JoF, Kommenterad dagordning SLUTLIG 120706

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2AB0B5

120706

Slutlig

Kommenterad dagordning

Landsbygdsdepartementet

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 16 juli 2012

1. Godkännande av dagordningen

Icke lagstiftande verksamhet

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

3. Ordförandeskapets arbetsprogram
- Föredragning av ordförandeskapet

Dokumentbeteckning
Inte aktuellt.

Rättslig grund
Inte aktuellt.

Bakgrund
Det cypriotiska ordförandeskapet kommer som sedvanligt att presentera arbetsprogrammet för höstens arbete i jordbruks- och fiskerådet. I fokus är rådets arbete med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. I övrigt nämns livsmedelssäkerhet och djurhälsa som områden där cyprioterna har för avsikt att påbörja ett omfattande arbete. Vidare avser ordförandeskapet att inleda en översyn av hygienpaketet och föra förhandlingarna om husdjursförordningen framåt.

När det gäller reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) är Cyperns ambition att fortsätta arbetet där det danska ordförandeskapet slutade. I arbetsprogrammet står att ordförandeskapets ambition är att driva på för enklare och tydligare regler, samt att GFP:n bättre ska överensstämma med övriga delar av den gemensamma EU-politiken.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram.

MJU och EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

Lagstiftningsöverläggningar

4. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

JORDBRUK
SJK-punkter

5. Debatt om riskhanteringsverktyg och tematiska delprogram i förslaget till landsbygdsförordning.
– Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning
15425/11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU))

Rättslig grund
Artiklarna 42-43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget

Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Nyheter i förslaget till landsbygdsförordning är en verktygslåda för riskhantering och möjlighet till inrättande av tematiska delprogram.

Verktygslådan för riskhantering innehåller åtgärder för både produktions- och inkomstrisker och omfattar såväl ett nytt verktyg för inkomststabilisering som stöd för försäkringslösningar och gemensamma fonder. Riskhanteringsinstrumenten är frivilliga för MS att tillämpa, men ingår i den, enligt KOM:s förslag till förordning, obligatoriska EU-prioriteringen främjande av livsmedelskedjans funktionssätt och riskhantering inom jordbruket. Enligt danska ordförandeskapets förslag kan MS välja bort prioriteringar om detta stöds av SWOT-analysen (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats) som ska göras för kommande program.

Vid rådet den 16 juli är det ordförandeskapets avsikt att debattera frågeställningar relaterade till de föreslagna riskhanteringsverktygen gemensamma fonder och inkomststabiliseringsverktyget.

En debatt kommer också att föras om frågeställningar knutna till möjligheten för MS att inrätta tematiska delprogram.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att kopplingen mellan EU-prioriteringen främjande av livsmedelskedjans funktionssätt och riskhantering inom jordbruket och EU 2020 strategin är svag och därför bör strykas. Regeringen är särskilt negativ till det föreslagna inkomststabiliseringsinstrumentet inom ramen för pelare II och därmed till utvidgningar av förslaget. Regeringen anser att införandet av gemensamma fonder bör utgå från behoven på marknaden och näringens egna intressen. Regeringen anser inte att offentliga medel ska användas som startkapital eftersom detta troligen skulle strida mot WTO:s gröna box.

Vad gäller inrättande av tematiska delprogram anser regeringen att det är upp till varje MS att besluta om det är lämpligt att inrätta sådana delprogram utifrån en särskild SWOT-analys som krävs enligt förslaget till landsbygdsförordning. Regeringen är samtidigt av meningen att det är viktigt att grundprincipen om maximalt EJFLU bidrag på 50 % för åtgärder inom delprogrammen inte urholkas.

EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden men nämnts i information i MJU.

6. Debatt om undantagsåtgärder inom den samlade marknadsordningen
– Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning
15397/11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.

Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den samlade marknadsordningen behandlades i detalj på jordbruks- och fiskerådet i januari och med anledning av förenkling av GJP i mars.

Diskussionen på Jordbruks- och fiskerådet i juli kommer att fokusera på exceptionella marknadsåtgärder.

Den huvudsakliga strukturen för marknadsinstrumenten är i stort sett oförändrad jämfört med nuvarande lagstiftning (förordning (EG) nr 1234/07). I kommissionens förslag till förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter finns förslag till åtgärder vid kriser. Detta kan avse störningar på marknaden orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller någon annan faktor som påverkar marknaden. Det kan avse att stödja marknader där handeln begränsats för att förhindra spridning av djursjukdomar och där konsumentförtroendet rubbats till följd av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd. Det finns även förslag att kommissionen ska kunna vidta åtgärder för att snabbt lösa specifika problem i en nödsituation.

På SJK den 2 juli 2012 diskuterades förslagen om undantagsåtgärder vid krissituationer.

Förslaget att utvidga undantagsåtgärderna till alla sektorer har ett omfattande stöd. Många ansåg det positivt att definitionen av när åtgärder kan sättas in är flexibel eftersom samtliga krissituationer inte kan förutsägas. Flera medlemsstater ansåg även att finansieringsgraden från EU-budgeten borde vara högre än den föreslagna. Kommissionen menade att medlen måste fokuseras på känslig produktion och viktiga sektorer och vill inte inkludera samtliga sektorer. Kommissionen framhöll också att finansieringsgraderna är fastställda av DG Sanco och att man har för avsikt att behålla dessa. Risken för överlappning av åtgärder framhölls av Rådets rättstjänst men KOM framhöll att det behövs en flexibel mekanism.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är mycket viktigt att exceptionella åtgärder endast sätts in vid allvarliga kriser. Användningen bör alltid vara starkt behovsprövad, restriktiv och tidsbegränsad. Regeringen är därför skeptisk till att vissa utvidgningar görs jämfört med dagens system. Det gäller till exempel utvidgandet av möjligheten att vidta åtgärder till följd av minskat konsumentförtroende till att gälla i princip samtliga jordbruksprodukter. Regeringen vill se en utfasning av åtgärderna.

