2011/12:SkU1 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Skatteutskottets betänkande

2011/12:SkU1

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag för 2012 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (prop. 2011/12:1 utg.omr. 3).

Utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet redovisar sina förslag om högre anslag i var sitt särskilt yttrande.

Utskottet avstyrker vidare motioner som gäller Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter och Tullverkets resursanvändning och verksamhet. I denna del har utskottets ledamöter från S och SD lämnat reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

 

Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt regeringens förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna

2011/12:Sk342 av Lars Ohly m.fl. (V),

2011/12:Sk360 av Jennie Nilsson m.fl. (S),

2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 1 och

2011/12:Sk430 av David Lång m.fl. (SD).

2.

Skatteverkets verksamhet

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Sk376 av Penilla Gunther (KD).

3.

Tullverkets resursanvändning och verksamhet

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sk204 av Kent Ekeroth och Björn Söder (båda SD),

2011/12:Sk210 av Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP) yrkande 3,

2011/12:Sk251 av Kerstin Haglö m.fl. (S),

2011/12:Sk252 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Sk260 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M),

2011/12:Sk369 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) och

2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 29.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (SD)

4.

Kronofogdemyndighetens verksamhet

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Sk229 av Lars-Arne Staxäng (M).

Stockholm den 24 november 2011

På skatteutskottets vägnar

Ulf Berg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Berg (M), Jennie Nilsson (S)1, Fredrik Olovsson (S)2, Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S)3, Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S)4, Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S)5, Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD)6, Jacob Johnson (V)7, Johnny Munkhammar (M) och Peter Persson (S)8.

1

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

2

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

3

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

4

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

5

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

6

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

7

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

8

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet förslagen i proposition 2011/12:1 utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution samt de motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör anslagen till och verksamheten vid myndigheterna inom utgiftsområdet.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga 1. En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas anslagsförslag redovisas i bilaga 2.

Bakgrund

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar anslagen till myndigheterna Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att myndigheten har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss.

Under 2000-talet har Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket genomgått stora omorganisationer. Efter ett riksdagsbeslut hösten 2003 (bet. 2003/04:SkU2) avvecklades Riksskatteverket och de tio regionala myndigheterna; i stället inrättades den nuvarande myndigheten Skatteverket.

Våren 2006 beslutade riksdagen (bet. 2005/06:SkU35) om en ny organisation för kronofogdemyndigheterna, som innebar att de tio fristående myndigheterna slogs ihop till en rikstäckande kronofogdemyndighet. Kronofogdemyndigheten fick sedan en fristående ställning i förhållande till Skatteverket genom ett riksdagsbeslut våren 2007 (bet. 2006/07:SkU17). Samtidigt överfördes borgenärsuppgifter av offensiv natur från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Kronofogdemyndigheten blev helt fristående från Skatteverket den 1 januari 2008.

För Tullverket trädde en ny organisation i kraft den 1 juli 2004 i syfte att bättre utnyttja resurserna och förbättra den brottsbekämpande verksamheten.

Utskottets överväganden

Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för 2012 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår motionsförslagen om högre anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttrandena 1 (S), 2 (SD) och 3 (V).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2012 anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

 

1:1

Skatteverket

Ramanslag

6 792 911

1:2

Kronofogdemyndigheten

Ramanslag

1 758 441

1:3

Tullverket

Ramanslag

1 627 230

Summa

10 178 582

Regeringen framhåller att målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen.

En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. Det är därför viktigt att alla ärenden behandlas lika.

Myndigheterna ska bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. För en kostnadseffektiv hantering är en aspekt att se till att de regelverk och rutiner som de själva disponerar över är så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.

Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Arbetet mot grov organiserad brottslighet, där samtliga myndigheter inom utgiftsområdet deltar, är ett exempel på myndighetssamverkan.

Myndigheterna ska fortsätta arbetet med att höja effektiviteten i verksamheten och förbättra servicen till allmänheten och företagen. Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att klara framtidens krav. Att arbeta med standardisering och automatisering av arbetsflöden är av stor betydelse.

I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för en effektiv verksamhet. En förutsättning för att säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällets utveckling. Myndigheterna ska kunna uppfylla de krav som ställs.

För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet.

Den ekonomiska integrationen i Europa tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av it, informationsutbyte och utbildningsinsatser.

Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift när det gäller att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen.

Vad gäller det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen anser regeringen det vara av största vikt att myndigheterna uppträder samlat och vid behov gemensamt utvecklar och tillhandahåller tjänster som förenklar för medborgare, företag och aktörer inom den offentliga sektorn.

När det gäller Skatteverket framhåller regeringen att en väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas.

För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten.

På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår.

Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen göras tidigt och följas upp genom återkommande kontroller.

De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet.

