Finansutskottets betänkande

2017/18:FiU44

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens lagförslag om tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Utskottets förslag grundar sig på två motioner.

Utskottet föreslår också att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden. Utskottets förslag grundar sig på en motion.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avstyrker övriga motionsyrkanden.

Socialutskottet och utbildningsutskottet har lämnat var sitt yttrande.

I betänkandet finns två reservationer (S, MP, V) och ett särskilt yttrande (SD).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet.

Nio yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Nationella kvalitetskrav m.m.

Reservationer

1.Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, punkt 1 (S, MP, V)

2.Nationella kvalitetskrav m.m., punkt 2 (S, MP, V)

Särskilt yttrande

Nationella kvalitetskrav m.m., punkt 2 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Socialutskottets yttrande 2017/18:SoU5y

Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2017/18:UbU7y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Riksdagenavslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

3. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

5. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och

2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD) yrkande 1 och

avslår proposition 2017/18:159 punkterna 1–5.

Reservation 1 (S, MP, V)

2.

Nationella kvalitetskrav m.m.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslagom att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden och detta tillkännagerriksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD) yrkande 2 och

avslår motion

2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–7.

Reservation 2 (S, MP, V)

Stockholm den 29 maj 2018

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S), Anette Åkesson (M), Håkan Svenneling (V) och Larry Söder (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2017/18:159 föreslår regeringen att riksdagen antar lagförslag i syfte att säkerställa att offentliga medel används till den verksamhet som de är avsedda för inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet.

Regeringens och motionernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Enligt Lagrådets bedömning var de remitterade förslagen inte ägnade att läggas till grund för lagstiftning. Lagrådet lämnade även vissa synpunkter på utformningen av lagförslagen. I propositionen har regeringen kompletterat de remitterade förslagen i de avseenden som Lagrådet efterfrågat, samt i huvudsak justerat förslagen i enlighet med Lagrådets synpunkter.

En övervägande del av remissinstanserna delar inte regeringens bedömning om att det bör införas en reglering av vinsterna i välfärden. Med det som huvudsakligt skäl delar de inte heller regeringens övriga förslag i propositionen i de delar som kommenterats.

Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.

Socialutskottet och utbildningsutskottet har lämnat var sitt yttrande till finansutskottet. Yttrandena återges i sin helhet i bilaga 3 och 4.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 5 mars 2015 (dir. 2015:22) att uppdra åt en särskild utredare att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Syftet med utredningen var att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv för utredaren den 15 oktober 2015 (dir. 2015:100) och den 5 november samma år (dir. 2015:108). Utredningen antog namnet Välfärdsutredningen (Fi 2015:01).

Välfärdsutredningen överlämnade den 8 november 2016 betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) till regeringen.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2016/04014/K).

I föreliggande proposition lämnas förslag till lagändringar med anledning av förslagen i det ovan nämnda betänkandet.

Den 19 januari 2018 remitterade regeringen promemorian Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering (Fi2018/00130K). Remisstiden gick ut den 19 april 2018, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottets överväganden

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår regeringens lagförslag om tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet.

Jämför reservation 1 (S, MP, V).

Propositionen

En reglering av vinsterna i välfärden

Regeringens bedömning är att det bör införas en reglering av vinsterna i välfärden. Som skäl för bedömningen framhålls att den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av att den är generell, dvs. att den i princip omfattar alla i stället för att vara inkomstprövad eller kopplad till arbetsgivare och privata försäkringar. Vidare finansieras välfärden till övervägande del gemensamt via skatteinbetalningar och utförs i huvudsak av offentliga aktörer. För att systemet ska fungera krävs att det upplevs som legitimt. Systemets solidariska finansiering skulle enligt regeringen kunna komma att utmanas om medborgarna utvecklar en bristande tilltro till systemet.

Som en följd av att allt flera privata aktörer med syfte att generera vinst kommit att utföra tjänster inom välfärden har det enligt regeringen införts incitament i välfärden som kan komma i konflikt med de mål som satts upp för skola, vård och omsorg. Obegränsade vinstuttag i välfärden bedöms öka risken för att oseriösa aktörer genom bedrägerier eller andra former av kriminalitet försöker tillskansa sig medel som är avsedda för välfärden. Risken för att välfärdens legitimitet undermineras bedöms också öka. Genom att införa en reglering av vinsterna vill regeringen stärka förtroendet för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort.

Vidare anförs att välfärden bygger på en solidarisk finansiering som tilldelas utifrån behov. Välfärdsområdet utgör därmed ingen vanlig marknad. De starka finansiella drivkrafter som är förknippade med vinstsyftande aktörer riskerar enligt regeringen att prioritera lönsamma grupper med mindre behov, på bekostnad av de med större behov, vilket strider mot intentionerna i lagstiftningen. Skälen för att reglera hur mycket pengar som ska lämna välfärdsverksamheten bedöms därför som starka, eftersom det kan minska incitamenten för kvalitetssänkningar och brukarselektering, genom t.ex. val av plats för etablering, i syfte att maximera vinsten.

En övervägande del av remissinstanserna delar inte regeringens bedömning, bl.a. framhålls att utredningen inte på ett övertygande sätt gör det troligt att en vinstreglering är det mest ändamålsenliga sättet att åtgärda de risker som har identifierats. Utredningen anses inte heller ha redovisat några empiriska underlag som tyder på att en bristande återföring av överskott skulle leda till sämre kvalitet eller brukarnöjdhet i privat välfärdsverksamhet jämfört med offentlig sådan. Det bedöms också som tveksamt att en vinstreglering skulle få positiva konsekvenser för verksamhetens kvalitet och långsiktighet. Som ett alternativ till vinstreglering lyfter några remissinstanser fram utvecklade kvalitetskrav samt mätning och uppföljning av kvalitet.

