Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring

Anf. 41 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! I dag behandlar vi socialförsäkringsutskottets betänkande 22, som handlar om regeringens skrivelse till följd av Riksrevisionens granskning Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring?

Jag vill börja med att yrka avslag på alla följdmotioner och därmed bifall till vår reservation 1.

Innan vi går in på Riksrevisionens granskning av den reform som genomfördes 2008 inom arbetskraftsinvandringens område tycker jag att vi ska närma oss själva sakfrågan, det vill säga arbetskraftsinvandringen i sig. Vi måste som utgångspunkt komma ihåg att arbetskraftsinvandring är bra och positivt för Sverige. Vårt land behöver ett system för arbetskraftsinvandring som möter de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands.

Det är bra att företag som har svårt att hitta kompetens kan rekrytera personal från andra länder. Det är bra för vår åldersstruktur att det kommer hit människor i arbetsför ålder. Och det är bra för Sverige och landets ekonomi. Kort sagt: En välfungerande arbetskraftsinvandring bidrar till tillväxt och välstånd. Det är utgångspunkten för oss socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Arbetskraftsinvandringen har också en lång historia i Sverige. Redan under medeltiden hade vi en arbetskraftsinvandring av hansatyskar. Erikskrönikan talar om att Magnus Ladulås gynnade utländska män, i det här fallet tyskar, för att effektivisera vårt näringsliv.

Under 1600-talet lockade vi hit valloner från dagens Belgien för att få till oss kompetens inom gruvnäring och hantering av järnmalm.

Redan Karl IX anlade en stad på Hisingen som var avsedd för invandrare från dagens Nederländerna.

Under slutet av 1500-talet och under delar av 1600-talet bosatte sig finnar från Savolax i olika delar av landet. Detta innebar att finnmarkerna i norra Sverige fick en stor invandring av Savolaxfinnar, och det gjorde att kunskaper om svedjebruk spreds. Stora delar av Mellansverige, inte minst skogsbygderna i väster, hade sett ut på ett helt annat sätt om det inte varit för svedjefinnarna, som kom hit på 1600-talet.

Andra invandrare lockades till Sverige av militära skäl. Tyska, skotska och franska ämbetsmän, legoknektar och äventyrare fick anställning i den svenska armén eller vid ämbetsverken.

Sverige har dessutom dragit nytta av franska konstnärer, filosofer och intellektuella under 1700-talet samt av italienare som kunde göra stuckatur när 1800-talets stenstäder byggdes.

Arbetskraftsinvandringens blomstringstid var naturligtvis på 1960-talet och 1970-talet, när tiotusentals människor från Turkiet, Grekland, Italien och Jugoslavien kom till Sverige.

Sverige har kort sagt präglats av arbetskraftsinvandring. Det har gynnat Sverige, och det har lett till tillväxt och välstånd.

Samtidigt är det viktigt att vårt system fungerar, att reglerna är välavvägda och att arbetstagare från tredjeland har goda anställningsvillkor. Reglerna för arbetskraftsinvandring får inte leda till lönedumpning eller underlätta för oseriösa arbetsgivare att fuska med villkoren och utnyttja utländsk arbetskraft.

Kort sagt: Vi får inte vara naiva. Det finns problem på arbetskraftsinvandringens område. För oss socialdemokrater är det viktigt att människor inte utnyttjas i dessa system och att detta inte underminerar den svenska modellen. Det måste alltså vara ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Vad säger då Riksrevisionen? Jo, Riksrevisionen konstaterar, fru talman, att mellan 5 och 10 procent av arbetskraftsinvandringen är ärenden i yrkesgrupper med mellanhöga eller låga kvalifikationskrav, där det inte är självklart varför dessa personer nyrekryteras från tredjeland av svenska arbetsgivare. I den gruppen finns det sannolikt personer som sökt men inte fått asyl och vars tillstånd inte grundas på ett seriöst menat arbetserbjudande.

Ungefär 10 procent av dem som hade lön 2014 uppfyllde inte kriteriet om att ha en månadslön på 13 000 kronor. Riksrevisionen skriver vidare i sin rapport: "I vissa yrkesgrupper är dock problemen fortfarande avsevärda: bland skönhetsvårdare, städare, slaktare, bagare, personal i butik och kassa, köksbiträden och tidningsutdelare har lönen understigit försörjningskravet för mer än 20 procent av arbetskraftsinvandrarna i yrket, också efter det att den särskilda branschkontrollen infördes i januari 2012."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Fru talman! Vi får inte blunda för dessa problem. Därför tillsatte regeringen en utredning som handlade om just detta. I december förra året lämnades betänkandet SOU 2016:91 Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Utredningen lämnade förslag just på detta område. Förslagen från utredningen hanteras just nu av Regeringskansliet. Bland annat arbetar man med ett förslag om att ge Migrationsverket tillgång till relevanta uppgifter från Skatteverket, vilket också föreslås i denna rapport från Riksrevisionen. Vidare har regeringen redan i Migrationsverkets regleringsbrev uppdragit åt myndigheten att förkorta sina handläggningstider, vilket också är en av slutsatserna i revisionens rapport.

För oss socialdemokrater är två saker viktiga. Å ena sidan behövs ett enkelt och välfungerande system för arbetskraftsinvandring. Å andra sidan ska vi åtgärda bristerna och tillse att det råder ordning och reda på vår arbetsmarknad. Det måste bli ett stopp för att människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Vi vet också att den lagstiftning som infördes av alliansregeringen 2008 på detta område har brister. Systemet har utvecklats vid flera tillfällen för att minska fusket och utnyttjandet av människor. En dom från Migrationsöverdomstolen 2015 innebar att praxis tydligt förändrades på ett sätt som enligt mitt sätt att se på saken är svårt att hitta stöd för i förarbetena.

I dag utvisas arbetskraftsinvandrare även vid bagatellartade avvikelser eller avvikelser som sedan länge är åtgärdade. Min bild är att detta inte var lagstiftarens avsikt, och exempelvis Advokatsamfundets Anne Ramberg har konstaterat att Migrationsöverdomstolen genom sina avgöranden uppenbarligen inte förmår att tillämpa den nuvarande lagstiftningen på ett ändamålsenligt och rimligt sätt, och därför måste denna lagstiftning förändras.

Vi vet sedan tidigare att regeringen arbetar med en proposition med möjlighet för arbetsgivare att korrigera brister i villkoren innan Migrationsverket har kontrollerat ärendet. Regeringen anser att möjligheten till korrigering måste finnas då det annars får långtgående konsekvenser för arbetskraftsinvandrare. Detta är viktigt och välkommet.

Dessutom finns det ett behov av att utreda en möjlighet till att rätta mindre, icke uppsåtliga misstag efter det att Migrationsverket påpekat brister. Detta måste dock genomföras på ett klokt sätt, och här är det inte läge att vara opportunist. Den lagstiftning som införs måste också hålla över tid, vilket den från 2008 uppenbarligen inte gör.

