Finansutskottets betänkande

2006/07:FiU21

Tilläggsbudget 1 för 2007

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i 2007 års ekonomiska vårproposition om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag på tilläggsbudget för innevarande år. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 3 660 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 917 miljoner kronor. 60 anslag inom 19 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel ökar med 1 743 miljoner kronor.

Därmed ställer sig utskottet bl.a. bakom förslaget att öka ersättningarna för kommunernas flyktingmottagande med sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Ökningen beror delvis på ökat antal asylsökande i Sverige. Ersättningarna ökar dessutom till följd av regeringens nya riktlinjer avseende ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt en extra ersättning för att vidta åtgärder som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden. Utskottet tillstyrker även att regeringen redan i år avsätter 100 miljoner kronor för att finansiera s.k. instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Stödet för att underlätta för enskilda att ordna bostad utökas dessutom genom att ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier inrättas.

Vidare godkänner utskottet regeringens förslag att drygt 480 miljoner kronor ska användas för regeringens omfattande satsning på akademisk fortbildning för lärare. Resurser reserveras också för att förstärka åtgärder för havsmiljö samt införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar. Därutöver tillförs ytterligare medel för administrationskostnader i samband med införandet av trängselskatt i Stockholm.

Regeringens övriga förslag om bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser tillstyrks. Utskottet delar därmed regeringens bedömning att Försvarsmaktens bemyndigande för materielanskaffning behöver utökas med hänsyn till beställningar av ombyggnad av JAS-plan m.m. Utskottet understryker dock vikten av att regeringen i kommande budgetproposition återkommer till riksdagen med en samlad redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av samtliga beslutade och planerade materielbeställningar på försvarsområdet.

Med anledning av förslaget om bemyndigande för Myndigheten för skolutveckling betonar utskottet återigen det allvarliga i att en myndighet gör åtaganden utan att det finns grund för det i ett särskilt bemyndigande från riksdagen. Utskottet ser emellertid positivt på det pågående arbetet med att stärka den interna kontrollen och styrningen på myndigheterna.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till lagändringar, vilka lagts fram i samband med den aktuella tilläggsbudgeten. Förslaget till ändring i lagen om Sjätte AP-fonden innebär att fonden fr.o.m. den 1 november 2007 får göra placeringar utomlands.

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.

Till betänkandet har fogats 10 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1.

Avveckling av Nämnden för offentlig upphandling

 

Riksdagen godkänner att Nämnden för offentlig upphandling avvecklas fr.o.m. 1 september 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 24.

2.

Låneram för Fortifikationsverket

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta att Fortifikationsverket i Riksgäldskontoret får ta upp lån inom en ram av högst 8 175 000 000 kr för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 26.

3.

Försäljning av fastighet i Stockholm

 

Riksdagen godkänner

dels att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stockholm Uggleborg 12 i Stockholms kommun,

dels att de kostnader som uppstår i samband med försäljningen får avräknas mot försäljningsinkomsterna och att Statens fastighetsverk får disponera försäljningsinkomster motsvarande bokfört värde för fastigheten.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:100 punkt 27.

4.

Lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

 

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 22 och avslår motion

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 1.

Reservation 1 (mp)

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

5.

Användning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 28 och avslår motion

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 14.

Reservation 2 (v)

6.

Bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007

dels besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass,

dels för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 29 och 30 samt avslår motionerna

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 12 och 13,

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 6 och 7 samt

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 2–5.

Reservation 3 (s)

Reservation 4 (v, mp)

7.

Bemyndigande för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 31.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

8.

Avveckling av Institutet för psykosocial medicin

 

Riksdagen godkänner att Institutet för psykosocial medicin avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 33.

9.

Användning av anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 35 och avslår motion

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16.

Reservation 5 (v)

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

10.

Användning av anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 36.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

11.

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

 

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 18.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

12.

Användning av anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 39.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

13.

Bemyndigande för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kr under åren 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 40.

14.

Användning av anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 41.

15.

Användning av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 42.

16.

Bemyndigande för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kr under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 43.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

17.

Ändringar i föreskrifter om avgifter för spel och lotterier m.m.

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel,

2. lag om ändring i kasinolagen (1999:355) och

3. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 19–21.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

18.

Utökad avtrappning av räntebidraget

 

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avtrappning av den statliga bostadsbyggnadssubventionen, det s.k. räntebidraget. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 45.

19.

Användning av anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 46.

20.

Bidrag till kommunala hyresgarantier

 

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statligt stöd till kommuner som gått i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad, s.k. kommunala hyresgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 48.

21.

Användning av anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 47.

22.

Fortsatt hantering av äldre bostadskreditgarantier

 

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om hanteringen av äldre bostadskreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 49.

Utgiftsområde 21 Energi

23.

Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

 

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 23.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

24.

Disposition av intäkter från avgifter för djurskydd

 

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 50.

25.

Användning av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

 

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 51.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

26.

Riktlinjer för Exportkreditnämnden

 

Riksdagen godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 52 och avslår motion

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 7.

Reservation 6 (mp)

27.

Bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att

dels vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB,

dels tillskjuta högst 30 000 000 kr för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska situation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 53 och avslår motion

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4.

Reservation 7 (s)

Ramar för utgiftsområden samt anslag

28.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

 

Riksdagen

godkänner

a) regeringens förslag till riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn,

b) den föreslagna användningen av

1. det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet,

2. det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader,

3. det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

4. det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,

c) ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med bifogad specifikation samt

bemyndigar regeringen att under 2007

dels för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010,

dels för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kr under åren 2008–2010.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 25, 32, 34, 37, 38, 44 och 54 samt avslår motionerna

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18,

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1 och

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 8.

Reservation 8 (s)

Reservation 9 (v)

Reservation 10 (mp)

Stockholm den 5 juni 2007

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Pär Nuder (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Christina Zedell (s), Per Åsling (c) och Gunnar Andrén (fp).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för 2007

Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen.

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde

Anslag (ramanslag)

Belopp enligt statsbudget 2007

Förändring av ram/

anslag

Ny ram/ny anslagsnivå

1

Rikets styrelse

10 676 842

54 418

10 731 260

32:1

Länsstyrelserna m.m.

2 360 522

5 500

2 366 022

90:1

Kungliga hov- och slottsstaten

98 150

318

98 468

90:5

Regeringskansliet m.m.

5 580 760

48 600

5 629 360

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 873 471

4 950

11 878 421

1:3

Statskontoret

52 189

4 500

56 689

1:5

Statistiska centralbyrån

473 814

-200

473 614

1:9

Ekonomiska rådet

2 507

-1 250

1 257

1:15

Finanspolitiska rådet

0

1 500

1 500

2:5

Avsättning för garantiverksamhet

1 400

400

1 800

4

Rättsväsendet

30 753 868

3 000

30 756 868

4:1

Polisorganisationen

16 728 635

-40 000

16 688 635

4:3

Åklagarmyndigheten

897 050

47 000

944 050

4:5

Sveriges Domstolar

4 205 208

-4 000

4 201 208

5

Internationell samverkan

1 497 701

70 000

1 567 701

5:1

Bidrag till vissa internationella organisationer

1 056 654

70 000

1 126 654

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 163 964

0

44 163 964

6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

20 452 062

-2 000

20 450 062

6:6

Försvarets radioanstalt

514 517

-2 000

512 517

6:9

Nämnder m.m.

5 901

4 000

9 901

7:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080

18 000

39 080

7:5

Krisberedskap

1 711 976

-268 000

1 443 976

7:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

35 000

250 000

285 000

7

Internationellt bistånd

26 656 588

-700 000

25 956 588

8:1

Biståndsverksamhet

25 930 841

-700 000

25 230 841

8

Migration

5 032 876

785 000

5 817 876

12:2

Ersättningar och bostadskostnader

1 999 950

785 000

2 784 950

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 905 439

-4 000

46 901 439

13:7

Läkemedelsförmånsnämnden

58 626

-5 000

53 626

14:10

Insatser för vaccinberedskap

0

1 000

1 000

16:4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

79 900

2 000

81 900

16:6

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

23 286

-2 000

21 286

13

Arbetsmarknad

66 650 378

341 500

66 991 878

10:1

Integrationsverket

46 730

23 000

69 730

10:2

Integrationsåtgärder

136 742

-51 378

85 364

10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

3 831 904

316 378

4 148 282

10:6

Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket

0

35 000

35 000

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

5 057 506

4 500

5 062 006

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

3 235 377

-109 000

3 126 377

22:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

12 601 146

123 000

12 724 146

14

Arbetsliv

1 360 715

179 717

1 540 432

23:1

Arbetsmiljöverket

638 906

-12 600

626 306

23:2

Arbetslivsinstitutet

164 403

28 100

192 503

23:8

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet

0

164 217

164 217

16

Utbildning och universitetsforskning

44 213 871

20 000

44 233 871

25:3

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

1 138 511

-483 650

654 861

25:15

Valideringsdelegationen

18 499

20 000

38 499

25:43

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

222 419

14 000

236 419

25:47

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

446 708

-14 000

432 708

25:70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

417 635

117 000

534 635

25:81

Fortbildning av lärare

0

366 650

366 650

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 139 013

-200

10 138 813

2:1

Lotteriinspektionen

44 219

-200

44 019

28:27

Centrala museer: Myndigheter

838 556

2 030

840 586

28:30

Bidrag till vissa museer

56 353

-2 030

54 323

19

Regional utveckling

3 162 689

90 000

3 252 689

33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder

1 495 837

-3 833

1 492 004

33:3

Transportbidrag

358 864

93 833

452 697

20

Allmän miljö- och naturvård

4 615 427

500

4 615 927

34:3

Åtgärder för biologisk mångfald

2 051 322

-89 500

1 961 822

34:11

Miljöbilspremie

0

50 000

50 000

34:12

Havsmiljö

0

40 000

40 000

21

Energi

2 708 501

0

2 708 501

35:1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

201 690

7 000

208 690

35:3

Teknikupphandling och marknadsintroduktion

65 000

5 000

70 000

35:11

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

353 000

-12 000

341 000

22

Kommunikationer

33 914 339

586 000

34 500 339

36:3

Banverket: Administration

677 618

-3 600

674 018

36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

13 315 807

125 000

13 440 807

36:16

Järnvägsstyrelsen

49 757

3 600

53 357

36:17

Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.

0

461 000

461 000

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18 000 600

16 733

18 017 333

42:6

Djurskyddsmyndigheten

46 054

16 733

62 787

24

Näringsliv

4 088 715

180 000

4 268 715

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

374 509

79 400

453 909

38:3

Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader

76 747

600

77 347

38:18

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

24 150

100 000

124 150

25

Allmänna bidrag till kommuner

72 849 399

115 324

72 964 723

48:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

2 023 146

115 324

2 138 470

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

1 742 942

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2006/07:100, avsnitt 7, punkterna 18–54) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Regeringens förslag avser ändringar av nivån på 52 anslag inom 19 utgiftsområden. 31 anslag höjs och 21 anslag sänks. Dessutom förs 8 nya anslag upp i statsbudgeten. Vidare presenterar regeringen 2 förslag till ändringar i redan beslutade bemyndiganden, 5 nya bemyndiganden samt andra förändringar med påverkan på statsbudgeten.

Med anledning av regeringens förslag på tilläggsbudget har 3 motioner väckts. Förslagen i propositionen och i motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande. En sammanställning av regeringens förslag och alternativa förslag till ändrade ramar och nya anslag finns i bilaga 2. De lagförslag som regeringen lägger fram i propositionen återges i bilaga 3.

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen och i motionerna som rör respektive utskotts område. Yttranden har lämnats av

–     konstitutionsutskottet (2006/07:KU3y),

–     justitieutskottet (2006/07:JuU3y),

–     försvarsutskottet (2006/07:FöU2y),

–     socialförsäkringsutskottet (protokollsutdrag 2006/07:26),

–     socialutskottet (2006/07:SoU3y),

–     kulturutskottet (2006/07:KrU5y),

–     miljö- och jordbruksutskottet (2006/07:MJU2y),

–     näringsutskottet (2006/07:NU2y) och

–     arbetsmarknadsutskottet (2006/07:AU2y).

Civilutskottet, utrikesutskottet, utbildningsutskottet och trafikutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 4–12.

Utskottets överväganden

Inledning

I 2007 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen ändrade och nya anslag för statsbudgeten för budgetåret 2007. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 3 660 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 917 miljoner kronor. 60 anslag inom 19 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 1 743 miljoner kronor netto.

Utskottet behandlar nedan punkterna 18–54 i propositionen och motsvarande förslag i motionerna utgiftsområdesvis.

Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i propositionen och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 28. Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta vid respektive rubrik i betänkandet.

Tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

32:1 Länsstyrelserna m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 360 522 000 kr.

Den ändrade ansvarsfördelningen till följd av en förenklad prövning av vissa mindre vattenverksamheter enligt förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. innebär en minskning av ärendemängden hos miljödomstolarna. Samtidigt ökar antalet ärenden hos länsstyrelserna, till vilka en ny vattenverksamhet ska anmälas innan den inrättas. Regeringen anser att länsstyrelserna bör tillföras resurser för den nya uppgiften. Anslaget 32:2 Länsstyrelserna m.m. föreslås därför ökas med 4 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Domstolar minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsen i Örebro län tillförs 1,5 miljoner kronor för att till viss del kompenseras för den kostnad som myndigheten åsamkats till följd av ett skadestånd till ett antal markägare för skador som uppstod på grund av översvämningar då prövningen av ett ärende om tillstånd enligt dåvarande naturvårdslagen (1964:822) drog ut på tiden. Skadeståndet på 4,7 miljoner kronor betalades av staten genom Länsstyrelsen i Örebro län efter förlikning hos Justitiekanslern (JK) i juni 2006. Enligt JK:s bedömning har myndigheten drabbats osedvanligt hårt ekonomiskt av skadeståndsansvaret eftersom de fel som länsstyrelsen begått har varit mycket begränsade. I ett fall kan det även diskuteras om fel över huvud taget har begåtts. Mot denna bakgrund anser regeringen att Länsstyrelsen i Örebro län bör kompenseras, varför anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 1,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 5,5 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 98 150 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 318 000 kr för att justera anslagsmedlen för en felaktig pris- och löneomräkning för 2007.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

90:5 Regeringskansliet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 580 760 000 kr. Regeringen anser att utrikesrepresentationen behöver kompenseras inom anslaget för en valutakursförlust på 13,6 miljoner kronor som beror på förändringen av den svenska kronans värde framför allt gentemot US dollar och euro.

Regeringen avser vidare att skapa en genomförandeorganisation inom Regeringskansliet med uppgift att samordna förberedelserna för genomförandet av den aviserade tandvårdsreformen och ta fram förslag till kompletteringar av de författningsförslag som lämnats av Utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (SOU 2007:19). Inrättandet av genomförandeorganisationen medför ökade kostnader för Regeringskansliet. Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslås därför ökas med 5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden minskas med motsvarande belopp.

Dessutom anser regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör ökas med 30 miljoner kronor för att tillfälligt förstärka de utlandsmyndigheter där migrationsverksamheten kraftigt har ökat.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökas med 48,6 miljoner kronor.

Motionen

Socialdemokraterna erinrar i motion Fi10 om att anslaget för Regeringskansliet har ett extremt stort anslagssparande. Att i det läget öka den ekonomiska ramen innebär enligt motionärerna att regeringen, i stället för att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder, väljer att passivt låta kostnaderna för Regeringskansliets administration öka. Därför avvisar man regeringens förslag att öka anslaget (yrkande 1 i denna del).

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Socialdemokraterna bistår i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi10 (s) yrkande 1 i denna del.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:3 Statskontoret

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 52 189 000 kr. Regeringen anser att en tillfällig förstärkning av myndighetens anslag är nödvändig för att täcka de kostnader som uppstått med anledning av uppsägningarna under 2007 i samband med omställningsarbete. Anslaget 1:3 Statskontoret föreslås därför ökas med 4,5 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Avveckling av Nämnden för offentlig upphandling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att Nämnden för offentlig upphandling avvecklas fr.o.m. den 1 september 2007. Därmed bifaller riksdagen punkt 24 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 247 000 kr. Regeringen delar Upphandlingskommitténs bedömning (SOU 1999:139) att en sammanslagning mellan Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket skulle bidra till att tillsynen över offentlig upphandling får en ökad tyngd och blir mindre sårbar. Samtidigt bedömer man att ett samgående blir utvecklande för konkurrens- och upphandlingsfrågorna. Det bör också leda till att kvaliteten i verksamheten höjs. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Nämnden för offentlig upphandling avvecklas fr.o.m. den 1 september 2007. Verksamheten kommer under återstoden av 2007 att utföras av Konkurrensverket inom ramen för ändamålet för anslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 24).

1:15 Finanspolitiska rådet (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

Finanspolitikens främsta syfte är enligt regeringen att skapa goda betingelser för tillväxt och sysselsättning genom en väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. En översyn av det finanspolitiska ramverket pågår, och detta arbete kommer ytterligare att fördjupas. Regeringens uttalade mål i översynen av det finanspolitiska ramverket är att uppnå en ökad grad av öppenhet och tydlighet kring finanspolitiken (se även avsnitt 4.1.2 i den aktuella vårpropositionen).

För att ytterligare öka öppenheten anser regeringen att ett finanspolitiskt råd bör inrättas som en myndighet under regeringen. Rådets uppgift bör vara att årligen följa upp och granska måluppfyllelsen inom den ekonomiska politiken. Rådet bör också få i uppdrag att utvärdera kvaliteten i regeringens analysram för den ekonomiska politiken. Med detta avses kvaliteten på centrala indikatorer och prognoser och även tydligheten i budgetdokumenten till riksdagen, dvs. den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 1:15 Finanspolitiska rådet förs upp i statsbudgeten med 1,5 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:9 Ekonomiska rådet minskas med 1,25 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna anser i motion Fi10 att det är bra att det nuvarande finanspolitiska ramverket kontinuerligt utvärderas. Motionärerna vänder sig dock emot regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd eftersom det redan i dag finns aktörer som har till uppgift att ta fram kvalificerade underlag till regeringens prognoser samt att följa, utvärdera och kontrollera regeringens finanspolitik. Därtill är det partiets mening att det ytterst ska vara svenska folkets valda företrädare i riksdagens finansutskott och riksdagen som ska utvärdera den förda politiken. Motionärerna motsätter sig därför även regeringens planer på att låta ett finanspolitiskt råd få i uppgift att utvärdera politikens innehåll. Mot den bakgrunden föreslår man att regeringens förslag om ett nytt anslag för ett finanspolitiskt råd avvisas (yrkande 1 i denna del).

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd. Enligt motionärerna minskar en rad institutionella inslag de folkvaldas möjligheter att föra en ekonomisk politik för full sysselsättning. Samtidigt bidrar dessa institutioner till en allmän ekonomisk utveckling där löntagarnas positioner på arbetsmarknaden försvagas till förmån för arbetsgivarnas. Den snäva ekonomiska teoribildning som ligger till grund för mycket av dagens etablerade ekonomisk-politiska debatt har uppenbara ideologiska utgångspunkter som enligt partiets mening borde vara föremål för en problematiserande samhällsdebatt, snarare än att ytterligare befästas i myndighetsform. Motionärerna motsätter sig därför förslaget att anslå medel till Finanspolitiska rådet och finansiera detta genom en neddragning av anslaget till Ekonomiska rådet (yrkande 11 i denna del).

Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi11 förslaget om ett nytt anslag för ett finanspolitiskt råd (yrkande 8 i denna del).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att det ur demokratisk synvinkel är angeläget att förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande genom ökad öppenhet om finanspolitikens utformning. Genom att inrätta ett finanspolitiskt råd med uppdrag att på ett tydligt sätt följa upp regeringens finanspolitiska mål skapas enligt utskottets mening en väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket. Resultaten av rådets arbete kan förväntas utgöra ett ytterligare underlag för riksdagens arbete med att granska regeringens politik. Underlaget kommer därmed att kunna bli föremål för offentlig granskning och debatt utan att de folkvaldas inflytande på eller allmänhetens insyn i grunderna för den förda finanspolitiken åsidosätts. Utskottet är övertygat om att detta kan öka politikens trovärdighet och stärka förutsättningarna att föra en finanspolitik som är långsiktigt hållbar. Den ökade öppenheten utåt och tydligheten kring utformningen av och innehållet i finanspolitiken kan också bidra till en bredare samhällsdebatt om den ekonomiska politiken.

Mot denna bakgrund har finansutskottet inget att erinra mot att ett nytt anslag för ett finanspolitiskt råd inrättas i statsbudgeten. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkande 11 i denna del, Fi10 (s) yrkande 1 i denna del och Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Användning av anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet

Propositionen

Från anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet finansieras för närvarande en garantiavgift för Sveriges Hus i Sankt Petersburg. Regeringen föreslår att anslaget även får användas för Sveriges årliga avgift till Europarådets utvecklingsbank (Council of Europe Development Bank, CEB). Den årliga medlemsavgiften för CEB finansierades under åren 2001–2006 genom det tidigare anslaget 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner. Medlemsavgiften till CEB, som för 2007 uppgår till ca 350 000 kr, anses dock vara för liten för att motivera ett eget anslag.

Anslaget ska enligt regeringens förslag också kunna belastas om garantier till CEB och vissa andra internationella finansieringsinstitut behöver infrias.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 25).

2:5 Avsättning för garantiverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1,4 miljoner kronor. Med anledning av den föreslagna vidgade användningen av anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet anser regeringen att anslaget bör ökas med 400 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån och det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 2:1 Lotteriinspektionen minskas med 200 000 kr vardera.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Låneram för Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen utökar bemyndigandet avseende Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret. Därmed bifaller riksdagen punkt 26 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 får regeringen låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret om högst 7 725 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Regeringen konstaterar att Fortifikationsverket har startat nya investeringsprojekt och tidigarelagt andra projekt samtidigt som vissa projekt har blivit dyrare än beräknat. Därför behöver låneramen enligt regeringens bedömning höjas med 450 miljoner kronor. Mot denna bakgrund föreslår man att regeringen bemyndigas att 2007 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 8 175 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26).

Försäljning av fastighet i Stockholm

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att staten avyttrar fastigheten Stockholm Uggleborg i Stockholms kommun. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens förslag att de kostnader som uppstår i samband med försäljningen får avräknas mot försäljningsinkomsterna. Beslutet innebär att regeringens formella förslag till riksdagsbeslut förtydligas på denna punkt. Därmed bifaller riksdagen delvis punkt 27 i propositionen.

Propositionen

Staten äger fastigheten Stockholm Uggleborg 12 på Vasagatan i Stockholms kommun. Statens fastighetsverk, som förvaltar fastigheten, övertog den i samband med att verket fick i uppdrag att förvalta de från försäkringskassorna övertagna fastigheterna.

Regeringen bedömer att fastigheten inte längre behövs i statens verksamhet och att den därför bör avyttras genom byte eller försäljning. För att regeringen ska kunna besluta om avyttring krävs enligt 25 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten riksdagens medgivande eftersom det beräknade värdet av fastigheten överstiger 50 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stockholm Uggleborg 12 i Stockholms kommun. Vid en försäljning ska den del av försäljningsinkomsten, minskat med försäljningsomkostnader, som överstiger det bokförda värdet redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Eventuella lån löses i samband med avyttringen.

Regeringen aviserar vidare att man efter en genomförd avyttring kommer att återkomma till riksdagen med en redovisning av köpeskilling m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 27) med det tillägget att riksdagen också godkänner att det belopp som ska redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten efter försäljningen ska motsvara den del av försäljningsinkomsten, minskat med försäljningskostnaden, som överstiger det bokförda värdet.

Lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden – Valutamandat för Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar en ändring i lagen om Sjätte AP-fonden. Lagändringen innebär att Sjätte AP-fonden fr.o.m. den 1 november 2007 tillåts göra utländska placeringar. Därmed bifaller riksdagen punkt 22 i propositionen och avslår förslaget i motionen.

Jämför reservation 1 (mp).

Propositionen

Regeringen anser att den begränsning i Sjätte AP-fondens regelverk som förhindrar placeringar utomlands inte är ändamålsenlig mot bakgrund av fondens verksamhet och rådande marknadsförutsättningar. Därför föreslår regeringen att begränsningen tas bort.

På motsvarande sätt som för Första–Fjärde AP-fonderna bör emellertid en begränsning av fondens valutarisk införas. För att markera Sjätte AP-fondens särskilda uppdrag att inrikta verksamheten mot placeringar i Sverige är det enligt regeringen motiverat att sätta gränsen lägre än de 40 % som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna. Genom att begränsa Sjätte AP-fondens valutarisk vid 10 % uppnås den åsyftade markeringen.

Vidare framhåller regeringen att de principer som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna vid bestämmandet av valutarisk bör tjäna som vägledning för Sjätte AP-fonden (se prop. 1999/2000:46 s. 104). Det utesluter emellertid inte att den faktiska innebörden av en placering kan beaktas i vissa fall. Så kan vara fallet t.ex. vid placering i utländska riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i svenska bolag. Den särskilda bestämmelsen om att Sjätte AP-fondens tillgångar i vissa fall får placeras i utländska bolag som förvärvat ett svenskt bolag bör enligt regeringen tas bort.

Regeringens förslag föranleder en ändring i 3 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 november 2007.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att AP-fonderna i dag saknar riktlinjer som i tillräcklig grad garanterar att fondernas investeringar är långsiktigt hållbara i ekologiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Innan ytterligare förändringar sker av AP-fondernas investeringsregler bör enligt motionärerna en utvärdering göras där man analyserar investeringarnas effekter på hållbar utveckling. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag till ändring i lagen om Sjätte AP-fonden (yrkande 1).

Kompletterande uppgifter

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska AP-fonderna årligen fastställa hur etik- och miljöhänsyn ska tas i placeringsverksamheten. Av förarbetena till lagen framgår att etik- och miljöhänsyn ska tas utan att man ger avkall på de grundläggande förvaltningsmålen, dvs. de övergripande avkastningsmålen för respektive fond. Riksdagen har inte definierat denna del av AP-fondernas uppdrag närmare för att göra det möjligt för varje fond att utveckla en miljö- och etikpolicy som bäst svarar mot fondens enskilda uppdrag.

Sedan lagen om AP-fonder trädde i kraft 2001 har AP-fonderna utvecklat miljö- och etikhänsyn huvudsakligen som en del av det arbete som fonderna bedriver inom ägarstyrningsområdet. Här verkar fonderna för att säkerställa att ledningen för de företag som fonderna investerar i identifierar och hanterar sociala och miljömässiga risker på ett sätt som skapar värde för aktieägarna. Som en del av det svenska pensionssystemet och i egenskap av svenska myndigheter använder sig AP-fonderna av samma etik- och miljöpolicy som svenska staten har givit uttryck för genom att underteckna olika internationella konventioner och överenskommelser. Fonderna förväntar sig således att de bolag man investerar i ska följa de FN-, ILO- och OECD-fördrag och konventioner som den svenska regeringen undertecknat. Dessa fördrag och konventioner behandlar vitt skilda områden såsom miljö, klimat, användande av särskilda vapen, biologisk mångfald, mutor och korruption, den enskildes situation på arbetsplatsen, barn- och slavarbete, diskriminering, förenings- och organisationsfrihet m.m.

För att stärka sitt arbete med miljö- och etikfrågor har Första–Fjärde AP-fonderna i februari 2007 inrättat ett gemensamt etikråd. Rådet samordnar fondernas arbete med genomlysning av fondernas portföljer rörande kränkning av internationella konventioner angående miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga frågor. Rådet ansvarar också för samordning av fondernas analysarbete på området samt dialog med bolagen. Samordningen av fondernas arbete på detta område innebär att internationella investerare får en stor samarbetspartner i Sverige när det gäller aktivt ägaransvar i frågor kopplade till etik och miljö. Samarbetet omfattar dock inte svenska bolag. För dessa kommer respektive AP-fond i stället att fortsätta föra egna dialoger och göra egna analyser på området. Detta gäller även investeringsverksamheten vid Sjätte respektive Sjunde AP-fonden.

Finansutskottet uttalade vid behandlingen av regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet för 2003 (skr. 2003/04:130) att regeringen, vid sidan av den sedvanliga utvärderingen av fondernas förvaltningsresultat, även ska utvärdera fondernas riktlinjer för miljö och etik. Utskottet framförde även att riktlinjerna bör ha varit i kraft under ett antal år för att det ska vara meningsfullt att analysera och utvärdera dem (bet. 2004/05:FiU6 s. 18). Enligt information från Regeringskansliet kan en sådan tillräcklig tidsperiod anses vara passerad eftersom fonderna nu verkat med det nya regelverket i mer än sex års tid. Man bereder därför inom Regeringskansliet förslag till en utvärdering av fondernas riktlinjer för miljö och etik. Utvärderingen ska ha formen av en offentlig utredning.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar regeringens bedömning att Sjätte AP-fondens roll på riskkapitalmarknaden har förändrats i takt med marknadens utveckling och internationalisering. Därför behöver det inte föreligga någon motsättning mellan fondens mål och möjligheten att placera någon del av fondkapitalet utomlands. Utskottet anser således att den begränsning i fondens regelverk som förhindrar placeringar utomlands bör tas bort på det sätt som regeringen föreslår.

Samtidigt vill utskottet betona att den föreslagna förändringen är av särskild vikt för att Sjätte AP-fonden ska kunna vidareutveckla sin placeringsstrategi på ett sätt som vid rådande marknadsförutsättningar långsiktigt skapar mest uthålligt värde för framtida pensionärer. I detta arbete ska fonden givetvis fortsätta beakta samhällsansvar och miljöhänsyn. Mot denna bakgrund samt med hänvisning till den planerade utvärderingen av AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik ser utskottet ingen anledning att senarelägga förändringen av fondens investeringsregler.

Med hänsyn till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (punkt 22) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 1.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:3 Åklagarmyndigheten

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 897 050 000 kr. Regeringen konstaterar att arbetsbelastningen inom Åklagarmyndigheten har ökat huvudsakligen som en följd av en ökad ärendetillströmning från polisen, men också på grund av domstolarnas insatser för att minska sina ärendebalanser. Vidare förväntas åklagarna i ökad omfattning delta i arbetet med att utveckla metoderna för bekämpning av bl.a. grov organiserad brottslighet, mängdbrott och våld mot kvinnor och barn. För att Åklagarmyndigheten ska kunna hantera den ökade ärendetillströmningen med bibehållen hög kvalitet och även i övrigt säkerställa en effektiv åklagarverksamhet föreslår regeringen att anslaget 4:3 Åklagarmyndigheten ökas med 40 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp.

Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 7 miljoner kronor eftersom antalet anmälningar om brott mot välfärdssystemen förväntas öka till följd av regeringens förslag att den 1 augusti 2007 införa en ny bidragsbrottslag (prop. 2006/07:80).

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 4:3 Åklagarmyndigheten ökas med 47 miljoner kronor.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi7 (yrkande 11 i denna del) att Åklagarmyndigheten förstärks med 27 miljoner kronor. Enligt motionärerna behövs förstärkt åklagarkompetens främst på området mäns våld mot kvinnor. Detta inkluderar satsningar på familjevårdsenheter och bekämpning av människohandel. Dessutom finns även behov av fler miljöåklagare. Partiet avvisar emellertid regeringens förslag om en ny bidragsbrottslag och ser därför inget behov att rikta förstärkningen till åklagare på detta område.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU3y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet bistår i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkande 11 i denna del.

4:5 Sveriges Domstolar

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 205 208 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 4:5 Sveriges Domstolar minskas med 4 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. Finansieringsåtgärden motsvarar den minskning av ärendemängden hos miljödomstolarna som förväntas bli följden av ändringen i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att domstolspersonalens kompetens att döma utan att ta ovidkommande hänsyn, relaterad till den tilltalades eller målsägandes kön, sexuella läggning, etnicitet och religion eller funktionshinder, måste förbättras. Dessutom måste det säkerställas att en kompetens finns att tillämpa lagstiftning som förbjuder diskriminering och som t.o.m. skärper straffet för brott som begåtts med exempelvis homofobiskt motiv. Motionärerna föreslår därför att regeringens nedskärning av anslaget till Sveriges Domstolar inte genomförs (yrkande 8 i denna del).

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU3y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna bistår i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 056 654 000 kr. Regeringen konstaterar att Sveriges bidrag till FN:s budget blir högre än tidigare beräknat bl.a. på grund av att FN-byggnaden ska renoveras. Därutöver ökar FN:s fredsfrämjande insatser såväl i antal som i omfattning. Insatser sker bl.a. i Libanon, Elfenbenskusten, Etiopien/Eritrea och Östtimor. Vidare har Sveriges andel av FN:s budget ökat från 0,998 % till 1,071 %. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer ökas med 70 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 452 062 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. minskas med 2 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 6:9 Nämnder m.m.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Användning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. Beslutet innebär att anslaget även får användas för att finansiera vissa avvecklingskostnader inom Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk. Därmed bifaller riksdagen punkt 28 i propositionen och avslår förslaget i motionen.