Enligt regeringens bedömning skulle de risker som vinstintresset skapar i viss utsträckning kunna motverkas genom en ökad detaljreglering av verksamheten eller av att ersättningssystemen utvecklas. De problem och risker som identifierats i nuvarande system bedöms emellertid inte kunna lösas endast genom att ställa bättre kvalitetskrav eller utveckla uppföljningen av dessa, eftersom det är svårt att mäta och följa upp kvalitet i välfärdsverksamhet. Erfarenheter visar på att utvecklingen inom många välfärdsområden gått mot en styrning med allt mer detaljerade krav på verksamheten, vilket medfört högre administrativa kostnader. De mått som använts har även blivit styrande i verksamheten. En reglering av vinsterna bedöms innebära förutsättningar för en mer tillitsbaserade styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. En reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag bedöms kunna leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn, vilket väntas ge förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden.

En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar enligt regeringen att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för brukarna. Genom att reglera hur de offentliga medlen får användas ges i stället bättre förutsättningar för framväxten av en verklig mångfald av alternativ, snarare än utbyggnaden av stora välfärdskoncerner. En vinstreglering bedöms inte stå i motsatsförhållande till en valfrihet för medborgarna.

Mot bakgrund av Lagrådets och remissinstansernas kritik gällande förslagets proportionalitet framhåller regeringen att allmänhetens intresse av att skattemedel som avsätts för välfärden också används i den verksamheten måste anses väga betydligt tyngre än företagens intresse av att ha möjlighet att göra obegränsade vinstuttag.

Sammanfattningsvis anser regeringens att en reglering, som innebär att olika typer av aktörer endast får ta emot offentlig finansiering om de följer vissa villkor, är den mest ändamålsenliga lösningen på de problem som beskrivs.

Krav på tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering

Regeringen föreslår att det införs ett krav på tillstånd för den som vill ha offentlig finansiering. Kravet föreslås omfatta alla situationer där kommunerna ingår avtal med privata utförare om ersättning för att utföra sådan verksamhet som avses i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och skollagen (2010:800). Kravet föreslås inte omfatta verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Regeringen anser att det behöver utredas vidare vilken reglering som behövs för att på bästa sätt säkerställa att skattemedel används till det som de är avsedda för inom hälso- och sjukvården. Utredningen Ordning och reda i vården ska lämna förslag som syftar till att få bort vinstjakten ur vården samt till att skattemedel används till det de är avsedda för i hälso-och sjukvårdssektorn, dvs. att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen (dir. 2017:128). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2018 och i övrigt redovisas senast den 31 december 2018.

Vid sidan av kommunerna har Försäkringskassan ett särskilt ansvar när det gäller ersättning för personlig assistans. Regeringen anser att all ersättning för personlig assistans, oavsett om den utbetalas av en kommun eller av Försäkringskassan, bör omfattas av kravet. Regeringen föreslår att assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken som används för köp av personlig assistans från en enskild juridisk person endast ska få lämnas under förutsättning att den juridiska personen hade ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering vid utförandet av assistansen. Vidare föreslås att ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 LSS för köp av personlig assistans från en enskild juridisk person endast ska få lämnas om den juridiska personen hade ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering vid utförandet av assistansen.

Tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt de föreslagna lagarna föreslås bara få lämnas till en juridisk person. Regeringens bedömning är att förslaget utgör en inskränkning av näringsfriheten, men att det samtidigt är ett angeläget allmänt intresse som kan motivera en sådan inskränkning enligt 2 kap. 17 § regeringsformen (RF). Kravet syftar till att minska risken för kringgående av den reglering som ska säkerställa att offentliga medel huvudsakligen används till den verksamhet de är avsedda för. Det syftar i sin tur till att skapa förutsättningar för att utveckla verksamhetens kvalitet och att stärka tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen anser att det är ett sådant allmänt intresse som avses i 2 kap. 17 § RF.

Förutsättningar för att beviljas tillstånd

Tillstånd att ta emot offentliga medel föreslås komma att beviljas endast om de offentliga medlen, utöver ett högsta tillåtet rörelseresultat, går till verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen och skollagen. Den juridiska personen som ansöker om tillstånd om att ta emot offentliga medel ska kunna visa att kraven är uppfyllda.

Förutsättningar för att idéburna aktörer ska beviljas tillstånd

Regeringens bedömning är att idéburna aktörer inte bör omfattas av alla de krav som ställs på andra aktörer för att få tillstånd att ta emot offentlig finansiering. De problem och risker som regleringen är utformad utifrån gör sig enligt regeringens bedömning inte gällande på samma sätt för idéburna aktörer som för andra aktörer. Som exempel på detta anges att idéburna aktörer inte har samma incitament som andra aktörer att öka vinsten genom att dra ner på kvaliteten eftersom de återinvesterar eventuella överskott i sin verksamhet. Aktörerna anses därför i hög utsträckning uppfylla syftet med regleringen.

I en promemoria Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering föreslås att mindre långtgående krav ska gälla för idéburna aktörer. Promemorian har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Avsikten är att justeringen ska träda i kraft samtidigt som den nu föreslagna regleringen.

Aktörernas rörelseresultat ska begränsas

För juridiska personer med tillstånd att ta emot offentlig finansiering föreslås att en begränsning ska gälla för hur stort rörelsekapital som får uppnås. En övervägande del av remissinstanserna anser inte att rörelseresultatet ska begränsas, främst för att det bedöms komma att leda till negativa effekter för brukarna av aktörernas tjänster, t.ex. i form av ökad osäkerhet och mindre valfrihet.