I budgetpropositionen lägger regeringen ett flertal förslag på skatteområdet som i flera fall påverkar Skatteverkets verksamhet. Mot denna bakgrund gör regeringen en samlad bedömning av Skatteverkets anslagsbehov. Anslaget ökas med 20 000 000 kr engångsvis under 2012 och med 10 000 000 kr varaktigt fr.o.m. 2013 för arbetet med skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Anslaget minskas engångsvis med 2 000 000 kr under 2012. Medlen förs till anslaget 1:10 Bidragsfastigheter utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag.

Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.

En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten på ett bättre sätt samverkar på alla nivåer så att högre effektivitet och kvalitet säkerställs. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning.

De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet som når uppsatta mål.

Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer ska fortgå. Ett tydligt fokus på utveckling av arbetsmetoder inom områdena riskanalys, underrättelse och kontroll är nödvändigt.

Tullverkets anslag ökas med 5 000 000 kr under perioden 2012–2014 för arbetet mot grov organiserad brottslighet.

Regeringen anför att Kronofogdemyndigheten på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt ska verkställa och driva in skulder. Arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoder måste fortsätta, likaså arbetet med förslag till förenklingar av regler.

Kronofogdemyndigheten har en betydande funktion i arbetet med att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Att myndigheten arbetar för att underlätta för medborgare och företagare att göra rätt för sig är viktigt.

Kronofogdemyndigheten har föreslagit att lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift ändras på det sättet att dröjsmålsavgift inte längre ska beräknas på en fordran efter det att den har överlämnats för indrivning. I stället ska ränta beräknas på samma sätt som i fråga om fordringar avseende underhållsstöd. Syftet med förslaget är främst att komma ifrån den mycket stora belastning på gäldenärens ekonomi som dröjsmålsavgiften kan innebära vid långa betalningsdröjsmål. De budgetmässiga konsekvenserna av förslaget bedöms vara försumbara. Förslaget behandlas i prop. 2011/12:1 finansplan m.m. avsnitt 6.20.

Anslaget ökas varaktigt med 6 500 000 kr från 2012 för arbetet mot grov organiserad brottslighet.

Kronofogdemyndigheten har sedan 2008 haft i uppdrag att föra register över det antal barn som berörs av avhysning. Uppföljningen av detta register har visat att det finns behov av att utveckla statistiken i syfte att få en bättre uppfattning om hur många barn som drabbas av vräkning från sin ordinarie adress och som på grund av avhysning tvingas att flytta. För att myndigheten ska kunna utveckla statistiken tillförs anslaget engångsvis 500 000 kr 2012.

Motionerna

I motion Sk360 föreslår Jennie Nilsson m.fl. (S) att Skatteverkets anslag ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionen har den borgerliga regeringen tagit få egna initiativ kring det inhemska skattefusket och i princip endast förvaltat socialdemokratiska initiativ. Skatteverket har förlorat de extraresurser man hade fått för att bekämpa skattefusket samtidigt som verket under våren 2010 hade svåra ekonomiska problem. Motionärerna anser att Skatteverket nu måste förstärkas och att kraftfulla åtgärder bör vidtas mot dem som undanhåller inkomster från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag och privatpersoner följer. Under åren 2012–2015 bör Skatteverket tillföras ökade resurser med totalt 200 miljoner kronor för att bekämpa skattefusk.

I motion Sk430 föreslår David Lång m.fl. (SD) att Skatteverket tillförs ytterligare 87 miljoner kronor och Tullverket ytterligare 19 miljoner kronor i förhållande till budgetpropositionen med fokus på bekämpning av skattebortfall och ökade kontroller vid gränserna.

I motion Sk342 föreslår Lars Ohly m.fl. (V) att Skatteverket tillförs ytterligare 100 miljoner kronor och Kronofogdemyndigheten ytterligare 30 miljoner kronor i förhållande till budgetpropositionen. Skatteverket behöver enligt motionärerna ökade resurser för sitt arbete med att minska skattefelet. Vänsterpartiet redovisar en rad förslag på området i motion 2011/12:Sk399.

Kronofogdemyndigheten behöver enligt motionärerna ökade resurser för arbetet med att förebygga och motverka överskuldsättning och för att permanenta verksamheten med jourtelefon så att andra myndigheter kan nå kronofogden utanför kontorstid. Ett annat område som enligt motionen behöver stärkas är Kronofogdemyndighetens samverkan med Åklagarmyndigheten i samband med kvarstader.

I motion Sk399 yrkande 1 föreslår Jacob Johnson m.fl. (V) en rad åtgärder som är viktiga för att bekämpa skattefusk och som ger Skatteverket möjligheter att närma sig målet att halvera skattefelet till 2014.

Utskottets ställningstagande

Motionärernas förslag om högre anslag till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten förutsätter att riksdagens beslut om utgiftsramar för 2012 lämnar utrymme för dessa förslag. Riksdagen planerar att fatta beslut om utgiftsramar för 2012 den 23 november 2011 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1).

