Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU25
Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.
Innehåll
1993/94 SkU25
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1993/94:234 om vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m. och de motioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet behandlar i sammanhanget de motioner rörande företagsbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden i år.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar och kompletteringar. Beträffande förslaget om att överföra miljöklassningen av den allmänna energiskatten till dieseloljeskatten föreslår utskottet att kompensationssystemet i samband med användning av dieseloljebeskattad oljeprodukt för arbetsfordon, uppvärmning av bostäder, m.m. förlängs till den 1 januari 1995 i avvaktan på resultatet av pågående utredning. Utskottet föreslår också att uttaget av dieseloljeskatt i miljöklass 1 höjs med 100 kr fr.o.m. den 1 juli 1994.
Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda yttranden av (s) och (nyd) samt en meningsyttring av (v).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:234 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,
2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag,
3. lag om beskattning av viss vidareutdelning,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen,
8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,
13. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet,
15. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
16. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.
Lagförslagen
Utskottet har tidigare i vår behandlat proposition 1993/94:152 om ändrad tidpunkt för att lämna självdeklaration m.m. Lagförslag 2 i den nämnda propositionen innehåller ett förslag till ändring i 10 § uppbördslagen (1953:272). Ändringen innebär att en föreskrift i den nämnda paragrafen om att preliminär skatt inte skall tas ut vid utskiftning slopas på grund av att nya regler innebär att utskiftning tas om hand inom reavinstsystemet. Utskottet har i betänkande 1993/94:SkU32 tillstyrkt ändringen, men har beslutat att den författningstekniska regleringen skall ske i förevarande betänkande för att samordning skall ske med det förslag till ändring i 10 § uppbördslagen som föreslås i proposition 1993/94:234 (lagförslag 6).
Med de redaktionella justeringar som föranleds av det ovan anförda får de vid proposition 1993/94:234 fogade lagförslagen följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Sk45 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löneunderlagsberäkning.
1993/94:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprepade ändringar av reglerna för företagsbeskattning,
2. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex. genom riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 21, avslår regeringens förslag till s.k. lönesummeregel,
3. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex. genom riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 21, avslår förslaget att räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med 2 procentenheter.
1993/94:Sk47 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att vinstutdelningsskatten begränsas till sådan utländsk utdelning som av bolaget uppburits från 1994 års ingång.
1993/94:Sk48 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att medel innestående på skogskonto skall få användas för avsättning till expansionsmedel och periodiseringsfonder samt utgöra underlag för räntefördelning.
1993/94:Sk49 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om återbetalning av dieseloljeskatt enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar anta de lagändringar som krävs för genomförande av detta beslut.
1993/94:Sk50 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av likvärdiga skattevillkor mellan fiskare i Danmark och Sverige.
1993/94:Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvaliteten på lagstiftningsarbetet på företagsbeskattningens område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av förslaget till regler för egenföretagare,
3. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier eller aktieliknande papper skall beskattas som kapitalinkomst med 30 % fr.o.m. den 1 juli 1994,
4. att riksdagen beslutar att vid beskattning av utdelning som lämnas under 1994 skall jämförelsebeloppet bestämmas som 120 % av den genomsnittliga utdelningen under de fem senaste åren,
5. att riksdagen avslår förslaget att införa en lönesummeregel vid bestämningen av kapitalbeskattat utrymme i fåmansföretag,
6. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995,
7. att riksdagen avslår förslaget om en utvidgning av kvittningsrätten till att omfatta generationsskiften,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljödifferentiering för oljor som används som bränsle för arbetsfordon m.m.
1993/94:Sk52 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en generös beskattning av fåmansföretag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkning av kapitalunderlag på bokföringsmässiga principer,
3. att riksdagen beslutar att reglerna för reavinstbeskattning vid försäljning av fåmansföretag utformas så att de överensstämmer med reglerna för publika företag.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Sk306 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en sådan lagändring att arbetsgivare inte skall beviljas avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer genom att bilda servicebolag.
1993/94:Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en regionalpolitisk utredning av frågan om möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier.
1993/94:Sk309 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att disponera tillgängliga medel på skogskonto fram till deklarationsdagen.
1993/94:Sk311 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brutet räkenskapsår.
1993/94:Sk312 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett nyföretagarkonto för ungdomar.
1993/94:Sk317 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra gällande skattelagstiftning så att direktavskrivning vid byggande av skogsbilvägar möjliggörs.
1993/94:Sk318 av Carl G Nilsson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om återinförande av s.k. fartygsfond utreds.
1993/94:Sk319 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om schablonavdrag för yrkesfiskare.
1993/94:Sk320 av Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsavdrag.
1993/94:Sk322 av Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsskadekonton.
1993/94:Sk324 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av förlust på värdepapper i samband med konkurs.
1993/94:Sk328 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lönebaserad reserveringsmöjlighet för mindre företag.
1993/94:Sk330 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om incitamentsstruktur för svenskt näringsliv.
1993/94:Sk336 av Kjell Ericsson och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den utreder konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Sk337 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för avdrag av kapitalkostnader i samband med infriande av borgensåtagande.
1993/94:Sk339 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för svenska fiskare i förhållande till konkurrentländernas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i utjämnande syfte liknande skogskontot.
1993/94:Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen avskaffar möjligheten att kvitta underskott i en förvärvskälla mot överskott i en annan från den 1 januari 1995.
1993/94:Sk344 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till avdrag för underskott i samband med fusion av kooperativa föreningar.
1993/94:Sk351 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skattereglerna för svenska yrkesfiskare.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enklare skatteregler för näringsverksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvittningsrätt,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i motionen anförts så att skattesatsen på reavinster från aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna sätts till 30 % från inkomståret 1995,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i motionen anförts så att skattesatsen på avkastning från kapitalförsäkringar och värdepappersfonder sätts till 30 % från inkomståret 1995,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att skattesatsen för pensionssparande sätts till 15 % från inkomståret 1995 enligt vad i motionen anförts,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till återinförande av det s.k. Annellavdraget enligt vad i motionen anförts,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. dubbelbeskattningen av aktier,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av den effektiva bolagsbeskattningen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avveckling av det s.k. SURV-systemet och periodiseringsfonderna,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda en vinstdelningsskatt,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning av företagsskatten till 30 % i enlighet med vad i motionen anförts,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktavskrivningar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för en parlamentarisk utredning om företagsbeskattningen.
1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
14. att riksdagen beslutar att skatten på realisationsvinster på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 april 1994,
15. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten skall vara 15 % för pensionssparande och 30 % för kapitalförsäkringar och värdepappersfonder fr.o.m. den 1 april 1994,
16. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier eller aktieliknande papper skall beskattas som kapitalinkomst fr.o.m. den 1 april 1994,
17. att riksdagen beslutar att de olika reduceringsreglerna vid beräkning av skattepliktig reavinst på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna skall avskaffas fr.o.m. den 1 april 1994,
20. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995,
21. att riksdagen beslutar att återförda SURV-medel skall beskattas i sin helhet fr.o.m. 1995 års taxering,
22. att riksdagen beslutar att aktiebolag har rätt till avdrag enligt tidigare regler för utdelning på nyemissioner som görs efter den 1 april 1994,
23. att riksdagen beslutar att bolagsskatten skall vara 30 % fr.o.m. den 1 januari 1995,
24. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och övrigt näringsliv under tiden 1 maj 1994 till 31 juni 1995 skattemässigt får utnyttja ett värdeminskningsavdrag som motsvarar 70 % av anskaffningskostnaden för inköp av maskiner och inventarier,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att skillnaderna i de skattemässiga förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressebevakning korrigeras.
1993/94:Sk356 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att schablonavdraget för yrkesfiskare med ökade levnadskostnader höjs till nivån för heldagstraktamente för löntagare.
1993/94:Sk359 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de förändringar som krävs i företagsbeskattningen.
1993/94:Sk360 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, vid nyinvestering i fiskefartyg inom tolv månader, reavinsten vid försäljningen av det gamla fiskefartyget bör kunna dras av mot kostnaden för nyinvesteringen.
1993/94:Sk638 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en konsekvensutredning om införande av arbetsgivaromsättningsskatt som ett alternativ till arbetsgivaravgift.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphovsmannakontot.
1993/94:Jo527 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till införande av direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.
1993/94:N30 av Harriet Colliander och Bengt Dalström (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av en ny associationsform i svensk bolagsstiftning -- en innovationsfond för kapitalplacerare,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa skattefrihet för royaltyintäkter under fem år,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av avdragsgilla patentkostnader även för enskilda uppfinnare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av tjänst eller kapital för satsning i innovationsobjekt.
1993/94:N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av en ny associationsform i svensk bolagsstiftning -- innovationsfond för kapitalplacerare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa skattefrihet för royaltyintäkter under fem år,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av avdragsgilla patentkostnader även för enskilda uppfinnare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av tjänst eller kapital för satsning i innovationsobjekt.
Utskottet
Inledning
Under hösten 1993 beslöt riksdagen om betydande ändringar i beskattningen av företagen och deras ägare (prop. 1993/94:50, SkU15 och 16, rskr. 108 och 110, SFS 1993:1541 m.fl.). Lättnader infördes i den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster genom att beskattningen av mottagen utdelning på svenska aktier slopades och genom att endast hälften av en reavinst vid avyttring av svenska aktier skall beskattas. Samtidigt avskaffades bolagens möjlighet att göra s.k. Annellavdrag för utdelning på nyemitterat kapital. Bolagsskattesatsen sänktes till 28 % och systemet med skatteutjämningsreserv ersattes med en enklare reserveringsform, periodiseringsfond.
Riksdagens beslut i höstas omfattade även en omläggning av skattereglerna för fysisk persons näringsverksamhet. Syftet med denna reformering är att ge enskilda näringsidkare och handelsbolag skatteregler som är mer likvärdiga med de regler som gäller för enmansaktiebolagen.
Av den proposition som låg till grund för det nämnda riksdagsbeslutet framgick att utredningen fortsatte kring frågorna om lättnaderna i den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster och att ett kompletterande förslag skulle läggas fram senare. Regeringen överlämnade den 23 december 1993 en skrivelse till riksdagen med information om kommande förslag till ändringar i kapitalbeskattningen med verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 (skr. 1993/94:132). Skrivelsen omfattade förslag om ändringar i beskattningen av delägare i fåmansföretag och införande av en s.k. JIK-metod (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst) för beräkning av reavinst på onoterade aktier. Vidare framgick att förslag skulle läggas om en begränsning i skattefriheten för utdelningar som betalts med utdelningar från utländska bolag. En annan fråga rörde en övergångsbestämmelse för beskattningen av investmentföretag. I skrivelsen aviserades också en åtstramning av de skatteregler som skulle gälla för utdelningar under 1994. Avsikten med de i skrivelsen aviserade förslagen var att motverka oönskad skatteplanering och undanröja vissa incitament till ett i samhällsekonomiskt avseende irrationellt beteende.
I förevarande proposition 1993/94:234 om vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m. har regeringen lagt fram de förslag som skall komplettera det tidigare beslutet. En av de ändringar som aviserades i skrivelsen, införande av en s.k. JIK-metod, har dock inte fullföljts. Denna fråga skall utredas vidare. Propositionen innehåller även förslag om vissa ytterligare ändringar på inkomst- och företagsskatteområdet. Det finns också ett förslag om att slopa miljöklassindelningen av oljeprodukter som används för uppvärmning och att gå över till en miljödifferentiering i dieseloljeskatten.
Utskottet behandlar i det följande först de motionsyrkanden som tar upp den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen och lagstiftningsarbetet på detta område. Därefter behandlar utskottet förslagen i propositionen och de motionsyrkanden som gäller eller anknyter till dessa förslag. Slutligen behandlas ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner om olika detaljer i företagsbeskattningen.
Företagsbeskattningens allmänna inriktning
I motioner från Socialdemokraterna finns förslag som innebär att riksdagen skall ompröva beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Enligt motion Sk51 yrkande 3 av Lars Hedfors m.fl. (s) skall mottagen utdelning på aktier eller aktieliknande papper beskattas som kapitalinkomst med 30 % fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett yrkande om att återinföra utdelningsbeskattningen finns även i den under allmänna motionstiden i år väckta motionen Sk353 yrkande 16 av Lars Hedfors m.fl. (s). Motion Sk353 innehåller även förslag om att skatten på realisationsvinster på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna skall höjas till 30 % (yrkande 14) och att de olika reduceringsreglerna vid beräkning av skattepliktig reavinst på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna skall avskaffas (yrkande 17). Motionärerna föreslår att aktiebolagens rätt till Annellavdrag återinförs när kapitalbeskattningen återställs (yrkande 22). Vidare skall enligt motionens yrkande 23 bolagsskatten höjas till 30 % fr.o.m. den 1 januari 1995. Motionärerna yrkar även att beslutet i höstas om återföring av skatteutjämningsreserv ändras så att avsatta medel i sin helhet återförs till beskattning fr.o.m. 1995 års taxering (yrkande 21).
