Anf. 168 Alireza Akhondi (C)
Fru talman! Det har varit ett märkligt år, denna pandemins 2020. Det har varit ett omvälvande år på många sätt, både individuellt och för oss som samhälle. Och det värsta är att krisen inte på något sätt är över. Smittspridningen av detta nya virus når just nu nya höjder, och vi har haft den högsta överdödligheten under en novembermånad sedan spanska sjukan 1918.
Svensk sjukvård har också snart nått sin maxkapacitet, i alla fall om man samtidigt ska mäkta med att både omhänderta patienter med andra sjukdomar än covid-19 och förbereda sig för den enorma logistiska operation som massvaccinering innebär.
Flera av oss ledamöter har förutom de vanliga arbetsuppgifterna fått axla ett stort ansvar för att bidra till att de ekonomiska stödpaket som har presenterats ska vara så träffsäkra som möjligt. Trots vårt gedigna arbete har det faktiskt funnits tillfällen där i alla fall jag har känt att vi har hamnat på efterkälken.
Trösten är väl någonstans att vi alla gör vad vi kan här och nu och att vi också gör värdefulla erfarenheter inför framtida kriser. Vi har också tack vare historiskt stora stödpaket räddat hundratusentals svenska arbetstillfällen, hindrat många livskraftiga företag från att gå omkull och tillfört många miljarder till våra kommuner och regioner så att deras viktiga uppdrag ska vidmakthållas.
Fru talman! Sverige och världen står inför enorma utmaningar i pandemins spår, inte bara i den akuta fasen med att bekämpa viruset utan också de sociala problem, klyftor och tidigare tillkortakommanden som blivit än mer synbara här och nu.
Många fattiga människor runt om i världen har fått ännu svårare att få mat på bordet. Globala värdekedjor har skadats, och nationalismen har fått ännu mer luft under sina vingar. Risken finns att årtionden av fattigdomsbekämpning omkullkastas samt att nya flyktingvågor och konflikter blossar upp. Varningssignalerna är många.
Utöver pandemin brottas vi även med att hitta långsiktigt hållbara lösningar för klimatet, trots klimatförnekarnas försök att skjuta våra nödvändiga ansträngningar och satsningar i sank.
Vi kan kort och gott konstatera att 2020-talet blir på riktigt utmanande. Den ekonomiska recession som världen går igenom kommer att kräva kraftfulla politiska åtgärder, annars riskerar vi att fördjupa och förstärka de klyftor som vårt samhälle inte har eller haft gagn av. Det krävs politiskt mod och handlingskraft för att genomföra strukturförändringar för att bana väg inför det som komma skall.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Fru talman! Just nu genomför vi en historisk transformation av svensk arbetsmarknad. Jag är både glad och stolt över att Centerpartiet varit pådrivande inom ramen för januarisamarbetet för att få igång de största arbetsrättsliga förändringarna sedan införandet av LAS, kanske till och med sedan Saltsjöbadsavtalet från 1938.
Att parterna Svenskt Näringsliv, PTK och nu de största LO-förbunden Kommunal och IF Metall har slutit detta historiska avtal innebär att vi kan riva en del av de barriärer som hindrat framför allt unga och utrikes födda att träda in och få fäste på svensk arbetsmarknad.
Det är först nu det riktigt svåra arbetet börjar. De närmaste månaderna måste vi arbeta fram ytterst teknisk och komplex lagstiftning som omhändertar parternas överenskommelse. Vi gör dels förändringar i anställningsskyddslagen, dels bygger ut och utvecklar omställningsmöjligheterna för den anställde. Det kommer att vara arbetsintensivt - det vill jag lova.
Jag är dock stolt över att få vara med på den här historiska resan i förhandlingsrummen och här i Sveriges högsta beslutande församling.
Fru talman! Men detta är inte allt som görs. Vi genomför också den kanske största förvaltningsreformen i svensk offentlig historia. Arbetsförmedlingen med dess enormt komplexa uppdrag är nu föremål för en genomgripande strukturförändring. För mig som har haft förmånen att i mitt civila arbete följa Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken på nära håll är det glädjande att vi ägnar oss åt både strukturer och skruvar och muttrar. Just skruvar och muttrar är ytterst väsentliga i denna reform. Djävulen sitter ju i detaljerna, brukar vi säga. Här finns många detaljer att vara vaksamma och noggranna kring. Det återstår fortfarande mycket arbete innan vi kan säga att vi har gjort jobbet. Men tro mig när jag säger att vi är på god väg. Vi är beslutsamma och jobbar hårt även i dessa digitala tider.
Fru talman! I oktober 2020 kunde vi äntligen ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att inleda arbetet med att införa ett så kallat intensivår för nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget. Många har inte uppmärksammat intensivåret för vad det egentligen är, det vill säga en reformering av det etableringsuppdrag som den borgerliga regeringen genomförde 2010. Det var en reform som hade ytterst goda intentioner men som inte mäktade med att se helheten. Detta för att arbetsmarknadspolitik är ett politikområde med många pusselbitar som måste passa ihop, och där brukar politiken inte mäkta med att ta itu med mer än en pusselbit i taget.
