JoF_kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4C9846

Slutlig

Kommenterad dagordning rådet

2019-01-21

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruksministrarna) den datum 28 januari 2019

Kommenterad dagordning

Ansvarigt statsråd: Sven Erik Bucht

Icke lagstiftande verksamhet

3. Ordförandeskapets arbetsprogram

- Information från ordförandeskapet

Förslagets innehåll:

Det rumänska ordförandeskapet väntas redogöra för prioriteringar och arbetsprogram på jordbruks- och fiskeområdet.

jordbruksområdet kommer arbetet att domineras av förhandlingarna om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) efter 2020. Vidare väntas direktivet om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan och den nya spritförordningen att färdigställas efter de överenskommelser som nåddes i slutet av 2018. Även proteingrödor, bioekonomi samt forskning och innovation inom jordbruket kommer att diskuteras under våren 2019.

Vad gäller fiskefrågorna avser ordförandeskapet att prioritera förslagen om revidering av regelverket för fiskerikontrollen samt tekniska regler liksom den fortsatta hanteringen av förslaget till förordningen för Europeiska havs- och fiskerifonden. Utöver det handlar det om återkommande frågor såsom förberedelser inför externa förhandlingar och möten i olika regionala fiskeriorganisationer, samt ett antal fiskepartnerskapsavtal.

djur-, växt- och livsmedelsområdet kommer ordförandeskapet att driva förhandlingarna vidare vad gäller förslaget till om transparens och hållbarhet i livsmedelskedjan, liksom revideringen av dricksvattendirektivet. Ordförandeskapet har även aviserat att arbetet med övervakning och förebyggande åtgärder mot smittsamma djursjukdomar kommer att prioriteras, inte minst bekämpning av afrikansk svinpest. På växtskyddsområdet fortsätter implementeringen av de nya växtskydds- och kontrollförordningarna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen

Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020;

a)Förordningen om de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken

i)Den nya genomförandemodellen - Diskussion

ii)Miljöstrukturen

-Information från kommissionen

2 (6)

b)Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

-Diskussion

Förslagets innehåll:

Kommissionens lagstiftningsförslag om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, efter 2020 presenterades den 1 juni 2018. Reformpaketet består av tre förordningsförslag.

Hela reformförslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp och det förra ordförandelandet Österrike har även föreslagit textrevideringar för delar av förordningen som diskuterats en första gång. I december presenterades en lägesrapport om förhandlingarna. Vid jordbruks- och fiskerådet den 28 januari vill ordförandeskapet fokusera diskussionen på den nya genomförandemodellen, miljöstrukturen samt ändringarna som rör vin i den samlade marknadsordningen.

Nya genomförandemodellen

Kommissionen föreslår att medlemsländerna ska få ett större ansvar för att utforma politikens genomförande. Varje land ska ta fram en strategisk GJP- plan som omfattar både pelare 1 (inkomststöden) och pelare 2 (landsbygdsprogrammet). I planen ska länderna genom val av åtgärder och stödvillkor samt budgetfördelning till de olika åtgärderna redovisa hur de allmänna och specifika målen för GJP ska kunna nås. Angående revision av politikens genomförande föreslår kommissionen att principen om en modell med samordnad granskning införs,single audit, i syfte att undvika ickesamordnade och överlappande kontroller och revisioner.

Politiken föreslås i högre grad bli resultatorienterad och en uppföljning ska ske mot de angivna målen genom ett antal indikatorer. Detta är till viss del en förändring jämfört med idag då politiken nu i högre grad är uppbyggd utifrån att detaljerade regler fastställs på EU-nivå och sedan kontrolleras av kommissionen på brukarnivå.

Miljöstrukturen - grön arkitektur

För att lantbrukare ska få del av stöd krävs att denne följer ett antal grundvillkor. Dessa motsvaras till stora delar av nuvarande tvärvillkor och reglerna för dagens förgröningsstöd. I den första pelaren, direktstöden,

3 (6)

föreslås ett miljösystem med möjlighet att stödja ettåriga miljö- /klimatåtgärder.

Den samlade marknadsordningen - vin

Ordförandeskapet avser att diskussionen vid rådsmötet ska fokusera på ett antal frågeställningar om tillåtna druvsorter och möjligheterna att hybrider av vinarten Vitis ska kunna tillåtas som skyddade ursprungsbeteckningar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna om GJP är totalt minskade utgifter, marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner samt förenkling.

