Vuxenutbildning

Anf. 105 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det finns inget ont som inte har något gott med sig. Det är lite kul att få göra ett litet inhopp i utbildningsutskottet igen.

I dag ska vi debattera UbU14 som handlar om vuxenutbildning. Med tanke på det rådande läget med coronapandemin är det i allra högsta grad ett mycket aktuellt ämne. Behovet av utbildning för vuxna kommer tyvärr sannolikt att öka med tanke på alla varsel och konkurser i spåren av corona.

Den strukturomvandling av ekonomin som redan tidigare påbörjats kommer att eskalera och påverka arbetsmarknaden. På en arbetsmarknad där allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras ökar kraven på att människor rustar sig med nya kunskaper. Ett längre arbetsliv med större behov av kompetensutveckling och karriärbyten kommer att bli regel snarare än undantag. Det betyder att kunskap och kompetens kommer att få en allt större betydelse som trygghet på arbetsmarknaden.

En viktig del i det nya samhällskontraktet kommer att vara att både företag och det offentliga behöver skapa bra vägar till omställning mitt i arbetslivet och att arbetstagare behöver vänja sig vid tanken på att byta yrke och vara villiga att ställa om.

Fru talman! Moderaterna ser behovet av ett antal förändringar och åtgärder inom vuxenutbildningen. Jag kommer att lyfta upp några av dem i dag.

Det första är att yrkeshögskolan fortsatt måste reformeras. Den möter ofta upp när det gäller att underlätta karriärbyten till bristyrken - vi har ett stort behov av att minska bristen. Tyvärr inkluderar ofta behörighetskraven arbetsmarknadserfarenhet, vilket exkluderar stora grupper. Därför måste utbildningsarrangörerna ges möjligheter att erbjuda preparandkurser.

Det andra är att valfriheten och kvaliteten inom den kommunala vuxenutbildningen måste öka. Alliansregeringen tillsatte Frivuxutredningen, som kom med sitt betänkande Frivux - valfrihet i vuxenutbildningen under 2008. En valfrihetsreform med utgångspunkt i betänkandet om frivux bör genomföras i vuxenutbildningen så att den studerande fritt kan välja att läsa vuxenutbildning i kommunal regi eller i annan regi.

När det gäller kvaliteten måste Skolinspektionens uppdrag breddas så att man inte enbart granskar på huvudmannanivå utan även på enhetsnivå, som nu sker i grundskolan och gymnasieskolan.

Slutligen, fru talman, måste sfi reformeras från grunden. Det handlar om allt från individuella prestationsplaner som kopplas till etableringsersättningen till att kraftigt öka tillgången på sfi-lärare. Det kan ske genom att man ökar antalet distanskurser, ser till att fler lärosäten med lärarutbildning erbjuder sommarkurser i svenska som andraspråk samt gör svenska som andraspråk till en obligatorisk del i lärarutbildningen. Då kan behovet av fler lärare i svenska för invandrare mötas bättre.

Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 7.

Anf. 106 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Egentligen var det Patrick Reslow som skulle ha hållit detta anförande, men på grund av de restriktioner som nuvarande pandemi fört med sig kommer jag att hålla anförandet i Patricks ställe.

Låt mig först yrka bifall till reservation 8, fru talman.

Vuxenutbildningen är i grund och botten starkt kopplad till situationen i gymnasieskolan. De problem som gymnasieskolan brottas med är i de flesta fall desamma som finns i fråga om vuxenutbildningen, i varje fall när det gäller frågor om utbildningsval och förkunskaper.

Det svenska systemet med vuxenutbildning är på sätt och vis ganska unikt. Det finns få länder i världen som kan jämföra sig med oss när det gäller möjligheter till vidareutbildning senare i livet. Detta tycker vi är jättebra. Det ska finnas möjligheter att snabbt kunna anpassa sig till nya tiders krav och utmaningar.

Vi ser också att det råder stor missmatchning i flera olika sektorer. Här fyller vuxenutbildningen ett viktigt syfte. Förutsättningen för att vuxenutbildningen ska fungera är såklart att grundutbildningen i sig är så bra att det lätt går att skaffa sig ny kompetens.

I likhet med vad vi tidigare anfört vad gäller grund- och gymnasieskolan anser vi att vuxenutbildningen måste få ett statligt huvudmannaskap. Inte minst näringslivet skulle gynnas av det, då det skulle kunna lägga tid och kraft på att höja utbildningskvaliteten i stället för att anpassa sig till olika kommuners regelverk. Ett statligt ansvar skulle öka likvärdigheten och stärka kvaliteten på utbildningen.