Alliansen vill komma med ett tillkännagivande på detta område, och när jag läser det uppfattar jag att det just är opportunistiskt. Det är faktiskt Alliansens lagstiftning som i dag gäller och som i dag har uppenbara problem. Nu vill man återigen slarva igenom en lagstiftning som riskerar att ha nya brister.

Fru talman! Vi behöver både arbetskraftsinvandring och ordning och reda på arbetsmarknaden. Detta är våra utgångspunkter som socialdemokrater, och därför är regeringens skrivelse välavvägd. Därför yrkar jag bifall till vår reservation; det finns som sagt kraftiga skäl därför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

För det första tycker vi att arbetskraftsinvandring är någonting positivt. För det andra behöver vi ett system där människor inte utnyttjas. För det tredje behöver vi ordning och reda på arbetsmarknaden.

För dem som tycker att alla tre är viktiga finns det enbart ett sätt att rösta, och det är bifall till reservationen.

Anf. 42 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 2 i betänkandet.

Mycket klokt har precis sagts från den här talarstolen, måste jag tillstå. Givetvis har arbetskraftsinvandring genom tiderna gett mycket positivt till vårt land och gör så även i dag. Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring gynnar ju både vårt land, det land som personer kommer hit ifrån och inte minst personerna själva och de företag som kan ta emot arbetskraft från andra länder.

Precis som just påpekats innehåller dagens system tyvärr brister. I rapporten framkommer, återigen som precis har framförts, att även om det inte rör sig om en majoritet är det så att en stor del av de personer som får uppehållstillstånd av arbetsskäl får det inom lågkvalificerade yrken där det inte råder brist på arbetskraft.

Det framkommer också att det finns problem med tillsynen och att personer utnyttjas. Det har funnits exempel på att man använder arbetskraftsinvandring som ett sätt att kringgå de regler vi har för asylinvandring, det så kallade spårbytet, något som annars uppmuntras av de flesta andra partier här i kammaren och till viss del faktiskt även av Socialdemokraterna. Därför är det lite märkligt att precis ha hört det här anförandet från en representant från det partiet.

Det förekommer alltså att personer får slarviga, icke ordentliga arbetsavtal för att kunna stanna i landet fast de egentligen aldrig avsett att komma hit som arbetskraftsinvandrare utan har chansat och sökt asyl här utan att ha rätt till det.

Fru talman! Sverigedemokraterna är ett parti som under lång tid har förespråkat en syn på arbetskraftsinvandring där man säkerställer att det faktiskt finns någon form av behov av den arbetskraft som kommer till vårt land. I grund och botten bör varje land sträva efter att ha någorlunda balans. Man kan inte se migration som lösningen på obalanser.

Detta står inte på något sätt i strid med att man givetvis också kan dra lärdom av varandra och ha fruktbara utbyten. I en global värld som vi lever i i dag kommer vi alltid att bedriva både handel och utbyte av kompetens med andra länder. Men i grund och botten bör varje land sträva efter en balans. Det är vår utgångspunkt.

Vår utgångspunkt är att man inte ska se människor som något slags produktionsenheter som ska förflyttas över jorden mellan olika länder och världsdelar för att kunna hålla något slags produktion igång. I stället ska man få så stor möjlighet som det går att leva större delen av sitt liv i det land man vill kalla sitt hemland. Man ska inte förmås eller tvingas till att migrera enbart av ekonomiska skäl.

Med detta sagt har vi i det här betänkandet en reservation som handlar just om att Migrationsverket, så som situationen är just nu, åtminstone borde försöka säkerställa att man prioriterar de fall där personer ansöker om arbetstillstånd gällande bristyrken, där vi har behov av personal och där vi vet att de som kommer till vårt land och söker arbetstillstånd också innehar en kompetens som saknas och där det är motiverat med ett utbyte, åtminstone för tillfället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

På sikt vill vi såklart ha en övergång till mer kontrollerad, behovsprövad arbetskraftsinvandring över huvud taget, med bättre tillgång till utbildningssystem i vårt land, med en god framförhållning när det gäller vad vi behöver och goda möjligheter till utbyten när så är befogat.

Fru talman! För några veckor sedan behandlade utskottet här i kammaren det huvudsakliga betänkandet kring arbetskraftsinvandring. Vid det tillfället fick jag och mitt parti viss kritik för att vi inte ställde oss bakom allianspartiernas reservationer om att säkerställa möjligheten att få arbetstillstånd där det i dag kanske tyvärr avslås av felaktiga och osakliga anledningar.

Jag sa då att jag hoppades att det med rimligare skrivningar skulle vara möjligt för oss att nå en samsyn. Så har också skett i dag.

Som vi precis hörde finns det från regeringspartierna, tillsammans med Vänsterpartiet, en reservation där man i dag kritiserar det faktum att utskottet än en gång påtalar att regeringen agerar alldeles för långsamt, bland annat när det gäller att säkerställa ett välfungerande kontrollsystem, till exempel tillgång till uppgifter från Skatteverket. Det finns ju färdiga förslag sedan länge, men man väljer att dra ut på det helt i onödan.

Det handlar också om just det faktum att vi i dag har en ordning där personer kan utvisas för att de har fått sitt arbete via fel utlysningsplats eller på grund av misstag som en tidigare arbetsgivare har gjort och som man kanske själv inte ens har haft ordentlig möjlighet att kontrollera.

Det är givetvis en orimlig hållning, och det är givetvis fullkomligt orimligt att utskottet gång på gång ska påpeka detta för regeringen utan att någonting sker.

Fru talman! Sverigedemokraterna kanske inte alltid och fullt ut delar Alliansens hållning i detta. Vi ställde oss inte bakom det tidigare. Vi tycker inte att det generellt ska vara så enkelt som möjligt för alla att komma hit och arbeta, oavsett vad som ligger bakom i grunden. Vi ställer oss inte bakom krav på spårbyten. Vi tycker att det finns bra anledningar till att kräva kontroll över vilka som kommer hit. Trots detta finns det anledning att kritisera regeringen för brister i agerandet.

Fru talman! Det finns egentligen inte mycket att tillägga. Jag yrkar bifall till reservation 2. Där finns en uppmaning till Migrationsverket att prioritera den arbetskraft som har skäl att komma till vårt land och där Sverige har ett behov av dessa personer här. Förhoppningsvis blir betänkandets huvudtext en uppmaning till Migrationsverket att prioritera andra fall än att utvisa personer som har fått sin tjänst via Linkedin i stället för via Arbetsförmedlingen. Det finns en tydlig signal här och nu från utskottet som helhet.

