Valfrågor

Anf. 23 Fredrik Lindahl (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 3.

Om en månad är det val igen. Viktiga parametrar i ett val är naturligtvis vilka frågor som ligger väljaren närmast om hjärtat och vilket parti som med trovärdighet bäst lever upp till det. Men en annan viktig fråga är självklart hur valet går till. Det svenska valsystemet är i huvudsak solitt, men det finns områden som kan förbättras. Till exempel menar vi att ett system med gemensam och neutral valsedel bör införas. Vi anser att riskerna för valfusk till stor del skulle kunna åtgärdas genom att flera partier delar på en gemensam valsedel. Problemet med att personer känner sig övervakade då de ska välja sina valsedlar skulle därmed minska väsentligt.

Valfrågor

Även Valmyndigheten anför i sin rapport Erfarenheter från valen 2018 att valsystemet bör ses över i sin helhet just med siktet på användningen av neutrala valsedlar och ett system med tryck av en valsedel per val och person. Det finns också miljövinster att hämta med ett system med gemensamma valsedlar. Betydligt färre valsedlar än dagens överflöd av sådana skulle därmed behöva tryckas och transporteras.

I det nuvarande valsystemet räknas valsedlarna för hand. Vi anser att detta system är föråldrat och framför allt osäkert, i synnerhet eftersom det då och då kommer rapporter om valfusk och förkomna valsedlar. Vi ser gärna att man utreder möjligheten att läsa av valsedlarna maskinellt i vallokalen, vilket ytterligare minskar risken för borttappade valsedlar och felräkningar. Givetvis utesluter inte detta att en sista kontrollräkning kan ske för hand.

En annan viktig fråga är den om legitimation. I dag är det möjligt att rösta utan att legitimera sig, exempelvis genom att en annan person intygar den röstandes identitet. Vi anser att det bör införas ett absolut krav på att de röstande ska legitimera sig. Fördelarna med ett krav på legitimation anser vi överväga de eventuella nackdelarna. Om man inför obligatorisk id-kontroll vid röstningen är det också möjligt att införa maskinell avprickning i röstlängden, vilket skulle ta bort risken för felaktig avprickning.

Än finns det tid att utreda införandet av gemensam valsedel och legitimationskrav så att det kan vara på plats till valet 2022.

I sammanhanget bör man även överväga att se över behovet av nationella riktlinjer för valinformatörer när det gäller deras utbildning och kontrollen av deras arbete. Flera kommuner anställer valinformatörer inför valen. Anledningen till detta lär vara att höja valdeltagandet i grupper där deltagandet är påfallande lågt. I valtider har det uppmärksammats flera fall där personer som är avlönade som valinformatörer också har varit politiska aktivister eller aktivt har försökt sälja röster. Riktlinjerna bör peka på vikten av opartiskhet. Dessutom anser vi att verksamheten med valinformatörer bör kontrolleras inför nästa val.

Fru talman! De svenska demokratiska valen är för viktiga för att vi ska säga: Nu är vi färdiga, för nu är det perfekt. Vi måste alltid sträva efter att ha så solida system som möjligt för att säkerställa legitimiteten för och transparensen i vårt demokratiska system.

I detta anförande instämde Mikael Strandman och Per Söderlund (båda SD).

Anf. 24 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Jag får börja med att gratulera fru talmannen på födelsedagen!

Vi diskuterar olika vallagsfrågor som har lyfts fram i motioner som lämnades in till riksdagen under allmänna motionstiden i höstas. Många av de motionerna handlar om valsedlar, valdagar, valhemlighet med mera. Det är sådant som ganska nyligen har utretts.

Man har i en enig parlamentarisk kommitté kommit fram till att den ordning som vi har i dag är den som är möjlig att ha i sammanhanget. Annars får man göra en ny stor utredning. Det tycker inte vi att det är dags för än. Därför yrkar jag avslag på samtliga sådana motioner. Men det finns motioner som vi själva har lämnat in som vi förstås tycker att vi ska yrka bifall till.