Utskottet har i sitt yttrande till finansutskottet (yttr. 2011/12:SkU2y) över regeringens förslag till ram för utgiftsområde 3 avvisat motionsförslag från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om en högre utgiftsram och berörde i det sammanhanget de förslag om högre anslag till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten som låg till grund för förslagen om en högre ram.

I yttrandet avvisade utskottet förslagen om högre anslag till myndigheterna inom utgiftsområdet med hänvisning till att arbetet mot skattefusk, svartarbete och grov brottslighet utgör ett centralt inslag i myndigheternas arbete med att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.

Utskottet pekar i sitt yttrande också på att utskottet under våren 2011 behandlat motionsförslag om inriktningen av arbetet med skattefusk, svartarbete och ekobrott och i det ärendet (bet. 2010/11:SkU27) konstaterat att det pågår ett aktivt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Utskottet redovisade i sammanhanget en del åtgärder som vidtagits och som planeras.

Sammanfattningsvis anser utskottet i yttrandet till finansutskottet att utgiftsramen för utgiftsområde 3 är väl avvägd och att utskottet inte har något att invända mot de överväganden som ligger till grund för förslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag under utgiftsområdet och avstyrker motionerna Sk360 (S), Sk430 (SD), Sk342 (V) och Sk399 yrkande 1 (V).

Skatteverkets verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om kvalitetskontroller av uppgifterna i folkbokföringsregistret.

Motionen

I motion Sk376 begär Penilla Gunther (KD) ett tillkännagivande om att Skatteverket enligt regleringsbrevet är ansvarigt för kvaliteten i folkbokföringsregistret och att det är angeläget att Skatteverket fullgör detta uppdrag. Trots att det är 20 år sedan Skatteverket tog över arbetet från Svenska kyrkan finns fortfarande ingen löpande uppföljning som rör uppgifternas kvalitet. Enligt motionen är det ett problem för släktforskare att uppgifterna i folkbokföringen inte alltid stämmer.

Utskottets ställningstagande

Enligt regleringsbrevet 2011 för Skatteverket avsnitt 1.1.1.3 Folkbokföring är målet att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. I återrapporteringen till regeringen ska verket beskriva de åtgärder som vidtagits för att nå detta mål samt göra en bedömning av i vilken utsträckning uppgifterna i registret utgör ett korrekt underlag för olika samhällsfunktioners beslut och åtgärder.

I budgetpropositionen anför regeringen under utgiftsområde 3 att många medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen och att kvaliteten i folkbokföringsregistret därför måste vara hög. Utskottet kan inte annat än instämma i detta och utgår från att regeringen noga följer frågan.

Utskottet anser inte att något tillkännagivande från riksdagen behövs och avstyrker därmed motion Sk376.

Tullverkets resursanvändning och verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om Tullverkets befogenheter när det gäller identitetskontroll, stöldgods och skatteupplag. Riksdagen avslår också motionsförslagen om tullens resurser i samband med illegal alkoholförsäljning, om tullens prioritering av kontroll av illegala vapen och om att tullen ska använda resurser till en permanent skanningsstation vid Öresundsbron.

Jämför reservationerna 1 (S) och 2 (SD).

Motionerna

I motion Sk251 föreslår Kerstin Haglö m.fl. (S) att reglerna för identitetskontroll ses över. Vid införsel av cigaretter och sprit får Tullverket göra ålderskontroller. Enligt lagstiftningen kan Tullverket begära att få se vissa handlingar, dock inte enbart ID-handling. Det senare innebär, enligt motionären, svårigheter att på ett smidigt sätt hitta rätt objekt i flödena och försvårar därmed indirekt en förbättrad underrättelseverksamhet.

I motion Sk252 yrkandena 1 och 2 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S) påtalas ett behov av att ge tullen befogenheter att leta efter stöldgods och misstänkta olagliga kontanter i samband med gränspassage samt att inom EU verka för sådana befogenheter. Enligt motionen är endast ett begränsat antal varor anmälningspliktiga vid gränspassage till och från Sverige, och genom att ge tullen befogenhet att leta efter stöldgods skulle avsättningen av godset försvåras.

Enligt motionen borde en anmälningsplikt gälla om man för kontanter inom EU på samma sätt som vid utförsel av kontanter till tredjeland. I det senare fallet gäller en anmälningsplikt då man för ut mer än 10 000 euro till tredjeland.

I motion Sk260 anför Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M) att Tullverket borde ges klara och tydliga direktiv i regleringsbrevet att arbetet med att förhindra införsel av illegala skjutvapen ska prioriteras.

I motion Sk369 anför Marietta de Pourbaix-Lundin (M) att Skatteverket i dag har befogenhet att genomföra kontroller av skatteupplag men att det endast sker i form av ”papperskontroller”. Motionären anser att det är mycket som talar för att illegal handel med tobaksprodukter främst sker genom skatteupplag och att man bör överväga om inte Tullverket bör ges befogenheter att göra fysiska kontroller i skatteupplag.