I motion Sk352 yrkande 8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att skatten på reavinster från aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna höjs till 30 % från inkomståret 1995. Enligt motionens yrkande 16 skall Annellavdraget återinföras och enligt yrkande 17 bör en eventuell ytterligare lättnad utöver Annellavdraget i dubbelbeskattningen av aktier ske på bolagssidan. Motionärerna vill enligt motionens yrkande 21 höja bolagsskatten till 30 %. I yrkande 19 föreslår de att avvecklingen av systemet med skatteutjämningsreserv skall ske genom att reserverade medel helt återförs till beskattning. Även systemet med periodiseringsfonder bör enligt motionen avvecklas på detta sätt. Yrkande 18 innehåller förslag om en höjning över tiden av den effektiva bolagsbeskattningen till vad som är normalt inom EU. Enligt yrkande 20 skall en vinstdelningsskatt utredas för uppbyggnad av s.k. framtidsfonder för fortbildning och kompetensutveckling i företagen. Vänsterpartiet vill enligt motionens yrkande 23 även få till stånd en ny parlamentarisk utredning om företagsbeskattningen.
Det beslut om en fortsatt reformering av företagsbeskattningen som riksdagen fattade under hösten 1993 är en viktig del av de ändringar på skatteområdet som genomförts under den innevarande valperioden. Ändringarna är ett led i arbetet med att vända den ekonomiska utvecklingen och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i takt med omvärldens. Som ett första steg i en omlagd skattepolitik efter regeringsskiftet i oktober 1991 beslutades under hösten 1991 vissa punktvisa förändringar i syfte att eliminera de skadeverkningar som vissa skatteregler gav upphov till för företagande och tillväxt. En av de första åtgärderna var att avskaffa förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag. Samtidigt genomfördes flera andra angelägna ändringar med inriktning på de mindre företagen (prop. 1991/92:60, SkU10).
I samband med det nämnda beslutet påbörjades den översyn av företagsbeskattningen som resulterade i den reformering av ägarbeskattningen och av fysiska personers näringsverksamhet som riksdagen beslutade om hösten 1993. Sammantaget innebär den fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen under valperioden betydande förbättringar som bidrar till att skapa gynnsamma förutsättningar för produktion och nyföretagande. Den tillväxtkraft som på detta sätt kan skapas i den svenska ekonomin är nödvändig för att skapa nya arbetstillfällen och sanera statsfinanserna.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i sina nyss redovisade motioner upprepat sina förslag från hösten 1993, då dessa partier avvisade regeringens förslag om lättnader i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Utskottet får med hänvisning till riksdagens ställningstagande hösten 1993 avstyrka motionerna Sk51 yrkande 3, Sk352 yrkandena 6, 8, 16--21 och 23 samt Sk353 yrkandena 14, 16, 17 och 21--23.
I motion Sk352 yrkande 9 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås även att avkastning från kapitalförsäkringar och värdepappersfonder från inkomståret 1995 skall beskattas med 30 % kapitalskatt. Enligt yrkande 11 skall avkastningsskatt för pensionssparande från inkomståret 1995 bestämmas till 15 %. Också i motion Sk353 yrkande 15 av Lars Hedfors m.fl. (s) föreslås 15 % avkastningsskatt på pensionssparande och 30 % på kapitalförsäkringar och värdepappersfonder. Utskottet avstyrker även dessa yrkanden.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i motionerna från den allmänna motionstiden också återkommit till sina olika förslag från hösten 1993 om att införa en möjlighet till direktavskrivningar för att locka till ökade investeringar. Enligt motion Sk352 yrkande 22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör det prövas om det är möjligt att införa direktavskrivningar som begränsas till hemmamarknaden eller för projekt av särskilt miljöintresse och som även omfattar bygginvesteringar. Motion Sk353 yrkande 24 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller förslag om att företag inom industrin och övrigt näringsliv under tiden den 1 maj 1994 till 30 juni 1995 skall få utnyttja ett skattemässigt värdeminskningsavdrag motsvararande 70 % av anskaffningsutgiften för inköp av maskiner och inventarier.
Dessa förslag prövades ingående vid den tidigare riksdagsbehandlingen. Finansutskottet invände bl.a. att staten för att få företagen att tidigarelägga sina investeringar först måste ge en skattekredit på 7--9 miljarder kronor för investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som därigenom skulle uppkomma ansåg finansutskottet som svårbedömt. Osäkerhet om det väntade utbytet av satsningen talade enligt finansutskottet för att andra vägar borde sökas för att stimulera tillväxten och få igång sysselsättningen. Den enligt finansutskottet avgörande invändningen mot förslaget, om än den mest svårbedömbara, var de reaktioner som kunde komma mot att budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet skulle öka kraftigt. Detta skulle enligt finansutskottet kunna leda till högre räntor vilket i sin tur skulle verka dämpande på efterfrågan och på investeringsaktiviteten. Skatteutskottet instämde i finansutskottets avstyrkande. Riksdagen avslog de nämnda motionsförslagen. Samtidigt beslutade riksdagen med anledning av ett förslag från Ny demokrati (motion 1993/94:Sk13 yrkande 3) om ett tillkännagivande till regeringen rörande ett system med s.k. nuvärdesavskrivning som ett permanent inslag i skattesystemet.
Utskottet anser att riksdagen bör stå fast vid det tidigare tillkännagivandet angående ett system med nuvärdesavskrivning. Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande avstyrker utskottet att direktavskrivning införs enligt någon av de modeller som föreslås i motionerna Sk352 yrkande 22 och Sk353 yrkande 24.
I motionerna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har även tagits upp frågor om lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet.
Lars Hedfors m.fl. (s) har i motion Sk51 hänvisat till vad Lagrådet har uttalat vid dess granskning av de i propositionen framlagda förslagen. I det uttalande motionärerna syftar på betonar Lagrådet vikten av förenklingar på det aktuella området. Vidare anför Lagrådet att det starkt måste ifrågasättas om regelsystemet som helhet efter de senaste reformerna är acceptabelt med hänsyn till det krav på enkelhet vid tillämpningen som måste vara uppfyllt för att systemet skall fungera i praktiken.
Enligt motionen bör riksdagen reagera kraftfullt mot bristerna i lagstiftningsarbetet på företagsbeskattningens område. Det är enligt motionen fråga om lagstiftning som skall ha rättsverkan från en passerad tidpunkt -- den 1 januari 1994 -- på ett område där kraven på stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet är särskilt stora. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen i frågan (yrkande 1).
Lars Bäckström m.fl. (v) anser i motion Sk46 att de ändringar som genomförts i företagsbeskattningen skapat osäkerhet om vad som skall gälla. I motionens yrkande 1 hemställs att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall uttala att det är otillfredsställande att under kort tid göra upprepade ändringar i företagsbeskattningen.
Enligt propositionen påbörjas nu ett arbete med den av Lagrådet efterlysta inriktningen mot ett enklare system. Det är enligt utskottets mening också viktigt att sträva efter att åstadkomma stabilitet i regelsystemet. Som framgått av vad utskottet har anfört tidigare ingår de åtgärder som vidtagits på företagsskatteområdet under den innevarande valperioden i en långsiktigt syftande strategi för att skapa tillväxtkraft i den svenska ekonomin genom att bl.a. utmönstra skadliga skatteregler. Den reformering av företagsbeskattningen som ägt rum sedan hösten 1991 skall kunna ligga fast under lång tid framöver.
I anslutning till riksdagens behandling av företagsbeskattningen i höstas uppkom en diskussion där beständigheten av den nya bolagsbeskattningen ifrågasattes. Diskussionen var en följd av olika synsätt i vissa frågor mellan den riksdagsmajoritet som stod bakom beslutet om en fortsatt reformering av bolagsbeskattningen och den socialdemokratiska oppositionen. Detta är beklagligt, inte minst därför att det i och för sig torde finnas en brett förankrad grundinställning om det angelägna i att åstadkomma en bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning som kan skapa investeringsvilja och därmed nya arbetstillfällen i Sverige.
I fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser fr.o.m. den 1 januari 1994 föreligger det enligt utskottets mening sådana särskilda skäl som enligt 2 kap. 10 § regeringsformen skall finnas för att en lagstiftning skall kunna ges retroaktiv effekt. Lagrådet har inte haft någon annan bedömning. Utskottet vill också framhålla att de förslag som regeringen har lagt fram som komplettering till beslutet hösten 1993 i väsentliga delar aviserades redan i den proposition som låg till grund för ändringarna (prop. 1993/94:50). Regeringen har efter ytterligare utredning senare i den skrivelse som lämnades till riksdagen den 23 december 1993 (skr. 1993/94:132) presenterat de kommande ändringsförslagen så ingående som möjligt.
Utskottet kan mot den angivna bakgrunden inte finna skäl för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande till regeringen rörande lagstiftningsarbetet på skatteområdet i enlighet med någon av motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk46 yrkande 1 och Sk51 yrkande 1. I sammanhanget föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till handlingarna i samband med behandlingen av detta ärende.
I de nämnda motionerna föreslås också en utvärdering av reglerna för egenföretagare. För detta talar enligt motion Sk51 att regeringens lagstiftningsarbete resulterat i en komplex och svårtillämpad lagstiftning. Regeringen bör enligt yrkande 2 i motionen följa och utvärdera effekterna av de nya skattereglerna för egenföretagare. Vänsterpartiet har tagit upp denna fråga i den under allmänna motionstiden väckta motionen Sk352 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Motionärerna efterlyser en utredning om enklare skatteregler för enskild näringsverksamhet.
Enligt utskottets mening bör tillämpningen av de nya reglerna för fysisk persons näringsverksamhet följas upp noga och utvärderas. Regeringen har också aviserat en uppföljning i proposition 1993/94:50 (s. 173). I sammanhanget vill utskottet erinra om att det pågår en systematisk översyn av inkomstskatteförfattningarna (dir. 1991:39). Utskottet anser därför att det inte finns anledning för riksdagen att göra ett uttalande i frågan. Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk51 yrkande 2 och Sk352 yrkande 6.
Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994
I propositionen föreslås att skattefriheten för mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag begränsas under hela år 1994 för fysiska personer och dödsbon. Begränsningsreglerna skall enligt propositionen tas in i en särskild lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering. Endast en för det utdelande företaget normal utdelning skall undantas från beskattning hos aktieägaren. Som normal utdelning skall anses 120 % av den högsta utdelning som företaget lämnat för något av de närmast föregående fem räkenskapsåren. Möjlighet skall enligt förslaget finnas att lämna utdelning med högre belopp om företaget för föregående år redovisade en vinstökning. Alternativa beräkningsregler föreslås för bl.a. utdelning på onoterade aktier. Utdelningsbegränsningarna skall enligt förslaget gälla även för utdelning på andelar i vissa ekonomiska föreningar. Riksskatteverket skall enligt förslaget genom dispens kunna medge att utdelning får lämnas skattefritt utöver vad som följer av de föreslagna bestämmelserna.
Enligt motion Sk51 yrkande 4 av Lars Hedfors m.fl. (s) har begränsningsreglerna fått en onödigt generös utformning. Motionärerna anser att utdelningsskattefriheten bör begränsas till högst 120 % av den genomsnittliga utdelningen under de fem senaste åren.
Syftet med begränsningen i skattefriheten för utdelningar under 1994 är att minska risken för företagsekonomiskt ej motiverade utdelningar och en omotiverad aktiespekulation mot bakgrund av den debatt som förekommit om beständigheten av det nya systemet för enkelbeskattning av utdelningar. Enligt utskottets mening är det inte möjligt att undvara den spärr mot utdelningar under 1994 som föreslagits i propositionen.
Det jämförelsebelopp som skall användas vid beräkning av vad som är normal utdelning för ett företag skall redan enligt skrivelsen till riksdagen utgå från 120 % av den högsta av utdelningarna under de fem åren före 1994. Utskottet anser inte att en annan lösning bör övervägas. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk51 yrkande 4.
Utskottet har under ärendets beredning uppmärksammats på att en oklarhet i den skrivelse som regeringen lämnade i december förra året kan ge upphov till problem för vissa företag. Beträffande möjligheten att beakta en vinstökning under år 1993 framgår av skrivelsen inte annat än att vinsten i företaget skall vara den bestämmande faktorn. Senare har framgått att för företag i koncerner är det koncernens nettovinst som skall ligga till grund för beräkningen.
För de allra flesta företag torde det nämnda förhållandet inte föranleda något problem. Emellertid kan det för börsnoterade företag, som har offentliggjort sina utdelningsförslag under första kvartalet i år på basis av då kända uppgifter om den aviserade lagstiftningen, uppkomma svårigheter med att ändra i de redan presenterade utdelningsförslagen. Det torde röra sig om ett mycket begränsat antal företag. Enligt utskottets mening bör den dispensmöjlighet som föreslås i propositionen kunna användas även i nu nämnda fall.
Beskattning av vissa utdelningsinkomster
Regeringens tidigare nämnda skrivelse till riksdagen (skr. 1993/94:132) omfattade även införande av regler om beskattning i samband med vidareutdelning av utdelningar från utländska bolag som det svenska mottagande företaget lämnar efter utgången av år 1993.
I propositionen föreslås nu en särskild lag om beskattning av viss vidareutdelning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige efter ikraftträdandet.
