Vuxenutbildning

Anf. 13 Ida Drougge (M)

Herr talman! Den kommunala vuxenutbildningen har, till skillnad från vad man ibland kan tro i debatten, under de senaste åren genomgått stora förändringar när det gäller vilka utmaningar som den har framför sig.

Jag och Moderaterna är av den uppfattningen att dessa utmaningar inte kommer att minska framöver. Framför allt kommer detta inte att ske i lägre takt än vad som redan skett. De utmaningar i form av stora förändringar som vi ser på vår arbetsmarknad och i vår arbetskraft ställer också vikten av ett verkligt bra innehåll och bra kunskaper i vår kommunala vuxenutbildning på sin spets.

Tidigare var det framför allt studenter som kanske ville läsa upp sina betyg för att kunna komma in på juristprogrammet eller på läkarprogrammet som utgjorde en stor del av de elever som befann sig inom den kommunala vuxenutbildningen. Så ser det inte längre ut. Tack vare de reformer som alliansregeringen har gjort de senaste åren kommer vuxenutbildningen de elever till del som verkligen behöver den. Men det gör också att de elever som i dag får utbildningen har större krav på och större behov av stöd, hjälp och kvalitet i själva utbildningen. Möjligheterna till självstudier för dessa elever är många gånger mindre än för dem som tidigare befann sig i utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Det säger sig självt att om man har hoppat av gymnasiet finns det anledningar till det. Då har man kanske större behov av hjälp, behov som inte har kunnat tillgodoses i gymnasieskolan. Därför behöver den kommunala vuxenutbildningen möta upp i det sammanhanget.

Det är också allt fler som kommer till Sverige för att jobba och leva här och som inte har någon utbildning sedan tidigare och som inte heller har någon studievana eller studieteknik med sig i bagaget. Dessa elever behöver också alltmer hjälp för att kunna ta sig igenom svensk utbildning.

Detta och den omställning som vi framöver kommer att se ännu mer på svensk arbetsmarknad gör att det framför allt är kvaliteten i den kommunala vuxenutbildningen som behöver vara på agendan.

Tyvärr tycker jag att debatten alltför ofta i stället tenderar att handla om antal platser, platser som staten vill tillse på olika håll och på olika områden. Det är egentligen ett ansvar för våra kommuner.

Det som vi här inne behöver fokusera på för att vi ska klara dagens och framtidens utmaningar är hur vi ska få en bättre kvalitet i den kommunala vuxenutbildningen och hur vi ska se till att den blir mer individanpassad på ett sätt som inte enbart resulterar i möjligheter att läsa exempelvis på distans. Det handlar om kvalitet i klassrummet och om att det på riktigt ska gå att kombinera studier med ett arbete och med barn - inte bara i teorin utan också i praktiken, och inte bara i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö utan i hela landet. Den diskussionen hoppas jag att vi kan ha mer av i dag.

Det är positivt att även regeringen ser behovet av ökad individanpassning i den kommunala vuxenutbildningen. Det är också på tiden att vi snart kommer att få se en hopslagning av sfi och komvux för att man ska möjliggöra för studenter som läser sfi att parallellt även läsa ämneskunskaper på en grundläggande nivå.

Om vi tycker att det finns skillnader i kvalitet mellan utbildningar på gymnasieområdet, skulle jag vilja säga att det verkligen finns inom den kommunala vuxenutbildningen.

Det finns tillgång till nationella prov redan i dag i de olika ämnena. Men eftersom vi kommer att fortsätta att ha en kommunal vuxenutbildning som är individanpassad och där man kan påbörja en utbildning mitt i terminen betyder det att antalet nationella prov i dessa ämnen behöver vara mycket större. Proven finns tillgängliga i dag, men i praktiken blir det ofta samma prov och prov som redan legat ute med facit på internet. Vilket syfte fyller då dessa prov? De får ingen riktig funktion.

En stor vikt med att ha nationella prov är att kunna jämföra kvalitet och resultat mellan olika utövare. Den effekten får man inte om proven redan ligger ute på internet.

I fråga om detta finns de stora skillnaderna mellan Alliansens budget och regeringens budget. Vi behöver ha fler nationella prov, och vi behöver också ge Skolverket en möjlighet att på riktigt vara med i implementeringen av de nya kursplanerna i svenska, svenska som andrapråk, engelska och matematik för att öka kvaliteten i utbildningen i den kommunala vuxenutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Med detta sagt skulle jag vilja yrka bifall till reservation nr 2. Det är en reservation till en motion som också ställer kvaliteten på sin spets och pekar på ett stort behov av att förändra och utöka gruppen människor som behöver ta del av den kommunala vuxenutbildningen och få möjlighet till eftergymnasial utbildning. Självklart ska det vara möjligt även för våra särskoleelever och studenter att gå en högre utbildning.

(Applåder)

Anf. 14 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Låt mig först citera skollagen när det gäller den kommunala vuxenutbildningen. Där anges nämligen att målet för de skolformer som ingår i kommunernas vuxenutbildning är "att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar." För kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna gäller även att "de som fått minst utbildning ska prioriteras".

Sedan finns också den av den tidigare alliansregeringen instiftade - om jag uttrycker mig lite slarvigt - yrkeshögskolan. Inom yrkeshögskolan ska det säkerställas att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att statens stöd fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. Behovet inom smala yrkesområden och eftergymnasiala yrkesutbildningar som avser att leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke, ska tillgodoses.

Vuxnas lärande är oerhört centralt. Då diskuterar vi inte högre utbildning, alltså universitet och högskolor, utan så många andra delar. För Centerpartiet och allianspartierna har det varit viktigt att det finns många vägar framåt - att det är öppet uppåt.

Det här är ett motionsbetänkande, och därför finns det viss frihet att lyfta fram en del av de motioner som finns i betänkandet oavsett om de föreslås bifallas eller inte. Jag skulle först vilja lyfta fram en motion av Anders Åkesson och Lena Ek där de tittar på det regionala behovet och lyfter fram kompetensplattformarna. Majoritetspartierna har gjort en väldigt positiv skrivning. Trots att motionen föreslås avslås är det en positiv skrivning där man verkligen lyfter fram behovet av att regionalt kraftsamla för att se vilket utvecklingsbehov de olika regionerna i Sverige har.

Detta tror jag är oerhört viktigt när man tittar på såväl den kommunala vuxenutbildningen och yrkesvuxutbildningen som yrkeshögskolans utbildningar. Det här ser lite olika ut. Tyvärr hörde jag häromveckan att man talade om hur oerhört ineffektivt alla de resurser som går till vuxnas lärande i Sverige används. Vi skulle verkligen vinna på att samordna detta på ett annat sätt, och där kan jag se att de regionala kompetensplattformarna och det arbete som har skett på många ställen runt om i Sverige verkligen skulle kunna vara en grund för att på ett nytt sätt samordna vuxnas lärande och på så sätt stärka de behov som finns, inte bara den enskildes utan även arbetslivets.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag vill också lyfta fram den motion av Per Lodenius som nämndes tidigare och som handlar om att ta fram ett regelverk som ger den som gått i särskola möjlighet att studera på högskola, yrkeshögskola eller andra eftergymnasiala utbildningar. Det är samma sak där - majoriteten i utskottet har skrivit oerhört positivt om vikten av att noga följa detta. Jag tycker att det är lite synd att man inte går på linjen i reservation 2 i betänkandet, som jag härmed ska be att få yrka bifall till. Man går alltså inte på linjen att faktiskt säkerställa att det finns ett regelverk som ger människor den här möjligheten.

