Promemoria

2016-05-30

Justitiedepartementet

EU-enheten

EU-nämnden

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottet

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 9–10 juni 2016

RÄTTSLIGA FRÅGOR

1. – Godkännande av den preliminära dagordningen (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. – (ev.) Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

3. – Europeiska åklagarmyndigheten: Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

= Partiell allmän inriktning (Sr Ygeman)

Avsikt med behandlingen i rådet

Partiell allmän inriktning

Bakgrund

RIF-rådet ska föra en riktlinjedebatt om förslaget om inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet (Eppo). Debatten syftar till att ge ledning till hur man kan gå vidare med förhandlingarna av förordningen i vissa delar. Vid RIF-råden i juni, oktober och december 2015 kom ministrarna i princip överens om den huvudsakliga utformningen av artiklarna 1–33 och 35. Dessa bestämmelser innehåller centrala bestämmelser om struktur, behörighet, uppgifter, tillsättande och avskedande av åklagarna, immunitet och privilegier, tillgång till tvångsmedel, det gränsöverskridande samarbetet, beslut om åtal, misstänktas och andras rättigheter, fördelning av ärenden och jurisdiktion m.m.

I mars i år kunde en majoritet i princip ställa sig bakom de flesta delar av den framstegsrapport som presenterades i rådet. Under våren har förhandlingar förts bl.a. om bestämmelser om Eppobjs relation med externa parter, dataskydd, sekretess, öppenhet, administration och personalfrågor, budgetfrågor, ikraftträdande m.m. Det kan förväntas att ministrarna vid RIF-rådet i juni ska uttala sig om artiklarna som behandlar Eppobjs ärendehanteringssystem, förenklad åtalsprocess, budget, personalfrågor, vissa allmänna bestämmelser och möjligen även avsnittet om dataskydd (artiklarna Y, YY, Z, ZZ, 34, 48 – 58a, 64 – 69, 72 – 75 och X – XXX samt i dataskyddsdelen artiklarna 2, X – XX, 37 – 47 och 73a inklusive vissa beaktandesatser).

Här återfinns ett några svåra frågor. Som tidigare framförts har regeringen bl.a. verkat för att öppenhetsförordningen ska tillämpas fullt ut på Eppo och inte endast på dess administrativa verksamhet. Den bestämmelsen har hittills inte ändrats i linje med den svenska ståndpunkten. I förhandlingarna har dock nåtts framgång vad gäller reglerna om s.k. ”transactions” (kallas numera för förenklad åtalsprocess) som nu föreslås bli frivilligt för medlemsstaterna att tillämpa. En del frågor kvarstår även vad gäller anställningsformen för de delegerade europeiska åklagarna som ska arbeta lokalt i medlemsstaterna och ett antal dataskyddsregler.

Förhandlingar pågår dock fortfarande och det är ännu inte känt exakt vilka frågor och artiklar som ska bli föremål för riktlinjedebatt i rådet.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

4. – PIF: Förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen (första behandlingen)

= Lägesrapport/riktlinjedebatt (Sr Johansson)

Avsikt med behandlingen i rådet

Lägesrapport/riktlinjedebatt

Bakgrund

Förhandlingarna om SEFI-direktivet

Förslaget till ett direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen (SEFI-direktivet) presenterades av kommissionen 2012. Direktivet är avsett att ersätta en befintlig konvention i samma ämne (SEFI-konventionen). Förhandlingarna i rådet om direktivförslaget resulterade den 6 juni 2013 i att man nådde en överenskommelse om allmän inriktning. Europaparlamentet antog sin förstaläsningsståndpunkt den 16 april 2014. Trilogförhandlingar inleddes hösten 2014 och pågick till sommaren 2015 men har, på grund av den förhandlingsfråga som behandlas i denna promemoria, därefter legat nere.

Den aktuella förhandlingsfrågan: Ska momsbedrägerier omfattas?

Den fråga som för närvarande är aktuell i förhandlingarna är om momsbedrägerier ska omfattas av direktivet. Frågan har varit en av de största tvistefrågorna mellan institutionerna. Kommissionen och Europaparlamentet anser att momsbedrägerier ska omfattas av direktivet. Rådet, som har varit av motsatt uppfattning, har i sin överenskommelse om allmän inriktning uttryckligen undantagit moms från direktivets tillämpningsområde och under trilogerna förhandlat med Europaparlamentet med utgångspunkten att en överenskommelse förutsätter att moms undantas.

Om momsbedrägerier innefattas i SEFI-direktivet innebär det att behörigheten för den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, kan komma att utvidgas i motsvarande mån.

Ändrade förutsättningar efter Tariccodomen

Sverige har i förhandlingarna motsatt sig att momsbedrägerier omfattas av direktivet. Grunden för den svenska positionen har varit uppfattningen att momsbedrägerier inte i straffrättslig mening har en sådan påverkan på unionens finansiella intressen som krävs för att SEFI-direktivets bestämmelse om bedrägeri ska vara tillämplig. Det beror på att den moms medlemsstaterna betalar in till EU beräknas på statistiska uppgifter och bara indirekt baseras på faktiska momsintäkter.

I Tariccodomen, som meddelades i september 2015, har emellertid EU-domstolen slagit fast att momsbedrägerier omfattas av motsvarande bestämmelse i SEFI-konventionen. Den rättsliga bedömning som ligger till grund för Sveriges motstånd mot att inkludera momsbedrägerier i direktivet överensstämmer därför inte med EU-domstolens.