Jämför reservation 2 (v).

Propositionen

Regeringen anför att de planerade kostnadsreduktionerna inom försvarsförvaltningen innebär att personal och lokaler måste avvecklas inom bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk. Kostnadsreduktionerna ska vara fullt uppnådda senast vid utgången av 2008. Avvecklingskostnaderna som uppstår ryms inte inom de berörda myndigheternas ekonomiska ramar. Eftersom kostnadsreduktionerna ska leda till att Försvarsmaktens utgifter minskar i motsvarande grad bör Försvarsmakten enligt regeringens bedömning bidra till finansieringen av avvecklingskostnaderna. Regeringen föreslår därför att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. även får användas för att finansiera vissa avvecklingskostnader inom Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 den föreslagna användningen av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. (yrkande 14). I stället bör resurserna inom anslaget omfördelas så att medel anvisade för främjande av vapenexport minskas och stöd för jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten tilldelas. Det är enligt motionärernas mening viktigt att det påbörjade jämställdhetsarbetet inom försvaret får ökade resurser då det har visat sig att dess resultat inte varit tillfredsställande.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 28) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkande 14.

Bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av JAS-plan och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass. Med hänsyn till dessa beställningar utökar riksdagen bemyndigandet för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar. Därmed bifaller riksdagen punkterna 29 och 30 i propositionen och avslår förslagen i motionerna.

Jämför reservationerna 3 (s) och 4 (v, mp).

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 600 235 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om beställningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 miljoner kronor.

Regeringen erinrar om att försvarsutskottet har angivit att regeringen måste återkomma till riksdagen när det gäller uppgradering av 31 stycken JAS-flygplan från A/B-version till C/D-version innan ett eventuellt sådant beslut avses fattas (prop. 2006/07:1 utg.omr. 6, bet. 2006/07:FöU1, rskr. 2006/07:31).

En handlingsplan för vidmakthållande och vidareutveckling av JAS 39 Gripen har utformats av Försvarsmakten och medel för detta ingår i den långsiktiga materielplanen. Handlingsplanen består dels av en ombyggnad av 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D åren 2007–2013, dels av ett demonstratorprogram åren 2007–2010 som syftar till att kartlägga och utgöra grund för framtida möjliga beslut om vidareutveckling. Regeringen beräknar kostnaden för detta till ca 4,1 miljarder kronor. Om handlingsplanens förslag om att reducera flygplansparken till 100 flygplan genomförs beräknas kostnader för vidmakthållande m.m. minska genom ett flexiblare utnyttjande och en utökad strukturell livslängd för JAS 39 C/D i kombination med att JAS 39 C/D, jämfört med JAS 39 A/B, har ökad operativ effekt. Handlingsplanen syftar således till att minska de framtida kostnaderna genom en fullt interoperabel, enhetlig och antalsmässigt reducerad flygplansflotta. Vidare kan den operativa driften av JAS 39 förlängas till 2040.

Vidare konstaterar regeringen att handlingsplanen stödjer exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen eftersom produktionen förlängs och ett antal JAS 39 A/B kan nyttjas för export. Samtidigt får befintliga och potentiella exportkunder genom demonstratorprogrammet kunskap om utvecklingspotentialen i Gripensystemet. Inom demonstratorprogrammet kommer nya tillämpningar att tas fram som bygger vidare på centrala kunskapsområden inom flygindustrin. Detta utvecklingsarbete kommer att ske i nära samarbete med internationella partner. De högteknologiska satsningar som skett inom den säkerhetskritiska flyg- och försvarsverksamheten har hittills resulterat i betydande innovationer och utvecklingar i andra branscher. Regeringen menar att denna typ av satsningar även framgent är en viktig del i de samlade insatser som görs för forskning och teknologiutveckling.

Regeringen understryker också vikten av förstärkt områdesskydd mot hot från luften mot sjövägarna, vilket uppnås med hjälp av ett luftvärnsrobotsystem. En sådan förstärkning kan åstadkommas genom anskaffning av luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass. Regeringen föreslår att ett befintligt system förvärvas genom ett direktköp på marknaden.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D. Riksdagen föreslås godkänna att regeringen också får besluta om ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass.

Regeringen bedömer att de föreslagna beställningarna av materielobjekten innebär att ramen för årets beställningsbemyndigande behöver utökas med 4 350 miljoner kronor. Därför föreslår man att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 miljoner kronor efter 2007.

Motionerna

Socialdemokraterna framhåller i motion Fi10 att regeringen i den årliga budgetpropositionen ska redovisa ett samlat ställningstagande till försvarets investeringsplan. I budgetpropositionen för 2007 redovisas emellertid inte de nu föreslagna objekten. Partiet avvisar därför regeringens förslag till bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet (yrkandena 6 och 7). I stället vill man göra en samlad bedömning när regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren.

Vänsterpartiet framför i motion Fi7 att regeringens förslag om materielsatsningar har stora brister. Det är enligt motionärerna inte rimligt att vid nuvarande låga hotbild mot Sverige genomföra satsningar av miljardbelopp på befintliga JAS-flygplan. Man påpekar dessutom att ökad materielstandard i fler JAS-flygplan inte i någon större utsträckning kommer att påverka den långsiktiga kompetensen hos flygvapnet, särskilt då regeringen inte avdelar resurser till fler flygtimmar och utökade förbandsövningar. Därför avvisar motionärerna de aktuella förslagen om bemyndiganden (yrkandena 12 och 13).

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att någon ytterligare satsning på JAS-projektet inte är motiverad. Motionärerna påpekar att hälften av de 69 toppmoderna JAS-flygplan som försvaret i dag äger inte används, varför en investering i ytterligare 31 plan inte är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom är det märkligt att regeringen föreslår att fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass utan att motivera de operativa skälen till detta. De nya operativa skäl och bedömningar som ligger bakom regeringens planer på insatsorganisation måste enligt motionärerna redovisas innan riksdagen kan ta ställning till lämpligheten i regeringens förslag. Mot den bakgrunden avvisar man regeringens förslag om bemyndiganden avseende ombyggnad av JAS-flygplan, beställning av demonstratorprogram respektive luftvärnsrobotsystem samt finansiering av dessa (yrkandena 2–5).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna. Samtidigt erinrar försvarsutskottet om att finansutskottet har pekat på betydelsen av att både regeringen och riksdagen grundligt bereder förslag till beställningsbemyndiganden. Dessutom har ett enigt försvarsutskott vid upprepade tillfällen påtalat riksdagens behov av en transparent materielplanering och redovisning, dvs. ett tydligare beslutsunderlag, för att kunna ta ställning till förslagen till beställningsbemyndiganden (de långsiktiga betalningsåtagandena), till investeringsplanen och till behovet av anslagsmedel. Det är en förutsättning för att riksdagen ska kunna utöva finansmakten. Försvarsutskottet räknar därför med att en samlad redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av samtliga beslutade och planerade materielbeställningar ska finnas med i kommande budgetproposition.

Företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att statens medel enligt regeringsformen ”icke får användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt” (9 kap. 2 § RF). Vidare får regeringen ”icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse” (9 kap. 10 § RF).

Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att ett tydligare beslutsunderlag inför beställningsbemyndiganden är en förutsättning för att riksdagen ska kunna utöva finansmakten. Ett bemyndigande är i det närmaste liktydigt med att anslag så småningom måste anvisas. Således är det naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande prövas lika noga som anslagsbeslut. Finansutskottet utgår därför från att regeringen i budgetpropositionen för 2008 återkommer till riksdagen med en samlad redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av samtliga beslutade och planerade materielbeställningar på försvarsområdet.

Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkterna 29 och 30) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkandena 12 och 13, Fi10 (s) yrkandena 6 och 7 samt Fi11 (mp) yrkandena 2–5.

6:9 Nämnder m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 901 000 kr.

Regeringen har i propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (prop. 2006/07:63) lämnat förslag till lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet samt förslag till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Till följd av dessa förslag får Försvarets underrättelsenämnd utökade uppgifter. Kravet på att utföra en fortlöpande och mer ingående kontroll och uppgiften att pröva tillstånd till inriktning av signalspaning medför organisatoriska förändringar och behov av administrativt stöd. Därför föreslår regeringen att anslaget 6:9 Nämnder m.m. ökas med 4 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas med 2 miljoner kronor och att anslaget 6:6 Försvarets radioanstalt minskas med 2 miljoner kronor.

Motionen

Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi11 (yrkande 8 i denna del) regeringens förslag att öka anslaget 6:9 Nämnder m.m.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att anslaget 6:9 Nämnder m.m. kan ökas på det sätt regeringen föreslår under förutsättning att riksdagen bifaller förslagen i proposition 63. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Bemyndigande för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen utökar bemyndigandet för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Därmed bifaller riksdagen punkt 31 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 850 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor.

Kommunerna kan hos Statens räddningsverk ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller avser att utföra för att förebygga jordskred och andra naturolyckor. För att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan hälften av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter att slutligt beslut har fattats. Resterande del utbetalas när åtgärderna utförts och är slutbesiktigade. Efter det att projektet godkänts måste kommunen genomföra åtgärderna inom tre år. Eftersom det slutliga bidraget inte betalas ut förrän projektet är slutbesiktigat uppkommer ofta förskjutningar i utbetalningarna. Statens räddningsverk har därmed utestående betalningsåtaganden som leder till utgifter efter innevarande budgetår, för vilka myndigheten ännu inte tilldelats anslag.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bemyndiganderamen avseende anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ökas med 10 miljoner kronor till 25 miljoner kronor så att Statens räddningsverk kan ingå de åtaganden som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 31).

7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 080 000 kr. Regeringen bedömer att återstående kostnader för de omfattande räddningstjänstinsatser som genomfördes 2006, orsakade av skogsbränder, vägras och översvämningar, blir högre än vad som ryms inom det för ändamålet uppförda anslaget. För att kunna reglera dessa kostnader under 2007 föreslår regeringen att anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 18 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

7:5 Krisberedskap

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 711 976 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 18 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Anslaget minskas med ytterligare 250 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 268 miljoner kronor.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 miljoner kronor. Regeringen konstaterar att man i samband med utbyggnaden och driftstarten av det s.k. Rakelsystemets inledande etapper har identifierat behov av förstärkningsåtgärder avseende driftsäkerhet vid bortfall av el och radiotäckning i särskilda utrymmen, såsom bl.a. bil- och järnvägstunnlar. Vidare är de faktiska kostnaderna för investeringar större än vad som ursprungligen beräknades, varför ytterligare medel behöver tillföras. Regeringen föreslår därför att anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet ökas med 250 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 930 841 000 kr. Regeringen konstaterar att inströmningen av asylsökande har ökat väsentligt, framför allt flyktingar från Irak. Prognosen har mot den bakgrunden reviderats upp och avräkningarna från biståndsramen ökar med 700 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 700 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader.

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 regeringens förslag att överföra 700 miljoner kronor från anslaget till det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader för att finansiera den ökade tillströmningen av flyktingar från Irak (yrkandena 11 och 15 båda i denna del). Motionärerna anser att förslaget innebär en urholkning av det internationella utvecklingssamarbete som utgör det egentliga biståndet.

Även Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi11 (yrkande 8 i denna del) regeringens förslag med hänvisning till att enprocentsmålet ska respekteras. Motionärerna anser att flyktingmottagande inte ska konkurrera med bistånd och motsätter sig därför regeringens förslag att skära i biståndet genom att avräkna kostnaderna för flyktingmottagandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att den föreslagna avräkningen från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från DAC-länder sker i enlighet med OECD/DAC:s definition av biståndet och görs i enlighet med budgeteringsprinciper som tidigare tillämpats. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkandena 11 och 15 båda i denna del samt Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Utgiftsområde 8 Migration

Användning av anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader

Propositionen

En kommun har enligt 7 § förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. rätt till statlig ersättning för kostnader för vård av barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget, om barnet omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ersättning lämnas för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. En del av de barn som omfattas av bestämmelserna är s.k. ensamkommande barn, dvs. barn som är under 18 år samt skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe.

Regeringen anser att ensamkommande barn även efter det att de fyllt 18 år kan vara i behov av vård. Därför föreslår regeringen att statlig ersättning kan lämnas till kommuner för sådan vård enligt socialtjänstlagen fram till dess att den unge fyller 21 år i de fall vården påbörjats före det att han eller hon fyllde 18 år. Förslaget förutsätter att ändamålet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader vidgas till att omfatta vård enligt socialtjänstlagen av personer mellan 18 och 21 år i de fall vården påbörjats före det att de fyllde 18 år.

Regeringen föreslår vidare att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader även får användas för återetableringsstöd till vissa utlänningar. Regeringen anser att ett sådant stöd bör införas för att underlätta för enskilda att återvända till sina hemländer och att skapa möjligheter för dem att åter kunna leva och verka i hemlandet. Stödet, som enligt regeringens förslag regleras i förordning, avses motsvara 20 000 kr till en vuxen person och 10 000 kr till barn, dock sammanlagt högst 50 000 kr per familj, och ska under vissa förutsättningar kunna lämnas till en utlänning som efter avslag på asylansökan återvänder självmant till sitt hemland. Det bör dock inte lämnas till personer som ska överföras till ett annat land enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 regeringens förslag att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ska användas till återetableringsstöd (yrkande 15 i denna del).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 32) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkande 15 i denna del.

12:2 Ersättningar och bostadskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 999 950 000 kr.

Regeringen konstaterar att antalet asylsökande har ökat väsentligt, vilket medför att utgifterna för bostäder till de asylsökande samt ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting blir högre än vad som tidigare beräknats för 2007. För att möjliggöra utbetalning av de regelstyrda ersättningarna till asylsökande samt till kommuner och landsting 2007 föreslår regeringen att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 743 miljoner kronor. Finansiering av de ökade utgifter som enligt OECD/DAC:s riktlinjer definieras som bistånd sker delvis genom en höjd avräkning från biståndsramen med 700 miljoner kronor och motsvarande sänkning av det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet.

Vidare anser regeringen att den statliga ersättningen till kommuner som träffar överenskommelser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn bör ökas för att stimulera fler kommuner att ta emot ensamkommande barn. Regeringen föreslår därför att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 15 miljoner kronor.

Regeringen förordar också att anslaget ökas med 27 miljoner kronor till följd av att återetableringsstöd till vissa utlänningar föreslås finansieras av anslaget. Förslaget om förlängd vård enligt socialtjänstlagen av ensamkommande flyktingbarn mellan 18 och 21 år medför däremot enligt regeringens bedömning inga ökade utgifter.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 785 miljoner kronor.

Motionen

Vänsterpartiet konstaterar i motion Fi7 att antalet asylsökande förväntas öka de närmaste åren, vilket medför behov av ökade medel för asylprocessen liksom för det kommunala flyktingmottagandet. Motionärerna avvisar emellertid förslaget att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader genom minskning av det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Motionärerna motsätter sig vidare att medel inom anslaget till ersättningar och bostadskostnader ska användas till återetableringsstöd, varför man anser att förslaget om att öka anslaget med 27 miljoner kronor bör avslås (yrkandena 11 och 15 i denna del).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkandena 11 och 15 båda i denna del.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:7 Läkemedelsförmånsnämnden

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns det för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 626 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden minskas med 5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Avveckling av Institutet för psykosocial medicin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att Institutet för psykosocial medicin avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007. Därmed bifaller riksdagen punkt 33 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 471 000 kr.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 att Institutet för psykosocial medicin (IPM) bör avvecklas under 2007 och att huvuddelen av verksamheten under återstoden av 2007 skulle bedrivas av Stockholms universitet. Regeringen föreslår på annan plats i den aktuella vårpropositionen (avsnitt 6.6.5) att IPM:s verksamhet flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den del som i samverkan med Stockholms läns landsting bildar Nationellt centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa (NASP) kommer under 2007 att inordnas i Karolinska Institutet. Härigenom skapas förutsättningar för att vidmakthålla en expertfunktion för suicidprevention.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Institutet för psykosocial medicin avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag. Socialutskottet understryker samtidigt betydelsen av att förutsättningar skapas för att vidmakthålla en expertfunktion för suicidprevention.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 33).

14:10 Insatser för vaccinberedskap (nytt anslag)

Propositionen

En nationell handlingsplan utgör utgångspunkten för arbetet med att stärka den nationella beredskapen mot pandemisk spridning av influensa. En strävan är att stärka Sveriges förutsättningar att vid influensapandemier skydda befolkningen med hjälp av vacciner. För 2006 anvisades anslaget 14:10 Vaccinförsörjning med ett belopp på 200 miljoner kronor. Något anslag för motsvarande ändamål har inte anvisats för 2007.

Regeringen aviserar att man avser att vidta åtgärder för att öka beredskapen inför en eventuell influensapandemi. I första hand kommer anslagssparandet under anslag 14:10 (2006) Vaccinförsörjning att användas. Därutöver behövs ett bemyndigande för att vid behov kunna ingå avtal om att påbörja uppbyggnaden av en produktionskapacitet av vaccin. Bemyndigandet ska även kunna användas för att ingå avtal om leverans av vaccin i händelse av influensapandemi. För att regeringen ska kunna ges ett sådant bemyndigade föreslår man att ett nytt ramanslag 14:10 Insatser för vaccinberedskap med ett belopp på 1 miljon kronor anvisas för 2007. Det nya anslaget ska ha samma ändamål som anslaget för vaccinförsörjning som togs upp i statsbudgeten för 2006.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap

Propositionen

Med anledning av de planerade åtgärderna för att öka beredskapen inför en eventuell influensapandemi behöver regeringen kunna ingå avtal om dels uppbyggnaden av en produktionskapacitet av vaccin, dels leveransen av vaccin i händelse av influensapandemi. Därför föreslår man att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 miljoner kronor under åren 2008–2010.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 34).

16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 79 900 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ökas med 2 miljoner kronor för att förbättra möjligheterna för Stiftelsen Rikstolktjänst att bedriva insatser för personer med funktionshinder. Finansiering sker genom att anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation minskas med motsvarande belopp.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 286 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation minskas med 2 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Användning av anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Beslutet innebär att anslaget även får användas för att finansiera försöksverksamhet med fritt val av hjälpmedel till äldre och funktionshindrade. Därmed bifaller riksdagen punkt 35 i propositionen och avslår förslaget i motionen.

Jämför reservation 5 (v).

Propositionen

Regeringen aviserar att man avser att starta en försöksverksamhet för att öka valfriheten när det gäller hjälpmedel till äldre och funktionshindrade. Försöksverksamheten är treårig och startar 2007. Därför föreslår regeringen att ändamålet för anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation utvidgas till att även omfatta försöksverksamhet med fritt val av hjälpmedel till äldre och funktionshindrade.

Motionen

Vänsterpartiet framhåller i motion Fi7 att bidraget till utrustning för elektronisk kommunikation ska ge döva, hörselskadade, talskadade och språkstörda möjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät. Motionärerna är starkt kritiska till att dessa grupper ska finansiera regeringens experimenterande med marknadslösningar inom välfärdssektorn. Riksdagen bör därför avslå den föreslagna ändringen av hur anslaget får användas (yrkande 16).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU3y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 35) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkande 16.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Användning av anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Beslutet innebär att anslaget även får användas för att finansiera en utvärderingsstudie om effekterna av landstingens åtgärder på området. Därmed bifaller riksdagen punkt 36 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 miljard kronor. Från anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård betalas bidrag till landstingen om landstinget har vidtagit åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron. De närmare villkoren för bidraget anges i överenskommelser mellan Landstingsförbundet (som numera ingår i Sveriges Kommuner och Landsting) och staten.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har redovisat ett förslag till utvärderingsstudie om effekterna av landstingens åtgärder. Det är enligt regeringen viktigt att utvärdera effektiviteten i de olika åtgärder som landstingen vidtar. Regeringen föreslår därför att anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård även får användas för en sådan utvärderingsstudie.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 36).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

10:1 Integrationsverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 730 000 kr.

Regeringen erinrar om att Integrationsverket ska avvecklas fr.o.m. den 1 juli 2007. Det innebär att vissa myndighetsuppgifter bör föras över till andra myndigheter. Regeringen föreslår i den aktuella vårpropositionen (avsnitt 6.6.7) att ansvaret för verksamheten delas upp och flyttas till Migrationsverket, länsstyrelserna, Ungdomsstyrelsen, Statistiska Centralbyrån och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). I nivån för anslaget 10:1 Integrationsverket har beaktats att myndighetens verksamhet endast bedrivs t.o.m. den 30 juni 2007.

För att finansiera den verksamhet som under återstoden av 2007 kommer att utföras av andra myndigheter inom ramen för ändamålet för anslaget 10:1 Integrationsverket, föreslår regeringen att anslaget ökas med 23 miljoner kronor. Av dessa medel beräknas Migrationsverket få disponera 9,6 miljoner kronor, länsstyrelserna sammanlagt 9 miljoner kronor, Ungdomsstyrelsen 2 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån 0,8 miljoner kronor samt Svenska ESF-rådet 1,6 miljoner kronor under 2007.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

10:2 Integrationsåtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 136 742 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas med 41 378 000 kr för att bidra till finansiering av anslaget 10:3 Kommunersättningar för flyktingmottagande. Anslaget minskas med ytterligare 4,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Slutligen minskas anslaget med 5,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas med 51 378 000 kr.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 (yrkandena 11 och 17 båda i denna del) regeringens förslag att minska anslaget till integrationsåtgärder för att finansiera andra satsningar inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkandena 11 och 17 båda i denna del.

Användning av anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

Enligt 21 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. har en kommun rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för barn under 18 år som omfattas av 3 § förordningen och som kommit till Sverige utan egen vårdnadshavare. Regeringen anser att ensamkommande barn även efter det att de fyllt 18 år kan vara i behov av fortsatt vård. Därför föreslår regeringen att statlig ersättning kan lämnas till kommuner för sådan vård fram till dess att den unge fyller 21 år i de fall vården påbörjats innan han eller hon fyllde 18 år.

Regeringen anser dessutom att Migrationsverket bör ansvara för överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn såväl under asylprocessen som efter beviljat uppehållstillstånd. Regeringen föreslår därför att en kommun som träffar överenskommelse med Migrationsverket om att ordna boenden för sådana ensamkommande barn som omfattas av 3 § nämnda förordning ska kunna få en särskild statlig ersättning enligt samma ordning som gäller för boenden som anordnas för asylsökande ensamkommande barn. Om en kommun beslutar om vård i annat boende än vad som regleras i en överenskommelse med Migrationsverket bör ersättning även fortsättningsvis kunna lämnas för vissa faktiska kostnader för sådan vård.

Vidare konstaterar regeringen att antalet asylsökande de kommande åren beräknas att öka i stället för att minska som tidigare prognoser visade. Därmed kommer antalet uppehållstillstånd att öka liksom behovet av kommunplatser. För att förstärka flyktingmottagandet finns enligt regeringens bedömning behov av en extra ersättning till kommunerna för att skapa tydliga ekonomiska incitament för kommuner att vidta åtgärder som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden. Den extra ersättningen avses bli reglerad i en särskild förordning. En förutsättning för att den extra ersättningen ska kunna utgå är att en kommun under 2007 träffar överenskommelse om flyktingmottagande för åren 2007, 2008 och 2009. Regeringen anser således att ersättning bör lämnas med 10 000 kr per person som tas emot och som omfattas av förordningen om statlig ersättning till kommuner för flyktingmottagande m.fl. Därutöver bör ersättning lämnas med 20 000 kr per vuxen person i åldern 18–64 år som tas emot under förutsättning att personen godkänts i svenska för invandrare (sfi) på en viss nivå eller haft arbetspraktik eller arbete under en viss tid inom 12 månader efter mottagandet i kommunen.

Regeringen föreslår att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande även får användas för de kostnader som följer de nya riktlinjerna för ersättningar vid kommunernas flyktingmottagande.

Motionen

Vänsterpartiet anser i motion Fi7 att det är mycket angeläget att förstärka resurserna till kommunernas flyktingmottagande, både i syfte att anpassa det till ökade volymer och för att ersättningen bättre ska motsvara de kostnader som följer med mottagandet. Motionärerna avvisar emellertid konstruktionen med extra ersättning till kommuner som under 2007 träffar avtal om flyktingmottagande. Man förordar i stället att medel ska användas till en generell höjning av schablonersättningen (yrkande 17 i denna del). Samtidigt välkomnar dock motionärerna den satsning som görs för att underlätta mottagandet av ensamkommande barn.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet gör i sitt yttrande (AU2y) vissa förtydliganden i samband med ställningstagandet till förslaget om riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn. Enligt arbetsmarknadsutskottet kan det särskilt framhävas att den av regeringen föreslagna ordningen innebär ett mer enhetligt ersättningssystem för de kommuner som överenskommit med Migrationsverket om att tillhandahålla särskilda boendeplatser. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att finansutskottet därmed tillstyrker regeringens förslag och avslår förslagen i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (punkt 37) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkande 17 i denna del.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 831 904 000 kr.

Regeringen konstaterar att den föreslagna vidgade användningen av anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande innebär att de på anslaget anvisade medlen inte räcker för samtliga ändamål. De nya riktlinjerna för ersättningar för mottagande av ensamkommande flyktingbarn medför ökade utgifter under 2007. Anslaget föreslås därför ökas med 16 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas.

Därutöver anser regeringen att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande behöver ökas med 275 miljoner kronor för att den extra ersättningen för kommunernas flyktingmottagande ska kunna införas under 2007. Den ökade volymen flyktingar medför i sig ökade utgifter under 2007, varför anslaget föreslås ökas ytterligare med 25 378 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 316 378 000 kr.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

10:6 Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

Regeringen erinrar om att Integrationsverket avvecklas den 1 juli 2007. I nivån för anslaget 10:1 Integrationsverket har beaktats att myndighetens verksamhet endast bedrivs t.o.m. den 30 juni 2007. En särskild utredare har fått i uppdrag att avveckla Integrationsverket (dir. 2007:34). Regeringen föreslår därför att ett nytt ramanslag 10:6 Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket förs upp på statsbudgeten med 35 miljoner kronor för att täcka de kostnader som uppstår i samband med avvecklingen.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 057 506 000 kr.

Regeringen aviserar att förberedelser för försöksverksamhet där olika aktörer samverkar för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige kommer att inledas som ett led i regeringens samlade insatser inom integrationsområdet. Därför föreslår man att anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader ökas med 4,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas med motsvarande belopp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 235 377 000 kr.

Regeringen erinrar om att fr.o.m. den 15 mars 2007 lämnas inte merkostnadsersättning för pågående plusjobb som påbörjats före den 24 oktober 2006. Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader föreslås därför minskas med 207 miljoner kronor. Samtidigt föreslår regeringen att anslaget minskas med ytterligare 12,5 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet.

Vidare anser regeringen att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader bör ökas med 100 miljoner kronor för att fr.o.m. den 1 juli 2007 finansiera s.k. instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Anslaget föreslås ökas med ytterligare 5 miljoner kronor till följd av en utökad satsning på yrkeskompetensbedömning för arbetssökande. Dessutom inleder regeringen förberedelser för försöksverksamhet där olika aktörer samverkar för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige. Anslaget föreslås därför ökas med 5,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 109 miljoner kronor.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 inriktningen på regeringens satsning på instegsjobb. I stället vill partiet från 2008 påbörja en särskild satsning med anställningsstöd för nyanlända flyktingar. Motionärerna motsätter sig också alla försämringar inom arbetsmarknadspolitiken eftersom de leder till urholkad trygghet för såväl arbetslösa som löntagare. Man avvisar därför avskaffandet av merkostnadsersättningen för plusjobben samt satsningen på s.k. nystartscentrum. Sammantaget föreslår motionärerna att anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning ökas med 214 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 11 i denna del).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi7 (v) yrkande 11 i denna del.

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 601 146 000 kr. Regeringen anser att antalet platser med lönebidrag och i Samhall bör ökas för att inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga att få arbete. Därför föreslår regeringen att anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökas med 123 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av Integrationsverkets avveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar en ändring i sekretesslagen med anledning av Integrationsverkets avveckling. Lagändringen innebär att det sekretesskydd som finns för uppgifterna hos Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2007 ska finnas hos Migrationsverket. Därmed bifaller riksdagen punkt 18 i propositionen.

Propositionen

Enligt 7 kap. 14 § fjärde stycket sekretesslagen gäller sekretess hos Integrationsverket i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd samt av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar och i verksamhet som avser medverkan till bosättning för nyss nämnda personer. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs.

När Integrationsverket läggs ned den 30 juni 2007 tar Migrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2007 över uppgifterna att besluta om och betala ut ersättning till kommuner och landsting för kostnader i samband med flyktingmottagande samt att vid behov medverka vid skyddsbehövandes bosättning. De uppgifter om enskildas personliga förhållanden som hos Integrationsverket omfattas av sekretessbestämmelsen i 7 kap. 14 § fjärde stycket sekretesslagen kommer därmed att ingå i ärenden och verksamhet hos Migrationsverket.

Det finns i dag inte någon regel om sekretess hos Migrationsverket till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i sådana ersättningsärenden eller bosättningsverksamhet. Detta är enligt regeringen inte en tillfredsställande ordning. Samma skäl som ligger till grund för att sekretesskydd finns för sådana uppgifter hos Integrationsverket gäller även när uppgifter av aktuellt slag hanteras av Migrationsverket. Regeringen föreslår därför att sekretesslagen ändras på så sätt att det sekretesskydd som finns för uppgifterna hos Integrationsverket fr.o.m. 1 juli 2007 ska finnas hos Migrationsverket. För uppgifter i ersättningsärenden och i bosättningsverksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt ska det sekretesskydd som finns i bestämmelsens nuvarande lydelse gälla även fortsättningsvis.

Regeringen framhåller att förslaget till lagändring är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Konstitutionsutskottets och arbetsmarknadsutskottets yttranden

Konstitutionsutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sina yttranden (KU3y respektive AU2y) regeringens förslag. Utskotten noterar samtidigt att lagförslaget i det aktuella stycket innehåller en redaktionell rättelse bestående i att en radmatning som tidigare av misstag fallit bort nu återinförs.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet och arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 18).

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:1 Arbetsmiljöverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 638 906 000 kr.

Regeringen erinrar om att ansvaret för toxikologiskt inriktad kriterieverksamhet, som utgör underlag för hygieniska gränsvärden, kommer att inordnas i Arbetsmiljöverkets verksamhet när Arbetslivsinstitutet läggs ned den 30 juni 2007. Därför föreslår regeringen att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket ökas med 2,6 miljoner kronor som motsvarar kostnaden för den tillkommande uppgiften under 2007. Finansiering sker genom att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet minskas med motsvarande belopp.

Vidare anser regeringen att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket bör minskas med 15,2 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet. Minskningen rör medel som står till regeringens disposition och påverkar därmed inte Arbetsmiljöverkets verksamhet.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 12,6 miljoner kronor.

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 (yrkande 11 i denna del) ytterligare nedskärningar på Arbetsmiljöverket. Förebyggande arbetsmiljöarbete är enligt motionärerna centralt för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Arbetsmiljöfrågor är dessutom i hög grad jämställdhetsfrågor, eftersom de arbetsplatser och yrken som är kvinnodominerade genererar mer arbetsrelaterad ohälsa. Därför vill partiet stärka och utveckla arbetsmiljöarbetet och ge Arbetsmiljöverket och skyddsombuden mer resurser och bättre verktyg i deras arbete.

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att Arbetsmiljöverkets verksamhet är viktig. Därför bör regeringens förslag att minska anslaget till denna verksamhet avslås (yrkande 8 i denna del).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkande 11 i denna del och Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Användning av anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet

Propositionen

Regeringen konstaterar att ett bidrag på 33,5 miljoner kronor behöver betalas ut till arbetsmarknadens parter som ersättning för särskilda utbildningsinsatser som genomfördes under 2006. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007. Därför föreslår regeringen att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet får användas för att betala bidraget.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 38).

23:2 Arbetslivsinstitutet

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 164 403 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 28,1 miljoner kronor. Av detta belopp finansieras 25,1 miljoner kronor genom omfördelning från anslagen 23:1 Arbetsmiljöverket och 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader enligt följande förslag:

–     anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 24,7 miljoner kronor till följd av den föreslagna vidgade anslagsanvändningen; finansiering sker genom att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 15,2 miljoner kronor samt genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 9,5 miljoner kronor,

–     anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 3 miljoner kronor med anledning av de engångskostnader som uppstår till följd av att Arbetslivsbibliotekets samlingar i samband med avvecklingen av Arbetslivsinstitutet flyttas till Stockholms universitet; finansiering sker genom att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskas med motsvarande belopp,

–     anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet minskas med 2,6 miljoner kronor till följd av att den toxikologiskt inriktade kriterieverksamheten för hygieniska gränsvärden ska inordnas i Arbetsmiljöverkets verksamhet.