Precis som Per Lodenius lyfter fram i sin motion har det genomförts ett ganska stort antal försök på olika sätt. Högskolan i Gävle har arbetat med detta på ett mycket förtjänstfullt sätt. Att inte nu gå vidare och säga "Javisst! Det är dags att vi gör ett regelverk som säkerställer människors möjligheter" tycker jag är lite sorgligt. Jag tycker dock att det är viktigt att frågan lyfts upp och att det finns många positiva skrivningar.

När det gäller vuxnas lärande finns yrkeshögskolorna sedan 2009. Yrkeshögskoleutbildningarna är oerhört viktiga och oerhört eftertraktade. Precis som lyfts fram av så många krävs det också en genomlysning för att se hur vi ska utveckla detta så att fler får möjlighet att starta utbildningar. Hur kan det bli fler platser? Det har varit en viktig fråga för Centerpartiet. Det handlar också om den regionala fördelningen, där - som jag nämnde tidigare - de regionala kompetensplattformarna är ett viktigt underlag.

När det gäller antalet utbildningar som får starta och även längden på utbildningarna har det gjorts en översyn som startades av den förra regeringen. Jag skulle uppskatta om något av samarbetsregeringens partier kunde klargöra lite grann hur långt man har kommit med översynen av möjligheten till fler intagningar i yrkeshögskolan än vad som finns i dag. Jag ser verkligen fram emot att få det lite mer klargjort under dagens debatt.

(Applåder)

Anf. 15 Roger Haddad (FP)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till Alliansens reservation 2 i betänkandet. Den handlar om att även särskoleelever ska ha rätt till eftergymnasial utbildning, brett.

Det här är en mycket intressant debatt. Vi har nyligen lämnat stadiet gymnasieskolan, och där har det varit fritt fram för de rödgröna partierna att experimentera och motsätta sig allt vad yrkesinriktning, arbetslivskoppling och lärlingsutbildning heter. Så fort vi kommer över till betänkandet om vuxenutbildning och yrkeshögskola är man dock väldigt angelägen om att vi ska satsa på fler platser. Vi ska maxa så att varenda kommun kan erbjuda detta, och man tycker att vi alltid har lagt för lite pengar på det här området. Då är det plötsligt okej att läsa som lärlingsvuxelev. Det är okej att satsa på yrkesvux, och det är helt plötsligt okej att satsa på yrkeshögskolan.

Vuxenutbildningen är dock att jämställa med grundskolans grundläggande nivå och gymnasial nivå - inte akademisk nivå. Varför är det okej för er att elever väljer att gå ett vårdprogram eller en barnskötarutbildning i vuxenutbildningens regi och får ett intyg, ett dokument och ett betyg - och ett jobb? Så fort vi diskuterar det när det gäller gymnasiet är ni ju helt emot det. Nu vill ni dessutom riva upp den reform som genomfördes höstterminen 2011. Det är anmärkningsvärt, och det är obegripligt. Ni får gärna förklara för mig och för åhörarna varför ni har helt olika syn på dessa två stadier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Herr talman! Vuxenutbildning är och kommer alltid att vara en av de mest effektiva åtgärderna för att öka och förbättra matchningen i arbetslivet. Socialdemokraterna har länge sett det som en lappa-och-laga-verkstad från grund- och gymnasieskolan. Det har varit fritt fram ett göra lite som man vill i gymnasieskolan, för man kommer alltid att få en andra, en tredje och en fjärde chans i vuxenutbildningen. Det har jag hört i skoldebatterna under de 12 eller 13 år jag har jobbat med gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor. Men vuxenutbildningen kan inte bara vara en lappa-och-laga-verkstad.

Ja, man ska kunna komplettera. Ja, man ska få en andra chans. Folkpartiet och Alliansen har också i lag reglerat rätten till vuxenutbildning, rätten att komplettera och möjligheten att sadla om. Jag är stolt över de satsningar som vi har gjort på vuxenutbildning, yrkesvux och lärlingsvux.

Herr talman! Jag har tidigare ställt frågor till Socialdemokraterna om yrkescollege, som de gärna vill prata om. Kommer man där att få välja bort det akademiska inslaget? Kommer det, som i yrkeshögskolan, att vara utbildningar som tas fram i nära samarbete med näringslivet eller offentliga arbetsgivare? Nej, kriteriet kommer ändå att vara att alla ska få högskolebehörighet. Det är något speciellt med denna högskolebehörighet.

Det är ungefär 200 000 studerande som av olika skäl läser i vuxenutbildning. Inte alla men väldigt många kommer från gymnasiet utan slutbetyg. Ja, de ska prioriteras, för annars kommer de inte vidare i systemet. Nyanlända som kanske har läst svenska för invandrare - detta brukar tas upp i betänkandena och återkommer - läser också inom vuxenutbildningen för att komma vidare i utbildningssystemet. Den tredje kategorin som har ökat är de som läser yrkeskurser på gymnasial nivå, just för att täppa igen och kompensera för de brister som vi har i utbildningssystemet, inte minst i gymnasieskolan.

Herr talman! Arbetsförmedlingen har gjort en årsrapport om den så kallade matchningsproblematiken - ja, den finns. Jag tror att kollegan Annica Eclund kommenterade den. Vi har nämligen haft ett utbildningssystem och en utbildningspolitik som har favoriserat akademiska studier, vilket har gjort att svensk befolkning är överutbildad i den meningen att vi är utbildade på akademisk nivå. Men de som har en akademisk utbildning erbjuds inte alltid jobb på den nivån, utan de tar jobb som inte kräver akademisk utbildning och slår därmed undan de ungdomar eller vuxna och nyanlända som inte har en akademisk utbildning. Detta är alltså Arbetsförmedlingens rapport och inte Folkpartiets rapport.

Man brukar hänvisa till Svenskt Näringslivs matchningsrapport, och titta gärna en gång till i den! Det som efterfrågas mest i rapporten är gymnasial yrkesutbildning. Det är därför vi är angelägna om att satsningen på yrkesutbildning och yrkesvux fortsätter. Det är därför vi är angelägna om att yrkeshögskolan fortsätter att utvecklas efter kvalitet och inte bara kvantitet.

Vi har faktiskt ökat resurserna jämfört med 2012. Och jag vill särskilt betona det som står i betänkandet: att de studerande i yrkeshögskolan som har varit ute på så kallad LIA, lärande i arbetslivet, oftast får jobb hos den arbetsgivaren. Det är precis det vi vill se redan i gymnasiet, och vi vill se det i yrkeshögskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Avslutningsvis: Vi kommer att få höra i debatten att det behövs fler platser i yrkeshögskolan. Jag vill då betona kvaliteten och träffsäkerheten. Det senaste året sjönk andelen som sa att utbildningen överensstämde med det arbete de fick ned till 57 procent. Det måste vi angripa och åtgärda innan vi börjar prata om mer pengar till yrkeshögskolan, som i sig är en mycket fin och viktig utbildningsreform införd av alliansregeringen.

(Applåder)

Anf. 16 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Alla vuxna ska ha möjlighet att öka sina kunskaper och sin kompetens. Det kan handla om personlig utveckling eller om vägen till arbete och egen försörjning. Man kanske behöver skola om sig av olika anledningar för att få en andra eller varför inte en tredje chans i livet.