Anf. 43 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Kompetensbristen är ett av de största hindren för företag i Sverige att utvecklas, expandera och behålla konkurrenskraft. Den internationella matchningen av arbetskraft ökar förutsättningarna för företag att hitta den specifika kompetens som behövs för att de ska kunna växa och utveckla sina verksamheter. Utöver matchningsproblemen innebär också den demografiska utmaningen att det finns ett stort behov av arbetskraftsinvandring under kommande decennier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Försämrade villkor och förutsättningar för arbetskraftsinvandrare, till exempel långa handläggningstider på Migrationsverket eller ökad risk att få sitt uppehållstillstånd återkallat på grund av mindre misstag begångna av arbetsgivare, minskar Sveriges attraktionskraft och riskerar att hindra nödvändig kompetensinvandring. En väl fungerande arbetskraftsinvandring bidrar till ökat välstånd och tillväxt i landet och gör det möjligt för individer att utvecklas och skapa en bättre livssituation.

Svenskt Näringsliv har i två rapporter låtit undersöka arbetskraftsinvandringens betydelse för svenska företag och deras bidrag till produktion och välfärd. I den ena rapporten har uppgifter från Migrationsverket och SCB analyserats gällande ungefär 7 000 företag som tillsammans rekryterat närmare 52 000 personer från länder utanför EU/EES under perioden 2009-2013.

I rapporten konstateras att arbetskraftsinvandring har en positiv inverkan på företagens utveckling inom ett brett spektrum av branscher. Företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare är relativt stora, producerar stora samhällsekonomiska värden och befinner sig ofta i tillväxtfaser. Då både mottagare och kontrollföretag på flera punkter skiljer sig från genomsnittliga företag kan resultaten inte generaliseras till att gälla samtliga svenska företag. Resultaten innebär inte att ett genomsnittligt svenskt företag kommer att öka sin produktionsförmåga enbart genom att rekrytera arbetskraftsinvandrare utan snarare att arbetskraftsinvandring tillför mycket stora mervärden för företag i utvecklingsfaser med behov av specifik kompetens för att utvecklas och skapa tillväxt.

Företagen beskriver själva att rekryteringar av motsvarande kompetens inte varit möjliga om de inte hade kunnat rekrytera personer på den internationella arbetsmarknaden i samma utsträckning som i dagens system. Det gäller företag inom olika sektorer och med både hög och låg kunskapsintensitet eftersom den arbetskraft som efterfrågas inte finns tillgänglig på den svenska arbetsmarknaden.

Det kan handla om mjukvaruföretag med behov av specialister med snäv programmeringskompetens, säsongsbetonade eller fysiskt krävande arbeten som inte attraherar individer på en svensk arbetsmarknad, eller kockar med specifik kunskap om mat med ursprung i andra länder än Sverige. Specialistkompetens, mångfald och internationella erfarenheter är faktorer som tillfört stora mervärden inom företagen.

I den andra rapporten har Svenskt Näringsliv låtit undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare bidrar till den samhällsekonomiska utvecklingen genom att tillföra produktion och skatteintäkter. Man har kommit fram till att arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till svensk produktion uppgår till ungefär 10 miljarder kronor. De direkta effekterna, som innefattar värdet av arbetskraftsinvandrarnas egen arbetskraft, uppgår till 7,4 miljarder kronor. Ytterligare 3 miljarder tillkommer i form av indirekta spridningseffekter i ekonomin.

Arbetskraftsinvandrarnas bidrag till skatteintäkter uppgår årligen till ca 4,2 miljarder kronor, varav 3 miljarder i direkta effekter och 1,2 miljarder i indirekta.

Om arbetskraftsinvandringen skulle minska med 10 procent sjunker bidraget till den svenska produktionsnivån med motsvarande 1 miljard. Skatteintäkterna skulle minska med nästan en halv miljard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Sverige har sedan 2008 ett efterfrågestyrt regelverk för arbetskraftsinvandring, som Miljöpartiet tillsammans med den dåvarande borgerliga regeringen var med om att införa. De enskilda arbetsgivarnas bedömning av arbetskraftsbehovet är utgångspunkt. För att beviljas arbetstillstånd måste dock två grundläggande förutsättningar vara uppfyllda. Först måste anställningen göra det möjligt för arbetstagaren att försörja sig. Enligt praxis innebär det att bruttolönen måste uppgå till minst 13 000 kronor. Det andra villkoret är att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte ska vara sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom branschen.

Under förra mandatperioden genomförde Miljöpartiet och den dåvarande borgerliga regeringen ett par förändringar i lagstiftningen. Det hade framkommit uppgifter om att oseriösa arbetsgivare missbrukat regelverket. En förändring som genomfördes var att arbetstillstånd ska kunna återkallas om det visar sig att förutsättningarna för tillståndet inte är uppfyllda. Det infördes också en straffsanktionerad uppgiftsskyldighet om anställningsvillkor för arbetsgivare. Migrationsverket fick möjlighet att genomföra så kallade efterkontroller. Omställningsperioden, det vill säga tiden för att söka ett nytt arbete efter att en anställning har upphört, förlängdes från tre till fyra månader. Tidsgränsen som man behöver ha haft ett arbete för att kvalificera sig för spårbyte till arbetskraftsinvandring sänktes också från sex till fyra månader för asylsökande. Det genomfördes också förändringar som gjorde det enklare att få permanent uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare.

Sedan lagändringarna trädde i kraft och en dom tydliggjort hur strikt lagarna ska tillämpas har flera beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och beslut om att neka förlängning av uppehållstillstånd uppmärksammats i medierna. Detta har i sin tur skapat mycket stor oro bland arbetskraftsinvandrare och i företag som är beroende av utländsk arbetskraft.

Centrum för rättvisa har gått igenom 450 utvisningsärenden för perioden 2015-2016, varav de flesta gäller förlängning av arbetstillstånd. Kartläggningen visar att grunderna för utvisning kan delas in i tre typfall.

Det första typfallet är villkorsavvikelser, det vill säga mer eller mindre bagatellartade avvikelser från de anställningsvillkor som Migrationsverket kräver. De är ofta oavsiktliga och kompenserade av arbetsgivaren i efterhand. I 303 av de 450 fall som Centrum för rättvisa har granskat utvisades arbetskraftsinvandraren för att lagens anställningsvillkor inte ansågs vara uppfyllda. Det kan handla om att personen har tjänat några hundralappar för lite i lön i förhållande till gällande kollektivavtal, eller att arbetsgivaren har missat att betala in en försäkring.

Det andra typfallet är annonseringsfel, det vill säga att anställningen inte har annonserats på ett enligt Migrationsverket korrekt sätt. I 82 av de 450 fallen hade tjänsten inte annonserats korrekt. Enligt lagens förarbeten ska anställningen annonseras i tio dagar.

Det tredje typfallet är försenad ansökan, det vill säga att tillstånd inte har förlängts eftersom förlängningsansökan inte anses ha kommit in i tid eller när andra formkrav inte har uppfyllts. Det saknas lagstöd för att utvisa någon på denna grund, och Migrationsverket har därför i september 2015 ändrat sin praxis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

De personer som har beviljats uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige har ansökt enligt vissa regler. Men om de efter att de har arbetat med tillfälliga uppehållstillstånd i fyra år ansöker om permanent uppehållstillstånd granskas deras ansökan på nytt och kan då avslås utifrån krav som inte gällde när de först beviljades uppehållstillstånd. De kraven har tillkommit allteftersom vi har gjort förändringar i efterhand.