Lika viktigt är det att vuxenutbildningen är starkt knuten till näringslivets behov. Det primära syftet med vuxenutbildningen måste därför vara att stärka kompetensen inom framför allt bristyrken. Vi har ett starkt behov av fler poliser, fler behöriga lärare, fler som jobbar i vårdsektorn etcetera. Men det kan även gälla särskilda branscher som är i behov av kompetens, till exempel stålindustrin, gruvnäringen, skogsindustrin eller åkerinäringen. Vuxenutbildningen borde därför fokusera på just dessa utbildningar och bristyrken.

För den som tänker läsa på komvux för att skaffa sig en grundskole eller gymnasieexamen är det viktigt att det är samma krav på kunskaper i vuxenutbildningen som i den reguljära grund- och gymnasieskolan. När det nu aviseras att man ska införa särskilda betygssystem och andra krav på gymnasiearbetet för dem som går vuxenutbildningen skickas helt fel signaler.

Vuxenutbildningen får aldrig göras om till ett snabbspår för att vissa grupper ska bli behöriga till gymnasie- och högskolestudier. Vuxenutbildningen får heller inte göras om till ett integrationsprojekt snarare än en tydlig, strukturerad och kunskapsfokuserad utbildningsinsats.

Fru talman! Sfi-undervisningen, så som den ser ut i dag, är i många avseenden bristfällig. Jag tänker då inte bara på avsaknaden av krav på att genomgå sfi-utbildning för den som vill vara en del av det svenska samhället utan även på bristande rutiner kring kontroller av närvaro och resultat.

Svenska språket är grundläggande för att man ska kunna klara sig i samhället. Det gäller såväl i kontakter med myndigheter som i sociala sammanhang med andra medborgare. Den som inte behärskar svenska språket får svårt att integreras i samhället och självklart ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna vill att alla som kommer till Sverige ska få god kännedom om det svenska samhället. Vi förespråkar därför obligatorisk samhällsorientering för samtliga som beviljas uppehållstillstånd. I denna ingår undervisning i rättigheter och skyldigheter utöver kännedom om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund. Det ska vara tydliga krav på hög kunskapsnivå i ämnet, och en kontroll ska göras innan eleven blir godkänd på kursen.

Vi vill också se betydligt högre krav på undervisningens innehåll och struktur. I dag blandas elever med goda förkunskaper med elever som kanske helt saknar grundläggande utbildning. En sådan struktur gynnar inte kunskapsutvecklingen utan leder snarare till sämre resultat i gruppen som helhet.

Vi föreslår därför att all undervisning inom sfi nivåindelas utifrån elevens förkunskaper. För att kunna avgöra detta vill vi införa tester som avgör den enskilde elevens kunskapsnivå så att denne får en adekvat och bra undervisning.

Anf. 107 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi debatterar i dag utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning, som lyfter otroligt viktiga utbildningsformer såsom komvux och yrkeshögskola men också svenska för invandrare, så kallad sfi.

Sverige och världen befinner sig i en exceptionell kris. Coronapandemin påverkar oss alla, och den har inte minst påverkat de hundratusentals elever och studenter inom komvux och yrkeshögskola som på bara några dagar har ställt om från traditionella studier till distansutbildning. Till er vill jag rikta ett stort tack för det arbete och den snabba omställning som ni har gjort! Jag vill också tacka alla lärare och utbildningssamordnare som har gjort det möjligt och som varje dag kämpar för att se till att studenter och elever får en så god utbildning som möjligt utifrån de förutsättningar som finns.

För att möta coronapandemin handlar det både om att begränsa smittspridningen och att mildra de ekonomiska konsekvenserna för såväl individer som företag. Många människor har nu korttidspermitterats. Vi ser ökade varsel, och arbetslöshetssiffrorna ökar kraftigt. I det här läget har Centerpartiet drivit på för att få fler utbildningsplatser. Så kan dessa personer rustas så att de kan stå ännu starkare på arbetsmarknaden efter coronakrisen och möta kompetenskraven.

Nu i vår har det presenterats satsningar på fler platser i yrkesvux, fler platser inom yrkeshögskolan och fler korta kurser i kursutbudet på yrkeshögskolan. Även YH-flex införs - en försöksverksamhet för en snabbare och flexiblare väg till examen för dem som redan har yrkeskunskaper som motsvarar yrkeshögskoleexamen i dag.

