergiftspolitiken, hamnat i ett läge där vi inte lyckas försvara vare sig demokrati eller rättsstatens principer.

Anf. 37 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för fortsatta frågor.

En fråga som jag ofta ställer mig och som jag vet att den svenska befolkningen ofta ställer sig är vad som händer om Sverige blir angripet.

Som svar på ledamotens fråga utgör den största pressen på Sverige och Finland att gå med i Nato inte vad Moderaterna säger utan vad Putin och Ryssland gör. Vad har Vänsterpartiet för inflytande i Natoprocessen? Denna fråga har en ganska djup grund.

För övrigt är jag glad över att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är i minoritet i denna kammare, för er politik på detta område är direkt skadlig för Sveriges och vår befolknings säkerhet.

(Applåder)

Anf. 38 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! År 2022 var året då den svenska säkerhetspolitiska linjen lades om efter flera år av oenighet där det trots den ryska illegala annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina fortfarande varit omöjligt att få en ny debatt om och analys av säkerhetspolitiken i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen höll med stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna envist fast vid att alliansfriheten tjänade oss, vår säkerhet och stabiliteten i norra Europa väl.

Detta är nu historia. Efter Putins och Rysslands oprovocerade och brutala militära angrepp på Ukraina blev det uppenbart för alla, utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, att alliansfriheten varken garanterade oss eller våra grannar säkerhet mot ett aggressivt Ryssland. Den bidrog inte heller längre till stabilitet i vår del av världen. Ryssland har med sitt kolonialkrig mot Ukraina visat total avsaknad av respekt för internationell rätt samt ingångna avtal och löften. Ryssland ger med sitt krig neokolonialismen ett tydligt ansikte.

Sverige kunde efter samtal förra våren i bred enighet, vilket jag och Centerpartiet verkligen uppskattar, tillsammans med Finland lämna in sin ansökan om att ansluta sig till Nato och fick inviteestatus vid Madridmötet i somras. Sverige, Finland och Turkiet kom överens om ett trilateralt memorandum. Vi uppfattar att vi har uppfyllt detta memorandum, och i dag ska vi ta det historiska beslutet att godkänna Sveriges anslutning till Nato. I rekordfart har 28 av 30 medlemsländer godkänt oss, och vi är tacksamma för den snabba processen. Den har bidragit till vår säkerhet, och vi kommer givetvis att minnas denna snabbhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Två medlemsstater har ännu inte ratificerat Sveriges ansökan, och det respekterar vi. Det faktum att dessa två stater kommer att ratificera Finlands ansökan välkomnar vi, även om det är till nackdel för Nato eftersom det försvagar Nato i vår del av Europa att Sveriges ansökan inte ratificeras samtidigt. Detta gläder Kreml och president Putin. Det gläder även Natomotståndarna, kanske även här i kammaren, som finns i både ytterkantshögern och ytterkantsvänstern.

Sverige visar nu att vi står stadigt i vår vilja att bygga säkerhet solidariskt i denna del av Europa men också i relation till alla Natoländer; vi ska inte glömma bort USA och Kanada på andra sidan Atlanten. Vi gör oss nu fullt redo att kliva in genom Natos dörr, och vi utgår från att den står öppen för dem som uppfyller Natos krav vid toppmötet i Vilnius i juli.

Herr talman! I denna debatt har alliansfriheten på nytt lyfts upp av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag hör dem efterlysa analyser av vad ett Natomedlemskap innebär. Men jag hör ingen analys av vad alliansfriheten innebär. Det hade varit bra om de hade redovisat en sådan analys.

Det har talats om kärnvapen. Vi vill se en kärnvapenfri värld, och vi är övertygade om att Sverige som Natomedlem kan arbeta för nedrustning. Norge är en nära vän som har jobbat effektivt med sådana frågor.

Genom Stockholmsinitiativets stepping stones, som regeringen uttalat att man vill fortsätta med, visar vi hur vi tillsammans med Tyskland, Nederländerna med flera kan arbeta för nedrustning och för att stärka det enda multilaterala avtal som finns för nedrustning, NPT. Detta har inte nämnts i debatten, men det är ett centralt, fortfarande fungerande instrument. När Ryssland säger upp Startavtalet och annat lever NPT fortfarande, om än under skakiga förhållanden. Vi jobbar dock för att hålla i och stärka den struktur som ändå finns.

Herr talman! Det har också talats om terrorism och terrorlagstiftning. Jag hoppas verkligen att alla i denna kammare tar avstånd från terrorister och terroristattacker. Vi har själva upplevt det i Stockholm och vill inte uppleva det här igen eller någon annanstans. Givetvis står vi upp mot terrorism.

Givetvis står vi också upp för de gemensamma definitionerna. Det är FN och EU som terrorklassar, och vi följer deras terrorklassning. Enskilda länder kan göra andra bedömningar, men det påverkar inte vår bedömning när det gäller terrorklassning.

Det har även talats om valarbetare. Jag hoppas att de Natomotståndare som finns här i kammaren eller nära dem inte kommer att utnyttja tiden före eller efter Vilnius eller före det turkiska valet, det vill säga före Sverige har blivit Natomedlem fullt ut, till att försöka provocera. Vi vet att det finns kontakter där ute, men vi vill inte se att någon gör sig till valarbetare med nya dockor, nya bränningar eller flaggviftande. Jag hoppas att ingen i denna kammare kommer att bejaka detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi kommer som Natomedlemmar att vilja delta fullt ut för att stärka Nato. Nato stärker vårt försvar och vår säkerhet men också vår utrikespolitik. Vi bidrar till att stärka de värden som just FN och Nato grundades på: demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Nato är en konsensusorganisation. Varje lands röst räknas lika. Det ser vi nu. Sverige överlämnar inte beslutsmakt till andra. Vi formar vår egen utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige är medlem i EU, och EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena. Vi ska tillsammans med likasinnade stå upp för demokrati, för den multilaterala världsordningen, för mänskliga rättigheter och för frihet och hållbar utveckling, enligt vårt sätt att se det.

Nato är en försvarsorganisation - det är också viktigt att säga. Det var följden av andra världskriget då hoten från Ryssland också var kännbara för våra grannar i Norge, Danmark och Island och då man bad att få en militär gren till den politiska alliansen för att försvara sig mot Ryssland.

Herr talman! Det är som sagt hög tid nu att vi uttalar att vi ska hålla gränsen. Och när vi ska hålla gränsen i framtiden är det en gräns som jag hoppas kommer att vara Natos gräns.

Jag yrkar bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande. Det innebär ett bifall till att Sverige ansluter sig till försvarsalliansen Nato och därmed bifall till propositionen och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 39 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för anförandet! Jag uppskattade att Kerstin Lundgren talade om vikten av kärnvapennedrustning i världen och att vi, precis som Norge, kan fortsätta att jobba för kärnvapennedrustning även om Sverige blir medlem i Nato.

För vi vet ju att kärnvapen inte gör världen säkrare och inte heller är ett skydd mot internationella konflikter. I verkligheten är kärnvapen ett enormt hot mot både nordisk och global säkerhet. En enda kärnvapendetonation skulle sannolikt döda hundratusentals civila och skada många fler, och radioaktivt nedfall skulle kunna förorena stora områden i flera länder under överskådlig tid. Därför är kravet på Norden som en kärnvapenfri zon så oerhört viktigt. Överenskommelsen om kärnvapenfria zoner är ett av de allra mest effektiva verktygen mot kärnvapen och mot kärnvapenspridning. Om länder kan förvissa sig om att andra stater inte håller kärnvapen dämpar det viljan att skaffa egna.

Stora delar av världen omfattas redan i dag av kärnvapenfria zoner eller zoner fria från massförstörelsevapen. Det gäller till exempel Latinamerika, Afrika, Centralasien och Antarktis. Det här med Norden som en kärnvapenfri zon är ju inget nytt krav. Jag läser i Centerpartiets partimotion med anledning av vårpropositionen för 2015/16, och det är ju inte evigheter sedan: "Samtidigt bör Sverige arbeta för att Norden ska förklaras vara en kärnvapenfri zon och likt Norge bör Sverige sätta villkor som garanterar att ett Natomedlemskap inte innebär att kärnvapen och stationär utländsk trupp får finnas på svensk mark."

Står ni fast vi detta? Står ni fast vid att Norden ska vara en kärnvapenfri zon? Kommer ni att jobba för det om Sverige kommer med i Nato?

Anf. 40 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Om Lotta Johnsson Fornarve har lyssnat på de debatter som har varit har hon hört att det är tydligt att vi inte står upp för diskussionen om en kärnvapenfri zon. Det håller inte i den miljö vi befinner oss i. Vi litar inte på att någon respekterar det. Och med någon i det här fallet menas inte att vi tror att Norge kommer att anfalla oss, utan det är faktiskt Ryssland och Rysslands kärnvapen som hotar Sverige, precis som de hotar Ukraina och andra i dag. Trots Vänsterpartiets ambitioner att ha diplomatiska kontakter och försöka påverka har Putin inte lyssnat på det örat. Det är faktiskt så att man fortfarande upprustar och även riktar kärnvapen och hotar oss. Detta är inte vägen vi ska gå. Däremot har vi varit tydliga med - det står fast sedan vårt stämmobeslut när vi tog ställning för Natomedlemskap - att vi inte vill se att Sverige i fredstid har kärnvapen eller fasta permanenta baser i vårt land.

Anf. 41 Lotta Johnsson Fornarve (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för svaret!

Jag beklagar verkligen att Centerpartiet inte står upp för Norden som en kärnvapenfri zon som ni gjorde för bara några år sedan. Då var ni fortfarande för ett Natomedlemskap, men ni ansåg att det då var möjligt att jobba för Norden som en kärnvapenfri zon och att vi också skulle ha tydliga förbehåll. Nu har vi inga som helst garantier för att vi inte får kärnvapen på svenskt territorium.

Att utpeka Norden som en kärnvapenfri zon skulle verkligen göra vår region till en säkrare plats. Vi vet att kärnvapenfria zoner har bidragit till att öka säkerheten och tryggheten i världen. Vi måste ju försöka göra vad vi kan för att säkra vårt eget område, och kärnvapenfri zon i Norden och även i Arktis skulle vara väldigt viktigt i det här syftet.

Anf. 42 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Lycka till med att övertyga Ryssland om att avveckla sina kärnvapenubåtar och sina resurser i Murmansk! Det är en framgång om Vänsterpartiet lyckas med detta.

Det är en del av den verklighet vi befinner oss i. Vi har Kaliningrad, vi har Murmansk, och det som händer nu är att Ryssland och även Kina aktivt bidrar till att faktiskt upprusta sina kärnvapen och också att vara beredda att använda dem, som Ryssland har sagt att man är. Detta är någonting som vi måste utgå ifrån när vi formar vår säkerhetspolitik och vår gemensamma säkerhetspolitik också i Nato.

Frågan om kärnvapenfria zoner är ett argument som Ryssland gärna för fram också, men det är ingenting som vi nu över huvud taget ser som en framkomlig väg. Det är historia i vår del av världen. Förhoppningsvis kan vi få en värld utan kärnvapen i framtiden, men då måste det vara en balanserad nedrustning. Vi lämnar inte fritt fält för Ryssland, Kina, Nordkorea och liknande stater.

Anf. 43 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! För drygt 20 år sedan besökte jag tillsammans med Folk och Försvar Natos huvudkvarter i Bryssel. Vi fick lyssna till dragningar om alliansens struktur och organisering. Frankrike, som vid den tiden inte deltog i Natos militära samarbete, representerades i vårt program av en minister. Jag lyckades höra vad denne minister sa till sin amerikanske kollega, en överste som just hade talat för oss. Ministern sa: Det spelar ingen roll vad du har sagt, för de kommer ändå inte att komma ihåg det. Jag gör nämligen min sista dag, och jag säger vad jag vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Detta skapade lite förväntningar, och ministern inledde sedan sin föredragning med att säga till den svenska delegationen: Jag vill gratulera er svenskar för att ni är de enda som driver en mer cynisk försvars- och säkerhetspolitik än vi fransmän. Visst, vi säljer vapen till alla som vill köpa, men ni kallar er neutrala och säger att ni är det av etiska skäl.

Detta var ett effektivt sätt att få igång en diskussion i rummet. Jag är glad över att vi inte längre använder oss av uttrycket neutrala. Jag är ännu gladare över att vi inte är neutrala i det krig som Ryssland fullskaligt och orättfärdigt har skapat i Ukraina. Som en logisk följd av detta har vi sökt medlemskap i Nato och har nu så kallad inviteestatus. Vi borde dock ha varit medlemmar tidigare.

Den 8 mars lade regeringen fram den proposition för riksdagen som syftar till att godkänna nordatlantiska fördraget. Det är ett historiskt beslut. Kristdemokraterna har sedan 2015 arbetat för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Att vi nu gör detta som en konsekvens av krig i vårt närområde visar hur den svenska neutraliteten har gett svenskar en i viss mån naiv syn på säkerheten för vårt land. Men tiderna har förändrats.

Medlemskapet i Nato kommer inte bara att bidra till den svenska säkerheten, utan medlemskapet betyder också mycket för Sveriges anseende i världen. Vi tar helt enkelt tydligare ställning för vad våra svenska värderingar ska representera. Demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter är alla principer som Nato representerar. De flesta partier i riksdagen är ense om att det är denna sida vi ska stå på, men det finns två partier som väljer att bibehålla den gamla neutralitetslinjen. En bred majoritet i såväl kammaren som svenska folket står dock bakom ansökan och ser behovet av svenskt Natomedlemskap.

I Europa pågår, samtidigt med denna debatt, ett olagligt och orätt anfallskrig. Putins Ryssland har, på tvärs mot den regelbaserade världsordningen, invaderat sitt grannland Ukraina. Det är territorium som Ryssland styrde över under Sovjetunionens och det ryska imperiets tid och som Putin nu menar sig ha rätt till.

Detta är inte det första agerandet i den riktningen. Sedan 2008 har exempelvis delar av Georgien varit ockuperade, och det står mer och mer klart att det finns fler länder står på tur om detta inte stoppas, vilket de ryska påverkansaktionerna i Moldavien visar. Att också Sverige ligger inom Putins intresseområde är något som vi aldrig kan eller får acceptera. Det har inte gått någon förbi att Ryssland trånat efter Gotlands strategiska position i Östersjön.

Sverige ska vara aktivt och framåtlutat när det gäller försvaret av vårt land och den europiska säkerhetsordningen. Det svenska försvaret ska utrustas med den senaste militära teknologin, den bästa strategin och det bästa tillvägagångsättet för att avskräcka potentiella invasioner. Det är trots allt statens främsta uppgift att skydda svenska medborgare, och det gör vi bäst i Nato och i samarbete med övriga västvärlden.

Natoprocessen startade förra året. Sveriges medlemskap måste fortfarande godkännas av de turkiska och ungerska parlamenten. Inrikespolitik i de båda länderna får ses som en av anledningarna till att besluten förhalas. Men Sverige kommer att godkännas. Representanter från Ungerns parlament besökte nyligen riksdagen, och dialogen med Turkiet om uppföljningen av det trilaterala avtalet är återupptagen. Processen går framåt, vilket inte minst dagens beslut visar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Beslutet att ansöka om Natomedlemskap är grundat i tanken om att skydda svenska medborgare. Det är ett beslut som är välgrundat i svenska och kristdemokratiska värderingar, och det är som sagt statens främsta uppgift.

Herr talman! Nu blickar vi framåt. Försvaret måste rustas upp, mer militära medel måste skickas till Ukraina och Sverige måste ligga i framkant i försvarsförmåga. Det gläder mig att Sverige äntligen får fatta detta beslut, och jag tror faktiskt att den tidigare nämnda franska ministern tycker att vi har blivit lite mer realistiska.

(Applåder)

Anf. 44 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Äntligen! Beslutet om Sveriges medlemskap i Nato är historiskt. Det är det enskilt viktigaste försvarspolitiska beslut som Sverige kan fatta i det nya, allvarligt försämrade säkerhetsläge som följer av Rysslands våldsamma anfallskrig mot Ukraina.

Ingen organisation har som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Att länder samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare har visat sig tjäna världen bra, vilket har varit tydligt under Natos hela historia. Det är en stor trygghet för Sverige att ta steget in i Nato, och det blir samtidigt en styrka för Nato när Sverige blir en allierad. Vi kan bidra med vårt geografiska läge, vårt högteknologiska försvar och mycket annat, som ledamoten Alm redogjorde för tidigare. Det är säkerhetspolitiskt men också moraliskt vettigt och riktigt att Sverige nu deltar i samarbetet för vår gemensamma säkerhet.

Herr talman! Grattis, Finland! Våra finska vänner ser ut att komma med i Nato före Sverige. Detta är naturligtvis viktigt för Finland med dess 134 mil långa gräns mot Ryssland, men för Sverige är det illa att lämnas utanför ännu en tid. Men det är också dåligt för Nato, som skulle ha stor nytta även av ett svenskt medlemskap.

Men ha förtröstan! Förr eller senare kommer Sverige att bli medlem i Nato. När detta sker är ett beslut som ligger i Turkiets händer. Nu gäller det att vi i Sverige håller huvudet kallt och agerar på ett sätt som gynnar våra möjligheter att bli medlem utan att vi för den sakens skull tillmötesgår orimliga krav på att vi ska montera ned våra grundlagsskyddade rättigheter. Sverige lever redan i dag upp till Natos krav på medlemsländerna, och vi lever upp till det avtal som vi och Finland har med Turkiet. Nu är det Turkiet och Nato som måste visa vad open door policy betyder.

Genom Nato förbättras vår säkerhet påtagligt. Men inträdet i Nato är inte målet, utan det är början på en ny era där Sverige ska forma sin roll i samarbetet. Liberalerna menar att Sverige ska vara en engagerad och aktiv medlem, och jag vill peka på några viktiga aspekter.

Först och främst har vi de ömsesidiga försvarsgarantierna och artikel 5. Vi har argumenterat för Nato för Sveriges säkerhets skull. Detta är viktigt och en enorm trygghet för Sverige, men det är i lika hög grad ett stort ansvar för vårt land. Vi måste förbereda oss på den nya situationen att svenska kvinnor och män kommer att tjänstgöra för andra länders säkerhet, exempelvis i Baltikum, där Nato har baser och där hotet från Ryssland känns mer påtagligt än på många andra platser. I värsta fall kommer svenska soldater att få uppleva krig med allt vad det innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

En annan aspekt är behovet av att stärka vårt eget försvar. Natomedlemskapet förpliktar oss att ta ansvar för vår egen beredskap och upprätthålla vår egen försvarsförmåga liksom vår förmåga att hjälpa andra allierade vid ett väpnat angrepp. Med andra ord måste Sverige kraftigt förstärka sitt eget försvar. Natos riktmärke säger 2 procent av bnp, vilket Natochefen Stoltenberg dessutom har klargjort ska betraktas som ett golv, inte ett tak. Liberalerna anser att vi på kort sikt kan behöva utöka försvarsanslagen ännu mer för att bygga vårt tyvärr eftersatta försvar starkare för att sedan kunna lägga oss på den nivå som Nato har pekat ut som ett riktmärke.

Kärnvapenfrågan, som många redan har tagit upp i dagens debatt, förtjänar en seriös diskussion. Regeringen skriver i propositionen att man håller fast vid den svenska Natoansökan utan förbehåll, för bland annat kärnvapen på svensk mark.

Det finns inga som helst tecken på att något Natoland som har kärnvapen - USA, Storbritannien eller Frankrike - vill placera dem i Sverige.

Samtidigt råder det inte någon som helst tvekan om att kärnvapen i händerna på despoter i vår omvärld, helt utan moral men med stora maktambitioner att härska, är ett existentiellt hot mot oss och mot världen. Det är oroande, minst sagt, att Ryssland skramlar med sina kärnvapen.

Att Nato har förmåga att möta dessa hot är en trygghet för oss och för världen. Men det är upp till oss själva som land att besluta hur vi vill ha det. För detta krävs inga förbehåll. Sverige måste fortsätta att ha ett stort engagemang i fråga om rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, bland annat genom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning. Det finns ingen motsättning mellan att fortsätta arbeta med det och att bli en aktiv medlem i Nato.

När det gäller Natobaser i Sverige vill vi från Liberalernas sida ha en öppen hållning. Vi ska, likt Norge, inte heller här ha några förbehåll vid inträdet. Norge har sin egen baspolitik som innebär nej till permanenta baser i normal fredstid. Men samtidigt har de en pragmatisk hållning och fördjupar sitt samarbete med ökad närvaro från Nato i Norge.

Sverige ska självklart som en suverän stat fatta sina egna policybeslut, precis som Norge har gjort. Från Liberalernas sida menar vi att Sverige som en aktiv allierad ska eftersträva ett djupt och förtroligt samarbete som även inbegriper stark närvaro av Nato i Sverige, vilket på sikt kan innebära baser på svensk mark. Men där är vi inte i dag.

Herr talman! Avslutningsvis: Det viktigaste vi kan göra för att stärka vår säkerhet som land är att bli medlemmar i Nato. För Liberalerna har det varit en lång väntan. Redan 1995 väckte dåvarande folkpartiledaren Maria Leissner frågan om svenskt Natomedlemskap. Och sedan 1999 har partiet drivit frågan. Det är förstås utmärkt att vi har fått med oss en betryggande majoritet för ett Natomedlemskap och att Liberalernas försvarspolitik på så vis också har blivit Sveriges. Men det går inte att samtidigt tänka bort att det vore fantastiskt om vi redan vore medlemmar i stället för att ta detta steg nu när vi redan åter har krig i Europa.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 45 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! En snackis efter den utrikespolitiska debatten för en månad sedan blev Liberalernas Martin Melins stensäkra svar på om Turkiet är en demokrati. Tyvärr för Liberalerna verkar inte hans svar ha hjälpt eftersom Turkiet och Ungern fortfarande tills vidare stoppar Sverige från att bli en del av Nato utifrån Sveriges kritik av deras demokrati.

Ett av Liberalernas huvudargument i februari var att det finns en opposition i Turkiet som tillåts verka. Det är ett argument som är något svårt att förstå när Erdogan verkar ha gjort det till sin favoritsport att jaga oppositionen och slänga den i fängelse. I dag sitter lite drygt 5 000 personer som politiska fångar i Turkiet. Många lärare, advokater och domare har fått sparken. Och många av dem representerar oppositionen och framför allt det tredje största oppositionspartiet, det prokurdiska partiet HDP. HDP hotas dessutom av upplösning. Det pågår just nu en process i den turkiska konstitutionsdomstolen där man vill upplösa partiet inför det turkiska parlaments- och presidentvalet den 14 maj. Tidigare i år frös statsbidraget till HDP inne tills en rättsprocess såg till att de fick del av sitt berättigade partistöd.

Dessutom har medielandskapet och rättsväsendet i Turkiet kraftigt försämrats de senaste åren för att bli lojala med Erdogan. Nyligen dömdes tre tv-kanaler till dryga böter för att ha kritiserat myndigheternas insatser vid den omfattande jordbävningen.

Jag undrar helt enkelt på nytt: Är Turkiet verkligen en demokrati enligt Liberalerna när oppositionen är så kraftigt begränsad i vad den tillåts att göra? Och vad gör ni om Erdogan bestämmer sig för att inte låta oppositionen ställa upp mot honom i valet?

