Anf. 17 Håkan Bergman (S)
Herr talman! Vi behandlar i dag utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning samt motioner från den allmänna motionstiden.
Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motioner och reservationer. Med detta sagt vill jag också säga att vi självfallet står bakom det särskilda yttrande som vi från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gemensamt har lagt fram.
Utbildning för vuxna, vuxenutbildning, finns i många olika former. Den sker genom folkhögskolor, i folkbildning, i kommunal vuxenutbildning, i yrkesinriktad vuxenutbildning och genom studier vid yrkeshögskola. Den kan ge bildning, den kan ge grundskolebehörighet, gymnasiekompetens, yrkesspecifik kompetens och kvalificerad högskolekompetens.
Vuxenutbildningen är viktig för att ge en nödvändig grund för arbete eller som en plattform för fortsatta studier, en andra chans att läsa, som en del varit inne på, en väg ut ur arbetslöshet och en möjlighet att skaffa sig en helt ny kompetens eller en ny yrkesutbildning. Men, och det är viktigt, vuxenutbildningen är också en utbildningsväg för att öka sin personliga individuella frihet, för att tänja sina gränser, för att upptäcka ny kunskap, se nya sammanhang, göra nya vägval i livet och kanske möta intryck, människor och kunskaper som man tidigare aldrig hade mött. Det är också en del av vuxnas lärande och vuxenutbildning.
Det som förenar allt det här är att utbildningen vänder sig till vuxna människor, vuxna som bär med sig egna och olika kunskaper, erfarenheter, färdigheter och insikter, ibland i form av en tyst kunskap men som inte alltid är dokumenterad. Det måste naturligtvis prägla undervisningen. En bra utbildning kan bygga på att man frigör och utvecklar en sådan tyst kunskap - vuxna människors erfarenheter och kunnande. Det gör vuxenutbildningen viktig.
Herr talman! Utbildnings- och kunskapslyftsfrågor är avgörande för enskilda individers personliga utveckling, för deras ställning på arbetsmarknaden och för samhällets fortsatta välstånd. Vuxenutbildningen är nödvändig i ett modernt kunskapssamhälle där kunskap och kompetens hela tiden förändras, där man inte längre utbildar sig för ett yrke som man ska ha hela livet utan måste vara beredd på att utbilda sig flera gånger och ändra sin inriktning allteftersom utvecklingen i samhället fortgår och Sverige och världen förändras.
För att ett sådant livslångt lärande ska vara en realitet och en reell möjlighet krävs det satsningar inom vuxenutbildningen. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för 2015 i överenskommelse med Vänsterpartiet en rad kraftfulla satsningar inom vuxenutbildningen, som dock Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna sa nej till och röstade ned.
Regeringen föreslog början på ett nytt kunskapslyft i Sverige med en kraftfull utbyggnad av komvux och yrkesvux med 3 700 platser. Fler skulle få möjlighet till grundskole- och gymnasieutbildning eller en yrkeskompetens som en plattform till arbete eller fortsatta studier. Genom dessa satsningar skulle det också vara möjligt att skapa förutsättningar för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten och den långtidsarbetslöshet som drabbat många människor. Fler människor skulle få en ingång till arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Regeringen föreslog också en utökning av platserna inom yrkeshögskolan. Det är en utbildningsform som har visat mycket goda resultat när det gäller att matcha arbetssökande mot näringslivets behov av arbetskraft. Utbildningarna ger människor möjlighet till yrkeskompetens och utgår från näringslivets och företagens speciella behov. Utbildningarna genomförs över hela Sverige i allt från små orter till större städer. Varje utbildning tillkommer och utvecklas i samverkan med arbetslivet. Effektiviteten är hög. Mellan 60 och 100 procent av dem som examineras får jobb antingen direkt eller senare inom det område de utbildat sig i.
De kritiska synpunkter som funnits om yrkeshögskolan har inte handlat om bristande effektivitet eller dåliga utbildningar, utan om att det funnits för få platser, att för få utbildningar fått starta och att det inte funnits tillräcklig långsiktighet i planeringen. Utbildningar av hög kvalitet som efterfrågas och ger jobb har inte fått starta, har inte beviljats platser eller har till och med fått upphöra.
Det var anledningen till att regeringen i budgetpropositionen föreslog en utbyggnad av yrkeshögskolan med ytterligare 2 000 platser 2015 och 4 000 platser 2016. Det förslaget röstade allianspartierna och Sverigedemokraterna ned i riksdagen. Yrkeshögskolan var bra men behövde inte byggas ut, var beskedet.
Efter att man röstat nej i riksdagen till ytterligare platser känns det lite märkligt att få höra hur Moderaternas partiledare åker runt i landet och talar om hur viktigt det är med vuxenutbildning, om värdet av andra chanser och om hur fler komvuxplatser kan öppna fler ingångar till arbetsmarknaden för individer. Lika märkligt är det att läsa Centerpartiets reservation, där man talar om att yrkeshögskoleutbildningarna bör byggas ut ytterligare och att fler ansökningar till utbildningar borde bli beviljade, detta trots att Centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier röstade nej till 2 000 ytterligare platser inom yrkeshögskolan.
Nåväl! I går kunde vi läsa att partierna inom Alliansen kommer att gå fram med egna budgetförslag. Det tycker jag verkar hoppfullt. Då kan vi kanske föra mer konstruktiva diskussioner om hur vi kan få till stånd gemensamma satsningar på vuxnas lärande inom komvux, yrkesvux och framför allt yrkeshögskolan, som är så viktig för matchningen på arbetsmarknaden. Jag hoppas det.
Vi kommer från de rödgröna partierna att återkomma med satsningar på ett kunskapslyft för Sverige. Vi tror att Sverige behöver det. Vi tror att detta är helt nödvändigt när vi möter de förändringar som sker i landet och i vår omvärld. Med det skulle jag än en gång vilja yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)