Det betyder att samma ansökan som tidigare gett uppehållstillstånd kan när den granskas på nytt leda till avslag på grund av ändrade regelverk eller ändrade rutiner. Förutsägbarheten för den enskilde är mycket bristfällig.

För arbetsgivarna är det svårt att veta vilka villkor som krävs eftersom kollektivavtal, som inte är offentliga handlingar, är svåra att få tag på och i många fall dessutom är svårtolkade. I flera fall har ansökningar avslagits på grund av att arbetsgivaren har missat en ändring i ett kollektivavtal.

Fortsatta långa handläggningstider och krångliga administrativa processer för nya ansökningar om arbetstillstånd och för förlängningsansökningar påverkar också förutsättningarna att rekrytera internationell arbetskraft negativt.

Regeringen har redan vidtagit åtskilliga åtgärder som svar på Riksrevisionens rekommendation att både korta ned Migrationsverkets handläggningstider vid tillståndsprövning och effektivisera kontrollen.

Utredningen Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden föreslår, utöver förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos bland annat Skatteverket och om stärkt kontroll, även bestämmelser om skenanställning och om straffansvar för arbetsgivare som uppsåtligen inte lever upp till de krav som ställs på lön och försäkringar.

I utredningen föreslås också att seriösa arbetsgivare ska få möjlighet att rätta till brister i villkoren så att arbetstagare får möjlighet att beviljas förlängning av sitt arbetstillstånd. Enligt utredningen ska inte mindre misstag kunna leda till att arbetskraftsinvandraren utvisas och till att arbetsgivare därmed förlorar nödvändig kompetens. Ett förslag om självläkning kommer alltså att genomföras.

Inom Regeringskansliet utreds nu ytterligare en möjlighet till självläkning, som gäller rättelse av mindre, inte uppsåtliga misstag efter att Migrationsverket påpekat brister i villkoren under tidigare tillståndsperioder. Även förslaget om direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bland annat Skatteverket bereds för närvarande.

Detta visar hur regeringen arbetar aktivt för att åtgärda de problem som har uppkommit till följd av den lagstiftning som infördes under förra mandatperioden. Jag ser fram emot att ännu fler förslag som förbättrar lagstiftningen om arbetskraftsinvandring genomförs i Sverige. Detta är en viktig fråga för de enskilda som berörs, för företagen och för Sveriges utveckling.

Jag yrkar bifall till reservationen från S, MP och V.

Anf. 44 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Vi debatterar i dag rapporten från Riksrevisionen, som utifrån en granskning av systemet med arbetskraftsinvandring har lämnat en rad förslag till förbättringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Migrationsverket lämnade i april 2017 in en strategi för ändamålsenlig tillgänglighet och service och en handlingsplan för genomförandet. Samtidigt har, som vi hört i tidigare anföranden, utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden lämnat flera viktiga förslag i sitt betänkande i december 2016.

Regeringen beslutade nyligen om en lagrådsremiss om möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd för arbete när arbetsgivaren självmant avhjälpt brister i arbetsvillkoren. Men det är uppenbart att det finns mycket kvar att göra för att säkerställa framför allt arbetstagarens trygghet på arbetsmarknaden.

Vi har en lagstiftning som infördes 2008 i samarbete mellan Alliansen och Miljöpartiet, och vi har behövt rätta till den upprepade gånger i riksdagen. Jag tycker att detta borde vara skäl nog att inse att det som behöver göras nu är att ta ett helhetsgrepp så att vi faktiskt får till den maktförskjutning som behövs för att se till att det inte bara är arbetstagaren som får ta hela risken och sedan också hela smällen i de fall något går fel - medvetet eller omedvetet.

Arbetskraftsinvandring har historiskt varit positivt för Sverige och har bidragit till vårt lands utveckling. En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan även framöver tillföra mycket såväl för den enskilde som kommer hit för att arbeta som för svensk ekonomi och arbetsmarknad samt underlätta hanteringen av arbetskraftsbrist inom olika branscher och yrken.

Människor som kommer hit bidrar med nya kunskaper, och nya kontaktytor skapas. Om arbetskraftsinvandringen även framöver ska bidra positivt för arbetstagaren, arbetsgivaren och hela vårt samhälle måste det finnas garantier för att de som invandrar inte utnyttjas och att de inte används för att dumpa löne- och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden.

Vi i Vänsterpartiet vill se rättvisa och rättssäkra regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU och EES-området. Dessvärre motsvarar de regler som infördes 2008 inte alls våra önskemål. Dagens regelverk sätter fortfarande arbetstagaren i en svårt underordnad beroendesituation och öppnar för utnyttjande. Maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är helt enkelt ur balans, till arbetsgivarens absoluta fördel.

Arbete och konkurrens ska ske på lika villkor. Alla som jobbar i Sverige ska ha rätt till de löner och villkor som regleras i våra lagar och kollektivavtal, oavsett var man är född eller bosatt. Utnyttjandet av utländsk arbetskraft och dumpningen av löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden måste stoppas.

Argumenten för de regler som infördes 2008 var att det skulle bli lättare att rekrytera människor med specialistkunskaper utanför Sverige och EU och EES-området. Men i själva verket är det, med undantag för it-specialister och vissa andra specialister, framför allt till arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning i låglönebranscher som människor har rekryterats från andra kontinenter. Ansökningar om arbetstillstånd har kommit in och beviljats för restaurangbiträden, diskare och städare.

Det är alltså knappast beroende på kompetensbrist i landet som arbetsgivare rekryterar restaurangbiträden, diskare och städare från Asien och Nordafrika. Det mesta tyder i stället på att det är möjligheten att skaffa arbetskraft till löner långt under de nivåer och villkor som gäller enligt svenska kollektivavtal som lockar arbetsgivarna att rekrytera utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Det finns gott om dokumentation av hur utländska arbetare lurats hit under falska premisser och utnyttjats på det mest skamliga sätt. Såväl enskilda fackförbund som medier har rapporterat om stora missförhållanden inom en rad branscher. Problembilden bekräftas även av Migrationsverket, som anser att missbruket av nuvarande regelverk är omfattande.

Under 2016 visade Aftonbladet på omfattande handel med arbetstillstånd och synliggjorde även den misär och det utnyttjande som följer i dess kölvatten. Detta är inte första gången situationen för arbetskraftsinvandrare ställs i blixtbelysning. Hotell- och Restaurangfacket har upprepade gånger berättat om de missförhållanden de stöter på ute på arbetsplatserna: människor som arbetar tio till tolv timmar om dygnet veckans alla dagar till skrämmande låga löner under vidriga förhållanden och ett evigt hot från arbetsgivaren om att förlora jobbet om villkoren inte passar.

