Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

utbildningsutskottets betänkande nr 47 år 1973   UbU 1973:47

Nr 47

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Motionerna

1973: 39 av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riks­dagen begär en översyn av språkutbildningen på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan,

1973: 697 av herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp) och Petersson i Röstånga (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om en förändring av timplanen för gymnasieskolans vårdlinje skyndsamt utreds,

1973: 704 av herr Hedin m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utar­beta riktlinjer för frivilligt deltagande i friluftsdagar för elever med lång resväg,

1973: 705 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utvärdering av resultaten av skolans integre­rade religionsundervisning samt förslag rörande de åtgärder som där­efter kan befinnas erforderliga för att tillförsäkra kristendomsämnet den centrala ställning som bör tillkomma det med hänsyn till kristen­domens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv,

1973: 715 av herr Nisser (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger till känna nödvändigheten av att större plats bereds för undervisning i s. k. humaniora i skolorna,

1973: 718 av herrar Olsson i Kil (fp) och Rydén (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos Kungl. Maj:t att sådana föreskrifter och anvisningar utfärdas att den i läroplanen avsedda täta kontakten mellan skolan och samhället också blir förverkligad i det praktiska skol­arbetet,

1973: 721 av herrar Stjernström (c) och Hansson i Skegrie (c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar

1. att svensk folkmusik erhåller större utrymme i läroplanerna för musikundervisning i de skolor där musikundervisning förekommer och främst i grundskolan,

1    Riksdagen 1973.    14 saml.    Nr 47



UbU 1973: 47                                                           2

2. att läroböckerna för musikundervisning utökas med ett större antal folkmelodier,

1973: 723 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning samt förslag om rena yrkeslinjer inom gymnasieskolan,

1973: 728 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utfärda anvisningar till elementär undervisning i familje­rättskunskap i den gymnasiala skolan,

1973: 912 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att ge Kungl. Maj:t i uppdrag att medverka till att skolöversty­relsen i samråd med arbetarskyddsstyrelsen gör en översyn av nuvaran­de läroplaner som berör arbetsmiljön och vidtar erforderliga åtgärder för att säkra en framträdande plats åt arbetsmiljöfrågorna inom hela utbildningsområdet,

1973: 914 av herrar Johansson i Växjö (c) och Sundkvist (c) vari hem­ställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om undersökning av möj­ligheterna att i grundskolan mera utföra praktisk natur- och landskaps­vård i enlighet med vad i motionen anförts,

1973: 922 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att sådana åtgärder vidtas som föreslås i motionen för att förbättra ställningen för ämnet gymnastik i skolan,

1973: 1268 av herr Gernandt (c) vari hemställs att riksdagen i skri­velse till Kungl. Maj:t uttalar sig för en sakkunnig prövning av i mo­tionen angivna synpunkter samt att om bärande skäl framkommer till­skapa förutsättningar för ökad fysisk träning i skolorna,

1973: 1272 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att undervisning i lag och rätt inom grundskolan bör utökas och effektiviseras för att medverka till en god kontakt mellan ungdomen och polisen och därmed minskad ungdomskriminalitet,

1973: 1276 av fröken Hörlén (fp) och herr Stålhammar (fp) vari hem­ställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär åtgärder för en förstärkning av resurserna till kontaktarbetet på den tvååriga distributions- och kon­torslinjen på gymnasieskolan,

1973: 1279 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, fp, m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Mai:t uttalar sig för att de synpunk­ter som anförts i motionen mera får göra sig gällande i undervisningen i skolan, skolans miljö, läromedel och lärarutbildning.



UbU 1973: 47                                                                           3

1973: 1282 av fru Jonäng (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Mai:t anhåller dels om en översyn av svenskundervisningen i grund­skolan, dels om åtgärder i övrigt i syfte att åstadkomma en sådan språk­utveckling att demokratin främjas, i enlighet med vad i motionen an­förts,

1973: 1299 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att självständigt betyg i ämnet barna­vård i grundskolans årskurs 9 inte bör ges,

1973: 1300 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att läroplanen för gymnastik på gymnasieskolans yrkes­tekniska linjer omarbetas så att huvudvikten läggs vid praktisk ergo­nomi,

1973: 1301 av herrar Nilsson i Agnas (m) och Fridolfsson i Stockholm (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om en översyn av läroplanen i syfte att prioritera ämnet kristendomskunskap i grundskolan,

1973: 1307 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning om möjligheterna för årskurserna 1 t. o. m. 4 att erhålla gymnastikundervisning av utbildade gymnastik­lärare.

Frågan om utvärdering av undervisningen i religionskunskap i grundskolan

Skolöverstyrelsen (SÖ) har sedan höstterminen 1970, då läroplan för grundskolan (Lgr 69) infördes, gjort en systematisk uppföljning av läro­planen. Som ett led i detta arbete genomförde SÖ under vårterminen 1971 en undersökning i ämnet religionskunskap på grundskolans låg-, mellan- och högstadier. Syftet med undersökningen var att samla in­formation om ämnets ställning som ett integrerat samhällsorienterande ämne. Bl. a. undersöktes om undervisningstiden fördelades mellan äm­nena i enlighet med timplanen i Lgr 69, i vilken utsträckning samlade arbetsområden förekom samt vilka synpunkter lärare och elever hade på religionskunskapen som komponent i samlad undervisning.