Fru talman! Vuxenutbildningen är en oerhört viktig del för att skapa förutsättningar och ge människor en chans att omskola sig och vidareutbilda sig senare i livet. Var fjärde elev som lämnar gymnasieskolan lämnar den med ofullständiga betyg. Att det finns en vuxenutbildning av hög kvalitet är helt avgörande för att dessa individer ska kunna få nya och bättre chanser senare i livet och skaffa sig utbildning och bildning.

Det svenska utbildningssystemet präglas av valfrihet på alla områden utom när det handlar om den kommunala vuxenutbildningen. I det systemet är det de facto upp till kommunerna att avgöra om det ska finnas en valfrihet eller inte. Centerpartiet vill se en vuxenutbildningspeng så att vi skapar valfrihet även för de personer som vill utbilda sig inom vuxenutbildningen. På så sätt ökas valfriheten och studenternas förutsättningar stärks.

Vuxenutbildningen spelar också en avgörande roll för att möta det behov som finns på arbetsmarknaden i dag. I den bästa av världar skulle fler elever redan i valet till gymnasiet välja rätt utbildning. Tyvärr är inte verkligheten sådan. I det läget är det helt avgörande att vi har en yrkesvuxutbildning som möter det behov som finns på arbetsmarknaden, alltifrån plåtslagare till chaufförer.

I det här betänkandet lyfts även en annan viktig utbildningsform fram som har varit och även framöver kommer att vara en nyckel för att vi ska klara integrationen i samhället för nya medborgare i Sverige: svenska för invandrare.

För Centerpartiets del är det glädjande att flera av de delar som vi har drivit på när det gäller att stärka sfi finns med inom ramen för januariavtalet. Det handlar om att öka kvaliteten, få fler timmar till de elever som behöver det bäst, säkerställa att svenska kan kombineras med yrkesutbildningar och även utreda förutsättningarna för en sfi-peng.

Riksdagen har nyligen mottagit en proposition baserad på komvuxutredningen. Flera delar av den utredningen är bra, men utredningen missar möjligheten till vidareutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi kommer att återkomma i frågan när ärendet behandlas senare i vår.

Validering är ett område som Centerpartiet ser behov av att stärka. Tyvärr saknas det fortfarande ett effektivt sätt att systematiskt inventera vilka kompetenser nyanlända har. Processen måste börja så fort en person kommer till Sverige. Migrationsverket ska bära ansvaret, och andra myndigheter får i nästa steg i uppdrag att validera och komplettera de kompetenser som finns. Dessa myndigheter ska ha starka incitament att avsätta resurser i form av både tid och personal för detta. De behöver också kunna erbjuda lämpliga kompletteringskurser.

I betänkandet lyfts också yrkeshögskoleutbildningen, som är en framgångssaga i Sverige sedan en tid tillbaka. De allra flesta studenter som läser en YH-utbildning kommer i arbete. Att fortsätta att utveckla och stärka yrkeshögskolan i Sverige är en nyckelfråga, inte minst i den situation som vi ser på arbetsmarknaden i dag.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 6 från Centerpartiet. Vi lär få återkomma till diskussionen om hur vi stärker vuxenutbildningen. Det är otroligt viktiga utbildningsformer för att människor ska kunna bildas, utbildas och omskola sig senare i livet. Det är en särskilt viktig fråga i dessa tider.

Anf. 108 Daniel Riazat (V)

Fru talman! För många människor har vuxenutbildningen inneburit en andra chans när tidigare skolformer har misslyckats. För andra är det en chans till yrkesväxling.

Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskolan ska alla ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv. Dessa kunskaper ser Vänsterpartiet som en rättighet. Alla vuxna som inte har fått dessa kunskaper ska ha rätt att få dem tillgodosedda inom vuxenutbildningen.

I takt med att arbetsmarknaden och samhället förändrats blir det ett växande problem att många unga inte har fullföljt gymnasieskolan. Det finns i dag en stor grupp unga vuxna som är dåligt rustade för arbetslivet och som därmed riskerar att få svårt att få och behålla ett arbete. Det behövs särskilda insatser inom både vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra deras möjligheter och för att underlätta den framtida kompetensförsörjningen.