I motion Sk210 yrkande 3 påtalar Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP) att den i praktiken fria införseln av alkohol har inneburit att personer satsat på illegal alkoholförsäljning till framför allt ungdomar. Motionärerna betonar vikten av att tullen och polisen har tillräckliga resurser för att stoppa den illegala försäljningen.

I motionerna Ju411 yrkande 29 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) och Sk204 av Kent Ekeroth och Björn Söder (båda SD) föreslås att det införs en permanent skanningsstation vid Öresundsbron som ett verktyg i tullens arbete mot smugglingen av varor, narkotika och människor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att målet för utgiftsområdet uppnås genom att eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag. Brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, och medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet.

Tullverket har under året inriktat verksamheten på att begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Narkotikabekämpningen har högsta prioritet. Den nationella enheten ansvarar för riskanalys- och underrättelseverksamheten i Tullverket. Verksamheten inom Effektiv handel har ansvaret för kontrollen av att bestämmelser om in- och utförselrestriktioner följs i det deklarationspliktiga, legala varuflödet. Kontrollerna av in- och utförselrestriktioner inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet.

Det projekt- och underrättelsestyrda arbetet utgör grunden för Tullverkets bekämpning av den organiserade och storskaliga brottsligheten. Information hämtas från alla delar av den kontrollerande och brottsbekämpande verksamheten, bl.a. underrättelse, riskanalys och spaning. Samverkan med andra myndigheter, både nationellt och internationellt, är också en viktig framgångsfaktor.

Under 2010 har Tullverket identifierat 32 kriminella nätverk och slagit ut 19 nätverk. Tullverket har under 2010 aktivt deltagit i den nationella samverkan mot grov organiserad brottslighet på både strategisk och operativ nivå. Tullverket har deltagit i fem ärenden under 2010. Att komma åt det ekonomiska utbytet av brott är viktigt i den brottsbekämpande verksamheten. Tullverket har under 2010 medverkat i arbetet med att bygga upp en nationell funktion för brottsutbytesfrågor.

Huvuddelen av projektverksamheten har varit inriktad på smuggling av narkotika eftersom narkotikasmuggling har högsta prioritet för Tullverket. Både antalet beslag och beslagtagna mängder har ökat under året. Tullverket har haft en inriktning mot kontroller i post- och kurirflödet under 2010.

Beslagen av alkohol har ökat för spritdrycker under 2010 men minskat något för vin och öl jämfört med 2009. Antalet identifierade och utslagna kriminella nätverk avseende alkohol har ökat. Tullverket har här utvecklat arbetsmetoderna och bl.a. samverkat med polisen i olika kontrollåtgärder.

Tullverkets kunskap om de kriminella nätverk som ägnar sig åt cigarettsmuggling har blivit bättre. Flera projekt inriktade mot storskalig tobakssmuggling har genererat stora beslag.

Arbetet mot ekonomisk brottslighet bedrivs av Tullverket genom riktade kontroller mot misstänkta objekt och genom förebyggande insatser som information. Syftet är att skapa en preventiv effekt som fångar upp de företag som befinner sig i gränszonen till att begå ekonomisk brottslighet. Medarbetarnas kompetens när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet har höjts under året.

Tullverkets kontroller av in- och utförselrestriktionerna ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Under 2010 har kontrollerna riktats mot narkotika, dopning, alkohol, tobak, vapen, farligt avfall, ozonnedbrytande ämnen, artskydd och Cites, produkter med dubbla användningsområden, läkemedel inom ramen för EU:s prioriterade kontrollområden, livsmedel och kosttillskott.

Utskottet delar regeringens bedömning att Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.

Tullverket saknar befogenhet att i samband med varukontroll och vid en inre gräns begära att en resenär legitimerar sig. Tullens möjligheter att företa identitetskontroll förutsätter att det finns skäl att inleda förundersökning vid misstanke om smugglings- eller tullbrott. I motion Sk251 föreslås, såvitt utskottet kan utläsa, att reglerna om identitetskontroll utvidgas så att tullen i varukontrollen generellt kan göra identitetskontroller. Utskottet är med hänsyn till den fria rörligheten för varor inte berett att ställa sig bakom motionsförslaget. Utskottet erinrar dock om att Inregränslagsutredningen (Fi2004:09) föreslagit en viss utvidgning av tullens möjligheter att kontrollera identitet.

I motion Sk252 föreslås att tullen ska få befogenhet att leta efter stöldgods eller olagliga kontanter. Utskottet anser inte att det är en primär uppgift för tullen att leta efter stöldgods eller kontanter som varit föremål för brott. Det är en fråga för polisen att utreda brott i allmänhet, t.ex. när stöldgods påträffas eller kontanter som varit föremål för brott påträffas. Gränsöverskridande stöldbrottslighet av den typ motionärerna tar upp bör bekämpas genom en snabb och effektiv polisiär handläggning och genom samverkan mellan tullen och polisen.