Rörelseresultatet är ett mått på ett företags vinst före räntor och skatter. Resultatet ska täcka de kapitalkostnader ett företag har. I en verksamhet med lågt rörelseresultat kan en stor del av rörelsens intäkter, i det här fallet de offentliga medel som den juridiska personen fått för att utföra en välfärdstjänst, förväntas ha gått till kostnader som är hänförliga till verksamheten. En begränsning av rörelseresultatet innebär därför enligt regeringen att huvuddelen av de medel som avsätts för välfärdsverksamhet kommer att användas i verksamheten. Mot den bakgrunden anser regeringen att rörelseresultatet bör begränsas.

Regeringens bedömning är att rörelseresultatet bör vara så stort att den som vill bedriva välfärdsverksamhet kan få en marknadsmässig ersättning för de kapitalkostnader som är hänförliga till verksamheten. Det bör samtidigt inte vara så högt att det attraherar investerare vars huvudsakliga syfte är att göra vinst. En övre gräns bör därför enligt regeringen sättas på en nivå som medför att utdelningar och räntebetalningar upplevs som rimliga och legitima av de skattebetalare som bekostar verksamheten. Regeringens bedömning är att ett rörelseresultat som motsvarar en marknadsmässig kapitalkostnad utgör en rimlig ersättning. Vid beräkningen av taket för rörelseresultatet bör enligt regeringen endast kapital som är investerat i verksamheten beaktas, därför bör endast operativt kapital beaktas vid beräkningen av det tillåtna rörelsekapitalet. Det operativa kapitalet bedöms representera det kapital som investerats i rörelseverksamheten, dvs. i själva kärnverksamheten. Vidare bör beräkningen av det tillåtna rörelseresultatet utgå från vad som är en rimlig ersättning för det operativa kapitalet. En reglering som utgår från statslåneräntan ökad med 7 procentenheter bedöms möjliggöra en rimlig ersättning, men inte övervinster. Därför föreslås att rörelseresultatet i offentligt finansierad och privat driven välfärdsverksamhet begränsas till en avkastningsränta som beräknas till statslåneräntan vid föregående års utgång, ökad med 7 procentenheter, på det operativa kapitalet vid föregående räkenskapsårs utgång. För nystartade företag bör det tillåtna rörelseresultatet beräknas utifrån det operativa kapitalet och statslåneräntan vid det innevarande räkenskapsårets utgång. Med operativt kapital ska avses rörelsetillgångar minus rörelseskulder och det ska som lägst anses vara noll.

Regeringen anser att det bör finnas en möjlighet att ta hänsyn till uppstartsförhållanden eller tillfälliga nedgångar, bl.a. för att inte försvåra för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Det tillåtna rörelseresultatet föreslås därför få ökas med en summa som motsvarar vart och ett av de tre föregående räkenskapsårens tillåtna rörelseresultat, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, minus det faktiska rörelseresultatet för respektive räkenskapsår.

Otillåtna värdeöverföringar

Inga värdeöverföringar från den juridiska personen föreslås ska få göras utöver det högst tillåtna rörelseresultatet. Syftet med förslaget är att merparten av de offentliga medlen ska stanna i välfärdsverksamheten. För att stoppa eventuella kringgåenden av regleringen anser regeringen att värdeöverföringar från den juridiska personen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet, inte ska tillåtas.

Tillståndsprövning och tillsyn

Regeringen föreslår att Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska pröva att kraven för att få ta emot offentlig finansiering är uppfyllda, utfärda tillstånd och utöva tillsyn över att tillståndskraven följs. Skolinspektionen och IVO ansvarar i dag för tillståndsprövning och tillsyn inom välfärdsområdet. Möjligheten att samordna den ekonomiska tillsynen och kvalitetstillsynen bedöms vara av stort värde. Skolinspektionen och IVO bedöms vara bäst lämpade att pröva om de privata välfärdsaktörerna har uppfyllt de ekonomiska kraven.

Vilken myndighet som ska besluta om tillstånd och utöva tillsyn avgörs av hur verksamheten finansieras.

Alla juridiska personer som har tillstånd att ta emot offentliga medel föreslås lämna en årsredovisning som upprättats enligt årsredovisningslagen till tillsynsmyndigheten. Detta för att kontrollen ska vara effektiv.

För att underlätta tillsynsmyndigheternas arbete bör det enligt regeringen införas bestämmelser om att viss ekonomisk information som inte framgår av årsredovisningen ska lämnas regelmässigt och redovisas särskilt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför ges rätt att meddela föreskrifter om vilken information, utöver den som framkommer i årsredovisningen, som ska lämnas av den juridiska personen.

I syfte att förhindra ett kringgående av regelverket föreslås att en sanktionsavgift införs. Tillsynsmyndigheterna ges rätt att besluta om sanktionsavgift om en juridisk person inte fortlöpande uppfyller förutsättningarna för tillståndet att ta emot offentlig finansiering. Avgiften föreslås som lägst uppgå till 5000 kronor och som högst 10 procent av den juridiska personens omsättning.

Om en överträdelse är allvarlig ska tillståndet kunna återkallas. En sanktionsavgift eller en återkallelse av tillstånd ska däremot inte beslutas om det finns särskilda skäl för att tillståndsinnehavaren har ett rörelseresultat som överstiger det tillåtna (övervinster). Övervinster ska återföras i verksamheten senast påföljande år.

Det bedöms som rimligt att kostnaden för tillståndsprövningen och tillsynen bärs av de enskilda aktörer som väljer att vara verksamma inom välfärden och, i den mån en övervältring av kostnaden sker, av de kommuner som väljer att använda sig av enskilda utförare. Prövningar av ansökningar om tillstånd om rätt att ta emot offentlig finansiering samt tillsyn av att kraven fortlöpande är uppfyllda föreslås därför avgiftsfinansieras.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Förslagen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering föreslås träda i kraft den 2 januari 2019. Övergångsregler föreslås bl.a. för att det ska finnas tid för befintliga aktörer att ansöka om tillstånd och göra de strukturella förändringar som kan behövas.