Undersökningen visade att religionskunskapens ställning i huvudsak inte förändrats. Beträffande timfördelningen på mellanstadiet konsta­terades dock vissa problem. Av de tillfrågade mellanstadielärarna ansåg sig enligt uppgift från SÖ 38 procent ej ha kunnat tilldela religions­kunskapen den tid som anges i läroplanen. Den besvärliga läromedels­situationen inom orienteringsämnena läsåret 1970/71 anses ha varit en bidragande orsak.

Ett annat problem som aktualiserades var att abstrakt livsåskådnings­stoff upplevdes som svårt att förmedla till eleverna. Dessa svårigheter upplevdes framför allt av lärare på låg- och mellanstadierna och av icke



UbU 1973:47                                                                          4

behöriga lärare på högstadiet. Den främsta orsaken till detta problem angavs vara bristande ämneskunskaper.

För låg- och mellanstadiernas del har SÖ sökt lösa problemet genom ökad fortbildning. SÖ har bl. a. utarbetat ett omfattande studiematerial för lärare på grundskolans låg- och mellanstadier. För högstadiets del har enligt SÖ problemet i stort sett lösts genom att antalet icke behöriga lärare i ämnet starkt reducerats.

Inom ramen för läroplansuppföljningen för grundskolan förbereder SÖ en ny undersökning av ämnet religionskunskap på grundskolans låg-, mellan- och högstadier. Undersökningen planeras äga rum under vårterminen 1974. Avsikten med uppföljningen är

att undersöka om några anmärkningsvärda förändringar i religions­kunskapsundervisningen inträffat sedan föregående undersökning gjor­des,

att skapa underlag för en utvärdering av skolans undervisning i reli­gionskunskap samt

att få underlag för skilda åtgärder i syfte att förbättra undervisningen i religionskunskap.

Språkprogrammet pä de tre- och fyraåriga studievägarna i gymnasie­skolan

Översikt av studievägar och sammanlagt antal veckotimmar

Humanistisk linje                                                33'

halvklassisk variant                                            39'

helklassisk variant                                             39

estetisk/social variant                                        27'

Ekonomisk linje, ekonomisk språklig gren          30

estetisk/social variant                                        24

Ekonomisk linje, övriga tre grenar                     21

Samhällsvetenskaplig linje                                 25

estetisk/social variant                                        19

Naturvetenskaplig linje                                      18

Teknisk linje                                                       12

 inkl. allmän språkkunskap

' inkl. latin

' inkl. latin och grekiska

Studievägar omfattande två moderna språk med treårig studiegång och ytterligare ett modernt språk med minst tvåårig studiegång

Av engelska, B-språk och C-språk läses två språk under tre år och ett språk under minst två år på följande studievägar, nämligen huma­nistisk linje och halvklassisk variant av denna linje, samhällsvetenskap­lig linje samt ekonomisk-språklig gren av ekonomisk linje.



UbU 1973:47                                                            5

övriga studievägar

Av engelska, B-språk och C-språk läses vid kameral, distributiv och administrativ gren av ekonomisk linje ett språk under tre år och  två  språk  under  två  år.

Vid estetisk/social variant av dels ekonomisk-språklig gren av ekono­misk linje, dels humanistisk linje läses två språk under tre år och  ett  språk (B- eller C-språk)  under  ett  år.

På naturvetenskaplig linje samt helklassisk variant av humanistisk linje och estetisk/social variant av samhällsvetenskaplig Hnje läses ett språk under tre år, ett språk under två år och ett språk  (B- eller C-språk)  under ett år.

På teknisk Hnje läses ett språk under tre år (under det tredje året endast en veckotimme) och ett språk under två å r  (C-språk läses inte på denna linje).

Utskottet

Riksdagen har till höstsessionen med innevarande års riksdag upp­skjutit behandlingen av ett antal motionsyrkanden som avser läropla­nerna för grundskolan och gymnasieskolan (jfr UbU 1973: 23). För att möjHggöra en samlad bedömning har utskottet funnit sig böra behandla motionerna i ett och samma betänkande.

För grundskolan och gymnasieskolan gemensamma frågor

Ett viktigt mål för skolan i ett demokratiskt samhälle är enligt mo­tionen 1973: 1279 vid sidan av kunskapsmeddelande att främja indivi­dens personliga utveckling. Enligt motionärerna förutsätter personlig­hetsutvecklingen målmedveten social fostran. I motionen ställs frågan om bristen på sådan fostran är orsaken till vissa svårigheter i dagens skola.

Utskottet vill först konstatera att ansvaret för individens personliga utveckling delas mellan hem och skola. Hemmet har härvid huvudan­svaret. Skolan har enligt läroplanen till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär att skolans personlighetsutveck­lande roll starkt betonas. I det praktiska skolarbetet utgör emellertid denna uppgift och meddelande av kunskaper beståndsdelar i en och samma helhet. Till personlighetsutvecklingen medverkar sålunda enligt läroplanen inte bara själva undervisningen och dess innehåll utan alla de skiftande möjligheter till påverkan som arbetet och miljön i skolan erbjuder och som skolan bör utnyttja.