Eftersom Sverige har lagstiftning mot momsbedrägerier, skulle frågan om kriminalisering i och för sig inte vara problematisk ur ett genomförandeperspektiv.

En begränsning till allvarligare momsbedrägerier?

Om momsbedrägerier undantas från direktivets tillämpningsområde skulle detta innebära ett steg tillbaka i förhållande till vad som följer av den befintliga SEFI-konventionen, sådan denna nu uttolkats av EU-domstolen i Tariccodomen. Enligt dåvarande ordförandeskapets bedömning skulle Europaparlamentet inte godta direktivet, om det inte omfattade momsbedrägerier. Därför inleddes sonderingar kring möjligheten att kompromissvis inkludera allvarligare momsbedrägerier i direktivet. En informell diskussion om detta hölls vid RIF-rådet i oktober 2015 och därefter förekom överläggningar på expertnivå. Vid RIF-rådet i december 2015 redogjorde ordförandeskapet för förhandlingsläget i syfte att hålla frågan levande och överlämna den till det tillträdande ordförandeskapet. Rådet lämnade då vissa anvisningar om det fortsatta arbetet, bl.a. att man på expertnivå borde klarlägga medlemsstaternas syn på innebörden av och omfattningen av momsbedrägerier samt diskutera hur en bestämmelse om momsbedrägerier skulle kunna utformas och avgränsas, för det fall att sådana bedrägerier alls ska omfattas av direktivet.

Överläggningar i enlighet med rådets anvisningar har därefter skett vid tre arbetsgruppsmöten under våren 2016. Olika hypotetiska lösningar har då diskuterats. Utfallet av dessa sonderande diskussioner får sägas vara att om momsbedrägerier alls ska omfattas av direktivet så ska det endast vara mycket allvarliga bedrägerier med gränsöverskridande inslag som träffas.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

5. – ECRIS: Förslag till direktiv om ändring av rådets rambeslut 2009/315/RIF vad gäller utbyte av information om tredjelandsmedborgare och vad gäller det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), samt om upphävande av rådets beslut 2009/316/RIF (första behandlingen)

= Lägesrapport/riktlinjedebatt (Sr Ygeman)

Avsikt med behandlingen i rådet

Lägesrapport/riktlinjedebatt

Bakgrund

Det existerande systemet för automatiserat utbyte av uppgifter ur kriminalregister (ECRIS) omfattar idag endast domar mot EU-medborgare. Detta medför att många tredjelandsmedborgares tidigare brottslighet kan förbli okänd när de lagförs för nya brott i andra medlemsländer. För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen i januari i år ett förslag till ett särskilt index för dömda tredjelandsmedborgare.

Föreslaget innebär att den existerande EU-lagstiftningen om kriminalregisterutbyte utökas till att även omfatta tredjelandsmedborgare som döms inom EU. Beträffande tredjelandsmedborgare föreslogs en utökning av skyldigheten att lagra och utbyta vissa uppgifter för att underlätta identifiering.

Parallellt med förhandlingarna i rådsarbetsgruppen har kommissionen hållit expertmöten om vilken teknisk lösning som systemet ska baseras på.

Under förhandlingarna har medlemsstaterna förkastat kommissionens ursprungliga förslag att skapa 28 decentraliserade sökindex över alla medlemsstaters dömda tredjelandsmedborgare. Därefter har kommissionen tagit fram ett nytt och mer kostnadseffektivt förslag med ett centraliserat index som en stor majoritet av medlemsstaterna har kunnat stödja.

Vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 juni planerar ordförandeskapet för en lägesrapport och en riktlinjedebatt om valet av teknisk lösning.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

6. – Den digitala agendan

Tillhandahållande av digitalt innehåll: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll (första behandlingen)

= Riktlinjedebatt (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt om såväl grundläggande principer för direktivets struktur som riktlinjer för det fortsatta förhandlingsarbetet.

Bakgrund

Förslaget har sin bakgrund i kommissionens meddelande i maj 2015 om en digital inremarknadsstrategi för Europa (se faktapromemoria 2014/15:FPM35). Strategin för den digitala inre marknaden är prioriterad och att främja den gränsöverskridande e-handeln är en av regeringens övergripande prioriteringar inom strategin. Utöver det förslag som behandlas i denna promemoria består kommissionens initiativ även av ett förslag till direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. För en närmare redogörelse för bakgrunden till direktivet om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll hänvisas till faktapromemoria 2015/16:FPM36.

Vid rådsmötet förväntas ministrarna föra en diskussion om såväl grundläggande principer för direktivets struktur som riktlinjer för det fortsatta förhandlingsarbetet.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

7. – Makars förmögenhetsförhållanden och registrerade partnerskap (Sr Johansson)

a) – Förslag till rådets förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden

b) – Förslag till rådets förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

= Politisk överenskommelse

Avsikten med behandlingen i rådet

Politisk överenskommelse om de båda förordningsförslagen.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

7734/16 JUSTCIV 49 Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden

7735/16 JUSTCIV 50 Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Faktapromemoria 2015/16:FPM63

Kommissionens förslag: KOM (2016) 107 (makar) och KOM (2016) 108 (registrerade partner)

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 8 april 2011 (RIF-råd 11-12 april 2011), 30 november 2012 (RIF-råd 6-7 december 2012), 28 november 2014 (RIF-råd 4-5 december), 27 november 2015 (RIF-råd 3-4 december 2015) och 9 maj 2016 (FAC-råd 12 maj 2016).