Vi står bakom samtliga våra reservationer. Men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall enbart till reservation nr 6.

En av de grundläggande rättigheterna i en parlamentarisk demokrati är rätten att välja sina företrädare i fria och allmänna val. Vänsterpartiet vill utvidga den rätten till att gälla fler personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Vid de val som genomförs i Sverige är det genomgående en stor aktivitet vid landets skolor. Det gäller inte minst i gymnasieskolorna, där en del av eleverna kommer att få delta i det förestående valet, det vill säga de elever som senast på valdagen fyller 18 år. Det leder till att en stor del av en årskull inte får rösta på valdagen utan måste vänta ytterligare fyra år på att få rösta för första gången. För den demokratiska förankringen och för valdeltagandet är det bra om alla i en årskull får rösta.

I Sverige har vi generellt sett ett högt valdeltagande, men det har funnits tendenser till att det sjunker. Dock ökade det i det senaste valet lite igen. Om alla i samma årskurs får rösta är det rimligt att utgå från att engagemanget i den årskursen ökar under valrörelsen och att fler faktiskt använder sig av sin rösträtt. Vi vet också att den som röstat tidigt ofta fortsätter att använda sin rösträtt.

Därför vill vi att regeringen utreder och återkommer med ett förslag som ändrar rösträttsåldern så att alla som fyller 18 år under det år valet hålls har rätt att rösta i samtliga val som hålls det året. Ungdomsorganisationer, forskare, myndigheter och statliga utredningar har också föreslagit ytterligare sänkt rösträttsålder i val till kommun- och landstingsfullmäktige.

2014 års demokratiutredning lämnade sitt betänkande som heter Låt fler forma framtiden! till dåvarande demokratiminister i januari 2016. Där går de igenom mycket av den forskning som finns om ungas engagemang och politiska intresse. Generellt har unga ett stort engagemang och intresse för politik och samhällsfrågor. Det visar väl inte minst de skolstrejker för klimatet som har genomförts i många länder under senare tid.

Utredningen skriver också på s. 534: "Det finns ett tydligt samband mellan politisk kunskap och politiskt deltagande. Kunskap om hur demokratin fungerar ökar elevernas benägenhet att tro att de kommer rösta som vuxna. Elever som har erfarenhet av ett öppet diskussionsklimat och som bjuds in att forma skollivet uppvisar också större kunskaper i demokrati och samhällsfrågor. Det ligger därför i ett demokratiskt samhälles intresse att elever ges en god demokratisk grund att stå på."

Arbetet med demokrati kan och ska förstås göras på många olika sätt i skolan. Den nämnda utredningen har lämnat flera förslag som bereds i Regeringskansliet. Vi menar att det förslag som utredningen har lagt fram om ett försök med rösträtt från 16 års ålder vid val till kommunfullmäktige bör prioriteras så att ett första försök kan göras vid valet 2022.

Huvudsyftet med sänkt rösträttsålder är att ta till vara ungas intresse och engagemang för politik och ge unga ett direkt inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomars vardag påverkas verkligen av den lokala politiken. I allt från skolfrågor och fritidsfrågor till investeringar är unga direkt berörda av den lokala politiken. Att de också ges möjlighet att vara med och påverka skulle säkert förstärka engagemanget ytterligare i demokratifrågor.

I andra länder är erfarenheterna av sänkt rösträttsålder goda. Man har sett ett ökat valdeltagande bland unga. Österrike är det enda land som har 16 år som rösträtt i nationella val, men Norge, sex tyska delstater och några delstater i USA har rösträtt vid 16 år i en del val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

En annan fördel med sänkt rösträttsålder är att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljarna då sjunker från 20 till 18 år. I dag är genomsnittsåldern 20 år eftersom det är val vart fjärde år och man får rösta när man har fyllt 18 år. Om den genomsnittliga åldern sänks till 18 år betyder det att en majoritet av förstagångsväljarna kommer att gå i gymnasiet när de röstar för första gången. Som vi alla vet är valaktiviteter igång på gymnasieskolor. Det bådar gott för fortsatt högt deltagande i valen framöver.