Anf. 46 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för hans fråga. Jag tror att det är uppenbart för alla att Turkiet har ett stort underskott när det gäller demokrati. Det finns stora problem. Ledamoten har redogjort för flera av dem, bland annat hur oppositionen behandlas.

I vår är det val i Turkiet, och det blir naturligtvis ett tillfälle då vi får ett kvitto på hur det står till med demokratin där.

Från Liberalernas sida vill jag vara väldigt tydlig med att vi ser stora demokratiproblem, ett stort underskott, i Turkiet. Vi ser att oppositionen inte har de möjligheter att verka som vi tycker ska fungera i en demokrati.

Om vi tittar på hur världen i övrigt betraktar Turkiet finner jag The Economists demokratiindex intressant. Man placerar Turkiet på plats 103 av 167 stater. Det kan inte sägas vara ett gott betyg för ett land som vill framstå som demokratiskt. Man pekar på stora brister.

Så svaret är: Nej, demokratin är inte till fyllest i Turkiet, och vi ser allvarligt på bristerna där.

Blir det en bättre eller sämre situation om Sverige går med i Nato? Jag tror inte att de inrikespolitiska förhållandena i Turkiet över huvud taget påverkas av ett svenskt medlemskap. Däremot är det uppenbart att Sverige har använts som ett inlägg i den uppskruvade inrikespolitiska valdebatten i Turkiet.

Anf. 47 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Detta var ett lite mer välavvägt svar från Liberalernas sida än vad vi har hört tidigare. Det är ändå väldigt viktigt att slå fast de demokratiska brister som Anna Starbrink ändå konstaterar från Liberalernas sida.

Nu är det precis som Anna Starbrink är inne på, alltså att Sverige används i den turkiska debatten från Erdogans sida. Man försöker vinna röster och samtidigt trycka tillbaka demokratin och oppositionen med Sverige som argumentationslinje.

Jag tror att det i analysen i sig är väldigt viktigt att konstatera att ett svenskt Natomedlemskap inte kan påverka situationen i Turkiet. Men det är väldigt uppenbart att Turkiet använder det svenska Natomedlemskapet, dels påverkar vad som sker i Sverige genom det memorandum som den förra regeringen undertecknade och som den nya regeringen har verifierat, dels använder det för att tysta Sveriges röst för demokrati, mänskliga rättigheter och kurdernas rättigheter i Turkiet. Det gör att den svenska Natoprocessen och hur demokratin i Turkiet ser ut ändå hänger ihop. Här finns nämligen ett utrymme där vi helt plötsligt inte blir lika kritiska mot Erdogan och hans despotiska regim. Jag tror därför att det är viktigt att se denna påverkan men också att vara vaksam på att man inte slutar kritisera Turkiet.

Det finns ytterligare dimension i det hela. Liberalerna har länge varit anhängare av Nato och att Sverige ska gå in i militäralliansen Nato med Turkiet. Vad innebär det då när vi sitter där vid Natobordet tillsammans med Turkiet och när vi varje dag ska fatta beslut om vår säkerhet tillsammans med ett land som både har andra säkerhetsintressen än vad vi har och som inte är en demokrati? Det är en fråga som Liberalerna faktiskt aldrig har gett ett svar på. Ert svar i era gamla motioner varit: Släng ut Turkiet ur Nato. Då kan Sverige gå med.

Anf. 48 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Jag tackar för frågan om Sveriges roll i ett Natomedlemskap där även Turkiet ingår. Jag tycker att vi ska ha en engagerad och tydlig roll där vi ska göra vår röst hörd. Men vi ska också minnas att de beslut som gäller vad som ska ske på svensk mark är beslut som Sverige fattar på samma sätt som Turkiet har självbestämmande över sitt land.

Jag tycker att det vore olyckligt om vi målade upp en bild av att vi med ett svenskt Natomedlemskap på något vis skulle bli en sorts lydstat till Turkiet. Det är en falsk bild som inte har med verkligheten att göra och som verkligen inte gynnar Sveriges roll i världen eller vår säkerhetspolitik.

(Applåder)

Anf. 49 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Vi satt här och studsade lite när ledamoten i sitt anförande nämnde baser. Som alla som lyssnar här vet har två stora diskussioner handlat om kärnvapen på svenskt territorium och om permanenta baser på svensk mark. Nu sa ledamoten Starbrink, om jag hörde rätt, att man på sikt kanske kan tänka sig baser.

Jag skulle vilja ha ett förtydligande av detta och höra lite grann vad det är som gäller. Kan Liberalerna på sikt, inom ett par års tid, tänka sig militärbaser - låt säga amerikanska sådana - på svensk mark, till exempel på Gotland eller i Norrbotten? Är det en öppning som delas av de andra partierna i regeringen och de partier som är för ett Natomedlemskap? Jag skulle vilja ha ett litet förtydligande där.

Anf. 50 Anna Starbrink (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Tack för din fråga, Hanna Gunnarsson!

Jag tycker att Sverige ska hålla öppet hur vi vill forma vår säkerhetspolitik och vår försvarspolitik i framtiden. Det är bra att vi inte har några förbehåll. Det finns ingenting i dag som talar för att vi på kort sikt ska ha vare sig kärnvapen eller baser på svenskt territorium, men jag vill klargöra att vi för vårt lands räkning ska fatta de säkerhetspolitiska beslut som är nödvändiga för att trygga Sverige och Sveriges befolkning i varje givet läge. Därför är det klokt att vi håller öppet och är redo att fatta beslut och göra analyser framåt i takt med utvecklingen.

Jag tror att det vore olyckligt att bestämt låsa sig vid en princip som ska gälla för lång tid; vi ser ju hur Norge agerar väldigt pragmatiskt i sitt medlemskap i Nato, och det är ett förhållningssätt som jag tycker att även Sverige bör anamma. Därför vill jag från Liberalernas sida säga att vi inte stänger dörren för att på sikt ha baser i Sverige. Det betyder inte att Sverige kommer att ha det i närtid, och det ser jag inte heller behov av nu.

(Applåder)

Anf. 51 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Det är väldigt intressant. Jag håller helt och hållet med ledamoten Starbrink om att vi i Sverige ska fatta våra egna beslut för att trygga vårt eget land. Det är ju därför vi i Vänsterpartiet säger nej till ett Natomedlemskap - för att vi vill att Sverige ska kunna fatta sina egna säkerhetspolitiska beslut utan påverkan från andra länder.

Jag vill dock ändå hålla fast lite vid detta. När är "på sikt"? Vad kan ledamoten Starbrink tänka sig? Är det amerikanska eller kanske franska militärbaser på svensk mark - eller turkiska? Är det något område som ledamoten tänker att man skulle vilja ha utländska soldater på? Hur tänker man sig att det ska fungera rent juridiskt?

Anf. 52 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Tack för frågan, Hanna Gunnarsson! Om jag hade en kristallkula och kunde se in i framtiden skulle jag ge dig glasklara svar.

Det är klart att vi i Sverige ska göra allt för vårt lands säkerhet, och kommer det till exempel en stor hotbild riktad mot Gotland är jag tacksam om Nato finns där, med allierade från olika länder, och bidrar till försvaret av Sverige. För mig är det inte kontroversiellt. För mig vore det kontroversiellt att säga att vi vad som än händer absolut inte ska ta hjälp av våra allierade med några baser i Sverige. Det tycker jag vore helt omoraliskt, och det är ingenting jag vill stå för.

Däremot är vi ju inte där i dag att vi måste bejaka tanken på att på kort sikt ha Natobaser här, men när det skorpar till sig ordentligt - eller om, för vi hoppas ju att det aldrig sker - är jag tacksam om Nato vill vara med och bidra till vår säkerhet.

(Applåder)

Anf. 53 Utrikesminister Tobias Billström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vi har på nytt ett stort krig i Europa som i grunden påverkar säkerheten även i Sveriges närområde.

Ett medlemskap i Nato är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet och solidariskt bidra till att stärka hela det euroatlantiska områdets säkerhet. Att riksdagen i dag ska besluta om godkännande av Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget är en historisk händelse. Det är ett av de viktigaste säkerhetspolitiska besluten någonsin för vårt land.

Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga aggression mot Ukraina påminner oss om att fred och frihet inte kan tas för givet. Rysslands brutala krigföring är inte bara en attack mot Ukrainas suveränitet utan visar även på ett gränslöst förakt för folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Putin har valt ut de fria demokratierna till sin fiende för att vi står för det han vill montera ned, alltså det öppna samhället.

Givet det nya säkerhetspolitiska läget lägger regeringen också om kursen i den samlade utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Det är en styrka att sex av åtta partier i denna kammare står bakom ansökan om ett svenskt Natomedlemskap. Det starka stödet i riksdagen och folkopinionen för Sveriges ansökan är viktigt.

Natomedlemskapet innebär en ny svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk identitet. Vi blir en allierad och en del av Natos kollektiva försvar, vars kärna utgörs av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5. Detta innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige kommer att ses som ett angrepp mot samtliga Natoländer. De andra Natoländerna kommer då att ha en skyldighet att bistå Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga, inklusive militära medel. På motsvarande sätt kommer Sverige att ha en skyldighet att betrakta ett väpnat angrepp mot ett annat Natoland som ett angrepp mot Sverige.

Som Natomedlem kommer Sverige att uppfylla sina åtaganden enligt det nordatlantiska fördraget och gentemot samtliga övriga allierade. Ett svenskt Natomedlemskap bidrar till att stärka säkerheten i vårt närområde. Samtidigt kommer vi att ha ett så kallat 360-gradersperspektiv på vårt medlemskap. Sverige har unika förmågor att bidra med på områden som cyber, ny teknik och rymden. Sverige kommer att vara en allierad att lita på.

Herr talman! Protokollet avseende Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget undertecknades av samtliga Natoländer i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. Sverige fick då tillsammans med Finland status som inbjudet land, invitee, till Nato.

Nu pågår en gradvis integrering i Natos politiska och militära strukturer. Som inbjudet land deltar Sverige i närapå alla delar av Natos verksamhet. För att Sverige och Finland ska kunna bli fullvärdiga medlemmar krävs att alla Natoländer ratificerar våra anslutningsprotokoll. Ratificeringsprocessen har gått mycket snabbt - av 30 länder återstår nu bara Ungern och Turkiet.

Sverige och Finland ansökte om medlemskap samtidigt. Den finska riksdagen godkände den 1 mars Finlands anslutning till Nato, och Finland väntas i närtid slutföra sin nationella process inför anslutningen. Det är angeläget att vi båda snabbt blir medlemmar. Dagens beslut om riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget innebär att vi kommer att ha vidtagit alla de förberedelser vi förfogar över för att möjliggöra en snabb anslutning till Nato. Så snart alla Natoländer har ratificerat vårt anslutningsprotokoll och vi därefter har deponerat vårt anslutningsinstrument hos USA:s regering blir Sverige fullvärdig medlem i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag ska säga några kortfattade ord om propositionens innehåll.

För det första föreslås i propositionen att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget.

För det andra föreslås att riksdagen godkänner att Sverige tillträder ett statusavtal som reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier, vilket förutsätter en lagändring.

För det tredje föreslås att regeringen bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Också detta kräver en ändring i lagen.

Den första punkten om det nordatlantiska fördraget är tämligen självförklarande.

När det gäller den andra punkten om statusavtalet för Nato, nationella representanter och organisationens internationella personal reglerar detta avtal immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Denna typ av bestämmelser gäller redan i dag för de mellanstatliga organisationer som verkar i Sverige och för ett stort antal andra organisationer som Sverige tillhör, inklusive FN och EU. För att avtalet ska kunna införlivas i svensk rätt krävs en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, varför riksdagens godkännande krävs för att Sverige ska kunna tillträda avtalet.

Detta för mig till den tredje punkten om militära styrkor från Nato. När Sverige blir medlem i Nato är det angeläget att det finns goda förutsättningar för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna ta emot och lämna operativt militärt stöd inom ramen för det nordatlantiska fördraget. Militärt stöd från Nato utgörs framför allt av militära styrkor från enskilda allierade, och sådant stöd innefattar samtidigt stöd från Nato som organisation eftersom allierades styrkor ställs under Natobefäl.

Regeringen har enligt nuvarande lagstiftning möjlighet att begära stöd i form av militära styrkor från enskilda allierade för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige och hindra kränkningar av svenskt territorium. För att förbättra Sveriges förmåga att ta emot militärt stöd bör regeringen ges möjlighet att begära operativt militärt stöd även från Nato som organisation. Detta förutsätter en ändring i lagen om operativt militärt stöd.

Det pågår också för närvarande ett arbete inom Försvarsdepartementet med att se över vissa rättsliga frågor med anledning av ett Natomedlemskap. Översynen rör dels Sveriges anslutning till ett antal avtal som Sverige förväntas tillträda som Natomedlem, dels vilka övriga författningsändringar på försvarsområdet som bör göras med anledning av ett Natomedlemskap. Regeringen kan komma att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Herr talman! Jag vill avsluta med att på nytt understryka att ett medlemskap i Nato innebär en historisk förändring av Sveriges utrikes, säkerhets- och försvarspolitik. Det starka stödet i riksdagen för detta historiska vägval är av stor betydelse för Sverige i detta nya, allvarliga säkerhetspolitiska läge.

(Applåder)

Anf. 54 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Tobias Billström har nu varit utrikesminister i fem månader, och det går inte så bra för honom. Trots stor självsäkerhet i början har han inte lyckats med den huvuduppgift han har fått av statsministern: att ta Sverige in i Nato. Kort och gott sitter han i, ska vi säga smeten, och där sitter han fast.

Till i dag har utrikesministern lagt fram en proposition för riksdagen om att godkänna Sveriges Natomedlemskap. Problemet för regeringen är bara att efter dagens beslut händer ingenting. Som det står i betänkandet: "Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer." Det betyder egentligen den dag som Erdogan och Orbán bestämmer. Det gör att Sverige, oavsett om utrikesministern vill kalla det uppföljning av memorandumet eller något annat, i praktiken sitter i förhandlingar med två av Europas mest auktoritära ledare under det senaste decenniet, som har krympt demokratin i Turkiet och Ungern.

Detta gör att dagens beslut är än mer problematiskt, för i praktiken beslutar riksdagen i dag om att stadfästa Erdogans och Orbáns makt över den svenska Natoprocessen. Det som skulle gå i rekordfart, med 28 godkännanden på tre månader, blev i stället nio månader utan godkännande från de två despoterna.

Erdogan och Orbán är nu de som bestämmer Sveriges tidsplan. Det fanns ingen plan B, C eller D för att bygga Sveriges säkerhet. Den enda plan som nu finns är att ligga på rygg och sprattla och hoppas att de blir nöjda. Frågan är varför regeringen gång på gång ger makt åt Orbán och Erdogan att bestämma över Sverige - över Sveriges lagar, Sveriges utvisningar och Sveriges säkerhet.

Anf. 55 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Apropå Håkan Svennelings observation om hur bra det går för regeringen kan jag säga att vi i dag fattar det största säkerhetspolitiska beslutet på 200 år och gör det med bred enighet i denna kammare. Propositionen ligger på riksdagens bord, vilket den ju aldrig hade gjort om Håkan Svenneling, Jacob Risberg och våra vänner från Socialdemokraterna hade styrt Sverige. De hade naturligtvis aldrig kunnat fatta det här beslutet. Det hade säkert glatt Håkan Svenneling, men för dem som lyssnar på den här debatten kan det vara värt att komma ihåg att det faktum att propositionen ligger på riksdagens bord beror på att vi har en annan regering, där Håkan Svenneling inte utgör en del av underlaget.

Apropå de problem vi står inför när det gäller diskussionerna med de länder som räknades upp kan jag säga att Ungern vid upprepade tillfällen det senaste året har sagt att man avser att ratificera både Sveriges och Finlands ansökningar. Det är vår uppfattning att man också bör göra det. Det finns inget memorandum och inga särskilda överenskommelser med detta land, utan det ungerska parlamentet bör kunna ratificera vårt ställningstagande.

Vad gäller Turkiet fortsätter vi med att uppfylla de åtaganden vi har gjort i det memorandum som ingicks i Madrid förra året. Vi kommer inte att göra vare sig mer eller mindre när det gäller detta, och vi kommer att förlita oss på våra allierade - de 28 medlemsstater som redan i dag har ratificerat Sveriges och Finlands medlemskapsansökningar, gett oss tydliga och klara säkerhetsförsäkringar och dessutom nästan varje dag när vi har haft kontakter med dem har talat om hur mycket de välkomnar oss in i organisationen. Att veta att dessa stater står på vår sida är det starkaste stödet, och det uppväger mer än väl de problem vi just nu har i ratifikationsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 56 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Även om utrikesministern är nöjd med att kunna lägga en proposition på riksdagens bord har ju dagens beslut ingen som helst effekt. Det är fortfarande Erdogan och Orbán som bestämmer tidsplanen för Sveriges Natoansökan. Det är väl bra att utrikesministern har insett att det är vännernas tryck snarare än egna eftergifter som behövs för att få något slags tryck mot Erdogan och Orbán, men det hjälper inte heller när det fortfarande är de som har makten.

Problemet är att utrikesministern hela tiden sätter oss i positioner där han stärker deras makt ytterligare. Nu har vi hört uttalanden om att han lovar att Sverige kommer att vara med före Vilniusmötet - han är absolut säker på det. Det gör att vi bara ännu mer förstärker deras möjligheter att schackra och söndra mellan Finlands och Sveriges ansökningar. Ungern säger nu ja till Finland men ingenting om Sverige.

Jag är helt övertygad om att de en dag kommer att säga ja, men de vill ju ha någon vinst på vägen. För Turkiet handlar det om att tysta Sveriges röst för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter. För Ungern handlar det om att få EU-pengar som Sverige har lyckats stoppa genom att införa en princip om konditionalitet. Nu vill man ha med sig Sverige som en allierad för att få andra EU-länder att i stället säga ja.

Jag tror, herr talman, att det är dags för Sveriges riksdagsledamöter och svenska folket att spänna fast säkerhetsbältet. I juni kommer vi nämligen att ha en utrikesminister som behöver fortsätta med sin eftergiftspolitik för att få Orbán och Erdogan med sig, om han ska vara absolut säker på att Sverige blir Natomedlem före mötet i Vilnius.

Anf. 57 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag tycker inte att det finns så mycket mer att säga i denna diskussion än det jag nyss sa. Vi står på en säker grund när det gäller det memorandum vi har överenskommit med Turkiet. Vi vet vilka åtaganden vi har att göra, och vi har uppfyllt dem till punkt och pricka. Vi tänker som sagt inte göra vare sig mer eller mindre än så.

Som jag sa tidigare är det notabelt att Håkan Svennelings omsorg om den här processen är så stor. Det är, som jag sa i den utrikespolitiska debatten, rörande vilken oro Vänsterpartiet känner inför denna fråga. Men man behöver bara gå till de sju reservationer som finns i utrikesutskottets betänkande för att förstå att om Vänsterpartiet hade utgjort en del av regeringsunderlaget hade det aldrig någonsin kunnat bli något Natointräde för Sveriges vidkommande. Det är ett faktum. Magdalena Andersson hade haft Håkan Svenneling på ena axeln och Jacob Risberg på den andra - Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är tur att det inte är på det viset.

(Applåder)

Anf. 58 Lotta Johnsson Fornarve (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Tack för anförandet, ministern!

Sverige har en gång i tiden varit ett land som stått upp för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning och gått i spetsen för kärnvapennedrustningen. Nu vill regeringen föra in oss i en kärnvapenallians.

Kärnvapen är det mest destruktiva massförstörelsevapen som mänskligheten uppfunnit. Det internationella samfundet har hittills varken lyckats stoppa spridningen eller få kärnvapenstaterna att avväpnas. I stället investeras miljarder i modernisering och utveckling av kärnvapen.

FN-konventionen om förbud mot kärnvapen trädde i kraft 2021. Konventionen förbjuder planering, finansiering, tillverkning och besittning av kärnvapen samt att hota med att använda dem. Inga kärnvapenstater har hittills ratificerat konventionen, men syftet med konventionen är att sätta press på kärnvapenstaterna att tillsammans mötas i förhandlingar om nedrustning.

Att fler kärnvapen sprids ut över världen, även här hos oss, gör varken Sverige eller vår region säkrare. Om Sverige vill fortsätta att vara en röst för nedrustning måste vi tydligt markera att Sverige inte tillåter kärnvapen på svenskt territorium, varken i freds- eller i krigstid. Det mest effektiva sättet är att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Borde inte Sverige ansluta sig till FN-konventionen om förbud mot kärnvapen och föregå med gott exempel?

Anf. 59 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Nej, det borde vi inte göra. Kärnvapen utgör den yttersta delen av Natos avskräckningsdoktrin. Så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en kärnvapenallians. Men denna allians har samtidigt även ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. Nato har också i sin kärnvapendoktrin konstaterat att omständigheterna där kärnvapenanvändning kan behöva beaktas är mycket avlägsna.

Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve talade om "en gång i världen". Jag vill gärna poängtera att Sveriges engagemang för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen kvarstår oavsett ett medlemskap i Nato. Sverige kommer fortsatt att framhålla behovet av att fullgöra alla skyldigheter enligt fördraget om icke-spridning av kärnvapen, Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons, NPT, inklusive åtaganden vid tidigare översynskonferenser, liksom behovet av konkreta framsteg på vägen mot slutmålet om ett totalt avskaffande av kärnvapen.

Nato som organisation har, som sagt, detta uttalade mål. Jag ser inga som helst konflikter mellan vårt Natomedlemskap och att ha dessa ambitioner. Det är också värt att komma ihåg att vi är omgivna av länder, inte minst våra vänner Danmark och Norge, som trots att de varit medlemmar i Nato inte heller har haft några som helst problem med att stå upp för dessa åsikter i internationella sammanhang.

(Applåder)

Anf. 60 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är en illusion att tro att kärnvapen gör oss säkrare. Kärnvapen är inte ett skydd mot internationella konflikter och krig. Den här övertron på att använda kärnvapen i avskräckande syfte är verkligen inte en bra idé.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det finns inga juridiska hinder för Natoländer att vägra delta i Natos kärnvapenaktiviteter. Sverige skulle till exempel kunna skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen även om Nato i dag är starkt kritiskt till avtalet. En svensk anslutning till kärnvapenförbudet skulle innebära att Sverige inte behöver delta i Natos gemensamma kärnvapenaktiviteter samt ett förbud mot utplacering av kärnvapen på svensk mark. Det skulle också kunna innebära att fler Natoländer vågade ansluta sig, till exempel våra nordiska grannländer.

Syftet med konventionen är ju att sätta press på kärnvapenländerna att dra igång en verklig kärnvapennedrustning. Det behöver verkligen världen i det läge där vi befinner oss i dag.

Jag beklagar verkligen djupt att utrikesministern inte delar uppfattningen att Sverige bör skriva på FN:s kärnvapenförbud. Sverige har dock hittills ändå deltagit som observatör i konventionen, och jag hoppas verkligen att åtminstone detta kan kvarstå. Det skulle ändå vara ett litet steg på rätt väg mot ett kärnvapenförbud.

Anf. 61 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Sverige kommer som jag sa att fortsätta sitt arbete inom kärnvapennedrustningen inom ramen för icke-spridningsfördraget, NPT, som utgör hörnstenen i det globala nedrustnings- och icke-spridningsarbetet. Det är det enda avtal där de fem erkända kärnvapenstaterna har åtagit sig att göra sig av med sina kärnvapen.