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: 14 juni 2011 information, 16 april 2013 överläggning, 19 november 2013 information, 6 november 2014 överläggning, 3 mars 2015 information, 26 november 2015 information, 16 december 2015 skriftlig information och 12 maj 2016 information (samtliga tillfällen till civilutskottet).

Bakgrund

Förslagen till förordningar om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars- och registrerade partners förmögenhetsrättsliga förhållanden lades fram för en politisk överenskommelse på RIF-rådet den 3 december 2015. Sverige kunde godta förslagen. Vid mötet konstaterades dock att det inte skulle gå att nå nödvändig enhällighet för förslagen. Den 3 mars 2016 lade kommissionen fram sitt förslag till rådets beslut om att i stället bemyndiga medlemsstaterna att upprätta ett fördjupat samarbete på området, omfattande båda förordningsförslag. Den 12 maj 2016 träffades en principöverenskommelse i rådet för utrikesfrågor (FAC) om att upprätta ett fördjupat samarbete. Hittills har 18 medlemsstater, däribland Sverige, anmält sin avsikt att delta i samarbetet. Nu är det alltså fråga om att träffa en politisk överenskommelse om de båda förordningsförslagen, som i sak motsvarar de förslag som lades fram på RIF-rådet den 3 december 2015.

Svensk ståndpunkt

Regeringen kan godta att rådet träffar en politisk överenskommelse om de båda förordningsförslagen. Reglerna kommer att vara till stor praktisk nytta för unionsmedborgarna i samband med t.ex. bodelningar med gränsöverskridande verkningar.

8. – Övriga frågor

= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

9. – Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

10. – Straffrätt i cyberrymden (Sr Ygeman)

=Riktlinjedebatt

=Utkast till rådets slutsatser: Antagande

Avsikten med behandlingen i rådet

Behandlingen i rådet avser dels antagande av rådsslutsatser, dels en riktlinjedebatt om vissa utvalda frågor.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet

Tidigare dokument: 9256/16 LIMITE JAI 465 COPEN 166 DROIPEN 92 CYBER 56 JAIEX 44 EJUSTICE 84 13689/15 JAI 817 COPEN 297 DROIPEN 135 CYBER 103

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 4 mars 2016 och den 27 november 2015.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till justitieutskottet den 26 november 2015 och den 3 mars 2016.

Bakgrund

Frågor om problem kopplade till cyberbrottslighet har behandlats vid ett flertal tillfällen på EU-nivå sedan hösten 2015. På RIF-rådet den 3-4 december 2015 gav ministrarna stöd till ett fortsatt arbete med frågorna. Under det nederländska ordförandeskapet har frågorna behandlats dels vid informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor i januari 2016, dels vid en expertkonferens i Amsterdam i mars 2016. Med nämnda konferens som utgångspunkt har ordförandeskapet gått vidare med arbetet genom att ta fram förslag till rådsslutsatser beträffande dels straffrättsliga förbättringar i cyberrymden, dels bildande av ett europeiskt rättsligt nätverk för cyberbrottslighet Till rådsslutsatserna om straffrättsliga förbättringar i cyberrymden har ordförandeskapet dessutom tagit fram ett diskussionspapper som behandlar ett par specifika frågor angående elektronisk bevisning. Rådslutsatserna har behandlats på tjänstemannanivå under våren. Tanken är att ministrarna på RIF-rådet i juni dels ska anta rådsslutsatserna utan föregående diskussion, dels erbjuda politisk vägledning med hjälp av diskussionspappret.

Rådsslutsatserna angående straffrättsliga förbättringar i cyberrymden behandlar inledningsvis utvecklandet av ett ramverk för frivilligt samarbete med internetoperatörer. Kommissionen ombeds att, tillsammans med medlemsstaterna och relevanta tredje stater, ta fram ett sådant ramverk med syfte att få tillgång till s.k. non-content data, dvs. uppgifter om annat än innehållet i kommunikationen (t.ex. abonnemangsuppgifter). Det är redan idag möjligt för brottsbekämpande myndigheter att inhämta uppgifter från en utländsk operatör under de förutsättningar som gäller enligt nationell rätt hos den aktuella operatören. Utvecklandet av ett ramverk syftar därför endast till att förbättra och effektivisera det samarbetet och det är inte fråga om att bygga ett nytt system. Ett eventuellt framtida samarbete kommer alltså bygga på frivillighet och ska ske inom ramen för befintlig lagstiftning i det land där operatören är verksam. Påföljande avsnitt i slutsatserna behandlar ett förenklat förfarande för rättslig hjälp när det gäller att säkerställa och få tillgång till elektronisk bevisning, bl.a. genom utvecklandet av standardiserade formulär. Slutsatserna behandlar avslutningsvis frågan om alternativa jurisdiktionsgrunder i brottsutredningar som rör cyberbrottslighet. Kommissionen ombeds att utforska möjligheterna till att ta fram en gemensam ansats på EU-nivå angående exekutiv jurisdiktion (myndighets rätt att ingripa) i cyberrymden i situationer där existerande regelverk inte är tillräckligt. I det arbetet, som ska ske med ledning av den diskussion som ska föras av ministrarna (se nedan), ska kommissionen bl.a. överväga under vilka omständigheter vissa utredningsåtgärder får vidtas utan föregående samtycke från den medlemsstat där den elektroniska bevisningen finns. Rådsslutsatserna angående inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk för cyberbrottslighet syftar till att inrätta ett nätverk som ska fungera som stöd för rättsliga myndigheter i deras arbete mot cyberbrottslighet.