Förslagets konsekvenser

Företag och organisationer

De aktörer som bedöms beröras av förslagen är de som bedriver huvudsakligt offentligfinansierad verksamhet inom de områden som omfattas av regleringen. Totalt har sammanlagt 3435 företag och ekonomiska föreningar som uppfyller förutsättningarna identifierats. Utöver dessa företag finns det organisationer som i mer begränsad utsträckning bedöms omfattas av förslagen och andra associationsformer som det saknas ekonomiska uppgifter om. De 3435 företag och organisationer som har identifierats sysselsatte totalt ca 229000 personer 2015.

Enligt regeringens bedömning kommer dessa företag sammantaget att behöva använda mer av sina intäkter i verksamheten för att få ta emot offentlig finansiering, vilket väntas innebära att rörelsemarginalerna i genomsnitt kommer att minska. Huvuddelen av verksamheterna bedöms komma att fortsätta att bedrivas. Det bedöms inte som troligt att väl fungerande verksamheter med en stabil brukargrupp kommer att avvecklas till följd av utredningens förslag. Däremot bedöms det som mer troligt att ägarbyten kommer att ske.

Förslagen bedöms innebära en viss administrativ belastning för företag och organisationer. Avgiften för tillstånd bedöms uppgå till mellan 900 och 2400 kronor per ansökande organisation och den genomsnittliga tillsynsavgiften beräknas uppgå till mellan 6400 och 28000 kronor per organisation och år.

Barn, elever och brukare

Totalt beräknas ca 600000 barn, elever och brukare beröras av den föreslagna regleringen. Konsekvenserna för dessa personer antas dels bero på hur förslaget påverkar valfriheten och mångfalden, dels på hur det påverkar kvaliteten och effektiviteten i välfärdsverksamheterna. Den sammantagna effekten väntas på lång sikt vara övervägande positiv, till följd av att de företag och organisationer som fortsätter att bedriva verksamhet genom ökade återinvesteringar kan höja kvaliteten i de välfärdstjänster som erbjuds. Regeringens bedömning är att merparten av välfärdsverksamheterna kommer att finnas kvar och därmed att valfriheten på längre sikt inte kommer att påverkas negativt i någon nämnvärd utsträckning.

Övergripande samhällsekonomiska konsekvenser

Förslagets effekter på den samhällsekonomiska effektiviteten bedöms som övervägande positiva. Ett viktigt syfte med förslaget är att stärka allmänhetens tilltro till den skattefinansierade välfärden. Bedömningen är att förslaget kommer att påverka välfärdsverksamheternas legitimitet och allmänhetens tillit till dessa verksamheter positivt.

Ett annat syfte är åstadkomma bättre förutsättningar för ökad effektivitet och kvalitet i välfärden. Vilka effekter som fås av att resurser i högre grad används i verksamheten antas emellertid bero på hur eventuella överskott i rörelsen kommer att användas. Regeringens bedömning är att förslaget bör ge förutsättningar för fler anställda i välfärden och ett potentiellt minskat behov för anhöriga att gå ned i tid för att kompensera för t.ex. låg bemanning inom välfärdsverksamhet.

Om de ansvariga för verksamheten prioriterar kvalitetshöjande insatser kan detta ge positiva effekter för samhället. Regeringens bedömning är att de flesta bör vilja prioritera kvalitetshöjande insatser.

Den sammantagna bedömningen är att effekterna på kvalitet och effektivitet i välfärdsverksamheterna samt på den samhällsekonomiska effektiviteten är övervägande positiv.

Offentligfinansiella konsekvenser

Förslagen bedöms medföra uppstartkostnader för IVO och Statens skolinspektion. Utöver det väntas det uppkomma årliga kostnader hos IVO och Skolinspektionen för tillståndsprövningen och tillsynen. Kostnaderna för Sveriges Domstolar bedöms komma att öka.

Statens inkomster från bolagsskatt väntas sammantaget komma att minska något, samtidigt som regleringen bedöms kunna medföra att andra skatteinkomster ökar.

Förslaget bedöms inte innebära några åligganden för kommunerna.

Jämställdheten mellan kvinnor och män

Regeringens bedömning är att förslaget sammantaget inte påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män.

Enligt propositionen finns inte några studier av hur vinster som kommer från offentligt finansierad välfärdsverksamhet fördelas mellan kvinnor och män. Överlag är andelen kvinnor som startar, leder och driver företag inom välfärden större än andelen män som gör det. Andelen kvinnor som är ägare eller har en ledande ställning i de företag och organisationer som kommer att omfattas av regleringen är dock lägre än andelen kvinnor som är anställda av dessa aktörer. Återinvesteringar av huvuddelen av eventuella överskott från offentliga medel i verksamheten bedöms skapa förutsättningar för att utveckla verksamhetens kvalitet och förbättra villkoren för de som arbetar inom välfärden. 

Den kommunala självstyrelsen

Förslaget att endast aktörer med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska kunna upphandlas av kommunerna eller ingå i deras valfrihetssystem bedöms innebära ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen, men bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen.

En alternativ lösning som att införa mer detaljerade kvalitetskrav i lagstiftningen bedöms medföra en ökad detaljreglering som vaken anses vara mer ändamålsenlig eller mindre inskränkande för aktörerna. En ökad detaljreglering av det statliga regelverket skulle enligt regeringen innebära ett mycket påtagligt ingrepp i kommunernas verksamhet och i deras utformning av upphandlingar och valfrihetssystem. Ett sådant alternativt förslag bedöms därför innebära ett större ingrepp i självstyrelsen än den föreslagna regleringen.

