Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CDA35

Kommenterad dagordning rådet

2019-06-13

Miljödepartementet

Internationella sekretariatet

Rådets möte (miljöministrarna) den 26 juni 2019

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Förordningen om återanvändning av vatten Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

Isabella Lövin.

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet har föreslagit att miljörådet ska fatta beslut om en allmän inriktning avseende förslaget till förordning om återanvändning av vatten.

Det aktuella förslaget innehåller EU-gemensamma minimikrav på kvalitet, kontroller och riskhantering för återanvändning av avloppsvatten för jordbruksbevattning. Förslagets syfte är enligt kommissionen att säkerställa att återvunnet avloppsvatten avsett för jordbruksbevattning är så pass säkert att miljö samt människors och djurs hälsa skyddas från betydande påverkan

av olika typer av föroreningar. Förslaget innebär att likartade och transparenta minimikrav på kvalitet för återanvändning av vatten ställs inom hela EU. Minimikraven avser endast vissa mikroorganismer och bakterier, och innehåller inte några gränsvärden för till exempel farliga ämnen och läkemedelsrester.

Förslaget reglerar inte någon skyldighet att återanvända avloppsvatten och bedöms inte bidra till en ökad återanvändning av avloppsvatten.

Flera länder i södra EU har idag nationell lagstiftning som reglerar återanvändning av vatten. Det förekommer idag återanvändning av renat avloppsvatten även i Sverige vid enstaka tillståndspliktiga anläggningar och vid ett litet antal anmälningspliktiga anläggningar, bland annat i södra Sverige och på Gotland. Om problemet med vattenbrist ökar i Sverige väntas även önskemål om återanvändande av vatten öka.

Förhandlingsläget är för närvarande till del polariserat mellan de medlemsstater som redan har nationell lagstiftning på plats, som inte vill göra några omfattande ändringar i sina respektive regelverk, och de medlemsstater, inklusive Sverige, som föredrar en mer ambitiös gemensam EU-reglering. Europaparlamentets antagna betänkande är också mer ambitiöst än ordförandeskapets senaste förslag.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det behövs åtgärder för att komma till rätta med problemet med vattenbrist och ser positivt på en ökad återanvändning av vatten.

Regeringen ställer sig därför positiv till en rättsakt som reglerar förutsättningar för en säker återanvändning av avloppsvatten.

Regeringen kan acceptera ordförandeskapets senaste förslag till allmän inriktning men avser på rådsmötet att verka för en höjd skyddsnivå. Regeringen anser att det måste säkerställas att återanvändning av avloppsvatten för bevattning av jordbruksmark inte innebär risker för miljön eller för människors och djurs hälsa. Det är i detta sammanhang angeläget att också beakta risker med farliga ämnen i avloppsvatten och risk för utveckling av antibiotikaresistens.

2 (8)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ingen tidigare behandling.

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet antog sitt betänkande den 12 februari 2019. Om rådet antar en allmän inriktning den 26 juni kan trilogförhandlingar troligen inledas under Finlands ordförandeskap.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM129 Förordning om Återanvändning av vatten

Icke-lagstiftande aktiviteter

4.Granskning av genomförandet av miljöpolitiken Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Isabella Lövin.

Förslagets innehåll:

Kommissionen granskar sedan 2016 genomförandet av EU:s miljöpolitik i medlemsstaterna. Granskningen genomförs vartannat år med syfte att förbättra tillämpningen av EU:s miljölagstiftning och kartlägger framsteg inom tematiska områden med regler kopplade till cirkulär ekonomi och klimat, natur och biologisk mångfald samt luft- och vattenkvalitet, buller och kemikalier. Granskningen omfattar också verktyg för genomförandet som ekonomiska styrmedel och miljöstyrning.

Kartläggningen omfattar en landrapport för respektive medlemsstat och en bilaga med prioriterade åtgärder i samtliga medlemsstater. I meddelandet analyserar kommissionen läget i EU som helhet och orsakerna till bristande genomförande med syfte att identifiera prioriterade åtgärdsområden. I meddelandet pekar kommissionen ut sammanfattande bedömningar från

3 (8)

respektive tematiska område och lyfter fram goda exempel på genomförandeåtgärder i medlemsstaterna. Kommissionens slutsatser av analysen är att integreringen av miljöpolitikens mål i andra politikområden behöver stärkas för att förbättra genomförandet och förbättra miljön och klimatet. Kommissionen anser vidare att medlemsstaternas styrningssystem och förvaltningar behöver effektiviseras och tilldelas adekvata resurser. Ytterligare faktorer som kommissionen vill förbättra är insyn och tillgång till miljöinformation, för att möjliggöra aktivt deltagande från medborgare, civilsamhälle och näringsliv.

Vid miljörådsmötet planerar ordföranden ett åsiktsutbyte om de övergripande resultaten från granskningen. Ordföranden ber ministrarna ge exempel på åtgärder som kan bidra till att förbättra genomförandet av EU:s miljöpolitik och lagstiftning. Ministrarna ombeds också att ge sin syn på vilka åtgärder som behövs på EU-nivå och nationellt för att medlemsstaternas arbete med genomförande kan bli mer verkningsfullt samt hur målen för miljöpolitiken kan integreras ytterligare i politikområden med stor miljöpåverkan.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens granskning av genomförandet av miljöpolitiken som en del i arbetet för att förbättra genomförandet av EU:s miljöpolitik. Regeringen delar kommissionens bedömning att det i det fortsatta genomförandearbetet är viktigt att integrera miljö- och klimatmål i andra politikområden, att förbättra transparens och tillgång till information och att främja aktivt deltagande på lokal och regional nivå i utformningen av miljö- och klimatpolitiken.