När det gäller diskussionspappret gäller den första frågan rätt till jurisdiktion i cyberrymden och behandlar det förhållandet att den normala grunden för jurisdiktion – territorialitetsprincipen – begränsar möjligheten att utreda cyberbrottslighet. Problem uppstår när elektronisk bevisning finns i flera länder samtidigt eller snabbt förflyttas mellan servrar i olika länder. Det kan leda till att det på nationell nivå är svårt eller till och med omöjligt att utreda brottsligheten, eftersom utredningsåtgärder endast får vidtas på det egna territoriet. Ordförandeskapet tar därför upp ett antal kompletterande faktorer som skulle kunna användas som grund för exekutiv jurisdiktion i dessa fall. En sådan faktor skulle kunna vara att det finns en ”affärslänk” mellan en internetoperatör och den stat som vill få tillgång till bevisning, trots att operatörens servrar finns i en annan stat. Ministrarna ombeds att ange om de aspekter som lyfts fram bör ingå i en gemensam ansats angående jurisdiktion på EU-nivå och vilken/vilka kompletterande jurisdiktionsgrundande faktorer som särskilt bör utredas. Den andra frågan handlar om att göra en differentiering mellan olika sorters uppgifter avseende en elektronisk kommunikation, i kategorierna abonnemangsuppgifter, trafikuppgifter respektive uppgifter om innehållet i en kommunikation. Enligt rådsslutsatserna är tanken att ett ramverk ska upprättas med operatörer angående frivillig utlämning av sådana uppgifter som inte avser innehållet i kommunikationen. För att ett sådant ramverk ska kunna komma till stånd krävs att medlemsstaternas lagstiftning inte förbjuder detta. Ministrarna ombeds därför att ange om ett tilltänkt system som bygger på en differentiering av vilken slags uppgifter som efterfrågas kommer att påverka deras nationella lagstiftning. Vidare efterfrågas vilka beståndsdelar som krävs för att en sådan ansats ska fungera effektivt och vilka ytterliga åtgärder som skulle kunna övervägas i detta avseende.

Svensk ståndpunkt

Regeringen delar inledningsvis synen på de svårigheter som finns i fråga om att upptäcka och utreda cyberbrottslighet. Det är därför positivt att frågorna uppmärksammas på EU-nivå. De föreslagna rådsslutsatserna innebär möjliga förbättringar inom detta område och kan i förlängningen innebära att svenska brottsbekämpande myndigheter får bättre verktyg för att beivra cyberbrottslighet. Regeringen, som fått gehör för flera synpunkter under arbetets gång, kan därför ställa sig bakom att rådsslutsatserna antas.

När det gäller diskussionspappret kan regeringen ställa sig bakom att frågan om andra möjliga grunder för exekutiv jurisdiktion utreds. Det arbetet bör bedrivas förutsättningslöst och utan att särskild tonvikt läggs vid någon specifik kompletterande jurisdiktionsgrund. I arbetet är det dock viktigt att det noga övervägs hur en sådan alternativ jurisdiktionsgrund förhåller sig till redan existerande regelverk på EU-nivå. Nya möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att vidta åtgärder över gränserna får till exempel inte syfta till att kringgå det rättsliga samarbetet där noggranna avvägningar gjorts mellan brottsutredningsintresset och rättssäkerhetsgarantier för enskilda.

När det gäller den andra frågan finns i svensk rätt en differentiering beroende på vilka typer av uppgifter om elektronisk kommunikation som myndigheterna vill ha tillgång till. Svensk lagstiftning utgör alltså inte något hinder mot en differentierad ansats på EU-nivå. Ett sätt för att få det frivilliga samarbetet att fungera effektivt vore att använda en s.k. specifik kontaktpunkt (Single Point of Contact), något som har varit framgångsrikt för svensk polis i kontakter med amerikanska operatörer.

11. – e-Juridik: Halvtidsöversyn av den fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik 20142018

= Antagande (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas anta halvtidsutvärderingen av genomförandet av den fleråriga handlingsplanen för e-juridik avseende 2014-2018.

Dokument: 9339/16 (bifogas)

Tidigare dokument: 5446/2/16 REV2

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2013-11-29 inför antagandet av strategin. Skriftligt samråd v. 22 2014 inför antagandet av handlingsplanen som en trolig A-punkt.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Gemensam information om e-juridik i civil och justitieutskotten 2015-11-26

Bakgrund

Medlemsstaterna samarbetar sedan ett tiotal år under samlingsnamnet e-juridik för att förbättra och utveckla användningen av modern teknik på det rättsliga området. Samarbetet inom e-juridiken bygger på medlemsstaternas frivillighet. Det övergripande syftet med samarbetet är att bidra till ett modernare och effektivare rättsväsende inom EU, samtidigt som rättsväsendets oberoende och medlemsstaternas olika rättssystem ska respekteras. Gränsöverskridande rättsliga förfaranden, både på civilrättens och straffrättens område, ska bli mer effektiva. Ett viktigt resultat av e-juridikarbetet är den europeiska e-juridikportalen, en webbplats där EU:s och medlemsstaternas rättsinformation finns samlad. Där finns också information om vissa nationella register, såsom företags- och fastighetsregister samt andra funktioner och tjänster. I juni 2014 antog rådet för rättsliga och inrikes frågor en ny handlingsplan för europeisk e-juridik 2014–2018. Handlingsplanen beskriver målsättningarna för samarbetet och vilka konkreta åtgärder och projekt som medlemsstaterna förväntas arbeta med under perioden 2014–2018. I handlingsplanen anges att rådet ska utvärdera genomförandeåtgärderna under första halvåret 2016, dvs. efter halva genomförandetiden. I utvärderingen redogörs kort för vad e-juridikarbetet innebär och hur det är organiserat. Vidare redogörs för vilka åtgärder som hittills har vidtagits för att genomföra handlingsplanen, vilka projekt som pågår samt delar av det arbete som återstår.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan godkänna halvtidsutvärderingen av genomförandet av fleråriga handlingsplanen för e-juridik 2014-2018.