Dessutom ser vi nu, som vi har hört, en rad hårresande exempel där små fel begångna av arbetsgivaren eller förhållanden som sjukdom eller annat som arbetstagaren inte själv har kunnat råda över, till exempel hur arbetet har annonserats, leder till utvisning för arbetare som i flera år har arbetat hårt på svensk arbetsmarknad, där reglerna har ändrats under tiden. Detta är människor som dessutom har sina familjer och hela sina liv här. Det är uppenbart att det här är ett exempel på den orimliga maktobalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare, där arbetstagaren tar hela risken och också får ta hela smällen.

Vänsterpartiet är positivt till kravet från bland annat Work Permit Holders Association på att få till en helhetsbedömning av ärendet så att denna sorts orättvisor kan undvikas. Vi anser att detta är en av de saker som regeringen behöver lösa genom att lägga förslag på riksdagens bord i ett senare skede. Det bör vara en helhetslösning som rättar till den maktobalans som finns.

Ur Vänsterpartiets perspektiv är det som behöver göras för att skydda utomeuropeisk arbetskraft från att utnyttjas egentligen ganska enkelt.

För det första ska arbetsgivaren vara skyldig att bifoga ett bindande anställningsavtal till en ansökan om arbetstillstånd. Då slipper vi situationer där arbetskraft luras hit under falska förespeglingar, och det blir möjligt för facken att agera om avtalsbrott sker.

För det andra ska arbetstagare som träder fram och avslöjar missförhållanden hos arbetsgivaren få stanna i Sverige tillståndstiden ut så att man inte är kopplad bara till den enskilda arbetsgivaren. Detta skulle göra att arbetstagare vågar berätta om missförhållanden utan att själva straffas.

För det tredje ska arbetsgivare som utnyttjar papperslösa eller människor med tillstånd göras skadeståndsskyldiga. De nuvarande sanktionerna står inte alls i proportion till de vinster som arbetsgivare faktiskt kan göra genom att systematiskt utnyttja arbetskraft.

För det fjärde måste noggranna kontroller av arbetsgivare göras både före och efter tillstånd. Man har gjort en del bra ändringar och framsteg, men det är viktigt att berörda myndigheter har både resurser och möjligheter att följa upp en sådan kontroll. Där finns fortfarande mycket kvar att göra, vilket också påpekas i Riksrevisionens rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Men i det stora hela måste det göras i en helhet. Det måste göras på ett noggrant sätt, så att vi slipper de här ständigt återkommande ändringarna, som i slutändan återigen drabbar arbetstagarna, så att de står i en ännu svårare situation på svensk arbetsmarknad. Så ska det inte vara.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 1.

Anf. 45 Johan Forssell (M)

Fru talman! Precis som jag har sagt tidigare i den här talarstolen i en likartad debatt om arbetskraftsinvandringen saknas det inte problem och utmaningar i svensk migrationspolitik. Det handlar om skuggsamhällen som växer, handläggningstider som är alldeles för långa, kostnader som de senaste åren har skenat och en situation där ensamkommande barn blandats på boenden tillsammans med vuxna män.

Men vad som inte är ett problem är att det kommer människor till Sverige som träder in på arbetsmarknaden, har ordnade anställningsvillkor och betalar skatt. Tvärtom gör allt detta Sverige till ett rikare och bättre land att leva i.

Alliansen genomförde under den första mandatperioden vid makten en viktig reform för att stärka förutsättningarna för arbetskraftsinvandring. Det har gynnat Sverige. Det gjorde det enklare för människor att komma hit till Sverige och arbeta, precis som finnar, jugoslaver och greker under många decennier hade gjort. Man kan fortsätta med ännu fler historiska anekdoter kring detta, men det har redan gjorts här, så jag tänkte inte göra det.

Men tittar man på situationen i dag kan man konstatera att arbetskraftsinvandring är viktigt inte minst i många av de sektorer som är väldigt viktiga för vårt lands konkurrenskraft. Jag tänker till exempel på det svenska spelundret och musiktjänsten Spotify, som ju är en världssuccé, men också på många mindre startups, företag vars namn vi kanske inte har lagt på minnet i dag men som kommer att bli morgondagens stora svenska succéer.

Om man backar bandet en liten bit kan man konstatera att det egentligen är fantastiskt att vårt land, som ligger ganska isolerat längst uppe i Europa och har väldigt många vintriga dagar, har en sådan stark attraktionskraft på människor som kan välja hela världen som sitt arbetsfält. Man väljer ändå att slå ned sina bopålar i Stockholm, i Göteborg eller någon annanstans i Sverige i stället för i Los Angeles eller New York.

Myntets andra sida är att det självklart ska vara ordning och reda på arbetsmarknaden. Det ska inte vara High Chaparall, utan det ska naturligtvis ställas krav på att det ska ske på ett rimligt och ordnat sätt. Ingen människa tror jag vill se andra människor utnyttjas eller fara illa.

Med det sagt, fru talman, finns här ett stort problem. Det är nämligen så att alla regelverk måste vårdas, och det vi har i dag fungerar inte på det sätt som det var tänkt. Vi har en situation där högutbildade, eftertraktade och skötsamma arbetstagare som arbetat här under lång tid och betalar skatt ändå blir utvisade, i många fall endast på grund av mindre fel som har inträffat långt tillbaka i tiden. Det är inte värdigt en modern kunskapsnation som vår.

Här står vi nu med en situation som går rakt på tvärs med ambitionen att göra Sverige till en modern kunskapsnation öppen för nya idéer och tillväxt. Ett uppmärksammat fall är programmeraren Tayyab Shabab från Pakistan, men det finns många fler som likt honom har mötts av utvisningsbeslut. Och det har fortsatt - under förra hösten, under hela våren och nu under försommaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Alliansen har tagit flera initiativ för att få en förändring av regelverket till stånd. Redan hösten 2014 motionerade Alliansen om att slå vakt om arbetskraftsinvandringen till Sverige och korta de handläggningstider som har vuxit än mer sedan dess. Året efter presenterades en gemensam motion som tog sikte på regeringens iver att lägga onödigt krångel på förutsättningarna för arbetskraftsinvandring. Tyvärr avslogs den.

I höstas presenterades en ny alliansmotion om en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan. Här lyftes också fram att regelverket ska vara sådant att en arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av rigida och byråkratiska regler, till exempel att man har fått sin anställning via en rekryteringskanal med viss storlek och räckvidd. Men också den motionen avslogs.

Ingenting hände under lång tid. Samtidigt växte problemen alltmer. Därför tog Alliansen ett fjärde initiativ under hösten, ett utskottsinitiativ, i syfte att få regeringen att göra det som redan borde ha varit gjort, nämligen att finna en lösning på problemet. Initiativet vann mycket bred majoritet. Hela utskottet ställde sig faktiskt bakom det, och det var naturligtvis väldigt glädjande med samsyn i en så här viktig fråga. Samtidigt skapades förväntningar. Men i praktiken kom väldigt lite att hända. De förslag som en utredning presenterade före jul var helt otillräckliga.