Jag kommer själv från en industriort i Västergötland, en plats där så gott som alla som inte varit anställda inom offentlig sektor har haft ett arbete inom möbelindustrin. På en ort med 10 000 invånare fanns det 80 möbelfabriker när jag växte upp. Det räckte att efter avslutad grundskola ringa på dörren hemma hos min pappa, som var fabriksägare, och säga: Jag vill ha jobb. Svaret blev: Ja, det går bra. Du kan börja i morgon. Ställ dig vid den där maskinen! Och där har de stått till nu. Fabriken finns inte längre. De nya ägarna valde för ett par år sedan att flytta tillverkningen utomlands.

Vad ska nu personer som är 50-plus göra, personer som inte ens har en gymnasieutbildning att luta sig mot? Vid en första anblick ser det hopplöst ut. Men det är här som dagens debatt kommer i ljuset, den viktiga debatten om vuxenutbildning.

Herr talman! Det måste finnas en mängd olika och flexibla lösningar för den som behöver en andra chans. Det har gällt mig, och det kan komma att gälla dig i framtiden. Lösningen kan vara komvux för att komplettera sina studier. Det kan handla om att man behöver få tidigare utbildningar eller kunskaper validerade eller att man kan behöva en utbildning på yrkeshögskola. Just yrkeshögskolan har ju visat sig vara en mycket lyckad satsning. Nio av tio examinerade har ett arbete ett år efter avslutad utbildning, och sex av tio har ett arbete som helt eller delvis överensstämmer med utbildningen.

Att ha möjlighet att komplettera sin utbildning eller att skola om sig och skaffa sig en ny yrkesutbildning är helt nödvändigt i dagens samhälle som förändras i ett aldrig tidigare skådat tempo. Vi ska utbilda för arbetslivet, vilket ställer krav på vårt utbildningssystem, men också ge eleverna genom hela utbildningssystemet verktyg för att klara omställningen till nya arbetsuppgifter och nya yrken. Vi har ju ingen aning om vad arbetslivet kommer att kräva om 20 år. Vi ska inte bara utbilda våra elever för arbetslivet utan för hela livet och ge dem de rätta verktygen.

Nu kanske ni undrar hur det gick för de över 200 arbetarna på fabriken i Tibro kommun. Jo, de som inte var nära pensionsåldern har i dag genom massiva insatser och flexibla lösningar hittat nya vägar och utmaningar i livet.

Därför är dagens ämne i denna talarstol så viktigt, nämligen att vidareutveckla alla de möjligheter som gör att människor, av vilka anledningar det än må vara, hittar sin väg till en meningsfull tillvaro och egenförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 2.

Anf. 17 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Vi behandlar i dag utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning samt motioner från den allmänna motionstiden.

Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motioner och reservationer. Med detta sagt vill jag också säga att vi självfallet står bakom det särskilda yttrande som vi från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gemensamt har lagt fram.

Utbildning för vuxna, vuxenutbildning, finns i många olika former. Den sker genom folkhögskolor, i folkbildning, i kommunal vuxenutbildning, i yrkesinriktad vuxenutbildning och genom studier vid yrkeshögskola. Den kan ge bildning, den kan ge grundskolebehörighet, gymnasiekompetens, yrkesspecifik kompetens och kvalificerad högskolekompetens.

Vuxenutbildningen är viktig för att ge en nödvändig grund för arbete eller som en plattform för fortsatta studier, en andra chans att läsa, som en del varit inne på, en väg ut ur arbetslöshet och en möjlighet att skaffa sig en helt ny kompetens eller en ny yrkesutbildning. Men, och det är viktigt, vuxenutbildningen är också en utbildningsväg för att öka sin personliga individuella frihet, för att tänja sina gränser, för att upptäcka ny kunskap, se nya sammanhang, göra nya vägval i livet och kanske möta intryck, människor och kunskaper som man tidigare aldrig hade mött. Det är också en del av vuxnas lärande och vuxenutbildning.

Det som förenar allt det här är att utbildningen vänder sig till vuxna människor, vuxna som bär med sig egna och olika kunskaper, erfarenheter, färdigheter och insikter, ibland i form av en tyst kunskap men som inte alltid är dokumenterad. Det måste naturligtvis prägla undervisningen. En bra utbildning kan bygga på att man frigör och utvecklar en sådan tyst kunskap - vuxna människors erfarenheter och kunnande. Det gör vuxenutbildningen viktig.

Herr talman! Utbildnings- och kunskapslyftsfrågor är avgörande för enskilda individers personliga utveckling, för deras ställning på arbetsmarknaden och för samhällets fortsatta välstånd. Vuxenutbildningen är nödvändig i ett modernt kunskapssamhälle där kunskap och kompetens hela tiden förändras, där man inte längre utbildar sig för ett yrke som man ska ha hela livet utan måste vara beredd på att utbilda sig flera gånger och ändra sin inriktning allteftersom utvecklingen i samhället fortgår och Sverige och världen förändras.

För att ett sådant livslångt lärande ska vara en realitet och en reell möjlighet krävs det satsningar inom vuxenutbildningen. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för 2015 i överenskommelse med Vänsterpartiet en rad kraftfulla satsningar inom vuxenutbildningen, som dock Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna sa nej till och röstade ned.

Regeringen föreslog början på ett nytt kunskapslyft i Sverige med en kraftfull utbyggnad av komvux och yrkesvux med 3 700 platser. Fler skulle få möjlighet till grundskole- och gymnasieutbildning eller en yrkeskompetens som en plattform till arbete eller fortsatta studier. Genom dessa satsningar skulle det också vara möjligt att skapa förutsättningar för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten och den långtidsarbetslöshet som drabbat många människor. Fler människor skulle få en ingång till arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Regeringen föreslog också en utökning av platserna inom yrkeshögskolan. Det är en utbildningsform som har visat mycket goda resultat när det gäller att matcha arbetssökande mot näringslivets behov av arbetskraft. Utbildningarna ger människor möjlighet till yrkeskompetens och utgår från näringslivets och företagens speciella behov. Utbildningarna genomförs över hela Sverige i allt från små orter till större städer. Varje utbildning tillkommer och utvecklas i samverkan med arbetslivet. Effektiviteten är hög. Mellan 60 och 100 procent av dem som examineras får jobb antingen direkt eller senare inom det område de utbildat sig i.

De kritiska synpunkter som funnits om yrkeshögskolan har inte handlat om bristande effektivitet eller dåliga utbildningar, utan om att det funnits för få platser, att för få utbildningar fått starta och att det inte funnits tillräcklig långsiktighet i planeringen. Utbildningar av hög kvalitet som efterfrågas och ger jobb har inte fått starta, har inte beviljats platser eller har till och med fått upphöra.

Det var anledningen till att regeringen i budgetpropositionen föreslog en utbyggnad av yrkeshögskolan med ytterligare 2 000 platser 2015 och 4 000 platser 2016. Det förslaget röstade allianspartierna och Sverigedemokraterna ned i riksdagen. Yrkeshögskolan var bra men behövde inte byggas ut, var beskedet.