Brottsligheten

Förslag om tillståndsplikt och krav på ekonomisk redovisning bedöms kunna bidra positivt till att motverka förekomsten av viss brottslighet. Genom tillståndsprövningen framhålls att en genomlysning av verksamheten kommer att ske. De kontroller som utförs av både revisorer och tillsynsmyndigheter kommer vidare att bidra till att förhindra kriminell verksamhet genom att det sker en kontroll av att medlen verkligen används för välfärdsverksamhet. 

Övrigt

Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Förslagen bedöms kunna leda till att vissa aktörer lämnar välfärdsområdet. Förslagen väntas dock inte påverka efterfrågan på välfärdstjänsterna och kommunerna framhålls ha det yttersta ansvaret för att tjänsterna tillhandahålls och för dess finansiering. Det bedöms därför inte finnas skäl att anta att förslagen får negativa sysselsättningskonsekvenser.

Motionerna

I motion 2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 anför motionärerna att propositionen bör avslås. I motionen framhålls att motionärerna värnar den svenska välfärdsmodellen och månar om kvalitet, ordning och reda, mångfald och valfrihet i välfärdens verksamheter. Motionärerna vill att det ska finnas utrymme för flertalet aktörer och driftsformer, exempelvis offentliga, privata, ideella och kooperativa företag och stiftelser. Enligt motionärerna ligger utmaningen i att kombinera å ena sidan valfrihet och mångfald, å andra sidan kvalitet och ordning och reda.

I motion 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1 anförs att regeringens förslag är utformat för att lösa ett problem som i verkligheten inte har den karaktär som regeringen påstår. Risken är enligt motionärerna överhängande för att en stor mängd välfungerande skolor, hemtjänstföretag och äldreboenden som varken har kvalitetsproblem eller fördärvar förtroendet för den gemensamt finansierade välfärden tvingas lägga ned sin verksamhet, vilket skulle begränsa valfriheten och mångfalden av äldreboenden, skolor och hemtjänstleverantörer kraftigt. Mot den bakgrunden anser motionärerna att det är viktigt att propositionen avslås.

Yttranden från socialutskottet och utbildningsutskottet

I yttrande 2017/18:SoU5y anför socialutskottet att finansutskottet bör avstyrka regeringens proposition och tillstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4087 yrkande 1 och yrkande 1 i den gemensamma motionen 2017/18:4112 från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Övriga motionsyrkanden föreslår socialutskottet att finansutskottet avstyrker. I yttrandet finns tre avvikande meningar (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Socialutskottet anför att regeringens förslag om att begränsa vinster för välfärdsföretag i praktiken skulle innebära ett vinstförbud för många företag. Regeringens syn på att välfärdsföretag tar ut övervinster samtidigt som verksamheterna drivs med dålig kvalitet visar enligt utskottet vid en närmare analys av rörelsemarginalerna i välfärdsbranschen att dessa i genomsnitt inte är större än i andra tjänstesektorer och att kvaliteten i verksamheterna är minst lika bra hos de privata utförarna som hos dem som bedrivs i kommunal regi. I yttrandet framhålls också att en majoritet av de remissinstanser som yttrat sig om regeringens förslag liksom Välfärdsutredningens egna sakkunniga, Riksrevisionen, Kommerskollegium och Lagrådet också har varit mycket kritiska till förslaget. I stället för att fokusera på företagens vinster anser socialutskottet att arbetet med att stärka kvaliteten i välfärden bör fortsätta.

I yttrande 2017/18:UbU7y anför utbildningsutskottet att finansutskottet bör avstyrka regeringens proposition och tillstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4087 yrkande 1 och yrkande 1 i den gemensamma motionen 2017/18:4112 från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Övriga motionsyrkanden föreslår utbildningsutskottet att finansutskottet avstyrker. I yttrandet finns tre avvikande meningar (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Utbildningsutskottet är kritiskt till att regeringen gått emot riksdagens vilja och har lagt tid och kraft på att förbereda ett förslag som regeringen redan på förhand visste skulle sakna stöd i riksdagen. Regeringens förslag om att begränsa vinsten för välfärdsföretag på det sätt som föreslås innebär enligt utskottet i praktiken ett vinstförbud. Argumentet bakom förslaget om att välfärdsföretagen tar ut stora övervinster samtidigt som de driver verksamheterna med dålig kvalitet anses inte stämma då en närmare analys av välfärdsbranschen visar att rörelsemarginalerna i genomsnitt inte är större än i andra tjänstebranscher och att kvaliteten i verksamheterna överlag är minst lika bra – om inte bättre – i de fristående alternativen. Regeringens förslag bedöms vara utformat för att lösa ett problem som i verkligheten inte har den karaktär som regeringen påstår. Åtgärderna löser inga reella problem utan går i stället ut över bl.a. elever när fungerande skolor, som varken har kvalitetsproblem eller fördärvar förtroendet för den gemensamt finansierade välfärden, riskerar att behöva stängas som en konsekvens av den föreslagna regleringen. Sammantaget anses risken vara överhängande för att en stor mängd välfungerande skolor och andra verksamheter tvingas lägga ned sin verksamhet om propositionens förslag skulle röstas igenom i riksdagen. Resultatet blir då bl.a. att hundratusentals elever kastas ut i osäkerhet och får en huvudman som de tidigare aktivt valt bort, vilket enligt utskottet kraftigt skulle begränsa valfriheten och mångfalden av skolor.

Tillkännagivanden

I juni 2015 riktade utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32, rskr. 2014/15:243 och rskr. 2014/15:244). Utskottet ansåg att den utredning som regeringen tillsatt var problematisk eftersom dess huvudsakliga uppdrag var att se över hur vinster kunde begränsas. Enligt utskottet skulle det inte kunna ge svar på flertalet av de utmaningar som utskottet ansåg fanns inom välfärden, varför utskottet riktade tillkännagivandet till regeringen. Utskottet har därefter riktat fler tillkännagivanden till regeringen om att denska verka för att all välfärdsverksamhet ska drivas med kloka beslut, tydliga kriterier för vad som ska gälla och kontinuerlig uppföljning samt att verksamheter som arbetar klokt med skattemedel inte ska hindras eller förbjudas (senast i bet. 2017/18:FiU26, rskr. 2017/18:169).

