Anf. 223 Kjell-Arne Ottosson (KD)
Herr talman! Miljömålen - med sikte mot framtiden låter som ett betänkande med höga mål och stora visioner. Men när jag gick igenom det inför debatten tyckte jag att det kändes mer som en slasktratt för att samla ihop en massa motioner, spridda över vitt skilda områden.
Det är dock ingen slasktratt. Det är otroligt viktiga motioner för framtiden. Vi har ju en väg att gå, och vi här i kammaren har olika syn på vilken väg vi ska gå. Men jag tror ändå att vi alla har det mål gemensamt som flera varit inne på tidigare.
Jag vill börja med att citera ur betänkandet. "I skrivelsen sammanfattar regeringen mandatperiodens arbete för att nå miljömålen och ger en samlad redovisning av utvecklingen av miljömålssystemet. Av skrivelsen framgår att det har tagits beslut om nya etappmål och ny precisering för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Regeringen anför också att man har utvecklat styrningen av myndigheter, främst för att arbetet tydligare ska bidra till att stärka åtgärdsarbetet. Regeringen anför vidare att man under mandatperioden har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen och ger i skrivelsen en översikt över dessa satsningar."
Det låter bra med "historiska budgetsatsningar", men vi fick i början av maj siffror på att Sveriges växthusgasutsläpp ökade under 2018. Den nedåtgående trend som fanns under alliansregeringens tid har den här regeringen brutit. Trots det slår man sig för bröstet i skrivelsen.
Vi i utskottet fick också så sent som i förmiddags ännu en påminnelse om den oerhört kraftiga kritik som regeringens "historiska budgetsatsningar" har fått från bland annat Riksrevisionen.
Det handlar inte om kvantitet, herr talman. Det handlar om kvalitet!
Så till några av de motioner som vi från Kristdemokraternas sida har lyft upp i skrivelsen vi nu behandlar.
Som talare före mig varit inne på är Sverige ett avlångt land med vitt skilda förutsättningar beroende på var i landet vi befinner oss. Det är oerhört viktigt att komma bort från staden som norm. I dag ser vi att regeringen har ett mycket tydligt fokus på staden och svårt att ta in att alla inte har samma möjligheter.
Miljöutmaningarna ser väldigt olika ut lokalt och regionalt. Därför menar vi kristdemokrater att kommuner och regioner som vill använda ekonomiska styrmedel ska kunna göra det. Rådigheten över fler styrmedel bör därför överföras till kommunal nivå och på så sätt möjliggöra för kommuner att själva genomföra åtgärder som de anser bäst passar deras geografiska förutsättningar.
Subsidiaritetsprincipen är en bärande bjälke i den kristdemokratiska ideologin. Beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Dessutom ska de högre nivåerna hjälpa de lägre.
I kommittémotioner med fokus på jordbruk har vår jordbrukspolitiske talesperson Magnus Oscarsson framfört flera förslag till regelförenklingar och minskad byråkrati för att underlätta för det svenska lantbruket.
Livsmedelsstrategin lyfts ofta i våra debatter i MJU, så även tidigare i dag. Men det hjälper inte att lyfta den i debatten om det inte sedan blir verkstad och vi ser till att strategin inte bara blir vackra ord på ett papper utan faktiskt blir verklighet.
Tillståndsprocessen inom animalieproduktionen är i dagsläget ofta betungande. I SOU 2013:5 konstaterades att det ställs krav som är relativt ingripande utan att det finns motiveringar i det enskilda fallet och där det vetenskapliga underlaget är osäkert. Det är viktigt att tillståndsprocesserna är effektiva och rättssäkra. För att uppnå detta föreslog Konkurrenskraftsutredningen tre konkreta åtgärder, som vi står bakom. Jag tänker beröra en av dem här.
I en av våra motioner föreslås att prövningen av djurhållande verksamhet koncentreras till färre miljöprövningsdelegationer. Detta ska syfta till att få en mer enhetlig rättstillämpning, till att underlätta för specialisering av miljösakkunniga och till att effektivisera prövningen.
Herr talman! Rättssäkerhet är oerhört viktigt. Menar vi allvar med livsmedelsstrategin måste vi alltså minska regelbördan, stärka rättssäkerheten och underlätta för våra lantbrukare.