Medan regeringen i praktiken struntade i tillkännagivandet har problemen fortsatt att växa - dag för dag, vecka för vecka. Skriftliga frågor och ett flertal interpellationsdebatter verkar inte heller ha fått någon större effekt.

Med den här riksrevisionsrapporten gavs ett nytt tillfälle att motionera i denna viktiga fråga. Det är glädjande att det finns en majoritet i utskottet för att det ska vara lätt att arbeta och göra rätt för sig i Sverige. Då krävs att varken stelbenta regler eller onödig byråkrati sätter hinder för det. I stället behövs vad vi i Alliansen kallar för en helhetsbedömning, det vill säga att mindre misstag inte med automatik ska leda till utvisning. Det måste kunna finnas en viss flexibilitet.

Fru talman! Denna formulering om helhetsbedömning är nyckeln till att få en reell förändring till stånd. Det är vad som nu behövs för att rädda de många personer, inte minst inom it-branschen, som alltjämt hotas av utvisning. Det är nu bara att hoppas att regeringen tar till sig av den här femte motionen i ordningen, som pekar på att en förändring måste komma till stånd. Likväl kan jag bara beklaga att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet återigen har valt att avslå motionen. Jag ställer samma fråga nu som jag gjorde förra gången i den här debatten: Hur många fler uppskattade och hårt arbetande skattebetalare ska behöva utvisas ur Sverige innan ni inser att det brådskar att finna en lösning på problemet?

Anf. 46 Johanna Jönsson (C)

Fru talman! Usman har bott i Sverige i lite över sju år. Det första året pluggade han vid Högskolan i Borås, där han tog en masterexamen i datavetenskap. Han hade innan dess tagit kandidatexamen på ett universitet i Pakistan och jobbat i flera år som it-tekniker. Efter sin masterexamen fick han snabbt jobb som tidningsbud, ett arbete han gjorde på deltid medan han lärde sig bättre svenska och samtidigt sökte jobb utifrån sin kompetens. Efter lite mindre än ett år fick han också ett sådant jobb. Han är nu chef på ett it-bolag med huvudkontor här i Stockholm. Hans fru har precis läst klart sin högskoleutbildning, och hans två barn går i skolan här. Familjen pratar flytande svenska och stormtrivs i den bostadsrätt som den nyligen flyttade in i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Det senaste året har Usman följt en rad vänner och bekanta i deras kamp för att få stanna i Sverige, människor som liksom han själv har byggt sina liv här i landet. Han har lagt tid på att försöka förstå vad det är som händer, och för varje nytt utvisningsbeslut har hans oro växt. För några veckor sedan lämnade Usman själv in sin ansökan om förnyat uppehållstillstånd till Migrationsverket. Men han vet inte vad den felräkning som hans arbetsgivare gjorde när han jobbade som tidningsbud kommer att leda till för honom och hans familj. Han vet inte om Migrationsverket kommer att godta den kompensation han fick när det upptäcktes. Och han vet inte om även han kommer att få ett brev med orden: Du får en tidsfrist på fyra veckor för att lämna landet.

Jag har träffat så många människor den senaste tiden som befinner sig i samma situation som Usman. Det är mycket lätt att känna med dem. Men detta handlar i grunden inte om medlidande. Sverige behöver dessa personer lika mycket, om inte mer, än de behöver Sverige. Det är detta det handlar om.

Jag har suttit med företagsledare som har beskrivit hur de har fått lägga ned verksamheter och avskeda anställda, eftersom nyckelpersoner har blivit utvisade. Det har handlat om kockar, mjukvaruutvecklare, säljare och importörer. Andra har beskrivit hur personer med starkt efterfrågad kompetens, som de har rest runt i världen för att hitta, lyckats attrahera och sedan fått hit, nu har fått utvisningsbeslut eller redan tvingats lämna landet. De vet inte om företaget kommer att klara detta, om företaget över huvud taget kommer att överleva. Många vittnar om att det har blivit allt svårare att rekrytera kompetens utomlands, eftersom ryktet om detta har börjat sprida sig över världen. Det kan inte få fortsätta. Sverige har inte råd med detta.

Förändringar som gör att de orimliga utvisningarna upphör måste genomföras. Personer som försörjer sig själva ska inte utvisas på grund av små misstag. Detta kan inte fortsätta. En stopplag måste snabbt införas för att skydda de arbetskraftsinvandrare som redan finns i Sverige. Dessutom måste förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen generellt förbättras. Arbetsgivare ska lätt kunna anställa den arbetskraft som de behöver.

Förra hösten gav en enig riksdag regeringen uppmaningen att se över och förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring. Jag tyckte att detta tillkännagivande var ganska tydligt. Det är nu över ett halvår sedan, och regeringen har knappt lyft ett finger. Oförmågan att snabbt hantera denna fråga är direkt skadlig.

Det förslag som det har talats om här och som nu ligger hos Lagrådet, om att mindre misstag inte ska behöva leda till utvisning om arbetsgivaren har rättat det innan det kommit fram till Migrationsverket, är långt ifrån tillräckligt. Det är otillräckligt för att reglerna är så krångliga att det utan Migrationsverket är ganska svårt att lista ut vad som faktiskt är rätt och fel. Det är också otillräckligt för att mycket är sådant som helt enkelt inte går att kompensera i efterhand. Det kan handla om att man har haft fel försäkring, att man har jobbat under semestern eller att man har bytt arbetsgivare innan felet upptäcktes, vilket är mycket vanligt. Det finns många fler exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Det som verkligen behövs är en möjlighet för Migrationsverket att göra en helhetsbedömning. På det sättet skulle handläggarna till exempel kunna bestämma sig för att 32 kronor för lite en enskild månad inte måste leda till utvisning, om allt annat i ärendet ser rätt ut. Därför är det glädjande att vi nu har en majoritet i riksdagen som ställer sig bakom detta förslag. Det är jättebra.

Vi har haft majoriteter i riksdagen tidigare som har fattat beslut om detta, men regeringen har inte lyssnat. Från vår sida utgår vi därför från att regeringen nu rättar sig efter riksdagens uppmaning och att man lägger till detta förslag om en helhetsbedömning i den proposition som man har utlovat snart ska komma. Troligtvis skulle det räcka att i lagen ändra orden "ska utvisas" till "bör utvisas". Men om regeringen vägrar att följa majoritetens beslut kommer vi från Centerpartiets sida att driva på för att en sådan lagändring i stället ska beredas här i riksdagen. Vi är beredda att ta detta steg. Det finns nämligen inte tid att vänta i denna fråga.

Detta handlar inte om några enstaka personer, utan det handlar om hela Sveriges framtid. Flera stora och viktiga tillväxtföretag börjar nu ser över möjligheterna att flytta sina verksamheter till andra länder med bättre förutsättningar. Så ser det ut. Vi kan inte låta det ske. Öppenheten för arbetskraftsinvandring är en stark tillgång för Sverige, och vi måste se till att den värnas.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och hänvisar i övrigt till Centerpartiets särskilda yttrande.