Men nu ska det bli ändring på detta. Vi lyfter på varje sten och vänder och vrider på varje aspekt, varje detalj, för att kunna eliminera möjliga fallgropar. Vi gör det för att vi vill göra gott för Sverige, för skattebetalarna men också för den enskilde som riskerar att hamna i utanförskap. Vi gör det för vårt gemensamma bästa, inte för att det står i ett avtal. Januariavtalet är alltså inte målet utan verktyget som vi använder oss av för att nå målet. Det ska ingen tvivla på.
Fru talman! Centerpartiet står naturligtvis bakom utskottets betänkande och yrkar därför bifall till förslaget i sin helhet. Det finns naturligtvis delar som vi hade velat se annorlunda, men så är det i ett samarbete - man ger och tar. Tiden räcker inte heller till att lösa allt som vi vill lösa, även om vi centerpartister är duktiga på att använda dygnets alla timmar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Fru talman! Pandemin har lett till och kommer att leda till att fler blir arbetslösa och riskerar därmed att fördjupa klyftor som finns sedan tidigare. Jag syftar framför allt på det faktum att många med utrikesbakgrund som inte lyckades få ett arbete ens under en högkonjunktur kommer att få det än svårare att komma in och få fäste på en betydligt tuffare arbetsmarknad.
Vi behöver därför fortsätta att intensifiera våra ansträngningar och utforma kloka förslag på hur vi kan få en bättre integration och inkludering och hur vi kan ta vara på människors drivkraft och kompetens i stället för att förpassa dem till läktaren.
Ett steg i den riktningen är Klivautredningen, som vi precis har mottagit och ska omhänderta på ett klokt sätt. Språket är en nyckelfaktor i den enskildes möjligheter att få fäste på arbetsmarknaden.
Ja, sfi är i dag ett hinder i stället för en möjlighet. Genomströmningen är urusel, kvaliteten under all kritik och innehållet tveksamt. Därför kommer jag tillsammans med mina kollegor att vara ytterst pådrivande i att reformera sfi i grunden och ge denna utbildningsform det kvalitetslyft som vi alla förtjänar.
Fru talman! Jämställdhet, nästa tema för dagens debatt, är ett politikområde som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Jämställdhet är för mig inte ett modeord utan handlar om värderingar. Det handlar om att se människan, hennes kompetens och drivkraft, och om att skapa möjligheter, ge livschanser och bryta destruktiva strukturer. Att vi än i dag har osakliga löneskillnader på svensk arbetsmarknad är ett misslyckande för oss alla, för att ta ett exempel.
Fru talman! Just nu, i pandemins spår, står hundratusentals kvinnor i frontlinjen och arbetar intensivt med att hålla oss säkra, rädda liv och ta hand om våra barn i förskolor och skolor och våra äldre i omsorgen. Ja, listan kan göras lång.
Låt oss inte nöja oss med applåder och fina ord utan ta värdefulla steg för att det också ska synas i praktiken att vi alla bidrar till att göra jämställdheten till en självklar del i arbetslivet. En sådan utveckling gagnar oss alla och gör världen betydligt rikare.
Tyvärr ser vi dock i spåren av den mest genomgripande krisen i modern tid att utvecklingen går åt fel håll och att vi i stället riskerar att få en jämställdhetskris.
Fru talman! För att rusta samhället och ekonomin krävs det investeringar i välfärden och reformer som ökar jämställdheten mellan kvinnor och män.
Åtta månader in i pandemin kan vi dock tydligt se att krisen slår olika mot män och kvinnor och att könsklyftorna lever kvar i vårt med internationella mått mätt jämställda land.
Redan före krisen fanns en kraftig ekonomisk klyfta mellan mäns och kvinnors livsinkomster, besparingar och pensioner, något som ger kvinnor ett sämre utgångsläge vid arbetslöshet. Det är inget vi kan acceptera, utan det är något vi måste adressera.
Risken finns också att de historiska krispaket som vi har sjösatt de senaste månaderna förstärker en negativ utveckling på jämställdhetsområdet eftersom de bygger på befintliga strukturer. Därför är det centralt att vi nu följer upp våra insatser med tydliga jämställdhetsglasögon på och att vi har detta viktiga perspektiv med oss i det fortsatta arbetet. Det gäller naturligtvis både i den akuta fasen och när vi kommer till stimulansåtgärder som behöver komma på plats när vi ska kickstarta ekonomin på nytt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Fru talman! Jämställdhet är inte bara vackra ord i diverse policydokument. Den måste avspegla sig i faktiskt utfall. Den måste kunna mätas mer effektivt, kanske rent av med könsuppdelad statistik. Menar vi allvar med att nå målet som vi antagit om ekonomisk jämställdhet måste vi säkerställa att de gemensamma resurserna fördelas på ett sätt som stimulerar en sådan utveckling.
Jag inser att jag har skrivit ett på tok för långt anförande, men jag vill avsluta med en uppmaning. Det är en uppmaning till alla män där ute.
Det är dags att även vi män tar ton i jämställdhetsdebatten och visar att vi är beredda att ta ansvar för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och få betalt för sina insatser med samma förutsättningar. Vi behöver hjälpa till att förändra samhällets syn på arbetsmarknad, familjeliv och ansvar. Jämställdhet är inte en kvinnofråga. Detta är frågor som angår oss alla.