Epsco, reviderad kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D0ACB

Kommenterad dagordning

Rådet

REV

2019-12-04

Socialdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 9-10 december 2019

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Icke lagstiftande verksamhet

3.Välfärdsekonomin – nästa steg för att investera i hälsa som dess nyckelkomponent

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

Dokument:

14303/19

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en diskussion om hälsoaspekterna av välfärdsekonomin. Välfärdsekonomi är ett nyckelkoncept för det finska EU-ordförandeskapet på det sociala området.

Temat välfärdsekonomi har en tvärsektoriell ansats som utgår från att hållbar ekonomisk tillväxt, social hållbarhet och ökat välmående i befolkningen kan vara ömsesidigt förstärkande. Konceptet är brett och täcker in socialpolitik, hälsa, sysselsättning, jämställdhet och utbildningspolitik, i relation till ekonomisk tillväxt.

En första diskussion på temat välfärdsekonomi hölls vid EPSCO-rådet den 8 juli. Därefter presenterade det finska ordförandeskapet rådsslutsatser på temat välfärdsekonomi (Economy of wellbeing) vilka antogs vid EPSCO-rådets möte den 24 oktober.

Diskussionen vid rådets möte är ett tillfälle för hälsoministrarna att diskutera hälsoaspekterna av välfärdsekonomi. Inför diskussionen har det finska ordförandeskapet tagit fram ett diskussionsunderlag med fokus på tre områden, nämligen psykisk hälsa, ett hälsosamt åldrande samt det digitala samhället. Underlaget innehåller även frågor kring dessa områden. De handlar bland annat om vad en EU-strategi för mental hälsa skulle kunna innehålla, vilka åtgärder som skulle kunna användas för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande samt hur ett framtida samarbete kring hälsodata skulle kunna se ut.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen om välfärdsekonomin. EU:s medlemsstater står inför flera liknande utmaningar länkade till bland annat psykisk ohälsa, demografiska förändringar och digitalisering och regeringen välkomnar därför erfarenhetsutbyten kring dessa frågor. Det behövs hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida, vilket kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg. God hälsa i hela befolkningen och

2 (22)

tillgång till vård och omsorg är viktiga faktorer för hållbar tillväxt och välmående i befolkningen.

Regeringen avser lyfta fram vikten av att äldre ges förutsättningar att leva ett aktivt liv och ha möjligheten att påverka såväl samhället som sitt eget liv. Det är viktigt att insatser görs för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande.

Vidare avser regeringen bland annat lyfta fram vikten av att arbeta tillsammans för att utbyta erfarenheter och goda exempel för att bekämpa den ökande psykiska ohälsan i Sverige och övriga Europa. Regeringen avser därför lyfta pågående nationellt arbete bland annat gällande psykisk hälsa.

Digitalisering är en avgörande fråga för EU:s medlemsstater, inte minst gällande sjukvårdssystemen. I dessa frågor är ett samarbete med berörda intressenter väldigt viktigt, både inom medlemsstaterna och mellan länder. Regeringen avser i diskussionen bland annat poängtera värdet av det pågående arbetet på EU-nivå inom bland annat e-hälsoområdet och gällande utbyte av hälsodata omhändertas i det fortsatta EU-arbetet samt vikten av att värna integritet och informationssäkerhet.

Det är avgörande att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende exempelvis sociala frågor och hälso- och sjukvårdssystemen respekteras.

Tidigare behandling i Riksdagen:

Socialutskottet gavs information den 26 november som en del av information om aktuella frågor inför EPSCO-rådets möte.

Samråd skedde med EU-nämnden den 5 juli, inför riktlinjedebatt om välfärdsekonomi vid EPSCO den 8 juli. Samråd skedde med EU-nämnden den 18 oktober gällande rådsslutsatser om välfärdsekonomin.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

3 (22)

4.Europeisk läkemedelspolitik – stärkt samarbete och samordning i syfte att förbättra tillgången till läkemedel

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

Dokument:

14307/19

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en diskussion om europeisk läkemedelspolitik. Inför diskussionen har det finska ordförandeskapet tagit fram ett diskussionsunderlag. Ordförandeskapet rekommenderar att den framtida diskussionen kring frågan om tillgång till läkemedel ska delas upp utifrån olika faser i ett läkemedels livscykel. Vidare föreslås att samarbetet mellan medlemsstaterna ska stärkas och att effekterna av de åtgärder som vidtas på EU-nivå vad gäller läkemedel ska bevakas och utvärderas. Underlaget innehåller även tre frågor om vad som kan göras för att förbättra tillgången till läkemedel.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att frågan om tillgång till läkemedel fortsatt är högt på dagordningen. Ökningen av antalet bristsituationer är dessvärre en trend i Sverige såväl som i många andra länder. Regeringen avser därför vid rådsmötet redogöra för de problem dessa orsakar i Sverige. Effekterna kan bli allvarliga för de patienter som drabbas. Regeringen arbetar aktivt med frågan och har bland annat givit ett uppdrag till Läkemedelsverket om att etablera strukturer för samordning mellan nationella aktörer avseende bristsituationer.

Regeringen anser att för att komma tillrätta med de problem som orsakar bristsituationer behövs samarbete på EU-nivå. Även om medlemsländerna har ett eget ansvar för att minska konsekvenserna vid brister är det svårt att som enskild nation påverka världsmarknaden och bakomliggande orsaker till

4 (22)

restnoteringar. Tillgång till läkemedel med hög kvalitet och som är säkra och kostnadseffektiva är ett komplext område. En utmaning är att det finns oklarheter vad gäller ansvar för brister hos aktörerna i produktions- och leveranskedjan. Regeringen avser därför att lyfta behovet av insatser riktade mot de bakomliggande orsakerna både inom EU och på global nivå. Ambitionen bör vara att i högre grad än idag ställa gemensamma krav på läkemedelsföretag som levererar till den europeiska marknaden. Ett särskilt fokusområde bör vara att undersöka hur EU kan bidra till att minska sårbarheten i den hårt specialiserade tillverkningskedjan för läkemedel där den aktiva substansen för många läkemedel enbart tillverkas i en eller två fabriker globalt.

Regeringen anser att det skulle vara positivt att en översyn av EU- lagstiftningen görs, i syfte att säkerställa en god tillgänglighet, samt för att adressera exempelvis miljöaspekter i produktion av läkemedel och utvecklingen av antimikrobiell resistens. Vid en sådan översyn är det också viktigt att analysera vilka effekter varje åtgärd får. Detta gäller konsekvenser för patienter och hälsosystemet i stort men även för industrin, särskilt viljan att sätta och hålla produkter på marknaden.

Tidigare behandling i Riksdagen

Socialutskottet gavs information den 26 november som en del av information om aktuella frågor inför EPSCO-rådets möte.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

Övriga frågor

5 (22)

5.

a)Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

b) Hälsotillståndet i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från kommissionen.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

c)Implementering av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter (MDR) och Förordning (EU) 2017/746 om medicintekniska produkter för in-vitro-diagnostik

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från kommissionen.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

d)Återrapportering från konferenser arrangerade av det finska ordförandeskapet

6 (22)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

e) Information från det inkommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Information från den kroatiska delegationen.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK Icke lagstiftande verksamhet

6. EU:s framtida jämställdhetsstrategier och jämställdhetsintegrering

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Dokument:

14251/19

Förslagets innehåll:

Det finska ordförandeskapet önskar på ESPCO-rådets möte föra en diskussion om framtidens jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering i EU.

7 (22)

Ett diskussionsunderlag har tagits fram som stöd för diskussionen.

I underlaget konstateras att även om många framsteg har gjorts så kvarstår många utmaningar. Finska ordförandeskapet redogör vidare i underlaget för de frågor som ställs till ministrarna om prioriteringar och åtgärder för att stärka jämställdhetspolitiken de kommande fem åren, samt på vilket sätt jämställdhet kan integreras i EU:s processer.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen.

Med utgångspunkt i den i arbetsmarknadsutskottet överlagda ståndpunkten om framtidens jämställdhetspolitik i EU avser regeringen i diskussionen betona vikten av jämställdhetsintegrering och att en ny jämställdhetsstrategi tas fram. I sammanhanget avser regeringen också lyfta behovet av fortsatt arbete för ekonomisk jämställdhet samt mot mäns våld mot kvinnor, inklusive förebyggande arbete samt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

(Överläggning om framtidens jämställdhetspolitik i EU ägde rum i arbetsmarknadsutskottet 22 oktober 2019.)