12. Övriga frågor

a) – Hatpropaganda på nätet

=Information från kommissionen (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från kommissionen.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 4 mars inför RIF-rådet den 10–11 mars.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: information i justitieutskottet den 3 mars inför RIF-rådet den 10–11.

Bakgrund

Kommissionen kommer att informera om utvecklingen i arbetet mot näthat.

b) – RIF-ministermötet mellan EU och USA, Amsterdam den 1–2 juni 2016

=Information från ordförandeskapet (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet avser informera om mötet.

Dokument: 9039/16 JAI 395 JAIEX 42 RELEX 408 ASIM 75 VISA 154 FRONT 216COTER 53 DATAPROTECT 55 COPEN 159 CRIMORG 37 EUROJUST 59 USA 31

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

EU och USA har som strategiska partners ett utvecklat samarbete inom rättsliga och inrikes frågor. Samarbetet innefattar bl.a. frågor som it-brottslighet, utnyttjade av barn, internationell organiserad brottslighet, terrorism, människohandel, handel med olagliga droger, vapen och sprängämnen, migration, viseringar, dataskydd och rättsligt samarbete.

EU och USA möts regelbundet på ministernivå för att diskutera samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor. Ordförandelandet och kommissionen representerar EU vid möte.

På dagordningen för kommande ministermöte den 1–2 juni i Amsterdam förväntas bl.a. frågor kring den aktuella flyktingkrisen i Europa, viseringsreciprocitet, kampen mot terrorism, penningtvätt och finansiering av terrorism, dataskydd, avtalet om straffrättsligt samarbete samt gränsöverskridande internationell brottslighet. Dataskyddsavtalet (paraplyavtalet) mellan EU och USA förväntas att undertecknas vid ministermötet.

c) – Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

=På begäran av den slovakiska delegationen (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det kommande ordförandeskapet Slovakien kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden juli–december 2016.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

INRIKES FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

13. – Vapen: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (första behandlingen)

= Allmän inriktning (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Allmän inriktning

Bakgrund

Den 18 november 2015 antog kommissionen dels sin kommissionsförordning om avaktivering, dels ett förslag till revidering av EU:s vapendirektiv. Den 4 december antog kommissionen också en EU-handlingsplan om bekämpning av illegala skjutvapen och sprängämnen. Direktivet reglerar privatpersoners förvärv och innehav av skjutvapen men omfattar inte statliga vapen, t.ex. för polis och militär. Direktivet delar in skjutvapen i fyra kategorier, (A)Förbjudna, (B)Tillståndspliktiga, (C)Anmälningspliktiga och (D)Övriga vapen.

Utkastet innehöll förslag till en rad skärpningar i förhållande till det nuvarande direktivet, t.ex. att:

den nuvarande möjligheten att i undantagsfall bevilja tillstånd för helautomatiska skjutvapen (kategori A) stryks,

vissa särskilt farliga halvautomatiska skjutvapen skulle föras in under kategori A och därmed förbjudas,

förstärka informationsutbytet mellan medlemsstaternas myndigheter och upprättande av nationella vapenregister som kan kommunicera på EU-nivå,

ett EU-system för märkning av alla vapen ska inrättas.

direktivet även ska omfatta larm-, start-, signal- och akustiska vapen,

distanshandel mellan privatpersoner begränsas, samt att

vissa licenser blir tidsbegränsade samt obligatorisk läkarundersökning av nya licensinnehavare.

Vid RIF-rådet den 10–11 mars 2016 genomförde ordförandeskapet en riktlinjedebatt om förslaget. Efter RIF-rådet har frågan behandlats i Coreper den 11 maj 2016, varvid två utestående frågor behandlades, nämligen definitionen av de allra farligaste vapnen samt undantagen för förbudet mot dessa. Ordförandeskapet har därefter genomfört ännu en läsning av förslaget. Vid det aktuella RIF-rådet är avsikten att rådet ska anta en allmän inriktning beträffande förslaget.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

14. – Viseringsliberalisering

a) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Georgien) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandling i rådet.

Tidigare dokument: COM(2016) 142, 2015/16:FPM73

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 13 maj inför RIF-rådet den 20 maj 2016 (inom ramen för dagordningspunkten om Viseringspolitik).

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 12 maj inför RIF-rådet den 20 maj 2016 (inom ramen för dagordningspunkten om Viseringspolitik) samt den 26 maj inför RIF-rådet den 9–10 juni.

Bakgrund

En dialog om viseringsfrihet inleddes mellan EU och Georgien i juni 2012. I februari 2013 presenterade kommissionen en handlingsplan för viseringsliberalisering för Georgien. Kommissionen åtog sig att presentera ett förslag om viseringsfrihet för kortare resor för georgiska medborgare när handlingsplanen var genomförd.