Sverige kommer att vara en engagerad kraft som kommer att verka konstruktivt, både nationellt och som en del av EU. Vi kommer att värna och stärka NPT för att uppnå konkreta framsteg i avtalets samtliga tre pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Som en del i detta arbete kommer vi också att fortsätta driva Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

(Applåder)

Anf. 62 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Först tycker jag att det var onödigt av utrikesministern att spekulera om vad som skulle ha hänt om MP och V hade haft något sorts inflytande över detta. Det var en rent socialdemokratisk regering som lämnade in ansökan om medlemskap i Nato. Statsministern hette då Magdalena Andersson. Det är onödigt att dra upp spekulationer om huruvida någonting annat skulle ha hänt i ett händelseförlopp som inte har inträffat. Jag vill bara meddela utrikesministern den markeringen.

Men det var egentligen inte därför jag begärde ordet. Den 19 mars var det ett inslag i SVT där utrikesministern sa sig vara helt övertygad om att vi blir med i Nato till Vilniusmötet - helt övertygad. Det är en stark bedömning, ett starkt uttalande. Då är frågan: Är det en bedömning, är det en förhoppning eller har utrikesministern information som gör att han kan säga på det här sättet? Den skulle jag i så fall vilja ha redovisad här. Vad finns det för grund för denna tvärsäkra uppfattning?

Anf. 63 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag förstår att Peter Hultqvist möjligen tyckte att det var onödigt. Jag tyckte att det var nödvändigt. Det var nödvändigt att visa vilka åsikter som finns hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet i denna kammare och hur omöjligt det hade varit, under de omständigheter som skulle ha rått om de hade haft inflytande över ett regeringsalternativ där Magdalena Andersson varit statsminister, att få igenom den här propositionen - och inte bara att få igenom den här i kammaren utan också att över huvud taget lägga fram den. En regering måste ju vara enig innan man lägger en proposition på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Hade regeringsunderlaget bestått av de här två partierna hade vi alltså inte kunnat bli medlemmar i Nato. Det är viktigt att redogöra för detta och att det kommer in i riksdagens protokoll.

När det sedan gäller frågan om min bedömning grundar jag den på precis den uppfattning som jag tidigare redogjorde för i mitt replikskifte med Håkan Svenneling. Eftersom vi har 28 av 30 medlemsstater i ryggen, redan är ratificerade av dessa staters parlament, vet att uppbackningen har varit så pass stark och inte minst vet att den amerikanska senaten i rekordfart, i en process som saknar motstycke i Natos historia, har ratificerat den svenska ansökan är det självklart att vi kommer att kunna bli medlemmar till Vilniusmötet. Vi vet att den styrka som vi har i ryggen är så pass påtaglig att det går att göra en sådan bedömning.

Sedan vill jag säga, inom ramen för den här diskussionen, att det starka stöd i processen vi har här i kammaren i dag naturligtvis också är en av anledningarna till att jag känner mig så välgrundad i min uppfattning på det här området. Övriga världen ser att Sverige vill bli medlem i Nato.

Jag har ingen kritik alls, Peter Hultqvist, mot själva inlämnandet av ansökan. Den står vi tvärtom bakom. Vi har också stått bakom det trilaterala memorandum som togs fram, slutförhandlades och blev verklighet i samband med Natos toppmöte i Madrid.

Anf. 64 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det blir nästan lite pinsamt att jag ska behöva säga så här: Det är viktigt att få noterat i protokollet att det var en socialdemokratisk regering under Magdalena Andersson som lämnade in ansökan om svenskt Natomedlemskap. Dock är det nödvändigt att säga det eftersom utrikesministern hänger fast i ett händelseförlopp som inte har existerat och inte heller kommer att existera. Spekulationer av olika slag brukar sällan leda till särskilt mycket mer än just frågetecken efteråt.

Det var en S-regering som lämnade in ansökan. Statsministern hette Magdalena Andersson. Det fanns en bred majoritet i riksdagen. Propositionen hade därför gått igenom. Det är faktaförhållandena.

Jag förstår att svaret jag får, om att det är en fullkomlig övertygelse, bygger på en bedömning av de 28 länderna plus USA. Jag har upplevt allt detta själv och har helt nyligen besökt Washington och fått tydliga markeringar från den kanten om det oerhörda stödet. Men det som också har varit ganska tydligt under processen är Turkiets agerande. Det har svängt från tid till annan, och olika kravbilder har redovisats. Man har också ändrat position utifrån vad som har passat i processen.

Jag noterar svaret och tackar för informationen. Det är väl som man brukar säga i min hemstad: "Vi får se den dagen det är klart." Man tar inte ut saker och ting i förskott. Men vi får hoppas att det blir klart till Vilnius.

Jag ville pressa fram vilken grund det finns för uttalandet. Jag konstaterar att det är en bedömning från utrikesministern och att det inte bygger på någon särskild information eller något mer än det vi har kunnat läsa i medierna.

Anf. 65 Utrikesminister Tobias Billström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Det är ingen spekulation. Som jag har sagt ett par gånger i detta replikskifte är det ett faktum att om vi hade haft en situation där Miljöpartiet och Vänsterpartiet var stöttepelare till en socialdemokratisk regering ledd av Magdalena Andersson hade inte sagda proposition kunnat läggas på riksdagens bord. Det är ett faktum att det förhåller sig på det viset.

Peter Hultqvist tycker inte att det är roligt att jag berättar det i talarstolen. Men det krävs att vi gör det efter att ha lyssnat på invändningarna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet och förstått innehållet i de sju reservationerna i utskottets betänkande.

Jag är ursprungligen från Malmö, och där är man ödmjuk. Vi har alltså inga särskilda talesätt jag kan hänvisa till. Jag nöjer mig med att konstatera att vi är glada över att det funnits ett så brett samförstånd i frågan. Vi tycker naturligtvis att det är bra att den tidigare regeringen lämnade in vår ansökan så att propositionen nu har kunnat läggas på riksdagens bord. Därvidlag finns det ingen motsättning mellan mig och Peter Hultqvist.

(Applåder)

Anf. 66 Försvarsminister Pål Jonson (M)

Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato är en historisk händelse som kommer att få viktiga säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser. För första gången någonsin kommer Sverige att ingå i ett försvarssamarbete med bindande försvarsgarantier och en gemensam försvarsplanering. Det kommer att bidra till ökad stabilitet och säkerhet i vår del av Europa. Det är helt nödvändigt, herr talman.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har resulterat i ett fundamentalt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde som med all sannolikhet kommer att bestå under lång tid framöver. Ytterst är Ryssland ute efter att skapa en annan säkerhetsarkitektur i Europa baserat på den starkes rätt. Där utgör vissa länder andra länders bakgård, och länder får inte själva avgöra sina säkerhetspolitiska vägval, inklusive om de vill bli medlemmar i EU och Nato.

Allt detta står i strid med grundläggande folkrättsliga regler och principer samt hörnstenarna i den europeiska säkerhetsordningen. Genom sin brutalitet och sin olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion har Ryssland återigen visat att man har en mycket låg tröskel för militär aggression. Men Ryssland har även visat att man är villig att ta mycket stora politiska och militära risker för att nå sina utrikespolitiska målsättningar.

Detta måste vi förhålla oss till. Det är också detta som har legat till grund för att Sverige nu ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Genom medlemskapet blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska plattform. Sveriges djupa partnerskap med Nato har också inneburit att Försvarsmakten har god samverkansförmåga med Nato. Det är en stor fördel när vi nu arbetar hårt med att också militärt integrera Sverige i Nato.

Herr talman! Med svenskt och finskt inträde i Nato förändras också den militärstrategiska situationen i vårt närområde. Sverige kommer som fullvärdig medlem att integreras i Natos försvarsplanering. Det skapar bättre förutsättningar för försvaret av Nordeuropa genom ett sammanhängande Natoterritorium med en mycket tydligare östlig och nordlig flank. Sverige kommer också genom detta att arbeta bland annat för att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med värdlandsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato innebär också nya och bättre förutsättningar för Sverige att fördjupa samarbetet med andra länder. I det viktiga bilaterala samarbetet med USA går vi från att vara nära partner till att vara allierade. Det pågår nu förhandlingar om det som heter Defense Cooperation Agreement. Det kommer också att skapa nya möjligheter för oss att samverka med USA inom fler områden.

Det nordiska försvarssamarbetet blir med ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap också ett djupare försvarssamarbete mellan allierade. De nordiska länderna kommer därigenom att få samma säkerhetsarkitektur i fred, kris och krig. Ländernas samarbete inom ramen för Nordefco får också nya förutsättningar, till exempel vad gäller möjligheterna till gemensam operationsplanering och bättre informationsutbyte.

Inom ramen för Nordefco arbetar nu de nordiska länderna under det svenska ordförandeskapet med att ta fram en ny vision för samarbetet. Vi märker ett stort intresse och stort engagemang från både Danmark och Norge när de ser framför sig att Sverige och Finland kommer att bli fullt ut integrerade i Nato.

Ett Natomedlemskap kommer också att stärka den internationella samverkan när det kommer till totalförsvar och krisberedskap och därigenom bidra till att stärka vår förmåga att hantera icke-militära hot och risker inom samhällsviktiga områden.

Herr talman! Som allierad ställer sig Sverige bakom Natos så kallade 360-gradersperspektiv beträffande de hot, risker och sårbarheter som präglar alliansen. Det innebär också att vi förväntas bidra till försvaret av hela alliansen. Grunden för Natos kollektiva försvar bygger på en kombination av konventionella och nukleära militära förmågor. Som allierad ställer vi oss fullt ut bakom Natos kärnvapendoktrin och strategiska avskräckning.

Vår ambition är att tidigt kunna bidra till Natos gemensamma försvarsplanering. Det kan till exempel handla om att vi med luftstridskrafter bidrar till Natos luftövervakningsinsats över de baltiska länderna, att vi bidrar med markstridskrafter till den militära framskjutna närvaron också i Baltikum eller att vi bidrar med marinstridskrafter inom ramen för Natos stående marina styrkor.

Herr talman! Precis som utrikesministern framhöll pågår nu ett arbete på Försvarsdepartementet med att analysera vilka eventuella författningsförändringar som krävs för svensk anslutning till ett avtal inom Nato som rör militär verksamhet. Det handlar bland annat om avtal om säkerhetsskydd och delning av information. Det sker också en översyn i fråga om andra författningsändringar som bör göras för att ett svenskt Natomedlemskap ska bli så effektivt som möjligt.

Jag vill avsluta med att åter betona vilken historisk förändring ett svenskt Natomedlemskap innebär för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Sverige har under lång tid varit beroende av den säkerhet i Europa som Nato bidrar till. Det har blivit allt tydligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Genom ett fullvärdigt Natomedlemskap ges också bättre förutsättningar att både ta ansvar för och påverka en organisation som är helt avgörande också för vår egen säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 67 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Som invitee, det vill säga inbjudet land, deltar Sverige redan i mängder av arbetsgrupper i Nato. Men om Sverige blir medlem i Nato kommer vi även att ingå i den så kallade Nuclear Planning Group, NPG, som ansvarar för Natos planering för användande av kärnvapen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har föreslagit att Sverige inte ska delta i den arbetsgruppen, då vi blir en del av Natos kärnvapenparaply. Men majoriteten av riksdagen anser att Sverige ska vara med.

Att planera för kärnvapenkrig blir en helt ny dimension i svensk försvarsplanering. Jag undrar därför hur försvarsminister Pål Jonson ser på denna aspekt av Natomedlemskapet och framför allt vad han anser att Sverige ska driva inom ramen för Nuclear Planning Group.

I dag finns inga regler uppsatta för användningen av kärnvapen utan endast att det ska vara ett svar på annan stats användning av kärnvapen. Det gör att Nato kan bli först med att attackera en annan stat med kärnvapen. Ett hinder för det kallas no first use. Det funderar man ju på.

En annan del är Natos övningsverksamhet med kärnvapen, bland annat SNOWCAT. Där skulle Sverige till exempel kunna bidra med konventionellt luftstöd, alltså Jasplan som flyger bredvid vid insatser med kärnvapen. Jag undrar om det är försvarsministerns avsikt att Sverige ska delta i Natos kärnvapenövningar.

Ryssland är den stat i världen som har flest kärnvapen, och tillsammans har Frankrike, Storbritannien och USA ungefär lika många. Just nu sker modernisering och utbyggnad i flera stater samtidigt som flera rustningskontroller, till exempel Startavtalet, har pausats av Ryssland. Hur ser försvarsministern på det?

Andra länder har vid Natos uttalanden om kärnvapen använt sig av fotnoter för att markera sin egen position. Jag undrar om det är något regeringen avser att göra för Sveriges del, särskilt utifrån skrivningarna i riksdagens betänkande i dag.

Anf. 68 Försvarsminister Pål Jonson (M)

Herr talman! Låt mig ge Håkan Svenneling rätt på en punkt. Jag delar hans oro för rustningskontroll i Europa. Det är mycket allvarligt, och i huvudsak är det ett ryskt agerande som ligger till grund för den mycket allvarliga situationen när det kommer till rustningskontroll. Med det sagt vill jag påminna om det utrikesministern sagt om att det står Sverige fritt att som Natoallierad, liksom Nederländerna, Tyskland och Norge, fortsätta arbetet när det kommer till rustningskontroll och nedrustning. Det är viktigt att slå fast i den debatten.

En annan dimension av detta är naturligtvis kopplad till Natos syn på kärnvapen. Jag har försökt vara tydlig med att Sverige också ska stå upp för att Nato består av både konventionell och nukleär avskräckning. Det är kärnan i Natos artikel 5. Jag tycker att Natos förhållningssätt till kärnvapen är rimligt. Så länge andra länder eller aktörer har kärnvapen är man inte villig att avveckla sin kärnvapenförmåga. I grunden handlar det om den risk som uppstår i en situation då man blir utsatt för kärnvapenutpressning.

Det stora problemet med kärnvapen i Europa är det ryska agerandet på det här området. Det finns bara ett land som övar, och framför allt hotar, med kärnvapen, och det är Ryssland. Om Nato inte hade haft både konventionell och nukleär förmåga skulle man mycket väl kunna hamna i en situation där man utsätts för rysk kärnvapenutpressning, och det är jag inte villig att medverka till att Sverige utsätts för. Jag vill därför fråga Håkan Svenneling om han kan redogöra för om han anser att det vore klokt i det här läget att Nato engagerar sig i ensidig kärnvapennedrustning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 69 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag börjar med att konstatera att tidigare i historien när Sverige varit militärt alliansfritt har vi aldrig stått inför det hot om att kärnvapen ska användas mot oss som kommer nu när vi ska ingå i Nato med dess avskräckande kärnvapenförmåga. Det är därför vi från oppositionens sida är så tydliga med att vi skulle vilja se tydligare regler från regeringen för hur man kan vara säker på att det inte finns kärnvapen på svenskt territorium, till exempel genom lagstiftning mot kärnvapen här.

Till skillnad från försvarsministern tror jag att man skulle kunna påbörja ensidig nedrustning av kärnvapen och faktiskt signalera gentemot Ryssland att man vill se avspänning, inte ökad upptrappning. Problemet är att det är väldigt lätt att stämma in i det narrativ som Ryssland redan har. Jag är glad för att regeringen är tydlig med att man tänker fortsätta kämpa för kärnvapennedrustning. Det är ett besked som vi vänsterpartister välkomnar, men varken försvarsministern, utrikesministern eller någon annan har gett några tydliga besked om hur det kommer att ske. Där behöver regeringen nu bli tydligare, särskilt om Sverige blir godkänt som Natomedlem och kommer in i Nuclear Planning Group där kärnvapnen innebär ett helt nytt perspektiv i Sveriges militära strategi. Då får vi helt plötsligt en röst och kan uttrycka vad vi tycker om utvecklingen kring kärnvapnen.

Försvarsministern säger att rustningskontroll är viktigt, och det är positivt. Jag tror att Sverige tillsammans med andra länder skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att påtala vikten av förlängningar av Startavtalet men också att agera när man till exempel från amerikansk sida under Trumps tid sa upp Open Skies-avtalet. Det gjordes med hänvisning till ryskt agerande, men det var fortfarande en uppsägning. Det gör att vi i dag lever i en mycket osäkrare värld där kärnvapen lätt används - framför allt av Ryssland - för att hota Europa.

Anf. 70 Försvarsminister Pål Jonson (M)

Herr talman! Detta har flera dimensioner, men jag ställer inte upp på Håkan Svennelings narrativ att Sverige på grund av att vi inte varit allierade inom Nato inte utsatts för hot om kärnvapen eller kärnvapenövningar. Ryssland har ju inte backat, så jag tror faktiskt inte att det gör någon skillnad i det avseendet om vi blir allierade eller inte, givet att Ryssland enligt uppgift både har övat med kärnvapen och hotat Sverige med kärnvapen. Jag tror att det är en realitet.

När det kommer till graderingen och omfattningen av Sveriges engagemang i Nuclear Planning Group är det alldeles för tidigt att säga något. Dessutom berörs det naturligtvis av försvarssekretess, precis som stora delar av Natos övriga försvarsplanering. Det är ingenting man kan gå in på i detalj, men rustningskontroll och andra regimer har tjänat oss väl. Det gäller både INF- och CFE-avtalen och flera andra konventionella avtal, och det kommer Sverige och den här regeringen att fortsätta arbeta för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 71 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Som jag tidigare sa ska man kanske inte ta ut saker och ting i förskott. Läget är det att vi har en bred majoritet här i riksdagen för att Sverige ska bli medlem i Nato. Alla önskar att det sker så snabbt som möjligt. Jag noterade att försvarsministern i sitt anförande nämnde DCA, Defense Cooperation Agreement, som är ett avtal med USA. Den situation vi nu befinner oss i gör det än mer angeläget att Natointrädet sker så fort som möjligt och att man verkligen försöker vara väldigt aktiv och framåtlutad för att få det till stånd, eftersom det stärker relationen mellan Sverige och USA. Det är viktigt nu.

Vad gäller den nordiska planeringen har det påbörjats ett sådant arbete redan tidigare i form av de avtal Sverige har om Nordkalotten, västkusten och ned mot Öresund. Men det här är en mer omfattande historia, och i Nordefco har det ju diskuterats i många sammanhang och även dragits upp riktlinjer för en mer omfattande planeringsprocess. Vi har utfästelser från Storbritannien om hjälp och stöd i en krissituation, och samma sak från USA. Vi är medlemmar i Joint Expeditionary Force och har också ett HNS-avtal med Nato där Kiruna, Östersund och Göteborg i praktiken blir väldigt viktiga knutpunkter i detta. Vi har luftmissilförsvar som måste arrangeras och marina saker som måste åtgärdas. Dessutom har vi det långtgående avtalet med Finland.

I händelse av att detta med Nato drar ut på tiden, att medlemskapet dröjer, är det ändå så att det här på något sätt måste fyllas upp med ett innehåll som inte gör att det blir ett vakuum. Man måste kunna vidta åtgärder bilateralt och multilateralt och genomföra många av de saker som krävs för att en försvarsplanering över huvud taget ska fungera i Norden. Mina frågor är om sådana åtgärder vidtas och om ministern funderar i den riktningen.

Anf. 72 Försvarsminister Pål Jonson (M)

Herr talman! Tack, Peter Hultqvist, för frågan! Vi har stor nytta av både det svensk-finska och det nordiska försvarssamarbetet på vägen mot vår fulla integration med Nato. Det kommer som sagt att ge oss bättre förutsättningar, från att vi i dag kan ha en koordinerad försvarsplanering med länder som Norge, Danmark, Island, Storbritannien och USA till att vi kan ha en gemensam försvarsplanering. Det nordiska samarbetet kommer att växa sig starkare när vi blir allierade fullt ut med Nato.

En annan dimension av detta är hur ett finskt inträde i Nato före ett svenskt påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet. Jag hade ett möte med min finske kollega Antti Kaikkonen för två dagar sedan, och signalen från Finland är att man vill fortsätta det svensk-finska försvarssamarbetet. Men vi har respekt för att Finland om man skulle hamna i en situation där Sverige långsiktigt står utanför Nato kommer att behöva lägga ännu mer kraft på Natos gemensamma försvarsplanering. Jag uppfattar ändå en signal från Finland om att man vill fortsätta det bilaterala samarbetet.

Den fördel Sverige och Finland har vid vår Natointegration är att vi har en nationell försvarsplanering. Det är inte alla länder i Nato som har jobbat på det sättet. Det svensk-finska försvarssamarbetet gör oss också bättre lämpade i integrationen i Nato. Det försiggår alltså ett arbete på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Låt mig också vara tydlig med att det inte handlar om någon plan B, utan nu har 30 av 30 allierade i Nato sagt att Sverige och Finland ska bli medlemmar. Det är inte fråga om om vi ska bli det utan när vi ska bli det. Den militära integrationen i Nato fortsätter dessutom i högt tempo. Vi har inte minst fått olika kapacitetsmålsättningar och vad vi kan bidra med till Natos gemensamma försvarsplanering.

(Applåder)

Anf. 73 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag utgår precis som alla andra här från att vi ska bli medlemmar i Nato. Sedan finns en realitet i processen då Finland nu uppenbarligen går före. Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hända i Vilnius eller hur lång tid det kommer att ta.

Det finns ju en uppbyggd plattform med ett trettiotal avtal med andra länder i samarbete syftande till interoperabilitet med mera, där den finska relationen är den djupaste. Vi har även en samarbetsplattform med de andra nordiska länderna, USA och Storbritannien. I ett sådant läge blir det naturligt att titta på vad vi gör av denna plattform. I detta ingår att Nato behöver ha transportvägarna på land, och man behöver svenskt luftrum och den marina miljön.

Man kan självklart göra en planering som enbart handlar om Finland, men frågan är vad vi kan göra i det bilaterala och multilaterala arbetet för att klara detta inom vad som är någorlunda logiskt rimligt och klokt. Detta arbete har i praktiken redan påbörjats genom de avtal och planeringsprocesser som existerar.

Frågan är hur vi hanterar situationen. Jag vill nog att ministern tar sig en ordentlig funderare om lite olika utfallsalternativ och att man i regeringen är flexibel när det gäller hur en fördröjd process i Natosammanhang ska hanteras. Det känns lite väl enkelt att säga att vi planerar med Finland men lämnar svenskt luftrum, svenska transportvägar och den svenska marina miljön därhän och tänker eventuellt inte heller på ett bilateralt och multilateralt perspektiv. Det kommer att halta i praktiken och kommer inte att fungera. Det borde finnas ett intresse hos alla att lösa detta.

Anf. 74 Försvarsminister Pål Jonson (M)

Herr talman! Stödet för den svenska ansökan är starkt inom Nato, och det är den på goda grunder. Dels har vi militära förmågor som kan användas för att göra Nato starkare genom att de ställs till förfogande för Natos gemensamma försvarsplanering, dels kan vi bidra med ett strategiskt djup till Nato. Om Sverige blir fullt ut integrerat i Natos gemensamma försvarsplanering kommer det naturligtvis att underlätta försvaret av de baltiska länderna och Finland. Det finns alltså flera skäl till att vi kommer att vara en uppskattad allierad när vi väl blir en fullvärdig medlem.