Vidareutdelning av utdelning på näringsbetingat innehav skall enligt förslaget inte beskattas om utdelningen härrör från utländsk juridisk person som är underkastad beskattning som är jämförlig med svensk bolagsbeskattning. För att underlätta tillämpningen föreslås en ändring i 7 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt som innebär att normalbeskattad verksamhet i något av de länder med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning skall anses underkastad en med svensk bolagsbeskattning jämförlig beskattning.
För att förhindra att lagen blir tillämplig på småbelopp föreslås två spärrar, en på bolagsnivå och en på aktieägarnivå. Om beloppet som vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela utdelning anses skatteplikt inte uppkomma. Skatteplikt uppkommer inte heller om det sammanlagda beloppet av vidareutdelning som en skattskyldig ett år erhållit understiger 500 kr.
Vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag skall inte beskattas. I stället skall dessa företag påföras en schablonintäkt på värdet av företagets innehav av utländska aktier och andelar.
I motion Sk47 yrkar Karin Falkmer (m) att undantaget från skattefriheten skall begränsas till utländska utdelningar som bolaget uppburit från 1994 års ingång. De utredningar som måste göras för att ta fram uppgifter om tidigare års utländska utdelningar och hur dessa använts föranleder enligt motionen administrativa problem för skattemyndigheter och bolag.
Utskottet anser att det finns anledning att modifiera förslaget för att undvika praktiska problem med gamla utdelningar. Systemet blir avsevärt lätthanterligare, framför allt för företag med ett stort antal aktieägare, om reglerna begränsas till utdelningar som tas emot i bolaget efter utgången av år 1993. Med anledning av yrkandet i motionen förordar utskottet den ändring i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om beskattning av viss vidareutdelning som framgår av utskottets hemställan rörande lagförslagen i det följande.
Ett förtydligande bör också införas i lagförslaget för att underlätta tillämpningen. I den föreslagna 1 § andra stycket anges att lämnad utdelning i första hand skall anses ha betalats med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i utländsk juridisk person och som inte har beskattats hos företaget. I lagtexten bör tilläggas att sådan utdelning i sin tur i första hand skall anses hänförlig till utdelning som vid vidareutdelning skall beskattas enligt 1--3 §§. Utskottets förslag till lagtext framgår av utskottets hemställan nedan.
Beskattning av delägare i fåmansföretag
I propositionen aviseras en generell översyn av fåmansföretagens beskattning. Denna översyn skall omfatta nivån på skatteuttaget för reavinster och samtliga detaljregler som finns i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Även de s.k. stoppreglerna skall ses över.
I avvaktan på ett resultat av den nämnda översynen föreslås i propositionen en ändrad utformning av alternativregeln för beräkning av vad som skall betraktas som kapitalavkastning i ett fåmansföretag. Vidare föreslås att det skall införas en möjlighet att beakta anställdas löner vid beräkning av sparad utdelning i fåmansföretag.
Ulf Björklund (kds) har i motion Sk52 tagit upp frågor som anknyter till det fortsatta arbetet med skattereglerna för fåmansföretagen. Enligt motionen bör det utredas ytterligare hur kapitalavkastningen lämpligen skall beräknas. Motionären anser att reavinstbeskattningen av fåmansföretagsaktier skall följa samma regler som för aktier i andra bolag och att etablering av fåmansföretag skall underlättas genom en generös beskattning i övrigt.
Utskottet anser att det är angeläget att stärka villkoren för de små och medelstora företagen. Ett led i detta arbete är att förbättra och förenkla de skatteregler som gäller för fåmansföretagen. En fråga som är mycket angelägen att lösa är hur inkomst vid avyttring av aktier i fåmansföretag skall fördelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Gällande regler innebär att 30 % av reavinsten tas upp som inkomst av kapital och 70 % i tjänst. Ett införande av den s.k. JIK-metoden skulle ha möjliggjort en fördelning med 50 % i vartdera inkomstslaget. Eftersom JIK-metoden inte kan införas enligt planerna kommer den nämnda kvoteringsregeln att finnas kvar under längre tid än vad som varit avsett. Utskottet utgår i från att den utredning som regeringen har aviserat kan arbeta snabbt för att få fram förslag till förbättringar i fråga om inkomstuppdelningen i fåmansföretag. Det är enligt utskottets mening också angeläget att översynen generellt kan utmynna i bättre villkor för beskattningen av fåmansföretag.
Utskottet anser att det intresse av en genomgång av skattereglerna som kommit till uttryck i Ulf Björklunds motion får anses vara tillgodosett genom den översyn som regeringen redan har aviserat och genom vad utskottet här anfört. Utskottet anser det inte vara nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen rörande frågor som ingår i utredningsarbetet och avstyrker därför motion Sk52.
Beträffande alternativregeln för beräkning av vad som skall betraktas som kapitalavkastning i ett fåmansföretag innebär propositionen att denna fr.o.m. 1995 års taxering skall baseras på värdet av beskattat eget kapital i bolaget vid utgången av beskattningsåret 1992. Den nuvarande kopplingen till aktiernas förmögenhetsvärde vid utgången av år 1990 slopas. Beräkningen av det beskattade egna kapitalet skall ske i huvudsak enligt de principer som tidigare har gällt för beräkning av kapitalunderlaget vid avsättning till skatteutjämningsreserv. De nya bestämmelserna skall enligt propositionen tas in i en särskild lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.
Mot bakgrund av den ändrade alternativregeln föreslås också en lättnad i reglerna för utdelningar under 1994. Den del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet som undantas från skatteplikt skall knytas till 1/5 av sparat utrymme och inte till 1/5 av den del av det sparade utrymmet som faktiskt delas ut. Denna begränsning skall enligt förslaget kombineras med de särskilda bestämmelser som gäller behandlingen av utdelning som lämnas under år 1994.
Utskottet har inte något att erinra mot de nämnda förslagen och tillstyrker dessa. Utskottet vill emellertid förorda ett par justeringar i de föreslagna nya bestämmelserna.
I den föreslagna 5 § lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag finns bestämmelser om värderingen av aktier och andelar i svenska dotterföretag. En särskild bestämmelse för värdering av andel i handelsbolag finns i 6 § 7. I förtydligande syfte bör i 5 § anges att värderingen avser aktier och andelar i svenska dotterföretag som inte utgör handelsbolag. Utskottets förslag till lagtext framgår av hemställan nedan.
De nya reglerna föranleder även ändringar i lagen om statlig inkomstskatt. De föreslagna övergångsbestämmelserna till denna ändring bör också justeras. Beräkning av kapitalunderlaget enligt den nya alternativregeln kan, som utskottet nämnde tidigare, ske första gången vid 1995 års taxering. För beräkning av sparat utrymme t.o.m. utgången av år 1993 skall emellertid äldre bestämmelser tillämpas, dvs. i fråga om alternativregeln gäller förmögenhetsvärdet. Någon valfrihet i detta hänseende föreligger inte vilket bör framgå av lagtexten. Punkt 4 i de föreslagna övergångsbestämmelserna bör därför utformas på det sätt som framgår av utskottets hemställan nedan.
Som utskottet nämnde föreslås i propositionen en lönesummeregel vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för att det skall vara möjligt att ta hänsyn till utbetalade löner till andra anställda än aktieägare. Ett krav är enligt förslaget att aktieägaren skall ha tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av lönen till den högst betalde anställde.
Enligt motion Sk46 yrkande 2 av Lars Bäckström m.fl. (v) bör förslaget om en lönesummeregel avslås om det inte kan finansieras inom den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom höjd bolagsskatt. Också i motion Sk51 yrkande 5 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att propositionen skall avslås i denna del. I motion Sk45 av Lars Biörck (m) yrkas att 150-procentsbegränsningen i lönesummeregeln skall tas bort eller ändras.
Utskottet ser lönesummeregeln som ett värdefullt komplement till nuvarande regler om beräkning av kapitalavkastning i fåmansföretag. Den nya regeln kommer sannolikt även att bidra till en ökad efterfrågan på arbetskraft från fåmansföretagens sida. Utskottet tillstyrker att en lönesummeregel införs och avstyrker därmed motionerna Sk46 yrkande 2 och Sk51 yrkande 5.
Med anledning av motion Sk45 vill utskottet framhålla att det begränsade statsfinansiella utrymmet har föranlett att 150-procentsregeln har fått den i propositionen föreslagna utformningen. Det får, som nämnts i propositionen, övervägas i den kommande översynen av beskattningen av fåmansföretag om det är möjligt eller lämpligt att sänka kravet på uttagen lön hos företagsledaren. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av dessa överväganden nu avvaktas. Utskottet tillstyrker följaktligen även den begränsning i lönesummeregeln som av statsfinansiella skäl föreslagits i propositionen och avstyrker motion Sk45.
Utskottet vill dock förorda att den föreslagna lagtexten i klargörande syfte ges en något annorlunda utformning än enligt propositionen. Ett nytt moment 3 § 12 a mom. lagen om statlig inkomstskatt skall enligt propositionen innehålla de nya bestämmelserna om beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med stöd av ett löneunderlag. Löneunderlaget skall beräknas med utgångspunkt i den ersättning som under föregående år har betalats ut till arbetstagare i bolaget. Av andra stycket 2 i den föreslagna lagtexten framgår att i den ersättningssumma som ligger till grund för beräkningen inte får räknas in ersättning som täcks av lönebidrag eller liknande bidrag som utbetalas till arbetsgivaren. Det är inte enbart lönebidrag enligt förordningen (1991:333) om lönebidrag som åsyftas med denna begränsning. Utskottet föreslår att detta kommer till bättre uttryck om i lagtexten anges att ersättning som täcks av ett statligt bidrag för lönekostnader inte får räknas in. Den justerade lagtexten framgår av utskottets hemställan.
Positiv räntefördelning, m.m.
Genom beslutet hösten 1993 om en fortsatt reformering av företagsbeskattningen infördes regler om räntefördelning vid beskattningen av enskilda näringsidkare och fysiska personer som äger andel i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges vid beräkningen av inkomst av näringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital i verksamheten. Motsvarande belopp tas i stället upp som inkomst av kapital. Syftet med dessa regler är att enskilda näringsidkare skall beskattas för avkastning på kapitalet i verksamheten på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller för ägare av enmansaktiebolag.
Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av avkastning i enmansaktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bedömdes det inte som möjligt att sätta räntesatsen så högt vid räntefördelning. Utrymmet för kapitalinkomstbehandling för egenföretagarna begränsades därför till en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus en procentenhet.
De förslag som nu har lagts fram om ändrad miljöklassindelning av vissa oljeprodukter skapar enligt propositionen ett utrymme som till viss del bör användas för att öka neutraliteten i den skattemässiga behandlingen av egenföretagarna i förhållande till fåmansbolagsägarna. I propositionen föreslås därför att räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med två procentenheter fr.o.m. 1995 års taxering.
Enligt propositionen bör den positiva räntefördelningen -- när fördelningsräntan nu höjs -- vara frivillig och ett outnyttjat fördelningsutrymme skall kunna sparas till senare år. För den som har ett stort positivt fördelningsunderlag blir avdraget i näringsverksamhet betydande. Detta kan med i övrigt oförändrade regler enligt propositionen föranleda ett urholkat socialförsäkringsskydd för egenföretagarna.
I motion Sk46 yrkande 3 har Lars Bäckström m.fl. (v) hemställt att de i propositionen framlagda förslagen om positiv räntefördelning skall avslås om en finansiering inte sker inom den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom höjd bolagsskatt.
I den med anledning av propositionen väckta motionen Sk48 har Karin Starrin (c) föreslagit att uttag från skogskonto skall få ingå i underlaget för räntefördelning och även användas för avsättning till expansionsmedel och periodiseringsfond. Ett liknande yrkande finns i den under allmänna motionstiden i år väckta motionen Sk359 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c). Den sistnämnda motionen innebär att också bl.a. uppburen sjukpenning och egenavgifter skall behandlas på motsvarande sätt. Motion Sk359 innehåller även förslag om att räntesatsen för räntefördelningen skall vara statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter och att räntefördelningen skall, som nu föreslagits i propositionen, vara frivillig.
Utskottet tillstyrker de ändringar som föreslås i propositionen. Genom de föreslagna åtgärderna sker ytterligare en viktig förbättring för näringsverksamhet som drivs av fysiska personer. Detta innebär att utskottet avstyrker motion Sk46 yrkande 3. Till viss del tillgodoses motion Sk359 av de förslag som finns i propositionen.