Fortsatt behandling av ärendet:

Det är ännu inte känt om och i vilken omfattning diskussionen kommer tas vidare.

Faktapromemoria:

-

7.Slutsatser om jämställda ekonomier i EU: Vägen framåt. En utvärdering av Pekingplattformens genomförande under 25 år

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande.

8 (22)

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Dokument:

14254/19 + ADD 1

Förslagets innehåll:

Beijing Declaration and Platform for Action, eller Pekingplattformen, antogs vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing 1995 där 189 länder var representerade. Dokumentet fastställer regeringars åtaganden för att förbättra kvinnors och flickors rättigheter. Deltagarna på konferensen enades om 12 så kallade kritiska områden som rör kvinnors och flickors livssituation och för vilka FN:s medlemsstater bör arbeta aktivt för att påskynda jämställdhetsarbetet världen över.

För att främja kontinuerligt arbete och uppföljning av åtaganden i Pekingplattformen så väljer den medlemsstat som har ordförandeskapet i EU att fokusera på ett av de 12 kritiska områdena. Det finska ordförandeskapet har valt att fokusera på ekonomisk jämställdhet i ljuset av Pekingplattformens 25-årsfirande. De föreslagna slutsatserna refererar i huvudsak till området Kvinnor och ekonomisk makt.

Utkastet till rådsslutsatser lyfter bland annat vikten av förutsättningar för ekonomisk jämställdhet; likvärdig tillgång till sociala trygghetssystem för kvinnor och män, flickor och pojkar; frihet från könsbaserat våld; jämställda förutsättningar för makt och inflytande samt; inkluderande samhällen.

Det lyfter även vikten av det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering av centrala processer i medlemsstaterna och i EU-institutionerna samt vikten av en ny EU-strategi på jämställdhetsområdet efter 2019.

I utkastet välkomnas de fyra indikatorer som Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) tagit fram i samband med föregående års föreslagna rådsslutsatser på temat jämställdhet, unga och digitalisering: 1) digitala färdigheter, 2) självförtroende gällande användning av digitala

9 (22)

teknologier, 3) användning av internet för att delta i civilsamhället eller politiskt deltagande samt 4) trakasserier på nätet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att stödja antagandet av rådsslutsatserna.

Regeringen välkomnar utkastet till rådsslutsatser som väl belyser behovet av att EU verkar för ekonomisk jämställdhet i ljuset av att Pekingplattformen firar 25 år under 2020.

Regeringen anser att det är positivt att rådsslutsatserna har ett starkt jämställdhetsbudskap och uppmaningar till ansvariga aktörer att verka för att kvinnor och flickor, män och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning ägde rum i arbetsmarknadsutskottet den 22 oktober 2019.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

8.Slutsatser om EU:s nya strategiska arbetsmiljöram: Att förbättra arbetsmiljölagstiftningens genomförande i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

10 (22)

Dokument ännu ej tillgängliga.

Förslagets innehåll:

Den 25 oktober presenterade det finska ordförandeskapet sitt utkast till rådsslutsatser om arbetsmiljö; Slutsatser om EU:s nya strategiska arbetsmiljöram: Att förbättra arbetsmiljölagstiftningens genomförande i EU. Förhandlingarna i rådsarbetsgruppen hölls i november.

Slutsatserna lyfter bland annat genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet, arbetsmiljöutmaningar i ett förändrat arbetsliv och psykosocial arbetsmiljö. Kommissionen uppmanas att anta en ny arbetsmiljöstrategi när den nuvarande löper ut och där särskild uppmärksamhet föreslås ges till de utmaningar som identifierats i dessa slutsatser.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att stödja antagandet av rådsslutsatserna.

Regeringens målsättning för arbetsmiljöområdet inom EU-samarbetet är en hög skyddsnivå. En viktig utgångspunkt för regeringen är också att skyddsnivån ökar på arbetsmiljöområdet.

Regeringen välkomnar att kommissionen i dessa slutsatser uppmanas att presentera en ny arbetsmiljöstrategi när den nuvarande löper ut.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades om rådsslutsatserna den 5 november.

(Överläggning ägde rum i arbetsmarknadsutskottet den 16 maj 2019 om övergripande ståndpunkter om arbetsmiljö på EU-nivå.)