Fru talman! En stor andel av dem som arbetar inom vård och omsorg är undersköterskor. Det är väldigt otydligt vilka kvalifikationer en undersköterska i dag behöver för att kunna anställas, eftersom det är arbetsgivaren som bedömer detta vid anställning. Det är viktigt att stärka undersköterskornas roll och att främja en nödvändig professionalisering. Det ser vi inte minst i dessa tider av pandemi.

I dag ser utbildningarna olika ut över landet och behöver därför stadgas upp för att tydliggöra rollen. Det är viktigt att veta vilken utbildning och därmed kompetens en undersköterska har för att höja kvalitet och status på yrket.

Det kan också behövas specialiseringar, eftersom rollen är så pass olika beroende på arbetsplats. Det finns i dag möjlighet att specialisera sig genom yrkeshögskolan inom till exempel demensvård och palliativ vård, men det finns inga nationella riktlinjer för utbildningen.

Vi i Vänsterpartiet menar därför att samtliga specialistutbildningar för undersköterskor på yrkeshögskolenivå bör stärkas, vara nationellt sammanhållna och erbjudas inom fler områden såsom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Med anledning av det vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 3.

Fru talman! Yrkeshögskolan har stor potential i att bidra till att fylla det kompetensutvecklingsbehov som finns i Sverige i dag och i framtiden. I dag erbjuds endast enstaka platser på vissa utbildningar och då i mån av plats.

Vänsterpartiet ser ett värde i att fler kan ta del av yrkeshögskolans utbildningsutbud. Vi menar därför att regeringen bör utreda hur yrkeshögskolan kan tillgängliggöras för fler genom att erbjuda fristående kurser.

Fru talman! Svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Sfi syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket samt möjligheten att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Sfi ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karakteriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

Det är i dag kommunernas ansvar att anordna sfi och erbjuda utbildningen till målgruppen. Samtidigt har staten ett stort ansvar i att ge kommunerna goda förutsättningar att bedriva denna verksamhet, både ekonomiskt och genom samordning.

Men i praktiken skiljer sig rätten att delta i sfi från kommun till kommun. Tolkningen av vem som anses vara bosatt i kommunen tycks variera. I Linköping krävs folkbokföring medan unionsmedborgare kan skriva in sig och delta i undervisningen i både Malmö och Uppsala. För att få ett slutbetyg krävs dock att personen har ett personnummer.

Vänsterpartiet menar att detta bör ses över och att rätten till sfi bör utökas så att den omfattar fler.

Fru talman! Vi har också ärenden som bereds förenklat. Jag vidhåller mitt partis ståndpunkter i dessa ärenden, men för att vinna tid avstår jag från att ge uttryck för dem i debatten om detta betänkande.

Anf. 109 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! "Ni ska vara beredda på att de flesta av er kommer att byta yrke minst tre gånger under livet." Det var det besked en facklig företrädare gav oss nästan färdiga sjuksköterskestudenter några veckor före jul 1980. Det var ett lite överraskande besked, måste jag säga, till oss som lagt flera år på att utbilda oss till ett yrke och bara väntade på att få göra debut och etablera oss i det yrke vi utbildat oss till.

Men så här i efterhand tycker jag att det var ganska framsynt att bereda oss på detta. Även om man när man närmar sig examen har svårt att tänka sig att man skulle vilja jobba med något annat är det trots allt ganska många som av olika skäl har lämnat det yrke de utbildat sig till. Ofta söker man sig till någon angränsande sektor, där man har nytta av sin utbildning och sina erfarenheter. Men det kan också finnas behov av ett totalt karriärbyte.

När akutvårdsavdelningen på lilla dåvarande Vimmerby sjukhus skulle läggas ned använde en av de övertaliga sjuksköterskorna möjligheten till omskolning till att utbilda sig till sitt drömyrke florist. Samtidigt skiftade en undersköterska karriär och blev industriarbetare på ett gjuteri.

Det kan finnas många andra skäl till att man behöver utbilda sig som vuxen. Det är inte ovanligt att en lästrött elev efter ett antal år blir motiverad att ta tag i sina studier och komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet eller att gå en yrkesutbildning.

Det kan också gälla en nyanländ, som behöver slussas in i det svenska samhället för att bli självförsörjande. Personen kanske har ett yrke med sig men behöver komplettera det som är specifikt för Sverige för att kunna utöva yrket här i vårt land - eller rent av vill skaffa ett nytt yrke som ger bättre möjligheter till jobb. Därför är vuxenutbildningen så viktig.