Beträffande förslagen om skogskonto m.m. i motionerna Sk48 och Sk359 instämmer utskottet i att medel på skogskonto bör beaktas vid räntefördelning och vid avsättning till periodiseringsfond och beräkning av expansionsmedel. Intresset av neutralitet gentemot enmansaktiebolagen talar för att det kapital som finns i form av skogskonto kan jämställas med annat kapital. Utskottet anser också att det är angeläget med en bredare översyn av de nya reglerna ur neutralitetssynpunkt. Redan vid 1995 års taxering bör emellertid av nämnda skäl och även av skogspolitiska skäl reglerna justeras så att den inkomst som får räntefördelas (det justerade resultatet) inte skall minskas med belopp som tagits ut från skogskonto samtidigt som insättningar på sådant konto inte skall medräknas i det justerade resultatet. Motsvarande åtgärd bör vidtas i fråga om beräkning av expansionsmedel och avsättningar till periodiseringsfond. Med hänsyn till att reglerna för upphovsmannakontot i stort följer skogskontoreglerna bör enligt utskottets uppfattning samma regler gälla också för upphovsmannakonto. Den åtgärd som utskottet nu föreslagit beräknas inte medföra någon statsfinansiell belastning.
Den närmare utformningen av utskottets lagtext framgår av utskottets hemställan rörande lagförslagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk48 och Sk359 beslutar om dessa lagändringar samt att det utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet ges regeringen till känna.
I motioner från den allmänna motionstiden har tagits upp också frågor som gäller skogskontoreglerna. I motion Sk309 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) hemställs att riksdagen skall uttala sig för att uttag från skogskonto skall -- i likhet med insättningar på sådant konto -- kunna ske fram till deklarationstidpunkten. I motion Sk336 vill Kjell Ericsson och Stina Eliasson (c) utreda konsekvenserna av friare användning av skogskontomedel, bl.a. genom skattefria uttag. I motion Sk322 av Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c) finns förslag som gäller införande av skogsskadekonton.
Det förslag som utskottet ovan lagt fram rörande skogskonto innebär en ökad flexibilitet i detta system. Utskottet avstyrker redan därför förslagen om ytterligare ändringar i systemet. Beträffande yrkandet i motion Sk322 torde det skogsskadekonto som infördes genom lagstiftning 1982 i väsentliga hänseenden vara utformat så som motionärerna avser. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Sk309, Sk322 och Sk336.
En översyn av systemet med upphovsmannakonto förordas i motion Kr307 yrkande 61 av Ingvar Carlsson m.fl. (s). Enligt motionen anses upphovsmannakontot av konstnärerna som krångligt och begränsande.
Utskottet vill erinra om att reglerna för avsättningar till upphovsmannakonto i stort följer skogskontoreglerna. Den ändring rörande räntefördelning m.m. som utskottet nyss föreslagit får betydelse också för innehavare av upphovsmannakonto. Utskottet anser det inte vara motiverat med en isolerad översyn av reglerna för upphovsmannakonto. Följaktligen avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Kvittning av underskott i näringsverksamhet
Hösten 1993 infördes en rätt till kvittning av ett underskott i näringsverksamhet mot andra inkomster under de fem första åren av en nystartad verksamhet. I propositionen föreslås att kvittningsrätten utvidgas till att gälla även vid överlåtelse av näringsverksamhet från en äldre generation till en yngre. Underskott i näringsverksamhet som övertagits genom köp, byte eller jämförligt fång från förälder eller far- eller morförälder skall enligt förslaget få kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren efter överlåtelsen. Avdrag skall inte medges om den skattskyldige under en femårsperiod före verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet.
Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer i motion Sk51 yrkande 6 och motion Sk353 yrkande 20 att kvittningsrätten skall avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt yrkande 7 i motion Sk51 skall mot denna bakgrund kvittningsrätten inte utvidgas. Ett yrkande om slopad kvittningsrätt fr.o.m. den 1 januari 1995 finns också i motion Sk343 yrkande 3 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s).
Enligt motion Sk352 yrkande 7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör en utredning pröva fråga om begränsningar i kvittningsrätten för underskott i näringsverksamhet.
Den i höstas införda kvittningsrätten syftar till att underlätta nyföretagande. Utskottet anser att kvittningsrätten kommer att ge positiva effekter när det gäller möjligheterna att starta ett eget företag. Utskottet avstyrker förslagen i motionerna Sk51 yrkande 6, Sk343 yrkande 3 och motion Sk353 yrkande 20 om att ta bort kvittningsrätten. Utskottet finner ej heller skäl för att utreda begränsningar enligt förslaget motion Sk352 yrkande 7.
En utvidgning av kvittningsrätten till generationsskiftesfall anser utskottet vara nödvändig bl.a. med hänsyn till att den nya lagstiftningen inte hindrar en utomstående förvärvare från att utnyttja kvittningsmöjligheten även om han övertagit en redan etablerad verksamhet. Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna utvidgningen och avstyrker därmed även yrkande 7 i motion Sk51.
Miljöklassindelningen av oljeprodukter
I propositionen föreslås att miljödifferentieringen av den allmänna energiskatten slopas den 1 juli 1994 och att en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten införs från samma tidpunkt.
Förslaget innebär att energiskatt skall tas ut med 562 kr/m3 oavsett miljöklass. Det totala skatteuttaget på den högbeskattade oljan ändras inte genom förslaget, utan endast fördelningen mellan energiskatteuttaget och uttaget av dieseloljeskatt. Dieseloljeskatten per m3 skall enligt förslaget bestämmas till 743 kr i miljöklass 1, 1 040 kr i miljöklass 2 och 1 300 kr i miljöklass 3.
Den slopade differentieringen på eldningsolja och annan lågbeskattad olja innebär att det sammanlagda skatteuttaget i alla tre miljöklasserna kommer att uppgå till 1 519 kr/m3 vilket innebär att energiskatten i miljöklass 1 höjs med 557 kr/m3 och i miljöklass 2 med 260 kr/m3 .
Bakgrunden till förslaget är att det numera finns möjlighet att skilja på olja för fordonsdrift och olja för uppvärmning. När miljödifferentieringen infördes av den allmänna energiskatten 1991 gick det inte att skilja oljeprodukter åt efter användningsområde. Miljödifferentieringen kom därför att omfatta även olja för uppvärmning, trots att det var användningen av miljövänliga drivmedel som skulle stimuleras. De miljömässiga fördelarna med att använda miljöklass 1- och 2-olja som eldningsolja är begränsade. Förbränningen i en värmepanna är betydligt mer jämn och fullständig än i en dieselmotor. Med hänsyn härtill kan det enligt propositionen ifrågasättas om det är en kostnadseffektiv miljöstyrning att genom beskattningen öka användningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 inom uppvärmningsområdet. Naturvårdsverket har i remissyttrande inte motsatt sig en överflyttning, eftersom miljöklass 1- och 2-oljorna är avsedda för användning i motorfordon. Verket har också ansett det vara angeläget att användningen av de bästa miljöklasserna ökar ytterligare vad gäller vägfordon och arbetsmaskiner.
För eldningsoljorna innebär ändringen en anpassning till vad som gäller inom EU. Det dieseloljeskattepliktiga området skall ses över vid ett eventuellt svenskt EU-medlemskap. Enligt propositionen får det med beaktande av en eventuell utvidgning av det dieseloljeskattepliktiga området övervägas hur miljöstyrningen kan upprätthållas för bränsle till sådana fordon som inte skall omfattas av dieseloljeskatt.
Överföringen av miljöklassindelningen kan enligt propositionen beräknas minska statens kostnader för skatterabatten med 580 miljoner kronor. Med utgångspunkt i uppgifter om oljeförbrukningen under det första kvartalet i år kan statens minskade kostnader för skatterabatten uppskattas till 630 miljoner kronor.
Förslaget har föranlett två motioner. I motion Sk49 av Agne Hansson (c) framhålls att det från arbetsmiljösynpunkt är viktigt att ha tillgång till miljöklass 1 även för arbetsfordon m.fl. För dessa fordon som i dag inte är dieselskattepliktiga måste dieseloljeskatt erläggas av den som vill använda miljöklassat ofärgat bränsle. Detta blir enligt motionen en sådan merkostnad att i princip endast drivmedel motsvarande färgad olja i miljöklass 3 kommer att användas. Motionären föreslår -- tills beslut om ett bättre alternativ kan fattas -- att möjlighet ges till ägare av arbetsfordon m.fl. att efter ansökan få dieseloljeskatten återbetald. För att fordons- eller maskinägaren skall få del av miljöklassens skattefördel bör enligt motionen riksdagen besluta om en rätt till återbetalning motsvarande dieseloljeskatten i miljöklass 3, dvs. med 1 300 kr/m3 .
Också motion Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) avser bränslen som används för arbetsfordon. Motionärerna framhåller att motorer i arbetsfordon ofta har dålig förbränning. Det är enligt motionen angeläget att behålla en miljödifferentiering för att uppmuntra till användning av miljövänliga bränslen. I motionens yrkande 8 hemställs att riksdagen skall begära ett förslag från regeringen om en miljödifferentiering också av bränslen som används för arbetsfordon m.m.
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna omläggningen bör genomföras. Av de motioner som har väckts framgår dock att det finns ett behov av kompletterande åtgärder.
Det framgår av propositionen att frågorna om hur miljöstyrningen skall utformas när det gäller användningen av jord- och skogsbruksmaskiner och andra motorredskap skall övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. Utskottet anser att målsättningen bör vara att ett system som åstadkommer en miljöstyrning också beträffande arbetsfordonen skall beredas på ett sådant sätt att det kan träda i kraft den 1 januari 1995. Detta bör med anledning av motion Sk51 yrkande 8 ges regeringen till känna.
I avvaktan på att regeringen återkommer med en mer permanent lösning bör en kompensation utgå vid användning av miljövänlig dieselolja i arbetsfordon. Enligt utskottets mening bör den som köpt och förbrukat högbeskattad dieselolja till sina arbetsmaskiner få kompensation med 1 300 kr/m3. Kompensationen bör utgå t.o.m. den 31 december 1994, dvs. fram till dess ett bättre system för miljöstyrning än kompensationssystemet har tagits fram.
En konsekvens av att kompensationssystemet förlängs till årsskiftet för den högbeskattade dieselolja som används i arbetsfordon bör vara att motsvarande förlängning görs beträffande köp av dieselskattepliktig olja för uppvärmningsändamål. Enligt vad utskottet erfarit kommer den utredning som är tillsatt för att undersöka bl.a. märk- och färgämnenas hälsoeffekter (dir. 1993:138) att bli klar under hösten. Utskottets förslag om förlängning innebär att även denna fråga får beredas vidare med sikte på en lösning fr.o.m. årsskiftet. Kompensationen bör avse den dieseloljeskatt som tagits ut för oljeprodukten.
I fråga om nivån på dieseloljeskatten har Lars Hedfors m.fl. (s) i anslutning till kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150) lagt fram förslag (motion Fi53 yrkande 17) om att dieseloljeskatten i miljöklass 1 bör bestämmas till 843 kr/m3. Motionärerna anser att en beskattning med föreslagna 743 kr i miljöklass 1 är så låg att den hamnar på EU:s miniminivå. Skillnaden mellan skatten på vanlig och på miljöklassad diesel är enligt motionen också större än vad som erfordras för att uppnå den önskade styreffekten. Motion Fi53 behandlas av finansutskottet (bet. 1993/94:FiU20).
Utskottet delar den bedömning om nivån på skatten i miljöklass 1 som har gjorts både av Miljöklassutredningen (SOU 1994:64) och i det socialdemokratiska förslaget. Utskottet anser följaktligen att dieseloljeskatten i miljöklass 1 bör bestämmas till 843 kr/m3. Denna åtgärd bidrar samtidigt till kostnaderna för den kompensation för arbetsfordon som utskottet har föreslagit. En höjning med 100 kr/m3 kan beräknas att minska kostnaderna för skatterabatten i miljöklass 1 med 110 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och med 170 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Kostnaden för kompensationen rörande arbetsfordonen kan uppskattas till ca 85 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Med hänsyn till att utskottet förutsätter att kompensationssystemet ersätts med ett annat system fr.o.m. den 1 januari 1995 är det inte möjligt att i denna del beräkna de statsfinansiella effekterna för senare budgetår.
Utskottets förslag med anledning av motionerna Sk49 och Sk51 yrkande 8 föranleder -- förutom ett tillkännagivande om det fortsatta utredningsarbetet -- en ändring i 5 § i det framlagda förslaget till ändring i lagen om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter samt en ändring i 2 och 4 §§ lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt. De lagändringar som utskottet föreslår framgår av utskottets hemställan rörande lagförslagen.
Övriga frågor
I propositionen föreslås att spärreglerna mot förlustutjämning förtydligas så att de klart anger att utländska företags förvärv av förlustföretag omfattas. Propositionen innebär vidare bl.a. att fusioner mellan ekonomiska föreningar undantas från reglernas tillämpning. Utskottet tillstyrker dessa förslag. Detta innebär samtidigt att det krav på bibehållen avdragsrätt för underskott i samband med fusion av kooperativa föreningar som Roland Sundgren m.fl. (s) framfört i den under allmänna motionstiden väckta motionen Sk344 tillgodoses. Det finns därför inte behov av ett tillkännagivande i enlighet med motionen.
Beträffande propositionen i övrigt föreslås bl.a. att skattefrihet införs för förmån av fri kost och fria hemresor till personal i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål utomlands. Vidare föreslås att skattskyldigheten inskränks för regionala utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna. Därutöver föreslås vissa detaljbetonade ändringar i de regler som infördes hösten 1993.
Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar. Med anledning av att regionala utvecklingsfonder har ersatts med regionala utvecklingsbolag bör emellertid utöver den ändring som föreslås i 7 § 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt göras en följdändring även i punkt 25 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen i enlighet med utskottets hemställan.
I flera motioner från den allmänna motionstiden i år har tagits upp frågor med förslag som innebär skattestimulanser till vissa verksamheter eller för vissa ändamål.
Ett förslag om införande av nyföretagarkonto för ungdomar finns i motion Sk312 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (c).
Någon form av stimulans med inriktning på de mindre företagen som kompensation för bl.a. ökad risk med verksamheten bör utredas enligt ett förslag i motion Sk328 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds, m, fp, c). Motionärerna nämner en lönebaserad reserveringsmöjlighet på upp till 40 basbelopp. Som en stimulans till personalintensiva mindre och medelstora företag vill Kjell Ericsson (c) enligt motion Sk638 utreda konsekvenserna av att införa en arbetsgivaromsättningsskatt baserad på fakturerad omsättning som ett alternativ till arbetsgivaravgifterna.
I motion Sk330 yrkar Bertil Persson (m) att det görs en utredning om skattesystem och incitamentsstruktur för det svenska näringslivet.
Motion Sk337 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) innehåller ett förslag om att infriande av borgensåtagande generellt skall vara avdragsgillt.
I motion N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås införande av en ny associationsform, s.k. innovationsfond för kapitalplacerare (yrkande 5), skattefrihet under fem år för royaltyintäkter (yrkande 6), att uppfinnare skall kunna dra av patentkostnader mot inkomst av tjänst (yrkande 7) och att avdrag skall medges mot inkomst av tjänst eller kapital för satsning i innovationsobjekt. Motsvarande yrkanden finns i den med anledning av proposition 1993/94:120 väckta motionen N30 yrkandena 6--9 av Harriet Colliander och Bengt Dalström (nyd), som näringsutskottet har överlämnat till skatteutskottet.
Några av motionsförslagen överensstämmer med förslag som Innovationsutredningen har presenterat i betänkandet SOU 1993:84, bl.a. en ny associationsform, avdrag vid infriande av borgensåtagande, avdragsrätt under tio år för uppfinnarkostnader i inkomstslaget tjänst och att royaltyinkomster skall undantas från beskattning under de första två åren eller alternativt beskattas som inkomst av kapital. Regeringen har i årets budgetproposition (bil. 13, s. 24) ansett att dessa förslag inte är aktuella att genomföra. Beträffande innovationsfonder har härvid hänvisats till de förbättringar som redan har genomförts under hösten 1993 som ett led i en fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Vidare har regeringen i proposition 1993/94:206 lagt fram förslag som syftar till att underlätta exploateringen av uppfinningar och innovationer.
Enligt utskottets mening kommer de beslut rörande företagsbeskattningen som genomfördes i höstas att få en mycket stor betydelse för möjligheterna att sätta i gång och att driva företag. Inte minst de nya reglerna för fysisk persons näringsverksamhet innebär helt nya förutsättningar för att på ett effektivt sätt driva verksamheten. Ytterligare förändringar med samma inriktning har utskottet nyss behandlat i detta betänkande. Skattereglerna för enskild näringsverksamhet justeras på några viktiga punkter och för fåmansbolagen införs en alternativ möjlighet att beakta lönesumman vid uppdelning av inkomst mellan kapital och tjänst i fåmansföretag.
Utskottet vill också framhålla att arbetet nu fortsätter med den generella översyn av fåmansföretagen som utskottet tidigare nämnde. Regeringen har också uttalat i proposition 1993/94:234 att den ser det som särskilt angeläget att stimulera nyföretagandet. Enligt propositionen bör emellertid frågan om att införa ett riskkapitalavdrag eller andra särskilda skattestimulanser anstå i avvaktan på en utvärdering av företagsskattereformen hösten 1993.
Utskottet får med hänvisning till det anförda avstyrka de förslag till tillkännagivanden beträffande olika skattestimulanser m.m. som tagits upp i de ovan redovisade motionerna.
Under den allmänna motionstiden har även väckts flera motioner som gäller yrkesfiskarnas skatteförhållanden.
I motion Sk318 av Carl G Nilsson och Stig Grauers (m) föreslås en utredning om fartygsfond för yrkesfiskare. Stig Grauers m.fl. (m) har i motion Sk319 även tagit upp fråga om höjt schablonavdrag för yrkesfiskare. I motion Sk339 föreslår Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) att riksdagen uttalar sig för att regeringen skyndsamt skall utreda skattevillkoren för svenska fiskare i förhållande till våra konkurrentländer (yrkande 1) och om inrättande av ett fiskekonto (yrkande 2). Motionärerna har med anledning av den förevarande propositionen återkommit med motion Sk50 som innehåller ett liknande förslag. Ett yrkande om översyn av skattereglerna för svenska yrkesfiskare finns även i motion Sk351 av Erling Bager m.fl. (fp). I motion Sk356 föreslår Sverre Palm m.fl. (s) att yrkesfiskarnas schablonavdrag för ökade levnadskostnader skall höjas till nivån för heldagstraktamente för löntagare. Sverre Palm m.fl. (s) har i motion Sk360 även lagt fram ett förslag om ett riksdagsuttalande av innebörd att reavinst vid försäljning av fiskefartyg inte skall beskattas till den del den motsvaras av kostnad för nyinvestering i fiskefartyg som sker inom ett år.
Utskottet har vid tidigare behandling av motionsyrkanden om yrkesfiskarnas skatteförhållanden uttalat att de speciella problem som råder för yrkesfiskarna skall uppmärksammas i lämpligt sammanhang. I en proposition som riksdagen nyligen behandlat (prop. 1993/94:158, JoU24) har regeringen aviserat att förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskeavdrag skall undersökas. Regeringen har i det sammanhanget också aviserat att den senare skall ta ställning även i frågan om beskattning av bensin som används inom yrkesfisket.
Utskottet förutsätter att de svenska yrkesfiskarnas skattevillkor kommer att bli belysta i utredningsarbetet och att regeringen lägger fram de förslag som kan behövas för att uppnå konkurrensneutralitet i förhållande till andra länder. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna, men anser att de i väsentlig mån är tillgodosedda genom det utredningsarbete som nu skall ske.
I motion Sk311 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c) föreslås en kartläggning av problem som uppkommit för enskilda näringsidkare genom avskaffandet av möjligheten för dessa att använda sig av brutet räkenskapsår.
Utskottet erinrar om att Redovisningskommittén (Ju 1991:07) gör en översyn av redovisningslagstiftningen och att brutet räkenskapsår behandlas i det sammanhanget. Utskottet avstyrker motionen.
Enligt motion Sk306 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) skall reglerna ändras så att arbetsgivare inte kan beviljas avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer genom att bilda servicebolag. Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer i motion Sk353 yrkande 27 att skillnaderna i de skattemässiga förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressebevakning skall korrigeras.
Utskottet har tidigare behandlat de avdragsfrågor motionärerna har tagit upp och har senast i betänkandet 1992/93:SkU20 avstyrkt motsvarande motionsyrkanden. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet också motionerna Sk306 och Sk353 yrkande 27.
Britta Bjelle (fp) efterlyser i motion Sk324 att det införs en avdragsrätt för konkursaktier redan vid konkursutbrottet. En sådan avdragsrätt infördes i samband med de ändringar i företagsbeskattningen som riksdagen beslutade i höstas (prop. 1993/94:50, SkU15). Motionen avstyrks.
Avdragsrätten för att anlägga skogsbilvägar har tagits upp i några motioner. I motionerna Sk317 av Kjell Ericsson (c) och Jo527 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) hemställs om ett direktavdrag för anläggande av skogsbilvägar.
Utskottet har vid tidigare behandling av liknande yrkanden erinrat om att skattereglerna är mer generösa i fråga om bl.a. skogsvägar än de flesta andra markanläggningar. Avskrivning kan ske med 10 % årligen på anskaffningsvärdet mot normala 5 %. Om en väg är avsedd att användas endast ett fåtal år, medger gällande bestämmelser att hela anskaffningsutgiften kan dras av direkt.
Avdragsfrågan har uppmärksammats i huvudbetänkandet från 1990 års skogspolitiska kommitté (SOU 1992:76, s. 217). Enligt kommittén bör tillämpningen av skattereglerna om avdrag för väginvesteringar vara likartad för stor- och småskogsbruket. Det vanliga är enligt kommittén att direktavskrivningar tillåts i storskogsbruket men inte för småskogsbruket.
Skatteutskottet vill framhålla att reglerna för avdragsrätten är desamma oavsett om det gäller en storskalig eller en småskalig verksamhet. I en dom av Kammarätten i Sundsvall (RK 84 1:8) har en avverkningsvägs livslängd bedömts efter den ekonomiska livslängden. En väg som i och för sig skulle kunna användas under många år, men som är avsedd endast för en kortare tids användning i samband med en större avverkning, kan därmed bli föremål för direkt avskrivning. Utskottet förutsätter att regeringen följer upp det nämnda kommittéuttalandet men anser att det inte finns skäl för riksdagen att fatta beslut i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk317 och Jo527 yrkande 2.
Enligt motion Sk320 av Lars Björkman (m) skall de gynnsammare reglerna för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv utsträckas till alla fastighetsförvärv. Utskottet har vid återkommande tillfällen prövat motionsyrkanden som gäller höjt skogsavdrag. Senast i betänkandet 1992/93:SkU21 har utskottet avstyrkt ett sådant yrkande. Utskottet avstyrker även det nu förevarande motionsyrkandet.
I motion Sk307 tar Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) upp en tidigare behandlad fråga som gäller tillsättande av en regionalpolitisk utredning av förutsättningarna för snabbare avskrivning i stödområden av byggnader, markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier. Utskottet har vid tidigare behandling av detta och liknande förslag avvisat tanken på en regional differentiering av skatterna genom bl.a. särskilda avskrivningsregler för olika regioner, senast i betänkandet 1992/93:SkU21. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 3, 1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11, 16--23 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet
att riksdagen
a) avslår motionerna 1993/94:Sk46 yrkande 1 och 1993/94:Sk51 yrkande 1,
b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till handlingarna, res. 2 (s) men. (v) - delvis 3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 2 och 1993/94:Sk352 yrkande 6, res. 3 (s) men. (v) - delvis
4. beträffande beskattning av utdelning som lämnas under år 1994
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk51 yrkande 4, res. 4 (s) - delvis 5. beträffande beskattning av vissa utdelningsinkomster
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del och motion 1993/94:Sk47 beslutar att införa regler om vidareutdelning i enlighet med vad utskottet anfört,
6. beträffande översyn av fåmansföretagens beskattning att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk52 yrkandena 1--3, res. 5 (nyd)
7. beträffande alternativregeln
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del,
8. beträffande en lönesummeregel
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk45, 1993/94:Sk46 yrkande 2 och 1993/94:Sk51 yrkande 5, res. 6 (s) - delvis res. 7 (nyd) 9. beträffande positiv räntefördelning, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk46 yrkande 3, men. (v) - delvis 10. beträffande skogskonto och räntefördelning, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk48 och 1993/94:Sk359 beslutar om ändrade regler i enlighet med vad utskottet anfört och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet,
res. 8 (s) - delvis 11. beträffande skogskontoreglerna
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk309, 1993/94:Sk322 och 1993/94:Sk336,
12. beträffande upphovsmannakonto
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 61, res. 9 (s)
13. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande 3, 1993/94:Sk352 yrkande 7 och 1993/94:Sk353 yrkande 20, res. 10 (s) - delvis men. (v) - delvis
14. beträffande miljöklassindelningen av oljeprodukter
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del och motionerna 1993/94:Sk49 och 1993/94:Sk51 yrkande 8 beslutar om att införa regler i enlighet med vad utskottet anfört och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet,
15. beträffande spärreglerna mot förlustutjämning
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk344,
16. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del,
17. beträffande skattestimulanser
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N30 yrkandena 6--9, 1993/94:N303 yrkandena 5--8, 1993/94:Sk312, 1993/94:Sk328, 1993/94:Sk330, 1993/94:Sk337 och 1993/94:Sk638, res. 11 (nyd)
18. beträffande yrkesfiskarnas skatteförhållanden
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk50, 1993/94:Sk318, 1993/94:Sk319, 1993/94:Sk339, 1993/94:Sk351, 1993/94:Sk356 och 1993/94:Sk360,
19. beträffande brutet räkenskapsår
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk311,
20. beträffande avgifter till arbetsgivarorganisationer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk306 och 1993/94:Sk353 yrkande 27, res. 12 (s)
21. beträffande konkursaktier
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk324,
22. beträffande skogsbilvägar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk317 och 1993/94:Jo527 yrkande 2,
res. 13 (nyd) 23. beträffande skogsavdrag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk320,
24. beträffande snabbare avskrivning i stödområden
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk307,
25. beträffande lagförslagen
a) att riksdagen med anledning av propositionerna 1993/94:152 i denna del och 1993/94:234 i denna del och vad utskottet anfört och hemställt antar de här ovan på s. 5--59 återgivna förslagen till
1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,
2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag med den ändringen att 5 § får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §
Aktier och andelar i svenska Aktier och andelar i svenska
dotterföretag skall tas upp dotterföretag som inte
till ett värde motsvarande är handelsbolag skall tas
så stor del av upp till ett värde
kapitalunderlaget i motsvarande så stor del av
dotterföretaget som svarar kapitalunderlaget i
mot moderföretagets andel dotterföretaget som svarar
av antalet aktier eller mot moderföretagets andel
andelar i dotterföretaget. av antalet aktier eller
andelar i dotterföretaget.