Låt mig säga ytterligare något beträffande återförsäkringar. Det har vi fått från flera allierade, inte minst från USA som har varit väldigt tydligt med sitt stöd. USA bedriver dessutom ett mycket aktivt övningsmönster i vårt närområde, vilket skickat tydliga signaler till Ryssland. Vi har också fått en signal från Natos generalsekreterare om att Sverige inte kommer att stå ensamt i händelse av en kris eller krig och att det vore otänkbart att Nato inte agerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Avslutningsvis vill jag säga något om den bilaterala relationen med USA, som är väldigt viktig. Genom att vi fick inviteestatus öppnades dörren för oss att kunna påbörja förhandlingarna om Defense Cooperation Agreement. När jag har haft samtal med USA:s försvarsminister Austin har han påmint mig om att bara för att vi ska bli Natomedlemmar ska det inte skymma sikten för det väldigt viktiga bilaterala samarbete som vi kan ha med USA. När vi går från att vara partner till USA till att bli allierade finns det ännu bättre förutsättningar att fördjupa det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA. Det är också mycket viktigt för vår egen säkerhet.

(Applåder)

Anf. 75 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Det är inte konstigt att vi ser ett omfattande intresse för denna riksdagsdebatt. Vi står i begrepp att fatta beslut om det historiska valet att gå med i försvarsalliansen Nato. De som känner mig vet att det är med stolthet jag står här i dag och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Nato är i dag det främsta försvaret för den fria och demokratiska världen. Att vi nu tar detta steg är särskilt viktigt då vi ser en tydlig demokratisk tillbakagång globalt sett, med diverse auktoritära stater som kränker andra länders territoriella integritet med alltifrån militära provokationer till rena attacker.

Det tydligaste exemplet på just detta i vår närhet är som bekant den brutala och hänsynslösa ryska invasionen av Ukraina för 13 månader sedan. Men det är värt att påminna sig om att den ryska imperialismen inte är en ny företeelse, även om det tidigare har framträtt i en lite annorlunda skepnad. Före invasionen av Krim och Donbass i Ukraina 2014 såg vi hur de på olika sätt roffade åt sig andra länders territorier i såväl Transnistrien som Georgien 2008.

Herr talman! Ett Natomedlemskap behövs inte bara för att stärka den fria världens möjligheter i norra Europa utan även för att solidariskt stärka våra närstående vänner i andra delar av världen. I synnerhet ser vi hur Kinas alltmer provokativa retorik, spionage och militära upprustning samt närmandet till Ryssland kan innebära ett reellt hot mot människors fundamentala rätt till frihet, och så även i Sverige. Hand i hand med våra likasinnade kan vi verka för att försvara mänskliga rättigheter och de grundläggande värden som råder i demokratier.

Mot bakgrund av utvecklingen i Arktisregionen och tidigare kinesisk aktivitet i Östersjön finns det goda skäl för oss att beakta samtidens bilaterala relationer utifrån ett säkerhetsperspektiv. Ett Natomedlemskap öppnar nya dörrar för vidareutveckling inom våra nuvarande samarbeten med andra länder. Vi kan i synnerhet se fram emot ett fördjupat nordiskt samarbete när Sverige och Finland får tillgång till precis samma verktyg som Norge och Danmark.

Vidare stärker och förbättrar vårt medlemskap i försvarsalliansen möjligheterna till ytterligare samarbeten med länderna inom brittiskledda Joint Expeditionary Force. Detta är en nyckel till framtidens försvars- och säkerhetspolitik på hela vår kontinent.

Herr talman! Det går inte att debattera denna fråga utan att också lyfta upp de kollektiva ekonomiska fördelarna med Natomedlemskapet. Det innebär nämligen ett helhetsgrepp om försvarsindustrin, och det minskar risken för en utveckling där EU bygger upp en parallell militär struktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Därtill menar jag att Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som kommer att rösta emot denna proposition, är svaret skyldiga om hur ett Sverige utanför Nato ska försvaras vid en eventuell rysk invasion. Dessutom samarbetar möjligen Ryssland då med andra auktoritära och mäktiga länder som saknar respekt för fundamentala värden och internationell rätt.

Båda dessa partier har konsekvent verkat för lägre försvarsutgifter. De har struntat i att satsa på försvaret. Miljöpartiet vill dessutom uttryckligen "att Sverige vid ett Natomedlemskap inte ska ha permanenta Natotrupper på svensk mark". Om vi är medlemmar i Nato, herr talman, är våra egna trupper också Natotrupper. Det går inte att tolka Miljöpartiets yrkande på annat sätt än att de inte bara önskar att vi ska stå ensamma i denna värld utan att vi dessutom bör avskaffa försvaret helt.

Herr talman! Deltagandet i denna allians kommer att förbli grunden i försvaret av Europa. Låt oss nu se fram emot att solidariskt verka för långvarig fred och säkerhet i och bland världens demokratier.

(Applåder)

Anf. 76 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Jag säger som så många andra före mig: Vi står inför ett historiskt beslut. Sverige är på väg att lämna en framgångsrik alliansfri politik för att gå med i en kärnvapenallians, Nato.

Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och våra medborgare. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför, både civila och militära.

Rysslands aggression och illegala invasion av Ukraina är ett allvarligt brott mot folkrätten och måste självklart kraftfullt fördömas. Kriget har inneburit ett stort lidande för det ukrainska folket och orsakat enorm förödelse. Men invasionen har även allvarligt förändrat och försämrat säkerhetsläget i vårt närområde och i Europa.

Vänsterpartiet menar att det bästa sättet att trygga vår säkerhet är att stå fast vid alliansfriheten. Sverige har klarat sig undan krig i 200 år, främst tack vare vår alliansfrihet och kloka diplomati. Det har funnits allvarliga spänningar i vårt närområde vid många tidigare tillfällen, men vi har stått fast vid vår alliansfrihet. Sveriges militära alliansfrihet har med andra ord tjänat oss och vår omvärld väl och har möjlighet att göra det under lång tid framöver.

Alliansfriheten innebär att vi har kunnat fatta självständiga beslut angående vår utrikes- och säkerhetspolitik. Den har dessutom gett oss ett utrikespolitiskt handlingsutrymme som gjort att Sverige kunnat spela en viktig internationell roll för fred och nedrustning när den politiska viljan funnits. Vänsterpartiets uppfattning är att Sverige ska vara fortsatt militärt alliansfritt. Vi säger därför ett tydligt nej till ett svenskt Natomedlemskap.

Den svenska Natoprocessen måste ses som ett stort misslyckande. Trots att regeringen lagt sig platt för despoten Erdogan har man inte lyckats särskilt bra. Tyvärr är det nog bara en tidsfråga innan vi kommer med i Nato, vilket jag djupt beklagar. Men då måste vi göra vårt bästa för att Sverige fortsatt ska stå upp för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sverige har i dag en relativt hård lagstiftning när det gäller vapenexport, men det finns en hel del att vara kritisk mot när det gäller tillämpningen. Nu riskerar vi att urholka lagstiftningen för vapenexport ännu mer genom medlemskapet i Nato.

Vänsterpartiet var drivande i riksdagen 2019 för att få igenom ett exportförbud för vapen till Turkiet på grund av landets folkrättsvidriga invasion i nordöstra Syrien. Då fanns en fullständig politisk enighet om vikten av att agera mot detta folkrättsbrott. Turkiet har upprepade gånger visat att man inte drar sig för att gå in militärt i sina grannländer. Så sent som i november förra året genomförde Turkiet en militäroffensiv mot kurdiska områden i Syrien och Irak, där 89 mål flygbombades under ett dygn.

Ett av de krav Turkiet ställt på Sverige för att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato är just att vapenexporten ska återupptas, och vips exporterar vi återigen vapen till den turkiska regimen utan att något egentligen har förändrats som motiverar detta. Vänsterpartiet anser att Sverige ska stå fast vid att inga svenska vapen ska exporteras till Turkiet.

Ett medlemskap i Nato kan också komma att påverka de så kallade samarbetsavtal som ISP, Inspektionen för strategiska produkter, beviljar. Det kan resultera i att man godkänner nya avtal med länder man vanligtvis inte skulle bevilja export till då en tredje part, oftast USA, vill använda sig av svenska vapen eller svensk materiel.

Det som är allra mest bekymmersamt med Natomedlemskapet är att vi går med i en kärnvapenallians. Nato har kärnvapen som en bärande doktrin och kan även tänka sig att använda dem.

Kärnvapen är det mest destruktiva massförstörelsevapen som mänskligheten uppfunnit. Det internationella samfundet har hitintills varken lyckats stoppa spridningen eller fått kärnvapenstaterna att avväpnas. I stället investeras miljarder i modernisering och utveckling av kärnvapen. Forskning har visat att det saknas beredskap för att hantera konsekvenserna av kärnvapen.

Det är en illusion att kärnvapen gör oss säkrare. Kärnvapen är inte ett skydd mot internationella konflikter och krig. I verkligheten är kärnvapen ett enormt hot mot nordisk och global säkerhet. En enda kärnvapendetonation skulle sannolikt döda hundratusentals civila och skada många fler, och radioaktivt nedfall skulle kunna förorena stora områden i våra länder under oöverskådlig tid.

FN-konventionen om förbud mot kärnvapen trädde i kraft 2021. Konventionen förbjuder planering, finansiering, tillverkning och besittning av kärnvapen samt att hota med dem och att använda dem. Inga kärnvapenstater har hittills ratificerat konventionen. Men syftet med konventionen är att sätta press på kärnvapenstaterna att tillsammans mötas i förhandlingar om nedrustning.

Att fler kärnvapen sprids ut över världen, och även här hos oss, gör varken Sverige eller vår region säkrare. Om Sverige vill fortsätta vara en röst för nedrustning måste vi tydligt markera att Sverige inte tillåter kärnvapen på svenskt territorium vare sig i fredstid eller i krigstid. Det mest effektiva sättet är naturligtvis att gå med i FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

Det finns inte några juridiska hinder för Natoländerna att vägra delta i Natos kärnvapenaktiviteter. Sverige skulle kunna skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen även om Nato i dag är kritiskt till avtalet. En svensk anslutning till kärnvapenförbudet skulle innebära att Sverige inte behöver delta i Natos gemensamma kärnvapenaktiviteter samt ett förbud mot utplacering av kärnvapen på svensk mark. Det skulle också kunna innebära att fler Natoländer vågar ansluta sig, till exempel våra nordiska grannländer. Vänsterpartiet menar att Sverige självklart ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention för att fortsatt tillhöra de länder som tydligast förespråkar en kärnvapenfri värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

För att minska risken för ett kärnvapenkrig i vårt närområde bör Sverige i förhandlingar med andra driva på för en kärnvapenfri zon i vårt närområde. Meningen med kärnvapenfria zoner är att skapa koalitioner av länder som garanterar att de inte har kärnvapen på sitt område och som därmed får garantier av kärnvapenstaterna att dessa inte kommer att attackera de här områdena med kärnvapen.

Vänsterpartiet menar att Sverige bör verka för att Norden ska bli en kärnvapenfri zon. På sikt bör även andra områden inkluderas, såsom Arktis, Östersjön, EU och Europa. Särskilt viktigt är det att inkludera Arktis. Intresset för Arktis har under senare tid ökat avsevärt från stormakternas sida, och Arktis kan inte längre betraktas som ett lågspänningsområde.

Överenskommelser om kärnvapenfria zoner är ett av de allra mest effektiva verktygen mot kärnvapen och mot kärnvapenspridning. Om länder kan vara förvissade om att andra stater inte håller kärnvapen dämpar det viljan att skaffa egna.

Stora delar av världen omfattas redan av kärnvapenfria zoner eller zoner fria från massförstörelsevapen. Det gäller exempelvis Latinamerika, Afrika, Centralasien och Antarktis. I Latinamerika ledde till exempel en överenskommelse om kärnvapenfria zoner till att Brasilien och Argentina avslutade sina kärnvapenprogram. I och med detta har förtroendet och relationerna mellan länderna på kontinenten förbättrats.

Vänsterpartiet har flera förslag för att utveckla det nordiska samarbetet mot samma mål. Sverige bör arbeta för att såväl Norden som Arktis och Östersjön blir kärnvapenfria zoner. Sverige kan, om den politiska viljan finns, vara ett land som trots medlemskapet i Nato blir en stark röst för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning. I den tid vi lever i är en sådan röst viktigare än någonsin.

(Applåder)

Anf. 77 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag lyssnade på Lotta Johnsson Fornarves anförande. Jag saknade perspektivet om fred och frihet i Sverige, i vår närregion och i det land som har drabbats av Rysslands krig. Jag saknade perspektivet om fred i Europa. Vi har ändrade förutsättningar för säkerheten, och då måste också perspektiven ändra sig. Vi måste ju garantera att vi får fortsätta att leva i fred här i den norra regionen av Europa.

Våra grannländer välkomnar att vi också kommer att bli medlemmar Nato. De ser detta som en absolut nödvändighet för att vi ska ha fred också i norra delen av Europa. Det perspektivet saknar jag i Lotta Johnsson Fornarves anförande, fru talman.

Jag kan inte se annat än att den nya säkerhetssituationen som gäller har gått Vänsterpartiet förbi och att man inte är medveten om hur förutsättningarna ser ut. Ett ensamt land i dag är just precis ensamt. Finland kommer nu att få sin ansökan godkänd. Sverige kommer också att få sin ansökan godkänd. Men med det resonemang som finns här hos Vänsterpartiet är jag bekymrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Jag vill ha ett svar från Lotta Johnsson Fornarve, fru talman, om hur Lotta Johnsson Fornarve ser att vi ska kunna garantera fortsatt fred, trygghet, frihet och säkerhet i Sverige och vår omgivning.

(Applåder)

Anf. 78 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för frågorna!

Mitt anförande gick precis ut på att tala om hur vi stärker freden och säkerheten i vårt närområde och i Sverige. Det gör vi genom att se till att vi inte får massförstörelsevapen i Sverige eller i Norden och att vi får en garanti för detta.

Jag talade om vikten av att Sverige går med i FN:s kärnvapenkonvention som förbjuder kärnvapen och att Norden ska bli en kärnvapenfri zon för att garantera att inga kärnvapen riktas mot oss och att inga kärnvapen placeras på svensk mark vare sig i krigs- eller i fredstid. Det är den främsta garantin för fred och säkerhet i vårt närområde.

(Applåder)

Anf. 79 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag hör fortfarande inte ett ord från Lotta Johnsson Fornarve om hur Sverige ska kunna samarbeta med andra länder. Hur ska vi kunna få just den säkerheten? Hur ska vi kunna behålla vår frihet?

Detta är någonting som lyftes upp, om ledamoten kommer ihåg, av Putin för en tid sedan. Vi ska vara en buffertzon. En buffertzon är inte fri. En buffertzon är inte självständig. En buffertzon har inga garantier för fortsatt fred och säkerhet.

Vi har sett att vårt grannland Finland har tagit precis det steg som Sverige också kommer att ta. Detta är någonting som kommer att garantera den trygghet och säkerhet som ledamoten talar om. Jag beklagar att jag inte får ett svar om hur vi ska kunna få en garanterad trygghet och säkerhet och fortsatt fred i vår region. Det är precis detta som det handlar om. Det är precis det hotet som Natomedlemskapet handlar om.

(Applåder)

Anf. 80 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Jag beklagar att Margareta Cederfelt inte uppfattar vad jag säger när jag säger att det största hotet mot freden i dag är kärnvapen. Det gäller att garantera att vi slipper kärnvapen i Sverige och i Norden.

Vi ska jobba för kärnvapennedrustning och för att bli medlemmar i FN-konventionen som förbjuder kärnvapen. Vi ska jobba för att Norden ska bli en kärnvapenfri zon men även Arktis och andra områden. Det är det främsta verktyget för att se till att säkra freden i vårt område.

Sedan är vi övertygade om att alliansfriheten där Sverige självständigt fattar sina beslut om hur vi ska ställa oss i freds, utrikes- och säkerhetspolitiska frågor är en mycket större trygghet för det svenska folket. Vi ska inte vara beroende av länder som Turkiet, Ungern, USA eller något annat land. Vi ska själva stå upp för vår egen säkerhet och utrikespolitik. Det hindrar inte att vi kan samarbeta med andra länder som är demokratier som våra nordiska och baltiska grannländer. Det tror jag också är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det är otroligt viktigt att vi fortsätter att stå upp för kampen mot kärnvapen och för fred och nedrustning även om vi kommer med i Nato. Det hoppas jag verkligen att ledamoten också kan ställa upp på.

(Applåder)

Anf. 81 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Vi lever i en tid med spänningsläge och krig i vårt närområde. Det är en helt annorlunda situation mot vad vi upplevde under väldigt många år.

Den utvecklingen började egentligen, som tidigare har påpekats, med det ryska anfallet mot Georgien 2008. Det fortsatte med annekteringen av Krim 2014.

Då ska man ha klart för sig att innan Krim rådde en rätt så stabil portion naivitet i svensk försvars- och säkerhetspolitik. De som lyfte fram frågan om att Ryssland utgjorde ett hot ansågs många gånger i den allmänna debatten som lite udda personer som kanske led av alltför mycket russofobi.

Vad vi såg på den tiden var en konsekvent uppbyggnad av rysk försvarsförmåga. Man ville inte heller förstå innebörden i Putins tal på Münchenkonferensen där han markerade att Ryssland nu ville ha respekt på ett helt annat sätt än tidigare. Han markerade därmed också öppet den nya politik som skulle prägla hans styre.

Jag minns slutförhandlingen i Försvarsberedningen 2014. Det är viktigt att påminna om den. Vi skulle tala om ekonomin. Dagarna innan vi skulle göra slutförhandlingen hade det i Dagens Nyheter på en helsida presenterats från den dåvarande regeringen ett ekonomiskt tillskott på 5,5 miljarder kronor. Det var framför allt inriktat på olika högteknologiska vapensystem.

Jag lade då fram ett förslag om att vi skulle göra den modesta förstärkningen med 900 miljoner på det anslaget. Det svar jag fick var: Självklart ska du få pengar om vi kan göra upp. Det var 75 miljoner. Det är en spottstyver i sammanhanget. Det blev då inte en ekonomisk uppgörelse.

Det som ändå var bra med Försvarsberedningen var att vi lyckades förändra grunden och inriktningen på svensk försvarsmakt. Den inriktning som var tidigare var mot internationella expeditioner, styrt av en säkerhetspolitisk analys som handlade om en naivitet i synen på framför allt hotet från Ryssland. Den försvann ur bilden.

Det blev en förstärkning av den säkerhetspolitiska analysen av Ryssland, även om det kanske fanns anledning att gå längre än vad som gjordes. Det lade senare grunden för en bredare omläggning av hela den svenska försvarspolitiken som byggde på att vi skulle göra avtal med olika länder.

Vi skulle skapa interoperabilitet och bygga samarbete. Vi skulle göra övningar tillsammans. Vi skulle titta på hur vi kan agera gemensamt i olika typer av krisscenarier. Det genomfördes och var en konsekvent linje under tiden våren 2014 till 2022.

Det var också inledningen på ett bygge av ett nationellt försvar. Jag kan inte för min personliga del se det som rimligt att ha en försvarsmakt som inte i första hand är inriktad på försvaret av det egna landet. Det var ett av de beslut som fattades i försvarsbeslutet 2015 - att lägga om hela försvarspolitiken med inriktning på nationellt försvar. Det var också i konsekvens med detta som vi senare återupptog värnplikten, och i konsekvens med detta ökade försvarsbudgeten med ungefär det dubbla för åren 2015-2025. Det är en historiskt unik stor satsning på över 100 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Tanken var att vi tillsammans med Finland skulle samordna så mycket som möjligt. Det gjorde vi genom att vi skapade planering bortom fredstida förhållanden. Men vi var också överens med den finska sidan om att vi fortsatt har den militära alliansfriheten som plattform för detta. Vi skulle inte vara orsaken till att det byggdes upp ett spänningsläge i vår del av Europa. Det var så resonemanget gick. Det var själva grunden i det.

Vi höjde Sveriges säkerhet genom avtalen, genom ett starkt närmande till USA och Storbritannien och genom en stor aktivitet inom ramen för Natos partnerskap. Vi stärkte också banden i praktiken väldigt mycket med framför allt Norge och senare också Danmark. Det var det vi bedömde som bäst under rådande omständigheter.

Sedan kom situationen som Morgan Johansson redogjorde för med anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022. Det föregicks av ett brev som skickades från den ryska regimen till Europas länder före jul - jag tror att det var den 17 december. Brevet handlade om att man ville ha direkt inflytande över olika länders säkerhetspolitiska val och hur de skulle positionera sig i olika sammanhang. Man ville ha direkt inflytande över vad Sverige och Finland skulle göra och fatta för säkerhetspolitiska val och beslut. Då började det bli tydligt att aggressionen och aggressiviteten började riktas mot en bredare krets.

Samtidigt hade Ryssland under en lång period byggt upp en militär inringning av Ukraina med upp till 140 000 soldater. Amerikanerna och britterna presenterade det här väldigt tydligt i olika meddelanden, och medierna var fulla av att "nu är det risk för anfall nästa vecka; det kan hända då och då och då". Jag tyckte att det var en bra strategi de hade, det vill säga att lägga de här underrättelseuppgifterna på bordet så att allmänheten kunde konstatera det i stort sett hela världen över. Det satte naturligtvis en del käppar i hjulet för ryssarna.

Läget förändrades alltså drastiskt och låg sedan till grund för att vi bestämde oss för att ta det historiska steget att ansöka om medlemskap i Nato.

Det är viktigt att säga att vår inställning till Nato inte varit någon annan än att det i grunden är en sammanslutning av demokratiska länder som till sitt försvar har skapat denna försvarsallians. Att Sverige och Finland stått utanför har väldigt mycket handlat om var vi befinner oss geografiskt och framför allt hur den finska historien varit med landets påtvingade vänskaps- och biståndspakt, som det hette, med Sovjetunionen på den tiden och dess process mot ökad frihet.

Jag tror att den position som Sverige intog under alla de här åren för att skapa den bästa balansen i vår del av världen ändå var den klokaste. Nu gör den ryska aggressionen mot Ukraina, med Rysslands totala avsaknad av respekt för omvärlden och att man dessutom så tydligt går emot internationell lag och rätt och bryter mot FN:s stadgar, att det är nödvändigt att ta det här steget. Men de samarbeten som har byggts upp och de förtroenden som de samarbetena har skapat mellan de olika länderna är väldigt viktigt just nu, och vi har stor nytta av dem i samband med inträdet i Nato. Den plattform som vi byggt under åtta år gör att Sverige har en stark ställning i de här sammanhangen.

Jag får ofta höra från olika internationella samarbetspartner, senast för bara någon vecka sedan, att Sverige är ett land som samarbetar mer effektivt med Nato än en del Natoländer gör. Jag ska inte gå in på ytterligare detaljer, men man ska ha klart för sig att samarbetena som vi byggde har en stor funktion i dag för att skapa trovärdighet inför det som vi nu hoppas ska komma så fort som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det jag sa tidigare i debatten med försvarsministern om de här samarbetenas möjligheter under en övergångsperiod tror jag är viktigt att ha med sig, också för regeringen, i våra bedömningar och hur vi agerar beroende på hur lång tid det tar innan vi kommer in i Nato. Vi ska se till att klara samarbetskonstellationer som skapar maximal säkerhet även under en sådan här övergångsperiod. Vi har visserligen inviteestatus, och vi har säkerhetsförsäkringar från en hel del länder. Men vi har också en plattform som rätt hanterad kan utvecklas rätt rejält både bilateralt och multilateralt och på det sättet minska fördröjningseffekten i ett medlemskap. Det ska man ha med sig när man betraktar hur vi agerar i den situation vi nu befinner oss i.