För att matcha denna grupp behövs det utbildningsinsatser i språk och yrkesutbildning i ett tidigt skede i etableringen. Yrkesvux är en mycket framgångsrik utbildningsform medan sfi inte uppvisar riktigt lika goda resultat.

Många vittnar om att studier inom yrkesutbildning kombinerat med studier i svenska väsentligt ökar möjligheterna till jobb och etablering för nyanlända. Det är angeläget att så många nyanlända som möjligt får möjlighet att gå den vägen.

Ett skäl till att det är så här kan vara att sfi-utbildningen i huvudsak organiseras så att personen först lär sig enbart svenska under ett antal år och sedan kan börja på en reguljär utbildning. Det gör att målet om ett arbete blir mer avlägset och att motivationen riskerar att sjunka.

Sfi med yrkesutbildning däremot innehåller både sfi-kurser och kurser på gymnasial nivå. En del av utbildningstiden är dessutom praktik inom de yrken som studieanordnaren erbjuder, och det ger ofta goda chanser till arbete efter avklarad utbildning.

Sfi-kurserna med yrkesutbildning ger kunskap i det svenska språket men är också delvis anpassade till yrkesvalet och arbetsmarknadens krav i syfte att ge så relevant kunskap som möjligt i svenska. Utbildningen kan också skapa ett bättre sammanhang och motivation för eleverna att lära sig svenska när målet med utbildningen blir yrkeskunskap och det finns en tydlig väg till egen försörjning.

Fru talman! Det är viktigt att utbildningar möter de behov som finns. I stället för att låta krav på kunskaper i svenska stå i vägen för deltagande i utbildningar kan det finnas skäl för vissa yrkesutbildningar att vara mer flexibla.

Ett exempel är utbildningen som ger yrkeskompetensbevis, som är ett krav för att få arbeta som yrkeschaufför. Om den utbildningen skulle erbjudas på fler språk skulle detta ge möjlighet för människor att snabbare komma i arbete och därmed få egen försörjning. Kunskaperna i svenska kan man få parallellt med arbetet. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder i enlighet med detta.

Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 11 men står förstås bakom alla våra förslag.

Anf. 110 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Vi debatterar motionsbetänkandet om vuxenutbildningen, som bygger på ett antal motioner från oktober förra året.

Utskottet föreslår att vi avslår samtliga motioner med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Jag yrkar därför bifall till förslaget.

Det finns många bra förslag i motionerna, men sedan de skrevs - det känns som om oceaner av tid har förflutit sedan oktober - har vi förhandlat fram en budget för det här året i enlighet med januariavtalet, ett avtal där partierna i mitten av svensk politik har kommit överens om att jobba tillsammans för att stärka kompetensförsörjningen genom att stärka möjligheterna för människor att ställa om, byta yrke, växla och växa. Vi är också överens om att stärka integrationen genom att se till att människor som kommer till vårt land får bättre sfi och på så sätt en stärkt möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och därmed få större frihet och makt över sitt liv.

Men inte ens i januari det här året hade vi väl en aning om vad vi skulle stå inför i dag, i april 2020. Vi har en coronapandemi där det absolut viktigaste för både regeringen och riksdagens samtliga partier är ett fokus på att rädda liv, skydda våra sköra och se till att vården fungerar. Det andra fokus vi har är att rädda jobb och företag, och där kommer såklart dagens ämne, vuxenutbildningen, in väldigt starkt.

Fru talman! Sedan i mitten av mars rekommenderar Folkhälsomyndigheten att vuxenutbildningen liksom gymnasieskolan och högre utbildning bedrivs på distans. Detta har varit en utmaning. Jag tror att det är fler som har tackat för det som pågår där ute. Lite bekymmersamt är det möjligtvis vad gäller sfi.

Den 30 mars i år presenterade regeringen tillsammans med C och L ett krispaket för jobb och omställning med ett antal viktiga satsningar på utbildningsområdet. När varslen och permitteringarna duggar tätt och arbetslösheten ökar till följd av virusutbrottet är det helt avgörande att vi ger människor goda möjligheter att vidareutbilda sig eller utbilda sig för att byta bransch. Fler ska kunna stå rustade när konjunkturen väl vänder igen, och här är vuxenutbildningen väldigt avgörande.