Herr talman! Många markägare och företagare inom de gröna näringarna uttrycker i allt större omfattning oro över att äganderätten håller på att urholkas. Det kan handla om allt från biotopskydd eller andra begränsningar av nyttjanderätten till bedömningar av tjänstemän på ansvariga myndigheter, som uppfattas som både orimliga och obalanserade.
När det gäller just myndighetsaktivism hade jag en interpellationsdebatt med statsrådet Shekarabi tidigare i vår. Svaren jag fick lät jättebra, men detta lyser tyvärr inte alltid igenom i verkligheten. Myndighetsaktivismen måste tas på största allvar då den, om något, verkligen urholkar tilltron till samhället och dessutom är rent destruktiv för alla parter.
Äganderätten är grundläggande för de gröna näringarna. Historiskt sett har svenska lantbrukare haft goda möjligheter att driva och utveckla sin verksamhet, men äganderätten och rätten att bruka den mark man äger urholkas alltmer.
Vi vill att de svenska lantbrukarnas konkurrensförutsättningar ska stärkas; även detta är ett skäl att stärka äganderätten. De gröna näringarna kräver dessutom långsiktighet. Är ägande- och brukanderätten osäker vågar man inte satsa.
Därför bör regeringen tillsätta en äganderättsutredning med ett särskilt fokus på de gröna näringarna. Ett tillkännagivande med detta tema antogs, som vi hörde tidigare, av KU tidigare i veckan. Därför bör vi understryka det beslutet genom att ta ett liknande beslut i fackutskottet för de gröna näringarna.
Detta är dessutom verkligen aktuellt. Skogsstyrelsen har nämligen nyligen antagit en ny metod för att inventera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, vilket riskerar att stoppa var fjärde avverkning. Det handlar om ytterligare en halv miljon hektar nyckelbiotoper, eller en tjugofyrafaldig ökning av arealen nyckelbiotoper jämfört med i dag. Tusentals skogsägare kommer att drabbas hårt, inte minst ekonomiskt. Jag vill citera ordföranden för LRF Skogsägarna, Sven Erik Hammar:
"Det här kommer slå mycket hårt mot hela norra Sverige. Ungefär var fjärde avverkning på en fjärdedel av Sveriges skogsareal riskerar att stoppas. Det rör sig om skogsmark till ett värde av uppskattningsvis 30 miljarder kronor som nu riskerar att bli värdelös för de enskilda skogsägarna. Det påverkar självklart skogsägarnas lönsamhet och investeringsförmåga väldigt negativt."
För att fortsätta med fler galenskaper, herr talman, som vi har varit inne på tidigare här i kväll: I dag klassas något så naturligt som lantbruk som miljöfarlig verksamhet. Detta är inte enbart en fråga om terminologi. I och med att verksamheten klassas som miljöfarlig finns det en risk för att myndigheternas inställning till verksamheten påverkas negativt och att fokus hamnar på att leta fel.
Vi anser att jordbruk ska klassas som miljöpåverkande verksamhet, vilket skulle förenkla handläggningen för miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion. Regeringen bör enligt vår mening ta initiativ till en sådan förändring. Att indirekt påstå att de som producerar vår högkvalitativa svenska mat är miljöbovar är inget annat än ett hån, herr talman.
Slutligen: I många avseenden har den svenska miljölagstiftningen en hög ambitionsnivå, men efterlevnaden fallerar på flera områden. För Kristdemokraterna har värnandet av vår gemensamma livsmiljö alltid varit högt prioriterat.
Avsiktlig miljöförstöring och brott mot miljölagarna är allvarliga förseelser som tyvärr fortsätter, bland annat på grund av att straffvärdet är alltför lågt. För de allra flesta miljöbrott som lagförs blir påföljden i dag dagsböter. Trots att fängelse finns i straffskalan är det ytterst sällan någon döms till ett sådant straff. Detta är inte tillräckligt avskräckande.
För att förebygga överträdelser av miljölagarna behövs därför mer långtgående påföljder. Med tanke på de väldigt långtgående konsekvenser som till exempel olagliga utsläpp av miljögifter kan ge vore det rimligt med allvarligare påföljder. Kristdemokraterna föreslår därför skärpta straff för grövre miljöbrott så att även fängelsestraff döms ut i praktiken. Genom ett höjt straffvärde kommer miljöbrott också att prioriteras högre av åklagare.
Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men jag vill yrka bifall endast till reservation nr 18 och samtidigt passa på att tacka utskottet och talmannen för ett trevligt riksdagsår och önska en trevlig sommar!
(Applåder)