Utskottet delar den syn på problemet med införsel av illegala skjutvapen som framförs i motion Sk260. Den organiserade brottslighetens befattning med illegala vapen måste bekämpas. Den 1 juli 2011 trädde de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda FN:s vapenprotokoll i kraft. Vapenprotokollet syftar till att stärka samarbetet mellan staterna för att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen och Tullverket ett gemensamt uppdrag att vidta en rad åtgärder i syfte att minska den illegala införseln av skjutvapen till Sverige. Därutöver pågår en översyn av bl.a. straffbestämmelserna i vapenlagen. Utskottet anser att frågan därmed är tydligt prioriterad.

Utskottet är inte berett att i enlighet med motion Sk369 föreslå att Tullverkets befogenheter ska utvidgas till att genomföra kontroller i skatteupplag. Det är Skatteverkets uppgift att besluta om skatterevision för att kontrollera skatteupplag enligt lagarna om tobaksskatt, alkoholskatt och energiskatt.

Utskottet har vid många tillfällen tagit upp problemet som aktualiseras i motion Sk210 med illegal försäljning av alkohol till ungdomar som köpts in utomlands. Utskottet har med tillfredsställelse noterat att det skett en nedgång av resandeinförseln av alkohol och tobak som helhet. Det finns dock anledning för Tullverket att fortsätta att prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. Brottsligheten ska bekämpas effektivt genom en samverkan mellan myndigheterna, främst Tullverket och polisen.

I två motioner, Ju411 och Sk204, förordas att tullen ska stationera en permanent skanningsstation vid Öresundsbron i syfte att förhindra smuggling av varor och människor. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om hur tullen ska använda anslagna medel för att lösa sina uppgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna i dessa delar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om Kronofogdemyndighetens effektivisering i samband med betalningsförelägganden.

Motionen

I motion Sk229 begär Lars-Arne Staxäng (M) ett tillkännagivande om behovet av att effektivisera Kronofogdemyndigheten mot bakgrund av att myndigheten enligt lag är tvungen att ta emot alla betalningsanmaningar som skickas in. Enligt motionen fick 1,2 miljoner svenskar under 2010 ett betalningsföreläggande av kronofogden. De små skulderna ökar kraftigt och många riskerar betalningsanmärkningar för relativt små skulder.

Processen för indrivning av små och stora skulder har förändrats under en följd av år. Det finns t.ex. inkassoföretag som sköter ett företags hela fakturering. Dessa inkassoföretag har ett vinstintresse av att så många ärenden som möjligt når kronofogden. Detta skapar en obalans på marknaden, och frågan är hur många av dessa ärenden som egentligen ska behandlas av Kronofogdemyndigheten.

Enligt motionen återkallas omkring 400 000 ärenden per år. Det betyder inte att ärendena automatiskt raderas i myndighetens databaser. Att begära rättelse är en mödosam och tidskrävande process. Systemet medför att oseriösa företag och inkassoföretag använder kronofogden för att skrämma till betalning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att driva in fordringar inte bör begränsas. Utskottet anser att systemet med kreditupplysningar är rimligt med hänsyn till den stora vikt kreditgivningen har inom näringslivet. Kreditupplysningar som avser företag bör vara så uttömmande som möjligt för att man därmed ska kunna undvika kreditförluster. Om t.ex. användningen av ansökningsuppgifter i kreditupplysningar förbjöds skulle kreditgivare i många fall inte få någon kunskap om att ett företag är en dålig betalare. Det kan medföra ökade kreditförluster för seriösa näringsidkare och skada kreditgivningen i stort.

Utskottet anser samtidigt att oseriös inkassoverksamhet ska motverkas genom tillsynsåtgärder. Inkassolagen reglerar hur inkassoverksamhet får bedrivas. Lagen syftar till att undanröja risken för att en gäldenär utsätts för otillbörliga inkassoåtgärder eller i övrigt tillfogas onödig skada eller olägenhet. Inkassoverksamhet får bara bedrivas med tillstånd av Datainspektionen, som också utövar tillsyn över inkassobolagen. Genom en lagändring 1999 skärptes tillståndskraven i syfte att motverka oseriös inkassoverksamhet med koppling till organiserad brottslighet.

Utskottet vill slutligen erinra om att möjligheten till rättelse av uppgifter på senare år utökats både hos kreditupplysningsföretag och hos Konofogdemyndighen. Ett kreditupplysningsföretag är skyldigt att vidta rättelse bl.a. om en uppgift visar sig vara oriktig eller missvisande. Har uppgiften tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut ska rättelsen skickas till var och en som under det senaste året fått del av uppgiften.

Kronofogden kan blockera eller utplåna uppgifter i sina register som är missvisande i fråga om den registrerades vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. Det leder till att uppgiften inte heller syns i kreditupplysningssammanhang.