Det är inget roligt läge vi i dag är i. Det talas nu om freden, men man ska ha klart för sig att det vi är i är kriget. Kriget pågår varje dag, och de som står vid fronten slåss för hela Europa. De dör för hela Europa.

Sverige levererar vapen i det här kriget. Vi måste förstå också djupet i det ställningstagande som vi gjort när vi gör det. Det är första gången som vi agerar på det här sättet sedan Finland blev anfallet av Sovjetunionen och vinterkriget startade. Det är på det viset en historisk tid i många dimensioner som vi lever i, och då ska vi ha klart för oss att vårt ställningstagande är att vi tydligt och klart stöder den ena parten och att vi gör det med mer än uttalanden och proklamationer. Vi gör det genom att tillsammans med de andra länderna i Europa skicka pengar och humanitärt stöd men också vapen och materiel. Det ställningstagande vi har gjort är starkt, tydligt och entydigt. Det kan inte missuppfattas, och man missuppfattar inte det budskapet i Moskva. Man missuppfattar det precis lika lite som man missuppfattar budskapet i dagens beslut om att vi vill gå med i Nato så fort som möjligt.

Vi ställer oss bakom propositionen. För min del har väl det som behöver redovisas från vår sida i den här debatten redovisats nu, både från Morgan Johansson och från mig, så nu är det klart.

(Applåder)

Anf. 82 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Peter Hultqvist var försvarsminister under åtta år. En del har pekat på Vänsterpartiets inflytande, men då ska man ha klart för sig att den omläggning som Hultqvist redogjorde för skedde med stöd av just Vänsterpartiet.

Under Hultqvists tid som försvarsminister gick Sverige närmare Nato än någon gång tidigare i historien. Som vi hört slöts avtal efter avtal med andra länder för att skapa så kallade tröskeleffekter vid ett eventuellt anfall på Sverige. Det kallades Hultqvistdoktrinen.

Vänsterpartiet kritiserade Hultqvist många gånger för att närma sig Nato och i praktiken göra Sverige till en Nato light-medlem. Detta avvisade han såklart i sin bullriga ton. Det gick så långt att Vänsterpartiet och Moderaterna gjorde upp och krävde att den dåvarande försvarsministern skulle redovisa alla de avtal han ingått i en skrivelse. Efter mycket stånk och stön fick riksdagen till slut en skrivelse om internationella försvarssamarbeten där avtalen redovisades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

På partikongressen i november 2021 dundrade Hultqvist att Sverige aldrig skulle gå med i Nato så länge han var försvarsminister. Men när Peter Hultqvist svängde om Natomedlemskapet den 11 april 2022 klockan 08:15 i Försvarsdepartementets bunker gällde inte det längre.

Om det är då eller i dag som ska stå i dödsrunan för Hultqvistdoktrinen kan de lärda diskutera. Men faktum kvarstår att Vänsterpartiets kritik stämde. Doktrinens inriktning gjorde de facto att skillnaden mellan Sveriges säkerhetspolitiska linje och ett Natomedlemskap blev så liten att till och med ett parti som på sin kongress var enigt om att inte gå med i Nato ändrade sig och valde Natomedlemskapet. Det blev helt enkelt för svårt för Socialdemokraterna att argumentera för vad skillnaderna var mellan Nato light och Natomedlem.

Hultqvistdoktrinen är död. Över 200 år av militär alliansfrihet tog därigenom slut. Hultqvists idé om att bygga säkerhet tillsammans med andra är i grunden inte fel, men till slut ges även det egna handlingsutrymmet upp. I dag lämnar vi Nato light till förmån för Nato.

Anf. 83 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag ska inte gå in och recensera hur jag ser på Vänsterpartiets, det tidigare kommunistpartiets, historia och göranden och låtanden och eventuella lik i garderober. Jag ska inte heller påminna om vad Ny Dag och andra sådana tidningar har skrivit om olika skeden i olika krigssituationer.

Jag upplevde inte Vänsterpartiet som särskilt aktivt när det gällde att vilja vara med och lägga om någon försvarspolitik. Det kom efter hand när man jobbade i Försvarsberedningen och det framstod som politiskt omöjligt att vidhålla gamla vänsterpartistiska uppfattningar.

Jag skäms inte ett dugg för våra närmanden till olika länder och till Nato. Jag tyckte att vi hade stöd för att på bredden och djupet utnyttja alla dimensioner i de möjligheter som fanns att skapa samarbete för att maximera svensk trygghet.

Den militära förmågan i Sverige var dessutom för låg, så vi var tvungna att kompensera på olika sätt. En del i politiken är att förhålla sig till realiteterna. Man kan inte bara ägna sig åt sådant som är idealism, utan man måste också ägna sig åt realiteterna. Det är denna balans som är hela den samlade utmaningen.

Ibland får man ta konsekvenserna av nya lägen, och sedan får man väl leva med att det ska ironiseras och så vidare. Vi gjorde förändringen att gå från militär alliansfrihet till Natomedlemskap. Du kan väl ägna något år åt att analysera det, Håkan Svenneling, och att driva med mig som person. Men det hjälper inte. Kriget i Ukraina kräver att man orkar med att göra en förändring. Det kräver det, och det måste man kunna göra som person, det måste man kunna göra som parti och det måste man kunna göra som nation. Så är det i politiken.

Om man sedan vill leva i en alternativ värld återstår det för de personer som vill att göra det.

(Applåder)

Anf. 84 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Vi kan hålla på och backa hur mycket vi vill i historien; jag är mest intresserad av att diskutera de åtta år då Peter Hultqvist var försvarsminister, vad som gällde då och vad som blev slutresultatet av dessa åtta år.

Jag tycker att Hultqvist har fel i beskrivningen av Vänsterpartiet. När Jonas Sjöstedt blev partiledare svängde Vänsterpartiet och var tydligt med att man inte längre såg framför sig att lägga budgetar där man skar i försvaret på det sätt som hade gjorts under en tidigare period.

Jag tycker att den omläggning som gjordes 2015 var viktig utifrån att man slutade att hela tiden bara fokusera på internationella uppdrag och i stället också tittade på nationell säkerhet. Jag tycker att Vänsterpartiet var en del av detta - sedan kan man diskutera engagemangsnivån hos olika partier.

När Socialdemokraterna svängde blev den skrivelse som vi hade tagit fram om internationella försvarssamarbeten rätt bra för Socialdemokraterna. Då kunde ni använda texter om att Sverige inte var så långt borta från Nato, utan ganska nära. Det blev en väldigt typisk socialdemokratisk politisk omsvängning.

Den stora skillnaden nu, mellan den dåvarande Hultqvistdoktrinen och Natomedlemskapet, är Turkiet. Tidigare har det, tycker jag, i Hultqvistdoktrinen åtminstone funnits ett icke-uttalat demokratikriterium om att man bara vill samarbeta med länder som är demokratier. Det var i alla fall den typen av länder som Hultqvist tittade på under sin tid som försvarsminister.

Peter Hultqvist har under sin politiska karriär många gånger kritiserat Turkiet som land och framför allt landets inskränkningar när det gäller den kurdiska minoriteten.

Jag undrar vad du tänker i dag, Peter Hultqvist, om att gå in i en militär allians med en icke-demokrati som Turkiet.

Anf. 85 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Man kan fundera i många stycken på vad det meningsutbyte som vi nu har egentligen syftar till mer än att på något sätt kasta en skugga över våra ställningstaganden.

I grunden handlar det vi gör om att bygga ett maximalt försvar för demokrati och frihet i Europa med den organisation som på den militära sidan ytterst representerar detta.

Olika länder i Nato har lite olika historia och olika struktur. Jag ändrar ingenting i min syn på Turkiet eller i vad jag har sagt genom åren om övergrepp och annat som har skett. Jag tycker att det är sorgligt att höra om HDP eftersom jag känner partiledaren. Jag har träffat honom flera gånger, och jag tycker att det är eländigt att han sitter i fängelse på politiska grunder. Jag ångrar ingenting av vad jag har sagt, och jag tycker inte att det är riktigt relevant att dra in det i sammanhanget.

Vi måste ha ett fortsatt engagemang för demokrati, vi måste ha ett fortsatt engagemang mot kärnvapen och vi måste vara det som Sverige ska vara i de här sammanhangen. Men det hindras inte av ett Natomedlemskap. Norge har haft en väldigt tydlig linje i många olika internationella frågor och har också varit medlare i olika konflikter. Ett Natomedlemskap hindrar alltså inte detta.

Jag har suttit med på mötena med Natos försvarsministrar. Det går, precis som i EU, att där säga vad man tycker om man bestämmer sig för det. Här är det en fråga om vad man bestämmer sig för att göra i ett demokratiskt organ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Att gå med i Nato är att gå med i Nato. Det är inte att gå med i Turkiet. Det är det man måste ha klart för sig. Det är att gå med i en militärallians med suveräna stater som dessutom är mellanstatlig; det ska man komma ihåg. Det krävs att man resonerar sig fram till något gemensamt för att det ska gälla.

När det gäller slutresultatet av de åtta åren är samarbetsavtalen i högsta grad levande och aktuella. Jag är stolt över dem. De är en plattform för det Natomedlemskap som nu blir av. Spekulationer om dödsrunor tycker jag att man kan lämna därhän, för avtalen är levande varje dag i konkret övningsverksamhet och i konkret samarbete mellan ministrar. I konkret mening höjer de den militära förmågan och skapar dessutom större säkerhet.

(Applåder)

Anf. 86 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för anförandet och historiebeskrivningen! Jag tänkte också bli lite historisk och ta upp ett förslag som har många år på nacken: Norden som en kärnvapenfri zon.

Förslaget kom redan på 60-talet. Urho Kekkonen drev det, och Gro Harlem Brundtland, den socialdemokratiska statsministern i Norge, anslöt sig. Även vår egen statsminister Olof Palme ställde sig bakom Norden som en kärnvapenfri zon. Det här var i en tid när kärnvapenupprustningen var som tuffast och när vi befann oss i ett kallt krig.

Överenskommelser om kärnvapenfria zoner är några av de allra mest effektiva verktygen mot kärnvapen och kärnvapenspridning. Om länder kan förvissa sig om att andra stater inte har kärnvapen dämpar det viljan att skaffa egna. Stora delar av världen i dag omfattas redan av kärnvapenfria zoner.

Är det då inte hög tid att verka för att Norden blir en kärnvapenfri zon - för att öka tryggheten och säkerheten både i vårt eget land och i våra grannländer och verkligen se till att vi slipper kärnvapen på vårt territorium både i dag och i morgon? Är inte Socialdemokraterna beredda att kämpa för Norden som en kärnvapenfri zon?

Anf. 87 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Vi ska självklart kämpa för att få bort kärnvapen.

Men jag vill då bara påminna om att Putin nu har pausat det sista gällande avtalet när det gäller kärnvapen. Det här ingår i en strategi där han markerar att Ryssland därmed också hotar med att använda sig av kärnvapensystemet.

Vi har alltså en akut bild där en stor nation hotar med den här typen av vapensystem gentemot en omvärld och med kontinuitet skramlar i de här frågorna. Man kan då bedöma vad som är en rimlig framgångslinje och vad som inte är det i ett läge när Putin pausar det sista fungerande avtalet.

Det kanske vore bra att försöka komma tillbaka till de avtal som nu existerar och som Ryssland har gått ifrån och försöka få ett läge där man kan påbörja detta igen. Men nu har vi ett krig i Europa. Det pågår varenda dag. Intresset för detta från exempelvis Ryssland är totalt minimalt. De skramlar, de hotar och de grejar hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vi ska inte på något vis agera så att vi på något sätt skulle kunna underlätta situationen för Ryssland eller hamna i ett läge där landet skulle gynnas av kravbilder som vi ställer och som de sedan kan utnyttja. Vi kan inte hamna i ett läge av ensidig kärnvapennedrustning.

Hotet kommer från Moskva, precis som det har gjort i så många år och i så många olika sammanhang. Jag har kunnat följa rätt mycket av hur man har hanterat övningsverksamhet och hur man har förflyttat de här sakerna inom ramen för Ryssland. Det är där problemet sitter.

Men hur påverkar man Putin i de här sammanhangen? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på.

Anf. 88 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för svaret! Självklart ser jag hotet från Ryssland, och självklart är jag djupt orolig när Putin går ut och hotar med att använda kärnvapen. Det är naturligtvis någonting som man måste ta på allra största allvar.

Jag vill inte se några kärnvapen, vare sig ryska, amerikanska, engelska eller andra, på svenskt territorium. Risken för att kärnvapen ska användas mot oss blir större om vi har kärnvapen på vårt eget territorium. Därför ökar säkerheten om vi ser till att befästa att vi inte får några kärnvapen på vårt territorium. En väldigt bra grej då är att se till att Norden blir en kärnvapenfri zon och att vi tar initiativ till det och förhandlar med de andra nordiska länderna.

Det var ett bra förslag en gång i tiden, på 80-talet, när vi också hade en kärnvapenrustning. Det fanns hot från både Ryssland och andra. Varför kan vi inte gå tillbaka till det viktiga förslaget, som bland annat drevs väldigt kraftfullt av socialdemokratin på den tiden? Jag tror att det skulle vara en framgångsrik sak att göra.

Anf. 89 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag har under de åtta år jag var i regeringen aldrig konfronterats med en diskussion om att någon vill placera kärnvapen i Sverige. Jag har aldrig hört det. Ibland har jag tagit upp det med andra bara för att det har ställts frågor i Sverige: Finns det några intressen av att placera kärnvapen i exempelvis Norden? Jag har aldrig fått som svar att någon skulle ha velat det. Jag anser att den frågan i praktiken inte är aktuell. Det finns inget intresse av att placera något kärnvapen på svenskt territorium. Jag vet egentligen inte vad den debatten leder till. Vi skapar helt enkelt en bild av något som inte är aktuellt. Det är realiteten i dessa sammanhang.

Det som däremot är viktigt om man vill driva opinion mot kärnvapen är att peka på vad ryssarna håller på med, för de är de enda som pratar om kärnvapen som en utväg när det gäller att agera i en krigssituation. Nato håller inte på så, utan det är ryssarna som pysslar med det.

Vad man gör i olika tider i historien är ju relaterat till hur det strategiska förhållandet ser ut just då. Därför kan man inte bara jämföra och säga: Vi gjorde på ett visst sätt på 70-talet, och nu ska vi göra likadant. Saker och ting förändras. På den tiden hade vi inte något krig på det sätt som vi nu har i Ukraina. Ukraina existerar som en realitet nu, och det styr hela det säkerhetspolitiska förhållandet.

Okej, vi är med när det gäller att försöka återkomma till en kärnvapennedrustning. Ett bra steg vore att man skulle försöka få dem att gå in i de avtal som de nu har gått ur. Men glöm inte att det inte är läge för särskilt mycket av förhandlingar mellan de olika kärnvapenmakterna i dag! Kriget är en realitet, och Putins inställning har vi redogjort för här i dag.

Anf. 90 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! I mångt och mycket kan jag instämma i vad Peter Hultqvist har framfört, inte minst i de senaste replikskiftena. Men jag kommer ändå tillbaka till bilden av naivitet när vi såg Ryssland agera under första årtiondet på detta årtusende.

Där hade Peter Hultqvist en ambition att höja försvarsanslagen, och jag kan erkänna att vi skulle ha lyssnat på det. Men när Peter Hultqvist sedan fick ministeruppdraget var det inte han som gick i bräschen för att höja anslag, utan det var ständiga förhandlingar för att höja anslagen till försvaret. Då hade vi sett Georgienkriget. Vi hade också sett annekteringen av Krim och östra Ukraina 2014. Det var en ny strategisk verklighet som vi borde ha tagit fasta på och förändrat.

Vi drev då frågan om en översyn av våra säkerhetspolitiska vägval och fick igenom detta i den överenskommelse som kom apropå Försvarsberedningen. Bringéus utredning kom till på grund av våra krav. Tyvärr blev den inte mer än en byrålådsvärmare. Vi hade varit bättre rustade att föra diskussionen om vi hade tagit upp den och prövat om alliansfriheten faktiskt höll i den nya världen. Vi hade också kunnat bygga en högre tröskel för Putins agerande när han utvecklade sina tankar under 2021 inför 2022. Varför var inte dåvarande försvarsministern intresserad av att göra mer av detta?

Anf. 91 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Eftersom jag var delaktig i dessa förhandlingarna kanske jag har ett minne av hur det var i realiteten. Vi lade fram förslag på ökade anslag som grund för varje sådan här förhandling. Jag har inte varit någon motståndare till ökade anslag. Förhandling är förhandling, och när man sedan har kommit fram till ett förhandlingsresultat står man för det gemensamt och håller inte på och klagar på varandra för hur en eventuell förhandling har gått till eller hur den inte har gått till.

Vi lade i grunden mer pengar varje gång, och vi gjorde gemensamma uppgörelser. Vi fick breda majoriteter som skiftade lite grann från tid till annan, men jag tycker att slutresultaten var bra. Det var inte någon som förringade Georgien och Krim i de förhandlingarna. Det var ju detta som var orsaken till att vi bland annat höjde anslagen och att vi lade om alltihop. Det innebar att vi höjde tröskeln också. Det var det som var själva poängen med alltihop.

Man kan summera detta. Det är 100 procents ökning av budgeten mellan 2014 och 2025. Det är inget dåligt resultat. Det som man också måste ta med i bilden är att det inte bara är fråga om att pumpa in pengar. Den som tar emot pengarna, i detta fall Försvarsmakten, måste också ha en möjlighet att ta emot pengarna så att vi ser ett bra resultat. Det måste alltså vara en balans när det gäller ekonomi, åtgärd och realism i fråga om hur man bygger försvarsförmågan steg för steg. Det tar nämligen tid att bygga försvarsförmåga. Det är ingenting som man gör över en natt.

När det gäller denna del menar jag att det var ett kollektivt pådrivande från olika håll, och det var en stor omläggning som skedde av både säkerhetspolitiken och försvarspolitiken.

Anf. 92 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Ja, det var från olika håll, och det var det som gjorde att försvarsbudgeten höjdes och ökade så som Peter Hultqvist säger. Det var verkligen så att det var förhandlingar där andra partier bidrog till att höja anslagen. Det kanske hjälpte den dåvarande försvarsministern gentemot finansministern vid den tiden, men det var ändå en ambition att försöka höja anslagen. Vi var nöjda med att vi nådde fram. Det gjorde vi på alla punkter förutom just när det gällde frågan om säkerhetspolitiskt vägval. Där nådde vi Bringéus utredning men inget resultat till följd av den. Den frågan var nämligen död, enligt regeringen. Det beklagar jag. Den var död trots att vi såg vad som hände i vårt grannland Ryssland och hur man agerade.

Det är klart att det hade varit en fördel om vi åtminstone hade varit beredda att göra som Finland - det hänvisas ju till Finland. Finland var redan 1995 beredda att införa en Natooption för att hålla den dörren öppen. Men det ansågs vara helt förkastligt av Sverige ända fram till att den dåvarande försvarsministern sa att han bestämde sig för att Nato var vägen, och det var den 11 april, klockan 8.15, som det tidigare har relaterats till.

Det hade varit bättre om vi hade gjort som Finland tidigare och gjort gemensam sak, inte bara om försvarsplanering. Det om försvarsplanering var bra, och vi är överens om den delen. Men jag tänker också på Natooptionen, som Finland hade. Det hade varit bättre om man hade varit beredd att diskutera vår säkerhetspolitiska linje tidigare, för då hade vi haft en bättre beredskap för de ställningstaganden som vi senare gjorde.

Anf. 93 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Då har vi klarat ut att det var en bred majoritet i riksdagen som tillsammans stod för den hundraprocentiga ökningen och att det var ett givande och tagande från olika partier i detta. Nu behöver man inte försöka ta åt sig äran och säga att den ena var bättre än den andra. Gör man en överenskommelse står man för den gemensamt.

Men jag vill också säga en gång till att vi lade förstärkningspengar när vi inledde varenda sådan här förhandling, och sedan byggde vi på efter hand. Jag är glad över att ha varit en del av den viktiga utvecklingen.

Sedan gäller det säkerhetspolitiken och vad som har varit dött och inte dött. Det var faktiskt kriget i Ukraina, det ryska anfallet, som utlöste att Finland blev intresserat av att gå med i Nato. Det var då den stora förändringen skedde i både Sverige och Finland. Innan dess var detta inte en fråga som var väldigt aktuell i Finland heller. Det var den här djupgående förändringen som ledde till att vi tog detta steg. Man ska komma ihåg att det var då alltihop utlöstes, och det var då det förändrades. Jag kommer ihåg Sanna Marins uttalande när hon sa att den 24 februari förändrades allt. Det var hennes analys av läget.

Oavsett kraven på utredningar - och vi gjorde också utredningar - och oavsett hur det såg ut byggde det på en annan typ av situation i hela Europa. Så var det även från Finlands sida i hur de analyserade det hela. Men när kriget var ett faktum gjorde vi den här förändringen, och det är detta som vi i dag ska besluta om.

Anf. 94 Ulf Holm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Mycket har sagts i denna debatt i dag gällande om Sverige ska bli medlem i försvarsalliansen Nato eller inte. Jag och Miljöpartiet har kommit till slutsatsen att nackdelarna överväger och att Sverige därför inte bör bli medlem i Nato.

Vi har dock förvånansvärt lika syn gällande det säkerhetspolitiska läget. Vi tycks alla anse att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt och komplicerat efter Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. Det gäller även de följder detta har fått och fortsatt kommer att få på säkerhetspolitiken både i Sverige, i Europa och på global nivå.

Frågan som delar oss är om det är vettigt eller inte att överge 200 år av svensk alliansfrihet och ta oss in i en militärallians som har kärnvapen. Man kan givetvis ha olika åsikter om dessa 200 år har tjänat Sverige väl. Nu har jag personligen inte erfarenhet av alla dessa 200 år, men under den tid som jag har levt och varit politiskt aktiv anser jag att fördelarna helt klart har övervägt och att det är något som vi kan vara stolta över.

Kalla mig naiv, men jag tycker fortfarande att det bästa för Sverige är att vi fortsatt kan vara militärt alliansfria.

Nu tänker majoriteten här i kammaren i dag att denna politik ska överges. Vi ska inte bara ingå i en militär allians utan en militär allians som har tillgång till kärnvapen - kärnvapen som de flesta av oss avskyr och inser kan förstöra människoliv i oändlighet och stora markområden för lång tid om de används.

Från Miljöpartiets sida vill vi inte skriva under på Natos kärnvapendoktrin, eftersom vi tror att en värld där kärnvapen finns aldrig kan vara en säker värld. Vi hade hellre sett att Sverige förblir alliansfritt och i stället, med tanke på det nya och mycket försämrade säkerhetspolitiska läget, fördjupar vårt arbete med att agera förebyggande för demokrati och fred och för en kärnvapenfri värld som en alliansfri stat.

Sanningen är ju att den svenska traditionen att driva på globalt nedrustningsarbete kraftigt skulle försämras, om än inte utebli, vid ett Natomedlemskap. Vi tror att Sveriges förmåga att vara en självständig och rakryggad röst för mänskliga rättigheter, demokrati, nedrustning och fred kommer att försämras om Sverige blir medlem i Nato.