Kommissionen har presenterat fyra utvärderingsrapporter avseende Georgiens genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering. I samband med den sista rapporten, som presenterades i december 2015, drog kommissionen slutsatsen att Georgien gjort nödvändiga framsteg. I mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag om att bevilja viseringsfrihet för georgiska medborgare vid kortare besök till Schengenområdet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom Georgiens viseringsfrihetsprocess som utgör en viktig del i Georgiens reformarbete. Regeringen välkomnar också de angelägna reformer som Georgien har genomfört inom ramen för denna process. Regeringen verkar samtidigt för att identifierade risker kopplade till viseringsfrihet för georgiska medborgare omhändertas innan viseringsfrihet beviljas, exempelvis genom förstärkta och effektiva suspenderingsmöjligheter.

b) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandling i rådet.

Tidigare dokument: COM(2016) 236, Faktapromemoria 2015/16:FPM84

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 13 maj inför RIF-rådet den 20 maj 2016 (inom ramen för dagordningspunkten om Viseringspolitik).

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 12 maj inför RIF-rådet den 20 maj 2016 (inom ramen för dagordningspunkten om Viseringspolitik) samt den 26 maj inför RIF-rådet den 9–10 juni.

Bakgrund

I oktober 2008 inleddes en viseringsdialog mellan Ukraina och EU om viseringsfrihet och i oktober 2010 presenterade kommissionen en handlingsplan för viseringsfrihet för Ukraina.

Kommissionen har sedan dess presenterat sex framstegsrapporter varav den senaste i december 2015. Dessa har utvärderat Ukrainas genomförande av handlingsplanen. I den sjätte och sista rapporten konstaterade kommissionen att Ukraina utfört samtliga nödvändiga åtgärder för att ett förslag om viseringsfrihet skulle kunna läggas. I april 2016 presenterade kommissionen ett förslag om att bevilja viseringsfrihet för ukrainska medborgare vid kortare besök till Schengenområdet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom Ukrainas viseringsfrihetsprocess som utgör en viktig del i landets reformarbete. Regeringen välkomnar också de angelägna reformer som Ukraina har genomfört inom ramen för denna process. Regeringen verkar samtidigt för att identifierade risker kopplade till viseringsfrihet för ukrainska medborgare omhändertas innan viseringsfrihet beviljas, exempelvis genom förstärkta och effektiva suspenderingsmöjlighetera av viseringsfriheten.

c) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Turkiet) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Bakgrund

En viseringsfrihetsdialog inleddes mellan Turkiet och EU i december 2013. En vägkarta låg till grund för dialogen och innehöll 72 kriterier som skulle uppfyllas för att viseringsfrihet skulle kunna beviljas. Den 18 mars 2016 möttes EU:s stats och regeringschefer och Turkiet. I ett gemensamt uttalande konstaterade man att förverkligandet av vägkartan skulle påskyndas så att viseringskravet för turkiska medborgare kunde hävas senast i slutet av juni 2016, förutsatt att samtliga kriterier då uppfyllts.

Den 4 maj 2016 presenterade kommissionen ett förslag om viseringsfrihet för Turkiet. Samtidigt presenterades en utvärderingsrapport avseende Turkiets genomförande av vägkartan mot viseringsfrihet. Det konstaterades att sju av de 72 kriterierna inte ännu var uppfyllda men att kommissionen räknade med att fem av de sju kriterierna skulle uppfyllas och att två kriterier av praktiska skäl inte kunde uppfyllas inom utsatt tid.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

d) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*) (första behandlingen)

= Lägesrapport (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: COM(2016) 277

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 13 maj inför RIF-rådet den 20 maj 2016 (inom ramen för dagordningspunkten om Viseringspolitik).

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 12 maj inför RIF-rådet den 20 maj 2016 (inom ramen för dagordningspunkten om Viseringspolitik) samt den 26 maj inför RIF-rådet den 9–10 juni.

Bakgrund

Kommissionen inledde en dialog om viseringsfrihet med Kosovo i januari 2012. Den 4 maj 2016 presenterade kommissionen sitt förslag om viseringfrihet för Kosovo. Parallellt med det presenterade kommissionen en fjärde och sista framstegsrapport beträffande Kosovo. Två kriterier för viseringsfrihet som inte uppfyllts identifierades i rapporten. Kommissionen bedömde dock att Kosovo kan förutses ha uppfyllt dessa vid tiden för beslut om viseringfrihet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar Kosovos viseringsdialog som utgör en viktig del i Kosovos reformarbete. Regeringen kan stödja viseringsfrihet för Kosovo när kriterierna för viseringsfrihet är genomförda och identifierade risker, exempelvis risken för ett ökat antal ogrundade asylansökningar från Kosovo, har omhändertagits på ett godtagbart sätt. Regeringen verkar för att risker kopplade till viseringfrihet omhändertas, framförallt genom kommissionens förslag till en förstärkt suspenderingsmekanism i viseringsförordningen.

15. – Europeisk gränsbevakning: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning och om upphävande av förordning (EG) nr 2007/2004, förordning (EG) nr 863/2007 och rådets beslut 2005/267/EG (första behandlingen)

= Lägesrapport (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument inför behandlingen i rådet

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM45, 15398/15 FRONT 295 CODEC 1755 COMIX 706

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 19 februari 2016 inför RIF-rådet den 25 februari, den 4 mars 2016 inför RIF-rådet den 10–11 mars, den 15 april inför RIF-rådet den 21 april och den 13 maj inför RIF-rådet den 20 maj

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till justitieutskottet den 2 februari 2016, överläggning med justitieutskottet den 11 februari, information den 3 mars 2016 inför RIF-rådet den 10–11 mars, den 15 april inför RIF-rådet den 21 april och den 12 maj inför RIF-rådet den 20 maj.