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 (yrkande 18) den föreslagna finansieringen av den utvidgade användningen av anslaget till Arbetslivsinstitutet med medel från anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket.

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att beslutet om att avveckla Arbetslivsinstitutet (ALI) har fattats utan att regeringen på ett uttömmande sätt beskrivit vart den verksamhet som bedrivits på ALI ska flyttas och varifrån medel för den fortsatta verksamheten ska tas. Motionärerna anser att verksamheten vid institutet ska fortsätta som tidigare. Därför ska de medel som regeringen avsätter till en avvecklingsmyndighet för ALI tillföras institutet för fortsatt verksamhet under 2007 (yrkande 8 i denna del).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkande 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkande 18 samt Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

Regeringen erinrar om att Arbetslivsinstitutet ska avvecklas den 30 juni 2007. I nivån för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet har för innevarande år beaktats att myndighetens verksamhet endast bedrivs t.o.m. den 30 juni 2007. En särskild utredare tillsätts för att ansvara för avvecklingen av myndigheten (dir. 2007:42). Utredaren kommer att ha arbetsgivaransvar för den uppsagda personalen i avvecklingsorganisationen. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet förs upp på statsbudgeten med 164 217 000 kr.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att verksamheten vid Arbetslivsinstitutet ska fortsätta som tidigare. Därför avvisar motionärerna regeringens förslag om ett nytt anslag för en avvecklingsmyndighet för institutet (yrkande 8 i denna del).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Användning av anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering. Beslutet innebär att anslaget även kan användas för stöd till bl.a. utbildningsverksamhet som främjar jämställdhetsintegrering inom statliga myndigheter. Därmed bifaller riksdagen punkt 39 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 miljoner kronor.

Anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering har använts för att finansiera Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, JämStöd (N2005:02). Utredningens arbete avslutades den 31 mars 2007. Regeringen föreslår att anslaget under 2007 även kan användas för stöd till andra åtgärder som främjar jämställdhetsintegrering, bl.a. för utbildningsverksamhet inom statliga myndigheter.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 39).

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 138 511 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med 366 650 000 kr för att finansiera det föreslagna anslaget 25:81 Fortbildning av lärare och med ytterligare 117 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen i efterhand att för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som innebär behov av framtida anslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 40 i propositionen.

Propositionen

Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats för detta ändamål.

Regeringen konstaterar att Myndigheten för skolutveckling har beslutat om utgifter för bidrag till skolutveckling i kommuner och hos andra skolhuvudmän för kommande år utan att något bemyndigande finns för anslaget. Regeringen anser att den uppkomna situationen är otillfredsställande och att detta ekonomiska åtagande bör hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Man föreslår därför att regeringen i efterhand bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 miljoner kronor under åren 2008–2010.

Kompletterande uppgifter

Finansutskottet har vid flera tillfällen under den föregående mandatperioden behandlat förslag som föranletts av att vissa myndigheter överskridit sina befogenheter genom att göra ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. Våren 2006 beslutade riksdagen, i enlighet med utskottets förslag, om ett tillkännagivande till regeringen angående överskridande av bemyndiganderamar i vilket man bl.a. förordade intensifierade och utökade åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna. Regeringen borde snarast återkomma till riksdagen med en samlad och utförlig redovisning av de åtgärder som hade vidtagits.1 [ Bet. 2005/06:FiU21, s. 92–94, rskr. 2005/06:370.]

I budgetpropositionen för 20072 [ Prop. 2006/07:1, volym 1, s. 236–237.] underströk regeringen att man instämde i utskottets uppfattning om att det är oacceptabelt att en myndighet gör åtaganden utan stöd i ett särskilt bemyndigande eller gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndigande. Regeringen redovisade att man beredde vissa ändringar i anslagsförordningen (1996:1189) och förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag i syfte att förtydliga tillämpningen av särskilda bemyndiganden. Regeringen bedömde att förordningsändringarna skulle bidra till att lösa flera av de frågor som finansutskottet berört i sitt tillkännagivande. Dessutom informerade regeringen om den översyn som Regeringskansliet i samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV) genomförde i syfte att förbättra tillämpningen och redovisningen av beställningsbemyndiganden.

Enligt information från Regeringskansliet är de aviserade förordningsändringarna genomförda. ESV har också utarbetat förslag till nya föreskrifter och allmänna råd med anledning av förordningsändringarna. Förslagen har nyligen varit ute på remiss. Regeringskansliet bedömer att de nya föreskrifterna och allmänna råden kommer att fastställas inom kort. Frågorna kring hanteringen av bemyndiganden tas dessutom särskilt upp i de utbildningar som organiseras av ESV.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt finansutskottet är det oroande att det på den aktuella tilläggsbudgeten återigen finns ett förslag om att i efterhand godkänna ett bemyndigande som föranleds av att en myndighet – i detta fall Myndigheten för skolutveckling – ingått ekonomiska åtaganden utan att något bemyndigande för detta lämnats av riksdagen. Utskottet erinrar om sina tidigare uttalanden och vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i att en myndighet gör ekonomiska åtaganden utan vare sig riksdagens eller regeringens uttryckliga medgivande. Ett sådant förfarande gör det svårt för riksdagen att bilda sig en korrekt uppfattning om utestående ekonomiska förpliktelser samt åtföljande framtida belastning på statsbudgeten. Då ett bemyndigande i det närmaste är liktydigt med att anslag så småningom måste anvisas är det av stor vikt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande prövas av regeringen och riksdagen lika noga som ett anslagsbeslut. För att systemet ska fungera måste regeringen ha kontroll över myndigheternas hantering av anslagsmedel.

Finansutskottet ser emellertid positivt på det arbete med att stärka den interna kontrollen och styrningen på myndigheterna som för närvarande pågår. Utskottet förutsätter att regeringen aktivt följer utvecklingen och vidtar de ytterligare åtgärder som kan krävas för att undvika att myndigheter i framtiden gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens medgivande.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan finansutskottet acceptera regeringens förslag om ett bemyndigande i efterhand. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 40).

Användning av anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beslutet innebär att anslaget även får användas för vissa utredningar på skolområdet. Därmed bifaller riksdagen punkt 41 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg även får användas för vissa utredningar på skolområdet, bl.a. för utredningen om mål och uppföljning i grundskolan och för utredningen om en reformerad gymnasieskola.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 41).

25:15 Valideringsdelegationen

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 499 000 kr.

Regeringen aviserar att Valideringsdelegationen kommer att ges i uppdrag att initiera och leda en pilotverksamhet för att validera 1 000 personers utländska yrkeskompetens. Uppdraget ingår som ett led i regeringens samlade insatser inom integrationsområdet och beräknas medföra en kostnad på 20 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 25:15 Valideringsdelegationen ökas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 222 419 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning ökas med 14 miljoner kronor eftersom ansvaret för utbildningen inom elektroteknik under 2007 kommer att överföras från Högskolan i Kalmar till Blekinge tekniska högskola. Finansiering sker genom att anslaget 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 417 635 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. tillförs 50 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning för lärare, 60 miljoner kronor för vidareutbildning av lärare på lärosäten samt 7 miljoner kronor för utveckling av en speciallärarutbildning. Finansiering sker genom att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med sammanlagt 117 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Användning av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Beslutet innebär att anslaget även får användas för att bilda ett nytt holdingbolag knutet till Växjö universitet. Därmed bifaller riksdagen punkt 42.

Propositionen

Regeringen anser att det är viktigt att Växjö universitet ges möjlighet att genom ett holdingbolag stärka och utveckla sina processer för kommersialisering. Därför föreslår man att anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. även får användas för att bilda ett nytt holdingbolag knutet till Växjö universitet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 42).

Bemyndigande för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 43 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 45 360 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringen anför att Internationella programkontoret för utbildningsområdet, som administrerar utbildningsprogrammet Programkontorets skolstipendier, under innevarande år behöver fatta beslut om att utdela stipendier för att kunna ge mottagarna rimliga förutsättningar att planera och genomföra verksamhet under första halvåret 2008. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 miljoner kronor under 2008.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 43).

25:81 Fortbildning av lärare (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

För att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning inleds en omfattande och långsiktig satsning på akademisk fortbildning för lärare. För detta ändamål föreslår regeringen att ett nytt anslag 25:81 Fortbildning av lärare förs upp i statsbudgeten med 366 650 000 kr. Anslaget bör enligt regeringen även få användas för kostnader i samband med administration och uppföljning av fortbildningssatsningen.

Finansiering sker genom att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med motsvarande belopp. Finansieringsåtgärden innebär därmed att de 300 miljoner kronor som regeringen tidigare avsatt för fortbildning tillförs det nya anslaget. Vidare tillförs anslaget 66 650 000 kr som tidigare bl.a. avsatts för insatser till funktionshindrade.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 25:81 Fortbildning av lärare

Propositionen

Regeringen anför att man under innevarande år kan behöva besluta om långsiktiga ekonomiska åtaganden inom akademisk fortbildning för lärare. Därför föreslår man att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 miljoner kronor under åren 2008–2010.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 44).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2:1 Lotteriinspektionen

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 219 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Lotteriinspektionen minskas med 200 000 kr för att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

28:27 Centrala museer: Myndigheter

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 838 556 000 kr. Regeringen anser att möjligheterna att utveckla verksamheten på Prins Eugens Waldemarsudde behöver förstärkas. Anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter föreslås därför ökas med 2 030 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer minskas med motsvarande belopp. Finansieringsåtgärden innebär en omdisponering av de medel som frigjorts till följd av avvecklingen av verksamheten vid Stiftelsen Rooseum.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Ändringar i föreskrifter om avgifter för spel och lotterier m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar ändringar i lagen om anordnande av visst automatspel, kasinolagen respektive lotterilagen. Lagändringarna innebär huvudsakligen att oklarhet undanröjs om regeringen kan delegera rätten att besluta om vissa avgifter till Lotteriinspektionen. Därmed bifaller riksdagen punkterna 19–21 i propositionen.

Propositionen

Regleringen av avgifter i lotterilagen utgår från att avgiftssättningen hör till riksdagens kompetensområde. Regleringen av avgifter i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (automatspelslagen) och kasinolagen (1999:355) överensstämmer dock inte helt med regleringen i lotterilagen. Detta har medfört oklarheter om tillsynsmyndigheten, Lotteriinspektionen, kan meddela föreskrifter om storleken på avgifter för framför allt tillsyn enligt automatspelslagen och kasinolagen.

Regeringen föreslår att denna oklarhet undanröjs genom att det i nämnda lagar, på samma sätt som i lotterilagen, införs ett bemyndigande från riksdagen till regeringen att överlåta beslutanderätten vidare till den myndighet som regeringen bestämmer i frågor om avgifter för tillstånd och tillsyn. På detta sätt införs enhetliga regler för avgiftssättningen för tillstånd och tillsyn enligt automatspelslagen, kasinolagen och lotterilagen.

Vidare erinrar regeringen om att den nuvarande lydelsen av 22 § lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft den 1 januari 2005. I paragrafen infördes då ett nytt andra stycke (se prop. 2004/05:3). Av förbiseende föreslogs ingen ändring i 42 § samma lag trots att det i denna paragraf görs en hänvisning till 22 § andra stycket. Regeringen föreslår därför att den nuvarande hänvisningen i 42 § rättas till med hänsyn tagen till den nu gällande lydelsen av 22 §. Den föreslagna bestämmelsen bör tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2005.

Regeringen framhåller att de aktuella förslagen till lagändring är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Härvid har beaktats att en motsvarande bestämmelse om avgifter i lotterilagen har varit föremål för Lagrådets granskning. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkterna 19–21).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Utökad avtrappning av räntebidraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att avtrappningen av den statliga bostadsbyggnadssubventionen, det s.k. räntebidraget, utökas i enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 45 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 013 963 000 kr.

Den statliga bostadssubventionen, det s.k. räntebidraget, avtrappas under perioden 2007–2011 enligt en avgränsning som är kopplad till värdeåret på fastigheten. Vissa specialfastigheter är fastighetsskattebefriade och har därmed inget värdeår. Dessa fastigheter har därför blivit exkluderade i avtrappningen. Specialfastigheterna som avses är särskilda boendeformer, s.k. vårdboenden, som är specialbyggnader enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 2 § i ovan angivna lag. Dessa specialfastigheter bör dock enligt regeringens mening likställas med övriga bostäder och vara berättigade till räntebidrag även under avtrappningen. För dessa fastigheter föreslår regeringen att färdigställandeåret likställs med värdeåret för fastighetsskattepliktiga bostäder. Exempelvis likställs specialbostäder som färdigställts 2002 med fastigheter som har värdeår 2002.

Regeringen bedömer att förslaget medför ökade utgifter från anslaget 31:2 Räntebidrag, men att dessa ryms inom de medel som anvisats på anslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 45).

Användning av anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Beslutet innebär att anslaget även får användas för stöd till rivning och sanering av herrelösa fastigheter inom Tierps kommun. Därmed bifaller riksdagen punkt 46 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 90 miljoner kronor.

I Tierps kommun finns sju flerbostadshus med totalt 157 lägenheter på en herrelös fastighet i Söderfors. Byggnaderna är förstörda och utgör en säkerhetsrisk bl.a. för lekande barn. Mot bakgrund av de särskilda förhållanden som råder i det aktuella området och övriga speciella omständigheter kring dessa fastigheter, anser regeringen att ett stöd bör utgå till Tierps kommun som motsvarar hälften av de faktiska kostnaderna för rivning och sanering av husen, dock högst ett belopp om 5 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag även får användas för stöd till rivning och sanering av flerbostadshus på fastigheter som är herrelösa inom Tierps kommun.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 46).

Bidrag till kommunala hyresgarantier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att ett statligt stöd till kommuner som gått i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad, s.k. kommunala hyresgarantier, införs i enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 48 i propositionen.

Propositionen

I enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen för 2007 föreslår regeringen att ett bidrag till kommunala hyresgarantier införs. Bidraget ska lämnas med ett av regeringen bestämt belopp per hyresgaranti som kommuner efter behovsprövning lämnat för enskilda hushåll som saknar ett självständigt boende. Syftet med bidraget är att stimulera kommunerna att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden genom att de av olika skäl har svårt att uppfylla hyresvärdars krav för att teckna ett hyresavtal, t.ex. för att de saknar fast anställning eller har betalningsanmärkning.

Regeringen anser att kommunala hyresgarantier bör lämnas endast efter en prövning av det enskilda hushållets behov och utan hänsyn till om fastighetsägaren är t.ex. ett kommunalt eller privatägt bostadsföretag, vilket ska anges i ansökan om statligt bidrag. Även om hyresgarantier i stor utsträckning kan antas rikta sig till ungdomar bör inte andra grupper uteslutas. Bland annat kan möjligheten att erhålla hyresgarantier förväntas bidra till ökad integration. Hyresgarantier bör dessutom bara lämnas för de hushåll som har ekonomiska förutsättningar att själva betala kostnaderna för boendet, men som ändå har svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Generella bistånd såsom eventuell rätt till bostadsbidrag, studiestöd, sjukförsäkring eller liknande allmänna stöd bör accepteras vid bedömning av hushållets betalningsförmåga.

En förutsättning för att ett statligt bidrag ska ges bör enligt regeringen vara att hushållet med hjälp av hyresgaranti har fått hyra en hyresrätt som är förenad med besittningsskydd enligt bestämmelserna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Dessutom ska hyresgarantin omfatta minst sex månadshyror. Det föreslagna bidraget ges till hyresgarantier som lämnas fr.o.m. den 1 juli 2007.

Föreskrifter om villkoren för ett statligt bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden ska enligt regeringens förslag meddelas i en förordning.

Det är vidare regeringens mening att denna typ av stöd bör samordnas med stöd av ekonomisk natur. Mot denna bakgrund anser regeringen att Statens bostadskreditnämnd (BKN) bör besluta om bidrag och bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om det administrativa förfarandet kring bidraget. Regeringen avser dessutom att ge BKN i uppgift att ta fram underlag för hur prövning av ansökan om hyresgaranti bör hanteras samt underlag för avtal om kommunal hyresgaranti. BKN bör dessutom kunna ge kommunerna rådgivande underlag för riskbedömning vid hantering av hyresgarantier. De tillkommande uppgifter som förslaget innebär för BKN medför extra kostnader för myndigheten. Regeringen bedömer att dessa kostnader blir av sådan omfattning att de ryms inom myndighetens förvaltningsanslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 48).

Användning av anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad. Beslutet innebär att anslaget även får användas för utbetalning av bidrag till kommunala hyresgarantier. Därmed bifaller riksdagen punkt 47 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 100 miljoner kronor.

Det nya stödet till kommunala hyresgarantier begränsas enligt regeringens beräkningar till de 100 miljoner kronor per år som avsatts under anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad (prop. 2006/07:1 utg.omr. 18, bet. 2006/07:CU1, rskr. 2006/07:74). Därför föreslår regeringen att ändamålet för anslaget ändras så att det gäller statligt bidrag till kommuner som gått i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad (kommunala hyresgarantier).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 47).

Fortsatt hantering av äldre bostadskreditgarantier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att äldre bostadskreditgarantier i fortsättningen ska kunna ersättas med avtalsreglerade garantier i enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 49 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att äldre bostadskreditgarantier ska kunna ersättas med avtalsreglerade garantier (ersättningsgarantier). Avvecklingen bör ske genom att garantier i vissa fall förlängs medan andra minskas eller avvecklas. Förslaget ingår i arbetet att utforma ett system för kreditgarantier till bostadssektorn i enlighet med den statliga garantimodellen. Målsättningen är att alla garantier utformas med avtal i enlighet med principen i nu gällande förordning om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m.

Regeringen erinrar om att ett nytt avtal om kreditgaranti enbart kan tecknas för belopp som vid datum för en ny förordnings ikraftträdande är garanterat genom registrering i BKN:s register. Det sammanlagda garantibeloppet får således inte gå utöver vad som är registrerat i BKN:s register den dagen. Huvudprincipen för förslaget är att minskade eller avvecklade garantier byts mot förlängda garantier i andra objekt. En förlängning av garantitiden utöver 25 år ska enbart kunna göras om utrymme skapas genom att andra garantier avvecklas eller minskas. En förlängning föreslås därför få göras om högst tio år så att den totala garantiperioden uppgår till högst 35 år. Bytesmöjligheten förutsätts innebära att förväntade kostnader för återstående kreditgarantier hamnar inom ramen för den ingående garantireserven för 2007 och att statens totala engagemang inte ökar. Därmed behöver man inte göra några ytterligare avsättningar till garantireserven.

Vidare noterar regeringen att garantiavgiften för äldre garantier i dag inte är baserad på statens risk. Kostnader för förluster för dessa garantier bör enligt regeringen täckas med avgifter. De omförhandlade äldre garantierna kan förväntas få höga (riskavspeglande) avgifter och kommer därför att behöva subventioneras till en del. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att de medel som tidigare förts till BKN:s garantireserv i mån av utrymme får användas för att subventionera del av avgift för dessa äldre garantier som omvandlats till avtalsreglerade garantier. Garantireserven föreslås också få användas till de kostnader för skador/infriande av garantier som uppstår. Regeringen aviserar att en särredovisning av subvention av avgifterna från BKN:s garantireserv kommer att ske årligen i årsredovisningen för staten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 49).

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

33:3 Transportbidrag

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 358 864 000 kr. Regeringen konstaterar att ökade transportvolymer och transportkostnader samt att fler företag är berättigade till transportbidrag medför högre utgifter än beräknat. Anslaget 33:3 Transportbidrag föreslås därför ökas med 93 833 000 kr. Finansiering sker delvis genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskar med 3 833 000 kr.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag. Samtidigt förutsätter näringsutskottet att ansträngningarna fortsätter att få till stånd ett fungerande transportbidrag i samråd med EG-kommissionen. Näringsutskottet noterar vidare att kommissionens slutliga ställningstagande till de av regeringen föreslagna formerna för transportbidraget i Sverige kan göra det nödvändigt med ytterligare justeringar av anslagsnivån i den tilläggsbudget för 2007 som väntas i samband med höstens budgetproposition.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan bedömning än näringsutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 051 322 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 50 miljoner kronor för att finansiera det nya anslaget 34:11 Miljöbilspremie, 38 miljoner kronor för att delvis finansiera det nya anslaget 34:12 Havsmiljö och 1,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 89,5 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna anser i motion Fi10 att det är en felaktig prioritering att dra ned på anslaget till biologisk mångfald för att finansiera andra miljöutgifter. Enligt motionärerna är anslaget viktigt, varför det inte bör sänkas (yrkande 1 i denna del).

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 (yrkande 11 i denna del) regeringens minskning av anslaget till åtgärder för biologisk mångfald.

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att anslaget till åtgärder för biologisk mångfald ska ligga kvar på samma nivå som tidigare. Motionärerna avvisar därmed regeringens förslag om att minska anslaget (yrkande 8 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkande 11 i denna del, Fi10 (s) yrkande 1 i denna del samt Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

34:11 Miljöbilspremie (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

Regeringen anser att en miljöbilspremie bör införas för att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Åtgärden ligger i linje med EG-kommissionens strategi för att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Premien föreslås utformas som ett kontantbidrag på 10 000 kr per miljöbil som köps av en privatperson under perioden den 1 april 2007–31 december 2009. Vägverket avses administrera utbetalningen av bidraget och kontrollera uppgiften mot vägtrafikregistret.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ett nytt anslag, 34:11 Miljöbilspremie, förs upp i statsbudgeten med 50 miljoner kronor för administration och utbetalning av bidrag till en miljöbilspremie. Finansieringen sker genom att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskar med motsvarande belopp.

Regeringen aviserar dessutom att man återkommer i budgetpropositionen för 2008 vad gäller fördelning av medel mellan bidragsanslaget och det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:1 Vägverket:Administration.

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 (yrkande 11 i denna del) regeringens förslag till miljöbilspremie med anledning av att denna inte utgör en miljömässigt kostnadseffektiv åtgärd för omställningen till en miljöanpassad trafik. Enligt motionärerna är det bättre att subventionera bränslet än själva bilen.

Miljöpartiet de gröna bedömer i motion Fi11 att regeringens ram för bidrag till en miljöbilspremie inte kommer att räcka. Därför föreslår motionärerna att det nya anslaget till miljöbilspremie tillförs ytterligare 50 miljoner kronor (yrkande 8 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i enlighet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkande 11 i denna del samt Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

34:12 Havsmiljö (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

Regeringen konstaterar att övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter i Östersjön och Västerhavet har fått alarmerande konsekvenser. Det är därför angeläget att förstärka insatserna för havsmiljön med miljö- och kostnadseffektiva åtgärder. Regeringen bedömer att en del satsningar kan komma i gång i mindre skala redan under 2007, varför ett nytt anslag, 34:12 Havsmiljö, föreslås föras upp i statsbudgeten med 40 miljoner kronor för detta ändamål. Det nya anslaget bör enligt regeringen även få användas för inrättandet av en satellitbildsdatabas vid Lantmäteriverket i syfte att öka tillgängligheten till data för olika användningsområden, bl.a. för att upptäcka förändringar i havsmiljö och vegetation. Finansiering sker delvis genom att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 38 miljoner kronor.

Motionen

Vänsterpartiet välkomnar i motion Fi7 regeringens satsning på havsmiljö. Man är dock starkt kritisk till att satsningen finansieras genom minskning av anslaget till åtgärder för biologisk mångfald. Åtgärder för en frisk havsmiljö ska enligt motionärerna inte ske på bekostnad av skyddsvärd skog. Vidare framhåller motionärerna att satsningen också bör omfatta genomförande av Naturvårdsverkets aktionsplan för havsmiljö, inrättande av en fond för lokala samförvaltningsprojekt samt test av syresättningsprojekt i Östersjön. Något formellt förslag om satsningarna på havsmiljön presenteras dock inte i den aktuella motionen.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

Utgiftsområde 21 Energi

35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål ett ramanslag uppfört om 201 690 000 kr.

Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet har ansökt om tvångsinlösen av elnätsverksamheten i Ekfors Kraft AB vid fastighetsdomstolen i Luleå enligt lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar. Den pågående tvångsinlösensprocessen beräknas medföra betydande kostnader för Energimarknadsinspektionen som svarar för både de egna och motpartens processkostnader. Regeringen föreslår därför att anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 7 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med motsvarande belopp.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål ett ramanslag uppfört om 65 miljoner kronor.

Möjligheten att söka det särskilda investeringsstödet för att främja installation av solvärme i bostadshus och bostadsanknutna lokaler gäller fram t.o.m. utgången av 2007. Efterfrågan på stöd bedöms överstiga tillgängliga medel för ändamålet. Regeringen anser att det är angeläget att kunna möta den ökade efterfrågan och föreslår att anslaget 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion därför ökas med 5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med motsvarande belopp.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål ett ramanslag uppfört om 353 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med 7 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader och med ytterligare 5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 35:3 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med 12 miljoner kronor.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att ökningen av anslaget till investeringsstöd för att främja installation av solvärme inte bör finansieras genom neddragning av anslaget till stöd för konvertering av direktverkande el. Därför avvisar motionärerna regeringens förslag att minska anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme (yrkande 8 i denna del).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar en ändring i lagen om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Lagändringen innebär att utrymmet för att bevilja skattekrediteringar ökas till knappt 289 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen punkt 23 i propositionen.

Propositionen

Regeringen konstaterar att krediteringarna av beslutade stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem under 2006 blev lägre än vad som förutsattes. Av den beslutade ramen för 2006 på 205 miljoner kronor utnyttjades 161,5 miljoner kronor. En betydande andel av de stöd som beviljades under 2006 kommer att belasta krediteringsutrymmet för 2007. Därför föreslår regeringen att ramen för kreditering på skattekonto enligt lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ökas till 288 533 000 kr för 2007.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 23).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 315 807 000 kr.

De största aktörerna för persontrafiken inom Stockholmsregionen, SJ AB, SL AB och Banverket, har tagit ett initiativ till en gemensam åtgärdsplan för järnvägstrafiken i Stockholm/Mälardalen för att komma till rätta med problemen med tågförseningar i regionen. Åtgärderna omfattar för Banverkets del främst förbättring av drift och underhåll samt investeringar i infrastrukturen. För att göra detta möjligt föreslår regeringen att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 125 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

36:16 Järnvägsstyrelsen

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 49 757 000 kr.

Sedan tidigt 1990-tal pågår inom Europeiska unionen ett arbete med att bygga upp ett enhetligt järnvägssystem inom Europa. Det första s.k. järnvägspaketet har inneburit en öppning av marknaden, vilket medfört att de operatörer som tillhandahåller järnvägstjänster blivit fler. I och med detta får Järnvägsstyrelsen mer arbete med att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn. Regeringen föreslår därför att anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen ökas med 3,6 miljoner kronor för att klara normeringsuppgift samt arbete med föreskrifter av nationella regler och harmoniserade standarder. Finansiering sker genom att anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.

Regeringen erinrar om att man i nära anslutning till den aktuella vårpropositionen till riksdagen har lämnat propositionen Införande av trängselskatt i Stockholm (prop. 2006/07:109). I denna föreslår regeringen att trängselskatt införs i Stockholm fr.o.m. den 1 augusti 2007 och att en fond används för att föra intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfrastruktur.

Enligt proposition 109 ska inkomster från trängselskatten redovisas mot inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida. På statsbudgetens utgiftssida anvisas två nya anslag. Det ena anslaget är avsett för de system- och administrationskostnader m.m. som Vägverket, Skatteverket, Sveriges Domstolar, Regeringskansliet och Kronofogdemyndigheten har till följd av trängselskatten. Det andra anslaget avses att användas för själva fonduppbyggnaden och ska motsvara skillnaden mellan inkomster av trängselskatt och system- och administrationskostnaderna. Regeringen anser att ett belopp som motsvarar anvisat anslag årligen bör föras till ett räntebärande trängselskattekonto i Riksgäldskontoret.

I proposition 109 beräknas system- och administrationskostnaderna under 2007 överstiga intäkterna av trängselskatt med ca 130 miljoner kronor. Skälet till underskottet är framför allt de höga kostnader som Vägverket har i samband med återstarten av systemet samt att skatt enbart tas ut under fem månader under 2007. Eftersom ett underskott beräknas uppstå under 2007 är det endast anslaget för kostnader för trängselskatten som enligt regeringen bör föras upp under innevarande år. Regeringen aviserar att förslaget om ett anslag för fonduppbyggnaden kommer att ingå i budgetpropositionen för 2008.

Regeringen beräknar att statliga myndigheters direkta merkostnader med anledning av att trängselskatt i Stockholm införs kommer att uppgå till 461 miljoner kronor för 2007. Därför föreslår man att ett nytt anslag, 36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m., förs upp i statsbudgeten med motsvarande belopp för system- och administrationskostnader samt kostnader för uppföljning.

Vidare informerar regeringen att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget för försök med trängselskatter i Stockholm kommer att upphöra efter utgången av 2007.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet erinrar om att den i budgetlagen fastslagna bruttoredovisningsprincipen bl.a. innebär att de kostnader som uppstår till följd av nya åtaganden för myndigheter ska redovisas på statsbudgetens anslag. Regeringens förslag att på ett nytt anslag i statsbudgeten redovisa de system- och administrationskostnader m.m. som myndigheterna får med anledning av trängselskatten överensstämmer således med budgetlagens mening. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

De övriga aspekterna på den budgetmässiga hanteringen av trängselskatten behandlas av finansutskottet i betänkande 2006/07:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

42:6 Djurskyddsmyndigheten

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 054 000 kr.

Regeringen erinrar om att Djurskyddsmyndigheten ska läggas ned den 1 juli 2007. I nivån för anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten har beaktats att myndigheten upphör den 30 juni 2007. Som en följd av nedläggningen kommer Statens jordbruksverk att överta ansvaret för den djurskyddsverksamhet som ska bedrivas. Statens jordbruksverk kommer även att ansvara för avvecklingen av Djurskyddsmyndigheten. För att täcka kostnader för den djurskyddsverksamhet som bedrivs under återstoden av 2007 och för avvecklingen av myndigheten föreslår regeringen att anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten ökas med 16 733 000 kr.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att det är fel att avveckla Djurskyddsmyndigheten. Motionärerna föreslår att anslaget ska tillföras 50 miljoner kronor för fortsatt verksamhet vid myndigheten (yrkande 8 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna tillstyrker i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 8 i denna del.

Disposition av intäkter från avgifter för djurskydd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att avgiftsintäkter avseende djurskyddet samt avgifter för märkning och registrering av hundar får disponeras i enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 50 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har i propositionen Ersättning vid smittsamma djursjukdomar, m.m. (prop. 2006/07:77) föreslagit de lagändringar som följer av att Djurskyddsmyndigheten avvecklas. Regeringen har i dag rätt att disponera avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar inom Djurskyddsmyndighetens område. Eftersom det nuvarande bemyndigandet är avgränsat till avgifter inom Djurskyddsmyndighetens område behöver regeringen vid en avveckling av Djurskyddsmyndigheten på nytt bemyndigas att få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd inom Statens jordbruksverks område enligt i övrigt oförändrade villkor. Därför föreslår regeringen att riksdagen utfärdar ett sådant bemyndigande.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 50).

Användning av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Beslutet innebär att anslaget också får användas för återbetalning av felaktigt debiterade dröjsmålsräntor som vissa jordbrukare betalat. Därmed bifaller riksdagen punkt 51 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 78 939 000 kr.

I början av 1990-talet gick många jordbrukare in i det s.k. omställningsprogrammet som innebär ett åtagande att för en period om fem år ställa om jordbruksareal för annat ändamål än jordbruksgrödor. När Sverige gick med i EU 1995 visade det sig vara förmånligare att vara med i de arealersättningssystem som medlemskapet medförde. Många av jordbrukarna som var med i omställningsprogrammet valde då att i stället gå med i det nya systemet. Det innebar dock att man fick betala tillbaka en del av det omställningsstöd som tidigare erhållits från staten. De som inte återbetalade i tid påfördes dröjsmålsränta. Enligt Högsta domstolens dom den 21 februari 2007, i mål mellan Statens jordbruksverk och en jordbrukare (T 2083-05), får staten inte ta ut dröjsmålsränta om detta inte regleras i författning. Högsta domstolen har funnit att sådant författningsstöd saknas och Statens jordbruksverk blir därför återbetalningsskyldig.

Med anledning av Högsta domstolens dom avseende omställningsstödet föreslår regeringen att även återbetalning av felaktigt debiterade räntor inklusive eventuell räntekompensation får ingå i ändamålet för anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Regeringen bedömer att utgifterna för det vidgade ändamålet ryms inom ramen för det anvisade anslaget.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 51).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:2 Näringslivsutveckling m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 374 509 000 kr.