Det är mot bakgrund av detta också under all kritik att regeringen inte har krävt några som helst garantier gällande bland annat kärnvapen vid ett medlemskap i Nato, vilket både Danmark och Norge har. Miljöpartiet har krävt att Sverige bland annat ska få garantier för att inga kärnvapen förs in på svenskt territorium.

Miljöpartiet vill se ett lagstadgat förbud mot kärnvapen på svensk mark. Det gäller även transport av kärnvapen på svenskt vatten. Garantierna skulle minska hotbilden mot Sverige och ligga i linje med läget för våra grannländer som har liknande regelverk.

Natoprincipen om first use tillåter Natoalliansen att som första aktör i en konflikt använda kärnvapen. Miljöpartiet vill inte att Nato får vara först med att använda kärnvapen.

Jag beklagar djupt att regeringen nu med stöd från Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna prioriterat ned dessa krav på garantier. Det tycks som om det är viktigare för dessa partier att det ska gå snabbt med ett medlemskap i Nato snarare än att se till vad ett medlemskap innebär. I detta svåra säkerhetspolitiska läge tycker jag själv att det hade behövts en djupare debatt i Sverige med chans till reflektion och eftertanke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Jag vill också kommentera frågan gällande insyn och inflytande. Vi har i dagens debatt fått höra att Nato är en politisk organisation, kanske till och med mer än en militär sådan. Nato ska ge oss trygghet i en osäker värld. Frågan är då hur vi, både som medborgare och som folkets främsta företrädare i riksdagen, vid ett eventuellt medlemskap ska kunna få insyn och kunna debattera ställningstaganden i Natofrågor.

Regeringen gör i sin proposition bedömningen att riksdagens insyn och inflytande i kommande Natofrågor är tillräcklig. Från Miljöpartiets sida delar vi inte den synen utan är tvärtom oroade över att den demokratiska insynen kommer att bli starkt begränsad. Dessutom bör regeringen inte lägga sig i riksdagens interna arbetsformer, utan det är riksdagen som måste avgöra om regeringen ger riksdagen tillräckligt mycket insyn och inflytande.

Nu hoppas jag att fru talmannen lyssnar extra noga. Miljöpartiet anser att riksdagsstyrelsen ska få i uppdrag att se över hur riksdagens insyn i Natofrågorna kan tydliggöras och förbättras. Sverige har inte ingått i en militärallians på 200 år, och riksdagsordningen är därför inte framtagen med detta i beaktande.

Vi är väl medvetna om att de militära delarna till stor del lyder under sekretess, men som folkets främsta företrädare måste riksdagen kunna ta del av avgörande skeenden inom Nato och dess verksamhet. Om detta ska ske genom tydligare och utvidgade regler om information eller om ett särskilt Natoutskott eller en Natonämnd ska inrättas bör riksdagsstyrelsen snarast se över. Detta är oerhört viktigt för att säkerställa demokratisk förankring i Sverige.

Fru talman! Oavsett utfallet av dagens omröstning behöver Sverige hjälpa Ukraina mot Rysslands brutala anfallskrig, både militärt och civilt. Därom får inte råda någon som helst tveksamhet. Detta är också något som Miljöpartiet står bakom.

Anf. 95 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Det pågår ett krig i vår omedelbara närhet, ett krig som påverkar Sverige, Europa och resten av världen. Jag kommer precis från en valobservation i Kazakstan och kan konstatera att Kazakstan är oerhört påverkat. Det handlar om inflation, och det handlar om ryssar som flyttar till Kazakstan för att uppleva säkerhet och inte behöva göra militärtjänst. Så här ser det ut i ett stort antal länder.

För vår del innebär kriget en omedelbar fara. Det räcker att lyssna på hur Putin uttrycker sig regelbundet. Ryssland är med i ett antal försvarsorganisationer och militära organisationer - CSTO, Shanghaikooperationen med flera. Sverige är med i EU, och det är jag väldigt tacksam för. Vi är med i OSSE, och vi är med i Europarådet. Vi är med i ett stort antal organisationer, men vi behöver mer. Vi behöver också ett medlemskap i en försvarsorganisation.

Här handlar det om Nato. CSTO och Shanghaikooperationen är ingenting för oss. Vi ska vara med i en demokratisk organisation. Vi ska vara med där det finns länder som delar våra värderingar.

Låt mig säga att av Natos 31 medlemsländer är det 29 stycken som stöder vårt medlemskap. Jag undrar hur ledamoten Ulf Holm ser på Sveriges möjligheter att försvara sig som ett ensamt land som står utanför en försvarsallians, som inte finns med någonstans och som samtidigt delar Baltiska havet med övriga medlemsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det tycker inte jag tyder på ansvarsfullhet när det gäller fortsatt fred, trygghet och säkerhet i vår region.

(Applåder)

Anf. 96 Ulf Holm (MP)

Fru talman! Alla Europas länder är inte med i Nato. Det kan lätt låta som att Sverige är det sista landet i Europa som ska gå med i Nato för att söka skydd i detta mycket svåra säkerhetspolitiska läge.

Miljöpartiet har aldrig varit emot att samarbeta med andra länder eller organisationer. Margareta Cederfelt vet mycket väl att också Miljöpartiet har stått bakom ett närmande till en del samarbete med Nato. Men frågan är, fru talman, om vi tycker att Natomedlemskap är det mest avgörande. Det tycker inte vi i Miljöpartiet. Det som är avgörande är att vi ska ha ett nära samarbete med många, vi ska ha många vänner och vi ska bygga många allianser med andra länder och organisationer. Men vi måste inte gå med i försvarsalliansen Nato. Vi tycker att detta måste begrundas närmare och inte hastas fram plötsligt.

Jag tror att Margareta Cederfelt och jag instämmer i den säkerhetspolitiska analysen. Den är svår och komplicerad, och det pågår ett krig i Europa. Därom är vi helt eniga. Och båda partier har ställt sig bakom att skicka stöd till Ukraina civilt och militärt. Det är viktigt att göra den markeringen, nämligen att vi står helt bakom detta.

Anf. 97 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Låt mig nämna Östersjön, det vill säga Estland, Lettland och Litauen samt Polen - nu snart Finland - Danmark och Norge - alla är med i Nato. Detta är för vår gemensamma säkerhet. Då kan väl ändå inte Ulf Holm mena att vi ska stå utanför ett gemensamt samarbete och säga: Tyvärr, vi vill inte vara med och försvara vår gemensamma säkerhet. Är detta verkligen vad Miljöpartiet vill? Är detta vad ni säger att vi ska göra, det vill säga att vi ska vara helt beroende av andra länder? Det är vad vi kommer att vara om vi inte går med. Det är realiteten. Det kan väl ändå inte vara Miljöpartiets förhållningssätt.

Jag upprepar mig igen: Ukraina vill gå med i Nato. Moldavien vill gå med i Nato. Georgien vill gå med i Nato. Samtliga länder är på olika sätt utsatta för Rysslands aggressivitet, det vill säga Ukraina genom ett aktivt krig, Georgien genom att två delar av landet är ockuperade och Moldavien genom att en del av landet är ockuperad. Detta visar att det finns en vilja hos länder som är utsatta för en reell risk och som anser att samarbete är viktigt. Självklart ska Sverige vara med i en organisation som militärt stöder ett samarbete och kan förhindra och motarbeta att det blir ett krig. Det är just därför Putin har uttalat sig om att vi inte ska gå med i ett Nato utan vara en buffertzon.

Fru talman! Jag har en fråga till Ulf Holm. Ser inte Miljöpartiet den fara som lurar runt hörnet? Hur ska Sverige försvara sig?

(Applåder)

Anf. 98 Ulf Holm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Det är inte så att Miljöpartiet tycker att vi inte ska försvara oss. Det är självklart. Men frågan är hur vi gör det på bästa sätt.

Med all respekt, fru talman, nu kan Margareta Cederfelt inte svara på detta, men i den höga retoriken låter det som att Margareta Cederfelt förbereder sig för krig och tycker att vi ska attackera först. Jag anser att det är farligt.

Miljöpartiet har aldrig sagt nej till att vi kan ha ett samarbete med andra länder och att vi kan bygga allianser i olika frågor. Vi har också varit positiva till att ha ett närmande till Nato och göra olika saker tillsammans. Däremot har vi dragit en linje och sagt att vi inte tycker att Sverige behöver vara medlem. Vi tycker inte att det bästa sättet är att hota med kärnvapen. Den här regeringen har inte heller vidtagit några som helst åtgärder för att säkerställa att kärnvapen inte kommer att föras genom svenska vatten, och så vidare. Det finns inga garantier för hur vi ska hantera ett medlemskap i Nato. Det är olyckligt. Jag skulle önska att vi kunde ha mer diskussioner om detta och vidta de åtgärder vi kan medan tid är.

Miljöpartiet har aldrig sagt nej till att söka samarbete med andra länder och försvara vårt land.

Anf. 99 John E Weinerhall (M)

Fru talman! I dag tar Sveriges riksdag ett historiskt beslut och lägger därmed en tvåhundraårig försvarsdoktrin bakom oss. Den tid då Sverige var alliansfritt i fred och förhöll sig neutralt i krig förändras när vi tar steget in i Nato.

Även om vägen till Natomedlemskap inte är, och inte har varit, spikrak är det min fulla övertygelse att Sverige snart är med i Atlantpakten. Det hade förstås varit mycket bättre om vi hade tagit det fulla steget in i den värdegemenskap som Sverige ändå naturligt hör hemma i tillsammans med andra demokratier mycket tidigare än vad vi nu ser ut att göra. Detta har vi moderater länge arbetat för, men det kom att dröja till dess att ett fullskaligt invasionskrig på vår egen kontinent fick socialdemokratiska partiet att till slut yrvaket vakna till, hastigt ändra sig och ta ställning för ett medlemskap.

Vi ska komma ihåg att för bara ett år sedan, i krigets början, hette det att en Natoansökan skulle demobilisera vår del av Europa. Nu är det annat ljud i skällan från Socialdemokraterna, och jag är mycket glad över att de också har ändrat sig. Jag välkomnar förstås att Socialdemokraterna har vaknat. Nu är det bara Vänsterpartiet, det gamla Moskvatrogna kommunistpartiet, som viftar med terroristflaggor, och Miljöpartiet, sprungen ur fredsrörelsen, som fortsätter att säga nej till att Sverige ska bygga säkerhet med andra likasinnade på militär och säkerhetspolitisk grund. Det viktigaste är, trots allt, att om man vill ha fred måste man vara förberedd för krig. Det förbereder vi oss bäst på tillsammans med andra.

Fru talman! I och med dagens beslut om att ingå i Nato fastslår vi slutgiltigt att Sverige tillhör väst, att vi bygger säkerhet tillsammans med fränder i väst och att vi ömsesidigt ställer upp för varandra när så krävs. Sverige och vårt närområde blir tack vare det kommande Natomedlemskapet tryggare, och Nato blir starkare. Vi har kapaciteter, kunskaper och förmågor att bidra med, och det kan inte råda några tvivel om att det till sist är detta som får alla övriga 30 medlemsländer att ratificera Sveriges ansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Som jag tidigare anfört, fru talman, har den svenska färdvägen till Nato varit kringelkrokig. Just när man har trott att en raka har väntat efter svängen har det lurat nya hinder på vägen. Detta kommer säkerligen både en och två forskningsuppsatser att handla om i framtiden. Även om det från allra första stund har varit vår vilja att den svenska och finska Natoprocessen går hand i hand är det osäkert om vi kommer att ta kvarvarande steg precis samtidigt. Turkiet och Ungern har båda signalerat att de kommer att ratificera Finlands ansökan före Sveriges, men förhoppningen måste vara att både Finland och Sverige är med i Nato i samband med Vilniusmötet.

Det vore mycket olyckligt om Sverige som enda demokratiska Östersjöland lämnas utanför alliansen längre än absolut nödvändigt. Försvarsmakten pekar själv på svårigheterna med en gemensam försvarsplanering och att vi skulle hamna i ett mer utsatt läge. Detta gäller inte minst Gotland.

Det är därför i längden inte bara en fråga om Sveriges säkerhet utan om hela Östersjöregionens säkerhet. Därför, fru talman, hoppas jag att både herr Erdogan i Turkiet och herr Orbán i Ungern tar detta i beaktande och att de båda länderna ser den nytta Sverige skulle göra i Nato. Förtroendet för alliansen och vår gemensamma säkerhet är viktigare än något lands inrikespolitik. Om Natos policy om en öppen dörr till länder som uppfyller villkoren ska betyda något måste den dörren också vara helt öppen.

Fru talman! När Sverige lämnade in sin ansökan till alliansen och alla medlemsländer valde att officiellt bjuda in Sverige fanns några tveksamheter, exempelvis om svensk terroristlagstiftning. Vi får nu en ny terroristlagstiftning på plats, och PKK:s verksamhet ska givetvis beivras. Sverige har uppfyllt sin del av det memorandum som upprättats med Turkiet och Finland, och nu är det dags att öppna den gläntade Natodörren på vid gavel. I det arbetet är jag övertygad om att Sverige har många och stora allierade, inte minst Amerikas förenta stater men även andra tongivande länder som gärna vill ha med oss.

Som tidigare sagts, fru talman, är det här en stor dag. Det är en stor dag för Sverige, och det är en stor dag för mitt parti som länge har drivit frågan och även för mig personligen. Som estlandssvensk med familj tillhörandes en minoritet som blev förtryckta under den ryska ockupationen och sovjetkommunismen, och därför efter nästan 800 år i Estland valde att återvända till Sverige, har det ryska anfallskriget väckt starka känslor.

Med den historien i bagaget är jag också en väldigt stolt moderat, och vi moderater har en stolt historia. Företrädare för andra partier, framför allt från partier till vänster, har stått här i dag och slagit sig för bröstet angående den svenska säkerhetspolitiken och Sverige under kalla kriget och hur detta har varit gynnsamt för Sverige. Det har kommit attacker från Socialdemokraterna mot det gamla kommunistpartiet, som skulle ha skäl att rannsaka sig självt. Alla - eller nästan alla - kan väl vara överens om att det finns sådana skäl.

Vi själva har dock inte så mycket att vara stolta över som land med tanke på den socialdemokratiska doktrin som fick gälla under kalla kriget. Vi har inte alltid stått på rätt sida av historien. Till och med när Sovjetunionen var på väg att upplösas och stod på ruinens brant 1990 stod den dåvarande socialdemokratiske utrikesministern Sten Andersson och förnekade att Estland skulle vara ockuperat. Detta gjorde han i huvudstaden Tallinn - eller Reval, som jag som estlandssvensk skulle säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Samtidigt hade mitt parti företrädare som Gunnar Hökmark, som varje måndag i ur och skur stod på Norrmalmstorg för Baltikums frihet. När unga moderater krävde fria val i Central- och Östeuropa kallade Olof Palme detta för ett återtåg till kalla krigets korstågsmentalitet. Men 1991 fick Sverige äntligen en moderat statsminister i Carl Bildt, och Sverige kunde så bli ett av de första länderna att erkänna Baltikums frihet och självständighet.

Nu, fru talman, sluts cirkeln. Sverige har definitivt valt kurs: att bygga säkerhet och frihet med likasinnade stater. Det svenska stödet för europeisk integrering och utveckling av Östeuropa står stabilt. Jag har fullt förtroende för att den moderatledda regeringen kommer att baxa Sverige in i Nato, och jag är glad över att Sveriges utrikesminister i dag heter Tobias Billström och inte något annat.

(Applåder)

Anf. 100 Björn Söder (SD)

Fru talman! Den 24 februari förra året befann jag mig i Wien på OSSE:s parlamentariska församlings vintermöte. Samma dag nåddes vi av uppgifterna om att Ryssland inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Det uppstod en smått surrealistisk situation under mötet när de ryska företrädarna på fullaste allvar hävdade att Ryssland endast hade inlett en operation i syfte att avnazifiera Ukraina. För alla oss andra stod det omgående klart att Ryssland fullskaligt hade invaderat sitt grannland och satt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel. Världen förändrades över en dag.

Den 24 februari öppnades ett fönster som inte hade varit öppet sedan, skulle jag säga, 1990-talet efter Sovjetunionens fall och som sedan stängdes några år in på detta sekel. Skulle Sverige ha gått med i Nato tidigare skulle det, menar jag, ha skett under 1990-talet eller senast då Sveriges baltiska grannländer gjorde det. Även om ryssarna utfärdade hot, som när den dåvarande ryske presidentens säkerhetspolitiske rådgivare Sergej Rogov 1996 sa att ett försök att få med någon före detta sovjetisk republik i en militärallians som Ryssland inte är en del av utan tvekan skulle ses som hotfullt och vid behov besvaras av militära krafter, visste vi att Ryssland i det skedet inte var kapabelt att spänna musklerna. År 2004 kunde därför de baltiska länderna bli Natomedlemmar.

Men efter det - särskilt efter den ryska invasionen av Georgien 2008 - och före den 24 februari förra året skulle det enligt mig ha varit ett stort felsteg av Sverige att gå med i försvarsalliansen, då hela den geopolitiska balansen i Sveriges del av världen skulle ha ruckats och den säkerhetspolitiska stabilitet som för tillfället fanns i Sveriges omedelbara närområde skulle ha riskerats.

Ryssland kunde under Putins ledning rusta upp betydligt efter Sovjetunionens fall. Även om många av oss i dag är positivt överraskade av Rysslands tillkortakommanden i Ukraina uppvisade man redan genom invasionen av Georgien 2008 och invasionen av östra Ukraina och Krim 2014 att man inte längre respekterade den rådande säkerhetsordningen.

Redan 1999 varnade jag för den ryska utvecklingen. I en SD-publikation skrev jag då att det heller inte kan uteslutas att den politiska ledningen ersätts av rödbruna krafter med politiska ambitioner som hotar vårt närområde eller kanske hela omvärlden. Jag skrev vidare att osäkerheten är stor, att ett nedrustat försvar tar åratal att bygga upp igen och att vi kanske inte har den tiden då det politiska läget förändras samt att vår försäkring heter svenskt försvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I slutet av samma år som jag skrev detta utsågs Putin till tillförordnad president av den då avgående presidenten Boris Jeltsin. Vi vet hur det gick med Rysslands vägval och politiska utveckling därefter; det blev den politiskt rödbruna ledning som jag hade varnat för.

Men inte ens då vaknade partierna i denna kammare. En 23-årig student, som jag då var, kunde alltså göra en bättre omvärldsanalys än dåvarande riksdagsledamöter här inne i kammaren. Här fortsatte man att rusta ned den svenska försvarsförmågan, och någon kallade till och med vårt försvar för ett särintresse.

Tillgången på ordentlig analysförmåga har tyvärr varit en bristvara här i kammaren under väldigt lång tid - alltför lång tid, skulle jag vilja säga. Det finns partier här i riksdagen som under lång tid har talat om ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen. En del av dem kanske i dag säger att de hade rätt hela tiden, för nu går ju Sverige med. Men jag menar att detta är fel av just de anledningar som jag har redogjort för. Vi hörde tidigare Kerstin Lundgren i ett replikskifte med Aron Emilsson antyda just att man hela tiden har haft rätt.

Sedan den 24 februari existerar dock ingen stabilitet, och den geopolitiska balansen är ett minne blott. För mig innebar detta en personlig omprövning efter att jag i många år hade debatterat med olika företrädare här i kammaren om varför det var en dålig idé att Sverige skulle ansluta sig till Nato.

Men när världen och omvärlden förändras måste man vara beredd att ompröva sin politik och sina ställningstaganden. Två dagar efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, den 26 februari, skrev jag så här på Twitter:

Det är nu är dags att överväga en svensk medlemsansökan till Nato tillsammans med Finland. Att stå upp mot 2000-talets Hitler måste vara överordnat allt, och att tydligt visa denna despot att han nu är slut är viktigt. Man kan välja skam eller krig. Den som väljer skam får ändå krig.

Det fanns även personer i mitt eget parti som tyckte att jag gjorde fel när jag gick ut och menade att partiet skulle ompröva sitt ställningstagande. Ganska snart efter detta inledde partiet dock en process för att omvärdera sitt ställningstagande angående ett svenskt Natomedlemskap.

Fru talman! Trots den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina och trots att hela den europeiska säkerhetsordningen hade satts ur spel fanns det någon som vägrade att ompröva sitt ställningstagande. Det var vår dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist. Den 9 mars, alltså nästan två veckor efter invasionen, satt han i SVT:s 30 minuter och förklarade att han inte hade ändrat uppfattning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap.

Det skulle krävas att Sverigedemokraterna förklarade att man ville ha till stånd en omedelbar och gedigen utredning i syfte att se vilka möjligheter som fanns för ett svenskt agerande och vilka konsekvenser en ändrad svensk säkerhetspolitik skulle innebära. Inom ramen för en sådan utredning ville man närmare analysera hur ett Natomedlemskap skulle påverka Sverige gällande allt från försvarsförmåga till utrikespolitiska konsekvenser och se närmare på möjliga reaktioner på ett sådant beslut i omvärlden.

Sverigedemokraterna deklarerade också att det inte skulle uteslutas att det kunde vara viktigt att snabbt kunna fatta beslut om att ställa sig bakom en svensk ansökan om Natomedlemskap och att det i så fall borde ske efter noggranna överväganden, tillsammans med Finland och utifrån att det är nödvändigt för att skydda Sverige mot angrepp. Sedan 2020 har Sverigedemokraterna stått bakom en Natooption just för att ha flexibilitet och visa att man är öppen för en svensk medlemsansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I och med att Sverigedemokraterna ändrade sitt ställningstagande svängde majoriteten här i riksdagen. Socialdemokraterna var under galgen tvingade att acceptera en svensk medlemsansökan om de inte skulle stå i ett hörn tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och vara emot en ny svensk säkerhetspolitisk inriktning.

Jag tycker dock att det är glädjande att Socialdemokraterna till sist svängde och att det nu finns en stabil majoritet i Sveriges riksdag för ett svenskt medlemskap. Vi kan i dag se framåt. Det stundande medlemskapet i Nato ger oss möjligheter att fortsätta och fördjupa vårt försvarssamarbete med Finland och - ännu mer - med Danmark och Norge.

Försvarsmakten och civilförsvaret ska fortsätta sitt gedigna arbete med att förbereda organisationerna för värdlandsstöd samt samverkan och interoperabilitet med andra länders försvarsmakter. Nu kommer det sannolikt att bli så att Finland går före oss in i Nato, men vi står redo strax därefter.

När den ryske säkerhetspolitiska rådgivaren Sergej Rogov 1996 försökte skrämma tidigare sovjetiska republiker från att ansluta sig till Nato förstod han nog inte att det var just Rysslands eget agerande som gjorde att inte bara de valde att gå med i Nato utan nu även Sverige och Finland. Det ligger något i skämtet om att utnämna den ryske diktatorn Vladimir Putin till årets medlemsrekryterare till Nato.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 101 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! I dag debatterar riksdagen det största säkerhetspolitiska beslutet i Sverige på årtionden, nämligen ett medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen, vanligtvis kallat Nato, genom att vi ansluter oss till Washingtonfördraget eller som det också kallas Atlantpakten.

Vänsterpartiet är emot ett svenskt medlemskap i Nato, och vi kommer att rösta nej i dagens omröstning.