Kompletterade information

I proposition 2017/18:151 En generell rätt till avtalssamverkan föreslås en ändring i socialtjänstlagen (2001:453). Ändringen avser 2 kap. 5 § och föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Propositionen kommer att beslutas och debatteras i kammaren den 22 maj. I föreliggande proposition föreslås också en ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 2 kap. 5 §. Om riksdagen skulle besluta i enlighet med regeringens förslag i proposition 2017/18:151 innebär det att nuvarande lydelse kommer att förändras i enlighet med förslaget i propositionen. Detta måste beaktas i beredningen av föreliggande proposition. Att nuvarande lydelse ändras har ingen påverkan i sak på föreliggande förslag.

Det gäller även för proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla. I propositionen föreslås en ändring i skollagen (2010:800) i 17 kap. 35 §. Propositionen kommer att beslutas och debatteras i kammaren den 23 maj. I föreliggande proposition föreslås också en ändring i skollagen (2010:800) i 17 kap. 35 §. I likhet med ovanstående proposition behöver den lagändringen beaktas i beredningen av föreliggande proposition. Inte heller denna ändring av nuvarande lydelse har någon påverkan i sak på de aktuella förslagen.

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker regeringens proposition. I likhet med såväl socialutskottet som utbildningsutskottet konstaterar finansutskottet att regeringens förslag är utformat för att lösa ett problem som i verkligheten inte har den karaktär som regeringen påstår. Även en majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över regeringens förslag liksom Välfärdsutredningens egna sakkunniga, Riksrevisionen, Kommerskollegium och Lagrådet har varit mycket kritiska till förslaget.

Regeringens förslag är ett avsteg från den välfärdsmodell som under lång tid har byggts upp i Sverige - en modell där möjligheterna till valfrihet inom ramen för den offentligt finansierade välfärden ger föräldrar och barn inflytande över vilken skola de ska gå i och där äldre ofta själva får välja hemtjänstleverantör oavsett hur deras privatekonomi ser ut. I många andra länder finns det parallella system med privata alternativ som enbart vänder sig till de som har råd att betala höga avgifter – så har vi det inte och ska vi inte ha det i Sverige.

Genom att kombinera en gemensam finansiering av välfärden med en mångfald av utförare har fler kunnat vara med och utveckla välfärden och bidra med idéer och perspektiv. Det har lett till att entreprenörer med kreativa idéer medverkat till att både förbättra och effektivisera såväl skola som sjukvård och omsorg. Det har också varit ett sätt att få in fler idéburna organisationer som med sitt engagemang och sin värdegrund möter de personer som behöver samhällets stöd och hjälp. Detta har kombinerats med att det offentliga tar sitt ansvar för att säkerställa att de fristående aktörer som verkar i välfärden möts av höga kvalitetskrav och en kontinuerlig uppföljning av hur de lever upp till kraven. Den modellen vill finansutskottet värna och utveckla.

För att klara den demografiska utvecklingen med fler barn och fler äldre som behöver förskolor, skolor och äldreomsorg behövs fler aktörer som vill vara med och utveckla välfärden, inte färre. Det kommer också att ställa betydande krav på samhället de kommande åren. Det är enligt utskottets mening därför oansvarigt av regeringen att lägga fram en proposition där de samhällsekonomiska konsekvenserna och specifikt konsekvenserna för landets kommuner dessutom är dåligt belysta. Samtidigt är det uppenbart vad som skulle ske om regeringen fick igenom sin politik: ett stort antal välfungerande välfärdsverksamheter skulle läggas ned eller sluta expandera till följd av det. Då skulle kommunerna med kort varsel behöva erbjuda skolgång och andra välfärdstjänster för de drabbade brukarna i egen regi. Det skulle slå hårt mot verksamheternas kvalitet och i förlängningen den gemensamma välfärdens legitimitet.

Mot den bakgrunden avstyrker finansutskottet regeringens proposition och tillstyrker motionerna 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1 och 2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1.

Nationella kvalitetskrav m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att införa nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden.

Jämför reservation 2 (S, MP, V) och det särskilda yttrandet (SD).

Motionerna

Med anledning av regeringens proposition anförs i motion 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 att det finns problem med styrningen och kvalitetsuppföljningen av alla de verksamheter som berörs av regeringens lagförslag. Enligt motionärerna är kvalitetsbristerna påtagliga på många håll, inom såväl offentliga som privata alternativ, vilket bedöms utgöra ett hot mot förtroendet och därmed legitimiteten för systemet. Kvalitet handlar enligt motionärerna om hur väl verksamheten utformas och inte om vem som är huvudman. För att komma åt problemet vill motionärerna att regeringen går vidare med förslag som stärker kvaliteten i välfärden. Det handlar t.ex. om att införa en generell tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning för hela välfärden, såväl offentlig verksamhet som privat verksamhet. Därutöver vill motionärerna att nationella kvalitetskrav införs och att sanktionerna som staten kan rikta mot enskilda verksamheter skärps. Vid utformningen av dessa åtgärder ska det samtidigt säkerställas att små och nya aktörer har goda möjligheter att starta och driva välfärdsverksamheter.