Regeringen initierar under året en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik. Åtgärderna avses att utformas i samråd med näringslivet. De ska vara framåtsyftande och inriktas på att främja konkurrenskraften inom miljöteknikområdet. Det är regeringens bedömning att behovet av teknik för minskad miljöpåverkan såväl som resurseffektiva produktionsprocesser och miljöanpassade varor och tjänster kommer att vara stort inom flera områden. Satsningen syftar därför till att öka möjligheterna till svensk export inom området miljöteknik med en på sikt ökad inriktning på små och medelstora företag. Åtgärderna ska fokusera på miljöinriktad forskning, utveckling och demonstration inom områden där Sveriges redan starka position ytterligare kan utvecklas.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ökas med 80 miljoner kronor för att man ska kunna genomföra program för utveckling och ökad konkurrenskraft för svensk miljöteknik. Samtidigt föreslås att anslaget minskas med 0,6 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ökas med 79,4 miljoner kronor.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 (yrkande 6) att regeringens riktade satsning på miljöteknik bör ha ett bredare fokus än enbart export av miljöteknik. Anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. bör därför utnyttjas för att skapa ett brett branschprogram för miljöteknikbranschen. Enligt motionärerna ska man inom ett sådant program i samarbete med näringslivet och de fackliga organisationerna ta fram strategier för hur miljöteknikbranschen kan utvecklas och stödjas för att få en mer framträdande ställning i framtiden. I detta arbete är det också viktigt att ha en bred inriktning på vilken teknik som ska stödjas. I stället för att rikta stödet mot fordons- och flygplansindustrin bör man fokusera stödet på de tekniker som har störst effekt i kampen mot klimatförändringarna. Satsningen bör dessutom utökas till att nästa år omfatta totalt 200 miljoner kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 6.

38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 76 747 000 kr.

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) ansvarar för Sveriges officiella statistik avseende nystartade företag. ITPS utvecklar en ny undersökningsdesign i syfte att kunna dels redovisa antalet nystartade företag på en mer detaljerad regional nivå än län, dels redovisa nyföretagandet på mer detaljerade branschnivåer. ITPS gör omprioriteringar för att långsiktigt klara de ökade kostnaderna till följd av den nya undersökningen. Under 2007 uppstår dock en tillfällig kostnadsökning på grund av att delar av den nya undersökningen måste genomföras parallellt med sedan tidigare pågående verksamhet. För att klara de ökade kostnaderna föreslår regeringen att anslaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader ökas med 0,6 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. minskas med motsvarande belopp.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del).

38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 150 000 kr.

I budgetpropositionen för 2007 gjorde regeringen bedömningen att försäljning bör ske av statligt ägda företag motsvarande 50 miljarder kronor per år, totalt 150 miljarder kronor under perioden 2007–2009. Försäljningsintäkterna ska enligt regeringen redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten och användas till att amortera på statsskulden. I samband med försäljning av aktier i de statliga företagen uppkommer vissa direkta kostnader för staten såsom ägare. Bland annat uppstår kostnader för extern rådgivning samt andra omkostnader i samband med försäljningen.

Regeringen har i propositionen Försäljning av vissa statligt ägda företag (prop. 2006/07:57) föreslagit att riksdagen godkänner att de kostnader som uppkommer för staten i samband med åtgärder för försäljning av aktier i Civitas Holding AB, Nordea Bank AB, OMX AB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, TeliaSonera AB samt V&S Vin & Sprit AB får avräknas mot försäljningsintäkterna. I enlighet med vad som har aviserats i proposition 57 föreslår regeringen på tilläggsbudget att anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. ökas med 100 miljoner kronor för att finansiera de kostnader som uppstår innan försäljningsintäkterna erhållits och som inte utgörs av direkta försäljningsomkostnader.

Regeringen aviserar vidare att man avser att informera riksdagen om försäljningarna i den årliga skrivelsen till riksdagen med redogörelse för de statligt ägda företagen. Respektive försäljning, inklusive uppgifter om kostnader för rådgivning m.m., kommer också att redovisas i kommande budgetpropositioner.

Motionerna

Socialdemokraterna framhåller i motion Fi10 att den utförsäljningspolitik som regeringen bedriver är felaktig. Dessutom påpekar motionärerna att det är märkligt att de av regeringen beräknade försäljningskostnaderna för de statliga bolagen på 300 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor avser det innevarande året, uppgår till mer än vad regeringen satsar på exportfrämjande. Därför anser motionärerna att regeringens förslag till anslag för utförsäljning av statliga bolag bör avslås (yrkande 1 i denna del).

Vänsterpartiet anser i motion Fi7 att regeringen genom att sälja statliga företag privatiserar företagens vinster och socialiserar deras förluster. Därför avvisar motionärerna de planerade utförsäljningarna och därmed de kostnader som uppstår i samband med dessa (yrkande 11 i denna del).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna. Samtidigt noterar näringsutskottet att regeringens förslag till anslagsökning indikerar att de sammantagna kostnaderna för staten i samband med försäljningen av de aktuella företagen kan bli betydande. Näringsutskottet betonar därför vikten av att regeringen noga prövar de utgifter som ska belasta anslaget.

Företrädarna för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet biträder i en gemensam avvikande mening partiernas förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att regeringens förslag att finansiera kostnaderna för extern rådgivning m.m. vid försäljning av de aktuella företagen med medel från anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. är förenlig med den i budgetlagen fastställda principen om att statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Förslaget överensstämmer också med anslagets ändamål. Mot den bakgrunden har finansutskottet inget att erinra mot regeringens förslag. Samtidigt delar finansutskottet näringsutskottets bedömning att det är av särskild vikt att regeringen noga prövar de utgifter som ska belasta anslaget.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 54 i denna del) och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkande 11 i denna del och Fi10 (s) yrkande 1 i denna del.

Finansutskottet behandlar övriga aspekter på förslagen om försäljning av vissa statligt ägda företag, i de delar som rör finansutskottets beredningsområde, i ett yttrande till näringsutskottet (yttr. 2006/07:FiU1y).

Riktlinjer för Exportkreditnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden. Riksdagen bemyndigar vidare regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen punkt 52 i propositionen och avslår förslaget i motionen.

Jämför reservation 6 (mp).

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN:s) nuvarande huvudmål är att främja svensk export.

Regeringen anser att målet för EKN bör ändras för att myndighetens verksamhet ska kunna anpassas till dagens verksamhetsbetingelser. EKN:s mål föreslås därför vara att stärka den ekonomiska utvecklingen i Sverige genom att främja svensk export och näringslivets internationalisering. EKN skulle därmed ges utrymme att bevilja garantier för exportrelaterade transaktioner i vilka det finns ett betydande svenskt intresse. Den relativt detaljerade styrningen i gällande förordning bör enligt regeringen frångås för att ge myndigheten ökat manöverutrymme och större flexibilitet i utformningen och utbudet av riskavtäckningstjänster. Regeringen förutsätter att EKN vid ett eventuellt bredare mandat kommer att agera på ett sätt som inte äventyrar kravet på att verksamheten på sikt ska gå ihop och inte innebär någon ökning av statens risk eller kostnad. De kontroll- och återrapporteringskrav som åligger EKN bedöms ge riksdagen och regeringen goda möjligheter att säkerställa att garantiverksamheten även i fortsättningen bedrivs enligt givna instruktioner och riktlinjer.

Regeringen framhåller vidare att en reviderad förordning bör begränsas till att ange ramar och grundläggande krav för verksamheten. I förordningen bör vidare regleras att exportkrediter ska beviljas i enlighet med Sveriges internationella åtagande om statsstödd exportfinansiering. Exportkreditgarantier bör beviljas som ett komplement till utbudet av kommersiella garantier. I första hand bör EKN erbjuda kreditgarantier i affärer där privata aktörer inte erbjuder finansiella instrument som försäkrar mot risk. EKN bör följa de regler som fastställts i OECD beträffande antikorruption samt miljöfrågor och sociala frågor. Regeringen avser vidare att i myndighetens regleringsbrev ställa krav på att verksamheten ska bidra till Sveriges övergripande mål om en rättvis och hållbar global utveckling samt att EKN ska vidareutveckla arbetet med etiska hänsyn i garantigivningen. Regeringen aviserar dessutom att man även fortsatt kommer att ställa höga krav på återrapportering och uppföljning av EKN:s hela verksamhet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen utfärdar ett bemyndigande att regeringen får besluta om ändrade riktlinjer för EKN som innebär att myndigheten ges möjligheter att bevilja garantier för exportrelaterade transaktioner i vilka det finns ett betydande svenskt intresse. Regeringen föreslår samtidigt att EKN även ges större flexibilitet i utformningen och utbudet av riskavtäckningstjänster.

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi11 att det borde vara självklart att Exportkreditnämnden ska följa de regler som fastställts i OECD beträffande antikorruption samt miljöfrågor och sociala frågor. Motionärerna efterfrågar därför att myndighetens riktlinjer ska innehålla skarpare formuleringar på detta område (yrkande 7).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 52) och avstyrker motion Fi11 (mp) yrkande 7.

Bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB. Vidare bemyndigas regeringen att besluta om kapitaltillskott till bolaget om högst 30 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen punkt 53 i propositionen och avslår förslaget i motionen.

Jämför reservation 7 (s).

Propositionen

Regeringen anser att det med hänsyn till den aktuella inriktningen av arbetsmarknadspolitiken finns skäl att noga genomlysa uppdraget åt Arbetslivsresurs AR AB (AR). AR är en viktig aktör på en stor marknad och genomlysningen kommer att uppmärksamma tjänsternas kvalitet och tillgången på denna typ av tjänster utifrån en total marknadsöversyn. I detta sammanhang är det enligt regeringen angeläget att utvärdera skälen för det statliga ägandet. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i bolaget.

Vidare konstaterar regeringen att AR:s finansiella ställning har påverkats av bolagets omstrukturering då viktiga kunder har minskat sin efterfrågan på bolagets tjänster. Under 2006 ianspråktog den tidigare regeringen 20 miljoner kronor av bemyndigandet om totalt 50 miljoner kronor för att genomföra sammanslagningen av Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB och skapa en lämplig kapitalstruktur i bolaget. Regeringen vill med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning möjliggöra ytterligare kapitaltillskott om högst 30 miljoner kronor, dvs. motsvarande det belopp som inte utnyttjades från det tidigare bemyndigandet. Dessa medel föreslås finansieras från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda bolag i enlighet med av riksdagen fastställda villkor för kapitaltillskott. Regeringen aviserar att man inför ett eventuellt kapitaltillskott kommer att pröva om kapitaltillskottet uppfyller kraven i enlighet med den s.k. marknadsekonomiska investerarprincipen som ingår i EG-fördragets regler om statsstöd.

Motionen

Socialdemokraterna påpekar i motion Fi10 att riksdagen inför beslut om utförsäljningar av statliga bolag bör ges tillgång till ett fullgott beslutsunderlag. Regeringens förslag om bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB (AR) innebär dock enligt motionärerna att man bestämmer sig för att företaget ska säljas och först därefter undersöker bolagets förutsättningar för detta samt konsekvenserna för marknaden. Motionärerna anser därför att det inte är aktuellt att sälja ut AR, varför förslaget om bemyndigande att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i bolaget bör avslås (yrkande 4). Däremot ställer sig motionärerna bakom regeringens förslag om bemyndigande att förstärka bolagets ekonomiska situation.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Samtidigt betonar arbetsmarknadsutskottet att man utgår från att en prövning av kapitaltillskottet till bolaget sker utifrån den s.k. marknadsekonomiska principen.

Företrädarna för Socialdemokraterna tillstyrker i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning och vill också understryka att den del av det av regeringen föreslagna bemyndigandet som avser ett kapitaltillskott till Arbetslivsresurs AR AB kommer att utnyttjas endast under förutsättning att kapitaltillskottet uppfyller EG-fördragets krav.

Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 53) och avstyrker motion Fi10 (s) yrkande 4.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2007 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 023 146 000 kr. De slutliga beräkningar som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att utjämningsbidraget blir 115 324 000 kr högre än det belopp riksdagen anvisat för 2007. Regeringen föreslår därför att anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader höjs med motsvarande belopp. Finansiering sker genom en höjning av den utjämningsavgift som andra kommuner betalar till staten, vilken redovisas mot inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader på statsbudgetens inkomstsida.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 54 i denna del).

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn. Vidare godkänner riksdagen den föreslagna användningen av anslagen 2:5 Avsättning för garantiverksamhet, 12:2 Ersättningar och bostadskostnader, 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande respektive 23:2 Arbetslivsinstitutet.

Mot denna bakgrund godkänner riksdagen regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden. Riksdagen anvisar vidare ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen bemyndigar dessutom regeringen att för de nya anslagen 14:10 Insatser för vaccinberedskap respektive 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag.

Därmed bifaller riksdagen punkterna 25, 32, 34, 37, 38, 44 och 54 i propositionen. Förslagen i motionerna avslås.

Jämför reservationerna 8 (s), 9 (v) och 10 (mp).

Propositionen

Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 1 743 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 3 660 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 917 miljoner kronor.

Motionerna

De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats i anslutning till de olika förslagen ovan. En sammanställning av motionärernas förslag till ändrade och nya anslag presenteras i bilaga 2 till detta betänkande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna samt till andra förslag med anslagspåverkande effekt. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag och avstyrkt motionerna.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.

Därmed tillstyrker utskottet punkterna 25, 32, 34, 37, 38, 44 och 54 i propositionen och avstyrker motionerna Fi7 (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18, motion Fi10 (s) yrkande 1 och Fi11 (mp) yrkandena 6 och 8,

Finansutskottets förslag framgår av punkt 28 i utskottets förslag till riksdagsbeslut jämte den där efterföljande specifikationen över ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, punkt 4 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 1 och

avslår proposition 2006/07:100 punkt 22.

Ställningstagande

Jag anser att AP-fonderna i dag saknar riktlinjer som i tillräcklig grad garanterar att fondernas investeringar är långsiktigt hållbara i ekologiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Innan ytterligare förändringar av AP-fondernas investeringsregler sker bör därför en utvärdering göras där investeringarnas effekter på hållbar utveckling analyseras. Jag avvisar mot denna bakgrund regeringens förslag om ändring i lagen om Sjätte AP-fonden. Därmed tillstyrker jag motion Fi11 (mp) yrkande 1 och avstyrker propositionens förslag i punkt 22.

2.

Användning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m., punkt 5 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till användning av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 14 och

avslår proposition 2006/07:100 punkt 28.

Ställningstagande

Jag avvisar den föreslagna användningen av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. I stället bör resurserna inom anslaget omfördelas så att medel anvisade för främjande av vapenexport minskas och stöd för jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten tilldelas. Det är enligt min mening viktigt att det påbörjade jämställdhetsarbetet inom försvaret får ökade resurser då det har visat sig att dess resultat inte varit tillfredsställande. Därmed tillstyrker jag motion Fi7 (v) yrkande 14 och avstyrker propositionens förslag i punkt 28.

3.

Bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet, punkt 6 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Tommy Ternemar (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att under 2007

dels besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass,

dels för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007.

Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 6 och 7,

bifaller delvis motionerna

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 12 och 13 samt

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 2–5 och

avslår proposition 2006/07:100 punkterna 29 och 30.

Ställningstagande

I de årliga budgetpropositionerna ska regeringen redovisa ett samlat ställningstagande till försvarets investeringsplan. De nu föreslagna objekten fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har inte heller redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen.

Försvarsutskottet och finansutskottet har pekat på betydelsen av att både regeringen och riksdagen grundligt bereder förslag till beställningsbemyndiganden. Dessutom har ett enigt försvarsutskott vid upprepade tillfällen påtalat riksdagens behov av en transparent materielplanering och redovisning, dvs. ett tydligare beslutsunderlag, för att kunna ta ställning till förslagen till beställningsbemyndiganden (de långsiktiga betalningsåtagandena), till investeringsplanen och till behovet av anslagsmedel. Det är en förutsättning för att riksdagen ska kunna utöva finansmakten. Vi socialdemokrater delar denna uppfattning och anser att det är oansvarigt att riksdagen nu bemyndigar regeringen att fatta beslut som innebär behov av ytterligare framtida anslag om 4,3 miljarder kronor utan att riksdagen vet innehållet i Försvarsmaktens hela investeringsbehov.

Vi socialdemokrater vill göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren. Utgångspunkten är att investeringsplanen ska omfatta de materielprojekt som är nödvändiga för att de i de socialdemokratiska förslagen i försvarsbesluten prioriterade uppgifterna ska kunna genomföras.

Vi avvisar därmed regeringens förslag till bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet. I konsekvens med detta motsätter vi oss också förslaget om utökat bemyndigande för ekonomiska åtaganden inom anslaget 6:2 Materiel och anläggningar. Därmed tillstyrker vi motion Fi10 (s) yrkandena 6 och 7 samt avstyrker propositionens förslag i punkterna 29 och 30. Motionerna Fi7 (v) yrkandena 12 och 13 samt Fi11 (mp) yrkandena 2–5 tillstyrks i de här berörda delarna.

4.

Bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet, punkt 6 (v, mp)

 

av Ulla Andersson (v) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen om stöd till vapenproducenters marknadsföring i främmande länder och avslår regeringens förslag att under 2007

dels besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass,

dels för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 12 och 13,

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 6 och 7 samt

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 2–5 och

avslår proposition 2006/07:100 punkterna 29 och 30.

Ställningstagande

Vi anser att det inte är rimligt att vid nuvarande låga hotbild mot Sverige genomföra satsningar av miljardbelopp på befintliga JAS-flygplan. Vi konstaterar också att hälften av de 69 toppmoderna JAS-flygplan som försvaret i dag äger inte används, varför det inte är försvarbart ur ekonomisk synvinkel att investera i ytterligare 31 plan. Att öka materielstandarden i flera JAS-plan kommer inte heller i någon större utsträckning att påverka den långsiktiga kompetensen hos flygvapnet, särskilt då regeringen inte avdelar resurser till fler flygtimmar och utökade förbandsövningar.

Vi anser att regeringen måste redovisa de nya operativa skäl och bedömningar som ligger bakom regeringens planer på insatsorganisation innan riksdagen kan ta ställning till lämpligheten i regeringens förslag.

Vidare konstaterar vi att regeringen dessutom beskriver materielsatsningarna som en del av att öka stödet för svensk vapenexport, vilket är olycklig och omdömeslös politik. Vi motsätter oss att skattepengar via Försvarsmakten finansierar ett stöd till vapenproducenters marknadsföring i främmande länder.

Vad vi nu anfört om stöd till vapenproducenters marknadsföring i främmande länder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vidare avvisar vi de aktuella förslagen om bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet.

Mot denna bakgrund tillstyrker vi motionerna Fi7 (v) yrkandena 12 och 13 samt Fi11 (mp) yrkandena 2–5 och avstyrker propositionens förslag i punkterna 29 och 30. Motion Fi10 (s) yrkandena 6 och 7 tillstyrks i de här berörda delarna.

5.

Användning av anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, punkt 9 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till utvidgad användning av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16 och

avslår proposition 2006/07:100 punkt 35.

Ställningstagande

Jag anser att anslag 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ska användas för att ge döva, gravt hörselskadade, talskadade eller språkstörda möjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät. Jag motsätter mig däremot starkt att detta begränsade anslag ska användas till att finansiera regeringens experimenterande med marknadslösningar inom välfärden. Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag att utvidga användningen av anslaget. Därmed tillstyrker jag motion Fi7 (v) yrkande 16 och avstyrker propositionens förslag i punkt 35.

6.

Riktlinjer för Exportkreditnämnden, punkt 26 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för Exportkreditnämnden. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 7 och

bifaller delvis proposition 2006/07:100 punkt 52.

Ställningstagande

Jag har inget att erinra mot de förändringar som regeringen föreslår avseende Exportkreditnämnden (EKN). Jag ser mycket positivt på att regeringen avser att genom regleringsbrev ställa krav på att EKN:s verksamhet ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling samt att myndigheten ska vidareutveckla arbetet med etiska hänsyn i garantigivningen. Det borde dock vara en självklarhet att EKN ska följa de regler som fastställts i OECD beträffande antikorruption samt miljöfrågor och sociala frågor. Därför anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skarpare formuleringar i riktlinjerna för EKN på detta område.

Vad jag har anfört om riktlinjer för EKN bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker jag motion Fi11 (mp) yrkande 7 och tillstyrker delvis propositionens förslag i punkt 26.

7.

Bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB, punkt 27 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Tommy Ternemar (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

bemyndigar regeringen att tillskjuta högst 30 000 000 kr för att vid behov förstärka den ekonomiska situationen i Arbetslivsresurs AR AB och

avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i bolaget.

Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4 och

bifaller delvis proposition 2006/07:100 punkt 53.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen inför beslut om utförsäljningar av statliga bolag bör ges tillgång till ett fullgott beslutsunderlag. Regeringens förslag om bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB (AR) innebär dock att man bestämmer sig för att företaget ska säljas och först därefter undersöker bolagets förutsättningar för detta samt konsekvenserna för marknaden. Därför anser vi att det inte är aktuellt att sälja AR, varför förslaget om bemyndigande att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i bolaget bör avslås. Däremot ställer vi oss bakom regeringens förslag om bemyndigande att förstärka bolagets ekonomiska situation. Därmed tillstyrker vi motion Fi10 (s) yrkande 4 och tillstyrker delvis förslaget i propositionen (punkt 53).

8.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 28 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Tommy Ternemar (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner

a) regeringens förslag till riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn,

b) den föreslagna användningen av

1. det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet,

2. det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader,

3. det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

4. det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,

c) ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi10 s" samt i övrigt enligt spalten "Regeringens nivå" i specifikationen i bilaga 2 till betänkandet och

bemyndigar regeringen att under 2007

dels för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010,

dels för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kr under åren 2008–2010.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 25, 32, 34, 37, 38 och 44 samt motion

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2006/07:100 punkt 54 och avslår motionerna

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18 samt

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Vi kan konstatera att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. har ett mycket stort anslagssparande. Att i det läget öka den ekonomiska ramen i enlighet med förslaget i propositionen innebär att regeringen, i stället för att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder, väljer att passivt låta kostnaderna för Regeringskansliets administration öka. Därför avvisar vi regeringens förslag att öka anslaget.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Vi anser att det nuvarande finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Det är också bra att ramverket kontinuerligt utvärderas. Vi vänder oss dock mot regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd eftersom det redan i dag finns aktörer som har till uppgift att ta fram kvalificerade underlag till regeringens prognoser samt följa, utvärdera och kontrollera regeringens finanspolitik. Därtill är det vår mening att det ytterst ska vara svenska folkets valda företrädare i riksdagens finansutskott och riksdagen som ska utvärdera den förda politiken. Vi motsätter oss därför även regeringens planer på att låta ett finanspolitiskt råd få i uppgift att utvärdera politikens innehåll. Mot den bakgrunden anser vi att regeringens förslag om ett nytt anslag 1:15 Finanspolitiska rådet bör avvisas.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Vi anser att det är en felaktig prioritering att minska resurserna till åtgärder för biologisk mångfald för att finansiera andra miljöutgifter. Därför avvisar vi regeringens förslag att minska anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Det är vår bestämda mening att den politik för utförsäljning av statliga företag som regeringen bedriver är felaktig. Regeringens agerande riskerar att medföra stora förluster för det svenska folket, som ju ytterst är ägare till de statliga företagen.

Vi ser det som självklart att staten också framöver ska vara en aktiv och långsiktig ägare av företag. De statliga företagen har i flertalet fall sitt ursprung i en infrastruktur som en gång byggts upp med offentliga medel. Som regel har bolagen varit myndigheter eller verkat under monopol i bolagsform som genom den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen omvandlats till konkurrensutsatta företag, vilka numera i många fall arbetar på en internationell marknad.

Det är vidare en mycket dålig affär för staten att avyttra aktierna i de sex aktuella, välskötta statliga företagen som genom sina utdelningar årligen bidrar till staten med betydande inkomster, och därutöver bidrar aktieinnehaven till att öka statens förmögenhet genom värdeökningarna.

Vi menar att regeringens bristfälliga argument mot statligt företagande inte håller. Statligt ägande kan vara motiverat av flera olika skäl. Vidare saknas det som vi ser det skäl att minska statsskulden genom försäljningar av statliga företag. Staten byter en tillgång mot en annan och får därmed inte en bättre ekonomisk ställning. Vi menar att regeringen undervärderar statens förmåga att äga företag. De aktuella företagen har utvecklats väl med staten som ägare, och vi anser därför att det inte finns fog för regeringens generella påstående att staten skulle vara dåligt ägnad som företagsägare.

Vidare menar vi att den förödande kritik som Riksrevisionen lämnar om regeringens beredning av ärendet, stärker oss i vår uppfattning att vi bör avvisa regeringens förslag om ytterligare medel för försäljning av sex statliga företag.

Slutligen finner vi det märkligt att de av regeringen beräknade försäljningskostnaderna för de statliga bolagen på 300 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor avser det innevarande året, uppgår till mer än vad regeringen satsar på exportfrämjande åtgärder. Vi anser mot denna bakgrund att riksdagen bör avslå regeringens förslag om tilldelning av medel för utförsäljning av statliga bolag inom anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Vi har i denna reservation ställt oss bakom Socialdemokraternas förslag till ändring av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget. Därmed tillstyrker vi motion Fi10 (s) yrkande 1.

9.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 28 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

avslår den av regeringen föreslagna användningen av

dels det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader i den delen som rör återetableringsstöd till vissa utlänningar,

dels det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande i den delen som rör extra ersättning till kommuner som träffar avtal om flyktingmottagande,

godkänner

a) regeringens förslag till riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn,

b) den av regeringen föreslagna användningen av

1. det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet,

2. det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader i den delen som rör ersättning för mottagande av ensamkommande barn,

3. det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande i den delen som rör ersättning för mottagande av ensamkommande barn och

4. det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,

c) ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi7 v" samt i övrigt enligt spalten "Regeringens nivå" i specifikationen i bilaga 2 till betänkandet och

bemyndigar regeringen att under 2007

dels för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010,

dels för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kr under åren 2008–2010.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 25, 34, 38 och 44 samt motion

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18,

bifaller delvis proposition 2006/07:100 punkterna 32, 37 och 54 samt avslår motionerna

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1 och

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Vänsterpartiet avvisar regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd. Vi anser att en rad institutionella inslag redan i dag minskar de folkvaldas möjligheter att föra en ekonomisk politik för full sysselsättning. Samtidigt bidrar dessa institutioner till en allmän ekonomisk utveckling där löntagarnas positioner på arbetsmarknaden försvagas till förmån för arbetsgivarnas. Den snäva ekonomiska teoribildning som ligger till grund för mycket av dagens etablerade ekonomisk-politiska debatt har uppenbara ideologiska utgångspunkter som enligt vår mening borde vara föremål för en problematiserande samhällsdebatt, snarare än att ytterligare befästas i myndighetsform. Jag motsätter mig därför förslaget att på ett nytt anslag, 1:15, Finanspolitiska rådet, anslå medel till en ny utvärderingsinstitution och finansiera detta genom en neddragning av anslaget 1:9 Ekonomiska rådet.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Jag anser att anslaget 4:3 Åklagarmyndigheten i år bör förstärkas med 27 miljoner kronor. Förstärkt åklagarkompetens behövs enligt min bedömning främst på området mäns våld mot kvinnor. Detta inkluderar satsningar på familjevårdsenheter och bekämpning av människohandel. Dessutom finns även behov av fler miljöåklagare. Jag avvisar emellertid, i likhet med Vänsterpartiet, regeringens förslag om en ny bidragsbrottslag och ser därför inget behov av att rikta förstärkningen till åklagare på detta område.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Jag delar Vänsterpartiets ståndpunkt att regeringens planer på att kraftigt minska resurserna till biståndsverksamhet innebär en urholkning av det internationella utvecklingssamarbetet. Det är just det internationella utvecklingssamarbetet som utgör det egentliga biståndet. Jag avvisar därför regeringens förslag att överföra 700 miljoner kronor från anslaget 8:1 Biståndsverksamhet till det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader.

Utgiftsområde 8 Migration

Jag kan konstatera att antalet asylsökande förväntas öka de närmaste åren bl.a. med anledning av kriget i Irak. Detta medför ett behov av ökade medel för asylprocessen liksom för det kommunala flyktingmottagandet. Rätten till fristad undan förföljelse är reglerad i en rad internationella konventioner som Sverige undertecknat. För att svara upp mot detta måste Sverige, enligt min mening, ta ett tydligt ansvar för att de människor som söker fristad i Sverige ska tas emot på ett bra sätt. Mot denna bakgrund avvisar jag, i likhet med Vänsterpartiet, kraftfullt regeringens förslag om att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader genom en neddragning av biståndet med 700 miljoner kronor. Jag avvisar också förslaget om att 27 miljoner kronor inom detta anslag ska användas till regeringens återetableringsstöd. Tillsammans med Vänsterpartiet ställer jag mig dock bakom förslaget att 15 miljoner kronor inom samma anslag ska användas för att underlätta det kommunala mottagandet av ensamkommande barn.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Jag anser att det är mycket angeläget att förstärka resurserna till kommunernas flyktingmottagande, både i syfte att anpassa det till ökade volymer och för att ersättningen bättre ska motsvara de kostnader som följer med mottagandet av flyktingar. Därför välkomnar jag de medel som enligt regeringens förslag ska tillskjutas anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Däremot avvisar jag den konstruktion som föreslås och förordar i stället att anvisade medel ska användas till en generell höjning av schablonersättningen. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå den föreslagna användningen av anslaget 10:3, i den del som rör extra ersättning till kommuner som under 2007 träffar avtal om flyktingmottagande. Jag välkomnar dock den satsning som görs för att underlätta mottagandet av ensamkommande barn.

Vidare avvisar jag inriktningen på den åtgärd som regeringen kallar instegsjobb. Jag förordar i stället Vänsterpartiets förslag om en särskild satsning med anställningsstöd för nyanlända flyktingar, vilken bör påbörjas 2008. Jag motsätter mig samtidigt regeringens alla försämringar inom arbetsmarknadspolitiken eftersom de leder till urholkad trygghet för såväl arbetslösa som löntagare. Därför avvisar jag avskaffandet av merkostnadsersättningen för plusjobben samt satsningen på s.k. nystartscentrum. Jag anser samtidigt att ytterligare 214 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anvisas till anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader.

Jag avvisar därutöver den neddragning inom anslaget 10:2 Integrationsåtgärder som enligt regeringens förslag ska finansiera satsningar inom utgiftsområdet.

 

 

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Enligt min mening är förebyggande arbetsmiljöarbete centralt för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Arbetsmiljöfrågor är dessutom i hög grad jämställdhetsfrågor, eftersom de arbetsplatser och yrken som är kvinnodominerade genererar mer arbetsrelaterad ohälsa. Vänsterpartiet vill stärka och utveckla arbetsmiljöarbetet och ge Arbetsmiljöverket och skyddsombuden mer resurser och bättre verktyg i deras arbete. Vi anser också att en nollvision för dödsfall i arbetslivet bör uppställas. Därför avvisar jag ytterligare nedskärningar på anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket. Jag anser samtidigt att riksdagen bör avslå regeringens förslag att finansiera det utvidgade användningsområdet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet med en neddragning av anslaget för Arbetsmiljöverket.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Jag avvisar regeringens förslag till minskning av anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Jag motsätter mig också förslaget till miljöbilspremie med anledning av att denna inte är en miljömässigt kostnadseffektiv åtgärd för omställningen till en miljöanpassad trafik. Enligt min mening är det bättre att subventionera bränslet än själva bilen.

Samtidigt välkomnar jag regeringens satsning på havsmiljö genom ett nytt anslag, 34:12 Havsmiljö, på 40 miljoner kronor år 2007. Anslaget når dock inte upp till den nivå som Vänsterpartiet anslagit i sitt budgetalternativ för innevarande år. Vänsterpartiets förslag hösten 2006 omfattade 44 miljoner kronor för att genomföra Naturvårdsverkets aktionsplan för havsmiljön, inrätta en fond för lokala samförvaltningsprojekt samt genomföra test av syresättningsprojekt Östersjön. Jag ställer mig dessutom starkt kritisk till att regeringen finansierar anslaget genom neddragning av resurserna för de lika viktiga åtgärderna för biologisk mångfald. Åtgärder för en frisk havsmiljö ska enligt min mening inte ske på bekostnad av skyddsvärd skog.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Jag anser att regeringen genom att sälja statliga företag privatiserar företagens vinster och socialiserar deras förluster. Därför avvisar jag de planerade utförsäljningarna och därmed de kostnader som uppstår i samband med dessa. Regeringens förslag om att öka anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. bör därför avslås. Samtidigt vill jag erinra om att jag presenterar en utförligare beskrivning av Vänsterpartiets ståndpunkt i denna fråga bl.a. i en avvikande mening till finansutskottets yttrande till näringsutskottet 2006/07:FiU1y Försäljning av statliga bolag.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Jag har i denna reservation ställt mig bakom Vänsterpartiets förslag till ändring av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget samt partiets övriga förslag med anslagspåverkande effekt. Därmed tillstyrker jag motion Fi7 (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18.