Nya genomförandemodellen

Regeringen är positiv till kommissionens ansats att ge medlemsländerna en ökad flexibilitet i genomförandet samt att politiken i högre grad än i dag ska vara resultatorienterad. Regeringen kan ställa sig bakom de föreslagna målen. Det är även positivt att de båda pelarna ses som en helhet och får gemensamma mål.

Kraven vid utformning av GJP-planen är till delar enklare än nuvarande landsbygdsprogram, men regeringen önskar se ytterligare förenklingar. En viktig fråga för regeringen är att kommissionens förslag om en modell med samordnad granskning införs fullt ut i syfte att undvika icke-samordnade och överlappande kontroller och revisioner.

Miljöstrukturen - grön arkitektur

Regeringen är positiv till kommissionens ambition att stärka GJP:s klimat- och miljönytta men anser att ytterligare krav bör ställas i förhållande till vad som finns i nuvarande förslag. Regeringen är tveksam till förslaget om utformningen av grundvillkoren för jordbrukarstöd. Riktade åtgärder på miljö- och klimatområdet är mer effektivt än generella åtgärder eller krav. Regeringen anser även att det är viktigt att stöden utformas på ett sätt som inte resulterar i att lågt ställda nationella klimat- och miljökrav skapar konkurrensfördelar för enskilda medlemsländer.

Den samlade marknadsordningen - vin

4 (6)

Regeringen är i stort nöjd med kommissionens förslag för vinsektorn och stödjer kommissionens föreslagna ändringar vad gäller utökandet av tillåtna druvsorter och möjligheterna för hybrider av vinarten Vitis att få skyddade ursprungsbeteckningar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Förslaget var föremål för överläggning med miljö- och jordbruksutskottet den 11 oktober, 15 november samt den 13 december 2018 och för samråd med EU-nämnden den 12 oktober, 16 november samt den 14 december 2018.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förslaget till reform kommer att förhandlas vidare under våren med sikte att nå en partiell allmän inriktning i juni. Europaparlamentet planerar för en första läsning i slutet av mars 2019. En slutlig överenskommelse mellan parlamentet och rådet bedöms kunna ske tidigast under hösten 2019.

Faktapromemoria:

Fakta-PM (2017/18:FPM 140).

Icke lagstiftande verksamhet

5. Proteinplanen

-Föredragning av kommissionen

-Riktlinjedebatt

Förslagets innehåll:

Kommissionen avser ta fram en strategisk plan för att främja den europeiska produktionen av proteingrödor. Ett antal konferenser om åtgärder för att öka odlingen av proteingrödorna i EU har arrangerats och flera medlemsstater önskar utveckla produktionen av sojabönor i EU mot bakgrund av att det idag finns ett stort importberoende från tredje land.

5 (6)

Kommissionen presenterade hösten 2018 en rapport där det i slutsatserna konstaterades att EU bör satsa på bland annat forskning, utbildning, kunskapsspridning samt växtförädling. Det finns även möjligheter inom den befintliga gemensamma jordbrukspolitiken att vidta åtgärder för att stärka produktionen av proteingrödor.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ser positivt på att genom forskning och kunskapsutveckling utveckla odling av flera högvärdiga proteinkällor i EU. Tillgång till högvärdiga proteinkällor är viktigt. Det är dock viktigt att handelsstörande åtgärder inte införs.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte varit föremål för samråd med EU-nämnden eller för information i miljö- och jordbruksutskottet.

6. Övriga frågor

a)Inrättande av ett internationellt centrum för lösningar på antimikrobiell resistens (Icars) i syfte att stärka kampen mot antimikrobiell resistens, särskilt i låg- och medelinkomstländer

-Information från den danska delegationen

Under 2019 kommer the International Centre for Antimicrobial Resistance Solutions (ICARS) inrättas i Köpenhamn. Målet med ICARS är att samordna den globala kampen mot antimikrobiell resistens (AMR) med fokus på de praktiska utmaningar som AMR innebär inte minst för låg- och medelinkomstländer. Centret ska vara ett oberoende forsknings- och kunskapscenter med stark internationell koppling genom många partnerskap. Centret ska stödja utveckling och implementering av evidensbaserade metoder för att förhindra AMR. Centret ska vara en resurs för samtliga nationella och internationella organ i arbetet mot AMR.

6 (6)