För att integrera och genomföra klimat- och miljöpolitiken arbetar regeringen bland annat aktivt med ekonomiska styrmedel, till exempel grön skatteväxling och koldioxidskatt. Klimatomställningen involverar hela samhället och kan bidra till stärkt konkurrenskraft. Fossilfritt Sverige utgör ett exempel på hur berörda aktörer genom samverkan och partnerskap involveras i arbetet med en långsiktig klimatomställning.

Regeringen välkomnar att resultaten av granskningen återspeglas i utvärderingen av EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Regeringen ser fram emot ett förslag från kommissionen om ett åttonde miljöhandlingsprogram

4 (8)

för EU och anser att förslaget bör återspegla resultaten från granskningen av genomförandet av miljöpolitiken.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Meddelandet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ingen fortsatt behandling väntas efter åsiktsutbytet.

Faktapromemoria:

-

5.Slutsatser: Mot en strategi för en hållbar kemikaliepolitik i unionen Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Rådet förväntas anta rådsslutsatser om kemikalier: Mot en strategi för en hållbar kemikaliepolitik i unionen.

Ansvarigt statsråd:

Isabella Lövin.

Förslagets innehåll:

Rådsslutsatserna syftar till att staka ut en riktning för den långsiktiga kemikaliepolitiken i EU.

Enligt EU:s sjunde miljöhandlingsprogram för perioden 2014–2020 skulle Europeiska kommissionen redan 2015 ha vidtagit ett antal åtgärder för att hantera kemikalier. Bland de områden som pekas ut finns hormonstörande ämnen, kombinationseffekter, kemikalier i varor och nanomaterial. Rådsslutsatserna innehåller uppmaningar till kommissionen att agera inom alla dessa områden. Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet ska kommissionen även leverera en EU-strategi för en giftfri miljö. Rådsslutsatserna lyfter fram att kommissionen inte levererat denna och uppmanar kommissionen att göra det så snart som möjligt. Slutsatserna innehåller även en uppmaning till kommissionen att inkludera flera aspekter

5 (8)

av EU:s kemikaliepolitik i ett kommande åttonde miljöhandlingsprogram. Kommissionen uppmanas i slutsatserna också att ta fram en handlingsplan för högfluorerade ämnen (PFAS), för att hantera de specifika problem som uppkommer vid användning av dessa extremt svårnedbrytbara ämnen. Vikten av att åtgärda brister i tillämpningen av Reach och hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön understryks i texten. Innehållet speglar till stor del kemikalieaspekterna av det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om kemikalier. Regeringen anser att slutsatserna anger flera viktiga åtgärder som behöver vidtas i närtid för att gemensamma åtaganden, framför allt inom ramen för EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, ska genomföras. Regeringen välkomnar särskilt att rådsslutsatserna tydligt uppmanar kommissionen att genomföra åtagandena i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, inklusive framtagandet av en EU-strategi för giftfri miljö. Regeringen välkomnar också att rådslutsatserna uppmanar kommissionen att ta fram en handlingsplan för högfluorerade ämnen (PFAS). Det är även positivt att slutsatserna pekar på vikten av att vidta åtgärder för att hantera utsläpp av läkemedel i miljön. Regeringen hade gärna sett mer ambitiösa slutsatser för hormonstörande ämnen, men anser att ordförandeskapet har funnit en välbalanserad text som speglar diskussionerna i arbetsgruppen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

6. Övriga frågor

6 (8)

a)En ren jord åt alla – en europeisk strategisk långsiktig vision för en klimatneutral ekonomi

Ordförandeskapet avser rapportera från de diskussioner som har hållits om EU:s långsiktiga klimatstrategi i rådet under våren.

b)Aktuella lagförslag

I. Förordningen om Life-programmet

II.Förordningen om övervakning, rapportering och verifiering – sjötransporter

Ordförandeskapet avser informera om läget i förhandlingarna om Lifeförordningen och förordningen om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter.

c) Rapporter om viktiga internationella möten under senare tid

I.Trippelkonferensen mellan parterna till Basel- (COP14), Rotterdam (COP9) och Stockholmskonventionerna (COP9), (Genève den 29 april – 10 maj 2019)

II.Fjärde mötet i FN:s miljöförsamling (Unea-4), (Nairobi, 11– 15 mars 2019).

Kommissionen och ordförandeskapet avser återrapportera från internationella möten som har hållits under senare tid.

d)Meddelande om utkastet till integrerade nationella energi- och klimatplaner

Kommissionen avser presentera arbetet med de nationella energi- och klimatplanerna.

e)Workshop om det framtida miljöhandlingsprogrammet (Hainburg, Österrike, 11–12 juni 2019)

Österrike avser återrapportera från ett möte om EU:s åttonde miljöhandlingsprogram som hölls i Hainburg den 11–12 juni 2019.

7 (8)

f)Eventuella europeiska åtgärder till stöd för ren rörlighet, i synnerhet elektromobilitet

Bulgarien önskar initiera en diskussion om utbyggnad av laddinfrastruktur för elektriska fordon.

g)Konferens om koldioxidpriser och flygskatter (Haag, 20–21 juni 2019)

Nederländerna avser återrapportera från en konferens om koldioxidpriser och flygskatter som hålls i Haag den 20–21 juni 2019.

h) G7-ländernas miljöministermöte (Metz, Frankrike, 5 maj 2019)

Frankrike avser återrapportera från ett möte mellan G7-ländernas miljöministrar som hölls i Metz den 5 maj 2019.

i) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Finland avser informera om sitt arbetsprogram inför EU- ordförandeskapet.

8 (8)