10.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 28 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i reservationen anförs om satsningar på ett branschprogram för miljöteknikbranschen,

godkänner

a) regeringens förslag till riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn,

b) den föreslagna användningen av

1. det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet,

2. det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader,

3. det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

4. det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,

c) ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi11 mp" samt i övrigt enligt spalten "Regeringens nivå" i specifikationen i bilaga 2 till betänkandet och

bemyndigar regeringen att under 2007

dels för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010,

dels för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kr under åren 2008–2010.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 25, 32, 34, 37, 38 och 44 samt motion

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 8,

bifaller delvis proposition 2006/07:100 punkt 54 och avslår motionerna

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18 samt

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljöpartiet de gröna motsätter sig regeringens planer att inrätta ett finanspolitiskt råd. Därför anser jag att regeringens förslag om ett nytt anslag 1:15 Finanspolitiska rådet bör avslås.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljöpartiet de gröna anser att domstolspersonalens kompetens att döma utan att ta ovidkommande hänsyn, relaterat till den tilltalades eller måls-ägandes kön, sexuella läggning, etnicitet och religion eller funktionshinder, måste förbättras. Dessutom måste det säkerställas att en kompetens finns att tillämpa lagstiftning som förbjuder diskriminering och som till och med skärper straffet för brott som begåtts med exempelvis homofobiskt motiv. Med hänsyn därtill bör regeringens nedskärning på 4 miljoner kronor på anslaget 4:5 Sveriges Domstolar inte genomföras.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljöpartiet de gröna avvisar regeringens förslag att öka anslaget 6:9 Nämnder m.m.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Solidaritet är en hörnsten i Miljöpartiets ideologi. Vi anser inte att flyktingmottagande konkurrerar med bistånd. Samtidigt är det vår mening att enprocentsmålet ska respekteras. Jag motsätter mig därför regeringens förslag att skära i biståndet genom att avräkna kostnaderna för flyktingmottagandet mot biståndsramen inom anslaget 8:1 Biståndsverksamhet.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Miljöpartiet de gröna anser att Arbetsmiljöverkets verksamhet är viktig, varför anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket inte ska minskas. Samtidigt kan vi konstatera att regeringens beslut om avveckling av Arbetslivsinstitutet (ALI) har fattats utan att regeringen på ett uttömmande sätt beskrivit vart den verksamhet som bedrivits på ALI ska flyttas. Regeringen har inte heller redovisat varifrån medel för den fortsätta verksamheten ska tas. Mot den bakgrunden avvisar jag också regeringens förslag att ett nytt anslag, 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, på 164 miljoner kronor förs upp på statsbudgeten. I stället ska ALI:s verksamhet fortsätta som tidigare, men med en förstärkning på motsvarande belopp inom ramen för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljöpartiet de gröna anser att anslaget till åtgärder för biologisk mångfald under 2007 bör ligga på oförändrad nivå. Därför avvisar jag regeringens förslag att minska anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Dessutom bedömer vi att regeringens ram för bidrag till en miljöbilspremie inte kommer att räcka. Jag föreslår därför att det nya anslaget 34:11 Miljöbilspremie tillförs ytterligare 50 miljoner kronor.

 

 

Utgiftsområde 21 Energi

Enligt Miljöpartiet bör regeringens satsning för att främja installation av solvärme inte finansieras genom neddragning av stödet till konvertering av direktverkande el. Därför avvisar jag regeringens förslag att minska anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljöpartiet de gröna anser att det är fel att avveckla Djurskyddsmyndigheten. Därför föreslår jag att anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten tillförs 50 miljoner kronor för fortsatt verksamhet vid myndigheten.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljöpartiet de gröna välkomnar regeringens förslag till en riktad satsning på miljöteknik inom anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. Vi vill dock bredda och utveckla satsningen ytterligare så att anslaget kan utnyttjas för att skapa ett branschprogram för miljöteknikbranschen med ett bredare fokus än enbart export av miljöteknik. Inom branschprogrammet bör man i samarbete med näringslivet och de fackliga organisationerna ta fram strategier för hur miljöteknikbranschen kan utvecklas och stödjas för att få en mer framträdande ställning i framtiden. I detta arbete är det också viktigt att ha en bred inriktning på vilken teknik som ska stödjas. I stället för att rikta stödet mot fordons- och flygplansindustrin bör man fokusera på de tekniker som har störst effekt i kampen mot klimatförändringarna. Satsningen bör därmed utökas till att nästa år omfatta totalt 200 miljoner kronor.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Jag har i denna reservation ställt mig bakom Miljöpartiets förslag till ändring av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget. Jag anser också att riksdagen som sin mening bör tillkännage för regeringen vad jag har anfört om satsningar på ett branschprogram för miljöteknikbranschen. Därmed tillstyrker jag motion Fi11 (mp) yrkandena 6 och 8.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:100 2007 års ekonomiska vårproposition:

18.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (avsnitt 3.3 och avsnitt 7.2.10).

19.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (avsnitt 3.4 och 7.2.13).

20.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kasinolagen (1999:355) (avsnitt 3.6 och 7.2.13).

21.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) (avsnitt 3.5 och 7.2.13).

22.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden (avsnitt 3.7 och 7.2.2).

23.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.8 och avsnitt 7.2.17).

24.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Nämnden för offentlig upphandling (avsnitt 7.2.2).

25.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet (avsnitt 7.2.2).

26.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta att Fortifikationsverket i Riksgäldskontoret får ta upp lån inom en ram av högst 8 175 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 7.2.2).

27.

Riksdagen godkänner att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stockholm Uggleborg 12 i Stockholms kommun (avsnitt 7.2.2).

28.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. (avsnitt 7.2.5).

29.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass (avsnitt 7.2.5).

30.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.2.5).

31.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.2.5).

32.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader (avsnitt 7.2.7).

33.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Institutet för psykosocial medicin (avsnitt 7.2.8).

34.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under åren 2008—2010 (avsnitt 7.2.8).

35.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (avsnitt 7.2.8).

36.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård (avsnitt 7.2.9).

37.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande samt godkänner de föreslagna riktlinjerna om statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn (avsnitt 7.2.10).

38.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet (avsnitt 7.2.11).

39.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering (avsnitt 7.2.11).

40.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kronor under åren 2008–2010 (avsnitt 7.2.12).

41.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (avsnitt 7.2.12).

42.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (avsnitt 7.2.12).

43.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.2.12).

44.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagna anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor under åren 2008–2010 (avsnitt 7.2.12).

45.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avtrappning av den statliga bostadsbyggnadssubventionen, det s.k. räntebidraget (avsnitt 7.2.14).

46.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (avsnitt 7.2.14.).

47.

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden (avsnitt 7.2.14).

48.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statligt stöd till boende (avsnitt 7.2.14).

49.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om hanteringen av äldre bostadskreditgarantier (avsnitt 7.2.14).

50.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar (avsnitt 7.2.19).

51.

Riksdagen godkänner den förslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (avsnitt 7.2.19).

52.

Riksdagen godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet (avsnitt 7.2.20).

53.

Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB samt bemyndigar regeringen att tillskjuta högst 30 000 000 kronor för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska situation (avsnitt 7.2.20).

54.

Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1.

Följdmotioner

2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v):

11.

Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden i enlighet med vad i motionen anförs och anvisar med följande ändringar av anslagen i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning i tabell 7 (avsnitt 17 i motionen).

12.

Riksdagen beslutar avslå förslaget att bemyndiga regeringen att under 2007 för anslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 7.2.5).

13.

Riksdagen beslutar avslå förslaget att bemyndiga regeringen att under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass (avsnitt 7.2.5 i propositionen).

14.

Riksdagen beslutar avslå den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. (avsnitt 7.2.5 i propositionen).

15.

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att godkänna den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader i den del som rör förslag till finansiering genom minskning av det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet samt förslag om återetableringsstöd (avsnitt 7.2.7 i propositionen).

16.

Riksdagen beslutar avslå den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (avsnitt 7.2.8 i propositionen).

17.

Riksdagen beslutar avslå den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande i den del som rör extra ersättning till kommuner som under 2007 träffar avtal om flyktingmottagande samt förslag till finansiering genom minskning av det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 10:2 Integrationsåtgärder (avsnitt 7.2.10 i propositionen).

18.

Riksdagen beslutar avslå den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet i den del som rör minskning av det under utgiftsområde 14 uppförda anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket (avsnitt 7.2.11 i propositionen).

2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s):

1.

Riksdagen beslutar att ändra ramar för utgiftsområden samt att anvisa ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 1 i motionen.

4.

Riksdagen avslår förslag i den del av punkt 53, avsnitt 7.2.20, som avser bemyndigande till regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB.

6.

Riksdagen avslår förslag om bemyndigande till regeringen gällande punkt 29 avsnitt 7.2.5.

7.

Riksdagen avslår förslag om bemyndigande till regeringen gällande punkt 30 avsnitt 7.2.5.

2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om Sjätte AP-fonden (avsnitt 3.7 och 7.2.2 i propositionen)

2.

Riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D.

3.

Riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att fatta beslut om beställning av demonstrationsprogram för JAS 39 Gripen.

4.

Riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att fatta beslut om beställning av robotanskaffning till Visbykorvetterna.

5.

Riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att under anslaget 6:2 besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om satsningar på ett branschprogram för miljöteknikbranschen.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Exportkreditnämnden.

8.

Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag i enlighet med vad som anförs i motionens tabell 1.

Bilaga 2

Sammanställning över regeringens förslag och alternativa förslag till ändrade och nya anslag

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Oppositionspartiernas förslag redovisas i jämförelse med propositionens förslag.

Utgiftsområde

Anslag (ramanslag)

Budget

hittills

Regeringens

förslag

Regeringens

nivå

Fi10

s

Fi7

v

Fi11

mp

1

Rikets styrelse

10 676 842

54 418

10 731 260

–48 600

 

 

32:1

Länsstyrelserna m.m.

2 360 522

5 500

2 366 022

 

 

 

90:1

Kungliga hov- och slottsstaten

98 150

318

98 468

 

 

 

90:5

Regeringskansliet m.m.

5 580 760

48 600

5 629 360

–48 600

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 873 471

4 950

11 878 421

–1 500

–250

–1 500

1:3

Statskontoret

52 189

4 500

56 689

 

 

 

1:5

Statistiska centralbyrån

473 814

–200

473 614

 

 

 

1:9

Ekonomiska rådet

2 507

–1 250

1 257

 

+1 250

 

1:15

Finanspolitiska rådet

0

1 500

1 500

–1 500

–1 500

–1 500

2:5

Avsättning för garantiverksamhet

1 400

400

1 800

 

 

 

4

Rättsväsendet

30 753 868

3 000

30 756 868

 

–20 000

+4 000

4:1

Polisorganisationen

16 728 635

–40 000

16 688 635

 

 

 

4:3

Åklagarmyndigheten

897 050

47 000

944 050

 

–20 000

 

4:5

Sveriges Domstolar

4 205 208

–4 000

4 201 208

 

 

+4 000

5

Internationell samverkan

1 497 701

70 000

1 567 701

 

 

 

5:1

Bidrag till vissa internationella organisationer

1 056 654

70 000

1 126 654

 

 

 

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 163 964

0

44 163 964

 

 

–4 000

6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

20 452 062

–2 000

20 450 062

 

 

 

6:6

Försvarets radioanstalt

514 517

–2 000

512 517

 

 

 

6:9

Nämnder m.m.

5 901

4 000

9 901

 

 

–4 000

7:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080

18 000

39 080

 

 

 

7:5

Krisberedskap

1 711 976

–268 000

1 443 976

 

 

 

7:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

35 000

250 000

285 000

 

 

 

7

Internationellt bistånd

26 656 588

–700 000

25 956 588

 

+700 000

+700 000

8:1

Biståndsverksamhet

25 930 841

–700 000

25 230 841

 

+700 000

+700 000

8

Migration

5 032 876

785 000

5 817 876

 

–27 000

 

12:2

Ersättningar och bostadskostnader

1 999 950

785 000

2 784 950

 

–27 000

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 905 439

–4 000

46 901 439

 

 

 

13:7

Läkemedelsförmånsnämnden

58 626

–5 000

53 626

 

 

 

14:10

Insatser för vaccinberedskap

0

1 000

1 000

 

 

 

16:4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

79 900

2 000

81 900

 

 

 

16:6

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

23 286

–2 000

21 286

 

 

 

13

Arbetsmarknad

66 650 378

341 500

66 991 878

 

+265 378

 

10:1

Integrationsverket

46 730

23 000

69 730

 

 

 

10:2

Integrationsåtgärder

136 742

–51 378

85 364

 

+51 378

 

10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

3 831 904

316 378

4 148 282

 

 

 

10:6

Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket

0

35 000

35 000

 

 

 

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

5 057 506

4 500

5 062 006

 

 

 

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

3 235 377

–109 000

3 126 377

 

+214 000

 

22:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

12 601 146

123 000

12 724 146

 

 

 

14

Arbetsliv

1 360 715

179 717

1 540 432

 

+12 600

+12 600

23:1

Arbetsmiljöverket

638 906

–12 600

626 306

 

+12 600

+12 600

23:2

Arbetslivsinstitutet

164 403

28 100

192 503

 

 

+164 217

23:8

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet

0

164 217

164 217

 

 

–164 217

16

Utbildning och universitetsforskning

44 213 871

20 000

44 233 871

 

 

 

25:3

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

1 138 511

–483 650

654 861

 

 

 

25:15

Valideringsdelegationen

18 499

20 000

38 499

 

 

 

25:43

Blekinge Tekniska Högskola: Grundutbildning

222 419

14 000

236 419

 

 

 

25:47

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

446 708

–14 000

432 708

 

 

 

25:70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

417 635

117 000

534 635

 

 

 

25:81

Fortbildning av lärare

0

366 650

366 650

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 139 013

–200

10 138 813

 

 

 

2:1

Lotteriinspektionen

44 219

–200

44 019

 

 

 

28:27

Centrala museer: Myndigheter

838 556

2 030

840 586

 

 

 

28:30

Bidrag till vissa museer

56 353

–2 030

54 323

 

 

 

19

Regional utveckling

3 162 689

90 000

3 252 689

 

 

 

33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder

1 495 837

–3 833

1 492 004

 

 

 

33:3

Transportbidrag

358 864

93 833

452 697

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

4 615 427

500

4 615 927

+89 500

+39 500

+139 500

34:3

Åtgärder för biologisk mångfald

2 051 322

–89 500

1 961 822

+89 500

+89 500

+89 500

34:11

Miljöbilspremie

0

50 000

50 000

 

–50 000

+50 000

34:12

Havsmiljö

0

40 000

40 000

 

 

 

21

Energi

2 708 501

0

2 708 501

 

 

+12 000

35:1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

201 690

7 000

208 690

 

 

 

35:3

Teknikupphandling och marknadsintroduktion

65 000

5 000

70 000

 

 

 

35:11

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

353 000

–12 000

341 000

 

 

+12 000

22

Kommunikationer

33 914 339

586 000

34 500 339

 

 

 

36:3

Banverket: Administration

677 618

–3 600

674 018

 

 

 

36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

13 315 807

125 000

13 440 807

 

 

 

36:16

Järnvägsstyrelsen

49 757

3 600

53 357

 

 

 

36:17

Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.

0

461 000

461 000

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18 000 600

16 733

18 017 333

 

 

+50 000

42:6

Djurskyddsmyndigheten

46 054

16 733

62 787

 

 

+50 000

24

Näringsliv

4 088 715

180 000

4 268 715

–100 000

–100 000

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

374 509

79 400

453 909

 

 

 

38:3

Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader

76 747

600

77 347

 

 

 

38:18

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

24 150

100 000

124 150

–100 000

–100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

72 849 399

115 324

72 964 723

 

 

 

48:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

2 023 146

115 324

2 138 470

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

1 742 942

–60 600

+870 228

+912 600

Bilaga 3

Regeringens lagförslag

Bilaga 4

Konstitutionsutskottets betänkande

2006/07:KU3

Tilläggsbudget för år 2007 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 17 april 2007 beslutat att bereda övriga berörda utskott tillfälle att avge yttrande över 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2007 (punkterna 18–54) och de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde.

Konstitutionsutskottet yttrar sig över förslaget i propositionen om ändrad ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse och ändrade anslag inom utgiftsområdet samt motion 2006/07:Fi10 (s) yrkande 1 i motsvarande del. Utskottet yttrar sig även över förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Utskottets överväganden

Propositionen

Utgiftsram och anslag

I propositionen föreslås att ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2007 ska uppgå till ca 10 731 260 000 kr (tabell 2.1). I förhållande till beslutet om statsbudget för 2007 innebär det en ökning av ramen med 54 418 000 kr.

Inom utgiftsområdet föreslås ökningar av tre anslag.

Anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 5 500 000 kr. Som skäl för ökningen anför regeringen att länsstyrelserna bör tillföras resurser på grund av en ändrad ansvarsfördelning mellan miljödomstolarna och länsstyrelserna, vilken leder till en ökning av antalet ärenden hos länsstyrelserna (4 000 000 kr). Vidare tillförs Länsstyrelsen i Örebro län medel för att till viss del kompensera den kostnad myndigheten åsamkats till följd av utbetalat skadestånd (1 500 000 kr).

Anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 318 000 kr på grund av att pris- och löneomräkningen för 2007 blev felaktig i budgetpropositionen, vilket föranleder justering av anslaget.

Slutligen föreslås att anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. ökas med 48 600 000 kr. Regeringen anför flera skäl till ökningen. Förändringen av den svenska kronans värde har för utrikesrepresentationen medfört en betydande valutakursförlust (13 600 000 kr). Vidare avser regeringen att skapa en genomförandeorganisation inom Regeringskansliet med uppgift att bl.a. samordna förberedelserna för genomförandet av den aviserade tandvårdsreformen (5 000 000 kr). Regeringen anför också att vissa utlandsmyndigheter tillfälligt bör förstärkas med fler utsända och lokalanställda (30 000 000 kr). Det rör sig om utlandsmyndigheter vid vilka migrationsverksamheten har ökat kraftigt, och förstärkningen görs för att servicegraden i verksamheten ska kunna upprätthållas på en tillfredsställande nivå.

Lagförslag

I vårpropositionen föreslår regeringen en lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Ändringen är en konsekvens av att Migrationsverket tar över vissa uppgifter från Integrationsverket i samband med Integrationsverkets avveckling den 1 juli 2007. Förslaget innebär att den sekretess som i dag gäller hos Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2007 ska gälla hos Migrationsverket i ersättningsärenden för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar och i verksamhet som avser medverkan till bosättning för sådana personer. För uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före den 1 juli 2007 gäller bestämmelsen i dess äldre lydelse.

Motionen

Mona Sahlin m.fl. (s) föreslår i motion 2006/07:Fi10 att anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med 48 600 000 kr jämfört med regeringens förslag (yrkande 1 i denna del). Motionärerna, som sålunda motsätter sig hela den av regeringen föreslagna anslagsökningen, anför att Regeringskansliet har ett extremt stort anslagssparande.1 [ Av årsredovisningen för staten 2006 (skr. 2006/07:101) framgår att det vid utgången av 2006 fanns ett utgående ramöverföringsbelopp på 799 407 000 kr på anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. (bilaga 6). I regleringsbrevet (2006-12-21) för budgetåret 2007 avseende Regeringskansliet beslutade regeringen att 542 400 000 kr av överföringsbeloppet från 2006 får disponeras under 2007 (anslagssparande).] Att i det läget öka den ekonomiska ramen innebär, enligt motionärerna, att regeringen i stället för att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder väljer att passivt låta kostnaderna för Regeringskansliets administration öka.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrad ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse och ändrade anslag inom utgiftsområdet.

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen är en konsekvens av att Migrationsverket den 1 juli 2007 tar över vissa uppgifter från Integrationsverket i samband med Integrationsverkets avveckling. För uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före den 1 juli 2007 ska bestämmelsen gälla i sin äldre lydelse. Den sekretess som gäller hos Integrationsverket kommer således att gälla hos den arkivmyndighet vid vilken Integrationsverkets handlingar förvaras, vilket följer av 13 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Som följer av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen blir det sedan arkivmyndighetens uppgift att pröva fråga om utlämnande av sådan allmän handling till enskild.

Härutöver noterar utskottet att lagförslaget innehåller en redaktionell rättelse i det aktuella stycket bestående i att en radmatning som tidigare fallit bort av misstag nu återinförs.

Utskottet tillstyrker lagförslaget.

 

 

Stockholm den 22 maj 2007

På konstitutionsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Henrik von Sydow (m), Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Yilmaz Kerimo (s), Mauricio Rojas (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Anna Bergkvist (m), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Karl Sigfrid (m) och Sinikka Bohlin (s).

Avvikande mening

Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 1 (s)

Berit Andnor (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Billy Gustafsson (s), Phia Andersson (s) och Sinikka Bohlin (s) anför:

Regeringen har på tilläggsbudget föreslagit att anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ska tillföras ytterligare medel. Det finns ett extremt stort anslagssparande på Regeringskansliets anslag. Att då öka den ekonomiska ramen innebär att regeringen i stället för att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder väljer att passivt låta kostnaderna för Regeringskansliets administration öka. Mot denna bakgrund anser vi att den föreslagna anslagsökningen bör avstyrkas. I stället bör riksdagen tillstyrka motion 2006/07:Fi10 yrkande 1 i denna del.

Särskilda yttranden

1.

Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 1 (v)

 

Marianne Berg (v) anför:

Riksdagen beslutade i höstas att anta regeringens förslag till statsbudget. Eftersom Vänsterpartiets förslag inte antogs avstår jag i detta läge från att ha synpunkter på de aktuella förslagen på tilläggsbudget.

2.

Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 1 (mp)

 

Mikael Johansson (mp) anför:

Riksdagen beslutade i höstas att anta regeringens förslag till statsbudget. Eftersom Miljöpartiet de grönas förslag inte antogs avstår jag i detta läge från att ha synpunkter på de aktuella förslagen på tilläggsbudget.

Bilaga 5

Försvarsutskottets betänkande

2006/07:FöU2

Tilläggsbudget 1 för 2007

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens förslag till tilläggsbudget 1 för år 2007, jämte motioner.

Regeringens förslag

Förändring av anslagsbelopp

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

Regeringen föreslår att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. minskas med 2 000 000 kr för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 6:9 Nämnder m.m.

Anslaget föreslås även få användas för vissa avvecklingskostnader inom Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk. Kostnadsreduktioner ska genomföras inom försvarsförvaltningen. Detta innebär att personal och lokaler måste avvecklas inom bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk. Kostnadsreduktionerna ska vara fullt uppnådda senast vid utgången av 2008. Avvecklingskostnaderna som uppstår ryms inte inom de berörda myndigheternas ekonomiska ramar. Kostnadsreduktionerna ska leda till att Försvarsmaktens utgifter minskar i motsvarande grad. Försvarsmakten bör av denna anledning bidra till finansieringen av avvecklingskostnaderna.

Nämnder m.m.

Regeringen föreslår att anslaget 6:9 Nämnder m.m. ökas med 4 000 000 kr. Anslaget 6:6 Försvarets radioanstalt minskas med 2 000 000 kr.

Regeringen har i propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (prop. 2006/07:63) lämnat förslag till lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet samt förslag till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Till följd av dessa förslag får Försvarets underrättelsenämnd utökade uppgifter. Kravet på att utföra en fortlöpande och mer ingående kontroll och uppgiften att pröva tillstånd till inriktning av signalspaning medför organisatoriska förändringar och behov av administrativt stöd. Anslaget 6:9 Nämnder m.m. bör därför ökas med 4 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas med 2 000 000 kr och att anslaget 6:6 Försvarets radioanstalt minskas med 2 000 000 kr.

Ersättning för räddningstjänst m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 080 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 18 000 000 kr.

Återstående kostnader för de omfattande räddningstjänstinsatser som genomfördes 2006, orsakade av skogsbränder, vägras och översvämningar, beräknas bli högre än vad som ryms inom det för ändamålet uppförda anslaget. För att kunna reglera dessa kostnader under 2007 behöver därför anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 18 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Krisberedskap

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 711 976 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 268 000 000 kr.

Anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 18 000 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Anslaget minskas med ytterligare 250 000 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Sammantaget bör därmed anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 268 000 000 kr.

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 000 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet ökas med 250 000 000 kr.

I samband med utbyggnaden och driftstarten av det s.k. Rakelsystemets inledande etapper har behov av förstärkningsåtgärder identifierats avseende driftsäkerhet vid bortfall av el och radiotäckning i särskilda utrymmen, såsom bil- och järnvägstunnlar. Vidare är de faktiska kostnaderna för investeringar större än vad som ursprungligen beräknades. Därför behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet bör därför ökas med 250 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Bemyndiganden

Materiel och anläggningar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 600 235 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om beställningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr.

Regeringen föreslår att regeringen under 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar får besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007.

Regeringen föreslår att regeringen under 2007 får besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass.

En handlingsplan för vidmakthållande och vidareutveckling av JAS 39 Gripen har utformats av Försvarsmakten och medel för detta ingår i den långsiktiga materielplanen. Handlingsplanen består dels av en ombyggnad av 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D åren 2007–2013, dels av ett demonstratorprogram åren 2007–2010 som syftar till att kartlägga och utgöra grund för framtida möjliga beslut om vidareutveckling. Regeringen beräknar kostnaden för detta till ca 4,1 miljarder kronor.

Regeringen konstaterar också att handlingsplanen stöder exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen eftersom produktionen förlängs, ett antal JAS 39 A/B kan nyttjas för export samt att befintliga och potentiella exportkunder genom demonstratorprogrammet får kunskap om utvecklingspotentialen i Gripensystemet.

Luftförsvarsförmågan är en grundförutsättning för ytstridsfartygens möjlighet att lösa sina uppgifter. Med luftförsvarsförmåga avses skydd av eget fartyg och områdesskydd. Anskaffningen av luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass föreslås genomföras i form av en direktanskaffning av på marknaden befintligt system.

De beskrivna materielobjekten innebär att ramen för beställningsbemyndigandet 2007 behöver utökas med 4 350 000 000 kr.

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 850 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr.

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kr efter 2007.

Kommunerna kan hos Statens räddningsverk ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller avser att utföra för att förebygga jordskred och andra naturolyckor.

För att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan hälften av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter att slutligt beslut har fattats. Resterande del utbetalas när åtgärderna utförts och är slutbesiktigade. Eftersom det slutliga bidraget inte betalas ut förrän projektet är slutbesiktigat uppkommer ofta förskjutningar i utbetalningarna. Statens räddningsverk har därmed utestående betalningsåtaganden som leder till utgifter efter innevarande budgetår för vilka myndigheten ännu inte tilldelats anslag. Bemyndiganderamen avseende anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor behöver ökas med 10 000 000 till 25 000 000 kr så att Statens räddningsverk kan ingå de åtaganden som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi6 av Mona Sahlin m.fl. (s) pekar Socialdemokraterna på att regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition föreslår att bemyndiganderamen för materiel och anläggningar ökas med 4,35 miljarder kronor samt att regeringen under 2007 får besluta om ombyggnad av 31 stycken JAS-plan och luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass. I de årliga budgetpropositionerna ska regeringen redovisa ett samlat ställningstagande till investeringsplan. Motionärerna pekar på att de nu föreslagna objekten inte fanns redovisade i budgetpropositionen för 2007 och att regeringen inte har redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Socialdemokraterna vill därför göra en samlad bedömning när regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren. Utgångspunkten är att investeringsplanen ska omfatta de materielprojekt som är nödvändiga för att de i de socialdemokratiska förslagen i försvarsbesluten prioriterade uppgifterna ska kunna genomföras.

I motion 2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2 och 3 yrkar Socialdemokraterna sålunda på att riksdagen avslår dels regeringens förslag att få beställa ombyggnad av 31 stycken JAS-plan och luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass, dels att beställningsbemyndigandet för 2007 utökas med 4,35 miljarder kronor.

I motion 2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) anser Vänsterpartiet att det vid nuvarande låga hotbild mot Sverige inte är rimligt att genomföra satsningar av miljardbelopp på befintliga JAS-flygplan, speciellt inte om motivet är att upprätthålla hög kompetens hos flygvapnet. I stället bör resurser till fler flygtimmar och utökade förbandsövningar avdelas. Därför bör förslaget att bygga om upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass avslås.

Regeringen beskriver dessutom materielsatsningarna som en del av att öka stödet för svensk vapenexport. Vänsterpartiet anser att detta är en mycket olycklig och omdömeslös politik. Sverige är ett föregångsland i fråga om fattigdomsbekämpning och global utveckling. Denna position undergrävs genom att Sverige exporterar vapen samtidigt som vi ger bistånd till återuppbyggnad efter väpnade konflikter. Dessutom är detta i praktiken skattepengar som via Försvarsmakten ska finansiera vapenproducenters marknadsföring i främmande länder

I motion 2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 3–5 anförs att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2007 har redovisat en handlingsplan för fortsatt inriktning för JAS 39 Gripen. Målet för denna handlingsplan har varit att skapa en enhetlig och antalsmässigt reducerad flygplansflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D genom ombyggnad av 31 stycken befintliga JAS 39 A/B.

JAS-projektet har hittills kostat skattebetalarna över 100 miljarder kronor, och någon ytterligare satsning är inte motiverad. Staten har under tidigare år köpt in för många JAS-plan, vilket har fått till följd att halva JAS-flottan inte används. Sverige har redan i dag 69 toppmoderna JAS-plan, och en satsning på ytterligare 31 plan inte är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv.

Ett syfte som regeringen har flaggat för är att exporten av JAS-plan ska öka. Det är enligt Miljöpartiet helt uppenbart att regeringens syfte med ombyggnaden av 31 stycken JAS 39 Gripen till C/D-standard är att låta JAS marknadsföras på den internationella marknaden för att öka exporten.

När det gäller materielanskaffning till de marina stridskrafterna erinrar Miljöpartiet om att regeringens föreslagna insatsorganisation omfattar bl.a. fyra operativa ubåtar (varav två av Gotlands- och två av Södermanlandsklass) och sju ytstridsfartyg (varav fyra av Visby-, två av Stockholms- och ett av Göteborgsklass). Miljöpartiet finner detta märkligt på flera sätt. Varför har regeringen föreslagit att man ska fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass utan att motivera de operativa skälen till detta? Dessa nya operativa skäl och bedömningar måste redovisas innan riksdagen kan ta ställning till lämpligheten i detta förslag.

Regeringens förslag om att få beställa ombyggnad av upp till 31 JAS 39 Gripen till C/D-standard och luftvärnssystem till Visbykorvetterna samt ett utökat beställningsbemyndigande för materiel för 2007 bör avslås.

Utskottets överväganden

Ändrade anslagsbelopp

Utskottet konstaterar att inga motioner har väckts rörande regeringens förslag till ändrade anslagsbelopp inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Utskottet finner för egen del inte heller skäl att invända mot förslagen.

Försvarsutskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Beställningsbemyndiganden

Försvarsutskottet vill inledningsvis erinra om att finansutskottet vid flera tillfällen nyligen har behandlat vissa principiella frågor rörande riksdagens och regeringens beredning av beställningsbemyndiganden och därvid bl.a. understrukit betydelsen av en lika noggrann beredning av bemyndiganden som av anslagsäskanden.

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att under 2007 få besluta om

·.    beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D

·.    ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen

·.    luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass.

Regeringen begär vidare att ramen för beställningsbemyndigande 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar får utökas med 4 350 000 000 kr så att det sammanlagda behovet av framtida anslag ökar till högst 45 250 000 000 kr efter 2007.

Bakgrunden till förslagen är en handlingsplan, som har utformats av Försvarsmakten, för att vidmakthålla och utveckla flygvapnets stridsflygplan efter det att samtliga beställda JAS 39 Gripen är slutlevererade till det svenska försvaret.

Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att den föreslagna planen för närvarande synes vara det mest kostnadseffektiva sättet att långsiktigt vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen. Eftersom alla plan efter ombyggnaden blir av samma typ – JAS 39 C/D – minskar kostnaderna för underhåll och vidmakthållande. Flygplanen ges även en längre livslängd än vad som annars skulle vara fallet. Stridsflygdivisionerna får även ökad operativ effekt eftersom flygplanets prestanda ökar inom en rad områden, t.ex. ökad vapenlast och längre räckvidd. En förutsättning för att svenska flygstridskrafter ska få delta i internationella fredsfrämjande uppdrag är att de har en samverkansförmåga (interoperabilitet) med de system som ingår i Nato. De föreslagna åtgärderna innebär att samtliga stridsflygplan ges en sådan samverkansförmåga.

Utskottet noterar att det bemyndigande som ges till regeringen såvitt avser konvertering av JAS 39 Gripen, gäller upp till 31 flygplan. Inom ramen för detta finns möjligheter att över tid vidmakthålla en handlingsfrihet när det gäller den närmare dimensioneringen och utformningen av flygstridskrafterna.