I motion 2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–7 anförs att all välfärdverksamhet som bedrivs med offentliga medel ska vara tillståndspliktig, oaktat själva driftsformen. Skolverket och IVO ska granska ansökningarna. Kommunen eller landstinget ska alltid ha prövorätt vid en nyetablering med den statliga myndigheten som högsta instans, vilket bedöms öka likvärdigheten över landet. Samma myndigheter ska också vara tillsynsmyndigheter, med fokus på att göra oanmälda kontroller och inspektioner samt upprätta ett omdömesregister. Myndigheterna ska vidare ha tydliga sanktionsmöjligheter. Tillsammans med oanmälda kontroller och inspektioner borgar det enligt motionärerna för ordning och reda i välfärden och en hög kvalitet för elever och brukare. I stället för att begränsa företagens rörelseresultat vill motionärerna att det införs en bestämmelse om att aktiebolag som finansieras av offentliga medel inte får ta ut utdelning förrän det finns en ekonomisk stabilitet, en s.k. buffert, som kan garantera att verksamheten kan fortskrida även om bolaget skulle hamna på obestånd, så pass länge att det offentliga kan ta över verksamheten utan menlig inverkan på elever, brukare eller motsvarande.

För att öka likvärdigheten och minska krånglet inom skolan och välfärdsverksamheter vill motionärerna se ett mer enhetligt nationellt ersättningssystem där högre resultat över tid ska rendera högre ersättning.

Yttranden från socialutskottet och utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande att Skolinspektionens tillsyn har förstärkts på olika sätt sedan 2010 års skollag infördes och att Skolinspektionen sedan den 1 januari 2015 också har en skyldighet att förena ett föreläggande med vite i allvarliga fall. Skolinspektionen ska också granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsynen av kommunen. Skolinspektionen kan även genomföra oanmälda kvalitetsgranskningar. Utbildningsutskottet framhåller vidare den skolmyndighetsutredning som pågår.

Mot den bakgrunden finner utbildningsutskottet inga skäl att göra några ändringar i den gällande ordningen för skolinspektionens uppdrag på det sätt som motionärerna föreslagit och föreslår att finansutskottet avstyrker Sverigedemokraternas motion 2017/18:4087 yrkande 2 i denna del och 3, 4 och 7 i denna del och yrkande 2 i den gemensamma motionen 2017/18:4112 från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

När det gäller ägar- och ledningsprövning konstaterar utbildningsutskottet att det i proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden finns förslag om ägar- och ledningsprövning för huvudmän som vill bedriva verksamhet inom skolväsendet. Utbildningsutskottet har även yttrat sig över den propositionen och i det sammanhanget gett sin syn på frågan om ägar- och ledningsprövning. Vidare konstateras att förslagen i yrkandet om ägar- och ledningsprövning för huvudmän som vill bedriva verksamhet inom skolväsendet inte är helt i linje med förslagen i proposition 2017/18:158. Utbildningsutskottet föreslår att finansutskottet avstyrker Sverigedemokraternas motion 2017/18:4087 yrkande 2 i denna del och yrkande 7 i denna del.

När det gäller resursfördelningen till skolan och den resursfördelningsmodell som råder konstaterar utbildningsutskottet att generella statsbidrag bör vara utgångspunkten när staten förmedlar pengar till kommunerna, även om det finns tillfällen när riktade bidrag är lämpliga att använda. I yttrandet framhålls regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 om en kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av skolan i enlighet med förslag från Skolkommissionen.

I fråga om resursfördelningen framhålls också det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov och att resurserna ska fördelas såväl till kommunernas egna verksamheter som till enskilda huvudmän. Mot den bakgrunden finner utbildningsutskottet inga skäl för att ändra lagstiftningen när det gäller resursfördelningen inom skolväsendet och föreslår att finansutskottet avstyrker Sverigedemokraternas motion 2017/18:4087 yrkandena 6 och 7 i denna del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden. De sanktioner som staten i dag kan rikta mot enskilda verksamheter behöver också skärpas, t.ex. genom tillfällig statlig tvångsförvaltning, större utrymme att lägga ned de verksamheter som dras med stora kvalitetsproblem samt skarpare ekonomiska sanktioner. Att sanktioner sätts in mot exempelvis en kommun som inte klarar kunskapsuppdraget i en skola eller trygghetsuppdraget i omsorgen bör även återspeglas i den ledningsprövning som ska göras när en ny verksamhet startas.

När det gäller utformningen av ovanstående ska goda möjligheter för små och nya aktörer att starta och driva välfärdsverksamheter säkerställas. Det gäller inte minst idéburna aktörers förutsättningar att bedriva verksamhet på välfärdsområdet.

Enligt utskottets mening kan därmed valfrihet behållas och en hög kvalitet i välfärden säkerställas. Med fortsatt valfrihet och mångfald upprätthålls också legitimiteten för välfärden i vårt moderna samhälle.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Utskottet tillstyrker därmed motion 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 och avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, punkt 1 (S, MP, V)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Janine Alm Ericson (MP), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S) och Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagenantar regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

3. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

5. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:159 punkterna 1–5 och avslår motionerna

2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och

2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Som en följd av att allt fler privata aktörer med syfte att generera vinst utför tjänster inom välfärden har det införts incitament i välfärden som kommer i konflikt med den lagstiftning och de mål som satts upp för skola, vård och omsorg. Vi anser att obegränsade vinstuttag i välfärden medför att pengar som avsatts för skola, vård och omsorg i stället används till annat, och detta ökar risken för att oseriösa aktörer genom bedrägerier eller andra former av kriminalitet försöker tillskansa sig medel som är avsedda för välfärden. Dessutom undermineras välfärdens legitimitet. Genom att införa en reglering av vinsterna anser vi att förtroendet för de privata aktörer som är där för verksamhetens skull och tilltron till välfärdssystemet i stort kan stärkas.

