JoF_Kommenterad_dagordning_14_mars_2016

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:43E63F

JoF

Slutlig

Kommenterad dagordning

Näringsdepartementet

2016-03-07

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 14 mars 2016

Icke-lagstiftande verksamhet

FISKE

4. Utkast till rådets slutsatser om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015: Förvaltas partnerskapsavtalen om fiske väl av kommissionen?

– Antagande

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

Syftet med Revisionsrättens granskning är att utvärdera om EU:s fiskepartnerskapsavtal hanteras väl av den Europeiska kommissionen. De fyra avtal som valdes ut för granskningen var Seychellerna, Mocambique, Madagaskar samt Mauretanien. Det kan noteras att vissa av Revisionsrättens observationer blir inaktuella i och med att den nya grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken successivt avspeglas i nya protokoll. Generellt kunde Revisionsrätten konstatera att partnerskapsavtalen hanteras på ett tillfredsställande sätt av kommissionen.

2

Ordförandeskapet har valt att presentera rådsslutsatser baserat på Revisionsrättens rapport där ett antal punkter bland annat belyser vikten av hållbara fiskepartnerskapsavtal, vikten av transparens och vikten av att kommissionen fortsätter att förvalta partnerskapsavtalen i enlighet med grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. Rådet föreslås anta dessa slutsatser.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är av vikt att fiskepartnerskapsavtalen förvaltas i enlighet med den reformerade gemensamma fiskeripolitiken samt rådets slutsatser från 2012. Det innebär bl.a. att fisket ska ske med hänsyn till tillgänglig vetenskaplig information och på det överskott av bestånden som inte nyttjas nationellt, att demokratiska principer och mänskliga rättigheter ska respekteras och att EU:s sektorsstöd ska användas i enlighet med de ingångna avtalen och följas upp.

Dessa principer avspeglas i utkastet till rådsslutsatser som regeringen därmed kan ställa sig bakom.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

5. (ev.) Förvaltningen av tobisfisk – fastställande av en TAC för 2016 (*)

(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 43.3 i EUF-fördraget)

– Politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen.

Bakgrund

Frågan har satts upp som en möjlig fråga på rådsdagordningen på dansk begäran för att möjliggöra ett beslut om totalt tillåten fångstmängd (TAC) för tobis innan fiskestarten den 1 april. Eftersom tobis är en kortlivad art fastställs TAC för tobis under innevarande

3

kvotår när den vetenskapliga rådgivningen presenterats. Ett fastställande av TAC sker genom en ändring av TAC- och kvotförordningen för Västerhavet. Kommissionen har ännu inte presenterat något förslag till ändring av TAC- och kvotförordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för information i MJU eller samråd med EUN.

JORDBRUK

6. Utkast till rådets slutsatser om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2015: EU:s stöd till timmerproducerande länder inom handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt)

– Antagande

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

Utkastet till rådsslutsatser som ligger för antagande bygger på revisionsrättens särskilda rapport No 13/2015. Revisionsrapporten konstaterar bland annat att kommissionen bör upprätta en arbetsplan för de olika komponenterna i Flegt-handlingsplanen för kommande period med tydliga och specifika mål, prioriteringar, tidsfrister och budget för ett EU-stöd till timmerproducerande länder, med hänsyn taget till ländernas enskilda kapacitet och särskilda begränsningar.

4

Dessutom uppmanar revisionsrätten kommissionen att tillse att EU:s timmerförordning, som motverka handel med olagligt avverkat virke och trävaror från sådant virke inom EU, tillämpas strikt i alla medlemsländer.

Rådslutsatserna välkomnar rapportens slutsatser och noterar samtidigt att det nuvarande stödet till timmerproducerande länder från EU är en viktig del av Flegt-handlingsplanen och att detta stöd är fortsatt nödvändigt för det fortsatta genomförandet av rådets förordning 2173/2005 om inrättandet av ett system med Flegt-licenser.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stöder antagandet av utkastet till rådsslutsatser.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

7. (ev.) Användning av finansieringsinstrument inom jordbrukssektorn

Föredragning av kommissionen

Diskussion

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

Kommissionen har under längre tid förespråkat användning av finansiella instrument inom ramen för landsbygdsprogrammen. Detta som ett sätt att via landsbygdsprogrammen kunna tillhandahålla investeringskapital för framför allt små och medelstora företag på landsbygden.