Bakgrund

Schengensamarbetet har under de senaste månaderna satts under stort tryck med anledning av migrationskrisen, vilket lett till att allvarliga brister vid EU:s yttre gränser har uppenbarats. En långsiktig åtgärd för att stärka kontrollen vid den yttre gränsen är kommissionens förslag till förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning som presenterades den 15 december 2015. Förslaget har diskuterats vid såväl informella RIF-rådet, Europeiska rådet och vid vårens alla RIF-råd.

I Coreper den 6 april fick ordförandeskapet mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. Förhandlingarna kommer att inledas efter att parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) den 30 maj röstat om det betänkande som parlamentets rapportör, Artis Pabriks, presenterat.

Sverige har under förhandlingarna fått gehör för de ståndpunkter som förts fram. Den kompromisstext som nu ska ligga till grund för förhandlingarna med Europaparlamentet tillgodoser den svenska ståndpunkten, vilken har förankrats i EU-nämnden och justitieutskottet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet nu ska presentera en lägesrapport. I övrigt gäller redan förankrad ståndpunkt.

16. – – Övriga frågor

a) – Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

b) – Reform av det gemensamma asylsystemet

i) – Dublin: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (första behandlingen)

ii) – Easo: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om EU:s asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 (första behandlingen)

iii) – Eurodac: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för att identifiera en tredjelandsmedborgare eller statslös person som vistas olagligt i medlemsstaterna och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning) (första behandlingen)

= Information från kommissionen (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från kommissionen.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: kommissionens förslag COM(2016) 271,

kommissionens förslag till förordning COM (2016) 272 final, kommissionens förslag COM(2016) 270.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: information till socialförsäkringsutskottet den 19 maj och överläggning i socialförsäkringsutskottet den 26 maj 2016.

Bakgrund

Den 4 maj 2016 presenterade kommissionen ett förslag om en i)revidering av Dublinförordningen, ii) reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och iii) revidering av Eurodacförordningen. Förslagen utgör en del av den reform av det gemensamma asylsystemet som kommissionen aviserade i sitt meddelande den 6 april 2016 (Towards a Reform of the Common European Asylum System and Enhancing Legal Avenues to Europe).

Icke lagstiftande verksamhet

17. – Färdplan för ökat informationsutbyte och informationshantering på RIF-området, inklusive interoperabilitetslösningar

= Diskussion/Godkännande (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion/Godkännande

Bakgrund

Ett förbättrat informationsutbyte för brottsbekämpning och inre säkerhet är högt prioriterat av det nederländska EU-ordförandeskapet. Baserat på diskussioner vid olika konferenser och möten på temat har ordförandeskapet tagit fram ett förslag till färdplan för informationsutbyte och informationshantering.

Förslaget till färdplan har diskuterats i olika rådsarbetsgrupper och
kommittéer, t.ex. rådsarbetsgruppen för informationsutbyte och dataskydd (DAPIX) och kommittéen för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (Cosi) och i dess stödgrupp.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

18. – Kampen mot terrorism: Inmatning och sökning i databaser (i begränsad krets)1

= Diskussion (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: 7726/16

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 15 april 2016 inför RIF-rådet den 21 april.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Inrikesministrarna har under den senaste tiden vid upprepade tillfällen tvingats hantera frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas. Efter terroristattentaten i Paris i november 2015 antog rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 20 november slutsatser om åtgärder mot terrorism. Rådsslutsatserna omfattar åtgärder inom sex huvudområden: passageraruppgifter (PNR), skjutvapen, stärkt gränskontroll vid yttre gräns, informationsutbyte, finansiering av terrorism samt rättsliga åtgärder mot terrorism och våldsbejakande extremism.

Vid det extra och informella mötet för rättsliga och inrikes frågor den 24 mars, efter terroristattentaten i Bryssel, uttalade sig ministrarna gemensamt om att användandet av europeiska databaser inom säkerhet, resor och migration ska öka.

Även vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 21 april 2016 togs frågan upp. Inför detta möte presenterade kontraterrorismsamordnaren ett dokument som redogjorde för i vilken utsträckning och hur relevanta databaser används (7726/16). På basis av dokumentet fördes en diskussion om hur medlemsstaterna bättre kan bidra till och utnyttja EU:s gemensamma informationssystem, särskilt rörande arbetet mot terrorism.

Svensk ståndpunkt

  • Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism. Samarbetet inom EU är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism.
  • Regeringens inställning till enskilda åtgärder tar sin utgångspunkt i de principer som framgår i Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism [skr. 2014/15:146].

För att förhindra terrorism är det nödvändigt att brottsbekämpande myndigheter har möjlighet att utbyta information över nationsgränserna i den omfattning som behövs för en effektiv terrorismbekämpning. Svenska myndigheter ska använda och bidra till de gemensamma europeiska databaser som finns på detta område.

All terrorismbekämpning, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande rättigheter och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten.

19. Inre säkerhet: Genomföranderapport om den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020

= Diskussion (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion

Dokument: 9151/16

Tidigare dokument: 9798/15 och 5298/1/16 REV 1

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 12 juni, den 2 oktober och den 27 november 2015.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: justitieutskottet den 11 juni, den 1 oktober och den 26 november 2015.