3. lag om beskattning av viss
vidareutdelning med de
ändringarna
dels att 1 § får
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
Undantagen från -- -- -- -- inte vidareutdelning.
Med vidareutdelning avses Med vidareutdelning avses
utdelning som det utdelande utdelning som det utdelande
företaget betalat med företaget betalat med
utdelning som företaget utdelning som företaget
erhållit på aktie eller erhållit på aktie eller
andel i en utländsk andel i en utländsk
juridisk person och som inte juridisk person och som inte
beskattats i Sverige hos beskattats i Sverige hos
företaget. Lämnad företaget. Lämnad
utdelning skall anses i utdelning skall anses i
första hand ha betalats med första hand ha betalats med
sådan erhållen sådan erhållen utdelning
utdelning. Med vidareutdelning som i sin tur i första hand
avses inte utdelning som skall anses hänförlig
lämnas av till utdelning som vid
investmentföretag eller vidareutdelning skall
värdepappersfond som avses beskattas på grund av 1--3
i 2 § 10 mom. lagen om §§. Med vidareutdelning
statlig inkomstskatt. avses inte utdelning som
lämnas av
investmentföretag eller
värdepappersfond som avses
i 2 § 10 mom. lagen om
statlig inkomstskatt.
Bestämmelserna i denna lag -- -- -- -- samma räkenskapsår.
dels att övergångsbestämmelserna får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1994 och
tillämpas i fråga om
vidareutdelning som blivit
tillgänglig för lyftning
för den skattskyldige efter
ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1994 och
tillämpas i fråga om
vidareutdelning som blivit
tillgänglig för lyftning
för den skattskyldige efter
ikraftträdandet och som har
betalats med utdelning som
företaget erhållit efter
utgången av år 1993.
4. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
med de ändringarna
dels att lagförslaget
tillförs en ändring i
punkt 25 av anvisningarna till
23 § med följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Anvisningarna till 23 § punkt 25 25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond.
25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regionalt utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt till moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbolag.
dels att övergångsbestämmelserna får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1994 och
tillämpas första
gången vid 1995 års
taxering om inte annat
föreskrivs i punkterna 2
och 3.
1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1994 och
tillämpas första
gången vid 1995 års
taxering om inte annat
föreskrivs i punkterna
2--4.
2. Den nya -- -- -- -- 1996 års taxering.
4. I fråga om bidrag till
regionala utvecklingsfonder
tillämpas vid 1995 och 1996
års taxeringar äldre
föreskrifter i punkt 25 av
anvisningarna till 23 §.
5. lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt med de
ändringarna
dels att 3 § 12 a mom.
får följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag3 § 12
a mom.
Vid tillämpning -- -- -- -- 12 mom. fjärde stycket 1.
2. Ersättning till 2. Ersättning till arbetstagare som innehar arbetstagare som innehar sådant av företaget sådant av företaget utgivet finansiellt instrument utgivet finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. som avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas om 12 mom. får inte beaktas om 12 mom. är tillämpligt på är tillämpligt på utdelning eller vinst som utdelning eller vinst som är hänförlig till är hänförlig till instrumentet. Ersättning instrumentet. Ersättning som täcks av lönebidrag som täcks av ett statligt e.d. får inte heller bidrag för lönekostnader beaktas. får inte heller beaktas.
3. Den skattskyldige -- -- -- -- samma koncern.
dels att övergångsbestämmelserna får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag -- -- -- -- 1996
års taxering.
4. Vid beräkning av sparad 4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utdelning till och med utgången av år 1993 utgången av år 1993 får äldre tillämpas äldre föreskrifter i 3 § 12 föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 mom. fjärde stycket 1 vid tillämpas vid 1995 och 1995 och senare års senare års taxeringar. taxeringar.
5. För regionala -- -- -- -- värdepappersfonden.
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen,
8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning med den ändringen att lagförslaget tillförs en ändring i 7 § av följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
7 § Vid beräkning -- -- -- -- enligt följande.
Som tillkommande poster Som tillkommande poster räknas avdrag för räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för (1928:370), avdrag för avsättning till avsättning till periodiseringsfond enligt 3 periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:1538) om § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, avdrag periodiseringsfonder och på grund av ökning av avdrag på grund av expansionsmedel enligt 2 § ökning av expansionsmedel lagen (1993:1537) om enligt 2 § lagen expansionsmedel samt uppskov (1993:1537) om enligt skogskontolagen expansionsmedel. (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.
Som avgående poster Som avgående poster
räknas sjukpenning och räknas sjukpenning och
liknande ersättningar, liknande ersättningar,
återfört avdrag för återfört avdrag för
egenavgifter som avses i egenavgifter som avses i
punkterna 11 och 13 av punkterna 11 och 13 av
anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen, avdrag kommunalskattelagen, avdrag
för avsättning till för avsättning till
periodiseringsfond som periodiseringsfond som
återförts till återförts till
beskattning enligt 4 § beskattning enligt 4 §
lagen om periodiseringsfonder, lagen om periodiseringsfonder,
intäkt på grund av intäkt på grund av
minskning av expansionsmedel minskning av expansionsmedel
enligt 2 § lagen om enligt 2 § lagen om
expansionsmedel, avdrag för expansionsmedel och avdrag
avsättning till för avsättning till
skatteutjämningsreserv som skatteutjämningsreserv som
återförs till återförs till
beskattning enligt lagen beskattning enligt lagen
(1993:1540) om (1993:1540) om
återföring av återföring av
skatteutjämningsreserv samt skatteutjämningsreserv.
belopp som tagits upp som
intäkt enligt 13. lag om ändring i lagen
skogskontolagen och lagen om (1993:1538) om
upphovsmannakonto. periodiseringsfonder med den
ändringen att
lagförslaget tillförs en
ändring i 3 § av
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
3 §
För juridisk person -- -- -- -- med följande justeringar.
Som tillkommande poster Som tillkommande poster räknas avdrag för räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370) (1928:370), avdrag på grund och avdrag på grund av av ökning av ökning av expansionsmedel expansionsmedel enligt 2 § enligt 2 § lagen lagen (1993:1537) om (1993:1537) om expansionsmedel samt uppskov expansionsmedel. med beskattning enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.
Som avgående poster Som avgående poster räknas sjukpenning och räknas sjukpenning och liknande ersättningar, liknande ersättningar, återfört avdrag för återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningarna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § till 22 § kommunalskattelagen, intäkt kommunalskattelagen och på grund av minskning av intäkt på grund av expansionsmedel enligt 2 § minskning av expansionsmedel lagen om expansionsmedel samt enligt 2 § lagen om belopp som tagits upp som expansionsmedel. 14. lag om intäkt enligt ändring i lagen (1993:1539) skogskontolagen och lagen om om avdrag för underskott av upphovsmannakonto. näringsverksamhet,
15. lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän
energiskatt,
16. lag om ändring i lagen
(1992:1438) om dieseloljeskatt
och användning av vissa
oljeprodukter med den
ändringen att 5 § får
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §
Dieseloljeskatten för år Dieseloljeskatten för år 1994 tas ut för 1994 tas ut för oljeprodukter tillhöriga oljeprodukter tillhöriga miljöklass 1 med 743 kronor miljöklass 1 med 843 kronor per kubikmeter, miljöklass per kubikmeter, miljöklass 2 med 1 040 kronor per 2 med 1 040 kronor per kubikmeter och miljöklass 3 kubikmeter och miljöklass 3 med 1 300 kronor per med 1 300 kronor per kubikmeter. För tiden efter kubikmeter. För tiden efter utgången av år 1994 och utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 fram till och med år 1998 skall skatten tas ut med de skall skatten tas ut med de belopp som omräknas enligt belopp som omräknas enligt 5 a §. Därefter skall 5 a §. Därefter skall skatten tas ut med det belopp skatten tas ut med det belopp som gäller vid utgången som gäller vid utgången av år 1998. Skatt skall av år 1998. Skatt skall dock inte tas ut för den dock inte tas ut för den del av bränslet som del av bränslet som består av vegetabiliska består av vegetabiliska eller animaliska fetter eller eller animaliska fetter eller oljor eller metyl- eller oljor eller metyl- eller etylestrar av fettsyror etylestrar av fettsyror från sådana fetter eller från sådana fetter eller oljor. oljor.
Till miljöklass 1 -- -- -- -- bränsleblandningens egenskaper.
b) att riksdagen antar följande av utskottet upprättade
1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel skall ha följande lydelse: Nuvarande lydelse Utskottets förslag
6 §
Expansionsmedel får -- -- -- -- följande justeringar.
Som tillkommande poster Som tillkommande post räknas avdrag för räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen samt uppskov enligt (1928:370). skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.
Som avgående poster Som avgående poster räknas sjukpenning och räknas sjukpenning och liknande ersättningar, liknande ersättningar samt återfört avdrag för återfört avdrag för egenavgifter som avses i egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen samt kommunalskattelagen. belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsmannakonto.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § och 4 § lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt skall ha följande lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
2 §
Den som under perioden den 9 Den som under perioden den 9 december 1993--den 30 december 1993--den 31 december september 1994 har köpt 1994 har köpt dieseloljeskattepliktig dieseloljeskattepliktig produkt och förbrukat denna produkt och förbrukat denna för annan motordrift än för annan motordrift än sådan som avses i 4 § sådan som avses i 4 lagen (1992:1438) om §lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och dieseloljeskatt och användning av vissa användning av vissa oljeprodukter har rätt till oljeprodukter har rätt till kompensation med ett belopp kompensation med 1300 kronor som motsvarar den per kubikmeter. dieseloljeskatt som tagits ut för oljeprodukten.
Detsamma gäller för den Den som under perioden den 15
som under perioden den 15 februari 1994--den 31 december
februari 1994--den 30 1994 har köpt
september 1994 har köpt dieseloljeskattepliktig
dieseloljeskattepliktig produkt för uppvärmning
produkt för uppvärmning. har rätt till kompensation
med ett belopp som motsvarar
den dieseloljeskatt som tagits
ut för oljeprodukten.
Den som inte är skattskyldig -- -- -- -- på dieseloljeskatten.
4 §
Ansökan enligt 2 § Ansökan enligt 2 § första stycket skall första stycket skall omfatta perioden den 9 omfatta perioden den 9 december 1993--den 31 mars december 1993--den 31 mars 1994 och ges in före 1994 och ges in före utgången av juni månad utgången av juni månad 1994. För tiden efter den 1994. För tiden efter den 31 mars 1994 skall ansökan 31 mars 1994 skall ansökan omfatta ett kalenderkvartal omfatta ett kalenderkvartal och ges in före utgången och ges in före utgången av år 1994. av mars 1995.
Ansökan enligt 2 § andra Ansökan enligt 2 § andra stycket skall ges in före stycket skall ges in före utgången av år 1994. utgången av mars 1995.
Kompensation medges inte -- -- -- -- understiger 300 kr.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. För olja som köpts före ikraftträdandet utgår kompensation enligt 2 § första stycket dock endast med belopp som motsvarar den dieseloljeskatt som tagits ut för oljeprodukten. res. 4 (s) - delvis res. 6 (s) - delvis res. 8 (s) - delvis res. 10 (s) - delvis men. (v) - delvis
Stockholm den 26 maj 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Peter Kling (nyd), Sverre Palm (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Det beslut" och på s. 69 slutar med "Sk353 yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Den skatteomläggning som en borgerlig riksdagsmajoritet drev igenom i höstas innebär att aktieägare ges skattelättnader som finansieras genom skattehöjningar för företagen. Några bärande ekonomiska motiv för en sådan omläggning finns inte. Tvärtom visar ekonomiska analyser på risker för att företagen dräneras på riskkapital. De fördelningspolitiska effekterna är mycket negativa.
Övergången till en likformig proportionell kapitalbeskattning var en central del i 1991 års skattereform. Genom ändringarna av kapitalbeskattningen under den borgerliga regeringsperioden har denna likformighet rivits upp. Besluten innebär att beroende på inkomstslag och inkomstkälla varierar skatteuttaget för närvarande mellan 0 och 30 %. Därmed finns åter starka incitament för skatteplanering. Den borgerliga regeringen tror att denna kan förhindras genom olika typer av spärregler. Erfarenheterna från tiden före 1991 visar emellertid entydigt att spärregler är ineffektiva, har negativa bieffekter och försvårar taxerings- och kontrollverksamheten.
