Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2013-2015

Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU24

Ärendet är avslutat

Beslutat: 8 juni 2016

Beslut

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik (FiU24)

Under 2014 och 2015 förde Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik som saknar motstycke i modern svensk ekonomisk historia. Det konstaterar Finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Utskottet tycker dock att Riksbanken, med facit i hand, hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik också under 2013 och början av 2014. Det för att bättre kunnat uppnå Riksbankens inflationsmål på två procent och elda på den svenska ekonomin än mer. Utskottets utvärdering visar att inflationen varit långt under inflationsmålet under hela perioden.

Riksbanken överskattade i sina prognoser inflationstrycket i den svenska och internationella ekonomin och valde därför länge att hålla kvar reporäntan på en procent under större delen av 2013. Det var först mot slutet av 2013 när det blev tydligt att inflationen hade utvecklats betydligt svagare än vad man räknat med som Riksbanken åter började sänka reporäntan. Under 2014 och 2015 sänktes reporäntan i flera omgångar ner till historiskt låga -0,35 procent. Riksbanken köpte också statsobligationer för motsvarande 200 miljarder kronor för att ytterligare öka stabiliteten i ekonomin och minska riskerna för en förstärkning av kronan på den internationella valutamarknaden.

När det gäller ekonomins utveckling i stort har tillväxten varit snabbare i Sverige än i euroområdet. Under 2015 ökade Sveriges BNP hela 4,1 procent, vilket är en hög tillväxt både i historisk och internationell jämförelse. Under förra året började även arbetslösheten att sjunka, efter att tidigare ha legat runt 8 procent. Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna långsamt började stiga under 2015, bland annat till följd av den expansiva penningpolitiken.

För att få upp den mycket låga inflationen mot inflationsmålet har Riksbankens handlingsalternativ varit begränsade. Utskottet saknar dock en bred diskussion om de långsiktiga konsekvenserna och riskerna med att Riksbanken, och en stor del världens centralbanker, för tillfället för en penningpolitik som tidigare sällan skådats.

Riksdagen beslutade att godkänna det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2013-2015. 

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

1

Förslag

Ingen information att visa
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2016-05-19
Justering: 2016-05-26
Trycklov: 2016-05-31
Betänkande 2015/16:FiU24

Alla beredningar i utskottet

2016-05-19

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik (FiU24)

Under 2014 och 2015 förde Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik som saknar motstycke i modern svensk ekonomisk historia. Det konstaterar Finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Utskottet tycker dock att Riksbanken, med facit i hand, hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik också under 2013 och början av 2014. Det för att bättre kunnat uppnå Riksbankens inflationsmål på två procent och elda på den svenska ekonomin än mer. Utskottets utvärdering visar att inflationen varit långt under inflationsmålet under hela perioden.

Riksbanken överskattade i sina prognoser inflationstrycket i den svenska och internationella ekonomin och valde därför länge att hålla kvar reporäntan på en procent under större delen av 2013. Det var först mot slutet av 2013 när det blev tydligt att inflationen hade utvecklats betydligt svagare än vad man räknat med som Riksbanken åter började sänka reporäntan. Under 2014 och 2015 sänktes reporäntan i flera omgångar ner till historiskt låga -0,35 procent. Riksbanken köpte också statsobligationer för motsvarande 200 miljarder kronor för att ytterligare öka stabiliteten i ekonomin och minska riskerna för en förstärkning av kronan på den internationella valutamarknaden.

När det gäller ekonomins utveckling i stort har tillväxten varit snabbare i Sverige än i euroområdet. Under 2015 ökade Sveriges BNP hela 4,1 procent, vilket är en hög tillväxt både i historisk och internationell jämförelse. Under förra året började även arbetslösheten att sjunka, efter att tidigare ha legat runt 8 procent. Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna långsamt började stiga under 2015, bland annat till följd av den expansiva penningpolitiken.

För att få upp den mycket låga inflationen mot inflationsmålet har Riksbankens handlingsalternativ varit begränsade. Utskottet saknar dock en bred diskussion om de långsiktiga konsekvenserna och riskerna med att Riksbanken, och en stor del världens centralbanker, för tillfället för en penningpolitik som tidigare sällan skådats.

Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Bordläggning: 2016-06-07
Debatt i kammaren: 2016-06-08
4

Beslut

Beslut: 2016-06-08
1 förslagspunkt, 1 acklamation

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2013-2015

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2013-2015.