EU-nämnden och MJU
Frågan har senast varit föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU, inför januarirådet, samt inför marsrådet som behandlade förenklingar.

Icke lagstiftande verksamhet

FISKE

7. Meddelande från kommissionen om fiskemöjligheter för 2013
– Föredragning av kommissionen
– Diskussion

Dokumentbeteckning
10746/12 PECHE 204

Rättslig grund
Inte aktuellt.

Bakgrund
Kommissionens årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år syftar till att underlätta de årliga kvotförhandlingarna. Genom att på ett tidigt stadium presentera de principer som kommer att ligga till grund för de kommande förslagen om fiskemöjligheter försöker kommissionen förankra dessa principer med medlemsstaterna och fiskeintressenterna i de regionala rådgivande nämnderna. Meddelandet innehåller också en tidsplan för de olika förslagen. Kommissionens angreppssätt för fiskemöjligheter för 2013 är i korthet att:

Förvaltningsplaner ska följas.
Internationella överenskommelser om totala tillåtna fångstmängder, TAC:er, och andra åtgärder ska följas.
TAC:er ska fastställas i enlighet med MSY-råd (maximum sustainable yield – maximalt hållbart uttag) när sådana finns. En gradvis tillnärmning av MSY till 2015 kan vara acceptabel.
Om det inte finns exakt vetenskaplig rådgivning men vägledande vetenskapliga rekommendationer som bygger på kvalitativa analyser av tillgänglig information, ska dessa användas som underlag för TAC-beslut.
När det inte finns vetenskaplig rådgivning, eller beståndsstatus är okänd, ska försiktighetsprincipen följas.

Själva förslagen avseende fiskemöjligheterna för 2013 kommer att presenteras först under hösten 2012.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer i målet att uppnå MSY till 2015 och att detta i tillägg till förvaltningsplaner bör vara det övergripande målet för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter.

Regeringen är positiv till kommissionens ambition att tidigarelägga behandling och beslut av förslagen där så är möjligt. Regeringen är dock tveksam till om förslaget att dela upp kvoterna för Västerhavet i två olika förordningar bidrar till en effektivisering av besluten. Regeringen anser att beslut om TAC:er för bestånd som befinner sig i samma område borde fattas tillsammans för att återspegla en ekosystemansats. Vidare anser regeringen att det är viktigt att uttaget av fisk och hur fisket bedrivs är anpassat till havens ekologiska bärkraft och förmåga till återhämtning samt att uttagets storlek baseras på den internationella vetenskapliga rådgivningen.

EU-nämnden och MJU
Frågan var föremål för överläggning i MJU den 20 juni 2012. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

Övriga frågor

8. a) Uppdatering av situationen inom mejerisektorn
– Information från kommissionen

Dokumentbeteckning
Inte aktuellt.

Rättslig grund
Inte aktuellt.

Bakgrund
Utvecklingen på den internationella mejerimarknaden har försvagats de senaste månaderna. Detta antas bero på att den globala mjölkproduktionen fortsätter att öka, medan marknadens efterfrågan dämpas. Samtidigt kan en del av nedgången troligen tillskrivas säsongsvariationer. De höga foderpriserna påverkar mjölkproduktionens lönsamhet ytterligare negativt och Svensk mjölk bedömer att foderpriserna egentligen utgör ett större problem än de låga avräkningspriserna. Prognoserna för mejeriprodukter är däremot goda på lång sikt enligt OECD, FAO, kommissionen, Svensk mjölk med flera.

Vid jordbruksråden i april och juni togs frågan om mejerisektorns svårigheter upp under övriga punkter. Så många som 10 medlemsstater menade i juni att exportbidragen bör aktiveras (de är idag satta till 0). Det fanns även röster som talade för att se över referenspriserna för mejeriprodukter, som inte förändrats på länge samt att diskutera kvotsystemet igen. Kommissionären ansåg att marknadsläget inte ger anledning för att sätta in exportbidrag, men att situationen måste bevakas.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är för en ökad marknadsanpassning av jordbruksproduktionen genom bl.a. avskaffandet av exportbidrag och andra prisuppehållande stöd.

Vad gäller aktiverande av exportbidrag bör kommissionen i vanlig ordning själva, inom ramen för förvaltningskommittén och utifrån marknadssituationen, avgöra om förändringar vad gäller exportbidrag behövs. Rådet bör inte vara en arena för diskussion av tillfälliga marknadsförändringar och åtgärder inom en sektor som under nuvarande ansvarsfördelning faller under kommissionens kompetens.

EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2012

8. b) Samarbete med Kina inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin
– Information från kommissionen

Dokumentbeteckning
Inte aktuellt.

Rättslig grund
Inte aktuellt.

Bakgrund
Kommissionen avser informera om en samarbetsplan med Kina som kommissionär Ciolos skrivit under med den kinesiske jordbruksministern. De områden som omfattas är: kvalitetsfrågor (bl.a. geografiska ursprungsbeteckningar), hållbar utveckling, livsmedelssäkerhet, djurhälsa, livsmedelsindustrifrågor, forskning och innovationer samt landsbygdsutveckling och diversifiering. De sistnämnda prioriteras av kineserna som vill motverka den pågående flytten från den kinesiska landsbygden till städerna.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen avser att ta del av informationen.

EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden men nämnts i information i MJU.