I dag finns det många människor som är permanent bosatta i Sverige men som enbart har möjlighet att välja sina företrädare i kommun- och landstingsvalen. De invånare som i dag nekas att utöva en demokratisk påverkan i folkomröstningar, riksdagsval och Europaparlamentsval är bland annat de som kommit till Sverige som flyktingar, är makar till svenska medborgare eller som har invandrat till Sverige för att exempelvis studera och arbeta. Många har bott här väldigt länge men är av olika skäl inte svenska medborgare. Det är människor som deltar i samhällsbygget, som arbetar och betalar skatt här, men som ändå inte har möjlighet att påverka genom valen till denna församling.

Vi anser att de som inte är svenska medborgare men som har bott här så länge att de har rösträtt i kommun- och landstingsval också ska ha rätt att rösta i riksdagsvalen. Därmed yrkar jag alltså bifall till reservation nr 6.

Anf. 25 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Jag får väl också stämma in i grattishälsningar till fru talmannen nu när det uppmärksammas att det är en viss bemärkelsedag i dag!

Jag vill inledningsvis säga att jag självklart står bakom samtliga reservationer från Liberalerna i betänkandet. Men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation nr 4 under punkten 4.

Grunden för det vi debatterar just nu, vårt valsystem, är att vi i den här kammaren är eniga och står bakom det system vi har. Grunden är också att det finns en bred acceptans och förståelse för det bland hela befolkningen. Det finns det. Det känns som att vi har ett tryggt, säkert valsystem i Sverige.

Men som någon av de föregående talarna har sagt är det ingenting som är så bra att det inte går att ytterligare förbättra. Man behöver hela tiden utveckla och titta på det så att det finns en grundläggande legitimitet i just valsystemet, som är basen i vår demokrati.

Fru talman! Det svenska valförrättningssystemet har en del brister vad gäller både valhemlighet och valsäkerhet. Personer med synnedsättning eller andra funktionsvariationer har till exempel inte möjlighet att personrösta med bevarad full valhemlighet. Så kallad familjeröstning, där flera personer samtidigt ställer sig bakom valskärmen och tillsammans gör i ordning sina valkuvert i varandras åsyn, är också ett fenomen som det rapporteras om. Det är formellt inte tillåtet och ska självklart inte ske.

Genom ett lagstiftningsärende som nu ligger på riksdagens bord införs nya regler för hur valsedlar tillhandahålls i anslutning till röstmottagningsställena. Det är bra. Det är bra att vi går igenom de viktiga frågorna tillsammans och står bakom ett nytt försök att göra det tryggt och säkert. Det nya regelverket innebär att valsedlar ska läggas i ett utrymme som är avskärmat för insyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Fru talman! Detta är inte heller riskfritt med tanke på att möjligheterna till sabotage och manipulation då kan tänkas öka när insynen över det allmänna valsedelsbordet inte är fri. Därför måste enligt oss det nya regelverket utvärderas grundligt efter Europaparlamentsvalet nästa månad, då det har testats för första gången i real life.

Fru talman! Valåret 2014 var det första året då myndigheterna skulle garantera att vallokalerna var tillgängliga för alla och därmed också för individer med olika former av funktionsvariationer så att inte någon skulle bli diskriminerad i röstandet eller i sitt val. Kommunernas dispenser att använda otillgängliga lokaler togs bort, men den demokratiska resan mot full tillgänglighet måste faktiskt fortsätta. Det var inte vägs ände, som vi kanske trodde då.

Ett allvarligt problem i dag är att personer med synnedsättning inte kan rösta med fullständig valhemlighet i vallokalerna. Det går nämligen inte i Sverige 2019 att personrösta på en kandidat utan att röja sin valhemlighet eftersom man måste be en valarbetare eller någon annan att hjälpa till att kryssa på valsedeln. Det kan bero på att man inte kan se eller har en kognitiv funktionsnedsättning som innebär att man inte klarar det själv.