De åtgärder som föreslås i de socialdemokratiska motionerna går ut på att återställa kapital- och bolagsskattesatserna till 30 % i enlighet med de principer för ett neutralt skattesystem som slogs fast vid 1991 års skattereform. Det innebär också att aktiebolagen skall få tillbaka rätten till avdrag för utdelning på nyemitterat kapital. För att få fart på investeringsviljan bör företag inom industrin och övrigt näringsliv också under ett år framåt få utnyttja ett värdeminskningsavdrag som motsvarar 70 % av anskaffningskostnaden för inköp av maskiner och inventarier.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker de socialdemokratiska motionerna Sk51 yrkande 3 och Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24. Eftersom det är fråga om mycket omfattande lagändringar är det inte möjligt att genomföra den författningstekniska regleringen inom ramen för detta ärende. Utskottet föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till riksdagen som innebär en återgång till ett likformigt skattesystem i enlighet med de nämnda motionerna, dock från tidpunkt som avses i motion Sk51. De förslag som lagts fram i motion Sk352 får anses tillgodosedda i den mån de har samma inriktning.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 3 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24 och med anledning av motion 1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11 och 16--23 hos regeringen begär förslag om omläggning i kapital- och företagsbeskattningen i enlighet med vad som ovan anförts.
2. Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Enligt propositionen" och på s. 70 slutar med "detta ärende" bort ha följande lydelse:
En bärande princip bakom 1991 års skattereform var att åstadkomma en enklare lagstiftning. Skattereglerna skall vara enkla och tydliga, både ur effektivitets- och rättssäkerhetssynpunkt. Denna princip bör gälla även fortsättningsvis. Strävan efter en teoretisk exakthet i beskattningen behöver därför i ökad utsträckning stå tillbaka för enkelheten och förutsebarheten.
De förändringar i kapital- och företagsbeskattningen som beslutades hösten 1993 komplicerade skattesystemet och gjorde detta mycket svåröverskådligt. Ändringarna har föranlett Lagrådet att starkt ifrågasätta om systemet som helhet efter de senaste reformerna är acceptabelt med hänsyn till de krav som måste vara uppfyllda för att systemet skall fungera i praktiken. Redan den proposition som låg till grund för ändringarna i höstas var ofullständig. I propositionen aviserades att kompletterande förslag skulle läggas fram senare. Regeringens skrivelse till riksdagen strax före årsskiftet om ändringar som skulle ges verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 förstärkte bilden av att regeringen gått fram för snabbt och oöverlagt. Som en ytterligare bekräftelse på otillräcklig beredning framstår nu det förhållandet att regeringen i den förevarande propositionen inte har lagt fram det förslag om en JIK-metod som aviserades såväl i den tidigare propositionen som i skrivelsen.
Det finns enligt utskottets mening anledning för riksdagen att påtala de brister som förevarit i regeringens hantering av kapital- och företagsbeskattningen. Det gäller ett område där kraven på stabilitet, långsiktighet och förutsebarhet är särskilt stora. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Sk51 yrkande 1 om ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Detta tillgodoser i väsentlig mån motion Sk46 yrkande 1.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet
att riksdagen
a) med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 1 och med anledning av motion 1993/94:Sk46 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till handlingarna.
3. Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Regeringens lagstiftningsarbete rörande fysisk persons näringverksamhet har resulterat i en komplex och svårtillämpad lagstiftning. Det är nödvändigt att regeringen noga följer upp och utvärderar effekterna av de nya skattereglerna för egenföretagare. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk51 yrkande 2 om ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Härigenom bör motion Sk352 yrkande 6 vara delvis tillgodosedd.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 2 och med anledning av motion 1993/94:Sk352 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
4. Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4 och mom. 25 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Syftet med" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Skattefriheten för aktieutdelningar bör begränsas i avvaktan på att ett riksdagsbeslut om slopande av denna skattefrihet kan träda i kraft. Det föreliggande regeringsförslaget innebär att den skattefria utdelningen normalt inte skall få överstiga 120 % av den högsta utdelningen under något av de fem senaste åren. Detta är onödigt generöst och överstiger vad som kan sägas vara en normal utdelning. Utrymmet för skattefri utdelning bör i stället bestämmas till 120 % av den genomsnittliga utdelningen under de fem senaste åren.
dels att utskottet under moment 4 och moment 25 i motsvarande del bort hemställa:
4. beträffande beskattning av utdelning som lämnas under år 1994
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 4 och med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del beslutar om att reglerna om begränsning av utdelningsskattefriheten under år 1994 utformas i enlighet med det ovan anförda,
25. beträffande lagförslagen i fråga om utdelningsbegränsning under 1994
att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid proposition 1993/94:234 fogade förslaget till lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering med de ändringarna beträffande 4 §
dels att i första stycket uttrycket "det högsta belopp som bolaget lämnat i vinstutdelning för något av" ersätts med uttrycket "den genomsnittliga utdelningen under",
dels att det föreslagna andra stycket utgår ur förslaget.
5. Översyn av fåmansföretagens beskattning (mom. 6)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Sk52" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen i enlighet med motionen från Ulf Björklund (kds) bör uttala sig för att beskattningen av fåmansföretag måste göras så generös att fler vågar ta risken med att starta och driva ett eget företag. Det måste satsas på de små och medelstora företagen om man menar allvar med att dessa företag skall lyfta upp Sverige ur den ekonomiska krisen. Motionären har också tagit upp andra viktiga frågor som måste tas med när regeringen skall överväga nya regler om fåmansföretagen. Det finns all anledning att ta fasta på vad motionären har sagt om andra regler vid beräkning av kapitalunderlag och att reavinst på aktier i fåmansföretag skall beskattas som andra aktier.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande översyn av fåmansföretagens beskattning
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk52 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om inriktningen av det fortsatta arbetet.
6. En lönesummeregel (mom. 8 och mom. 25 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet ser" och på s. 75 slutar med "utskottets hemställan" bort ha följande lydelse:
Förslaget om att de anställdas löner delvis skall ingå i utrymmet för kapitalbeskattade uttag från fåmansföretag innebär ett helt nytt sätt att dela upp inkomsterna mellan tjänst och kapital. Utskottet anser att en sådan konstruktion bör prövas mer ingående i samband med att fåmansföretagsreglerna skall ses över. Det statsfinansiella läget medger för närvarande inte heller en skattelättnad av detta slag. Lönesummeregeln bör därför avslås av riksdagen.
dels att utskottet under moment 8 och moment 25 i motsvarande del bort hemställa:
8. beträffande en lönesummeregel
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 5 och 1993/94:Sk46 yrkande 2 avslår proposition 1993/94:234 i denna del och motion 1993/94:Sk45,
25. beträffande lagförslagen i fråga om införande av en lönesummeregel
att riksdagen avslår det vid proposition 1993/94:234 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvitt avser förslaget till en ny 3 § 12 a mom.
7. En lönesummeregel (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Med anledning" och slutar med "motion Sk45" bort ha följande lydelse:
Lönesummeregeln bör nu införas enligt propositionen, men den måste omarbetas för att den skall kunna fullfölja sitt syfte. Lars Biörck (m) har i sin motion Sk45 lämnat flera exempel där den i propositionen föreslagna utformningen av regeln medför problem, t.ex. när bolaget anställt en "professionell" företagsledare som uppbär avsevärt högre lön än anställda aktieägare. De här problemen måste lösas med förtur. Utskottet anser att regeringen skall återkomma med ett kompletterande förslag.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande en lönesummeregel att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del och motion 1993/94:Sk45 beslutar om en lönesummeregel i enlighet med propositionen och som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om en snabb komplettering av regeln samt avslår motionerna 1993/94:Sk46 yrkande 2 och 1993/94:Sk51 yrkande 5.
8. Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10 och mom. 25 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Beträffande förslagen" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Det finns anledning att se närmare på den problematik som tas upp i motionerna Sk48 och Sk359 om att medel på skogskonto bör beaktas vid räntefördelning m.m. Konsekvenserna av en sådan förändring kan dock inte helt överblickas, utan måste utredas närmare. Utskottet utgår i från att dessa frågor kommer att tas upp i det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. En belysning bör ske av konsekvenserna för skogsbruket, för de enskilda skogsägarna och de statsfinansiella effekterna av en sådan omläggning i systemet. Utskottet avstyrker motionärernas förslag om att riksdagen nu fattar beslut i frågan i enlighet med motionerna.
dels att utskottet under moment 10 och moment 25 i motsvarande del bort hemställa:
10. beträffande skogskonto och räntefördelning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk48 och 1993/94:Sk359,
25. beträffande lagförslagen i fråga om skogskonto och räntefördelning, m.m.
att riksdagen beslutar att förslagen till ändring i 7 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 3 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder och 6 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel skall utgå ur de framlagda lagförslagen.
9. Upphovsmannakonto (mom. 12)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Upphovsmannakontolagen innehåller en del krångliga regler som kan skapa onödiga begränsningar i möjligheterna att utnyttja denna kontoform. Yrkandet i motion Kr307 om att det skall göras en översyn av reglerna tillstyrks därför.
dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:
12. beträffande upphovsmannakonto
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 61 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om upphovsmannakonto.
10. Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13 och mom. 25 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Den i" och på s. 78 slutar med "motion Sk51" bort ha följande lydelse:
Genom 1991 års skattereform slopades möjligheten att kvitta en förlust av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Skälen för denna ändring, som då godtogs av en bred riksdagsmajoritet, var att kvittningsmöjligheten främst utnyttjades för olika former av skatteundandragande samtidigt som dess betydelse för nyföretagandet och för företagens vilja att expandera och ta risker enbart var marginell. Regeln var inte kostnadseffektiv; dess nytta förmådde inte väga upp den skada och de kostnader som den medförde.
Trots de skäl som talar emot en kvittningsrätt beslöt en borgerlig riksdagsmajoritet i december 1993 att åter införa en möjlighet att kvitta förlust på näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Enligt utskottets mening bör detta beslut omprövas och kvittningsrätten avskaffas från nästa årsskifte. Regeringens förslag om att utvidga kvittningsrätten avstyrks mot denna bakgrund.
dels att utskottet under moment 13 och moment 25 i motsvarande del bort hemställa:
13. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande 3 och 1993/94:Sk353 yrkande 20 avslår proposition 1993/94:234 i fråga om kvittning vid generationsskiften och motion 1993/94:Sk352 yrkande 7 och hos regeringen begär att den lägger fram ett förslag till riksdagen om slopad kvittningsrätt fr.o.m. den 1 januari 1995,
25. beträffande lagförslagen i fråga om kvittning vid generationsskiften
att riksdagen avslår det vid proposition 1993/94:234 fogade förslaget till ändring i kommunalskattelagen såvitt avser 46 § 1 mom.
11. Skattestimulanser (mom. 17)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "redovisade motionerna" bort ha följande lydelse:
För att öka tillgången på riskkapital för innovationsprojekt har en utredning, Innovationsutredningen, föreslagit att det efter amerikansk modell inrättas särskilda fonder för kapitalplacerare med vilja att ta risker och som har möjlighet att låta kapital stå kvar i fonden under flera år. Den nämnda utredningen har också föreslagit skattelättnader för royaltyintäkter, att uppfinnare generellt skall kunna dra av patentkostnader och att skatteavdrag skall kunna göras mot tjänst eller kapital för satsning i innovationsprojekt.
Utskottet anser att dessa förslag bör genomföras i enlighet med vad som yrkats i två motioner från Ny demokrati, N30 yrkandena 6--9 och N303 yrkandena 5--8.
dels att utskottet under moment 17 bort hemställa:
17. beträffande skattestimulanser
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N30 yrkandena 6--9 och 1993/94:N303 yrkandena 5--8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om innovationsprojekt, m.m. och avslår motionerna 1993/94:Sk312, 1993/94:Sk328, 1993/94:Sk330, 1993/94:Sk337 och 1993/94:Sk638.
12. Avgifter till arbetsgivarorganisationer (mom. 20)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:
En borgerlig riksdagsmajoritet har avskaffat arbetstagarnas rätt till avdrag för medlemsavgift i facklig organisation. Den har också genomfört inskränkningar i arbetsgivarnas rätt till avdrag för medlemskap i intresseorganisationer. Det finns emellertid en oacceptabel asymmetri. Genom att utforma sin intressebevakning som avgiftsbelagda tjänster som tillhandahålls av särskilda servicebolag kan arbetsgivarna fortfarande erhålla avdrag mot såväl bolagsskatt som mervärdesskatt.
Det är mycket angeläget med en likformig skattemässig behandling av arbetsgivare och arbetstagare. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att lägga fram ett förslag som innebär att de nuvarande skillnaderna korrigeras.
dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:
20. beträffande avgifter till arbetsgivarorganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 27 och med anledning av motion 1993/94:Sk306 hos regeringen begär förslag som innebär att skillnaderna i de skattemässiga förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressebevakning korrigeras.
13. Skogsbilvägar (mom. 22)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Skatteutskottet vill" och på s. 84 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare uttalande förutsatt att regeringen skall följa upp frågan om avdrag för skogsbilvägar. Nu har en statlig utredning sagt att stora skogsavverkare får direktavdrag, men inte små. Regeringen måste se till att reglerna ändras så att den skogsägare som så önskar -- oavsett hur mycket skog han äger -- skall kunna få direktavdrag för de vägar som anläggs för avverkning och skötsel av skogen.
dels att utskottet under moment 22 bort hemställa:
22. beträffande skogsbilvägar
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk317 och 1993/94:Jo527 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om direktavdrag för skogsbilvägar.