Fru talman! Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet att världen inte är så fredlig som vi hade önskat. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett tydligt imperialistiskt land. Det finns därför stora behov av att vi bygger upp vårt eget totalförsvar, och Vänsterpartiet stöder därför de förstärkningar som görs av Sveriges militära och civila försvar.

Men Vänsterpartiet är alltså emot ett svenskt Natomedlemskap. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och dess invånare. Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik, och en av de viktigaste förklaringarna till detta är den militära alliansfriheten.

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik bygger på att vi genom att inte ingå i militära allianser har bättre förutsättningar och möjligheter att skapa trygghet för befolkningen och hålla svenskt territorium utanför krig. Vi har hållit Sverige militärt alliansfritt och bevarat vårt militära självbestämmande just för att vi i ett sådant säkerhetspolitiskt läge vi nu ser ska kunna fatta självständiga beslut som gynnar svensk säkerhet och trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato ökar risken för att Sverige dras in i krig och konflikter vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, i denna kammare, inte på Natos högkvarter i Bryssel, i Washington av USA:s president eller i Ankara av Turkiets president.

Fru talman! Det är på sin plats att i debatten säga några ord om processen fram till ett svenskt medlemskap i Nato. Vi som arbetar med försvars- och utrikespolitik har levt med frågan om Nato ganska länge. När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skedde för lite mer än ett år sedan förändrades debatten i grunden, och inte långt efter lämnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen in en ansökan om Natomedlemskap.

Vänsterpartiet krävde en folkomröstning. Detta krav tyckte vi var helt rimligt med tanke på hur stort ett beslut att lämna alliansfriheten och gå med i en militär allians är och hur vi hanterade de stora besluten att gå med i EU och att inte gå med i EMU. Tyvärr ville inte de andra partierna fråga folket i denna fråga, vilket vi verkligen beklagar. Sådana här stora beslut ska föregås av en folkomröstning även i representativa demokratiska system.

Dessutom är det detta med förhandlingarna med Turkiet. Min partikamrat Håkan Svenneling gick igenom hur både den tidigare och nuvarande regeringen har förhandlat med despoten Erdogan och låtit det svenska Natomedlemskapet bli en del av turkisk inrikespolitik. Samtidigt har tryggheten hos kurder i Sverige har satts på spel när Turkiet har krävt helt orimliga utvisningar och dessutom inskränkningar i svensk yttrandefrihet. Processen som har föregått det svenska Natomedlemskapet kommer att skriva in sig i historieböckerna som något som sköttes väldigt dåligt.

Fru talman! Vänsterpartiet har framför allt två villkor för ett svenskt medlemskap: inga permanenta trupper eller baser på svensk mark och inga kärnvapen på svenskt territorium. Vi är mycket besvikna över att regeringen inte har velat sätta ned foten här. Har Sverige inte tydligt framfört detta inför medlemskapet blir det svårare att säga nej om och när sådana krav riktas till oss från de andra medlemsländerna.

Nato är officiellt en organisation där medlemsländerna har lika mycket makt och fattar beslut tillsammans på ett kollektivt, mellanstatligt sätt. Det låter bra. Varje medlemsstat kan, åtminstone teoretiskt, stoppa beslut.

Men Nato är både en politisk och en militär allians där förhandlingar sker mellan medlemsländerna, och i praktiken vet vi att Nato har en dominerande part: USA. USA:s militära kapacitet är Natos ryggrad. Ett medlemskap i Nato betyder oundvikligen att Sverige överlämnar en stor del av vår säkerhets- och försvarspolitik till USA. Med sin starka roll har USA ett stort inflytande att förmå andra länder att agera i enlighet med USA:s intressen inom organisationen. Vi vet att länder har kunnat kompensera låga försvarsutgifter med att vara lyhörda inför önskemål från de stora länderna i organisationen.

Vi vet också att spänningarna mellan USA och Kina ökar. USA utökar sina militära baser i Sydkinesiska havet samtidigt som Kina har planer på att mångdubbla antalet kärnvapen. Det skapar frågor och farhågor, bland annat om hur Natos ömsesidiga försvarsgarantier fungerar vid ett eventuellt angrepp mot amerikanska baser i Kinas närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Ett medlemskap i Nato kommer att kräva mycket av Försvarsmaktens personal, något som regeringen knappt nämner i sin proposition. Sverige beräknas behöva bidra med cirka 200 officerare till Natos olika staber, vilket är ett stort antal. Även om antalet studenter på officersutbildningen ökar för varje år kommer det att bli en stor utmaning att hitta och placera officerare på Natouppdrag, och det kommer med stor sannolikhet att kännas av inom Försvarsmakten. Den personal som placeras på längre uppdrag utomlands måste ges tillräckligt goda villkor för att placeringen inte ska upplevas som en alltför stor uppoffring för den enskilde och dennes familj. Här har regeringen och Försvarsmakten ett mycket stort ansvar för att se till att detta blir så bra som möjligt.

Fru talman! Slutligen ska jag säga några ord om den framtida förankringen i riksdagen av Sveriges Natopolitik och av vad Sverige kommer att göra i Nato. Regeringen berör i propositionen kraven på förankring i riksdagen och konstaterar att det kan göras på olika sätt men att det enda direkta kravet är information i Utrikesnämnden.

Vänsterpartiet menar att detta inte räcker för att riksdagens partier ska vara informerade om vad som planeras och beslutas inom Nato och om vilka ställningstaganden regeringen tänker ta. Regeringen och riksdagens utskott måste gemensamt hitta ett bra sätt att förankra Natopolitiken i utskotten kontinuerligt, inte bara årligen genom en skrivelse. Det är avgörande för den fortsatta folkliga förankringen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik att regeringen håller oss kontinuerligt uppdaterade om vad som händer i Nato.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2 och 3 och beklagar att vi nu är på väg att lämna vår långa historia av alliansfrihet bakom oss.

(Applåder)

Anf. 102 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Ja, nog lever vi i oroliga tider. Ukrainas territorium är utsatt för krig, men Ukrainas utsatthet började inte den 24 februari 2022. Den började 2014 med den illegala annekteringen av Krim, men också Donetsk och Luhansk. Men låt mig säga när det egentligen började: Det var när ukrainarna samlades på Majdan och uttryckte sin vilja om medlemskap i EU.

Vi kan se hur Ryssland hotar länder, och inte bara hotar utan faktiskt går till attack, när länder uttrycker sin vilja att försvara sig. Vad ska man då göra? Ska man säga "tack, vi avstår" eller säga "vi har vår egen integritet. Vi står självständiga och det ska vi fortsätta att göra." För mig är den här principskillnaden oerhört viktig. Sverige har också blivit utsatt för hot. Det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete för fred, frihet och säkerhet i Sverige och i vår närregion. Jag hoppas att detta är en bild som Hanna Gunnarsson delar.

Men, fru talman, jag vill ställa frågan: Vad ska vi göra för att bevara vår fred, frihet och säkerhet i Sverige och i vår närregion om vi inte ska vara med i den demokratiska organisation som faktiskt finns och som arbetar med fler dimensioner? Demokrati ingår, men det handlar inte bara om demokrati och mänskliga rättigheter, utan det handlar också om en militär allians, och det är det vi behöver för att försvara oss. Jag vill höra hur Hanna Gunnarsson ser på frågan om hur Sverige ska kunna fortsätta att försvara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Anf. 103 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag håller med om allting som ledamoten Cederfelt sa, förutom de sista meningarna om att vi ska gå med i en militär allians. Hela verklighetsbeskrivningen håller vi med om. Ukraina befinner sig i krig, en invasion av en imperialistisk stat. Det är en extremt grundläggande del av Vänsterpartiets syn på världen att imperialistiska stater ska hålla sig på sin kant, tänkte jag säga.

Vi ser runt om i världen att det finns länder och folk som befinner sig under ockupation eller invasion på olika sätt, och det är på alla sätt och vis fruktansvärt. Ett land ska alltid kunna bestämma själv över sin framtid, över sin försvars- och säkerhetspolitik och hur man vill planera sitt land, sin välfärd och sitt skolsystem - allting som man ska kunna bestämma över. Det är det som är så intressant med den här frågan, för det vi säger i Vänsterpartiet är att vi ska fatta alla beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik här, i riksdagen, som ett självständigt och starkt land. Vi ska inte förhandla "capability targets" eller andra grejer med Natoländerna, utan vi ska bestämma här.

Så vad ska vi göra? Det absolut viktigaste är att vi bygger upp vårt totalförsvar. En av de viktiga punkterna som står på min lista och som jag gärna vill prata om är hur vi utsätter vårt land för hot genom ganska mycket privatiseringar och ganska mycket utländskt ägande. Vi diskuterar det i Försvarsberedningen till exempel. Det är framför allt Kinas, men också andra länders, direkta investeringar i Sverige. Det är kollektivtrafik som ägs av kinesiska företag och vindkraft som ägs av kinesiska företag. Det är ett otroligt stort hot mot vårt land, kanske inte ett militärt hot men ett totalförsvarshot.

Anf. 104 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Att Hanna Gunnarsson skulle börja tala om näringsliv och företagande förvånar mig faktiskt. För det här handlar om en militär försvarsorganisation, inte om handel - det är någonting som vi också finns med i, och där har vi EU. EU grundades på att inga länder som samarbetar krigar med varandra. Jag kan prata mycket om EU här, men det ska jag inte göra.

Däremot vill jag säga: Vad har gjorts så här långt för att stoppa Rysslands aggressionskrig mot Ukraina? Jo, Internationella brottmålsdomstolen har nyligen utfärdat en arresteringsorder. EU, USA och Kanada har ekonomiska sanktioner och suspensionsmekanismer för resor. Detta är bra, allt det här behövs, men vi måste också ha en militär samordning. Vi måste ha ett militärt samarbete, och då ska vi naturligtvis samarbeta inom en demokratisk organisation. Nato är en demokratisk organisation.

Och låt mig nämna, fru talman, något som jag inte har hört några argument kring: När till exempel OSSE, som Sverige är med i, utför valobservationer brukar också Natos parlamentariska församling delta när det är ett Natoland som observeras. Detta visar att OSSE, Europarådet och Nato kan samarbeta. Är detta någonting som Hanna Gunnarsson också är emot, eftersom mycket om Nato här nämns som negativt, eller är detta något som Hanna Gunnarsson ser som positivt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Låt mig säga än en gång: Ska vi vara ett ansvarstagande land måste vi samarbeta både när det handlar om vår egen säkerhet och när det gäller andra länders säkerhet, och det är här som Nato kommer in. Jag vill höra Hanna Gunnarssons synpunkter på detta.

Anf. 105 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Väldigt spännande frågor! Återigen håller jag med om nästan allting. Arresteringsordern mot Putin är jätteviktig. Det måste fungera. Jag såg lite rubriker i dag om att det finns länder som kanske inte riktigt håller med om det här. Sanktioner är otroligt viktiga. När det gäller den ryska energin ser vi - kanske inte lika mycket i Sverige som i många andra länder - hur den hållbara energin, att ta bort den ryska gasen och oljan, också är en del i att bygga en fredligare värld. Vi vet ju att klimatförändringen faktiskt påverkar vår säkerhet rent fysiskt.

Vad Natoländerna och Natos parlamentariska församling gör får Natoländerna bestämma själva. Om de tycker att de ska åka på valobservationer får de göra det. Jag har lärt mig att Nato är en försvarsallians, och det kanske inte riktigt har att göra med den här typen av civila uppdrag, men bestämmer man sig för att göra det har man ju rätt att göra det.

Det jag tycker är så viktigt och intressant är det som ledamoten säger om att vi ska ha samordning och samarbete - vi är helt för det. Men det här är en militär allians där vi, trots att den är mellanstatlig, ändå lägger över en del av vår militära planering på andra länder. Det finns en majoritet i denna kammare för att göra det, och det finns i dag - vilket jag beklagar - ett starkt stöd hos befolkningen för detta, och därför kommer vi att göra det.

Samarbete och samordning är vi helt för, men en militär allians är vi emot.

Anf. 106 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag lyssnade på Hanna Gunnarssons anförande. Det var en del hårda ord mot Ryssland och så vidare, men faktum är att Vänsterpartiet inte tycks se vilken problematik det faktiskt handlar om: Det är ju vår tids antifascistiska kamp som vi för nu. I stort sett alla partier i riksdagen är med på det, förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det ryska imperiet är expansionistiskt, fascistiskt, hårt militariserat och djupt odemokratiskt. Och, fru talman, man går tydligt på de länder som inte är medlemmar i Nato. Man slår skoningslöst mot de länder som vill bli medlemmar i EU, vilket Vänsterpartiet aldrig ville, och mot dem som vill välja den västliga vägen, vilket Vänsterpartiet aldrig ville. Man gick in i Georgien 2009 för att omöjliggöra Georgiens vandring västerut politiskt. Man gick in på Krimhalvön och annekterade Krim. Man skapade en frusen konflikt som nu eskalerat med den fullskaliga invasionen i det som heter Donbass - Donetsk och Luhansk - 2014. Man har därefter planerat för att genomföra en statskupp i Moldavien mot den folkvalda Maia Sandu. Man försökte genomföra en statskupp i Montenegro. Man straffade Armenien skoningslöst för att nye premiärministern Nikol Pasjinjan ville ha en annan typ av relation till Ryssland genom att helt enkelt sälja ut Armenien under konflikten med Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach. Man stöder serbiska extremnationalister i Bosnien och i Kosovo. Vi har den fullskaliga invasionen i Ukraina. Man genomför hybridattacker och desinformation mot Sverige och Finland för att stoppa våra anslutningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vänsterpartiet är precis lika hopplösa som Miljöpartiet, fru talman. Ni är så att säga drivna av någon sorts obesprutad välvilja och närmast obotlig naivitet i de här frågorna när det gäller Ryssland.

Anf. 107 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag håller med om allt som ledamoten Fredrik Malm sa, förutom de sista meningarna om hopplösheten.

Det är precis som ledamoten Malm sa en antifascistisk och antiimperialistisk kamp som den ukrainska befolkningen för, för sin egen och sitt lands överlevnad. Det är samma kamp som vi ser på många andra ställen i världen, men den är kanske mer akut och närmare oss. Vi är helt eniga om detta i riksdagen. Vi är eniga om vapenexporten till Ukraina, vi är eniga om fördömandena och vi är eniga om att vi vill arrestera Putin och ställa honom inför rätta för det som har gjorts.

Ett land ska aldrig på något sätt tillåtas att ta över ett annat land. Det är det som är imperialism, och detta står på banderollerna i våra förstamajtåg sedan årtionden. Alla folk har rätt till sin frihet. Alla folk och alla länder ska få fatta sina egna beslut och ha fria, rättvisa och demokratiska val för att kunna göra detta.

Om man vill gå med i Nato ska man göra det, om man har stöd i sin befolkning och sitt parlament för att göra detta. Det är därför vi kanske kommer att göra det någon gång framöver, när Turkiet eventuellt har bestämt sig, och det är därför denna kammare i eftermiddag med stor majoritet kommer att rösta för att gå med i Nato. Det är så en demokrati funkar, även om jag tycker att det är tråkigt därför att jag och mitt parti tycker annorlunda. Samtidigt tycker jag att det är bra att vi har en demokrati som är så stark att vi kan göra detta.

Jag tycker på ett sätt att det är friskt att partier kan ändra sig. Mitt parti har också ändrat sig i ganska stora frågor det senaste året. Det har inte varit lätt, men det är bra att kunna göra det.

Anf. 108 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Ja, det är mycket viktigt att kunna ändra sig. Det är det som skiljer den vise från den envise, som citatet lyder. Det finns dock en punkt där Vänsterpartiet aldrig tycks kunna ändra sig, och det är att Vänsterpartiet aldrig missar en chans att ställa sig på fel sida av historien.

När Sverige införde allmän och lika rösträtt ville dåvarande Vänsterpartiet införa proletariatets diktatur, ungefär. När Hitler och Stalin styckade Polen stod SKP, Vänsterpartiets föregångare, bakom Molotov-Ribbentrop-pakten. Under hela kalla kriget stod Vänsterpartiet på Sovjetunionens sida. När Sverige ansökte om medlemskap i EU gick Vänsterpartiet emot detta. Och när Sverige nu förr eller senare blir medlem i Nato och Atlantpakten är Vänsterpartiet emot.

Vänsterpartiet, fru talman, missar aldrig en chans att ställa sig på fel sida av historien. Det är därför jag tror att Vänsterpartiet inte riktigt förstår allvaret i den situation som nu råder. Det är mycket riktigt, som Hanna Gunnarsson säger, att vi är överens om vapendonationer till Ukraina, men det var vi ju inte vid den första voteringen här. Då var Vänsterpartiet emot och tyckte inte att Sverige ska bidra till att Ukraina kan försvara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Man måste se och förstå den ideologi och expansionism som finns i de ryska imperiedrömmarna. Man vill tillbaka till de gränser som gällde före första världskriget. Detta innebär att man i praktiken heller inte erkänner Finlands självständighet. Finland var ett storfurstendöme i Ryssland på den tiden.

Vi måste förstå att detta inte bara handlar om Ukraina. Kriget i Ukraina kan mycket väl spridas till många andra länder där det ryska stöveltrampet ska in och plåga andra folk, och då behöver vi Nato för att skydda oss.

Anf. 109 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Ledamoten Fredrik Malm missar aldrig en möjlighet att berätta om historien. Det är många som har gjort det i talarstolen här i dag - spännande historielektioner.

Jag tror att alla partier, kanske också alla politiker, ibland fattar beslut som man senare ångrar. Historien dömer oss alltid. Vi ser alltid tillbaka på vad vi har gjort. Vi skriver våra vitböcker och gör upp med vår historia. Det är kanske beslut som ligger långt tillbaka i tiden eller beslut som ligger kortare tillbaka i tiden om vilka regeringar man sätter sig i och vilken politik man lägger fram i olika avtal och sådana grejer.

Men vi måste också se på vad vi behöver göra i dag. Jag är väldigt glad och nöjd över att vara med i ett parti som faktiskt kan ändra sig. Vi fattade ett första beslut om vapenexporten till Ukraina. Sedan ändrade vi oss och fattade ett nytt, andra beslut, och nu är vi framme vid det elfte beslutet, tror jag.

Vi har nu en riksdag som är enig om stödet till Ukraina, som är enig om de ekonomiska besluten och vapenbesluten, som är enig om stödet till den ukrainska befolkningen och som förhoppningsvis kommer att vara enig om behovet av att hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land senare. Det finns mycket att göra framöver utifrån vad den ukrainska befolkningen vill göra.

Här hemma tror jag att vi kan lära oss mycket av det som Ukraina gör nu, på den militära sidan såklart men kanske framför allt på den civila. De har en järnväg och ett postväsen som fungerar även när det är krig. Jag tror att vi behöver se över vårt civila försvar. Vi behöver fundera på hur mycket privatiseringar vi gör och hur lätt det är att styra ett land i väldigt stora kriser. Vi såg pandemin, till exempel. Vi har lärt oss mycket av den, och jag tror att vi kommer att lära oss mycket av hur Ukraina har byggt sitt land och kommer att bygga sitt land framöver, i fred och frihet.

Anf. 110 Katarina Tolgfors (M)

Fru talman! Det är en lång dags färd mot ett säkrare Sverige och ett beslut i Sveriges riksdag om ett svenskt medlemskap i Nato.

Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Sveriges kommande Natomedlemskap garanterar vår säkerhet och låter Sverige bidra till en säkrare värld.

Försvarsalliansen Nato grundades 1949 för att skydda medlemsländerna mot hot från Sovjetunionen och andra potentiella fiender. Efter Rysslands brutala invasion av och illegala krig mot Ukraina är det tydligt att hotet från öst är allvarligare än någonsin.

Som ett av de mest stabila och demokratiska länderna i världen måste vi ta ansvar för att skydda vår säkerhet och bidra till att skydda andra demokratier. Ett medlemskap i Nato skulle inte bara göra oss mer säkra utan också stärka alliansen som helhet. Det skulle vara mycket märkligt, fru talman, om Sverige som enda nordiskt land skulle ställa sig utanför den försvarsgemenskap som alliansen i Nato innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Genom att gå med i Nato kommer vi att ha tillgång till försvarsalliansens resurser och militära styrka, vilket gör att vi kan stärka vår försvarskapacitet och skydda oss mot både rysk aggression och andra globala hot såsom terrorism och cyberattacker.

Vår ansökan om medlemskap i Nato visar att Sverige tar hoten från Ryssland på allvar. Sveriges neutralitet och alliansfrihet har varit en del av vår nationella identitet i över 200 år, men det är inte längre trovärdigt för Sverige att framställa oss som neutrala eller alliansfria när det finns en sådan instabilitet och hotbild i vår region.

Fru talman! Ett Natomedlemskap kommer att ge Sverige tillgång till Natos artikel 5, som är kärnan i alliansens säkerhetsgarantier. Artikel 5 innebär att om en medlem utsätts för en väpnad attack är det en attack på hela alliansen och alla medlemmar förväntas stå upp för varandra. Detta ger oss ökad trygghet och visar att vi också är en del i en större gemenskap.

Att gå med i Nato kommer att göra oss till en viktig spelare i alliansens försvar runt Östersjön. Vår geografiska position gör oss till en nyckelspelare för att bygga ett trovärdigt försvar mot rysk aggression och andra eventuella hot. Vi kommer också att vara en knutpunkt för infrastruktur, logistik och förflyttning av trupp och materiel till Finland, Arktis och de baltiska staterna. Det är en roll som blir alltmer viktig i takt med att isarna i Arktis smälter och Rysslands militära aktivitet i området ökar.

Fru talman! Sverige har en stark tradition av internationellt samarbete och kommer att vara en viktig röst i de diskussioner som pågår inom Nato om framtida säkerhetsutmaningar.

Jag vill också passa på att tacka Försvarsmakten i Sverige och faktiskt också de två partier i riksdagen som har omprövat sin position och sin ståndpunkt när det gäller Nato. Det är bra för Sverige att vi kan få en stark majoritet som om ungefär en timme här i Sveriges riksdag kommer att rösta för ett medlemskap i Nato.

Fru talman! Avslutningsvis: Vi moderater har i decennier pläderat för ett svenskt medlemskap i Nato. Sverige ska bygga sitt eget försvar och bygga det starkare. Men vi ska också bidra till en tryggare och stabilare värld och ett tryggare och stabilare närområde. Nato är den mest effektiva säkerhetsgarantin för Sverige.

(Applåder)

Anf. 111 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka nuvarande och föregående regering för underminering av Sveriges demokrati och alliansfrihet. Ingen i denna sal kan nämligen intyga att denna process har varit informativ, inkluderande eller transparent. Alla vi kan konstatera att i dag bryts 200 år av alliansfrihet. Det är en alliansfrihet som har tjänat oss väl, och där vi har kunnat ha handlingsutrymme att agera utan att behöva delta i konflikter eller krig. Detta handlingsutrymme har gjort att vi har kunnat vara den part som medlar fred och som andra länder förlitar sig på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Jag kan börja med att prata om Arktis och varför Arktis är viktigt. Arktis är hem för 4 miljoner människor, däribland ungefär 40 olika urfolk som inuiter, samer, tjuktjer, inupiater och nentser. Arktis är också hem för många djur, valrossar, isbjörnar och så vidare.