Målet för individens personliga utveckling finns uttryckt i läroplanens mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Utskottet är medvetet om att det kan finnas en klyfta mellan de väl formulerade målen för skolans personlighetsutveckling och den faktiska verkligheten i skolan. För att



UbU 1973: 47                                                                            6

få ett svar på den i motionen ställda frågan hur läroplanens mål be­träffande individens personlighetsutveckling praktiskt skall uppnås be­hövs ett forsknings- och utvecklingsarbete beträffande dels nuvarande måluppfyllelse, dels olika vägar att förverkliga läroplanens mål. Hos skolöverstyrelsen finns en pedagogisk nämnd. Nämnden har enligt ver­kets instruktion till uppgift att som rådgivande organ bereda frågor om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärde­ring av utbildningsverksamheten. I samband med den pedagogiska nämndens inrättande uttalade utbildningsutskottet i anledning av mo­tioner angående redovisning av de faktiska förhållandena i fråga om skolans undervisningsresultat att det borde ankomma på skolöverstyrel­sen och nämnden att tillse att fakta framkommer härom (prop. 1971: 38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). När det gäller frågan om uppfyllelsen av sådana övergripande mål för skolans arbete som avser individens personliga utveckling ankommer det enligt utskottets mening likaledes på skolöverstyrelsen och nämnden att göra de undersökningar som be­hövs och på skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t föra vidare de för­slag som undersökningarna ger anledning till.

Utskottet vill slutligen erinra om att det enligt 14 kap. 10 § skolstad­gan (1971: 235) åligger lärare att vaka över elevernas uppförande och ordning när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn.

Åberopande det anförda finner utskottet att motionen 1973: 1279 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1973:912 bör undervisningen i arbets­miljö f r å g o r ses över och ges en framträdande plats inom såväl skolutbildning som högre utbildning. En fördjupad kunskap krävs spe­ciellt för de grupper som i sin kommande yrkesutövning skall ägna sig åt projekterings-, planläggnings- och konstruktionsuppgifter.

Utskottet behandlade under föregående år motionen 1972: 346, vars yrkande i väsentliga delar hade samma syfte som yrkandet i förevarande motion. Över motionen 1972: 346 inhämtade utskottet yttranden från skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet. Landsorganisationen i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen. 1 sitt betänkande 1972: 46 anförde utskottet i ärendet bl. a. följande: »Genom de läroplaner för det gymnasiala stadiet som fastställts år 1965 och år 1970 har undervis­ningen om frågor som rör människans förhållande till sin arbetsmiljö införts på flertalet linjer med teknisk och praktisk inriktning. Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att det är angeläget att alla som utbildas till tekniker och därigenom kan komma att påverka den tekniska utvecklingen bibringas goda kunskaper om människans psy­kiska och fysiska förmåga. Skolöverstyrelsen upplyser i sitt remissyttran­de om att i motionen angivna frågor ägnas uppmärksamhet i det fort­löpande läroplansarbetet. Med hänsyn härtill och då erfarenheterna av



UbU 1973: 47                                                                         7

läroplanen för den nya gymnasieskolan är så begränsade kan utskottet inte ansluta sig till yrkandet om en allmän översyn av denna. I likhet med Arbetsgivareföreningen anser utskottet det angeläget att tillämp­ningen av nu ifrågavarande delar i läroplanen uppmärksammas särskilt. Inte heller när det gäller den högre tekniska utbildningen är det enligt utskottets mening påkallat med några initiativ i ämnet från riksdagens sida. Som tidigare redovisats avser universitetskanslersämbetet att i ökad utsträckning söka föra in moment rörande arbetarskydd och arbets­miljövård — särskilt med ergonomisk inriktning — på samtliga linjer i civilingenjörsutbildningen. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande även i denna del. Av intresse i detta sammanhang är att Ingenjörsvetenskapsakademien sedan motionen väckts publicerat utredningsrapporten 'Arbetsmiljön och Arbetsveten­skapen', i vilken föreslås bl. a. ökade utbildningsinsatser på nämnda områden.»

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 130 lagt fram förslag om änd­ringar i arbetarskyddslagstiftningen och andra åtgärder för bättre ar­betsmiljö. Utskottet hänvisar beträffande detta till socialutskottets be­tänkande 1973:25.

Utskottet vill vidare erinra om att universitetskanslersämbetet tillsatt en samrådsgrupp för utbildning och forskning inom det arbetsveten­skapliga området. Till samrådsgruppen är, som framgår av ämbetets förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1974/75, knutna särskilda arbetsutskott för det medicinska och det tekniska området.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkandet i mo­tionen 1973: 912 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 715 önskas större plats för undervisningen i huma­nistiska  ämnen på skolans timplan.

Grundskolans och gymnasieskolans läroplaner har utformats mot bakgrund av skolformernas mål, differentiering, studietidens längd och antalet schemabundna veckotimmar. Vid utformningen av läroplanerna har avvägningar måst ske mellan olika intressen och behov. Utskottet har inte övertygats om att ämnen som svenska, historia och språk lik­som de andra ämnen, vilkas främsta uppgift är att ge samhällsoriente-ring och kulturell orientering om religiösa, filosofiska och psykologiska frågor i gången tid och i nutid, bör ges större utrymme. Därför före­slår utskottet att förevarande motion inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1973: 922 och 1973: 1268 behandlas frågor om gymna­stik- och idrottsverksamhet. Enligt den förstnämnda mo­tionen bör bl. a. undervisningstiden för ämnet gymnastik höjas till tre veckotimmar i varje årskurs. I den sistnämnda motionen anses att en utökad gymnastik- och idrottsverksamhet bör komma till stånd i an-



UbU 1973: 47                                                            8

slutning till verksamheten i skolan. Det föreslås bl. a. samverkan med frivilliga rörelser och föreningar.