Utskottet anser sammanfattningsvis inte att det finns anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker den aktuella motionen i denna del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Tullverkets resursanvändning och verksamhet, punkt 3 (S)

 

av Jennie Nilsson (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S) och Peter Persson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2011/12:Sk252 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2011/12:Sk204 av Kent Ekeroth och Björn Söder (båda SD),

2011/12:Sk210 av Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP) yrkande 3,

2011/12:Sk251 av Kerstin Haglö m.fl. (S),

2011/12:Sk260 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M),

2011/12:Sk369 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) och

2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 29.

Ställningstagande

Tullverket får inte leta efter stöldgods i varuflödet trots att det sannolikt förekommer att stulna varor förs ut ur eller in i landet. Vi vill att Tullverket ska få befogenhet att genomföra sådana kontroller eftersom det skulle försvåra avsättningen av stöldgods och sannolikt innebära att fler mängdbrott i landet klaras upp. Lagstiftningen bör ändras men vi vill se över hur förslaget ska genomföras. Eventuellt skulle tullens befogenheter att inleda förundersökning vid tull- eller smugglingsbrott kunna utökas till att också gälla vid misstanke om brott av viss svårighetsgrad som hör under allmänt åtal, t.ex. stöld eller häleri.

Tullen kan inte heller ingripa när man i samband med andra kontroller upptäcker att kontanter som kan misstänkas härröra från svart verksamhet, rån eller skattebrott förs mellan EU-stater. Sedan några år råder anmälningsplikt vid utförsel från EU av större belopp än 10 000 euro. Det är svårt att förstå varför någon i dagens elektroniska värld ska behöva föra med sig så mycket kontanter. Vi anser därför att samma anmälningsplikt för utförsel av kontanter borde gälla även inom EU.

Om EU:s lagstiftning, t.ex. om fri rörlighet, skulle hindra att förslagen genomförs bör regeringen snarast agera för att ändra EU-lagstiftningen. Den fria rörligheten bör inte få skydda gränsöverskridande brottslig verksamhet.

Vad som anförts ovan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.

Tullverkets resursanvändning och verksamhet, punkt 3 (SD)

 

av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Sk204 av Kent Ekeroth och Björn Söder (båda SD) och

2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 29 och

avslår motionerna

2011/12:Sk210 av Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP) yrkande 3,

2011/12:Sk251 av Kerstin Haglö m.fl. (S),

2011/12:Sk252 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Sk260 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M) och

2011/12:Sk369 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M).

Ställningstagande

Den ökade globaliseringen innebär även en ökad rörlighet av kriminella nätverk. Lägg därtill det faktum att Sveriges gränser i och med tillträdet till EU är närmast oskyddade. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter, och passkontroller är numera förbjudna inom Schengensamarbetet. I detta klimat frodas trafficking, människosmuggling, narkotika- och vapensmuggling samt kriminella individer. Det är viktigt att tullen får de verktyg den behöver för att kunna möta detta tryck. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av dess arbete är det vår ambition att på sikt återvinna vår nationella suveränitet på detta område. På kortare sikt vill vi se en möjlighet för Sverige att införa temporära gränskontroller när det behövs.

Vi vill ge tullen resurser att köpa in bl.a. fler skanningsstationer. Sådan utrustning är ett viktigt verktyg för att snabbt och effektivt kunna undersöka lastbilar och privatbilar med hjälp av avancerad röntgenteknik i jakten på smuggelvaror, narkotikasmuggling och människosmuggling. En skanner sparar mycket tid och är ett allt viktigare redskap för tullen.

Tullen har ingen stationär skanner utan bara två mobila utrustningar som kan sättas in i hamnar, vid broar och andra vältrafikerade genomfartsleder vid den svenska gränsen. De två mobila skannrarna köptes in 2004 och behöver i framtiden uppgraderas. En stationär skanner fungerar precis på samma sätt som en mobil skanner förutom att den inte går att transportera till annan ort. Priset är dock bara hälften av priset på en mobil skanner. Våra nordiska grannländer använder sig redan av sådana stationära utrustningar och det är enligt vår mening dags för Sverige att också införa detta system.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att tullen bör placera en permanent skanningsstation vid Öresundsbron.

Särskilda yttranden

1.

Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (S)

 

Jennie Nilsson (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S) och Peter Persson (S) anför:

Skatteverket är en viktig myndighet för att skapa ordning och reda och för att bekämpa den organiserade brottsligheten och den svarta ekonomin. Med ordning och reda menar vi att medborgarnas inkomster och förmögenheter ska registreras och beskattas på ett rättvist sätt liksom företagens intäkter och tillgångar. Det behövs också alltmer av europeiskt och internationellt samarbete för att bekämpa en internationaliserad brottslighet och skatteflykt till olika skatteparadis.

Skatteverket samverkar med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i ett hundratal lokala servicekontor. Skatteverket har omgestaltat sin lokala organisation utifrån att servicekontor skulle upprättas. Det är viktigt att de berörda myndigheterna får tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna behålla och fortsätta att utveckla servicekontoren.