Den totala flygplansparken bör kunna reduceras till ca 100 flygplan. Därmed kan Försvarsmakten långsiktigt upprätthålla fyra stridsflygdivisioner med JAS 39 Gripen, vilket riksdagen har beslutat ska ligga till grund för försvarsplaneringen. I antalet finns även en reserv för haverier samt vissa utbildningsändamål.

Det föreslagna demonstratorprogrammet under åren 2007–2010 syftar till att genom kunskapsuppbyggnad kartlägga och utgöra grund för kommande beslut om en eventuell vidareutveckling av flygplanssystemet efter år 2020. Utskottet bedömer att kostnaden för en framtida – mer omfattande – modifiering av JAS 39 C/D är betydligt lägre än att ersätta dem med ett – sannolikt utländskt – nytt stridsflygplanssystem omkring år 2020. Demonstratorprogrammet ska genomföras i samarbete med internationella partner. Det är vidare en fördel att exportansträngningarna stöds eftersom potentiella kunder får kunskap om Gripensystemets utvecklingspotential.

Regeringen beräknar kostnaden för dessa åtgärder till ca 4,1 miljarder kronor.

Luftförsvarsförmågan är en grundförutsättning för ytstridsfartygs möjligheter att lösa sina uppgifter. Utskottet anser det angeläget att de fem kustkorvetter av Visbyklass som är under serieleverans blir utrustade med ett modernt luftvärnsrobotsystem, vilket förutsattes i de ursprungliga planerna. Anskaffningen av luftvärnsrobotsystemet bör genomföras i form av en direktanskaffning av på marknaden befintligt system.

Socialdemokraterna framhåller i motion 2006/07:Fi6 av Mona Sahlin m.fl. (s) betydelsen av en samlad bedömning av alla materielanskaffningsfrågor när regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren, för att kunna ta ställning till de nu aktuella förslagen. I avvaktan på en sådan samlad redovisning vill Socialdemokraterna avslå regeringsförslagen.

Finansutskottet har pekat på betydelsen av grundlig beredning av beställningsbemyndigandena av både regeringen och riksdagen, vilket innebär att regeringen får sätta staten i skuld.

Ett enigt försvarsutskott har vid upprepade tillfällen påtalat riksdagens behov av en transparent materielplanering och redovisning, dvs. ett tydligare beslutsunderlag, för att kunna ta ställning till förslagen till beställningsbemyndiganden, dvs. de långsiktiga betalningsåtagandena, till investeringsplanen och till behovet av anslagsmedel. Det är en förutsättning för att riksdagen ska kunna utöva finansmakten. Utskottet räknar därför med att en samlad redovisning ska finnas med kommande budgetproposition.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar de nu aktuella begärda bemyndigandena.

Stockholm den 22 maj 2007

På försvarsutskottets vägnar

Rolf Gunnarsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Rolf Gunnarsson (m), Karin Enström (m), Peter Jonsson (s), Nils Oskar Nilsson (m), Staffan Danielsson (c), Michael Hagberg (s), Allan Widman (fp), Mats Berglind (s), Isabella Jernbeck (m), Åsa Lindestam (s), Else-Marie Lindgren (kd), Rolf K Nilsson (m), Gunilla Wahlén (v), Inger Jarl Beck (s), Rosita Runegrund (kd), Peter Rådberg (mp) och Peter Jeppsson (s).

Avvikande meningar

1.

Bemyndigande för materiel och anläggningar (s)

 

Peter Jonsson (s), Michael Hagberg (s), Mats Berglind (s), Åsa Lindestam (s), Inger Jarl Beck (s) och Peter Jeppsson (s) anför:

De nu föreslagna objekten fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Vi socialdemokrater vill därför göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren, innan vi tar ställning till de nu aktuella materielprojekten.

Vi förordar därför att riksdagen avslår de bemyndiganden som regeringen nu begär. Utgångspunkten är att investeringsplanen ska omfatta de materielprojekt som är nödvändiga för att de i de socialdemokratiska förslagen i försvarsbesluten prioriterade uppgifterna ska kunna genomföras.

2.

Bemyndigande för materiel och anläggningar (v)

 

Gunilla Wahlén (v) anför:

Mot bakgrund av den låga hotbild som finns mot Sverige är det inte rimligt att genomföra satsningar av miljardbelopp på befintliga JAS-flygplan, speciellt inte om motivet är att upprätthålla hög kompetens hos flygvapnet. I stället bör resurser till fler flygtimmar och utökade förbandsövningar avdelas. Därför bör förslaget att bygga om upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass avslås.

Regeringen beskriver dessutom materielsatsningarna som en del av att öka stödet för svensk vapenexport, vilket är olycklig och omdömeslös politik. Sveriges position som ett föregångsland i fråga om fattigdomsbekämpning och global utveckling undergrävs. Dessutom är detta i praktiken skattepengar som via Försvarsmakten ska finansiera ett stöd till vapenproducenters marknadsföring i främmande länder.

3.

Bemyndigande för materiel och anläggningar (mp)

 

Peter Rådberg (mp) anför:

JAS-projektet har hittills kostat skattebetalarna över 100 miljarder kronor. Någon ytterligare satsning är inte motiverad. Staten har under tidigare år köpt in för många JAS-plan, vilket har fått till följd att halva JAS-flottan inte används. Sverige har redan i dag 69 toppmoderna JAS-plan, och en satsning på ytterligare 31 plan är inte försvarbar.

Det är helt uppenbart att regeringens syfte med ombyggnaden av upp till 31 stycken JAS 39 Gripen är att låta JAS marknadsföras på den internationella marknaden, för att öka exporten.

När det gäller anskaffning till de marina stridskrafterna har regeringen föreslagit att man ska fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass och ny beväpning av dessa utan att motivera de operativa skälen till detta.

Regeringens förslag att få beställa ombyggnad av upp till 31 JAS 39 Gripen till C/D-standard och luftvärnssystem till Visbykorvetterna samt ett utökat beställningsbemyndigande för materiel för 2007 bör avslås.

Bilaga 6

Socialförsäkringsutskottets protokollsutdrag 2006/07:26

Bilaga 7

Socialutskottets betänkande

2006/07:SoU3

Tilläggsbudget för budgetåret 2007

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 17 april 2007 berett bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2007 (punkterna 18–54) och de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till förslagen rörande tilläggsbudget för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt punkterna 33–35 jämte motion 2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16.

Utskottets överväganden

Propositionen

13:7 Läkemedelsförmånsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns det för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 626 000 kr. Regeringen föreslår nu att anslaget minskas med 5 000 000 kr. Skälet är att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

14:6 Institutet för psykosocial medicin

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 471 000 kr. Regeringen föreslår att Institutet för psykosocial medicin avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 att IPM bör avvecklas under 2007. Huvuddelen av verksamheten kommer under återstoden av 2007 att bedrivas av Stockholms universitet. Regeringen föreslår att IPM:s verksamhet flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den del som i samverkan med Stockholms läns landsting bildar Nationellt centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa (NASP) kommer under 2007 att inordnas i Karolinska Institutet. Härigenom skapas förutsättningar för att vidmakthålla en expertfunktion för suicidprevention.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Institutet för psykosocial medicin avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007.

14:10 Insatser för vaccinberedskap

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.

Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag 14:10 Insatser för vaccinberedskap förs upp i statsbudgeten med 1 000 000 kr. Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslag 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010.

Regeringen anför att en nationell handlingsplan utgör utgångspunkten för arbetet med att stärka den nationella beredskapen mot pandemisk spridning av influensa. En strävan är att stärka Sveriges förutsättningar att vid influensapandemier skydda befolkningen med hjälp av vacciner. För 2006 anvisades anslag 14:10 Vaccinförsörjning med ett belopp på 200 000 000 kr. Något anslag för motsvarande ändamål har inte anvisats för 2007. Regeringen avser att vidta åtgärder för att öka beredskapen inför en eventuell influensapandemi. I första hand kommer anslagssparandet under anslag 14:10 (2006) Vaccinförsörjning att användas. Därutöver behövs ett bemyndigande för att vid behov kunna ingå avtal om att påbörja uppbyggnaden av en produktionskapacitet av vaccin. Bemyndigandet ska vid behov även kunna användas för att ingå avtal om leverans av vaccin i händelse av influensapandemi. Regeringen bör därför bemyndigas att ingå åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010. För att regeringen ska kunna ges ett sådant bemyndigande bör ett nytt ramanslag med ett belopp på 1 000 000 kr anvisas för 2007 med samma ändamål som anslaget för vaccinförsörjning som togs upp i statsbudgeten för 2006.

16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 79 900 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 000 000 kr.

Regeringen anför att anslaget behöver ökas för att förbättra möjligheterna för Stiftelsen Rikstolktjänst att bedriva insatser för personer med funktionshinder. Finansiering sker genom att anslag 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation minskas med 2 000 000 kr.

16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 286 000 kr.

Regeringen föreslår nu att anslaget minskas med 2 000 000 kr. Regeringen anför att anslaget minskas för att finansiera ökningen av anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder. Vidare avser regeringen att starta en försöksverksamhet för att öka valfriheten när det gäller hjälpmedel till äldre och funktionshindrade. Försöksverksamheten är treårig och startar 2007. Ändamålet för anslaget föreslås därför utvidgas till att även omfatta försöksverksamhet angående fritt val av hjälpmedel till äldre och funktionshindrade.

Motionen

I motion 2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16 begärs att riksdagen avslår den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation m.m. Motionärerna är kritiska till att regeringen nu vill använda anslaget till att finansiera försöksverksamhet angående s.k. fritt val av hjälpmedel till äldre och funktionshindrade (inom anslag 16:4). Motionärerna menar att detta är ett led i regeringens kommersialisering av viktiga välfärdstjänster.

Socialutskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna avvecklingen av Institutet för psykosocial medicin fr.o.m. den 1 oktober 2007. Utskottet vill understryka betydelsen av att förutsättningar skapas för att vidmakthålla en expertfunktion för suicidprevention.

När det gäller pandemiberedskap och vaccinförsörjning anförde utskottet senast i betänkande 2006/07:SoU6 att dessa frågor även i fortsättningen ska ha högsta angelägenhetsgrad och att man aktivt bör arbeta för att Sverige ska ha en god beredskap för att hantera de påfrestningar som en influensapandemi kan orsaka. Utskottet välkomnar därför att regeringen nu avser att vidta åtgärder för att öka beredskapen inför en eventuell influensapandemi. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsförändringen på anslag 14:10 Insatser för vaccinberedskap samt att regeringen bemyndigas att under 2007 för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008–2010.

Vidare ser utskottet positivt på att anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ökas för att förbättra möjligheterna för Stiftelsen Rikstolktjänst att bedriva insatser för personer med funktionshinder. Utskottet tillstyrker därför de föreslagna medelsförändringarna på anslagen 16:4 samt 16:6.

Utskottet godkänner även den föreslagna användningen av anslag 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, dvs. att anslaget även ska få användas för att finansiera kostnader för försöksverksamhet med syfte att öka valfriheten när det gäller hjälpmedel till äldre och funktionshindrade. Utskottet välkomnar en sådan försöksverksamhet. Därmed avstyrks motion 2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16.

Slutligen tillstyrks den föreslagna medelsförändringen på anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.

Stockholm den 22 maj 2007

På socialutskottets vägnar

Kenneth Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth Johansson (c), Ylva Johansson (s), Magdalena Andersson (m), Christer Engelhardt (s), Marianne Kierkemann (m), Lars U Granberg (s), Johan Pehrson (fp), Marina Pettersson (s), Lennart Axelsson (s), Chatrine Pålsson Ahlgren (kd), Margareta B Kjellin (m), Elina Linna (v), Catharina Bråkenhielm (s), Lars-Ivar Ericson (c), Thomas Nihlén (mp) och Finn Bengtsson (m).

Avvikande meningar

Tilläggsbudget för budgetåret 2007 (v)

Elina Linna (v) anför:

Statsbudgetens anslag till utrustning för elektronisk kommunikation (16:6) ska ge döva, gravt hörselskadade, talskadade eller språkstörda möjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät. Det är en ganska begränsad summa pengar som regeringen nu vill använda även till att finansiera försöksverksamhet angående s.k. fritt val av hjälpmedel till äldre och funktionshindrade. Regeringen vill på olika sätt kommersialisera viktiga välfärdstjänster. Denna politik döljs ofta i en retorik om mångfald och valfrihet. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att det är döva, hörselskadade, talskadade och språkstörda som ska finansiera regeringens experimenterande med marknadslösningar inom välfärdssektorn.

Det anförda innebär att jag anser att finansutskottet bör avstyrka den föreslagna ändringen i hur anslag 16:6 inom utgiftsområde 9 ska användas och tillstyrka motion Fi7 (v) yrkande 16.

Bilaga 8

Kulturutskottets betänkande

2006/07:KrU5

Tilläggsbudget för 2007 – utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Till finansutskottet

Finansutskottet har gett övriga utskott tillfälle att inom sina respektive beredningsområden yttra sig över förslagen till tilläggsbudget i 2007 års ekonomiska vårproposition och de motioner som väcks med anledning av dem.

Av förslagspunkterna i propositionen är det fyra som berör avsnittet om tilläggsbudgeten (avsnitt 7) och som knyter an till kulturutskottets beredningsområde. De avser förslag till dels ändring av tre lagar (förslagspunkterna 19–21), dels ändring av tidigare medelsanvisning på tre anslag på utgiftsområde 17 (förslagspunkt 54).

Ett förslag med anknytning till kulturutskottets beredningsområde har också framförts i en av de sex motioner som väckts med anledning av vårpropositionen. Det återfinns i Vänsterpartiets motion Fi7 yrkande 19.

Föreslagna lagändringar

Propositionen

I propositionen föreslås i punkt 19 en mindre ändring i lagen (1982:63) om anordnande av visst automatspel (automatspelslagen). Genom ändringen klargörs att inte bara regeringen utan även tillsynsmyndigheten, Lotteriinspektionen, får meddela föreskrifter om avgifter för tillsynen av automatspel. Ändringen överensstämmer med motsvarande bestämmelser i lotterilagen (1994:1000). Syftet med förslaget är att skapa enhetliga regler för avgiftssättningen på spel- och lotteriområdet samt att undanröja den oklarhet som i dag föreligger om Lotteriinspektionens möjligheter att meddela föreskrifter om avgifternas storlek. I punkt 20 i propositionen föreslås att ett motsvarande klarläggande också görs i kasinolagen (1999:355).

Den 1 januari 2005 trädde den nuvarande lydelsen av 22 § lotterilagen i kraft. I paragrafen hade då införts ett nytt andra stycke. Genom ett förbiseende föreslogs ingen konsekvensändring i lagens 42 § trots att det där görs en hänvisning till 22 § andra stycket. Hänvisningen är med sin nuvarande lydelse därför felaktig. Den ändring av lotterilagen som nu föreslås i punkt 21 i propositionen innebär att den felaktiga hänvisningen rättas till. Enligt förslaget ska ändringen tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2005, dvs. från den tidpunkt då 22 § senast ändrades.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna. Tvärtom ser utskottet det som en fördel om automatspelslagens och kasinolagens regler för avgiftssättning får samma utformning som i lotterilagen eftersom det ger ett tydligare och mer enhetligt regelverk.

Kulturutskottet tillstyrker således förslagspunkterna 19–21 i propositionen.

Föreslagna anslagsändringar

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att medelstilldelningen för innevarande år ska ändras för tre av anslagen på utgiftsområde 17 – en omfördelning görs mellan två anslag samtidigt som ett anslag minskas marginellt.

Möjligheterna att utveckla verksamheten på Prins Eugens Waldemarsudde behöver förstärkas anser regeringen, och tillför i detta syfte 2 030 tusen kronor till anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter. Satsningen finansieras genom en lika stor minskning av anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer där medel frigjorts till följd av avvecklingen av verksamheten vid Stiftelsen Rooseum.

Vidare föreslår regeringen att anslaget 2:1 Lotteriinspektionen minskas med 200 tusen kronor. Tillsammans med en lika stor nedskärning av Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag är besparingen avsedd att finansiera Sveriges årliga medlemsavgift i Europarådets utvecklingsbank (Council of Europe Development Bank, CEB). Anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet på utgiftsområde 2 tillförs därför 400 tusen kronor.

Kulturutskottets ställningstagande

Prins Eugens Waldemarsudde har under en följd av år haft ekonomiska problem. Museets verksamhet har under innevarande år en omslutning på drygt 29 miljoner kronor. Verksamheten finansieras med drygt 7 miljoner kronor i budgetmedel. Dessa medel har tidigare, med något års undantag, motsvarat den hyra museet betalar till Fastighetsverket. Övriga intäkter är entréavgifter, försäljningsinkomster och vissa hyresinkomster. Vidare täcker avkastningen på det kapital som ingick i prinsens donation till svenska staten en del av kostnaderna. Intäkterna har emellertid varit otillräckliga, och flera år i rad har museet tvingats ta i anspråk delar av donationskapitalet för att kunna täcka kostnaderna. Inklusive avkastningen har på tio år 66 miljoner kronor tagits i anspråk av detta kapital, och av de ursprungligt fonderade medlen återstår i dag 57 miljoner kronor1 [ Donationsfondens marknadsvärde i februari 2007.].

Mot denna bakgrund framstår enligt kulturutskottets mening den föreslagna satsningen på Prins Eugens Waldemarsudde som angelägen. I och med detta tillskott kommer belastningen på donationskapitalet att begränsas. Fortfarande gäller dock att avkastningen på detta kapital inte ensamt räcker för att täcka återstående underskott. Det innebär att Waldemarsudde fortsatt måste tära på donationsfonden om än i mindre utsträckning. Kulturutskottet ser allvarligt på denna successiva urholkning av donationsfonden. Kortsiktigt kan ett sådant förfarande klara en underfinansierad verksamhet, men långsiktigt är det inte ekonomiskt försvarbart. Och det är knappast heller förenligt med testatorns syfte med donationen. Detta är dock en fråga som bör prövas i ett annat sammanhang.

Eftersom tillskottet till Waldemarsudde finansieras med medel som stått till regeringens disposition har den föreslagna omfördelningen av anslag inga negativa konsekvenser för annan befintlig verksamhet. Kulturutskottet noterar detta med tillfredsställelse.

Kulturutskottet har inget att erinra mot att en mindre del av Lotteriinspektionens anslag används som delfinansiering av en satsning inom samma politikområde.

Kulturutskottet tillstyrker med det anförda förslagspunkt 54 i denna del.

Omlokaliseringen av Riksutställningar och delar av Riksantikvarieämbetet

Motionen

I partimotion Fi7 framhåller Vänsterpartiet att Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet lovats full ersättning för de extra kostnader som omlokaliseringen till Gotland skulle komma att innebära. Motionärerna hänvisar till riksdagens utredningstjänst som uppgivit att de båda myndigheterna räknar med merkostnader under 2007 på 19,4 miljoner kronor för Riksutställningar och 12,9 miljoner kronor för Riksantikvarieämbetet. För 2007 har ännu inga medel betalats ut. Det ser motionärerna som ett klart löftesbrott. De föreslår därför (i yrkande 19 i motionen) att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att medel bör ställas till Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets förfogande redan under 2007 för att kompensera för de kostnader som utlokaliseringen till Visby för med sig.

Kulturutskottets ställningstagande

Enligt beslut av den tidigare regeringen ska Riksutställningar ha flyttat hela sin verksamhet till Visby vid utgången av 2007. Ett år senare ska även ungefär hälften av Riksantikvarieämbetets verksamhet finnas på plats där. Regeringen redovisar i tilläggsbudgetsdelen av vårpropositionen (avsnitt 7) inte något förslag rörande de båda myndigheternas merkostnader för omlokaliseringen.

Av avsnittet om statsbudgetens utgifter (avsnitt 6 s. 160) framgår emellertid att regeringen i sitt kommande budgetförslag för 2008 har för avsikt att detta år öka Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets anslag med sammanlagt 30 miljoner kronor för att täcka vissa kostnader i samband med omlokaliseringen till Visby.

Dessutom har regeringen i budgetpropositionen för 20072 [ Proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 s. 84 och 92.] förutskickat att den med anledning av den beslutade omlokaliseringen har för avsikt att noga följa utvecklingen av de båda myndigheternas ekonomiska situation så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. I det sammanhanget upprepade regeringen också sin tidigare gjorda utfästelse att under 2007 fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.

Regeringen har aviserat ett betydande ekonomiskt tillskott till Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet för 2008. Och, om så skulle krävas, finns det fortfarande möjlighet för regeringen att i anslutning till budgetpropositionen för 2008 återkomma till riksdagen med förslag om eventuella tillskott för 2007 på tilläggsbudget II. Enligt vad kulturutskottet erfarit bereds också ett sådant förslag inom Regeringskansliet.

Utskottet förutsätter därför att regeringen, om så bedöms nödvändigt, återkommer till riksdagen på tilläggsbudget II utan att riksdagen nu gör något särskilt uttalande.

Med denna motivering avstyrker kulturutskottet motion Fi7 (v) yrkande 19.

Stockholm den 22 maj 2007

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Hans Wallmark (m), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Göran Montan (m), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s).

Avvikande mening

Avvikande mening (v)

Siv Holma (v) anför:

Omlokaliseringen av Riksutställningar och delar av Riksantikvarieämbetet

Vänsterpartiet anser att Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet ska kompenseras fullt ut för de extra kostnader som omlokaliseringen till Gotland för med sig. För 2007 har ännu inga medel betalats ut. Eftersom Riksutställningar före utgången av detta år ska finnas på plats i Visby och halva Riksantikvarieämbetet ska ha flyttat dit ett år senare har de båda myndigheterna redan nu dragit på sig betydande merkostnader för omlokaliseringen. Enligt uppgift från riksdagens utredningstjänst är merkostnaderna för i år 19,4 miljoner kronor för Riksutställningar och 12,9 miljoner kronor för Riksantikvarieämbetet. De uteblivna utbetalningarna liksom avsaknaden av utfästelser om att kompensation verkligen kommer att betalas ut redan i år ser Vänsterpartiet som ett klart löftesbrott. Enligt min mening bör riksdagen därför som sin mening ge regeringen till känna att medel för att kompensera för merkostnaderna bör betalas ut redan under 2007.

Bilaga 9

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2006/07:MJU2

Tilläggsbudget för 2007

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 17 april 2007 beslutat att bereda miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2007 (punkterna 18–54) samt de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör utskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositionen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. I anslutning till yttrandet behandlas sex motionsyrkanden.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslås under utgiftsområde 20 att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 89 500 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 50 000 000 kr för att finansiera det nya anslaget 34:11 Miljöbilspremie och med ytterligare 38 000 000 kr för att delvis finansiera det nya anslaget 34:12 Havsmiljö. Slutligen bör anslaget minskas med 1 500 000 kr för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. Regeringen föreslår vidare att ett nytt ramanslag 34:11 Miljöbilspremie förs upp i statsbudgeten med 50 000 000 kr med en finansiering som föreslagits ovan. Enligt regeringen bör en sådan premie införas för att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Premien utformas som ett kontantbidrag på 10 000 kr per miljöbil som köps av en privatperson under perioden den 1 april 2007–31 december 2009. Vägverket avses administrera utbetalningen av bidraget och kontrollera uppgiften mot vägtrafikregistret. Ett anslag bör föras upp i statsbudgeten för administration och utbetalning av bidrag till en miljöbilspremie. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2008 vad gäller fördelning av medel mellan bidragsanslaget och det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:1 Vägverket: administration.

I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Enligt regeringen är det därför angeläget att förstärka insatserna för havsmiljön med miljö- och kostnadseffektiva åtgärder. En del satsningar kan komma i gång i mindre skala redan under 2007. Ett nytt anslag bör föras upp i statsbudgeten för detta ändamål. Det nya anslaget bör även få användas för inrättandet av en satellitbildsdatabas vid Lantmäteriverket. En sådan innebär ökad tillgänglighet till data för olika användningsområden bl.a. för att upptäcka förändringar i havsmiljö och vegetation. Regeringen föreslår således att ett nytt ramanslag 34:12 Havsmiljö förs upp i statsbudgeten med 40 000 000 kr. Finansiering sker delvis genom att anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 38 000 000 kr.

I propositionen föreslås under utgiftsområde 23 att anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten ökas med 16 733 000 kr. Djurskyddsmyndigheten ska läggas ned den 1 juli 2007. I nivån för anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten har beaktats att myndigheten upphör den 30 juni 2007. Som en följd av nedläggningen kommer Statens jordbruksverk att överta ansvaret för den djurskyddsverksamhet som ska bedrivas. Statens jordbruksverk kommer även att ansvara för avvecklingen av Djurskyddsmyndigheten. För att täcka kostnader för den djurskyddsverksamhet som bedrivs under återstoden av 2007 och för avvecklingen av myndigheten bör anslaget ökas.

Vidare föreslås att regeringen får disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Regeringen har i propositionen Ersättning vid smittsamma djursjukdomar, m.m. (prop. 2006/07:77) föreslagit de lagändringar som följer av att Djurskyddsmyndigheten avvecklas. Regeringen har i dag rätt att disponera avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar inom Djurskyddsmyndighetens område. Eftersom det nuvarande bemyndigandet är avgränsat till avgifter inom Djurskyddsmyndighetens område behöver regeringen vid en avveckling av Djurskyddsmyndigheten på nytt bemyndigas att få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt i övrigt oförändrade villkor.

I början av 1990-talet gick många jordbrukare in i det s.k. omställningsprogrammet som innebär ett åtagande att för en period om fem år ställa om jordbruksareal för annat ändamål än jordbruksgrödor. När Sverige gick med i EU 1995 visade det sig vara förmånligare att vara med i de arealersättningssystem som medlemskapet medförde. Många av jordbrukarna som var med i omställningsprogrammet valde då att i stället gå med i det nya systemet. Det innebar dock att man fick betala tillbaka en del av det omställningsstöd som tidigare erhållits från staten. De som inte återbetalade i tid påfördes dröjsmålsränta. Enligt Högsta domstolens dom den 21 februari 2007, i mål mellan Statens jordbruksverk och en jordbrukare (T 2083-05), får staten inte ta ut dröjsmålsränta om detta inte regleras i författning. Högsta domstolen har funnit att sådant författningsstöd saknas, och Statens jordbruksverk blir därför återbetalningsskyldigt. Med anledning av Högsta domstolens dom avseende omställningsstödet bör även återbetalning av felaktigt debiterade räntor inklusive eventuell räntekompensation inrymmas under ändamålet för anslag 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Utgifterna för det vidgade ändamålet bedöms rymmas inom ramen för det anvisade anslaget. Regeringen föreslår därmed att anslaget även får användas för återbetalning av felaktigt debiterade räntor inklusive eventuell räntekompensation.

Motionerna

I partimotion Fi7 (v) yrkande 11 delvis redovisas följande förslag och synpunkter. Regeringens satsning på havsmiljön välkomnas men ska ej finansieras med anslaget till biologisk mångfald. Regeringens förslag om minskning av anslaget med 89 500 000 kr avvisas. Motionärerna föreslår därmed ett oförändrat anslag. Vidare avvisas regeringens förslag till miljöbilspremie. Denna är inte en miljömässigt kostnadseffektiv åtgärd för omställningen till en miljöanpassad trafik. Det är bättre att satsa på förnybara bränslen. Sammanlagt innebär detta en ökning med 49 500 000 kr inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag.

I partimotion Fi10 (s) yrkande 1 delvis framhålls att regeringen väljer att dra ned på anslagen till biologisk mångfald för att finansiera andra miljöutgifter. Enligt motionärerna är detta en felaktig prioritering. Anslaget till biologisk mångfald är viktigt, och regeringens förslag om minskning av anslaget med 89 500 000 kr avvisas.

Även i partimotion Fi11 (mp) yrkande 8 delvis anförs att anslaget till biologisk mångfald inte bör minska utan ligga kvar på oförändrad nivå. Anslaget bör upprätthållas och uppgå till 90 000 000 kr. När det gäller regeringens förslag om införandet av en miljöbilspremie yrkas att föreslaget anslag tillförs ytterligare 50 000 000 kr. Enligt motionärerna bör ytterligare medel tillföras anslaget eftersom regeringens förslag till ram är för litet och inte kommer att räcka. Vidare anförs att det är fel att avveckla Djurskyddsmyndigheten. För fortsatt verksamhet vid myndigheten föreslås att 50 000 000 kr tillförs anslaget.

Utskottets ställningstagande

När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 20 vill utskottet anföra följande. I statsbudgeten för innevarande år finns under anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald uppfört ett ramanslag på 2 051 322 000 kr. Som regeringen föreslår bör anslaget minskas med 50 000 000 kr för att finansiera det nya anslaget 34:11 Miljöbilspremie och med ytterligare 38 000 000 kr för att delvis finansiera det nya anslaget 34:12 Havsmiljö. För att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. bör som regeringen förordar anslaget minskas med 1 500 000 kr. Sammantaget bör anslaget således minskas med 89 500 000 kr. Utskottet konstaterar att anslaget därmed behålls på 2006 års nivå.

I likhet med regeringen anser utskottet att en miljöbilspremie bör införas för att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Som framhålls i propositionen ligger åtgärden i linje med EG-kommissionens strategi för att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Ett anslag för detta ändamål bör därmed föras upp i statsbudgeten med 50 000 000 kr för administration och utbetalning av bidrag till en miljöbilspremie. Finansieringen får som redovisats ovan ske genom att anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskar med motsvarande belopp.

I likhet med regeringen anser utskottet att ett nytt anslag bör föras upp i statsbudgeten för att förstärka insatserna för havsmiljön med miljö- och kostnadseffektiva åtgärder. I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Det nya anslaget bör som regeringen anför även få användas för inrättandet av en satellitbildsdatabas vid Lantmäteriverket. Ett nytt ramanslag 34:12 Havsmiljö förs upp i statsbudgeten med 40 000 000 kr. Finansiering får delvis ske på sätt som redovisats ovan genom att anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 38 000 000 kr.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under utgiftsområde 20. Därmed avstyrks motionerna Fi7 (v) yrkande 11 delvis, Fi10 (s) yrkande 1 delvis och Fi11 (mp) yrkande 8 delvis.

När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 23 vill utskottet anföra följande. I statsbudgeten för innevarande år finns under anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten uppfört ett ramanslag på 46 054 000 kr. Som redovisas i propositionen ska Djurskyddsmyndigheten läggas ned den 1 juli 2007. I nivån för anslaget har beaktats att myndigheten upphör den 30 juni 2007. För att täcka kostnader för den djurskyddsverksamhet som bedrivs under återstoden av 2007 och för avvecklingen av myndigheten bör anslaget ökas i enlighet med regeringens förslag, nämligen med 16 733 000 kr.

Som framhålls i propositionen har regeringen i dag rätt att disponera avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar inom Djurskyddsmyndighetens område. Eftersom det nuvarande bemyndigandet är avgränsat till avgifter inom Djurskyddsmyndighetens område behöver regeringen vid en avveckling av Djurskyddsmyndigheten på nytt bemyndigas att få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt i övrigt oförändrade villkor. Regeringen bör således få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar.

I början av 1990-talet gick många jordbrukare in i det s.k. omställningsprogrammet som innebär ett åtagande att för en period om fem år ställa om jordbruksareal för annat ändamål än jordbruksgrödor. När Sverige gick med i EU 1995 visade det sig vara förmånligare att vara med i de arealersättningssystem som medlemskapet medförde. Som framhålls i propositionen valde då många av jordbrukarna som var med i omställningsprogrammet att i stället gå med i det nya systemet. Det innebar dock att man fick betala tillbaka en del av det omställningsstöd som tidigare erhållits från staten. De som inte återbetalade i tid påfördes dröjsmålsränta. Som redovisas i propositionen får enligt Högsta domstolens dom den 21 februari 2007, i mål mellan Statens jordbruksverk och en jordbrukare (T 2083-05), staten inte ta ut dröjsmålsränta om detta inte regleras i författning. Högsta domstolen har funnit att sådant författningsstöd saknas, och Statens jordbruksverk blir därför återbetalningsskyldigt. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet i likhet med regeringen att även återbetalning av felaktigt debiterade räntor inklusive eventuell räntekompensation bör inrymmas under ändamålet för anslag 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under utgiftsområde 23. Därmed avstyrks motion Fi11 (mp) yrkande 8 delvis.

Stockholm den 22 maj 2007

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Carina Ohlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Ohlsson (s), Claes Västerteg (c), Ola Sundell (m), Bengt-Anders Johansson (m), Bo Bernhardsson (s), Anita Brodén (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Sofia Arkelsten (m), Jan-Olof Larsson (s), Sven Gunnar Persson (kd), Erik A Eriksson (c), Tina Ehn (mp), Rune Wikström (m), Aleksander Gabelic (s), Helén Pettersson i Umeå (s), Jacob Johnson (v) och Staffan Appelros (m).

Avvikande meningar

1.