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

11 (22)

9.Slutsatser om inkluderande arbetsmarknader: Förbättrad sysselsättning för personer i en utsatt situation på arbetsmarknaden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

14520/19

Förslagets innehåll:

Det finska ordförandeskapet har tagit fram rådsslutsatser om inkluderande arbetsmarknader.

Rådsslutsatserna ska utgöra en politisk vägledning för medlemsstaternas, kommissionens, Sysselsättningskommitténs och Kommittén för socialt skydds fortsatta arbete i frågan.

I slutsatserna framhålls att det är viktigt att förbättra sysselsättningen för personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och därmed inte kan nyttja sin fulla potential. Det kan exempelvis handla om personer med funktionsnedsättning, äldre, personer med kort utbildning som är långtidsarbetslösa, ungdomar, särskilt unga som varken arbetar eller studerar, personer med omsorgsansvar, romer och utrikes födda, särskilt tredjelandsmedborgare. Det finns också särskilda utmaningar kopplade till den ihållande könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att stödja antagandet av rådsslutsatserna.

12 (22)

Regeringen anser att rådsslutsatserna på ett relevant sätt framhåller vikten av att utforma och fortlöpande utveckla en aktiv arbetsmarknadspolitik som inkluderar personer som står långt från arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning om rådsslutsatserna skedde med arbetsmarknadsutskottet den 5 november 2019.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

10.Framtiden för EU:s sociala regelverk avseende sysselsättning och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

14340/19

Förslagets innehåll:

13 (22)

Det finska ordförandeskapet har tagit fram ett diskussionsunderlag om framtidens arbetsliv och regelverk på arbetslivsområdet. Syftet är att föra en framtidsinriktad diskussion om eventuella behov att utveckla regelverket på detta område.

Som bakgrund lyfts att det sker institutionella förändringar i EU, den kommande lagstiftningsperioden inleds inom kort och den nya kommissionen tillträder snart. Här nämns bl.a. att inkommande kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har identifierat minimilöner och arbetsvillkoren för arbetstagare i plattformsekonomin som områden som kräver ytterligare uppmärksamhet.

I diskussionsunderlaget konstateras att förändringar på arbetsmarknaden ställer krav på både företags och arbetstagares anpassningsförmåga. Medlemsstaterna uppmanas reflektera över specifika frågor i syfte att få till en meningsfull diskussion om vad som är viktiga frågor att hantera i framtiden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen.

Regeringen avser i diskussionen lyfta vikten av att den sociala pelaren bidrar till en positiv utveckling i medlemsstaterna samt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaternas och nationella arbetsmarknadsmodeller respekteras.

Regeringen avser betona vikten av att kunna möta framtidens arbetsmarknad, digitalisering och den demografiska utvecklingen som ställer krav på omställning hos kvinnor och män. Jämställdhet måste vara en integrerad del i arbetet.

I sammanhanget avser regeringen lyfta vikten av en hög skyddsnivå för arbetsmiljö. En viktig utgångspunkt är också att skyddsnivån ökar på arbetsmiljöområdet.

Mot bakgrund av att Juncker-kommissionen haft en ambitiös dagordning på det sociala området avser regeringen understryka att det nu är dags att fokusera på genomförande, utvärdering och verkställighet av fattade beslut snarare än på nya initiativ på arbetsrättens område.

14 (22)

Vad gäller kommissionens aviserade initiativ om minimilön avser regeringen framföra att detta inte ska vara rättsligt bindande, direktiv inbegripet, samt att initiativet måste respektera nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

-

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

11.Sysselsättningskommitténs översyn av genomförandet av ungdomsgarantin – de viktigaste budskapen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

14347/19 + ADD 1–3

Förslagets innehåll:

I oktober 2019 genomförde sysselsättningskommittén sin femte granskning av medlemsländernas genomförande av ungdomsgarantin. År 2016 och 2018 godkände EPSCO-rådet ett antal huvudbudskap framtagna av

15 (22)

sysselsättningskommittén mot bakgrund av respektive granskning. Sysselsättningskommittén har lämnat ett förslag på huvudbudskap utifrån resultaten från granskningen 2019.