Skatteverket har beräknat att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är resultatet av medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag. Fusket står för det största skattebortfallet. Även om Skatteverket uppskattar att beloppet sjunkit torde det ändå handla om betydande belopp. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden och också om att skapa rättvisa villkor för företag. Rättvisa konkurrensvillkor kräver kraftfulla åtgärder mot dem som undanhåller intäkter från beskattning eller som bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag följer.

Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet blir starkare. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk.

Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av s.k. skatteparadis. Verksamheten försvåras genom att ett stort antal informationsutbytesavtal slutits på senare år. USA:s, Storbritanniens och Tysklands agerande i frågan om anonyma bankkonton och gömda pengar har dock haft störst betydelse. Det finns en risk att världens fattiga stater blir de som får mest problem med skatteparadisen eftersom de har svårare att framtvinga informationsutbytesavtal. Sverige och andra rika länder har ett ansvar att se till att det blir ett fritt informationsutbyte mellan länderna som alla kan ha nytta av. Sverige bör på olika sätt agera inom EU, OECD och andra multinationella sammanslutningar för detta.

Ett flertal myndigheter samverkar i dag nationellt och i regionala underrättelsecentrum (RUC) för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Polisen leder spaning och gör gripanden. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten utreder och väcker åtal om brott. Skatteverket sköter den löpande skattekontrollen och gör grundjobbet i utredningarna om skattebrott. Kronofogdemyndigheten driver in skatteskulder. Även Tullverket och Försäkringskassan ingår i samarbetet.

Regeringen har genomfört lagstiftningsförändringar för revision och redovisning. Det är viktigt att dessa förändringar inte resulterar i en minskad insyn och kontroll av mindre företag. Stockholm är ett bra exempel på hur länsstyrelsen samarbetar med näringsliv och fackliga organisationer mot ekobrott, den s.k. Stockholmssoppan. Liknande samarbeten kunde komma till stånd i samtliga län.

Det är bra att Skatteverket satsar på bevakning av den offentliga upphandlingen. Prismässigt låga anbud som starkt avviker från vad som borde vara ett rimligt pris bör granskas extra så att svartarbete och skattefusk inte döljer sig under ytan.

I den socialdemokratiska regeringens sista statsbudget 2006 som utformades i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet drogs riktlinjer upp för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk. Skatteverket fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av kassaregister inleddes. En delegation mot felaktiga utbetalningar bildades. Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och frisörbranscherna och göra oannonserade kontroller. Den borgerliga regeringen har under förra valperioden tagit få egna initiativ kring det inhemska skattefusket. I princip har den förvaltat de socialdemokratiska initiativen. Skatteverket har dock förlorat sina extraresurser för att bekämpa skattefusk. Verket hade också våren 2010 svåra ekonomiska problem.

Skatteverket måste nu förstärkas, och vi vill att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller inkomster från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag och privatpersoner följer. Under åren 2012–2015 vill vi tillföra Skatteverket totalt 200 miljoner kronor för ökade resurser till att bekämpa skattefusk. För 2012 yrkar vi på 50 miljoner kronor i ökade resurser så att bl.a. de förslag vi föreslår i en annan kommittémotion kan genomföras.

Socialdemokraterna har alltså högre ambitioner än regeringen på utgiftsområde 3. Därmed väljer vi att inte delta i anslagsbeslutet och redovisar vilken inriktning vi vill att politiken inom utgiftsområdet ska ha i ett särskilt yttrande.

2.

Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD)

 

David Lång (SD) anför:

Sverigedemokraterna är ett värdekonservativt och socialt ansvarstagande parti. Partiets politik syftar primärt till att värna den svenska nationens frihet och självbestämmande, att skapa välstånd och trygghet för Sveriges medborgare och att bevara och stärka den gemensamma identitet som utgör grunden för landets inre solidaritet, stabilitet och fredliga utveckling. Vår politik präglas av grundtanken att ett rättvist skattesystem är en förutsättning för välfärdsstatens fortsatta existens.

Sverigedemokraterna anser att utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för budgetåret 2012 ska tillföras 106 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Vi höjer anslaget till Skatteverket med 87 miljoner kronor och anslaget till Tullverket med 19 miljoner kronor i enlighet med myndigheternas äskanden. Medelstillskottet ska användas för att bekämpa skattebortfall och för att öka kontrollerna vid de svenska gränserna. Vi ökar successivt anslagen med 350 miljoner kronor till 2015.

När riksdagen beslutar om en lägre ram för utgiftsområdet än Sverigedemokraterna föreslagit väljer jag att inte delta i det nu aktuella anslagsbeslutet och redovisar vårt förslag i ett särskilt yttrande.

3.

Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (V)

 

Jacob Johnson (V) anför:

Enligt Skatteverket uppgår det s.k. skattefelet till mer än 130 miljarder kronor. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Myndigheten har som målsättning att halvera felet till 2014. Även om Skatteverket enligt årsredovisningen för 2010 bedömer att skattefelet minskat något återstår mycket arbete. För att komma till rätta med problemet krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som ger myndigheter större befogenheter. Vänsterpartiet har en rad förslag på det här området som vi utvecklar mer i motion 2011/12:Sk399.

Vänsterpartiet anvisar 100 miljoner kronor mer än regeringen till Skatteverket för 2012 för att stärka arbetet mot skattefusk och svartarbete och öka möjligheten för Skatteverket att nå målet att halvera skattefelet. Därefter ökar vi anslaget med 100 miljoner kronor årligen t.o.m. 2014.

Vi tillför Kronofogdemyndigheten sammanlagt 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att förebygga och motverka överskuldsättning samt för arbetet mot grov organiserad brottslighet. I finanskrisens spår har arbetslösheten slagit mot ekonomiskt svaga grupper. Ungefär 400 000 människor är överskuldsatta enligt Kronofogdemyndigheten, vilket uppskattningsvis kostar samhället 30–50 miljarder kronor per år. Kronofogden har utarbetat ett fempunktsprogram för att kraftfullt förebygga och motverka överskuldsättning. Av Vänsterpartiets satsning går 25 miljoner kronor till det ändamålet.

Kronofogden har påbörjat en försöksverksamhet i form av en jourtelefon i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Med hjälp av jourtelefonen kan andra myndigheter nå kronofogden utanför kontorstid. Därigenom har avsevärda belopp kunnat utmätas från brottslig verksamhet. Extra medel behövs för att permanenta denna verksamhet.

Genom en systematisk genomgång av gäldenärer i kronofogdens register skulle ett stort antal gäldenärer med kopplingar till grov organiserad brottslighet kunna identifieras.

Ett annat område som behöver stärkas är samverkan med Åklagarmyndigheten i samband med kvarstader. Riksrevisionen har i en rapport pekat på den potential som finns att inom ramen för kvarstadshanteringen komma åt brottsvinsterna. Vänsterpartiet vill stödja detta viktiga arbete med 5 miljoner kronor per år.

Vi har sammanfattningsvis högre ambitioner än regeringen på utgiftsområde 3. Därmed väljer jag att inte delta i anslagsbeslutet och redovisar vilken inriktning Vänsterpartiet vill att politiken inom utgiftsområdet ska ha i ett särskilt yttrande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 utgiftsområde 3:

1.

Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

 

1:1

Skatteverket

Ramanslag

6 792 911

1:2

Kronofogdemyndigheten

Ramanslag

1 758 441

1:3

Tullverket

Ramanslag

1 627 230

Summa

10 178 582

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Sk204 av Kent Ekeroth och Björn Söder (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en permanent skanningsstation vid Öresundsbron.

2011/12:Sk210 av Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att tull och polis har tillräckliga resurser för att kunna stoppa den illegala försäljningen av alkohol.

2011/12:Sk229 av Lars-Arne Staxäng (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera Kronofogdemyndigheten.

2011/12:Sk251 av Kerstin Haglö m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för identitetskontroll.

2011/12:Sk252 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att ge Tullverket befogenheter att leta efter stöldgods och misstänkta olagliga kontanter i samband med gränspassage.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att inom EU verka för befogenheter att leta efter stöldgods och misstänkta olagliga kontanter i samband med gränspassage.

2011/12:Sk260 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrad kontroll hos Tullverket.

2011/12:Sk342 av Lars Ohly m.fl. (V):

Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslag under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt uppställning:

Anslag

Skatt, tull och exekution

Regeringens förslag (tkr)

Förändring (tkr)

1:1

Skatteverket

6 792 911

100 000

1:2

Kronofogdemyndigheten

1 758 441

30 000

 

Summa:

 

130 000

2011/12:Sk360 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag

Anslagsförändring

1:1 Skatteverket

6 792 911

+50

Summa för utgiftsområdet

10 178 582

+50

2011/12:Sk369 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenhet att göra fysiska kontroller i skatteupplag.

2011/12:Sk376 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en uppföljning av Skatteverkets uppdrag att granska kvaliteten på folkbokföringen.

2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till Skatteverket.

2011/12:Sk430 av David Lång m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 106 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 2012 eller således 10 285 000 000 kr.

Anslag

Anslagsförändring 

1:1

Skatteverket

+87

1:3

Tullverket

+19

 

Summa

+106

2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

29.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en permanent skanningsstation vid Öresundsbron.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens förslag

Förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

förslag

Avvikelse gentemot regeringen

S

MP

SD

V

1:1

Skatteverket

6 792 911

+50 000

 

+87 000

+100 000

1:2

Kronofogdemyndigheten

1 758 441

 

 

 

+30 000

1:3

Tullverket

1 627 230

 

 

+19 000

 

Summa för utgiftsområdet

10 178 582

+50 000

±0

+106 000

+130 000