Tilläggsbudget för år 2007 (s)

 

Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Aleksander Gabelic (s) och Helén Pettersson i Umeå (s) anför:

Att regeringen väljer att minska anslaget till biologisk mångfald för att finansiera andra miljöutgifter är enligt vår mening en felaktig prioritering. Anslaget till biologisk mångfald är viktigt, och regeringens förslag om minskning av anslaget med 89 500 000 kr avvisas. Det anförda innebär att partimotion Fi10 (s) yrkande 1 bör bifallas i berörd del.

2.

Tilläggsbudget för år 2007 (v)

 

Jacob Johnson (v) anför:

Regeringens satsning på havsmiljön välkomnas men ska ej finansieras med anslaget till biologisk mångfald. Regeringens förslag om minskning av anslaget med 89 500 000 kr avvisas. Vidare avvisas regeringens förslag till miljöbilspremie. Denna är inte en miljömässigt kostnadseffektiv åtgärd för omställningen till en miljöanpassad trafik. Det är bättre att satsa på förnybara bränslen Sammanlagt innebär detta en ökning med 49 500 000 kr inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. Det anförda innebär att partimotion Fi7 (v) yrkande 11 bör bifallas i berörda delar.

3.

Tilläggsbudget för år 2007 (mp)

 

Tina Ehn (mp) anför:

Anslaget till biologisk mångfald bör inte minska utan ligga kvar på oförändrad nivå. Anslaget bör således upprätthållas och uppgå till 90 000 000 kr. När det gäller regeringens förslag om ett införande av en miljöbilspremie bör föreslaget anslag tillföras ytterligare 50 000 000 kr. Ytterligare medel måste tillföras eftersom regeringens beräknade ram är för liten och inte kommer att räcka. Vidare är det fel att avveckla Djurskyddsmyndigheten. För fortsatt verksamhet vid myndigheten föreslås att 50 000 000 kr tillförs anslaget. Det anförda innebär att partimotion Fi11 (mp) yrkande 8 bör bifallas i berörda delar.

Bilaga 10

Näringsutskottets betänkande

2006/07:NU2

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) i fråga om förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2007 jämte motioner som väckts med anledning av propositionen, allt i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde.

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens förslag till riksdagsbeslut

Näringsutskottet yttrar sig över följande förslag till riksdagsbeslut inom utgiftsområdena 19, 21 och 24 i den ekonomiska vårpropositionen (2006/07:100):

23. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.8 och avsnitt 7.2.17),

52. att riksdagen godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet,

54. (delvis) att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1.

Motioner

Följande motionsyrkanden, vilka har väckts med anledning av den ekonomiska vårpropositionen, berör näringsutskottets beredningsområde:

Motion 2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v)

11. Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden i enlighet med vad i motionen anförs och anvisar med ändringar av anslagen i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning i tabell 7 (avsnitt 17 i motionen).

Motion 2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s)

1. Riksdagen beslutar att ändra ramar för utgiftsområden samt att anvisa ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 1 i motionen.

Motion 2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om satsningar på ett branschprogram för miljöteknikbranschen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Exportkreditnämnden.

8. Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag i enlighet med vad som anförs i motionens tabell 1.

Propositionen

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Ökning av anslaget för transportbidrag

Regeringen föreslår att anslaget (33:3) Transportbidrag ökas med ca 94 miljoner kronor och att anslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med ca 4 miljoner kronor. Regeringen motiverar förslaget med att transportvolymer och transportkostnader har ökat samt att fler företag är berättigade till transportbidrag, vilket sammantaget medför högre utgifter för staten än beräknat. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på ca 359 miljoner kronor.

Utgiftsområde 21 Energi

Ökning av anslag till Statens energimyndighet

Regeringen föreslår att anslaget (35:1) Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 7 miljoner kronor. Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet har ansökt om tvångsinlösen av elnätsverksamheten i Ekfors Kraft AB vid fastighetsdomstolen i Luleå enligt lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar. Den pågående tvångsinlösenprocessen beräknas medföra betydande kostnader för Energimarknadsinspektionen, som svarar för både de egna och motpartens processkostnader. Den föreslagna anslagsökningen finansieras genom att anslaget (35:11) Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med motsvarande belopp.

För innevarande år uppgår Energimyndighetens förvaltningsanslag till ca 202 miljoner kronor.

Ökning av anslaget till teknikupphandling och marknadsintroduktion

Regeringen föreslår att anslaget (35:3) Teknikupphandling och marknadsintroduktion ökas med 5 miljoner kronor. Regeringen konstaterar att möjligheten att söka särskilt investeringsstöd för att främja installation av solvärme i bostadshus och bostadsanknutna lokaler gäller fram t.o.m. utgången av år 2007. Enligt regeringens bedömning kommer efterfrågan på stöd att överstiga tillgängliga medel för ändamålet. Då regeringen anser det vara angeläget att kunna möta den ökade efterfrågan är det motiverat att öka nyssnämnda anslag med 5 miljoner kronor. Anslagsökningen finansieras genom att anslaget (35:11) Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med motsvarande belopp.

För innevarande år finns ett ramanslag för teknikupphandling och marknadsintroduktion uppfört om 65 miljoner kronor.

Minskning av anslag till stöd för konvertering från direktverkande elvärme

I statsbudgeten för innevarande år finns ett ramanslag (35:11) uppfört om 353 miljoner kronor för stöd för konvertering från direktverkande elvärme. Regeringen föreslår att anslaget minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor för att kunna finansiera de två ovan nämnda ökningarna av anslagen (35:3) Teknikupphandling och marknadsintroduktion och (35:1) Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader.

Förslag till ändring i lagen om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Förslaget innebär att kreditering på skattekonto av stöd för nyssnämnt ändamål inte får minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än ca 289 miljoner kronor under år 2007.

Regeringen motiverar förslaget med att krediteringarna av beslutade stöd under förra året blev lägre än förväntat och att en betydande andel av de stöd som beviljades under år 2006 kommer att belasta krediteringsutrymmet för år 2007.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Ökning av anslaget till näringslivsutveckling m.m.

För att finansiera en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik föreslår regeringen att anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. ökas med 80 miljoner kronor. Satsningen syftar till att öka möjligheterna till svensk export inom området miljöteknik med en på sikt ökad inriktning på små och medelstora företag. Åtgärderna har inledningsvis en tyngdpunkt i miljöinriktad forskning, utveckling och demonstration rörande huvudsakligen vägfordon men även civila flygplan. Vidare ska åtgärderna avse områden där Sveriges redan starka position ytterligare kan utvecklas.

För att finansiera ökningen av anslaget (38:3) Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader (se vidare nedan) minskas anslaget med 600 000 kr. Sammantaget ökar därmed anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. med 79,4 miljoner kronor.

Ökning av anslag till Institutet för tillväxtpolitiska studier

Anslaget (38:3) Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader bör, enligt regeringens förslag, ökas med 600 000 kr. Motivet till den föreslagna ökningen är att Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) utvecklar en ny undersökningsdesign inom ramen för sitt ansvar för Sveriges officiella statistik avseende nystartade företag. Syftet med den nya designen är att dels kunna redovisa antalet nystartade företag på en mer detaljerad regional nivå än län, dels redovisa nyföretagandet på mer detaljerade branschnivåer.

Under år 2007 uppstår en tillfällig kostnadsökning på grund av att delar av den nya undersökningen måste genomföras parallellt med annan pågående verksamhet.

Som nämnts ovan sker finansieringen av anslagsökningen genom att anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. minskas med 600 000 kr.

Ökning av anslaget för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

Anslaget (38:18) Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. omfattar i statsbudgeten för innevarande år ca 24 miljoner kronor. I tilläggsbudgeten föreslår regeringen att anslaget ökas med 100 miljoner kronor.

Regeringen erinrar om den i budgetpropositionen för år 2007 redovisade uppfattningen att försäljning av statligt ägda företag bör ske med motsvarande 50 miljarder kronor per år, totalt 150 miljarder kronor under perioden 2007–2009. Avsikten är att försäljningsintäkterna ska användas för att amortera på statsskulden. Regeringen påminner också om att den i propositionen om försäljning av vissa statligt ägda företag (prop. 2006/07:57) har föreslagit att riksdagen godkänner att de kostnader som uppkommer för staten i samband med åtgärder för försäljning av aktier i Civitas Holding AB, Nordea Bank AB, OMX AB, SBAB, Telia Sonera AB samt Vin & Sprit AB får avräknas mot försäljningsintäkterna.

Den här föreslagna anslagsökningen behövs, enligt regeringen, för att den ska kunna finansiera de kostnader som uppstår innan försäljningsintäkterna erhållits och som inte utgörs av direkta försäljningsomkostnader.

Vidare kan noteras att regeringen säger sig ha för avsikt att informera om försäljningarna i den årliga skrivelsen till riksdagen med redogörelse för de statligt ägda företagen. Respektive försäljning, inklusive uppgifter om kostnader för rådgivning m.m., kommer även att redovisas i kommande budgetpropositioner.

Nytt mål för Exportkreditnämnden m.m.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett nytt huvudmål för Exportkreditnämnden (EKN) samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet.

Exportkreditnämndens nuvarande huvudmål är att främja svensk export. För att EKN:s verksamhet ska kunna anpassas till dagens verksamhets betingelser bör målet för EKN i stället vara att stärka den ekonomiska utvecklingen i Sverige genom att främja svensk export och näringslivets internationalisering. Regeringen anser att EKN med detta nya mål ges utrymme att bevilja garantier för exportrelaterade transaktioner i vilka det finns ett betydande svenskt intresse.

Med stöd av det föreslagna bemyndigandet har regeringen för avsikt att ändra förordningen (1990:113) om exportkreditgaranti som styr EKN:s verksamhet. Enligt regeringen pekar flera faktorer på att förordningen inte längre svarar upp mot dagens verksamhetsbetingelser för den exportinriktade delen av svenskt näringsliv. EKN:s potential att främja svensk exportnäring utnyttjas därmed inte till fullo och företagen säger sig gå miste om viss utlandsförsäljning. Vidare bör den relativt detaljerade styrningen i gällande förordning frångås för att ge EKN ökat manöverutrymme och större flexibilitet i utformningen och utbudet av riskavtäckningstjänster. Regeringen konstaterar också att exportkreditgarantiinstitut i flera konkurrerande länder har fått bredare mandat under senare år samtidigt som svenska företag betonar vikten av konkurrensneutralitet i detta sammanhang.

En reviderad förordning bör, enligt regeringen, begränsas till att ange ramar och grundläggande krav för verksamheten. I förordningen bör vidare regleras att exportkrediter ska beviljas i enlighet med Sveriges internationella åtagande om statsstödd exportfinansiering. Exportkreditgarantier bör beviljas som ett komplement till utbudet av kommersiella garantier. EKN bör, enligt regeringens uppfattning, följa de regler som har fastställts i OECD beträffande antikorruption samt miljöfrågor och sociala frågor. Regeringen avser vidare att i EKN:s regleringsbrev ställa krav på att verksamheten ska bidra till Sveriges övergripande mål om en rättvis och hållbar global utveckling samt att EKN ska vidareutveckla arbetet med etiska hänsyn i garantigivningen.

Motionerna

Inledning

I detta avsnitt redovisas de motioner som har väckts med anledning av det förslag till tilläggsbudget som finns i regeringens ekonomiska vårproposition och som kan kopplas till näringsutskottets beredningsområde. Nämnas bör att ingen motion har väckts med anledning av förslagen om anslagsförändringar inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Utgiftsområde 21 Energi

Av Miljöpartiets partimotion 2006/07:Fi11 framgår att partiet anser att regeringens förslag till ökning av anslagen till solvärme är bra men att den inte bör finansieras genom en neddragning av anslagen till stöd för konvertering av direktverkande el. Partiet avvisar alltså den föreslagna neddragningen av det aktuella anslaget.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

I Socialdemokraternas partimotion 2006/07:Fi10 konstateras att regeringen anslår 100 miljoner kronor på tilläggsbudgeten för att sälja statliga företag. Motionärerna anser att den utförsäljningspolitik som regeringen bedriver är felaktig och anför att det därför inte heller bör anslås medel för utförsäljning av statliga bolag i enlighet med regeringens förslag.

Även Vänsterpartiet säger nej till utförsäljningar av statliga företag och därmed också till de kostnader som uppstår i samband med dessa transaktioner. I partimotion 2006/07:Fi7 (v) avvisas därför regeringens förslag till anslagsökning på detta område.

Miljöpartiet begär i sin partimotion 2006/07:Fi11 ett tillkännagivande om en satsning på ett branschprogram för miljöteknikbranschen. Motionärerna välkomnar visserligen den satsning på miljöteknik som regeringen föreslår men vill ge den en bredare ansats än enbart export av miljöteknik. Anslaget bör utnyttjas för att skapa ett brett branschprogram för miljöteknikbranschen. I stället för att inrikta stödet på fordons- och flygplansindustrin bör fokus dessutom vara på de tekniker som har störst effekt i kampen mot klimatförändringarna. Motionärerna anser också att satsningen bör utökas till att omfatta totalt 200 miljoner kronor.

I samma motion tas även regeringens förslag om Exportkreditnämnden (EKN) upp. Motionärerna säger sig inte ha något att invända mot de förändringar som regeringen föreslår avseende EKN. De erinrar dock om att regeringen skriver att nämnden bör följa de regler som har fastställts i OECD beträffande antikorruption samt miljöfrågor och sociala frågor. Motionärerna anser att det borde vara självklart att EKN ska följa dessa regler och de vill därför se skarpare formuleringar på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Om transportbidraget

Transportbidraget ska ge viss kompensation för kostnadsnackdelar som näringslivet i de fyra nordligaste länen har på grund av långa avstånd till marknaden samt stimulera till höjd förädlingsgrad i området. Under år 2005 utbetalades totalt 374 miljoner kronor, varav drygt 40 % gick till trävarutillverkningsbranschen.

Enligt årsredovisningen för staten (skr. 2006/07:101) utbetalades under år 2006 totalt 495 miljoner kronor till anslaget för transportbidrag, vilket är 91 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 102 miljoner kronor för att möta det ökande antalet bidragsberättigade samt ökade godsvolymer och högre oljepris.

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 2007 framhöll utskottet att det hade sympati för ett motionsönskemål om säkerställande av ett fungerande transportstöd (bet. 2006/07:NU2). Utskottet noterade också att regeringen har fört en dialog med Europeiska kommissionen om ett transportstöd som inbegriper såväl in- som uttransporter från transportbidragsområdena. Utskottet förutsatte att ansträngningarna fortsätter att få till stånd ett fungerande transportstöd samt att nivån på anslaget för transportbidrag justeras vid behov under år 2007.

I slutet av mars 2007 anmälde regeringen ett utkast till ändring av förordningen om regionalt transportbidrag till kommissionen, då den nuvarande förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag upphörde att gälla vid utgången av år 2006. Förslaget måste godkännas av kommissionen innan regeringen kan besluta om en ny förordning. Avsikten är att den nya förordningen ska gälla retroaktivt från den 1 januari 2007.

Noteras bör att regeringens förslag innehåller en intransportbidragsdel om ca 50 miljoner kronor. Det är dock osäkert om denna del kommer att godtas av kommissionen. Enligt uppgift från Näringsdepartementet avser regeringen att återkomma i frågan i samband med tilläggsbudget 2 då kommissionen väntas ha lämnat besked beträffande intransportbidraget.

Utgiftsområde 21 Energi

Om ändringen i lagen om kreditering på skattekonto

Den här aktuella lagen behandlades av utskottet i december 2005 (bet. 2005/06:NU8). Näringsutskottet föreslog i linje med synpunkter från finansutskottet att förslaget till lag om kreditering på skattekonto rörande stödet till konvertering från oljeuppvärmning skulle tillföras en paragraf med innebörd att krediteringen inte får minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 100 miljoner kronor per år.

Utskottet sade sig vara införstått med att intresset för konvertering från oljeuppvärmning – bl.a. med hänsyn till den höga oljeprisnivån – kunde innebära att den angivna utgiftsramen inte förslog. Utskottet förutsatte därför att regeringen följer utvecklingen vad gäller intresset för denna konvertering och, om så erfordras, återkommer till riksdagen i lämpligt sammanhang med förslag om utökad ram och dess finansiering. För att säkerställa att stödet till konvertering från oljeuppvärmning får ett positivt genomslag och för att inte skapa störningar på marknaden var det, enligt vad utskottet anförde, väsentligt att regeringen i god tid uppmärksammar ett eventuellt behov av kompletterande ram.

Den av regeringen i vårpropositionen nu föreslagna ändringen innebär att krediteringen inte får minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än ca 161 miljoner kronor år 2006 och ca 289 miljoner kronor år 2007. Den aktuella lagens nuvarande lydelse innebär en begränsning om högst 205 miljoner kronor för år 2006 och 250 miljoner kronor för år 2007.

Utskottet om stöd till solvärme

Näringsutskottet har tidigare under våren 2007 behandlat motionsyrkanden om solvärme (bet. 2006/07:NU11). Utskottet menade då att regeringens förslag om att förlänga det s.k. solvärmestödet bör kunna uppfattas som en sådan politisk signal om solenergins betydelse som efterfrågades i en motion (mp). Därutöver ansåg utskottet att regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om en satsning på miljöteknik kunna innefatta satsningar på solenergiområdet.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Om försäljning av statliga företag

Regeringen har i mars 2007 överlämnat en proposition till riksdagen om försäljning av vissa statligt ägda företag (prop. 2006/07:57). Regeringen anser att det statliga ägandet av företag ska minskas. Efter en första genomgång av de statligt ägda företagen bedömer regeringen att försäljningsprocessen bör inledas med att minska ägandet i de sex företagen Civitas Holding AB (som äger Vasakronan AB), Nordea Bank AB, OMX AB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Telia Sonera AB och V&S Vin & Sprit AB.

I propositionen redogör regeringen bl.a. för hur den avser att genomföra försäljningsprocessen för de sex nämnda företagen. Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att de kostnader som uppkommer för staten i samband med åtgärder för försäljning av aktierna i de sex företagen får finansieras genom att de avräknas mot försäljningsintäkterna. Utskottet behandlar regeringens förslag jämte motioner i betänkande 2006/07:NU16.

Om Miljöpartiets förslag angående anslaget Näringslivsutveckling m.m.

Enligt uppgift från Miljöpartiets partikansli innebär partiets förslag att satsningen på ett branschprogram för miljöteknikbranschen ska omfatta 200 miljoner kronor år 2008. Under innevarande år kan den initiala delen av satsningen rymmas inom den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget till näringslivsutveckling. Av detta skäl anger Miljöpartiet inga förändringar av anslagstilldelningen under utgiftsområde 24 i sitt förslag till tilläggsbudget.

Utskottet om satsningen på miljöteknik

Utskottet har vid två tidigare tillfällen under våren 2007 tagit ställning till motionsyrkanden om en miljöteknikstrategi och om ökad miljöteknikexport (bet. 2006/07:NU6 och 2006/07:NU11). Vid det senaste tillfället konstaterade utskottet bl.a. att förslagen till satsningar på miljöteknik i den ekonomiska vårpropositionen talar för att regeringen lägger stor vikt vid att Sverige håller sig väl framme på detta område. Utskottet fann även att regeringen hade initierat ett arbete för att ta fram en miljöteknikstrategi och erinrade om att regeringen har för avsikt att återkomma med de konkreta åtgärderna i denna strategi.

Utskottet om Exportkreditnämnden

I mars 2007 behandlade utskottet en motion (m) om en översyn av möjligheterna att utöka exportkrediterna för små och medelstora företag (bet. 2006/07:NU10). I de kompletterande uppgifterna angavs bl.a. att EKN enligt sitt regleringsbrev ska satsa ytterligare på garantier till små och medelstora företag med målet att få minst 250 nya kunder under år 2007. I samma betänkande behandlade utskottet också ett yrkande (mp) om hantering av miljöfrågor vid exportkreditgivning.

Bland de kompletterande uppgifterna redovisades vidare bl.a. att det inom OECD under ett antal år har pågått ett arbete med frågor om miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering. Även andra etiska regler som sociala frågor, antikorruption och hänsyn till fattiga länder har behandlats inom OECD. Flertalet OECD-länder har infört likartade system för miljökrav vid statsstöd exportfinansiering. Det framgick vidare att Sverige driver på för att få till stånd en skärpning av de aktuella riktlinjerna för miljöhänsyn men att ett flertal länder motsätter sig större förändringar.

EKN ska se till att villkoren för garantierna står i överensstämmelse med de internationella överenskommelser som Sverige har ingått om statsstödd exportkreditgivning. EKN följer OECD:s rekommendationer. Resultatet av arbetet med etiska hänsyn i verksamheten, inklusive utarbetande av etiska riktlinjer, kommer att redovisas av EKN till regeringen i en separat rapport senast i juli 2007.

I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att EKN följer OECD:s rekommendationer för sin garantigivning och att de ansträngningar som görs för att främja miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering är positiva. Vidare noterade utskottet att Sverige driver på för att få till stånd en skärpning av OECD:s miljöriktlinjer. Inom OECD och EU pågår ett långsiktigt samarbete med att harmonisera de nationella systemen för exportfinansiering. EKN medverkar i detta samarbete. Utskottet framförde som sin uppfattning att det är positivt att EKN arbetar vidare med bl.a. miljöfrågorna, inte minst i samarbete med OECD. En eventuell diskussion om nya bindande regler i fråga om miljöhänsyn borde, enligt utskottets mening, föras på internationell nivå, så att inte enbart de svenska företagens konkurrenskraft påverkas.

Miljöriktlinjer färdigförhandlade

Vid OECD-mötet i Paris i slutet av april 2007 slutförhandlades de nya miljöriktlinjerna. Enligt uppgift från Justitiedepartementet blev utfallet av förhandlingarna bra för svensk del, åtminstone om man jämför med de ursprungliga förväntningarna och det motstånd som fanns hos många andra länder mot skärpta miljöriktlinjer. Riktlinjerna inkluderar nu bl.a. en hänvisning till den relativt strikta miljöstandard och den sociala standard som används av Värlsbanken. Dessutom infördes skrivningar om att man endast får avvika från riktlinjerna i exceptionella fall och om att en ny översyn ska göras inom en fyraårsperiod.

Utskottets ställningstagande

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Näringsutskottet har inga invändningar mot att anslaget (33:3) Transportbidrag ökas i enlighet med regeringens förslag. Den motivering som regeringen anger, dvs. att ökade transportvolymer och transportkostnader samt att fler företag är berättigade till transportbidrag medför högre utgifter än beräknat, förefaller rimlig i rådande konjunkturläge.

I linje med vad utskottet har anfört tidigare förutsätter utskottet att ansträngningarna fortsätter att få till stånd ett fungerande transportbidrag i samråd med EG-kommissionen. Utskottet har noterat att kommissionens slutliga ställningstagande till de av regeringen föreslagna formerna för transportbidraget i Sverige kan göra det nödvändigt med ytterligare justeringar av anslagsnivån i samband med den tilläggsbudget för år 2007 som väntas i samband med höstens budgetproposition.

Med hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag under utgiftsområde 19 (punkten 54 i denna del).

Utgiftsområde 21 Energi

Inom utgiftsområdet 21 Energi föreslår regeringen, som redovisats i det föregående, en ökning av anslaget (35:3) Teknikupphandling och marknadsintroduktion i syfte att möjliggöra fortsatt finansiering av solvärmesatsningar. Utskottet har tidigare under våren 2007 (bet. 2006/07:NU11) anfört att solvärme sannolikt kommer att vara en av flera viktiga variabler i ett hållbart framtida energisystem och att regeringens här aktuella förslag bör kunna ses som en politisk signal om solenergins betydelse. Mot bakgrund av detta anser utskottet att regeringens förslag till anslagsökning på 5 miljoner kronor bör tillstyrkas. Utskottet anser också att det är rimligt att anslagsökningen finansieras genom en neddragning av anslaget till stöd för konvertering av direktverkande el. Yrkandet i motion 2006/07:Fi11 (mp) med motsatt uppfattning i finansieringsfrågan bör således avstyrkas.

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag att öka Energimyndighetens förvaltningsanslag i syfte att möjliggöra finansieringen av en pågående tvångsinlösenprocess utan att myndighetens övriga verksamhet ska behöva drabbas.

Vidare föreslår regeringen en ändring i lagen om kreditering på skattekonto rörande stödet till konvertering från oljeuppvärmning med innebörd att stödet inte får minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än ca 161 miljoner kronor år 2006 och ca 289 miljoner kronor år 2007.

I samband med att den här aktuella lagen antogs sade sig utskottet vara införstått med att intresset för konvertering från oljeuppvärmning – bl.a. med hänsyn till den höga oljeprisnivån – kan innebära att den angivna utgiftsramen inte förslår. Utskottet förutsatte därför att regeringen följer utvecklingen vad gäller intresset för denna konvertering och, om så erfordras, återkommer till riksdagen i lämpligt sammanhang med förslag om utökad ram och dess finansiering. Utskottet kan nu konstatera att regeringen med sitt förslag tar fasta på vad utskottet tidigare har uttryckt och har därför inga invändningar mot förslaget.

Sammantaget innebär detta att finansutskottet bör avstyrka motion 2006/07:FiU11 (mp) i berörd del samt tillstyrka regeringens förslag under utgiftsområde 21 (punkterna 23 och 54 i denna del).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet noterar inledningsvis att regeringen inte, som förväntats, har återkommit med finansiering för den fortsatta verksamheten inom satsningen Forska & Väx för innevarande år. Samtidigt finner utskottet det tillfredsställande att den långsiktiga finansieringen av programmet har klarlagts av regeringen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ökning av anslaget (38:18) Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. Den försäljning av statligt ägda företag som har inletts var ett tydligt vallöfte från alliansregeringen. En väl genomtänkt och effektiv försäljning innebär ett omfattande arbete som omöjligen kan genomföras utan insatser från utomstående aktörer med särskild kompetens på detta område. Marknads- och konsekvensanalyser måste genomföras, juridiska experter måste konsulteras och stöd från investmentbanker är ofta nödvändigt. Mot bakgrund av detta finner utskottet den av regeringen föreslagna anslagsökningen vara rimlig. Förslaget till anslagsökning indikerar dock att de sammantagna kostnaderna kan bli betydande. Utskottet betonar därför vikten av att regeringen noga prövar de utgifter som ska belasta anslaget. Med det anförda faller det sig naturligt för utskottet att avstyrka motioner från motionärer som – med det övergripande motivet att man är emot försäljningen av statliga företag – motsätter sig den här föreslagna anslagsökningen.

Näringsutskottet ser mycket positivt på den satsning på miljöteknik som regeringen tidigare har aviserat och för vilken den i här aktuell tilläggsbudget föreslår finansiering. En framgångsrik satsning på detta område väntas inte bara bidra till att lösa miljöproblem utan kommer sannolikt också att resultera i hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen. Enligt utskottets uppfattning har Sverige således mycket att vinna på att ligga väl framme på detta område. Några uttalanden i linje med vad som efterfrågas i motion 2006/07:Fi11 (mp) angående bredden på den aviserade miljötekniksatsningen anser utskottet inte vara nödvändiga.

Beträffande Exportkreditnämnden (EKN) instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är betydelsefullt att det mål och det regelverk som styr EKN:s verksamhet bl.a. anpassas till förändringar i omvärlden för att främja myndighetens möjligheter att kunna agera effektivt. Utskottet kan också konstatera att de önskemål som framförs i motion 2006/07:Fi11 (mp) om EKN:s verksamhet kan anses vara tillgodosedda genom att EKN följer de nya och skarpare riktlinjer som antagits av OECD beträffande miljöhänsyn m.m. Vidare bör erinras om att EKN senast i juli 2007 till regeringen kommer att redovisa sitt arbete med etiska hänsyn i verksamheten, inklusive utarbetande av etiska riktlinjer.

Sammantaget innebär detta att finansutskottet bör avstyrka motionerna 2006/07:Fi10 (s), 2006/07:Fi7 (v) och 2006/07:Fi11 (mp) i berörda delar och tillstyrka regeringens förslag under utgiftsområde 24 (punkterna 52 och 54 i denna del).

Stockholm den 22 maj 2007

På näringsutskottets vägnar

Karin Pilsäter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Hans Rothenberg (m), Alf Eriksson (s), Maria Plass (m), Berit Högman (s), Mikael Oscarsson (kd), Marie Weibull Kornias (m), Kent Persson (v), Karin Åström (s), Karin Granbom (fp), Per Bolund (mp), Staffan Anger (m), Börje Vestlund (s) och Kristin Oretorp (c).

Avvikande meningar

1.

Utgiftsområdena 19 Regional utveckling och 24 Näringsliv (s, v)

 

Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Berit Högman (s), Kent Persson (v), Karin Åström (s) och Börje Vestlund (s) anför:

Vi vill inledningsvis tydligt ta avstånd från den utförsäljning av statligt ägda företag som regeringen nu planerar. Det finns flera tungt vägande argument mot denna utförsäljning som vi utvecklar närmare i de motioner som vi har avlämnat med anledning av regeringens proposition (2006/07:57) om försäljning av vissa statligt ägda företag. Då vi motsätter oss den pågående utförsäljningen anser vi att det saknas motiv till att öka anslaget (38:18) Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. i enlighet med regeringens förslag. Förslaget i propositionen med denna innebörd (punkt 54 i denna del) bör således avstyrkas av finansutskottet. Samtidigt bör finansutskottet tillstyrka här berörda yrkanden i motionerna 2006/07:Fi10 (s) och 2006/07:Fi7 (v).

När det gäller transportbidraget är vår uppfattning att den anslagsökning som regeringen föreslår i tilläggsbudgeten kommer att vara otillräcklig. Det finns inget som tyder på att utbetalningarna av transportbidrag kommer att vara mindre under innevarande år än de var år 2006, då det uppgick till 495 miljoner kronor. Oavsett utfallet av EG-kommissionens pågående behandling av det svenska förslaget till ny transportbidragsförordning, gör detta faktum att det finns starka motiv för regeringen att föreslå ytterligare ökning av anslaget för transportbidrag i den tilläggsbudget som presenteras i samband med höstens budgetproposition.

Regeringen valde i budgetpropositionen för år 2007 att helt ta bort anslaget på 100 miljoner kronor till den mycket framgångsrika småföretagarsatsningen Forska & Väx. Vi noterar med förvåning att besparingen ligger fast trots regeringens löften om att återställa anslaget. När Verket för innovationssystem (Vinnova) tvingas ställa in ytterligare utlysningar drabbas småföretagen hårt. Vi är starkt kritiska till regeringens hantering av denna fråga.

2.

Utgiftsområde 24 Näringsliv (mp)

 

Per Bolund (mp) anför:

Jag anser att regeringens satsning på miljöteknik är både angelägen och välkommen. Den snäva inriktning som regeringen tycks vilja ge denna satsning väcker dock vissa tvivel kring regeringens ambitionsnivå på området. I stället för att gå in med ett brett och ambitiöst program talar regeringen om att fokusera satsningen på flyg- och fordonsindustrin. Enligt min uppfattning bör en miljötekniksatsning värd namnet i första hand inriktas på de tekniker som har störst effekt när det gäller att förhindra klimatproblemen. På sikt bör satsningen dessutom bli betydligt mer omfattande i linje med vad som anförs i Miljöpartiets motion 2006/07:Fi11.

Beträffande regeringen förslag rörande Exportkreditnämnden (EKN) är min uppfattning att en anpassning av regelverket för nämndens verksamhet samt ett nytt övergripande mål kan vara betydelsefullt för att EKN ska kunna agera än mer effektivt. Samtidigt vill jag understryka betydelsen av att ett väl fungerande statligt exportkreditorgan upprätthåller höga ambitioner på miljöområdet. Ökad flexibilitet för myndigheten får inte innebära att den frestas att tumma på dessa ambitioner. Jag ser en risk i att regeringens alltför svaga skrivning om att myndigheten bör följa OECD:s miljöriktlinjer öppnar för situationer då miljöfrågor kan prioriteras bort i garantigivningen. För att undvika denna risk bör det, enligt min uppfattning, tydligt uttryckas att EKN ska följa OECD:s riktlinjer på miljöområdet liksom de riktlinjer som gäller beträffande antikorruption och sociala frågor.

Med hänvisning till det anförda är det min uppfattning att finansutskottet bör tillstyrka motion 2006/07:Fi11 (mp) i här berörda delar.

Bilaga 11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2006/07:AU2

Tilläggsbudget 2007 – utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 17 april 2007 berett bl.a. arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2007 (punkterna 18–54) och väckta motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Arbetsmarknadsutskottet lämnar med anledning av vårpropositionen med tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2007 tre yttranden. Detta yttrande är ställt till finansutskottet och avser frågor i tilläggsbudgeten. Därutöver är ytterligare ett yttrande ställt till finansutskottet; det behandlar riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (AU4y). Det tredje yttrandet är ställt till konstitutionsutskottet och avser förslag om indelning i utgiftsområden som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde (AU3y).