Efter att man röstat nej i riksdagen till ytterligare platser känns det lite märkligt att få höra hur Moderaternas partiledare åker runt i landet och talar om hur viktigt det är med vuxenutbildning, om värdet av andra chanser och om hur fler komvuxplatser kan öppna fler ingångar till arbetsmarknaden för individer. Lika märkligt är det att läsa Centerpartiets reservation, där man talar om att yrkeshögskoleutbildningarna bör byggas ut ytterligare och att fler ansökningar till utbildningar borde bli beviljade, detta trots att Centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier röstade nej till 2 000 ytterligare platser inom yrkeshögskolan.

Nåväl! I går kunde vi läsa att partierna inom Alliansen kommer att gå fram med egna budgetförslag. Det tycker jag verkar hoppfullt. Då kan vi kanske föra mer konstruktiva diskussioner om hur vi kan få till stånd gemensamma satsningar på vuxnas lärande inom komvux, yrkesvux och framför allt yrkeshögskolan, som är så viktig för matchningen på arbetsmarknaden. Jag hoppas det.

Vi kommer från de rödgröna partierna att återkomma med satsningar på ett kunskapslyft för Sverige. Vi tror att Sverige behöver det. Vi tror att detta är helt nödvändigt när vi möter de förändringar som sker i landet och i vår omvärld. Med det skulle jag än en gång vilja yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 18 Roger Haddad (FP)

Herr talman! Det var inte något oväntat inlägg från Håkan Bergman och Socialdemokraterna. Jag utgick från att Håkan Bergman skulle gå upp och säga precis det här. Det är inarbetat. Vi har hört det ett antal gånger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Satsningar? Kom inte och påstå att vi inte har satsat på vuxenutbildningen! Och kom definitivt inte och påstå att vi inte har satsat på yrkeshögskolan! Det är ju vi som har infört yrkeshögskolan i den här omfattningen. Den fanns inte när ni satt i regeringen och hade möjlighet att införa den. Det var antingen svart eller vitt, som jag brukar säga. Efter gymnasieskolan skulle det direkt vara akademiska studier. Yrkeshögskolan som fenomen kopplat till arbetslivet fanns inte i er värld. Ja, det fanns lite KY-utbildningar, men inte i den här omfattningen och inte i det här formatet.

När arbetslösheten ökar, när fler är utanför arbetslivet, då ska staten och kommunerna gå in med fler platser i vuxenutbildningarna och yrkeshögskolan, tycker Folkpartiet. Det är precis så vi har jobbat. Eftersom jag har haft förmånen, herr talman, att sitta i arbetsmarknadsutskottet fram till för bara någon månad sedan har jag också följt arbetslöshetsstatistiken, som är positiv. Ja, vi har stora utmaningar, men arbetslösheten sjunker i Sverige. Strömmen fungerar dock inte! Nu kom den tillbaka. Ungdomsarbetslösheten sjunker. Till och med långtidsarbetslösheten sjunker. Då tycker jag att det är motiverat att man gör vissa anpassningar. Glöm inte att 70 procent av dem som går i yrkeshögskolan redan har ett arbete men vill förkovra sig. Vad tycker Håkan Bergman om detta egentligen? Är det okej att anpassa efter arbetslivets behov eller inte?

Anf. 19 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Yrkeshögskolan som utbildningsform handlar just om detta. Det handlar om att se vilket behov som finns av yrkeskompetens, vilket behov näringslivet har och hur yrkeshögskolan kan matcha kompetensbehovet. Självfallet är det en viktig del av vuxenutbildningen.

Vad jag sa var att ni hade ett vägval i december. Ni kunde ha fortsatt satsningarna på yrkeshögskola, komvux och så. Ni gjorde inte det utan sa nej.

Jag har inte sagt att alliansregeringen inte gjorde satsningar. Men jag tycker att framför allt Roger Haddad ger en beskrivning som mer handlar om vuxenutbildningen som konjunkturregulator. När det är besvärligt ska staten satsa. När det är lite bättre ska vi dra tillbaka satsningarna. Då får man en ryckighet i den vuxenutbildning som sker runt om i Sverige. Det tycker jag och vi är olyckligt.

I ett modernt kunskapssamhälle och i den globaliserade ekonomi som vi nu befinner oss i måste vi se vuxenutbildningen som en viktig del i ett återkommande långsiktigt lärande och som ett sätt att hela tiden höja och anpassa utbildningsnivån i befolkningen. Då behöver man ha en mer genomtänkt syn på vuxenutbildning än den Roger Haddad står för, måste jag säga.

Anf. 20 Roger Haddad (FP)

Herr talman! Håkan Bergman svarade över huvud taget inte på min fråga. Av dem som går yrkeshögskoleutbildningar har 70 procent redan ett arbete. De flesta som skriver in sig hos Yrkeshögskolemyndigheten har redan en utbildning. Problemet är den inte är anpassad eftersom ni har fört en akademiserad utbildningspolitik i decennier. Trots detta har vi satsat på yrkeshögskolan. Vi vill behålla en viss nivå, och den har ökat sedan 2012.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Det Håkan Bergman säger låter så idealiskt. Men det fungerar inte i verkligheten när dina kommunalrådskolleger sitter och hanterar budgetposterna. Jag behöver bara gå till min hemkommun Västerås. Du talar om att den är en konjunkturregulator. Den är både en konjunkturregulator och en budgetregulator, precis som ni gör med barngruppernas storlek i Västerås.

Nu vill man för andra och tredje året i rad minska den kommunala insatsen till vuxenutbildningen. Vi såg det från Folkpartiet. Vi noterade, och jag har också lyft upp det i kammaren ett antal gånger, att när den dåvarande alliansregeringen satsade på vuxenutbildning med nationella pengar drog kommunerna ned den kommunala insatsen till vuxenutbildning. Det görs i socialdemokratiskt styrda kommuner.

Jag hoppas att Håkan Bergman i så fall ringer upp sina kommunalrådskolleger och säger: Tanken är inte att ni ska dra ned den kommunala insatsen. När staten lägger pengar är tanken att fler ska få möjlighet att komplettera och sadla om för att kunna få ett jobb som de söker.

Anf. 21 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Jag kommer från Örebro kommun. Den styrs av Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna. Den majoriteten satsar 16 miljoner kronor årligen framöver på yrkesutbildning från kommunens sida. Man har känt att med de förslag som har kommit har yrkesvuxplatserna minskat. Då måste man från kommunen gå in och ta hand om det. Man ser att vi har behov av kompetens som vi från samhället måste gå in och ta ansvar för.

Det är ett väldigt stort åtagande med 16 miljoner. Det är ett exempel på hur en annan kommun, där Socialdemokraterna och också andra partier finns med, tar ett starkt ansvar för en vuxenutbildning som är helt nödvändig. Man måste se att det finns ett delat ansvar. Kommunerna har ett ansvar för vuxenutbildningen. Men staten har också ett ansvar. Staten kan inte bara dyka upp vid vissa tillfällen och satsa och sedan dra tillbaka och hela tiden gå fram och tillbaka.

Det krävs en mer genomtänkt syn. Hur ökar vi antalet platser inom vuxenutbildningen, och hur ökar vi kvaliteten på olika sätt inom vuxenutbildningen? Vi ska inte ställa de två sakerna mot varandra. Jag tror att båda behövs.

(forts. § 8)

Anf. 66 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Vuxenutbildning

Fru talman! Håkan Bergman lyfte fram behovet av vuxenutbildning, och där delar vi verkligen synen på utmaningen. Det som jag känner blir lite synd är att man i politiken ofta har bilden att man ska tydliggöra skillnader. Just nu pratar vi om antalet skillnader på den extrasatsning som hade blivit, beroende på vilken budget som hade gått igenom.