Fru talman! Med anledning av ett tidigare motionsyrkande från Liberalerna tillkännagav riksdagen våren 2016 vikten av att synnedsatta ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten. Ambitionen bör enligt kammarens mening vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt, dock senast inför 2022 års allmänna val.

Vi liberaler välkomnar att det finns en bred uppslutning i kammaren för detta. Det är angeläget att utredningsåtgärder nu vidtas så snabbt som möjligt så att vi får ett system på plats.

Sammanfattningsvis, fru talman, anser Liberalerna att en fortsatt översyn av formerna för valförrättning bör ske. I översynen bör ingå skärpta åtgärder mot familjeröstning, förbättrad valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsvariation och förbättrat skydd mot manipulation och sabotage av valsedlar utlagda i vallokalen.

Fru talman! Det gläder mig att vi står eniga bakom de flesta av de stora delarna i dagens betänkande. Jag yrkar bifall till reservation nr 4.

Anf. 26 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Vår svenska demokrati vilar på en stadig grund, som bland annat bygger på våra allmänna fria val och varje medborgares rätt att göra sin röst hörd. Därför är det vi nu diskuterar om valfrågor och sättet våra val ska gå till på särskilt viktigt.

Det finns några saker som man ska ta i särskilt beaktande när man talar om grundvalarna i vår demokrati. Bland annat måste det alltid finnas ett stort mått av långsiktighet i hur valsystemet är uppbyggt och hur det fungerar för att garantera stabiliteten. Det är viktigt att förtroendet för valsystemet värnas varje steg på vägen, och då måste varje förändring vara väl motiverad och inte riskera att urholka allmänhetens förtroende för våra allmänna val. Därutöver måste varje förändring vara väl förankrad och kommunicerad och framstå som klok ur den enskilde väljarens perspektiv. En demokrati har aldrig råd att göra förändringar i ett valsystem som riskerar att missförstås och därigenom urholka förtroendet för vår demokrati.

I betänkandet, fru talman, behandlas flera motioner med många intressanta förslag som rör allt från valsedlar, rösträkning, valinformatörer och valdagar till röstning för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. Flera av idéerna är väl värda att ta till vara och bli del av en fortsatt diskussion om hur vårt valsystem ska kunna utvecklas för att också hålla jämna steg med tiden, samtidigt som förtroendet och stabiliteten bevaras.

Vi moderater vill därför inte stänga några dörrar i det här skedet, men vi är inte heller beredda att i ett motionsbetänkande låsa oss i färdiga positioner. Vi ser i stället fram emot att tillsammans med övriga partier ha en fortsatt dialog om vilka åtgärder som behöver vidtas för att vidareutveckla vårt valsystem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande 25.

Anf. 27 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Det finns två saker som är särskilt vackra i en demokrati. Det ena är orden "votering är begärd och skall verkställas", och det andra är när folket går och röstar under allmänna val för att dels bestämma vilken politik som ska råda i landet, dels bestämma vilka människor som ska representera folket i de beslutande församlingarna.

Ett tillförlitligt valsystem är därför en grundbult i ett demokratiskt samhälle, som mina utskottskollegor tidigare har nämnt. Därför måste vi självklart dra lärdomar av de brister som finns i vårt valsystem och ta till vara förslag på förbättringar. Samtidigt är det viktigt att systemet är stabilt och att förändringar görs efter grundliga utredningar och i lugn takt.

Systemets legitimitet bygger på att människor känner igen sig från val till val. Valsystemet lämpar sig inte för experiment. Det är också, som i andra grundlagsfrågor, viktigt med breda överenskommelser så att medborgarna inte upplever att politikerna frångår regelboken och så att det finns en stabilitet i vår demokrati.

Valfrågor

Visst finns brister i vårt valsystem. Några har lyfts upp i de motioner som behandlas i betänkandet, bland annat att säkra valhemligheten för människor med synnedsättning, valsedelssystemet och utlandssvenskars valdeltagande. Detta är frågor som också bereds av Regeringskansliet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)