Krispaketet innehöll en rad viktiga satsningar. Inom vuxenutbildningen ska fler nu få möjlighet att utbilda sig till ett bristyrke inom yrkesvux. Kommunerna ges också bättre förutsättningar att erbjuda gymnasial yrkesutbildning för vuxna - utbildning som ger möjlighet att utvecklas inom en bransch eller växla till en bransch där det råder kompetensbrist. Kravet på kommunerna att finansiera lika många platser som staten har tagits bort för 2020. Staten finansierar också ytterligare platser under detta år.

Sedan tidigare finns en ordentlig utbyggnad av yrkeshögskolan på plats, och myndigheten har också fått i uppdrag att arbeta fram flexiblare lösningar och korta kurser, så som efterfrågas i betänkandet.

Regeringen beslutade för en vecka sedan att utlysa medel för kompetensutveckling när man är permitterad eller varslad. Medlen ska också kunna gå till validering, och det finns inget krav på medfinansiering.

Vad betyder detta konkret? Ja, inte vet jag. Jag har talat med många människor under de veckor som gått. Det kan till exempel handla om att en servitris nu kan utbilda sig till kock, som verkligen är ett bristyrke. Det skulle jag själv förresten vilja göra. Det kan också handla om att en person som har jobbat inom besöksnäringen nu kan utbilda sig för arbete inom välfärden med vård och omsorg.

Vuxenutbildningen är avgörande för att vi ska kunna stå väl rustade efter detta. Denna kris upptar den största delen av vår tid, energi och kraft. Men vi ska komma ihåg att det är svårt att överskatta vuxenutbildningens vikt för att skapa ett bättre samhälle. Även efter krisen kommer vuxenutbildningen att vara avgörande för att ge människor fler livschanser - en annan och en andra chans.

Vuxenutbildningen kommer att fortsätta att vara nyckeln för att förbättra kompetensförsörjningen, matchningen och integrationen och för att ge fler människor mer frihet och större möjligheter i livet. Detta kommer coronapandemin inte att ändra på.

Anf. 111 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Vi har alla här inne talat oerhört gott om vuxenutbildningen, och jag tror inte för ett ögonblick att det inte också speglar vad vi tycker. Men faktum är att vuxenutbildningen i Sverige inte sällan är ganska styvmoderligt behandlad i skolsystemet. Ofta är det den skolform som man lägger till i en hast på slutet för att den inte helt ska glömmas bort, eller som man faktiskt glömmer bort att nämna.

Detta är att underskatta den betydelse som vuxenutbildningen har och kommer att få framöver. Det är också att underskatta den dedikation, den lojalitet mot eleverna och den tro på vuxenpedagogik som skolform som finns bland nästan alla som arbetar med detta. Det handlar till exempel om en lärargrupp som inte sällan hamnar sist i kön när resurser ska fördelas eller förstelärare tillsättas.

Det brukar sägas - och jag instämmer, fru talman - att det inte finns några skolformer som är så konjunkturkänsliga som just vuxenutbildningen. Det stämmer. I tider av kris är det allt fler som söker sig till just vuxenutbildning för att klara av en omställning i yrkeslivet.

Fru talman! Vi har hört tidigare talare nämna det åtgärdspaket som regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna presenterade den 30 mars. Det handlar om åtgärder i anslutning till regionalt yrkesvux och yrkeshögskola. Exempelvis tas medfinansieringskravet på kommunerna bort inom regionalt yrkesvux från 2020. I detta arbete tror jag att inte bara medfinansieringskravet och slopandet av det är viktigt, utan det handlar också om att varje region ska kunna dimensionera antalet platser inte bara efter hur det regionala behovet ser ut i dag, i den mest akuta av kriser, utan också efter hur framtidens arbetsmarknad kommer att gestalta sig efter pandemin.

Utöver förändringar i regionala yrkesvux har vi också hört om ett utökat antal platser inom yrkeshögskolan för att fler som förlorar sitt arbete i coronakrisens spår ska ha möjlighet till en snabb omställning och ett nytt jobb.

Fru talman! Det blir nu än viktigare att öka kunskapen om vuxenpedagogik och om hur undervisning för vuxna kan bedrivas med målet om hög genomströmning och hög måluppfyllelse för eleverna. Vi vet att regeringen har påbörjat det arbetet och det samtalet, och jag hoppas att detta under nuvarande omständigheter accelererar.

Från Liberalernas sida ser vi också, trots de positiva saker som har kommit på plats eller har aviserats när det gäller regionalt yrkesvux och fler platser till yrkeshögskolan, att fler åtgärder och fler anpassningar av vuxenutbildningen kommer att behövas längre fram för att möta krisen.