Men det är också så, och det är ju allmänt känt, att Socialdemokraterna och den så kallade samarbetsregeringen vill höja skatterna på ungas arbete och därmed göra det svårare för unga människor att få sitt första jobb.

OECD har lyft fram problemet med för höga ingångslöner och vilken bromskloss det är för unga människor när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför rimmar det lite illa för mig när man beskriver bristen på utbildningsplatser och så vidare och samtidigt gör det svårare att anställa unga människor.

Socialdemokraterna och Håkan Bergman talar om behovet av ett kunskapslyft. Men det är kommunernas ansvar att bedriva vuxenutbildning i varje enskild kommun eller tillsammans med andra. På det sättet kan man säga att det sker ett kunskapslyft varje dag, hela tiden runt om i Sverige.

Nu är inte detta en finanspolitisk diskussion, så jag kan väl inte ställa frågan om varför Socialdemokraterna är så angelägna om att höja skatten just på ungas arbete. Men vad är det som gör att Socialdemokraterna hela tiden fastnar i ett kvantitetstänkande kopplat till antalet platser när regeringsutredare pekar på behovet av hängrännor och att använda resurserna mycket mer effektivt än man gör i dag?

På vilket sätt avser Socialdemokraterna att använda resurserna som går till utbildning över hela fältet på ett mer resurseffektivt sätt i framtiden?

Anf. 67 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Anledningen till att jag tog upp frågan om skillnader och budgetbeslutet var att Centerpartiet i sin reservation just tar upp att de önskar en utbyggnad av antalet högskoleplatser. Jag förstår att politik är att prioritera och att välja väg. I er reservation tog ni dock upp just den frågan. Jag antydde också att Moderaterna vid flera tillfällen har varit ute och pratat om behovet av utökade platser, samtidigt som de i december månad gjorde ett helt annat ställningstagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag tycker att det är märkligt. Jag tycker inte att det är märkligt att man gör olika politiska prioriteringar, men jag tycker att det är märkligt att man två veckor efter att ha fattat ett beslut har en annan uppfattning. Det var mer det som gjorde att jag lät lite skarp.

Vi gör också en prioritering i vårt budgetförslag. Utan att gå in i en finanspolitisk eller arbetsmarknadspolitisk diskussion är det så att vi tar resurser från en åtgärd som flera bedömare anser vara en väldigt verkningslös metod för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och flyttar resurser till andra insatser, bland annat stora utbildningssatsningar. Det är en politisk prioritering som vi gör, och den står vi för.

För att svara på Ulrika Carlssons andra fråga tror jag att vi behöver prata både kvantitet och kvalitet. Situationen för yrkeshögskolan med ett väldigt högt söktryck talar för behovet av ett ökat antal platser. Av de utbildningar av hög kvalitet som ansöker om att få komma till stånd är det ju bara 24-25 procent som beviljas. Det tyder på att det finns ett bekymmer. Men vi behöver även diskutera kvalitet.

Anf. 68 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! När det gäller yrkeshögskoleplatserna är det också känt att Centerpartiet har drivit dessa frågor under många år och gärna skulle se att vi hade resurser för att kunna öka antalet platser. I den situation vi är i nu ser vi dock inte att man kan ta från ungas jobb för att satsa på fler yrkeshögskoleplatser.

Precis som Håkan Bergman säger är det inte så stor andel av ansökningarna som beviljas. Sett till hela ansökningsstocken brukar man säga att man skulle vilja ge 50 procent av dem tillstånd att öka, men man kan bara bevilja 25 procent. Det är alltså inte 25 procent av 100 procent som man skulle vilja öka, om du förstår hur jag menar, utan det är 50 procent av 50 procent. Blev det klart?

När det handlar om hur man använder resurser till utbildning nämnde Håkan Bergman i sitt anförande att man såg det som olyckligt att det satsas under tider när det finns stora behov. Jag är fullt medveten om att det kan upplevas som en ryckighet ute i kommunerna när det plötsligt kommer resurser som sedan tas tillbaka för andra satsningar när det inte är samma behov av utbildning på arbetsmarknaden. Det låter oerhört lovande om Socialdemokraterna plötsligt har fått loss pengar som kan ligga kvar i all evig tid för att satsas på ytterligare delar när det gäller den kommunala vuxenutbildningen.

För Centerpartiet är yrkeshögskoleplatserna oerhört viktiga. Jag uppskattar att Socialdemokraterna också vill diskutera kvalitet och inte bara kvantitet eftersom, precis som Roger Haddad sa tidigare i sitt anförande, det faktiskt är så att kommunerna ibland har använt ökade resurser från staten till vuxenutbildning och i stället dragit ned de egna resurserna på motsvarande sätt. Det är oerhört olyckligt. Då har man inte fått den tänkta funktionen, och då kan det kännas ännu tuffare i de kommuner där en neddragning sedan sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Vad avser Socialdemokraterna att lyfta fram för att verkligen använda alla resurser som går till utbildning på bästa möjliga sätt?

Anf. 69 Håkan Bergman (S)

Fru talman! När det gäller ryckigheten är det nog så att även en samarbetsregering i akuta lägen, akuta kriser och akuta situationer i framtiden kommer att så att säga fluktuera antalet utbildningsplatser. Det kan man inte utesluta.

Vad jag försökte beskriva var ett vägval: att se vuxenutbildning endast som en konjunkturregulator eller att se vuxenutbildning som en del i ett nödvändigt livslångt lärande i ett modernt kunskapssamhälle, med den arbetsmarknad som Sverige är en del av och ännu mer kommer att vara en del av i en globaliserad ekonomi.

Man måste bestämma sig: Behöver vi höja befolkningens utbildningsnivå? Behöver vi hitta permanenta lösningar för att människor ska kunna skaffa sig kompetens? Då tror jag att det krävs mer av långsiktigt tänkande och långsiktig planering. Men det behöver inte utesluta att man i vissa lägen behöver gå in och göra extrainsatser.

Jag tror alltid att man kan använda skattepengar på ett bättre sätt. Jag tror att det är viktigt att hela tiden granska olika verksamheter, granska utfall och nyttan av olika insatser. Jag tror att det även inom vuxenutbildningen finns behov av det.

En sådan granskning redovisas också i betänkandet, där man tittar på yrkeshögskolan. Där finns det saker man kan se mer på, men om man tittar på de ansökningar som kommer in om att bedriva utbildningar som håller hög kvalitet och som kan leda till att fler människor kommer i arbete men där det ändå blir nej - då är det fråga om att bygga ut antalet platser.

Anf. 70 Carina Herrstedt (SD)

Fru talman! När man kommer så här långt ned på talarlistan och dessutom direkt efter en debatt om gymnasiet är de flesta argumenten egentligen uttömda, så jag ska hålla mig hyfsat kort.

Michael Svensson från Moderaterna sa något väldigt tänkvärt i den förra debatten om gymnasieskolan, något i stil med att gymnasiet är det enskilt viktigaste avstampet inför det fortsatta livet.

Det är ganska tänkvärt. Men för de personer som av någon anledning misslyckas, hoppar av eller upptäcker att de vill göra något annat i livet är vuxenutbildningen också ett viktigt avstamp, för både individ och samhälle.

Vi har i dag väldigt hög arbetslöshet, samtidigt som vissa branscher har väldigt svårt att hitta personer med rätt utbildning och rätt kompetens för just det som de söker. Bristen på kompetens hotar faktiskt utvecklingen av det svenska näringslivet och riskerar att stoppa tillväxten.