Vid besluten om läroplan för grundskolan och för gymnasieskolan fanns inte utrymme för timplansmässiga förstärkningar för ämnet gym­nastik av den omfattning som föreslås i motionen 1973: 922. Då för­hållandena inte har ändrats bör motionen avslås av riksdagen. Frågor om skolans samverkan med frivilliga rörelser m. m. under och efter skoltid behandlas av utredningen om skolans inre arbete (SIA). Resul­tatet av nyssnämnda utredningsarbete bör avvaktas, varför utskottet föreslår att även motionen 1973: 1268 lämnas utan bifall.

Enligt motionen 1973:721 bör svensk folkmusik erhålla större utrymme än för närvarande i skolans musikundervisning och i skolans läroböcker i musik.

Utskottet behandlade under föregående års riksdag motionsyrkanden av samma innebörd. Med hänvisning till vad utskottet därvid anförde i sitt betänkande 1972: 1 (punkten 5) avstyrker utskottet bifall till mo­tionen. Som bilaga till detta betänkande har fogats en sammanställning beträffande folkmusiken.

I motionerna 1973:704 och 1973:718 begärs centralt utarbe­tade föreskrifter för viss verksamhet i skolan. Den förstnämnda motionen gäller riktlinjer för elevs deltagande i friluftsdagar och den sistnämnda avser anvisningar angående bl. a. organisationers medverkan i skolarbetet.

Av såväl praktiska som andra skäl är det varken möjligt eller önsk­värt att i nu ifrågavarande avseenden reglera verksamheten i skolan ge­nom centralt utfärdade anvisningar. Utvecklingen bör i stället gå i mot­satt riktning. Att avgöra frågor av den art som tas upp i föreliggande motioner är, vilket utskottet framhöll redan i sitt betänkande 1972: 45, en sak för ledningen av de enskilda rektorsområdena eller skolenhe­terna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motio­nerna 1973: 704 och 1973: 718.

Frågor som avser grundskolan

Enligt motionen 1973: 1282 finns det två parallella utvecklingslinjer i svenska språket, nämligen dels den s. k. kanslisvenskan som används i bl. a. statliga utredningar och i ämbetsverks skrivelser och som inte alltid kan förstås av stora grupper av medborgare, dels den torftiga språkstil som enligt motionären för närvarande breder ut sig och som leder till ökad ordfattigdom och därmed sämre kommunikation och förståelse mellan medborgarna. I motionen föreslås olika åtgärder för att råda bot på den angivna utvecklingen, bl. a. en översyn av svenskundervisningen i grundskolan.



UbU 1973: 47                                                           9

Samtidigt som läroplan för grundskolan (Lgr 69) infördes beslöt skol­överstyrelsen att följa upp den nya läroplanen genom projektet Läro­plansuppföljning för grundskolan (LUG). Inom ramen för LUG har beträffande ämnet svenska gjorts en undersökning som har föranlett olika åtgärder. Skolöverstyrelsen har således år 1972 bl. a. tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta målbeskrivningar och förslag till studiegångar i ämnet svenska i grundskolan. De språkligt svaga ele­vernas arbetssituation skall under arbetet med studiegångarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det kan även nämnas att skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd år 1972 beslutat att ett utvecklingsblock med in­riktning på kommunikationsfärdigheterna skall förläggas till Göteborg.

I fråga om den i motionen berörda kanslisvenskan vill utskottet er­inra om att det under senare är inom statsrådsberedningen bedrivits ett omfattande arbete i syfte att närma kanslispråket till det talade språket. Handböcker och anvisningar som syftar till ett klart och enkelt för­valtningsspråk har därvid getts ut.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motio­nen 1973: 1282.

Frågan om utvärdering av undervisningen i reli­gionskunskap i grundskolan tas upp i motionen 1973: 705. Motio­närerna är inte övertygade om att kristendomen i det allmänna skol­väsendets integrerade religionsundervisning i dag intar den centrala ställning som den enligt deras mening bör ha och anser därför att en utvärdering bör göras av resultaten av den integrerade religionsunder­visningen. Därefter bör läggas fram förslag till den förstärkning av kristendomsundervisningen som utvärderingen kan ge anledning till.

Utskottet har i det föregående redogjort för vilka åtgärder som redan vidtagits av skolöverstyrelsen för att utvärdera och förbättra undervis­ningen i religionskunskap i grundskolan. Av redovisningen framgår att överstyrelsen inom ramen för läroplansuppföljningen för grundsko­land (LUG) förbereder en ny undersökning av ämnet religionskunskap på grundskolans låg-, mellan- och högstadier. Undersökningen planeras äga rum under vårterminen 1974. Avsikten med uppföljningen är bl. a. att undersöka om några anmärkningsvärda förändringar i religionskun­skapsundervisningen inträffat sedan föregående undersökning gjordes och att få underlag för skilda åtgärder i syfte att förbättra undervis­ningen i religionskunskap. Då motionärernas önskemål om utvärdering blir tillgodosett påkallar motionen 1973: 705 inte någon riksdagens åt­gärd.

Enligt motionen 1973: 1301 bör läroplanen för grundskolan ses över. Motionärernas önskemål är att undervisningen i kristendom sker inom ett särskilt ämne — kristendomskunskap — och att undervisningen i öv­riga religioner skall integreras med undervisningen om de länder och kulturer där de utövas.