Anf. 47 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Egentligen kan man fråga sig om det som vi diskuterar i grund och botten är en migrationspolitisk fråga. Att människor kommer till Sverige och arbetar bör också ses i ljuset av näringspolitik. Detta handlar om att våra företag ska kunna hitta kompetent personal. Om denna personal inte finns i Sverige kan man rekrytera medarbetare från andra länder. Vi är en del i den globaliserade verklighet som vi lever i. Sverige är inte någon isolerad ö i den värld som vi lever i nu. För övrigt har vi aldrig varit det. Men när vi är ännu mer connectade, som det kallas nu för tiden, är det klart att möjligheten att hitta kompetent arbetskraft utifrån är större än tidigare. Den är också viktigare än tidigare, eftersom konkurrensen är tuffare nu.

Fru talman! Dessutom är detta givetvis en viktig fråga för den enskilda individen. Om man är duktig på ett visst arbete och vill till ett annat land och jobba där och ta till vara de möjligheter som finns på dagens globala arbetsmarknad är det klart att det är viktigt att möjligheten att arbetskraftsinvandra finns.

Självklart ska människor inte utnyttjas. Det är klart att om människor kommer hit till Sverige för att arbeta och får skenanställningar eller oseriösa arbetsgivare, är det förstås helt orimligt.

Fru talman! Det som denna fråga nu gäller är det faktum att vi har en lagstiftning som inte riktigt hänger med, tycks det. Lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att utgångspunkten när det gäller viljan från lagstiftarens sida att komma åt fuskare och oseriösa arbetsgivare nästan får en slagsida, vilket innebär att enskilda personer som har kommit till Sverige för att jobba här - duktiga personer inte minst inom våra startup-företag, teknikföretag och it-företag - riskerar att utvisas på grund av ganska bagatellartade förseelser som arbetsgivarna, när de får reda på det, vill rätta till. Det kan till och med handla om att det är en tidigare arbetsgivare som har begått felet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Det är inte rimligt att vi har företag som rekryterar arbetskraft utifrån och som sedan, när de ska förlänga arbetstillstånden upptäcker någon mindre miss som de rättar till, ändå riskerar att dessa personer utvisas.

Nu finns det återigen en majoritet i riksdagen för att pressa på regeringen i denna fråga. Men regeringen gör för lite, och det tar för lång tid. Det är bekymmersamt, eftersom det innebär att vi förlorar i konkurrenskraft och att viktiga och duktiga företag i Sverige inte riktigt kan lita på hur våra myndigheter fungerar. Det är väldigt långa handläggningstider, man vet inte om uppehållstillstånd och arbetstillstånd går att få förnyade och så vidare. Detta är mycket problematiskt.

Från vår sida i Alliansen har vi varit glasklara hela tiden: Vi tycker att arbetskraftsinvandring är viktig för Sverige och att det ska göras en helhetsbedömning och en proportionalitetsbedömning i dessa ärenden.

De fall som vi har sett uppmärksammas i medierna visar mycket tydligt att det är uppenbart att detta inte var intentionen med den lagstiftning som vi nu har. Då måste man titta på hur lagen i så fall ska kunna förändras. Alternativet är att detta kan ändras genom praxis, men vi har inte sett att så har skett.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga ytterligare en sak i fråga om detta. Om vi har en lagstiftning i Sverige som syftar till att stärka vår tillväxt och ge människor möjlighet att komma till Sverige för att arbeta är det mycket förvånande att regeringen är så slö i fråga om att skapa ett rimligt regelverk för arbetskraftsinvandring. Samtidigt är man mycket snabb med att ändra regler, så att personer som har fått avslagsbeslut från Sverige ändå ska kunna stanna kvar i landet och till exempel gå i gymnasieskolan här, trots att de är en bra bit över 20 år.

Fru talman! Jag måste verkligen ifrågasätta denna prioritetsordning från regeringens sida. Det här är någonting som påverkar Sveriges ekonomi och tillväxt i hög grad. Det påverkar våra företag, framför allt våra mycket duktiga teknikföretag som befinner sig i framkant med digitaliseringen men upplever att de inte kan få hit kompetent personal och att personalen de får hit utvisas. När de verkligen skriker efter att det ska ske någon sorts förändring är man synnerligen slö från regeringens sida, vilket jag verkligen beklagar.

Ni kan också notera att jag inte har gjort av med hela min anmälda talartid.

Anf. 48 Aron Modig (KD)

Fru talman! I dagarna har vi kunnat läsa i Dagens Nyheter om hur antalet områden som polisen klassar som särskilt utsatta har ökat kraftigt under de senaste två åren. Vi får också alltför ofta läsa om hur andelen brott som polisen klarar upp har minskat på senare tid och om hur alltför många poliser väljer att sluta i polisyrket. Allt detta är stora problem som det svenska samhället står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Andra stora problem som svensk politik har att handskas med just nu är den över lång tid negativa kunskapsutvecklingen bland elever i svensk skola, att kommunalskattesatserna är för höga och riskerar, eller förväntas, att höjas ganska kraftigt framöver och att vår försvarsförmåga är för dålig i det oroliga omvärldsläget.

Också inom migrations- och integrationspolitiken står vi inför stora problem. Det handlar till exempel om de alltför långa handläggningstiderna, om asylsökande som känner sig hotade och otrygga på sina asylboenden, om stora värderingsmässiga skillnader mellan personer från andra delar av världen och hur vi lever i Sverige och, inte minst, om att den genomsnittliga etableringstiden på svensk arbetsmarknad alldeles för lång.

Detta är exempel på de stora problem som det svenska samhället står inför i dag där det behövs krafttag från politiken för att utvecklingen ska ledas i rätt riktning.

Det som däremot inte kan räknas till samma kategori av samhällsproblem är att vi har för stor tillgång till högkvalificerad arbetskraft, att vi har för många duktiga programmerare eller att vi har för många innovativa företag som växer. Men trots detta: Regeringen vill inte eller kommer inte till skott vad gäller att möjliggöra för seriösa personer från andra länder med jobb i Sverige, och som betalar skatt i Sverige, att stanna kvar här och bidra såväl till jobb och företagande som till utveckling av den svenska välfärden.

Fru talman! De senaste åren har vi tvingats följa alltför många tragikomiska fall i medierna, där ofta högutbildade personer från andra delar av världen som har jobbat och verkat i Sverige nekats förlängning av sina arbetstillstånd till följd av mindre fel som begåtts eller rena orimligheter. Vi har hört om flera av dessa fall tidigare i debatten. Klart är att detta måste få ett slut.