Företag väljer till och med att etablera sig utomlands i jakt på rätt kompetens, och det måste vi göra något åt. Dessutom finns det företag som själva anordnar utbildning, i alla fall på gymnasial nivå, för att tillförsäkra sig rätt kompetens, trots att ansvaret borde ligga på kommunen, eller åtminstone att vi från detta håll borde se till att det sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Samma tänkesätt som vi har när det gäller gymnasieskolan - att vi måste arbeta tätare med näringslivet och ha utbildningar som marknaden faktiskt efterfrågar - måste vi också ha när det gäller vuxenutbildningen. Yrkeshögskolan, som många talar om här, kan vara ett sätt att lösa det. Sverigedemokraterna satsar stora summor på just yrkeshögskolan i budgeten, och dessa frågor behandlades såklart i samband med budgeten. Därför har vi ingen reservation i detta ärende.

När det gäller Myndigheten för yrkeshögskolan har vi i debatten fått höra att Sverigedemokraterna tillsammans med Alliansen röstade ned regeringens budget med 2 000 fler platser. Om sanningen ska fram är Sverigedemokraterna det parti som enskilt satsade mest på detta. Vi satsade på 5 000 extra platser i den budget som vi röstade för till att börja med. Vi ville alltså ha 5 000 nya platser där - platser med kvalitet och platser som faktiskt efterfrågas.

Fru talman! I detta betänkande finns en del motionsyrkanden om att bygga ut just yrkeshögskolan och om att det bör bli lättare att beviljas möjlighet att bedriva yrkeshögskoleutbildning. Vi tycker att det är bra förslag. Vi tycker att det är alldeles rätt riktning att gå i. Det är precis den riktning som vi har förespråkat också. Däremot menar vi att man måste göra det på rätt sätt och i rätt ordning. Vi hade gärna sett en utredning om hur man på bästa sätt kan förenkla detta i stället för att bara säga att man ska göra det.

Frågor och argument som fördes fram i den förra debatten, om gymnasieskolan, går som jag sa nästan att kopiera rakt av även i denna debatt. Det är samma problematik. Det handlar om att vi inte möter arbetsmarknadens behov. Det handlar om att det är för få utbildningar. Det har diskuterats om det är rätt antal utbildningar och om det är rätt utbildningar över huvud taget - är det de utbildningar som efterfrågas? Det är frågor som man kan kopiera rakt av till denna debatt. De yrkesutbildningar som skulle kunna leda till jobb och som marknaden efterfrågar, finns de över huvud taget i de kommuner där de behövs?

Vi måste göra systemet mer flexibelt också. De personer som har hoppat av gymnasiet eller som har valt att inte studera utan göra något annat i livet måste ha tillgång till ett flexibelt system när de kommer till insikten att de behöver utbilda sig. När eleven har blivit målmedveten igen och bestämt sig för vad man vill göra och fått studielusten tillbaka måste också systemet vara flexibelt, så att man faktiskt kan studera.

Det finns kanske inga direkta hinder för att studera, men man måste kunna studera till det man faktiskt vill bli. Det finns alltså hinder som man måste komma över.

Inte alltför sällan är det så att den utbildning som man är intresserad av och som man vet att marknaden efterfrågar, så att det finns chans att få ett jobb efter utbildningen, inte finns i den kommun där man är bosatt. Då finns det inget hinder för själva studierna, men hindret kommet när man börjar prata ekonomi. Man måste göra en ansökan hos kommunen, och kommunen måste vara beredd att betala det och så vidare. Det är oftast ett hinder. Vi måste alltså ha ett flexibelt system.

Som alla här har sagt är vuxenutbildningen viktig. Man måste kunna få en andra chans i livet. Vi måste ha ett flexibelt system och, som vissa här har nämnt, ett större regionalt ansvar. Det måste vi absolut ha, så att vi tar ett större regionalt ansvar när det gäller kompetensförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag har ingen reservation i detta ärende. Våra frågor i ärendet är redan behandlade i budgeten.

Anf. 71 Jabar Amin (MP)

Fru talman! I det betänkande som vi debatterar här och nu behandlas framför allt yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

Vi i Miljöpartiet värdesätter att det finns en offentligt finansierad vuxenutbildning. Den ser vi som en hörnsten i det svenska utbildningssystemet.

Vi tror på ett livslångt lärande. Just därför är det viktigt att stödja människor som av en eller annan anledning eller i olika skeenden i livet vill göra klart sina studier eller öka sin kompetens.

Vuxenutbildningen behövs inte bara för att människor i vuxen ålder ska kunna ta igen utbildning de missat. Den behövs också för att ge människor en möjlighet att komplettera sin gymnasieutbildning och förkovra sig.

I detta sammanhang är det viktigt att beröra även yrkeshögskolan. Den har en central roll för många människors möjligheter att förkovra sig och byta bana. Samtidigt har vi under de senaste åren noterat att en kortsiktighet har präglat politiken när det gäller yrkeshögskolan med en ständig omprövning av utbildningsutbudet. Detta har skapat osäkerhet om utbildningens framtid.

Fru talman! En annan fråga som berörs i detta betänkande är frågan om validering. I det moderna och globala samhället är det viktigt med validering, och det blir allt viktigare. Genom validering kan vi bidra till att utbildningar, förmågor och erfarenheter synliggörs. Validering underlättar dessutom individens inträde på arbetsmarknaden. En effektivare validering är en del i regeringens aviserade reformpaket för nyanländas etablering i Sverige.

Fru talman! Individers ställning på arbetsmarknaden påverkas i stort av vilken utbildningspolitik vi för, såväl på skolnivå som på vuxennivå. I höstas aviserade samarbetsregeringen tillsammans med Vänsterpartiet en del viktiga satsningar på vuxenutbildningen.

De handlade bland annat om ett nytt kunskapslyft i syfte att ge vuxna ytterligare möjligheter till utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. De handlade också om att skapa nya platser inom högskola, yrkeshögskola och folkhögskola samt inom både allmänna ämnen och yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning. Genom dessa stora satsningar skulle det ha varit möjligt att skapa förutsättningar för att också minska arbetslösheten bland ungdomar.

Regeringen avsatte i sin budgetproposition 90 miljoner för detta år för att skapa 1 500 extra folkhögskoleplatser.

Regeringen aviserade 475 miljoner för detta år för att möjliggöra 10 000 platser på komvux och yrkesvux.

Regeringen aviserade 150 miljoner för detta år för att arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år skulle kunna gå på komvux eller yrkesvux.

Listan kan bli betydligt längre. Men Alliansen, med stöd av Sverigedemokraterna, stoppade flertalet av dessa reformer eller gjorde att de blev betydligt mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag hoppas att vi snart - om någon vecka kommer vårbudgeten - kan utveckla och satsa mer på dessa områden.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 72 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Det var spännande att lyssna på Jabar Amins anförande. Det var väl första gången jag upplevde att kritiken mot alliansregeringens åtgärder inte var så bitsk och allvarlig.

Jabar Amins utbildningsminister Gustav Fridolin sa själv att han skulle ta 100 dagar på sig att vända utvecklingen. Det måste ha glatt min utskottskollega Amin, som hade en hög svansföring när det gällde att kritisera allt som alliansregeringen genomförde och nu såg fram emot mycket stora förändringar. Precis som Jabar Amin sa i sitt anförande hade alliansregeringen inte lika mycket resurser att satsa på vuxenutbildning, men det fanns ändå en del satsningar, vilket Jabar Amin nämnde i sitt anförande. Det var viktigt.