UbU 1973: 47                                                                          10

Riksdagen fattade åren 1962 och 1968 beslut om läroplaner för grund­skolan (prop. 1962: 54, SäU 1962: 1, rskr 1962: 328; prop. 1968: 129, SU 1968: 179, rskr 1968: 366). Med hänvisning till de överväganden som därvid gjordes beträffande ifrågavarande undervisning avstyrker ut­skottet bifall till yrkandet i motionen 1973: 1301.

På grundskolans högstadium finns inom ämnet samhällskunskap ar­betsområdet Lag och rätt. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten har år 1972 tillsatt en arbetsgrupp för frågan om skolundervisningen i lag och rätt med särskild hänsyn till medverkan av polis och andra organ. Gruppen har i juni 1973 avlämnat betänkan­det Lag och rätt i grundskolan (SOU 1973: 26). Målet för ifrågavarande undervisning skall enligt förslaget vara att öka elevernas förståelse för samhällets behov av ett regelsystem och för reglernas efterlevnad, att främja goda relationer mellan eleverna och företrädare för rättsvården och socialvården och att öka elevernas förståelse för de avvikande. I be­tänkandet, som i mycket har karaktär av rekommendationer, föreslås viss medverkan i undervisningen av företrädare för polisen och social­vården. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen 1973: 1272 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1973: 914 bör undersökas om elever i grundskolan kan få ägna sig åt natur- och landskapsvård i någon form inom ramen för skolans verksamhet. Syftet skulle vara att öka elevernas förståelse och intresse för sådan vård.

Skolöverstyrelsen har år 1971 gett ut en lärarhandledning för skolans exkursioner. Av denna framgår att det i vissa fall kan vara möjligt att låta eleverna delta — om än i mycket begränsad utsträckning — i enkla markvårdsarbeten, vilket kan vara stimulerande och kan bidra till att från en praktisk utgångspunkt öka förståelsen för landskapsvårdens problem. Såvitt utskottet kunnat finna bör det också vara möjligt för de elever som så önskar att vid anordningen fritt valt arbete ägna sig åt temat natur- och landskapsvård. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 914.

Enligt motionen 1973:1299 bör självständigt betyg i ämnet barnavård inte ges i grundskolans årskurs 9.

Betygsutredningen överväger olika detaljer i betygssystemet, bl. a. frågan om betyg skall ges i alla ämnen. Med hänsyn till att utredning i ärendet pågår bör yrkandet i motionen 1973: 1299 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 1307 begärs en utredning om möjligheterna att in­föra en föreskrift av innebörd att undervisningen i gymna­stik för årskurserna 1—4 mera regelmässigt kommer att ombesörjas av lärare som avlagt gymnastiklärarexamen.



UbU 1973: 47                                                          11

Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69) är i samtliga årskurser på lågstadiet antalet lärarveckotimmar 30. Detta timtal överensstämmer med undervisningsskyldigheten för lärare för klass på grundskolans lågstadium.

Enligt vad utskottet inhämtat finns inga formella hinder för att lärare som avlagt gymnastiklärarexamen meddelar undervisning i gymnastik på grundskolans lågstadium, om en sådan anordning skulle vara den mest lämpliga vid viss skola.

På mellanstadiet, där antalet lärarveckotimmar i varje årskurs över­stiger 30, finns däremot större praktisk möjlighet till flerlärarsystem. Genom riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967:4, SU 1967:51, rskr 1967: 143) anordnas också sådan utbildning av lärare på mellanstadiet, enligt vilken den blivande mellanstadieläraren får välja mellan antingen grundkurs eller orienteringskurs i gymnastik. Endast i det förstnämnda fallet är den som avlagt examen på lärarhögskolas mellanstadielärar­linje kompetent att undervisa i ämnet gymnastik. Har mellanstadie­lärare blott genomgått orienteringskurs i ämnet gymnastik förutsätts annan kompetent lärare meddela undervisning i gymnastik i vederbö­rande klass, t. ex. lärare som avlagt gymnastiklärarexamen vid gym­nastik- och idrottshögskola.

Utskottet, som utgår från att den lokala skolledningen löser frågan om gymnastikundervisningens anordnande på bästa möjliga sätt med hänsyn till bl. a. tillgången till lärarpersonal i kommunen, avstyrker bi­fall till motionen 1973: 1307.

Frågor som avser gymnasieskolan

Enligt motionen 1973: 39 bildas genom timplansbestämmelserna för de tre- och fyraåriga linjerna ofta av schematekniska skäl mycket hete­rogena undervisningsgrupper för språken, vilket minskar möjlighe­terna till ett meningsfullt arbete. Ett större utrymme för språk på de naturvetenskapliga och tekniska linjerna framför motionärerna som ett angeläget önskemål. Alla tre- och fyraåriga studievägar föresläs inrym­ma studier av minst två språk under om möjligt tre år.

Skolöverstyrelsen har den 15 mars 1973, alltså sedan motionen väck­tes, kompletterat läroplanen för gymnasieskolan med planeringssupple­ment i engelska, tyska, romanska språk och ryska. De innehåller meto­diska förslag, ofta alternativa, och är inte bindande. De ger uttryckligen utrymme för grammatisk analys och översättning som metodiska grepp för att effektivera inlärningen men behåller läroplanens grundsyn att eleverna, om de skall nå språkhg färdighet, måste ges rika tillfällen att verkligen använda det främmande språket.

För att effektivera färdighetsträningen i språk prövas vid ett antal skolenheter en flexibel elevgruppering inom ramen för en hel årskurs.