Frågan om införande av finansiella instrument i landsbygdsprogrammet diskuterades i samband med utformningen av programmet under 2014. Sverige konstaterade då att vi redan har fungerande finansiella institutioner som kan tillhandahålla den service som användande av finansiella instrument i landsbygdsprogrammet är

5

tänkta att ge. I och med att inget behov fanns valdes möjligheten bort vid utformandet av det svenska programmet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen noterar informationen.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

8. Marknadssituationen

Framläggande av ett diskussionsunderlag från ordförandeskapet

Diskussion

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

I augusti 2014 beslutade Ryssland att förbjuda import av en stor mängd livsmedelsprodukter från EU, USA, Kanada, Australien och Norge. Ryssland beslutade den 26 juni 2015 att förlänga detta beslut till den 5 augusti 2016. För att hantera effekterna av importstoppet har kommissionen förlängt vissa krisåtgärder riktade mot frukt-, grönsaks- och mjölksektorerna.

Efter rekordhöga priser på smör och skummjölkspulver under 2013 har priserna sjunkit kraftigt under 2014 och 2015. Prisfallet på smör och mjölkpulver beror på ökat utbud på världsmarknaden, minskad efterfrågan från framförallt Kina samt Rysslands importstopp. Det har föranlett en global obalans inom mejerisektorn. Under 2015 har mjölkpriserna i EU, Sverige och globalt legat på en låg nivå och även nått den lägsta nivån sedan 2009. Detta har lett till en svår situation för många mjölkbönder, både i Sverige och i andra delar av EU.

Mot denna bakgrund, och även med beaktande av ett lågt pris på griskött i många EU-länder under sommaren, har kommissionen tagit beslut om flera åtgärder riktade till animaliesektorn inom EU.

6

Kommissionen presenterade sitt krispaket på det extrainsatta rådsmötet i början av september. Från början var paketet helt inriktat på mjölksektorn men efter påtryckningar från flera medlemsstater så utvidgades åtgärderna till att även omfatta andra animalier, främst gris. Rättsakter för centrala åtgärder i paketet antogs av kommissionen i oktober och trädde i kraft den 16 oktober. Åtgärderna omfattar nationella kuvert för riktat stöd till jordbrukare i drabbade sektorer, stöd till privat lagring, ökade möjligheter till förskott av stöd, bland annat direktstödet, ökad budget till säljfrämjande åtgärder och ökade uppköp av mejeriprodukter för biståndsändmål.

Inom ramen för kommissionens ordinarie befogenheter har åtgärderna förlängts för privatlagring av smör och skummjölkspulver till 30 september 2016. Kommissionen har bedömt att grismarknaden nu har stabiliserats och privat lagring av griskött har avslutats.

Flera medlemsstater har efterfrågat nya krisåtgärder, varpå marknadssituationen kommer att diskuteras vidare på jordbruks- och fiskerådet den 14 mars 2016.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen ger en uppdaterad bild av marknadssituationen och att marknadsutvecklingen noggrant analyseras. Mot bakgrund av den allvarliga situationen för i synnerhet många mjölkproducenter i EU bör Sverige inta en konstruktiv hållning till effektiva åtgärder på EU-nivå. Regeringen anser att eventuella nya åtgärder bör finansieras genom omprioriteringar inom beslutad jordbruksbudget. Sverige bör verka för lösningar i linje med den marknadsanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken som skett under de senaste åren.

EU-nämnden och MJU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet 15 februari 2016.

Övriga frågor

9. Ett hybridsystem för näringsvärdesmärkning

7

– Information från den italienska, cypriotiska, grekiska, portugisiska, spanska, rumänska och slovenska delegationen

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

I förordning (EU) nr 1169/2011, som började tillämpas 13 december 2014, ges möjligheter för medlemsländerna att rekommendera livsmedelsföretagen ytterligare uttrycks- och presentationsformer som grafiska former eller symboler, förutom den obligatoriska näringsdeklarationen. Kommissionen är ålagd att senast december 2017 presentera en rapport om användningen av ytterligare uttrycks- och presentationsformer, om deras effekt på den inre marknaden, och om det är lämpligt med harmonisering på området. Förenade kungariket antog i juni 2013 en rekommendation till livsmedelsföretagarna om sådana ytterligare uttrycks – eller presentationsformer, s.k. trafikljus (traffic lights).

Italien har tidigare framfört kritik mot märkningsmodellen då man anser att systemet är negativt för den fria rörligheten av varor i unionen och för traditionella livsmedel som är kvalitetsmärkta enligt unionens regelverk, och slutligen att märkningen inte ger korrekt information till konsumenterna. Italien har tidigare uppmanat kommissionen, med referens till fördraget, artiklarna 34 och 36, att granska den brittiska rekommendationen. Vid tidigare diskussioner i rådet har Italien fått stöd från ett antal medlemsländer.