Välfärden bygger på en solidarisk finansiering som tilldelas utifrån behov, vilket innebär att välfärdsområdet inte utgör en vanlig marknad. De starka finansiella drivkrafter som är förknippade med vinstsyftande aktörer riskerar att prioritera lönsamma grupper med mindre behov, på bekostnad av dem som har större behov, vilket strider mot intentionerna i lagstiftningen. Skälen för att reglera hur mycket pengar som ska lämna välfärdsverksamheten bedöms därför som starka, eftersom det kan minska incitamenten för kvalitetssänkningar och brukarselektering, t.ex. val av plats för etablering i syfte att maximera vinsten.

Välfärdsbolagen drivs ofta i aktiebolagsform. En bolagsform som har som enda syfte enligt Aktiebolagslagen (ABL) att bereda ägaren vinst. Vinstmålet påverkar på ett fundamentalt sätt bolagets verksamhet då enbart aktiviteter som är förenliga med vinstintresset följs. Detta riskerar då att innebära att lagstiftarnas intentioner undergrävs och målet för verksamheten blir i stället vinsten.

En reglering av vinsterna innebär också förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. En reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag kan leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn, vilket ger förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden.

En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för brukarna. Genom att reglera hur de offentliga medlen får användas ges i stället bättre förutsättningar för framväxten av en verklig mångfald av alternativ, snarare än utbyggnaden av stora välfärdskoncerner. Sammanfattningsvis anser vi att en reglering som innebär att olika typer av aktörer endast får ta emot offentlig finansiering om de följer vissa villkor är den mest ändamålsenliga lösningen på de problem som beskrivs.

Mot den bakgrunden tillstyrker vi proposition 2017/18:159 och avstyrker motionerna 2017/18:4087 (SD) yrkande 1 och 2017/18:4112 (M, C, L, KD) yrkande 1.

2.

Nationella kvalitetskrav m.m., punkt 2 (S, MP, V)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Janine Alm Ericson (MP), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S) och Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår utskottets förslag.

Därmed avslår riksdagen motionerna

2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–7 och

2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att tydliga kvalitetskrav ställs. Däremot kommer inte de problem och risker som kunnat konstateras i nuvarande system att lösas endast genom att man ställer högre kvalitetskrav eller utvecklar uppföljningen av dessa. Detta beror bl.a. på svårigheterna att mäta och följa upp kvalitet i välfärdsverksamhet. Det är omöjligt att mäta det objektiva utfallet av verksamheterna inom välfärden om man med det menar t.ex. hur verksamheterna påverkar elevers kunskapsnivåer eller omsorgstagares trygghet. Det räcker vidare inte att följa upp en enskild skolas eller huvudmans prestationer för att kunna dra slutsatser om hur välfärdssystemet i sin helhet fungerar och hur den samhällsekonomiska effektiviteten påverkas. Välfärdstjänsternas komplexa uppbyggnad gör det också svårt att utforma regelverk, kontrakt och ersättningssystem så att kvalitet och effektivitet stärks, opportunistiskt beteende motverkas och medborgarnas tillgång till välfärden blir likvärdig. Detta leder till att kostnaderna för att skapa och upprätthålla välfungerande kvasimarknader inom välfärden blir relativt höga.

När verksamhet överlämnas till privata aktörer med ett vinstintresse riskerar det att leda till behov av ökad kontroll samt ett ökat fokus på mätning och krav som går att följa upp. Den strikta regleringen av hur huvudmän får överlämna verksamhet, och det faktum att hela styrningen måste komma till uttryck i avtal, medför risker för en utveckling där kvalitet formuleras alltför juridiskt och byråkratiskt. Erfarenheten från de senaste decennierna visar att utvecklingen på många välfärdsområden gått mot en styrning med alltmer detaljerade krav på verksamheten, vilket medfört högre administrationskostnader. De mått som använts har i många fall även blivit styrande i verksamheterna. Mätning, uppföljning och kontroll kan i vissa fall utgöra en belastning på välfärdens verksamhet och professioner. En vinstbegränsning skulle innebära förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. Vi anser därför att en reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag ur verksamheten kan leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn. En sådan reglering skulle därmed ge förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden. Redan nu är detaljregleringen omfattande i välfärden, vilket medför att de anställda inte tillåts vara de proffs de är. Den tillitsbaserade styrningen måste utökas och detaljregleringen minska.

Mot den bakgrunden avstyrker vi de här aktuella motionsyrkandena.

Särskilt yttrande

Nationella kvalitetskrav m.m., punkt 2 (SD)

Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD) anför:

Sverigedemokraterna värnar den svenska välfärdsmodellen och månar om kvalitet, ordning och reda, mångfald och valfrihet i välfärdens verksamheter. Det innebär att det ska finnas utrymme för flertalet aktörer och driftsformer: offentliga, privata, ideella, kooperativa, stiftelsedrivna osv. Det sker något alldeles speciellt när fler än en aktör agerar inom samma område: å ena sidan den regelrätta konkurrensen – dvs. vetskapen om att medborgarna väljer andra leverantörer om man inte levererar en hög nivå och en hög kvalitet – å andra sidan att olika modeller, inriktningar och innovativa lösningar ges utrymme att växa. Utmaningen ligger därför i att kombinera å ena sidan valfrihet och mångfald, å andra sidan kvalitet och ordning och reda.

Som vi framför i vår motion anser vi att ett flertal åtgärder borde vidtas för att detta ska uppnås. Vi har dock valt att ställa oss bakom yrkande 2 i motion 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD), varför vi inte reserverarar oss till förmån för vår motion.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Följdmotionerna

2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):

1.Riksdagen avslår propositionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillsyn och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sanktionsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomisk stabilitet och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättningssystem och resursallokering och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD):

1.Riksdagen avslår proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på nationella kvalitetskrav för välfärden, som gäller lika för offentliga och fristående verksamheter, och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Socialutskottets yttrande 2017/18:SoU5y

Bilaga 4

Utbildningsutskottets yttrande 2017/18:UbU7y