UbU 1973: 47                                                          12

Eleverna har härvid möjlighet att byta grupp och med hjälp av skiftande grupperingar kan sådana arbetsformer användas som passar den enskil­de eleven. Enligt vad utskottet erfarit från skolöverstyrelsen är erfaren­heterna av denna typ av lärarlagarbete goda. En på så sätt elevanpassad metodik kan möjliggöra en förbättrad språkundervisning.   -

Obligatorisk trespråkighet med treårig studiegång i två moderna språk och minst tvåårig studiegång i ytterligare ett modernt språk föreligger enligt vad som redovisats i det föregående på fyra studievägar, nämligen humanistisk linje, halvklassisk variant av denna linje, samhällsveten­skaplig linje och ekonomisk-språklig gren av ekonomisk linje. På övriga grenar av den ekonomiska linjen kan elev som inom det obligatoriska språkprogrammet önskar maximal undervisning i nybörjarspråk läsa C-språk under tre år samt B-språk (fortsättningsspråk efter treårig stu­diegång i grundskolan) under två år och engelska (efter sjuårig studie­gång i grundskolan) under två år. När det gäller andra tre- och fyra­åriga studievägar i gymnasieskolan sker ett successivt bortval av kurser i moderna språk. Detta förhållande har uppmärksammats av skolöver­styrelsen, som enligt uppgift överväger frågan om det obligatoriska språkprogrammets omfattning på olika studievägar i gymnasieskolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att det ifrågavaran­de yrkandet i motionen 1973: 39 inte föranleder någon riksdagens åt­gärd.

I motionen 1973: 728 hemställs om anvisningar till elementär under­visning i  familjerätt  i gymnasieskolan.

Under föregående års riksdag behandlade utskottet i sitt betänkande 1972: 45 frågan om elementär undervisning i familjerätt i grundskolan och framhöll därvid att detta undervisningsbehov kunde tillgodoses ge­nom ett särskilt arbetsområde Att vara två. På det gymnasiala stadiet finns hnjer vilkas timplan inte rymmer vare sig samhällskunskap, social­kunskap eller rättskunskap. S. k. timme till förfogande finns däremot på alla linjer i gymnasieskolan och skall enligt läroplanen användas för bl. a. skolans sexualundervisning. Skolöverstyrelsen avser att inom den närmaste tiden se över anvisningarna för denna undervisning. Enligt vad utskottet inhämtat ligger det inom ramen för nämnda översyn att också överväga omfattningen av den familjerättsundervisning som skall ingå i gymnasieskolans sexualundervisning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 728.

Enligt motionen 1973: 1300 bör undervisningen i gymnastik på de yrkesinriktade linjerna anpassas till det arbete som eleven utbildar sig för. En praktisk ergonomiundervisning på gymnastik-timmarna i anslutning till respektive linjes behov efterlyses.

Praktisk ergonomi — arbetsställningar m. m. — ingår i arbetstekni-ken inom respektive yrkesämne på de yrkesinriktade linjerna. På dessa



UbU 1973:47                                                           13

linjer ingår i ämnet gymnastik också huvudmomentet arbetsteknik, vilket syftar till att ge eleverna kännedom om allmängiltiga arbetsfysio-logiska principer som kan tillämpas i arbetslivets rörelseteknik. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen krävs samverkan mellan lärarna i gym­nastik och lärarna i yrkesämnen för att de ergonomiska inslagen inom gymnastikämnet och yrkesämnet skall harmoniera och få avsedd ef­fekt. Överstyrelsen har därför för avsikt att utarbeta ett fortbildnings­material för berörda lärare. Då syftet med motionen 1973: 1300 synes vara tillgodosett föreslår utskottet att förevarande yrkande inte föran­leder någon riksdagens åtgärd.

På gymnasieskolans distributions- och kontorslinje bedrivs viss prak­tisk undervisning i form avs. k. inbyggd utbildning. I mo­tionen 1973: 1276 föreslås en förstärkning av resurserna för arbetet med samordningen av den teoretiska och praktiska utbildningen. Frågor om ekonomiska resurser till verksamheten i skolan och om dispositionen av dessa resurser behandlas av utredningen om skolan, staten och kom­munerna (SSK). Då förevarande yrkande inte kan ses isolerat från nyss­nämnda utredningsarbete avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 1276.

I motionen 1973: 723 föreslås att det inom gymnasieskolan inrättas yrkesinriktade linjer som omfattar enbart undervisning i arbetstek­nik och fackteori.

Utskottet erinrar om att den nya läroplanen för gymnasieskolan in­fördes så sent som den 1 juli 1971 och att de första eleverna från de yrkesinriktade linjerna nyligen lämnat gymnasieskolan. Mer omfattande erfarenheter av gymnasieskolans yrkesundervisning saknas således. Med hänvisning härtill och till vikten av att alla elever i gymnasieskolan får viss undervisning i allmänna ämnen avstyrker utskottet bifall till mo­tionen 1973: 723.