Fru talman! Nu när vi går in i arbetet med att öka satsningarna på vuxenutbildningen måste vi komma ihåg den grupp som befann sig inom vuxenutbildningen när krisen började. Det är en grupp som har mycket stort stödbehov. Många som läste på en vuxenutbildning före krisen har tidigare skolmisslyckanden bakom sig. Det kan handla om diagnoser, utmaningar med att studera på svenska och så vidare. I den tid som nu väntar, med ett massivt inflöde av nya studenter till vuxenutbildningen som med all säkerhet står närmare arbetsmarknaden, är det oerhört viktigt att inte glömma bort denna första grupp, som nu kommer att behöva än mer stöd för att komma ut på en förändrad och än mer konkurrensutsatt arbetsmarknad.

Fru talman! Detta gäller också de elever som läser svenska för invandrare. Nu är tid att prioritera att än mer utveckla sfi, inte minst i kombination med yrkesutbildningar. Vi hörde i utbildningsutskottet i dag att sfi är den skolform som möter störst utmaningar när det gäller att anpassa sig till den nuvarande situationen. Detta får vi inte glömma bort, och vi måste ta höjd för att ta hand om de elever som har stora problem under denna period.

Det handlar också om att vi vill fortsätta att se till att sfi-undervisningen blir mer individuellt anpassad efter elevernas förutsättningar, att fler elever klarar av sfi och att kvaliteten i undervisningen bibehålls och ökar. Det behövs fler behöriga lärare i alla skolformer - det är något som Liberalerna talar mycket om - och det gäller inte minst inom sfi, där mindre än hälften av lärarna i dag är behöriga.

Fru talman! År 2018 fyllde komvux, eller vuxenutbildningen, 50 år. Liberalerna tror på vikten av utbildning genom hela livet. De kommande åren kommer vuxenutbildningen kanske att vara viktigare än den någonsin har varit tidigare.

Jag vill avsluta med att hänvisa till Liberalernas särskilda yttrande.

Anf. 112 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Coronapandemin påverkar oss människor i Sverige och i hela världen. Människors vardag påverkas i grunden. Det är omöjligt att stå här i riksdagens talarstol utan att tänka på de människor som är sjuka och de människor, äldre och i riskgrupper, som gör en stor insats genom att vara hemma och isolera sig extra mycket. Det gäller också alla oss andra som hjälper till så gott det går.

Inom vården arbetar sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och annan personal för att vårda dem som har insjuknat. Andra arbetsplatser står tomma. Vissa företag har sett sin omsättning försvinna över bara några veckor. Varslen ökar, och många människor har fått gå ned i arbetstid. Med hjälp av korttidspermitteringar kommer många av företagen att klara av krisen, men arbetslösheten ökar.

Efter krisen kommer det att vara viktigt att få igång maskineriet och skapa framtidstro. I dag skriver företrädare för näringslivet i Uppsala, som jag kommer ifrån, att det krävs en omstart. Ett av förslagen man lyfter fram från näringslivets sida är att bygga ut antalet utbildningsplatser inom universitet, yrkeshögskola och vuxenutbildning för att möta en ökad arbetslöshet och en osäker arbetsmarknad. Det är bra att näringslivet är med och trycker på när det gäller det här.

I dag debatterar vi vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är en nödvändig del i det livslånga lärandet där människor, oavsett ålder, kan få möjlighet till en andra, tredje och fjärde chans i livet - en chans att lära nytt och lära om.

Jag tänker använda ett viktigt ord: arbetslinjen. Arbetslinjen är verkligen inte en rak linje. Det är många gånger en krokig linje.

När vi nu talar om vuxenutbildningen vill jag få oss att komma ihåg detta: ingen framgångsrik utbildning utan skickliga lärare. Och det kanske är just i vuxenutbildningen de allra skickligaste pedagogerna behövs som mest - de kunniga, kreativa och intellektuella lärarna. Det är de som ska klara av världens viktigaste arbete, läraryrket.

I januariavtalet har Miljöpartiet kommit överens med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna om att möjligheterna till omställning ska förstärkas och att arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning ska tillgodoses bättre. Vidare framgår att Kunskapslyftet ska byggas ut med högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Regeringen har gett flera olika uppdrag till myndigheter och utredningar för att förverkliga denna viktiga ambition. Man har också lämnat en första proposition om komvux till riksdagen som bland annat ökar möjligheterna att studera för den som behöver ny kompetens till följd av en förändrad arbetsmarknad.