Inledning

Vårpropositionen har fokus på fler i arbete och fler företag. Den övergripande inriktningen är att regeringen vill göra det mer lönsamt att arbeta, enklare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. I propositionen föreslår regeringen förstärkningar av sin politik för arbete. Förslagspunkterna 18, 37–39, 53 och 54 i denna del vad gäller tilläggsbudgeten till statsbudgeten 2007 avser utskottets beredningsområde.

Motioner med anledning av propositionen i de delar som avses i detta yttrande har väckts av Socialdemokraterna i motion 2006/07:Fi10 yrkande 4, Vänsterpartiet i motion 2006/07:Fi7 yrkandena 11 i denna del, 17 och 18 och Miljöpartiet i motion 2006/07:Fi11 yrkande 8 i denna del. Motionerna anges i det följande utan årtal.

Arbetsmarknadsutskottet behandlade frågor om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen under hösten 2006 (prop. 2006/07:15, bet. 2006/07:AU4, rskr. 2006/07:86). Utskottet har nyligen avslutat sin beredning av proposition 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, m.m. (bet. 2006/07:AU13) med förslag om bl.a. införande av en jobb- och utvecklingsgaranti och förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och av proposition 2006/07:111 Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. (bet. 2006/07:AU14) med förslag om bl.a. införande av en allmän visstidsanställning. Ärendena ska debatteras i kammaren den 30 respektive 31 maj. I anslutning till beredningen av proposition 2006/07:89 har Arbetsmarknadsstyrelsen bl.a. genom dess generaldirektör Bo Bylund lämnat information till utskottet.

Tilläggsbudgeten

1) Ändring i sekretesslagen med anledning av Integrationsverkets avveckling (förslagspunkt 18)

Propositionen

Förslagspunkten innebär att regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Integrationsverket kommer att avvecklas den 30 juni 2007. Migrationsverket ska ta över uppgifterna att besluta om och betala ut ersättning till kommuner och landsting för kostnader i samband med flyktingmottagande och vid behov medverka vid skyddsbehövandes bosättning. De uppgifter om enskildas personliga förhållanden som hos Integrationsverket omfattas av sekretessbestämmelsen i 7 kap. 14 § fjärde stycket sekretesslagen kommer därmed att ingå i ärenden och verksamhet hos Migrationsverket. Sekretesslagen bör därför ändras så att det sekretesskydd som finns för uppgifterna, t.ex. läkarintyg, hos Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2007 ska finnas hos Migrationsverket. För uppgifter i sådana ärenden där handlingarna omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt ska det sekretesskydd som regleras i bestämmelsens nuvarande lydelse gälla även fortsättningsvis.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av denna förslagspunkt. Utskottet noterar att regeringen i sitt lagförslag i samband med att ”Integrationsverket” ändras till ”Migrationsverket” i 7 kap. 14 § sekretesslagen även har gjort en redaktionell ändring som inte särskilt uppmärksammats i propositionen. Utskottet uppfattar det som att det fjärde och femte stycket av misstag vid den senaste ändringen (prop. 2005/06:133) sammanfördes till ett stycke. Det delas nu på nytt upp i två stycken.

Utskottet anser att finansutskottet med beaktande av vad som anförts ovan bör tillstyrka förslagspunkt 18 i propositionen.

2) Användningen av anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, utgiftsområde 13 (förslagspunkt 37)

Propositionen

Förslagspunkten innebär att regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och godkänner de föreslagna riktlinjerna om statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn. Den föreslagna nya användningen av anslag 10:3 avser två olika typer av ersättning till kommunerna. Den ena utgörs av extra ersättning till kommuner för mottagande av flyktingar och den andra vissa kostnader för ensamkommande barn. Den första typen av ersättning ska lämnas till kommuner i regioner med god arbetsmarknad som under 2007 träffar överenskommelse om flyktingmottagande för åren 2007, 2008 och 2009. Ersättning ska kunna lämnas med 10 000 kr per person som tas emot. Därutöver föreslås att ersättning också ska kunna lämnas med 20 000 kr per vuxen i åldern 18–64 år som tas emot under förutsättning att personen godkänts i svenska för invandrare (sfi) på en viss nivå eller haft arbetspraktik eller arbete under en viss tid inom 12 månader efter mottagandet i kommunen. Regeringen avser att undersöka möjligheterna att finna former för att också stärka individens incitament att snabba på inträdet på arbetsmarknaden. Den andra typen av ersättning lämnas till kommuner för vissa kostnader för ensamkommande barn mellan 18 och 21 år som omfattas av 3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. En förutsättning är dock att vården har påbörjats innan personen fyllt 18 år. Regeringen föreslår att det införs en ordning som innebär ett mer enhetligt ersättningssystem för de kommuner som överenskommit om att tillhandahålla särskilda boendeplatser för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd.

Motion

Vänsterpartiet anser i motion Fi7 yrkande 17 i denna del att riksdagen ska avslå förslaget om användning av anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande såvitt avser extra ersättning till kommuner som under 2007 träffar avtal om flyktingmottagande. Vänsterpartiet avvisar den konstruktion som regeringen föreslår som innebär att kommunerna ska ges högre ersättning baserat på den mottagna flyktingens uppvisade resultat i introduktionsprocessen och den s.k. stimulansersättningen till individen. Vänsterpartiet välkomnar dock satsningen för att förbättra mottagandet av de ensamkommande barnen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att antalet asylsökande ökar. Regeringen utgår från att antalet uppehållstillstånd därmed kommer att öka liksom behovet av kommunplatser. Åtgärden att införa extra ersättning till mottagande kommuner bör få fler kommuner att välja att teckna avtal, göra mottagandet bättre och skapa tydliga incitament för kommunerna att vidta åtgärder som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden. Utskottet ser också positivt på att regeringen avser att undersöka möjligheterna att inrätta en stimulansersättning även för individen för att arbetsmarknadsinträdet ska ske snabbare. Utskottet anser att det är av avgörande betydelse för att undvika utanförskap att en så tidig etablering som möjligt sker på arbetsmarknaden och välkomnar därför samtliga regeringens förslag i denna riktning. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att regeringen i april 2007 beslutat att en särskild utredare ska tillsättas för att bl.a. se över och lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser som sammantaget påskyndar och ökar möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga (dir. 2007:52). Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2008.

När det gäller förslagspunkt 37 har utskottet under hand inhämtat vissa uppgifter från Regeringskansliet.

Utskottet föreslår därför att vissa förtydliganden görs i enlighet med det nedanstående.

Innebörden är att anslag 10:3 på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad även ska få användas för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Anslaget får redan i dag användas för detta ändamål för barn som är under 18 år. Förslaget tar sikte på personer i åldersgruppen 18–21 år som har fått uppehållstillstånd och som omfattas av 3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. om dessa vid ankomsten till Sverige var under 18 år och utan medföljande vårdnadshavare. Det är alltså fråga om en utökning av anslagets användande för personer mellan 18 och 21 år. En förutsättning är dock att vården påbörjats innan personen fyllt 18 år.

De riktlinjer som riksdagen ska godkänna innebär dels att ersättningssystemet ska kunna gälla i den äldre åldersgruppen, dels att en kommun, inom ramen för en särskild överenskommelse med Migrationsverket om boendeplatser, får ersättning med ett lägre schablonbelopp för en boendeplats som är tillgänglig för boende för ensamkommande barn med uppehållstillstånd och med ett högre schablonbelopp när en person tas emot på en sådan plats. En kommun ska även kunna få ersättning för vissa faktiska kostnader för ensamkommande barn med uppehållstillstånd som tas emot och placeras på annat sätt än inom ramen för en sådan särskild överenskommelse, t.ex. i ett släkting- eller familjehem.

Den föreslagna ordningen innebär ett mer enhetligt ersättningssystem för de kommuner som överenskommit med Migrationsverket om att tillhandahålla särskilda boendeplatser.

Utskottet föreslår att finansutskottet med detta förtydligande tillstyrker förslagspunkt 37 i propositionen och avstyrker motion Fi7 yrkande 17 i denna del.

3) Användningen av anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet, utgiftsområde 14 (förslagspunkt 38)

Propositionen

Förslagspunkten innebär att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet. Anslaget ska bl.a. användas för ett bidrag på 33,5 miljoner kronor som behöver betalas ut till arbetsmarknadens parter som ersättning för särskilda utbildningsinsatser som genomfördes 2006. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007. Regeringen anser att anslaget bör få användas för att betala detta bidrag. Regeringen föreslår att finansiering delvis ska ske genom att Arbetsmiljöverkets anslag (anslag 23:1 utg.omr. 14) minskas med 15,2 miljoner kronor och anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader (utg.omr. 13) minskas med 9,5 miljoner kronor.

Motion

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 yrkande 18 i denna del den föreslagna finansieringen av den utvidgade användningen av anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet med medel från anslag 23:1 Arbetsmiljöverket. Vänsterpartiet tar avstånd från regeringens som man anser omotiverade nedläggning av Arbetslivsinstitutet (ALI). Nedläggningen innebär en förskingring av kunskaper och av en viktig informationskälla för såväl arbetsmarknadens parter som myndigheter och beslutsfattare. Vänsterpartiet anser att de resurser som ALI förfogat över även i framtiden bör avsättas till arbetslivsforskning och informationsinsatser om forskningsfältet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagen har beslutat att ALI ska läggas ned den 30 juni 2007 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:AU5, rskr. 2006/07:88). Beslutet ska ses som en del av effektiviseringen av statsförvaltningen och minskningen av den statliga byråkratin. Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning att forskning inom arbetslivsområdet är fortsatt viktig, men att forskning med denna inriktning fortsättningsvis bör bedömas av forskningsfinansiärer i konkurrens, detta för att säkra kvaliteten. Regeringen gav den 22 mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 2007 ansvara för avvecklingen av ALI (dir. 2007:42). Ett nytt anslag för avvecklingsmyndigheten kommer att föras upp för tiden efter den 30 juni 2007 (se förslag till nytt anslag 23:8). Utredaren överlämnade den 27 april 2007 till regeringen en avvecklingsplan för ALI. När det gäller de delar av ALI:s verksamhet som inte består av traditionell forskning kan bl.a. följande konstateras. Ansvaret för den toxikologiskt inriktade kriterieverksamheten övergår från ALI till Arbetsmiljöverket i samband med avvecklingen av ALI. Arbetslivsbibliotekets samlingar finns sedan i maj 2007 på Stockholms universitetsbibliotek. Juridicum vid Stockholms universitet har tagit över utgivningen av nyhetsbrevet EU & Arbetsrätt. När ALI:s hemsida stängts ned kan man ladda ned ALI:s rapporter från Dalauniversitetets hemsida. Utskottet noterar att inget motionsyrkande har väckts med anledning av regeringens förslag att betala ut ett bidrag på 33,5 miljoner kronor till arbetsmarknadens parter och att övrig användning av anslaget närmast utgör olika nödvändiga led i att avveckla ALI och överföra vissa verksamheter till andra huvudmän. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka förslagspunkt 38 i propositionen och avstyrka motion Fi7 yrkande 18 i denna del.

4) Användningen av anslag 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering, utgiftsområde 14 (förslagspunkt 39)

Propositionen

Förslagspunkten innebär att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering. Anslaget har använts för att finansiera Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, JämStöd. Utredningens arbete har avslutats. Regeringen anser att anslaget under 2007 även ska kunna användas för stöd till andra åtgärder som främjar jämställdhetsintegrering, bl.a. för utbildningsverksamhet inom statliga myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av förslagspunkten. Arbetsmarknadsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka förslagspunkt 39 i propositionen.

5) Bemyndigande att vidta åtgärder avseende Arbetslivsresurs AR AB m.m. (förslagspunkt 53)

Propositionen

Förslagspunkten innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB och bemyndigar regeringen att tillskjuta högst 30 miljoner kronor för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska ställning. Regeringen vill med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning möjliggöra ytterligare kapitaltillskott om högst 30 miljoner kronor. Dessa medel bör enligt regeringen finansieras från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda bolag i enlighet med av riksdagen fastställda villkor för kapitaltillskott. Regeringen kommer inför ett eventuellt kapitaltillskott att pröva om detta kapitaltillskott uppfyller kraven i den s.k. marknadsekonomiska investerarprincipen.

Motion

Socialdemokraterna vill i motion Fi10 yrkande 4 att riksdagen ska avslå den del av förslagspunkt 53 som avser bemyndigande för regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB. Socialdemokraterna menar att regeringen praktiserar den märkliga ordningen att först bestämma sig för att företaget ska säljas och därefter undersöka bolagets förutsättningar för detta och konsekvenserna för marknaden. Riksdagen bör inför ett beslut om utförsäljning av Arbetslivsresurs AR AB ha tillgång till ett fullgott beslutsunderlag. Socialdemokraterna motsätter sig därför de åtgärder som tar sikte på en utförsäljning men inte att regeringen får ett bemyndigande att förstärka bolagets ekonomiska situation.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att Arbetslivsresurs AR AB tillkom efter en sammanslagning av Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. Bolaget är ett av Sveriges ledande företag inom arbetslivsinriktad rehabilitering och omställning. Utskottet anser det vara angeläget att utvärdera skälen för det statliga ägandet av Arbetslivsresurs AR AB i enlighet med de övergripande principer som gäller för detta. Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att, om så bedöms lämpligt, avyttra hela eller delar av Arbetslivsresurs AR AB. Med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning tillstyrker utskottet att ytterligare kapital tillskjuts om regeringen finner det behövligt men utgår från att en prövning av kapitaltillskottet sker utifrån den s.k. marknadsekonomiska investerarprincipen.

Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka förslagspunkt 53 i propositionen och avstyrka motion Fi10 yrkande 4.

6) Godkännande av ramar för utgiftsområden och anvisande av ändrade och nya anslag (förslagspunkt 54 i denna del)

Propositionen

Förslagspunkten innebär att riksdagen vad gäller tilläggsbudgeten för 2007 ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområdena 13 och 14 och anvisa ändrade och nya anslag enligt specifikationen nedan.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Anslag 10:1 Integrationsverket – anslaget ökas med 23 000 000 kr

Anslagsökningen avser kostnader för vissa myndighetsuppgifter som förs över till andra myndigheter med anledning av att Integrationsverket ska vara avvecklat fr.o.m. den 1 juli 2007. Av de 23 miljoner kronor som regeringen föreslår att anslaget ska öka med beräknas Migrationsverket få disponera 9,6 miljoner kronor, länsstyrelserna sammanlagt 9 miljoner kronor, Ungdomsstyrelsen 2 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån 800 000 kr och Svenska ESF-rådet 1,6 miljoner kronor. För att finansiera den verksamhet som under återstoden av 2007 kommer att utföras av andra myndigheter inom ramen för ändamålet med anslaget ökas anslaget.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av detta förslag. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag.

Propositionen

Anslag 10:2 Integrationsåtgärder – anslaget minskas med 51 378 000 kr

Anslaget minskar med 51,4 miljoner kronor och medel förs över för att bidra till finansieringen av anslagen 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader.

Motion

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 yrkandena 11 och 17 båda i denna del regeringens förslag att minska anslaget till integrationsåtgärder för att finansiera andra satsningar inom utgiftsområdet. Partiet föreslår i stället en förstärkning av området för att satsa på verksamheter som arbetar med antirasism och antidiskriminering. Vänsterpartiet föreslår att anslaget ska vara oförändrat, dvs. öka med 51 378 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under punkten 2 ovan (förslagspunkt 37) och till att stora delar av förstärkningen av anslag 22:1 och inom anslag 22:3 avser delar av regeringens integrationssatsning med bl.a. de s.k. instegsjobben och verksamhet för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige, anser utskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motion Fi7 yrkandena 11 och 17 båda i denna del.

Propositionen

Anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande – anslaget ökas med 316 378 000 kr

Orsaken till ökningen av anslaget med drygt 316 miljoner kronor är bl.a. ett ökat antal flyktingar jämfört med vad som prognostiserats och införandet av den extra ersättningen till flyktingmottagande kommuner under 2007.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av detta anslag. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag.

Propositionen

Nytt anslag 10:6 Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket – anslaget förs upp i statsbudgeten med 35 000 000 kr

I budgeten för 2007 har beaktats att Integrationsverkets verksamhet endast bedrivs t.o.m. den 30 juni 2007. En särskild utredare har fått i uppdrag att avveckla Integrationsverket (dir. 2007:34) och det ökade anslaget på 35 miljoner kronor avser att täcka de kostnader som uppstår i samband med avvecklingen.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av detta anslag. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag.

Propositionen

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader – anslaget ökas med 4 500 000 kr

Ökningen av anslaget avser kostnader för förberedelser som kommer att inledas för försöksverksamhet där olika aktörer samverkar för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av detta förslag. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag.

Propositionen

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader – anslaget minskas med 109 000 000 kr

Anslaget minskar bl.a. därför att det fr.o.m. den 15 mars 2007 inte lämnas någon merkostnadsersättning för pågående plusjobb som påbörjats före den 24 oktober 2006. Det minskas också för att bidra till att finansiera ökningen av anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet.

Anslaget ökar med anledning av regeringens satsningar på integrationsområdet. Det avser bl.a. införande av instegsjobb, en satsning på yrkeskompetensbedömning för arbetssökande och förberedelser för försöksverksamhet där olika aktörer samverkar för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget minskas med 109 miljoner kronor.

Motion

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 yrkande 11 i denna del regeringens förslag att minska anslaget. Regeringen har genomfört enorma nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken. Endast en mindre andel av de arbetslösa kommer att få del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Fler arbetslösa kommer att hänvisas till öppen arbetslöshet. Vänsterpartiet har avvisat regeringens förslag om jobb- och utvecklingsgaranti och kommer att avvisa regeringens förslag om jobbgaranti för ungdomar. Skälen är flera och ett är att programmen är underfinansierade. Regeringen kommer inte att kunna nå målet om kvalitativa och meningsfulla insatser. Vänsterpartiet vill satsa mer på verkningsfulla insatser som riktade anställningsstöd och arbetsmarknadsutbildning. Vänsterpartiet föreslår att anslaget ska öka med 214 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill peka på att beslutet att inte lämna merkostnadsersättning för pågående plusjobb som påbörjats före den 24 oktober 2006 innebär en besparing på 207 miljoner kronor på anslaget. Anslaget minskas totalt sett inte i den omfattning som Vänsterpartiet antyder. Ökning har således skett för de samlade insatserna inom integrationsområdet som regeringen föreslår genom vårpropositionen, t.ex. instegsjobben, satsningen på yrkeskompetensbedömning och förberedelse för försöksverksamheten med nystartscentrum. Utskottet har i betänkande 2006/07:AU13 uttalat att det är mycket positivt att jobb- och utvecklingsgarantin har en tydlig inriktning mot arbete och hög aktivitet både från deltagaren och från arbetsförmedlingen. AMS generaldirektör Bo Bylund har inför utskottet uppgett att AMS nu arbetar med att planera innehåll och utformning av den nya insatsen. Av AMS hemsida framgår att man gör en omfördelning av resurserna för programverksamheten, men de beslut som redan fattats om program ska fullföljas, arbetsmarknadsutbildningen ska prioriteras och ska än tydligare användas för att klara flaskhals- och bristsituationer. Utskottet vill i detta sammanhang även nämna att Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning i februari 2007 lämnade sitt betänkande Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar (SOU 2007:18). Betänkandet handlar om hur genomförda arbetsmarknadsutbildningar överensstämmer med prognoser över bristyrken. Vidare ges en kunskapsöversikt över vilka utbildningsinsatser som visat sig effektivast för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 25 år med särskilda behov. Utredningens slutbetänkande väntas i december 2007. Delbetänkandet bereds för närvarande av Arbetsmarknadsdepartementet. Utskottet menar att det inte finns fog för de farhågor som Vänsterpartiet ger uttryck för i sin motion och anser därför att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till ändrat anslag och avstyrka motion Fi7 yrkande 11 i denna del.

Propositionen

Anslag 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. – anslaget ökas med 123 000 000 kr

Antalet platser med lönebidrag och i Samhall bör enligt regeringen öka för att inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga att få arbete.

Utskottets ställningstagande

Någon motion har inte väckts med anledning av detta anslag. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Propositionen

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket – anslaget minskas med 12 600 000 kr

Ansvaret för den toxikologiskt inriktade kriterieverksamheten övergår från ALI till Arbetsmiljöverket i samband med avvecklingen av ALI, en nytillkommande uppgift som beräknas kosta 2,6 miljoner kronor under 2007. Finansieringen sker genom att anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet minskas med motsvarande belopp. För att bidra till finansieringen av ökningen av anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet (se nedan) minskar anslaget med 15,2 miljoner kronor. Minskningen rör medel som står till regeringens disposition och påverkar därmed inte Arbetsmiljöverkets verksamhet.

Motioner

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 yrkande 11 i denna del regeringens förslag att minska anslaget till Arbetsmiljöverket. Förebyggande arbetsmiljöarbete är centralt för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Arbetsmiljöfrågor är också i hög grad jämställdhetsfrågor eftersom de arbetsplatser och yrken som är kvinnodominerade genererar mer arbetsrelaterad ohälsa än andra. Vänsterpartiet vill stärka och utveckla arbetsmiljöarbetet och ge Arbetsmiljöverket och skyddsombuden mer resurser och bättre verktyg i deras arbete. Vänsterpartiet föreslår att anslaget ska öka med 12,6 miljoner kronor.

Miljöpartiet anser i motion Fi11 yrkande 8 i denna del att Arbetsmiljöverkets verksamhet är viktig och att anslaget inte ska minska; anslaget föreslås bli tillfört 13 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Arbetsmiljöverket fått ett minskat anslag för 2007. Arbetsmiljöverket har i slutet av april på uppdrag av regeringen inkommit med en redogörelse för hur verksamheten kommer att anpassas till de minskade anslagen under perioden 2007–2009. Av rapporten framgår bl.a. att de procentuellt sett största neddragningarna kommer att ske inom avdelningen för central tillsyn och avdelningen för administration och information, men att även andra avdelningar kommer att beröras. Denna rapport ingår som en del i den fortlöpande dialogen mellan regeringen och Arbetsmiljöverket med anledning av verksamhetsanpassningen till de lägre anslagsnivåerna. Den i tilläggsbudgeten aktuella minskningen på 15,2 miljoner kronor kommer enligt regeringen inte att påverka Arbetsmiljöverkets verksamhet eftersom den rör medel som står till regeringens disposition. Utskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motionerna Fi7 yrkande 11 i denna del och Fi11 yrkande 8 i denna del.

Propositionen

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet – anslaget ökar med 28 100 000 kr

Ett bidrag på 33,5 miljoner kronor behöver betalas ut till arbetsmarknadens parter som ersättning för särskilda utbildningsinsatser som genomfördes 2006. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007. Arbetslivsbibliotekets samlingar på ALI flyttas till Stockholms universitet och föranleder en engångskostnad och ansvaret för den toxikologiskt inriktade kriterieverksamheten övergår från ALI till Arbetsmiljöverket. De sammantagna effekterna av förändringar mellan ALI och Arbetsmiljöverket innebär att anslaget ökas med 12,6 miljoner kronor. Därutöver ökar anslaget med 15,5 miljoner kronor varav merparten kommer från anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader (utg.omr. 13).

Motioner

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi7 yrkande 18 i denna del den föreslagna finansieringen av den utvidgade användningen av anslaget till ALI med medel från anslag 23:1 Arbetsmiljöverket.

Miljöpartiet anser i motion Fi11 yrkande 8 i denna del att anslaget bör tillföras 164 miljoner kronor så att ALI kan fortsätta sin verksamhet 2007. Avvecklingen har skett utan att regeringen på ett uttömmande sätt beskrivit vart den verksamhet som bedrivits på ALI ska överföras och hur finansieringen av den fortsatta verksamheten ska ske.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under punkten 3 ovan (förslagspunkt 38) anser utskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motionerna Fi7 yrkande 18 i denna del och Fi11 yrkande 8 i denna del.

Propositionen

Nytt anslag 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet – anslaget förs upp med 164 217 000 kr

I budgeten för 2007 har beaktats att ALI:s verksamhet endast bedrivs t.o.m. den 30 juni 2007. En särskild utredare har tillsatts för att ansvara för avvecklingen av ALI (dir. 2007:42). Utredaren kommer bl.a. att ha arbetsgivaransvar för den uppsagda personalen i avvecklingsmyndigheten.

Motion

Miljöpartiet avvisar i motion Fi11 yrkande 8 i denna del regeringens begäran om ett nytt anslag för en avvecklingsmyndighet för ALI. I stället föreslår Miljöpartiet att verksamheten på ALI fortsätter som tidigare under 2007 och att regeringens förslag om anslagsmedel flyttas över till anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under punkten 3 ovan (förslagspunkt 38) anser utskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motion Fi11 yrkande 8 i denna del.

Sammanfattande ställningstagande

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom de berörda förslagen i tilläggsbudgeten. Utskottet anser att propositionen i dessa delar bör bifallas av riksdagen och motionerna Fi7 yrkandena 11 i denna del, 17 och 18, Fi10 yrkande 4 och Fi11 yrkande 8 i denna del avslås.

Stockholm den 22 maj 2007

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven-Erik Österberg (s), Tomas Tobé (m), Sylvia Lindgren (s), Elisabeth Svantesson (m), Annika Qarlsson (c), Lars Lilja (s), Eva Flyborg (fp), Désirée Pethrus Engström (kd), Anna König Jerlmyr (m), Josefin Brink (v), Ann-Christin Ahlberg (s), Hans Backman (fp), Ulf Holm (mp), Sven Yngve Persson (m), Patrik Björck (s) och Jennie Nilsson (s).

Avvikande meningar

1.

Tilläggsbudgeten och Arbetslivsresurs AR AB (s)

 

Sven-Erik Österberg (s), Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Jennie Nilsson (s) anför:

Socialdemokraterna menar att det behövs betydligt mer av kvalificerad arbetsmarknadsutbildning för att undvika arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden. Därför föreslår Socialdemokraterna en fördubbling av antalet platser i den kvalificerade arbetsmarknadsutbildningen. Mot slutet av 2007 kommer då antalet platser att kunna uppgå till 15 000 och sedan permanentas på denna nivå under de kommande åren. Regeringen har föreslagit att en jobb- och utvecklingsgaranti ska införas, men inga nya resurser till aktivitetsstöd tillförs för de arbetslösa som ska delta i garantin under 2007. Det kommer i år att saknas 1,5 miljarder kronor till aktivitetsstödet. Resultatet av regeringens agerande blir att AMS endast kan fullfölja en liten del av sina planerade arbetsmarknadsutbildningar.

Socialdemokraterna är kritiska till att det just nu pågår en omfattande utförsäljning av statliga företag utan att vare sig konsekvensanalys eller ekonomiska beräkningar redovisats för riksdagen. Först bestämmer sig regeringen för att ett företag ska säljas, och därefter undersöker man bolagets förutsättningar för detta och konsekvenserna för marknaden. Denna märkliga ordning har även tillämpats i fallet med Arbetslivsresurs AR AB. Riksdagen bör inför varje beslut om utförsäljning få tillgång till ett fullgott beslutsunderlag. Vi socialdemokrater vill därför inte ta ställning till försäljningen av Arbetslivsresurs AR AB nu och motsätter oss att regeringen ska få ett bemyndigande att sälja hela eller delar av aktieinnehavet.

2.

Tilläggsbudgeten (v)

 

Josefin Brink (v) anför:

Vänsterpartiet anser att regeringens föreslagna inriktning av integrationspolitiken är mycket problematisk. Det saknas insatser för att stärka möjligheterna på arbetsmarknaden för nyanlända och personer med utländsk bakgrund och för att bekämpa diskriminering. Flera av regeringens förslag leder bort från rätten till lika villkor på den reguljära arbetsmarknaden. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om instegsjobb och nystartscentrum. Vänsterpartiet föreslår i stället en särskild satsning på nyanlända flyktingar inom ramen för anställningsstödet från 2008 och en fortsättning av satsningen på yrkesbedömning.

Den förstärkning som regeringen föreslår av medel till kommunernas flyktingmottagning är inte tillräcklig. Förutom att det krävs ett förtydligande om att alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot flyktingar ska ersättningen för flyktingmottagandet höjas för att ge kommunerna de ekonomiska förutsättningar som krävs. Ersättningen ska vara en schablonersättning och inte en typ av stimulansersättning som ska vara beroende av den mottagna flyktingens uppvisade resultat. En sådan modell kan bl.a. leda till en utsortering inom flyktingmottagandet och en försämring av sfi-undervisningen. Vänsterpartiet välkomnar de medel som satsas på att förbättra för de ensamkommande barnen.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att man lägger ned Integrationsverket utan att ha löst de viktiga frågorna om vem som ska ta över de ansvarsområden som i dag ligger på Integrationsverket. Vänsterpartiet föreslår en förstärkning av anslaget för integrationsåtgärder i stället för de nedskärningar som regeringen föreslår. Vänsterpartiet vill satsa på verksamheter som arbetar med antirasism och antidiskriminering, t.ex. Centrum mot rasism och antidiskrimineringsbyråer.

Den nedskärning som regeringen har gjort av arbetsmarknadspolitiken innebär att en mindre andel av de arbetssökande kommer att kunna ta del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. De kommer i stället att vara hänvisade till öppen arbetslöshet. Det är en destruktiv politik som kommer att försämra möjligheterna för de arbetssökande att återgå i arbete och försvåra nödvändig omställning på arbetsmarknaden. I stället för regeringens underfinansierade förslag om jobb- och utvecklingsgaranti vill Vänsterpartiet satsa på mer verkningsfulla insatser som riktade anställningsstöd och arbetsmarknadsutbildningar.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag att det särskilda anställningsstödet och offentligt skyddat arbete (OSA) flyttas från skattekreditering på inkomstsidan till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Vänsterpartiet vill satsa fler åtgärder som t.ex. plusjobb, utbildningsvikariat och anställningsstöd genom skattekreditering på inkomstsidan.

Arbetsmarknadsverkets anslag har minskat kraftigt trots att den nya myndigheten Arbetsförmedlingen förväntas utföra ett effektivare och intensivare arbete. Det som förväntas av Arbetsförmedlingen är t.ex. individuell coachning av de arbetssökande och fler och bättre kontakter med arbetsgivarna. Det kan enligt Vänsterpartiet snarare förväntas ta mer resurser i anspråk än mindre.

Vänsterpartiet är för en solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring som ger löntagarna inkomsttrygghet vid arbetslöshet. Vänsterpartiet är mycket kritiskt mot de beslutade och aviserade försämringarna av försäkringen. Vänsterpartiet vill återställa ersättningsnivåerna i både a-kassan och aktivitetsstödet och höja högsta dagpenning till 880 kr per dag.

Vänsterpartiet var emot nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (ALI) och anser nu att de resurser som ALI förfogat över även i framtiden bör avsättas till arbetslivsforskning och informationsinsatser om forskningsfältet. Vänsterpartiet vill stärka och utveckla arbetsmiljöarbetet och ge Arbetsmiljöverket och skyddsombuden mer resurser och bättre verktyg för deras arbete.

Vänsterpartiet avvisar användandet av anslaget om särskilda jämställdhetsinsatser som en uppsamlingsplats för eventuellt kommande idéer på det jämställdhetspolitiska området. Vänsterpartiet menar att detta anslag ska användas för tidsbegränsade jämställdhetsprojekt, vilka ska ledas av Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt.

3.

Tilläggsbudgeten (mp)

 

Ulf Holm (mp) anför:

Miljöpartiet anser, uppenbarligen till skillnad från regeringen, att Arbetsmiljöverkets verksamhet är viktig och att anslaget inte ska minskas mer. Redan i budgetpropositionen för 2007 gjorde regeringen kraftiga besparingar på anslag 23:1 Arbetsmiljöverket. Dessutom aviserades sänkningar även för 2008 och 2009. Nu fortsätter regeringen med ytterligare nedskärningar i tilläggsbudgeten. Miljöpartiet anser att regeringens förslag om minskning av anslaget bör avslås. En annan myndighet som råkat ut för regeringens besparingar är ALI. Miljöpartiet kan konstatera att riksdagen i december beslutade att avveckla ALI. Med regeringens vårproposition har Miljöpartiet noterat att regeringen fortsättningsvis inte har för avsikt att finansiera den enligt vår mening mycket värdefulla verksamhet som ALI har bedrivit. Efter 2008 finns inga medel till forskningsverksamheten. Regeringen har inte heller på ett uttömmande sätt beskrivit vart den övriga verksamheten som bedrivits på ALI ska flytta någonstans och inte redovisat varifrån medel för den fortsatta verksamheten ska tas. Regeringens antydningar om att ALI:s verksamhet skulle fortsätta inom en annan myndighet har alltså inte uppfyllts. Miljöpartiet föreslår att anslaget till Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet överförs till ALI och att beslutet om avveckling av ALI därmed omprövas av riksdagen.