Enligt motionen 1973: 697 bör huvudman för gymnasieskolas vård-linje bemyndigas att inom läsårets ram fördela teori och praktik på ett från lokal synpunkt ändamålsenligt sätt. Då Kungl. Maj:t den 5 juni 1973 meddelat beslut om flexibel periodindelning på gymnasieskolans vårdlinje behöver motionen 1973: 697 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1279,

2.  att riksdagen avslår motionen 1973: 912,

3.  att riksdagen avslår motionen 1973: 715,

4.  att riksdagen avslår motionerna 1973: 922 och 1973: 1268,



UbU 1973: 47                                                                          14

5.  att riksdagen avslår motionen 1973: 721,

6.  att riksdagen avslår motionen 1973: 704,

7.  att riksdagen avslår motionen 1973: 718,

8.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1282,

9.  att riksdagen avslår motionen 1973: 705,

10.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1301,

11.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1272,

12.  att riksdagen avslår motionen 1973: 914,

13.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1299,

14.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1307,

15.  att riksdagen beträffande viss språkutbildning avslår motionen 1973: 39 i denna del,

16.  att riksdagen avslår motionen 1973: 728,

17.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1300,

18.  att riksdagen avslår motionen 1973: 1276,

19.  att riksdagen avslår motionen 1973: 723,

20.  att riksdagen avslår motionen 1973: 697.

Stockholm den 20 november 1973

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndt­son i Linköping (vpk). Stålhammar (fp), Nilsson i Norrköping (s) och Strindberg (m).

Reservation

beträffande behörighet att undervisa i gymnastik av herrar Nordstrandh (m) och Strindberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Ut­skottet, som» och slutar med »motionen 1973: 1307» bort ha följande lydelse:

I 15 kap. 17 § skolstadgan (1971:235) sägs att för tjänst som lärare för bl. a. klass på lågstadiet och klass på mellanstadiet gäller särskilda villkor för behörighet att undervisa i vissa ämnen enligt bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t. Således har Kungl. Maj:t utfärdat be­stämmelser om behörighet att undervisa i engelska på bl. a. grundsko­lans mellanstadium. Enligt utskottets uppfattning bör det finnas krav på vissa minimikunskaper även hos dem som undervisar i gymnastik på mellanstadiet för att undervisningen skall bli den avsedda och väcka elevernas intresse. Som en konsekvens av mellanstadielärarutbildning-



UbU 1973: 47                                                           15

ens utformning enligt bestämmelserna i 27 § stadgan (1968:318) för lärarhögskolorna med val mellan grundkurs och orienteringskurs i gymnastik bör Kungl. Maj:t utfärda bestämmelser om behörighet att undervisa i gymnastik på grundskolans mellanstadium. Vad utskottet anfört om behörighet att undervisa i gymnastik bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1307 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om behörighet att undervisa i gymnastik.

Särskilda yttranden

1. beträffande skolans sociala fostran av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c) och Johansson i Skärstad (c):

All grundläggande fostran sker i hemmet. Detta utesluter emellertid inte att skolan har en personlighetsutvecklande roll. Eleven tillbringar en förhållandevis stor del av sin uppväxttid i skolan.

Enligt läroplanen har skolan bl. a. följande mål för elevens personliga utveckling, nämligen att utveckla viljan till gott samarbete med andra, att grundlägga goda arbetsvanor, att lära de unga att hysa aktning för varje slag av väl utfört arbete, att skapa förståelse för de grupper som har särskilda problem i det svenska samhället, att vänja eleverna till hjälpsamhet, att göra de unga medvetna om innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet och hänsyn, att främja tolerans och respekt för andras uppfattningar och att väcka de ungas intresse inför livsåskådningsfrågor.

Huvudparten av dessa mål illustrerar innebörden av begreppet social fostran. Denna kan inte brytas loss vare sig från individuell eller från övrig etisk fostran. Skolans fostran kan ske direkt i form av undervis­ning eller indirekt genom det sätt varpå skolarbetet bedrivs och sam­varon inom skolan försiggår. Läroplanerna är emellertid inte så utfor­made att de hjälper skolan att nä de sociala målen. De övergripande målen finns t. ex. oftast angivna i separata avsnitt, varför ingen känner ett omedelbart ansvar för att förverkliga just dessa mål. En väg ur detta dilemma kan vara att på ett annat sätt än tidigare föra in de övergri­pande målen bland målen för varje enskilt ämne, så att sociala mål integreras med kunskapsmål. Under alla omständigheter bör läropla­nerna omarbetas, så att de i och för sig riktiga målen för individens personliga utveckling upplevs som realistiska och genomförbara av dem som arbetar inom skolan.

Lärarna bör vid fullgörandet av sina uppgifter som hänger samman med skolans övergripande mål få erforderligt stöd av skolans överord­nade myndigheter.



UbU 1973: 47                                                                          16

All utbildningspolitik syftar till dels individens självförverkligande — utveckling av individens anlag och möjligheter såväl intellektuellt som på känslo- och viljelivets område — dels en social fostran med tanke på det samhälle där kommande insatser skall göras. Mellan kunskaps­meddelande och social fostran finns ingen motsättning. Ökas skolans sociala fostran ökas skolans möjligheter att meddela kunskaper.

2. beträffande omfattningen av undervisningen i arbetsteknik och fack­teori på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer av herr Strindberg (m):

Utbildningsutskottet uttalade i sitt betänkande 1972: 45 beträffande grundskolan bl. a,: »EnHgt mål och riktlinjer för grundskolan måste den yttre organisationen och det inre arbetet för skolan formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter att finna studievägar och ar­betssätt, som främjar den personliga utvecklingen.» Med hänvisning till denna princip underströks från utskottets sida att skolöverstyrelsen, då kursplanernas anvisningar ses över, tillmäter de praktiska momenten i skolundervisningen ökad betydelse.