Det här är första gången som jag debatterar utbildningspolitik här i kammaren, och jag gör det eftersom Annika Hirvonen Falk inte hade möjlighet att komma hit. Normalt är jag med i miljö- och jordbruksutskottets olika debatter, och jag är också landsbygdspolitisk talesperson. Därför vill jag passa på att säga något om kompetensförsörjningen på landsbygderna.

Jag tycker att man skulle kunna börja med att nämna de goda erfarenheter vi nu ser från fjärrundervisning och digitalt lärande. Det är erfarenheter som verkligen kommer att vara nödvändiga och viktiga för att utveckla utbildningen i våra glesbygder och landsbygder. Det hoppas jag att vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

Regeringen har gett ett uppdrag till Tillväxtverket att analysera och föreslå åtgärder som kan underlätta kompetensförsörjningen i Sveriges landsbygder. Syftet med uppdraget är att identifiera åtgärder som kan underlätta för företag och offentliga arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens och därigenom bidra till en livskraftig landsbygd. Uppdraget ska slutredovisas i juni i år.

Häromdagen hörde jag i Ekot att människor nu i coronatider har börjat efterfråga lokalt producerad och ekologisk mat i mycket större utsträckning. Dagligvaruhandeln har börjat ta in fler lokalproducerade matvaror, och det har blivit ett uppsving för direktförsäljning av lokal mat från producent till konsument i så kallade REKO-ringar runt om i landet.

Det här aktualiserar en viktig fråga, nämligen behovet av mer utbildning för alla de producenter som vi vill ska satsa på att förädla maten. Det behövs många fler bagerier, charkuterier, mejerier, ysterier, saft- och sylttillverkare, packerier och allt vad det kan vara runt om i hela Sverige.

Det nationella kompetenscentret för småskaligt mathantverk, Eldrimner, har en viktig uppgift och bör nu få en stabil finansiering med öronmärkta resurser för att kunna utveckla sin verksamhet ytterligare och gynna den regionala matkulturen ännu mer.

Antalet mathantverkare runt om i landet fortsätter att öka, och fler produkter tävlar i de öppna SM i mathantverk. Eldrimner har tillsammans med Torsta i Jämtland en yrkeshögskoleutbildning i mathantverk.

På grund av den osäkra finansieringen till Eldrimner har det varit omöjligt att söka till utbildningarna på yrkeshögskolan mer långsiktigt. Vid ett tillfälle behövde Eldrimner till och med lägga ned utbildningen på grund av en missuppfattning med Myndigheten för yrkeshögskolan. Det är olyckligt att det är så skakigt.

Ett annat område som är en framtidsbransch är vattenbruk. Här finns en grundutbildning vid yrkeshögskolan i Lysekil där kurser i djurvälfärd, miljö och tillståndsprövning hålls. Det är Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk som håller i detta. Utbildningarna vid yrkeshögskolan i Lysekil har vissa år uteblivit, vilket är otroligt problematiskt för kompetensförsörjningen i denna växande och väldigt positiva framtidsbransch.

Ett förslag som syftar till att möjliggöra omställning mitt i arbetslivet är Miljöpartiets förslag om utvecklingstid. Eftersom arbetslinjen inte är rak behövs det former där man kan skola om sig mitt i livet och hitta förutsättningar för det. Vi tycker naturligtvis att det är synd att förslaget inte har ett bredare stöd.

Fru talman! Till följd av coronakrisen har regeringen kraftfullt ökat satsningarna på vuxenutbildning. Yrkesvux tillförs 1 500 platser, och yrkeshögskolan byggs ut med 5 000 platser. Vi ser hur rekordmånga söker till sjuksköterskeprogrammet inför höstens terminsstart på universitet och högskolor. Det är oerhört bra.

Fru talman! I tider av kris prövas vårt samhälle och vi som människor. De beslut vi fattar här och nu kommer att ha betydelse under lång tid framöver. För de människor som nu står inför stora livsomställningar måste samhället ställa upp och erbjuda nya möjligheter.

Miljöpartiet vill att vuxenutbildningen ska bli den viktiga länken i den krokiga arbetslinjen som låter människor utvecklas vidare för att kunna svara upp mot samhällets utmaningar och utvecklas som människor hela livet.

Med de orden vill jag yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 april.)