Vår reservation i betänkandet handlar om att ge elever som har gått i särskolan möjlighet att gå vidare till högre utbildning. Varför tar man inte chansen att lyfta fram den gruppen, Jabar Amin? Under förutvarande år har det varit möjligt att utveckla arbetsformer. Högskolor har jobbat med frågan i projektform. Jag skulle vilja höra Jabar Amin resonera om varför man inte nu tar chansen att gå motionen till mötes och ge dessa elever en möjlighet till högre utbildning.

Anf. 73 Jabar Amin (MP)

Fru talman! Ulrika Carlsson representerar Centerpartiet och är en del av Alliansen. Hon satt åtta år vid makten och genomförde Alliansens skolpolitik. Om denna fråga var så central och viktig, vad gjorde Ulrika Carlsson under de gångna åtta åren? Varför kom man över huvud taget inte på tanken?

Vi från den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet lade fram många förslag och satsningar i höstens budget för att förbättra för många grupper inom vuxenutbildningen, alltifrån yrkesvux och komvux till högskola. Men många av reformerna stoppade ni. Därför kan ni inte skylla på en utbildningsminister och undra varför han eller hon inte har genomfört detta på 100 dagar när ni inte har låtit regeringens budget passera.

Det är lite magstarkt att kräva av regeringen att genomföra reformer när de stoppas i riksdagen, när reformerna inte får gå igenom.

Regeringen gör stora satsningar, och regeringen har gjort stora satsningar. Det är intressant att höra er säga att ni inte satsade lika mycket som regeringen. Tack för det, Ulrika Carlsson! Nu behövs de satsningar vi har aviserat. Vi ska göra dessa satsningar på de vuxnas utbildning, alltifrån komvux och yrkesvux till högskola, så att människor som vill kan ta chansen, så att de som är intresserade och är motiverade ska kunna förkovra sig och skaffa sig den utbildning de behöver.

Anf. 74 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! Jag ska välja att upprepa min fråga. Den handlade om den grupp elever som har gått i särskolan och på vilket sätt det ska skapas ett regelverk som gör det möjligt att få tillgång till högre utbildning.

Det pågick en försöksverksamhet under de år som alliansregeringen fanns vid makten. Nu finns ett behov av att gå vidare. Innan försöksverksamheten har fått värka ut är det svårt att fatta besluten. De som har jobbat nära frågan, som Per Lodenius i Centerpartiet har gjort, har sett behovet av ett regelverk. Alla fyra allianspartier har valt att lyfta upp frågan i betänkandet. Där framgår att det är en särskilt utsatt grupp som har behov av regelverket så att man på olika sätt kan ta plats på arbetsmarknaden och öka sin kompetens och bildning.

Allianspartiernas andra satsningar var inte lika stora i årets budget - beslutet fattades förra året. Satsningarna handlar om att inte ta bort möjligheten för unga att få jobb. Det handlar om att inte höja arbetsgivaravgiften för unga, som den nuvarande regeringen har aviserat att man ska göra. Att ta många miljarder från gruppen ungdomar för att sedan ge tillbaka ett antal miljoner - närmare 1 miljard på utbildningsområdet - rimmar illa.

Min första fråga handlade om gruppen särskoleelever och på vilket sätt de ska få chansen i fortsättningen. Det finns mycket positiva skrivningar från samarbetsregeringens partier i frågan. Men varför går ni inte hela vägen med att utforma ett regelverk eftersom försöksverksamheten har visat på behovet?

Nu finns underlaget. Varför vill samarbetsregeringen utreda allt igen?

Anf. 75 Jabar Amin (MP)

Fru talman! Det är helt riktigt som Ulrika Carlsson säger att det är positiva skrivningar. Vi anser också att det är viktigt att satsa på den gruppen. Vi skriver att vi följer utvecklingen. Samarbetsregeringen har suttit i ungefär ett halvt år. Vi följer utvecklingen på området, och vi återkommer när det är dags.

Jag måste upprepa att det är lite magstarkt att efter åtta år vid makten kräva av en regering att arbetet ska göras på ett par månader. Ni hade åtta år på er, nästan 100 månader, om denna grupp var så viktig för er. Gruppen är viktig för oss, och det är därför vi har de positiva skrivningarna.

Fru talman! Det finns en fundamental skillnad mellan Alliansens politik och samarbetsregeringens politik. När Alliansen satsar över 60 procent av sitt reformutrymme på skattesänkningar och knappt 2 procent på utbildning gör samarbetsregeringen annorlunda. Vi satsar rejält på utbildning, på vuxnas utbildning, på barns utbildning och på forskning. Vi gör det dessutom i rätt ordning och efter gedigna undersökningar och utredningar. Det är därför det är så viktigt att inte bifalla motioner bara för att Alliansen plötsligt väcker dem. Vi följer frågorna. En ny regering har tillträtt, och vi hoppas att vi kan återkomma till dessa frågor. Det här är inte den sista debatten.

Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Det är skönt att just under denna debatt kunna använda sig av den beteckningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! Det är inte många decennier sedan som alla kommuner blev skyldiga att anordna motsvarande grund- och gymnasieskoleutbildning för vuxna. Tidigare vilade ansvaret för vuxenutbildningen på frivilliga initiativ från såväl offentliga som privata huvudmän i form av folkbildning, korrespondenskurser, aftonskolor och liknande. Med det kommunala ansvaret har tillgängligheten till vuxenutbildningen ökat och rätten till kunskap därmed stärkts. Det har bidragit till en höjd utbildningsnivå och att rekryteringen till högskolan har breddats. För många människor har vuxenutbildningen också inneburit en andra chans när skolan har misslyckats.

Hur den framtida vuxenutbildningen kommer att se ut beror givetvis på hur vi vill att utbildningen för våra barn och unga ska se ut. Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskolan är målet att alla ska ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv samt vara behöriga att söka till högre utbildning. Dessa kunskaper ser vi, som jag har nämnt i en tidigare debatt, som en rättighet. Alla vuxna som inte har dessa kunskaper ska ha rätt att få dessa tillgodosedda inom vuxenutbildningen.

Kanske är vuxenutbildningens framgångar orsaken till att denna utbildningsform ofta har varit relativt osynlig i den politiska debatten. Den positiva synen på vuxenutbildning delas dock inte längre av alla. Även om vi hör från borgerligt håll och från andra håll att man är positiv, satsar och inrättar yrkesutbildningar, vet vi att man från reaktionärt håll ser komvux som en gräddfil in i högskolan - underförstått att det nästan är lite fusk att komplettera sin gymnasieutbildning som vuxen.

Hur ska vi annars tolka det faktum att man har valt skattesänkningar före fler utbildningsplatser? Hur ska vi annars tolka att många ungdomar i dag inte vågar läsa yrkesförberedande program av rädsla för att inte få en andra chans om de ändrar sig?

Det livslånga lärandet måste bygga på det faktum att kunskap är likvärdig oavsett när den inhämtas. En utbildning från komvux ska därför bedömas som motsvarande utbildning i gymnasieskolan. Exempelvis borde det inte finnas olika kvotgrupper i urvalet till vidare studier på högskola och universitet.