Men Arktis hjälper också till att hålla vår världs klimat i balans. När Arktis havsis smälter accelererar den globala uppvärmningen, eftersom den fungerar som en reflektor som skyddar jorden och skickar tillbaka några av solens strålar ut i rymden. Det hjälper till att hålla en jämnare temperatur på jorden. Temperaturen i Arktis fortsätter att stiga till tre gånger det globala årsgenomsnittet, vilket driver på många förändringar för både djur och natur.

Mest framträdande är att snö och is smälter i ökande takt. Upp till hälften av jordens koldioxidlager finns i Arktis mark. I synnerhet smältningen av permafrost frigör stora mängder växthusgaser i atmosfären, det vill säga koldioxid och metan, som accelererar klimatförändringarna. Detta påverkar både lokala ekosystem och det globala klimatsystemet. Det är oroväckande och borde vara mer alarmerande för oss än vad det är i dag. Arktis är alltså ett område som bör bekymra oss alla.

Eftersom vi vet att Arktis är så viktigt har det varit ett område som vi försöker skydda, ett lågspänningsområde, där vi snarare jobbat för att samverka i andra viktiga frågor än den militära, bland annat i Arktiska rådet. Men i och med att både Ryssland och USA har större geopolitiska och ekonomiska intressen i Arktis har de eskalerat den militära närvaron. Då har det varit viktigt att Sverige har varit alliansfritt, att vi har deltagit aktivt i rådet och att vi har hållit oss borta från de imperialistiska intressena från både Ryssland och USA. Där hade vi möjligheten att vara en neutral part som tryckte på för en annan utveckling i Arktis. Den rösten kommer nu att tystas eftersom vi kommer att vara en del av den militära närvaron i Arktis.

Tyvärr verkar regeringen ta frågan om Nato som ett enkelt beslut. Men sanningen är att i och med en Natoanslutning kommer vi att behöva ställas till svars för de militära operationer som Nato genomför men också för att detta stärker USA:s roll i världens maktspel.

Vi är många som har erfarenhet av eller har levt med konsekvenserna av USA:s geopolitiska intressen. Personligen hade jag helst sett att vi gick bort från stormaktsspelen. Men dagens beslut innebär helt enkelt att vi aktivt bidrar till dem.

Egentligen borde vi vara tydligare med vad vi ser som säkerhet och utveckling. Länge lyfte vi från Vänsterpartiet fram det krympande demokratiska utrymmet i Ryssland och att det kanske inte var bra att fortsätta göra fossila affärer med dem utan att vi behövde stärka de demokratiska krafterna i Ryssland. Men i ett system som prioriterar ekonomin över andra värden fortsätter man att göra affärer utan motkrav gentemot länder som Ryssland. Det är kanske något att tänka på när vi gör affärer med andra diktaturer eller pseudodemokratiska länder.

Jag är i alla fall stolt över att mitt parti aldrig har tvekat i fråga om att bevara Sveriges alliansfrihet, och därför säger vi i dag nej till Nato. Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2 och 3.

Anf. 112 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag har med stort intresse lyssnat på Lorena Delgado Varas anförande, och jag noterade att Arktis upptog en stor del av det. Arktis är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Men låt mig också nämna att Spetsbergen, som ligger nära Sverige, ligger i nordiskt område men också är en del av det internationella vattnet. Där finns Ryssland och Kina. Kanada som har stora delar av sitt territorium i de norra delarna, i de arktiska delarna, gör allt för att försvara sitt territorium och är oerhört oroliga för vad som händer och sker. Och Kanada ser också tyvärr att Ryssland inte medverkar och hur illa det ser ut när det handlar om det arktiska samarbetet.

Så här ser det ut i flera organisationer där Ryssland är med - samarbetet är avbrutet. Detta visar att det är viktigt att demokratiska länder samarbetar och att länder som har en liknande syn ser till att också hjälpas åt att försvara varandra och att inte utsättas för hot och attacker.

Jag kan inte se att det finns någon annan organisation än Nato som kan hjälpa till och försvara andra länder och där vi kan hjälpa till att försvara andra länder. Det är faktiskt det som detta handlar om, ett militärt samarbete.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja se och höra hur Lorena Delgado Varas ser på ett militärt samarbete som kan bidra till att också stärka den arktiska regionen och dess säkerhet. Jag uppfattade att Arktis är viktigt, men jag hörde inte ett dugg om hur det ska gå till att försvara regionen.

Anf. 113 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag har också lyssnat med intresse på ledamoten Margareta Cederfelt när hon har tagit repliker gentemot kamrater. En sak som jag har reagerat på är att det gång på gång lyfts fram att Nato är en demokratisk organisation. Samtidigt vet vi att i Nato finns länder som Polen, Ungern och Turkiet. Det är länder som åtminstone jag inte anser är demokratiska länder i dag.

Vi har också haft väldigt problematiska presidenter i USA, skulle jag vilja säga - och USA har rätt stor makt inom Nato. USA har också ett flertal gånger begärt hjälp av Nato. Vi har exemplet Trump och hur han skötte USA både internt och ute i världen, och vi har även exemplet den krigshetsande Bush, som på sin tid deltog i kriget i Irak.

Jag tänker att det vi behöver jobba med är att stärka de demokratiska länderna och öka det demokratiska utrymmet i världen. Vi behöver samarbeta med olika demokratiska länder, precis som man har gjort hittills, för att inte bara minska den militära närvaron utan också stärka andra värden som behövs i det arktiska området. Det har man faktiskt lyckats med; man har stärkt bland annat samtalen mellan de olika länderna, man har stärkt det civila försvaret och man har stärkt klimat- och miljöarbetet i Arktis för att kunna skydda det här området. Och ja, tyvärr är både USA och Ryssland intresserade av de ekonomiska värdena i Arktis. Det är det som är problemet i dag.

Anf. 114 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! USA är en demokrati. När jag talar om demokrati talar jag inte om enstaka individer, men det kanske Lorena Delgado Varas gör. Jag talar om rättsstatens principer. Jag talar om transparens. Jag talar om lag och ordning. Jag talar om att det finns ett system och en konstitution som fungerar och är implementerad. Så är det i USA - eller? Är det någonting Lorena Delgado Varas inte håller med om?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Jag vill dock återgå till att prata om Nato och vad ett medlemskap innebär för Sverige. Ett medlemskap i Nato innebär att vi samarbetar med andra länder. Vi samarbetar för att bevara vår frihet och vår demokrati. Vi samarbetar för att stödja andra länder i vår omgivning, både i närområdet och i ett större område. Detta är viktiga principer för mig: Vi samarbetar när det handlar om demokrati, och vi samarbetar när det handlar om militär förmåga. Vi hjälper till att försvara varandras länder så att inte fler länder ska hamna under rysk militär attack. Det är nämligen något jag inte vill se. Jag vill inte se att fler länder ska behöva attackeras.

Detta är också precis vad Ukraina säger, alltså att man vill bli medlem i Nato. Det är precis vad Moldavien, som är attackerat, säger. Det är precis vad Georgien säger. Men här i Sverige ska vi inte vara med. Här ska vi inte försvara oss. Här ska vi inte hjälpas åt. Det är vad jag hör ledamoten säga, herr talman, och det gör mig bekymrad. Ska vi bevara självständighet och trygghet i vår region måste vi nämligen också vara beredda att vara med i en militär allians. Situationen har tyvärr ändrats, och då måste vår politik anpassas efter det.

Anf. 115 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Jag uppfattar att ledamoten Margareta Cederfelt väljer att titta bort från innehållet i Nato. Det är ändå så att USA är det land som har störst utrymme i Nato och mest att säga till om. Det innebär att vi tar del av en stormaktsallians, skulle man kunna säga. Det vi nu formar i Arktis är alltså två block av stormakter, med Nato på ena sidan och Ryssland och Kina på andra sidan.

Det utrymme vi som land har haft, fram till det beslut som nu kommer att tas, är att vara den neutrala part som kan lyfta andra värden som i dag är mycket viktigare för Arktis. Vi har inte tid att vänta, utan vi behöver jobba med andra värden än militarisering och att öka vapenindustrin. För att få effekt behöver vi jobba med andra värden och stärka det demokratiska utrymmet i världen.

Anf. 116 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det är rätt tydligt att Vänsterpartiets utrikes- och säkerhetspolitik drivs av någon sorts obotlig naivitet och obesprutad välvilja.

Dessutom har Lorena Delgado Varas fel i sak, herr talman. Hon säger att man i Vänsterpartiet aldrig har tvekat att bevara Sveriges alliansfrihet, men faktum är att Vänsterpartiet under årtionden var det enda parti som inte ville bevara Sveriges alliansfrihet. Man ville nämligen tillhöra östblocket. Från 1921 fram till 1943 var Vänsterpartiets korrekta, formella partinamn Sveriges Kommunistiska Parti, sektion av Kommunistiska Internationalen. Man var en distriktsfilial till Josef Stalins kommunistparti i Sovjetunionen. Därefter, under kalla kriget, var Vänsterpartiet för att Sverige skulle tillhöra östblocket.

Därtill säger Lorena Delgado Varas att Sveriges neutralitet har gjort att andra länder kan förlita sig på oss, herr talman. Är det verkligen sant? Vi kan titta på andra världskriget, då polacker slaktades och våra grannländer ockuperades. Kunde de lita på Sverige? Det enda sättet som Sverige kunde upprätthålla neutraliteten på under andra världskriget, herr talman, var att just göra avsteg från den, genom permittenttrafik och därefter med baltutlämningen. Det finns ingenting moraliskt med att upprätthålla en neutralitetspolitik på det sättet, som Vänsterpartiet tycks tro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sedan slår man sig för bröstet och säger att Sverige kan bidra med så mycket. Kan inte Lorena Delgado Varas nämna något internationellt, stort fredsavtal som har titeln Sweden eller Stockholm i sig? Jag tänker till exempel på Osloavtalet mellan Israel och palestinierna, framförhandlat av Natolandet Norge.

(Applåder)

Anf. 117 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Jag tänker att Vänsterpartiet ganska tidigt gjorde upp med sin historia. Man var också ganska tidigt kritisk mot Sovjetunionen.

Vi kan dock titta på dagens utveckling. Ledamoten Fredrik Malm representerar Liberalerna, och Liberalerna står för en fri handelspolitik. Det innebär att man inte har några problem med att Sverige bedriver handel med både diktaturer och pseudodemokratier utan att kräva särskilt mycket tillbaka. Det var ju till exempel inte så länge sedan man höll med om att vi skulle bidra med gasturbiner i norra Ryssland, vilket påverkade urfolket där. Man har liksom inte de gränserna.

Det finns ändå ett sätt att arbeta för att öka det demokratiska utrymmet i världen. Många partier här i riksdagen säger att vi ska använda handelspolitiken till det, men ändå är vi inte villiga att kräva sådana saker från de här länderna. Vi hade kunnat kräva så mycket mer av Ryssland - mycket mer ansvar. Det är ju inte först i dag de attackerar oppositionella. Det är inte först i dag de sätter hbtq-aktivister i fängelse - eller fackliga aktivister, för den delen. Det är inte först i dag journalister hamnar i fängelse i Ryssland. Det arbetet borde vi kunna göra mycket tidigare.

Nej, det finns kanske inte ett avtal som det står Sverige på, men Sverige är känt internationellt för att bedriva ett solidaritetsarbete och ett fredsarbete. Det måste du ju ändå erkänna, Fredrik Malm.

Anf. 118 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Frihandel är i grunden väldigt bra. När det handlar om totalitära diktaturer bör handeln kunna begränsas på olika sätt. Bland annat ska vi inte exportera vapen dit, och handeln kan begränsas även på andra sätt.

Här är dock Vänsterpartiet anhängare av någon sorts frihandel. Medan resten av världen till exempel begränsar det ekonomiska handelsutbytet med den totalitära diktaturen Kuba vill Vänsterpartiet i stället ta bort det embargot. Vi ska alltså ha frihandel med slaktarna i Havanna.

När andra länder vill införa sanktioner mot diktaturen i Venezuela vill Vänsterpartiet tona ned detta och säger: Nej, nej, vänta här nu - vi kan väl ha normala relationer med Nicolás Maduro. Maduro är efterträdare till Hugo Chávez, som införde diktaturen i Venezuela och har drivit landet till en inflation på flera miljoner procent så att 5 miljoner venezuelaner har tvingats fly till Colombia, till exempel.

Samma sak gäller en rad andra länder där man vill begränsa regimernas framfart. Då är det Vänsterpartiet som är emot sanktioner.

Så vem är det egentligen som vill ha handel med diktaturer? Är det jag? Nej. Vi kan importera pistaschnötter från Iran, men vi ska definitivt inte ha ett utbyte med Iran på ett sätt som gör att regimen kan förtrycka sin befolkning. Det är något helt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sedan återigen, herr talman, till det som är avgörande i själva Natodiskussionen, nämligen den bild som Vänsterpartiet och andra partier försöker förmedla av att den som är neutral är på de utsattas sida. Det är ju precis tvärtom. Utsatta demokratier i världen i dag litar till och får ofta sin livlina från Washington D.C. eller från andra Natoländer. Japan, Sydkorea och Taiwan, till exempel, som är utsatta för stora hot från Kina, vänder sig inte till Sverige. De vänder sig till USA för att få sitt skydd. Samma sak gäller andra utsatta demokratier på olika håll i världen. Därför är vårt medlemskap i Nato viktigt så att vi i allians med andra västliga demokratier kan bidra till mer frihet i världen.

Anf. 119 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Fredrik Malm talar om västliga demokratier - man kan ibland vara lite eurocentrerad eller västerländskt centrerad. Vi behöver utöka det demokratiska utrymmet, inte bara här i Europa och i USA utan i hela världen.

För detta behöver vi använda olika verktyg. Jag nämnde bland annat frihandelspolitiken. Men här i Sverige har vi till exempel också öppnat för att ge stora, transnationella företag väldigt mycket makt över vissa områden. Det gäller även till exempel Kina, som i dag köper upp en del av vår energi. De driver vårt transportsystem här i Stockholm, och vi vet ju vad som händer med det i dag.

Vi behöver utveckla och diskutera innehållet i och vad som menas med säkerhet och utveckling mycket mer. Den diskussionen har vi inte haft. Vi kommer inte att gynnas av att gå med i en militärallians innan vi har den.

Själva processen för att gå med i Nato har också varit väldigt odemokratisk. Det förvånar mig att Liberalerna inte på något sätt har kritiserat hur processen har gått till. Vi kunde ha haft en mycket mer transparent process. Vi kunde ha låtit svenska folket bestämma om Nato. I stället har vi haft en väldigt snabb, sluten process. I dag ska vi rösta här i riksdagen, men sanningen är att vi inte har haft möjlighet att ens diskutera innehållet i Sveriges engagemang inom Nato.

Anf. 120 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Det betänkande vi har diskuterat och debatterat här sedan klockan nio i morse handlar om regeringens proposition om Sveriges medlemskap i Nato, den nordatlantiska fördragsorganisationen. Jag ser debatten som oerhört viktig, liksom intresset för den. Den visar på betydelsen av att vi här i Sveriges riksdag aktivt arbetar för att Sverige ska klara av att försvara sig och bidra till försvaret i Sverige, Norden, övriga Europa och världen. Detta är naturligtvis en skyldighet vi har. Skulle vi bli utsatta måste vi kunna få hjälp från andra, likaväl som vi ska kunna hjälpa andra som skulle kunna bli utsatta för en militär attack.

Vikten av medlemskap i Nato visas av att Ukraina vill gå med, liksom Georgien och Moldavien. Men låt mig också nämna Montenegro, som gick med i Nato den 5 juni 2017. Det går förstås att vifta bort, men det ska man inte göra. Montenegro gick med för att man upplevde sig utsatt och hade behov av att stärka sin militära förmåga. Och Montenegro har fortsatt på den banan och vill också bli medlem i EU. Jag skulle välkomna detta, när Montenegro har anpassat sin lagstiftning efter EU:s kriterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Men för att gå tillbaka till säkerheten ville jag i samband med dessa länder och Montenegro nämna att det finns ett hot mot fria, demokratiska länder. Detta är något som vi som politiker i Sveriges riksdag naturligtvis måste förhålla oss till. Därför biträder jag utskottets förslag i betänkandet.

Jag anser att det är viktigt att vi är med i internationella organisationer - att vi är medlemmar i EU, FN, OSSE, PACE, Arktiska rådet och Nordiska rådet. En ingrediens saknas dock i denna palett, nämligen Nato, herr talman. Det är just för att vi också ska kunna bistå i en försvarsallians som det är så viktigt att vi går med i Nato och att vi gör det i dag. Personligen tycker jag att vi skulle ha gått med avsevärt tidigare än det nu är frågan om.

I detta läge är det viktigt - jag säger inte akut, för det blir som att utmåla ett hot runt hörnet. Det kanske finns, och det kanske är just det som har väckt både Finland och Sverige och fått oss att inse att vi behöver gå med. Kanske var det detta som väckte oss ur Törnrosasömnen våren 2022. Processen med vår ansökan har nu pågått nästan lika länge som Rysslands illegala krig mot Ukraina.

Självklart ska vi gå med i Natoorganisationen. Tidigare i debatten, herr talman, har mycket nämnts om demokrati och möjlighet att försvara sig. För mig är medlemskap i en organisation där andra demokratiska länder ingår den viktiga och enda vägen framåt för att bevara vår trygghet, vår säkerhet och vårt statsskick.

Anf. 121 Stefan Olsson (M)

Herr talman! Äntligen är vi kvitt myten om den svenska neutraliteten och alliansfriheten! Vi kan äntligen lägga denna villfarelse bakom oss. Alliansfriheten tjänade aldrig Sverige väl. Sverige har undgått krig genom att vi har haft ett gynnsamt geografiskt läge och varit påpassligt undfallande när det behövts.

Det fanns skäl för Sverige att välja en neutral position efter andra världskriget när Sovjetunionen tvingade på Finland den förnedrande vänskaps- och biståndspakten. Men det är känt att Sverige under Tage Erlanders ledning var villigt att lämna alliansfriheten till förmån för en nordisk försvarsunion. Danmark och Norge hade ju också varit alliansfria vid inledningen av andra världskriget, men Tyskland hade inte respekterat det.

Men Erlanders alliansfrihet var aldrig en äkta sådan, för samtidigt som han sa till svenska folket att vi var neutrala inledde Sverige ett hemligt försvarssamarbete med Natoländerna. Det hemliga samarbetet var emellertid aldrig mer hemligt än att Sovjetunionen mycket väl visste vad som pågick. Det var bara svenska folket som inte fick veta något.

När kalla kriget tog slut borde Sverige därför ha gått med i Nato, men myten om det underbara neutrala landet var då så fast rotad hos svenska folket att ingen förändring kunde genomföras. Myten om alliansfrihetens välsignelse gjorde därför att Sverige och Finland drog fel slutsatser om den ryska imperialismen, som fanns där hela tiden. Den började inte förra året. Den började redan 1994 med första Tjetjenienkriget. President i Ryssland var då Boris Jeltsin. Revanschismen fanns där redan från början.

Sverige och Finland har under denna tid lämnat ett stort gap i det som kallas Natos nordöstra flank. Vår ovilja att göra gemensam sak med våra demokratiska grannar har invaggat Putinregimen i en känsla av trygghet. Det har gjort att den tyckt att den kan göra som den vill på det som den anser vara sin bakgård. Det har ökat dess aptit på makt. Det har gjort att den gör anspråk på att ha en intressesfär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

År 2008 attackerades Georgien. År 2014 attackerades Ukraina första gången. Det är då inte konstigt att Putinregimen vågade sig på ännu ett anfall mot Ukraina.

Herr talman! Det gläder mig ändå att fjällen för ögonen föll med förra årets invasion. I dag har en majoritet av Sveriges riksdag en klar blick över hur farligt Ryssland är och vad som behöver göras för att försvara Sverige och Europa. Jag är hjärtinnerligt glad över att den falska historieskrivningen om neutralitetspolitikens välsignelse nu äntligen kan kastas i papperskorgen.

(Applåder)

Anf. 122 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det är ett historiskt och nödvändigt beslut som riksdagen i dag har att fatta. Vi bryter nu med en 200 år lång försvars- och säkerhetspolitisk doktrin.

Det kan vara värt att i lite breda penseldrag gå igenom vad den har inneburit. Vi använder ju slentrianmässigt uttrycket 200 år av fred.

Intrigerna under Napoleonkrigen ledde bland annat fram till att Sverige förlorade Finland 1809. Vi fick också en ny kungaätt till Sverige med Jean Baptiste Bernadotte, Karl XIV Johan. Den slutsats Sverige drog av detta var: Vi är inte längre en stormakt i Östersjöregionen, vilket innebär att vi inte klarar av att själva balansera Ryssland. Detta var egentligen klart redan efter det stora nordiska kriget 80-90 år tidigare. Någon annan måste helt enkelt balansera Ryssland i vår del av världen.

Denne "någon annan", herr talman, var till en början Storbritannien. Under Krimkriget på 1850-talet var Storbritannien ända uppe vid Gotland. Senare under 1800-talet blev denne "någon annan" som skulle skydda Sverige mot Ryssland Kejsartyskland. Det är ingen slump att en stor majoritet av den svenska befolkningen under första världskriget stod bakom Tyskland. Det var Tyskland som var grindvakten mot Tsarryssland på den tiden, 1914-1918.

Efter andra världskriget blev denne "någon annan" som skulle klara av att balansera Ryssland Nato.

Det är nu nödvändigt att också vi i Sverige fullt ut och i samarbetet i Nato bidrar till att garantera frihet och säkerhet i vår del av världen. Vi kan inte hela tiden förlita oss på att någon annan ska balansera ett alltmer expansionistiskt, fascistiskt och diktatoriskt Ryssland.

Detta visar sig nu vara absolut nödvändigt, herr talman, med tanke på det som sker i Ukraina med den fullskaliga ryska invasionen och de anspråk Ryssland gör på att kuva andra grannfolk - i Moldavien, i Georgien eller i vilket land det nu må vara. Detta uppvaknande borde ha kommit långt tidigare, herr talman, men Socialdemokraterna har tyvärr alltid varit utrikes- och säkerhetspolitikens yrvakna eftersläntrare. De har inte gått i bräschen för att bryta ny mark i dessa frågor.

Neutralitetspolitiken må fungera i fredstid, men då är det mesta lugnt. När den verkligen prövats, när det blivit riktigt skarpt, som under andra världskriget och åren därefter, upprätthölls den genom att vi gjorde avsteg från den, exempelvis med permittenttrafiken genom Sverige, vilket hårt drabbade våra grannar i Norge. Baltutlämningen, utlämningen av baltiska flyktingar efter kriget, är ett annat exempel. Det är djupt omoraliskt att som land behöva göra detta.

Avslutningsvis, herr talman: Liberalerna, som hette Folkpartiet på den tiden, tog ställning för ett svenskt Natomedlemskap redan i slutet av 90talet. Det var för att det då visade sig att Förenta nationerna och EU var oförmögna att klara av att skapa fred på Balkan. Det var Trnopolje, Prijedor, Sarajevo, Srebrenica och lärdomarna därifrån som gjorde att vårt parti tog ställning för ett Natomedlemskap. Jag är väldigt glad över att riksdagen i dag, förhoppningsvis alldeles strax, fattar beslut om det svenska medlemskapet framöver.

Sveriges medlemskapi Nato

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)