Särskilda yttranden
1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anför:
Efter en genomgång av olika motionsförslag i höstas bestämde riksdagen med anledning av ett förslag från Ny demokrati att göra ett tillkännagivande till regeringen om ett system för s.k. nuvärdesavskrivning. I det här betänkandet har utskottet hänvisat till det tidigare riksdagsuttalandet. Jag förutsätter att regeringen arbetar med sikte på att snart kunna lägga fram ett förslag.
2. Skattestimulanser (mom. 17)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:
Utskottet har som motivering för att avstyrka ett antal motioner med förslag om olika skattelättnader hänvisat till bl.a. de ändringar i företagsbeskattningen som riksdagen beslutade om i höstas. Vi socialdemokrater delar uppfattningen att motionerna skall avstyrkas men har en annan motivering till detta. Vi vill hålla fast vid principerna för 1991 års skattereform, vilket för företagsbeskattningen innebär en skattesats om 30 % i förening med en bred skattebas och få reserveringsmöjligheter. De olika motionsförslagen om nya reserveringsmöjligheter och avdrag för olika ändamål strider mot dessa principer.
3. Yrkesfiskarnas skatteförhållanden (mom. 18)
Peter Kling (nyd) anför:
Skatteutskottet har både riksmötet 1992/93 och riksmötet 1993/94 uttalat sig för att de speciella problem som råder för yrkesfiskarna skall uppmärksammas i lämpligt sammanhang. Det är i och för sig bra att regeringen nu äntligen tagit ett initiativ i frågan, även om det har skett ganska lång tid efter det första uttalandet från skatteutskottet. Jag kommer att följa upp hur arbetet fortskrider. Det är angeläget att yrkesfiskarna inom kort kan få de bättre regler som måste till för att de skall klara konkurrensen gentemot grannländerna.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1)
Vänsterpartiet motsatte sig det riksdagsbeslut hösten 1993 som gav stora skattelättnader till företag och kapitalägare. Vänsterpartiet föreslår att företagsbeskattningen ges en annan inriktning. Riksdagen bör riva upp beslutet från hösten 1993 och ge regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att göra en grundlig utredning om hur företagsbeskattningen skall utformas.
Tillväxtskapande åtgärder är nödvändiga för att bekämpa arbetslösheten och få balans i den offentliga ekonomin. Det är viktigt att företagsbeskattningen utformas i enlighet härmed. Redan innan regeringen Bildt tillträdde hade Sverige i ett internationellt perspektiv en låg effektiv beskattning både på bolag och på kapital. Sveriges bolagsbeskattning var redan då en av de förmånligaste inom OECD-området.
Under innevarande mandatperiod har en borgerlig riksdagsmajoritet drivit igenom ytterligare stora skattelättnader för företag och kapital. En låg företags- och kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt. En uthållig ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden annan ekonomisk politik än den som förs av den nuvarande regeringen.
Det konkreta förslag till ändringar i beskattningen av företag och kapital som Vänsterpartiet vill genomföra har beskrivits i motion 1993/94:Sk352. Huvudpunkter i förslaget är en återgång till en likformig beskattning av kapital- och bolagsinkomster om 30 % fr.o.m. 1995 års inkomster och att Annellavdraget återinförs. Riksdagen bör nu begära att regeringen återkommer med förslag om de lagändringar som behövs för detta och samtidigt besluta om riktlinjer för det parlamentariska utredningsarbete som Vänsterpartiet föreslår. Dessa riktlinjer innebär enligt Vänsterpartiets motion bl.a. att den effektiva bolagsbeskattningen på sikt bör höjas till vad som är normalt inom EU. En vinstdelningsskatt för uppbyggnad av framtidsfonder för fortbildning och kompetensutveckling i företagen bör utredas.
Vänsterpartiet har vidare uttalat sig till förmån för att utreda förutsättningarna för direktavskrivningar och som ett alternativ direktavskrivningar som begränsas till hemmamarknaden eller för projekt av särskilt miljöintresse och/eller bygginvesteringar. I ett sådant utredningsarbete bör även frågan om direktavskrivningar kan leda till oönskade former av avancerad skatteplanering prövas.
Om riksdagen ställer sig bakom Vänsterpartiets förslag om företagsbeskattningen kommer de förslag som ställs i proposition 1993/94:234 att fungera som temporära övergångslösningar fram till dess att nya regler kan gälla fr.o.m. inkomståret 1995.
Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)
Skattereglerna för företag och kapital påverkar förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet som skall pågå under lång tid. Det är viktigt att de som har ansvaret för dessa beslut kan agera utifrån internationellt konkurrenskraftiga och stabila spelregler. Det är därför en stor fördel om riksdagsbeslut i dessa frågor kan tas under så stor parlamentarisk enighet som möjligt. Den parlamentariska utredning som Vänsterpartiet har föreslagit bör syfta till att förankra besluten i ett brett politiskt fält, men också hos arbetsmarknadens parter, näringsliv och allmänhet. Vänsterpartiet anser att det finns goda möjligheter att nå en önskvärd enighet kring företagsbeskattningen.
Genom sin handläggning har regeringen i stället skapat osäkerhet om företagsbeskattningen. Regeringen ökar dessutom aktivt osäkerheten genom att lägga förslag till riksdagen som man sedan tar tillbaka. Ett exempel är regeringens skrivelse till riksdagen i december 1994, där man meddelade att man avser att lägga förslag om den s.k. JIK-metoden -- ett förslag som regeringen sedan tar tillbaka genom proposition 1993/94:234. Ett annat exempel på regeringens ogenomtänkta sätt att hantera dessa frågor är beslutet om skattefrihet för aktieutdelningar -- ett beslut från december 1993 som regeringen tvingas ompröva redan våren 1994 genom proposition 1993/94:234.
Enligt Vänsterpartiets mening är det oacceptabelt att besluta om upprepade ändringar i spelreglerna för företagen i ett så kort tidsperspektiv som det här är fråga om. Lagstiftningsfrågorna måste därför i fortsättningen beredas grundligare. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)
Reglerna för beskattningen av fysisk persons näringsverksamhet har gjorts så krångliga att småföretagarna kommer att bli mer beroende av redovisningsfirmor och dyra konsulter. Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda enklare skatteregler för enskild näringsverksamhet. Detta överensstämmer med förslaget i Vänsterpartiets motion Sk352 yrkande 6.
Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4 och mom. 25 i motsvarande del)
Redan i samband med beslutet om slopad skatt på aktieutdelningar och halverad skatt på realisationsvinster på aktier varnade Vänsterpartiet för att detta skulle kunna leda till en rad negativa effekter, bl.a. att slopandet av skatten på aktieutdelningar gör det mer attraktivt att dela ut vinsten än att återinvestera den i företaget. Regeringen bekräftar nu genom proposition 1993/94:234 att Vänsterpartiet hade rätt i denna kritik. Enligt regeringsförslaget skall undantaget från skatteplikt begränsas under 1994. Vänsterpartiet noterar att regeringen tar ett steg i rätt riktning, men konstaterar samtidigt att en bättre lösning vore att återinföra full skatteplikt. Förslag om detta framställs också i Vänsterpartiets motion Sk352. Vad gäller hemställan under moment 4 biträder Vänsterpartiet reservation från Socialdemokraterna under momenten 4 och 25 i motsvarande del.
En lönesummeregel (mom. 8 och mom. 25 i motsvarande del)
Flera tunga remissinstanser har kritiserat förslaget om att de anställdas lönesumma skall öka utrymmet för kapitalinkomstbehandlingen i fåmansföretag, bl.a. för att det komplicerar skattereglerna. Vänsterpartiet har varit berett att acceptera förslaget under förutsättning att det finansieras inom den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom ett bifall till yrkande 21 i motion Sk352. Förslaget innebär annars en försvagning av statsbudgeten med 155 miljoner kronor. Eftersom Vänsterpartiets förslag om 30 % bolagsskatt inte vunnit gehör under utskottsbehandlingen yrkar jag avslag på regeringens förslag om en lönesummeregel. Detta innebär att Vänsterpartiet biträder reservation från Socialdemokraterna under momenten 8 och 25 i motsvarande del.
Positiv räntefördelning, m.m. (mom. 9 och mom. 25 i motsvarande del)
Vänsterpartiet har länge påtalat att enskilda näringsidkare och handelsbolag beskattats hårdare än aktiebolag. Skillnaden bör utjämnas genom att lättnader för de enskilda näringsidkarna finansieras via ett ökat skatteuttag på aktiebolagen. Detta är särskilt rimligt som aktiebolagen i Sverige har och länge har haft internationellt sett mycket gynnsamma skatteregler. Regeringens förslag om att höja klyvningsräntan för positiv räntefördelning med två procentenheter försvagar statsbudgeten med ca 300 miljoner kronor. Vänsterpartiet har varit berett att tillstyrka detta förslag under förutsättning att en utjämning inom företagsbeskattningens ram kan ske enligt Vänsterpartiets förslag. Under utskottsberedningen har Vänsterpartiet inte fått uppslutning kring sitt förslag. Vi måste därför avvisa de skattelättnader som regeringen nu föreslagit i proposition 1993/94:234.
Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10 och mom. 25 i motsvarande del)
Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen under momenten 10 och 25 i motsvarande del.
Upphovsmannakonto (mom. 12)
Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen under moment 12.
Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)
Vänsterpartiet redovisade redan i samband med 1991 års skattereform att vi kunde tänka oss en begränsad kvittningsrätt. Våra överväganden grundade sig på bl.a. de problem som finns i glesbygd och för vissa kombinationsföretag. Den kvittningsrätt som infördes hösten 1993 öppnar emellertid för vida möjligheter till skatteundandragande. Vänsterpartiet anser att kvittningsrätten måste begränsas såväl vad gäller summor som tidsrymd. För att systemet inte skall ge kraftiga tröskeleffekter kan avdragsrätten dessutom behöva trappas ned under några år. En utredning bör få i uppgift att se över systemet med kvittningsrätt. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Övrigt
Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen under moment 20 om avgifter till arbetsgivarorganisationer, m.m. Jag biträder även Socialdemokraternas särskilda yttrande om skattestimulanser under moment 17.
Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda biträder jag hemställan i reservationerna 4, 6, 8, 9 och 12 (s) samt anser jag att utskottet under momenten 1--3, 9 och 25 i motsvarande del och 13 borde ha hemställt:
1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11 och 16--23 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 3 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24 hos regeringen begär förslag om ändringar i beskattningen av företag och kapital i enlighet med motion 1993/94:Sk352 samt som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet, m.m.,
2. beträffande lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet
att riksdagen
a) med bifall till motion 1993/94:Sk46 yrkande 1 och med anledning av motion 1993/94:Sk51 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftningsarbetet,
b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till handlingarna,
3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 6 och med anledning av motion 1993/94:Sk51 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering,
9. beträffande positiv räntefördelning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk46 yrkande 3 avslår proposition 1993/94:234 i denna del,
13. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 7 och med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning om begränsningar i kvittningsrätten och avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande 3 och 1993/94:Sk353 yrkande 20,
25. beträffande lagförslagen i fråga om positiv räntefördelning, m.m.
att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och hemställts under mom. 9 avslår det i proposition 1993/94:234 framlagda förslaget till ändring i 3 och 5 §§ lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Lagförslagen 4 Motionerna 60 Motioner väckta med anledning av propositionen 60 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 61 Utskottet 65 Inledning 65 Företagsbeskattningens allmänna inriktning 66 Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 70 Beskattning av vissa utdelningsinkomster 71 Beskattning av delägare i fåmansföretag 72 Positiv räntefördelning, m.m. 75 Kvittning av underskott i näringsverksamhet 77 Miljöklassindelningen av oljeprodukter 78 Övriga frågor 80 Hemställan 84 Reservationer 96 1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1) (s) 96 2. Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2) (s) 97 3. Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3) (s) 98 4. Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4) (s) 98 5. Översyn av fåmansföretagens beskattning (mom. 6) (nyd) 99 6. En lönesummeregel (mom. 8) (s) 100 7. En lönesummeregel (mom. 8) (nyd) 100 8. Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10) (s) 101 9. Upphovsmannakonto (mom. 12) (s) 101 10. Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13) (s) 102 11. Skattestimulanser (mom. 17) (nyd) 102 12. Avgifter till arbetsgivarorganisationer (mom. 20) (s) 103 13. Skogsbilvägar (mom. 22) (nyd) 103 Särskilda yttranden 104 1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1) (nyd) 104 2. Skattestimulanser (mom. 17) (s) 104 3. Yrkesfiskarnas skatteförhållanden (mom. 18) (nyd) 104 Meningsyttring av suppleant 105 Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1) 105 Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2) 106 Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3) 106 Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4) 107 En lönesummeregel (mom. 8) 107 Positiv räntefördelning, m.m. (mom. 9) 107 Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10) 107 Upphovsmannakonto (mom. 12) 108 Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13) 108 Övrigt 108 Yrkanden 108