I granskningen konstateras att åtgärder som genomförts inom ramen för ungdomsgarantin ger resultat. I granskningen identifieras att genomförandet av ungdomsgarantin varierar mellan medlemsländerna, men också mellan olika regioner inom medlemsländerna. Medlemsländerna har vidtagit åtgärder för att intensifiera tidiga insatser och uppsökande aktiviteter, för att integrera tjänster efter en one-stop-shop-strategi för ungdomar eller för att bättre samordna tjänsterna och att involvera arbetsgivare samt etablera partnerskap med alla viktiga aktörer, särskilt för att kunna tillhandahålla väl fungerande yrkesutbildning. Arbetsförmedlingarna har kunnat erbjuda förbättrad individanpassad service utifrån arbetsmarknadens behov.

Starka partnerskap med olika aktörer har varit en central del i ungdomsgarantin i de flesta medlemsländer. Samarbetet mellan myndigheter, tjänsteleverantörer och olika nivåer av styrning som ansvarar för genomförandet av ungdomsgarantin har förbättrats, men kan i vissa fall förbättras ännu mer.

En utmaning som behöver fortsatt hantering är bland annat utvecklingen av uppsökande och individanpassade aktiviteter för unga som varken arbetar eller studerar. Flera medlemsländer har utvecklat tillvägagångssätt för identifiering och kartläggning av unga, genom innovativa kommunikations- och uppsökningsverktyg samt kommunikations- och informationsteknik. För många medlemsländer är det dock fortfarande angeläget att hitta lämpliga lösningar för att respektera dataskyddsreglerna för att bättre kunna nå ut till unga som varken arbetar eller studerar och personer från utsatta grupper som är i störst behov av individanpassade tjänster.

Medlemsländerna har arbetat för att förbättra kvaliteten på sina respektive praktikprogram. Regelverken inom EU varierar betydligt och i vissa fall är det viktigt att fortsatt se över överensstämmelsen med principerna i rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram.

Det finns en växande medvetenhet om vikten av hållbara uppföljnings- och utvärderingssystem. Medlemsländerna måste förbättra uppföljningen av ungdomarna som lämnar ungdomsgarantin för att bättre kunna utvärdera

16 (22)

effekterna. I vissa medlemsländer måste dataskyddsfrågor fortsatt lyftas fram.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att stödja godkännandet av sysselsättningskommitténs huvudbudskap.

Regeringen ser positivt på det fortsatta arbetet med att genomföra ungdomsgarantin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten i EU:s medlemsländer.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

-

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

(2012/13:FPM42 om rådets rekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti)

Övriga frågor

17 (22)

12.

a) Aktuella lagstiftningsförslag

i. Likabehandlingsdirektivet (artikel 19)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

ii.Jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Morgan Johansson

iii.Revidering av förordning 883/2004 om samordningen av de sociala trygghetssystemen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Ardalan Shekarabi

18 (22)

iv.Beslut om ändring av beslut nr 573/2014/EU om samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

KOM(2019) 620

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade den 12 september 2019 ett förslag om att förlänga ett befintligt beslut (573/2014/EU) om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna. Kommissionens förslag innebär att samarbetet förlängs till och med 2027 och finansieras av Europeiska socialfonden plus (ESF+). Nätverket finansieras idag av programmet för sysselsättning och social innovation, EaSI, som kommissionen har föreslagit ska ingå i ESF+ för perioden 2021–2027.

Vid Coreper den 27 november fick ordförandeskapet mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet på basis av en text som ligger nära kommissionens förslag. Jämfört med kommissionens förslag innefattar rådets text skrivningar om digitalisering, framtidens arbetsmarknad och långtidsarbetslösa samt även en ändring om att hur samarbetet med Sysselsättningskommittén ska förbättras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades den 19 september.

Fortsatt behandling av ärendet:

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor i Europaparlamentet förväntas rösta om sitt utkast till betänkande den 26 mars 2020.

19 (22)

Faktapromemoria:

-

v. Förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

b)Rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Ardalan Shekarabi

Dokument:

KOM (2018) 132

c) Ordförandeskapets konferenser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.

20 (22)

d) Bostadssituationen i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförande i kommittén för socialt skydd.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

Dokument:

14671/19

e)Förbyggande av våld i nära relationer med män och pojkar – seminarium för ömsesidigt lärande (Stockholm, 16–17 september 2019)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från den svenska delegationen.

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Dokument:

14516/19

Förslagets innehåll:

Information från den svenska delegation om EU-seminarium om våldsförebyggande arbete med män och pojkar i Stockholm, 16–17 september.

21 (22)

f)Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den kroatiska delegationen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från den kroatiska delegationen.

22 (22)