Samma huvudprincip som den ovan citerade gäller för gymnasie­skolan och finns intagen i Lgy 70 under rubriken »Eleven i centrum». I konsekvens med utskottets uttalande beträffande de praktiska momen­tens betydelse på grundskolenivå bör det därför finnas anledning att även se över gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. För många elever på dessa linjer innebär den relativt höga andelen teoretiska ämnen och den relativt låga andelen yrkesämnen att skolgången upplevs som dels mindre meningsfull, dels otillräckligt yrkesförberedande. Av varje yrkesinriktad linje i gymnasieskolan bör därför kunna anordnas en variant, som inne­bär att de allmänna ämnena ersätts av arbetsteknik och fackteori. En sådan variant svarar mot ett viktigt behov även för sådana elever som efter avslutad tvåårig teoretisk utbildning i gymnasieskolan önskar genomgå yrkesutbildning.



UbU 1973: 47                                                                         17

Bilaga

Sammanställning av vissa uttalanden i läroplan för grundskolan (Lgr 69), supplementet Musik, beträffande folkmusiken

1, Folkmusik inom momenten Sång och spel, Lyssnande och Samverkan

Sång och spel

Musikvalet för sång, spel och lyssnande är av stor betydelse för ele­vernas inställning till musikimdervisningen. Repertoaren bör därför vidgas åt alla håll. Sånger som har samband med den allmänna kultur-orienteringen ger god motivation liksom sådana visor, som kan sam­manställas till musikprogram kring ett bestämt tema. Därvid bör an­knytning även ske till andra ämnen i skolan. Visor av folkloristisk ka­raktär samt sånger ur den nutida repertoaren sjungs gärna av ton­åringar (s. 20).

Lyssnande

Under mellanstadiet bör eleverna få stifta bekantskap med de van­ligaste orkesterinstrumenten, vissa folkmusikinstrument, elektroniska tonredskap (elgitarr, elorgel etc) samt den elektroniska musikens Ijud-alstrare. Studiet av instrumenten bör så långt möjligt vara byggt på praktisk kontakt med dessa. Folkliga musikinstrument och äldre instru­menttyper genomgås i samband med studiet av musik från olika län­der och tider, gärna i samverkan med orienteringsämnena (s. 17).

Vid lyssnandet på musikstycken av skilda slag bör man tänka på att eleverna ännu på mellanstadiet sällan har uthållighet till mer än några minuters koncentrerat lyssnande varje gång. Repertoaren måste följ­aktligen företrädesvis bestå av korta stycken. Dessa bör hämtas frän alla arter av musik, nutida populär och seriös musik, folkmusik, musik från äldre tider, utomeuropeisk musik etc. (s. 17).

Bl. a. följande exempel på planering ges:

För samverkan med orienteringsämnena: Folklåtar för två fioler, Jojkning, Folkliga koralvarianter från Dalarna, Svenska folkvisor (Busk Margit Jonsson) och Alfvén: Vallflickans dans ur Bergakungen (s. 93).

Svensk folkmusik. Lyssna till grammofoninspelning av locklåtar och vallåtar, berätta om näverlur, kohorn, bockhorn, spilåpipa, allt i sam­verkan med orienteringsämnena. Gör ett grupparbete kring motivet »Musik på fäbodvall» (s. 98).

Svensk musik, folkmusik (låtar, spelmanslag, folkvisor i olika ver­sioner) (s. 100).

Samverkan

Musik från skilda länder och tidsepoker kan bidra till att öka för-



UbU 1973: 47                                                          18

ståelsen för andra folk och hjälpa eleverna att leva sig in i främmande miljöer och gångna tider. Folkvisor från Sverige och andra länder bör ingå som ett viktigt moment liksom lyssnande på folkmusik och folk­liga instrument (s. 18).

Musik- och gymnastikundervisningen har som gemensam strävan att befordra avspänning och balans. Musiken som ledande och stimuleran­de faktor inom den rytmiska gymnastiken bör därför beaktas. Folk­danser, främst svenska men gärna även danser från andra länder, samt stildanser ger vidgade möjligheter till samverkan mellan musik och rö­relse (s. 18).

2. Rådgivande visförteckning omfattande ca 140 sånger, bl. a. folkmusik Förteckningen upptar visor representerande olika stilar, ämnesområ­den cch tidsepoker. Sångerna har sammanförts under rubriker som anger väsentliga sådana områden. Under varje rubrik har grupperats en rad sånger, vilka skall betraktas som exempel på repertoar inom re­spektive rubrikområde. Det står lärarna fritt att efter elevernas förut­sättningar och intressen välja lämpliga visor bland de föreslagna eller sörja för att andra likartade visor ur de i förteckningen angivna äm­nesområdena tas upp och instuderas. Samråd om repertoar med fram­för allt de något äldre eleverna kan ge visurvalet den aktualitet som är nödvändig i den enskilda klassen men som inte kan rymmas i en allmän förteckning av detta slag. Repertoarkompletteringar kan vidare krävas med hänsyn till pågående arbete i andra ämnen, internationella händelser eller andra aktualiteter. Avsikten är att denna förteckning skall revideras relativt ofta, i genomsnitt vart tredje år.

Förteckningen har utarbetats för att betona vikten av att visreper­toaren blir allsidigt sammansatt. Alla de angivna områdena bör där­för utnyttjas. Tyngdpunkten i den föreslagna repertoaren ligger på redan etablerade visor. Men förteckningens syfte är inte enbart att föreslå sånger ur den traditionella repertoaren. Den vill också vara framåtpekande så långt detta är möjligt (s. 140 ff.).