Fru talman! Genom att minska de graderade betygens betydelse vid antagning till eftergymnasiala studier kan även vuxenutbildningen inrikta sig på sitt kunskapsuppdrag.

Ökad arbetsdelning och specialisering inom arbetslivet har gjort att gymnasieskolan inte kan tillgodose behoven av utbildad arbetskraft. Yrkesutbildning kommer därför att vara nödvändig i större utsträckning i fortsättningen.

Den eftergymnasiala yrkesutbildningen har med införandet av en yrkeshögskola börjat få något fastare form och tydligare struktur. Det är positivt.

Det finns också behov av flexibla utbildningsformer som kan möta tillfälliga eller lokala behov av utbildning.

För att förbättra kvaliteten och den nationella likvärdigheten inom vuxenutbildningen behöver granskningen och utvärderingen systematiseras på ett bättre sätt. När vuxenutbildningen utförs på entreprenad eller på annat sätt privatiseras försvåras detta kvalitetsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

I vissa fall är det självklart nödvändigt att ha ett samarbete med näringslivet.

Jag tänkte avsluta med frågan om entreprenad och privatiseringar. Det har varit viktigt för Alliansen att förvandla även vuxenutbildningen till en marknad. Det syns tydligt, inte minst i den kommun som jag kommer från, Falun. Där har man sålt ut en del av den kommunala vuxenutbildningen, rättare sagt 70-80 procent.

Vad har det lett till? Precis som i det övriga utbildningsväsendet har det lett till att giriga aktörer har gett sig in i det som de ser som en marknad. De har tagit bort nödvändiga resurser för att göra vinster. Även här har man gjort människor till kunder. Man har gjort det kunskapscentrum som vuxenutbildningen är till en marknad vinsterna kan maximeras på. Det är något vi måste sätta stopp för.

Våra skattepengar ska gå till det de är avsedda för. De ska gå till de personer som av någon anledning inte har klarat av skolan och därför behöver den vuxenutbildning vi har varit med och byggt upp.

Med anledning av det jag har anfört yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 77 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Vad gäller pengapåsen lade vi faktiskt mer pengar på Statens skolinspektion än vad Vänsterpartiet gjorde i budgeten som antogs för detta verksamhetsår. Det är ett sätt att förstärka likvärdighet, uppföljning och kontroll.

Det är de kommunala aktörerna som beslutar om de vill upphandla kommunal vuxenutbildning. Det är inget riksdagsbeslut, och inget departement kan tvinga Borlänge kommun eller Västerås stad att upphandla. Det är helt upp till den lokala nivån.

Jag kan ge flera exempel på kommuner där partikamrater till dig, Daniel Riazat, har insett att kommunen kan få bättre och mer flexibel vuxenutbildning, till exempel på distans, genom upphandling. I vissa kommuner har de insett att de får dubbelt så mycket vuxenutbildning genom att upphandla den kommunala vuxenutbildningen utifrån de kvalitetskriterier de själva ställt upp.

Vad är problemet med det, Daniel Riazat?

Anf. 78 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Det är trevligt att få debattera med dig igen, Roger Haddad. Du sa att ni satsar mer på inspektionsverksamheten. Det är lustigt, för vad är det ni ska inspektera efter att ha röstat ned tusentals nya platser inom vuxenutbildningen? Det är anmärkningsvärt att ni å ena sidan inte vill ha fler platser inom vuxenutbildningen, å andra sidan vill ha mer inspektion.

Du nämnde att det finns exempel där partikamrater till mig har varit med och sålt ut den kommunala vuxenutbildningen. Jag kan inte komma på några sådana exempel, men de finns säkert. Det finns också exempel där partikamrater till dig har insett att marknadsexperimentet har gått för långt. De har insett att våra skattepengar har slösats bort. De har insett att våra gemensamma resurser ska gå till det de är avsedda för. Sådana exempel finns också, Roger Haddad. Vi vet att fler och fler börjar komma till denna insikt, och opinionen bland folket är stark.

Även om det är kommunerna som beslutar att lägga ut sin vuxenutbildningsverksamhet vet vi att rikspolitiken har påverkat dem. Det var i rikspolitiken det började. Det var här grunden lades till den privatiseringsvåg vi ser i dagens samhälle. Det är också rikspolitiken som i slutändan kan sätta stopp för detta. Tillsammans kommer vi förhoppningsvis att lyckas med det.

Anf. 79 Roger Haddad (FP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! Daniel Riazat gav en felaktig bild av vuxenutbildningens kvalitet och utförande i Sverige. Vid sidan av förskolan är det den skolform som brukar få högst betyg när Statens skolinspektion inspekterar. Jag hade önskat att man inspekterade ännu mer, men det finns inte oändligt med resurser. Man måste prioritera grundskola och gymnasieskola. Man gör dock riktade inspektioner eller ett urval av inspektioner.

De som utför vuxenutbildningen i kommunerna är både kommunala och fristående aktörer. Det finns Hermods, Eductus och allt vad de heter. Vi har också gjort det möjligt för folkhögskolor att bedriva svenska för invandrare, sfi, och vuxenutbildningskurser. Jag ser inga problem med att ha olika aktörer.

Ge inte sken av att det är privatisering och att vi säljer ut! Det är lokala politiker i skolnämnder, gymnasienämnder och vad det heter som har ställt upp kriterier och sett att de kan få ett bredare utbud och olika upplägg med distansundervisning och kvällsundervisning. En frisör kan läsa matematik på distans. Man kan få kvällskurser på Eductus som man kanske inte kan få i den kommunala vuxenutbildningen. Angrip inte själva skolformen, angrip i stället brister i kvaliteten!

Låt mig upprepa att vi har lagt mer pengar på Statens skolinspektion i den budget som gäller än vad Vänsterpartiet har gjort. Om du inte har sett det, Daniel Riazat, ska du få ett exemplar av mig digitalt efter debatten.

Anf. 80 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Låt mig börja med att bemöta det som Roger Haddad sa i sin första replik om att många kommuner väljer att privatisera för att de ser att de får dubbelt så mycket. Det handlar snarare om att kommuner ibland har tvingats privatisera eftersom alliansregeringen inte har gett dem tillräckliga resurser för att bedriva vuxenutbildning och de har fått lägre priser av privata aktörer. Det finns många exempel på det, och min hemkommun är som sagt ett bra exempel på hur man har raserat vuxenutbildningsverksamheten på detta sätt.

I höstas hade vi ett förslag om tusentals nya platser på vuxenutbildningen. Det var ett förslag som Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna röstade ned. Att då från Folkpartiet tala om satsningar på vuxenutbildning blir fånigt.

Robert Haddad påstår att jag nedvärderar vuxenutbildningen som utbildningsform. I mitt anförande sa jag att vuxenutbildningens framgångar kanske är orsaken till att denna utbildningsform ofta har varit relativt osynlig i den politiska debatten. Jag sa också att vuxenutbildningen har inneburit en andra chans för människor när skolan har misslyckats. På vilket sätt är det att nedvärdera vuxenutbildningens betydelse?

På vilket sätt är det att nedvärdera vuxenutbildningens betydelse när vi på den rödgröna sidan kommer överens om att göra stora satsningar inom vuxenutbildningen, satsningar som du och dina allianskolleger tillsammans med Sverigedemokraterna röstade ned? För mig är ert agerande att nedvärdera vuxenutbildningens betydelse.

Vuxenutbildning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)