Trots flera uppmaningar från Alliansens partier har regeringen dragit ut på tiden och enbart föreslagit åtgärder som är otillräckliga för att möta problemen. Alliansen har därför nu åter presenterat en gemensam motion med innebörden att en regel om helhetsbedömning bör införas. Syftet är att små misstag av seriösa företag och arbetsgivare inte ska leda till utvisning av personer som jobbar, försörjer sig själva och betalar skatt i Sverige.

En majoritet i riksdagens socialförsäkringsutskott har också ställt sig bakom motionen, och vi förutsätter att regeringen nu följer denna uppmaning och tar fram nödvändig lagstiftning - rimligtvis sådan som kan träda i kraft innan detta år har löpt ut.

Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Att vår välfärd ska kunna stå stark också på längre sikt villkoras av just detta. Samtidigt vet vi att vårt lands internationella konkurrenskraft bygger på att våra företag lyckas rekrytera och behålla adekvat arbetskraft. I det perspektivet är den ordning som råder i dag helt orimlig.

Vi har hört här i debatten från regeringspartiernas företrädare att det är mycket fokus på missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Där råder ingen oenighet mellan regeringssidan och Alliansen. När det däremot kommer till stelbenta regler och onödig byråkrati som sätter hinder i vägen för arbetskraftsinvandringen måste detta få ett slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Därför yrkar jag bifall till utskottets ställningstagande och hoppas att det vinner riksdagens bifall på onsdag. Nu måste den här frågan lösas så att regeringen och alla vi andra kan fokusera på de stora samhällsproblem som Sverige står inför.

Anf. 49 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Tack, Aron Modig, för ett bra anförande! Jag tänkte bara så här mot slutet av debatten ändå säga att det inte bara råder en enighet om att man måste komma till rätta med utnyttjande av människor som är arbetskraftsinvandrare, utan jag tror att det även finns en enighet om att vi behöver ha ett system som fungerar. Människor ska inte avvisas på grund av små brister och fel och misstag som arbetsgivare har begått, ofta för en lång tid sedan.

Det känns som att det är viktigt att påminna om att det regelverk som vi nu har problem med och som leder till att människor avvisas på grund av små fel, som vi alla här tycker är orimliga anledningar, togs fram av den förra alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet. Det var alltså ditt parti, era partier och mitt parti som gjorde det. Vi behöver nu alla gemensamt se hur vi kan göra för att komma till rätta med detta.

Anledningen till att det tar tid med lagstiftning är inte att det inte finns någon ambition hos regeringen att skapa ett regelverk där vi säkerställer att människor inte avvisas på grund av rena orimligheter. Anledningen är att det tar ganska lång tid med lagstiftningen.

Jag tycker dock att det är positivt att alla här driver på för att vi ska komma till rätta med detta. Jag tycker också att det är ett styrkebesked över huvud taget för det system vi har för arbetskraftsinvandring i Sverige att det är något som engagerar och som det finns en relativt stor enighet när det gäller hur det ska fungera - och detta på ett sätt som jag inte tycker fanns för fem år sedan.

Anf. 50 Aron Modig (KD)

Fru talman! Tack, Maria Ferm, för kommentarer! När det gäller införandet av regelverket är det ingen hemlighet vilka partier det var som drev igenom detta här i riksdagen. Det är inte heller det vi diskuterar i dag.

Även från Kristdemokraternas och allianspartiernas sida ser vi att detta uppenbart har blivit tokigt eller tillämpats på ett sätt som man inte hade tänkt sig. Den fråga vi står inför här i dag och sedan alltför lång tid tillbaka är att vi måste korrigera detta.

Nu är fallet att sedan september oktober 2014 är det inte allianspartierna som sitter i regeringen, utan det är Maria Ferms parti, Miljöpartiet, och Socialdemokraterna. Det är dessa två partier som måste ha i uppgift att åtgärda detta.

Vi har från Alliansens sida drivit på för detta. Jag vet inte hur många motioner det handlar om; vi hörde om fem stycken tidigare i debatten. Vi har alltså kommit med förslag på åtgärder för att mindre fel ska kunna rättas till i efterhand. Vi vill se en helhetsbedömning. Men vi är nu i mitten av juni 2017, och vi är fortfarande långt ifrån en lösning på situationen.

Även jag skulle önska att vi inte behövde ha denna debatt, men nu är läget som det är. Då jobbar vi på utifrån det. Som jag sa i mitt anförande hoppas jag att regeringen nu tar till sig av det förmodade tillkännagivandet från socialförsäkringsutskottet och riksdagen och åtgärdar detta på riktigt.

Anf. 51 Maria Ferm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om arbets-kraftsinvandring

Fru talman! Vi vet att det tar tid med lagstiftningsarbete. Vi har varit överens många gånger i dessa frågor. Senast var hela utskottet överens om att det behövs förändringar. Det var i höstas när vi hade ett enigt socialförsäkringsutskott, inklusive regeringspartierna, som sa att vi behöver titta på detta och göra förändringar.

Men det är klart att lagstiftning är någonting som ofta tar tid. Det kan kännas särskilt frustrerande när man inte direkt arbetar med lagstiftningsarbetet men även när man gör det. Jag tycker bara att det är viktigt att det kommer på plats så snart som möjligt. Jag tycker också att det är positivt att ni tar upp frågorna på detta sätt och att ni driver på. Jag tror att det är bra.

Debatten under den förra mandatperioden handlade alldeles för ensidigt om problem och missbruk inom systemet. Den handlade för lite om de människor som berörs och som blir utnyttjade och om vilka möjligheter som arbetskraftsinvandringen ger. Jag tror att debatten som fördes då kan vara en anledning till att åtgärderna kantrade för mycket åt ena hållet och drabbade enskilda personer.

Som alltid när migrationsfrågor diskuteras är det viktigt att debatten inte kantrar åt något håll. Man bör gå igenom det hela och se vilka system man kan hitta som håller över tid - system som är bra för de enskilda och som faktiskt fungerar.

Det är positivt att ni driver på för en öppen arbetskraftsinvandring. Detta är någonting som är viktigt för Miljöpartiet och någonting som vi hela tiden har värnat, så jag hoppas att vi kan fortsätta på det sättet.

Anf. 52 Aron Modig (KD)

Fru talman! Jag kan konstatera att vi i denna debatt inte har hört något av regeringspartierna ta upp allianspartiernas förslag om att en helhetsbedömning ska införas. Vi har heller inte hört regeringspartierna rapportera hur det går med införandet av en sådan helhetsbedömning.

Det kommer många ord från regeringspartiernas sida - så har det varit i flera debatter nu - men det återstår att se vilka resultat som kommer fram av detta.

Liksom Maria Ferm är jag väl medveten om att lagstiftningsarbete tar tid. Det är just därför man behöver vara ute i god tid och i största möjliga utsträckning förekomma de situationer som uppstår.

Vi har inte hört någonting i dag om helhetsbedömning eller om en sådan regeltillämpning. Frågan är hur lång tid vi ska behöva vänta på att få detta på plats, om det nu är så att regeringspartierna ställer sig bakom det, vilket det inte har verkat som i denna debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)