Bakgrund

Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog i juni 2015 en uppdaterad strategi för den inre säkerheten i Europeiska unionen. Strategin fastställer tre huvudsakliga prioriterade brottsområden som den syftar till att bekämpa och förbygga: terrorism, organiserad brottslighet och it-brottslighet. I rapporten beskriver ordförandeskapet de främsta framstegen inom området som har eller kommer att ha genomförts under det innevarande halvåret. Ordförandeskapet anger också några frågor där de ser behov av ytterligare insatser för att genomföra den uppdaterade strategin för inre säkerhet i EU.

Svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen och välkomnar att genomförandet av den kontinuerligt följs upp, i berörda rådsarbetsgrupper liksom i rådet.

20. Migration

a) – Genomförande av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016

b) – Utveckling i centrala Medelhavet

= Diskussion (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas diskutera den nuvarande situationen på migrationsområdet och följa upp genomförandet av uttalandet mellan EU och Turkiet samt utvecklingen i centrala Medelhavet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 6, 9 och 27 november 2015 och den 19 februari, 4 mars, 15 april samt 13 maj 2016.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 5 och 26 november 2015 samt den 3 mars och 14 april, 12 maj, 26 maj 2016.

Bakgrund

På RIF-rådet den 9–10 juni kommer en uppföljning ske av de senaste rådsmötena och de åtgärder man beslutat vidta för att hantera migrationskrisen. Särskilt fokus kommer ligga på uppföljningen och genomförandet av uttalandet mellan EU och Turkiet från den 18 mars.

Svensk ståndpunkt

  • EU måste solidariskt genomföra de beslut som fattats för att gemensamt lösa migrationssituationen.

Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av migrationsöverenskommelsen mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Avtalet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Medlemsstaterna måste bidra till det operativa stödet (personal och utrustning), särskilt till Grekland.

Medlemsstaterna måste öka antalet platser för att motta skyddsbehövande syrier från Turkiet.

Det är prioriterat att få stopp på människosmugglingen för att förhindra dödsolyckor. Sverige arbetar för att skapa lagliga vägar in till EU för att söka asyl.

  • Det är nödvändigt att fortsatt fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete om återtagande med tredjeländer.

21. (ev.) Schengenområdets sätt att fungera: Nionde halvårsrapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Schengenområdets sätt att fungera (1 november 201530 april 2016)

= Diskussion (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion. Kommissionen kommer att presentera sin halvårsrapport om Schengenområdets funktionssätt. Medlemsstaterna kommer att ges möjlighet att kommentera rapporten.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument inför behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:-

Bakgrund

Vid RIF-rådet i mars 2012 antogs rådsslutsatser för att stärka den politiska styrningen av Schengenfrågorna. Av slutsatserna framgår att rådet var sjätte månad ska föra en debatt på ministernivå om relevanta Schengenfrågor.

Sedan införandet av dessa diskussioner har kommissionen presenterat en rapport för varje diskussionstillfälle som innehållit information om förvaltningen av Schengensamarbetet och tillämpningen av Schengenregelverket.

Inför mötet i juni presenterar kommissionen sin nionde rapport. Denna har ännu inte distribuerats, men det kan förväntas att den i stort följer samma upplägg som tidigare rapporter.

Svensk ståndpunkt

Schengensamarbetet och den fria rörligheten är ett av de mest uppskattade exemplen på den europeiska integrationen. Regeringen stödjer kommissionens vilja att återupprätta ett väl fungerande Schengenområde.

Det är viktigt att kontrollen av den yttre gränsen fungerar på ett godtagbart sätt enligt regelverket då det bidrar till att Sverige kan ta bort de inre gränskontrollerna.

22. Övriga frågor

a) – RIF-ministermötet mellan EU och USA, Amsterdam den 1–2 juni 2016

=Information från ordförandeskapet (Sr Johansson & Ygeman)

Se rådets dagordning, punkten 12 b.

b) – Rapportering om högnivåmötet om it-säkerhet, Amsterdam den 1213 maj 2016

=Information från ordförandeskapet (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Den 12–13 maj genomfördes ett högnivåmöte i Amsterdam mellan Europeiska Unionens medlemsstater om cybersäkerhet. Syftet med mötet var att samla offentliga och privata parter för att diskutera aktuella trender i den digitala domänen och vilka möjligheter och risker digitaliseringen medför för framtidens it-säkerhet.

c) – Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

=Föredragning av den slovakiska delegationen (Sr Johansson & Ygeman)

Se rådets dagordning, punkten 12 c.

I anslutning till rådets möte:

GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ

1. – Vapen: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (första behandlingen)

= Allmän riktlinje (Sr Ygeman)

Se rådets dagordning, punkten 13.

2. – Migration

a) – Genomförande av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016

b) – Utveckling i centrala Medelhavet

= Diskussion (Sr Johansson)

Se rådets dagordning, punkten 20.

3. – Viseringsliberalisering

a) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Georgien) (första behandlingen)

b) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina) (första behandlingen)

c) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Turkiet) (första behandlingen)

d) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*) (första behandlingen)

= Lägesrapport (Sr Johansson)

Se rådets dagordning, punkten 14.

4. – Europeisk gränsbevakning: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning och om upphävande av förordning (EG) nr 2007/2004, förordning (EG) nr 863/2007 och rådets beslut 2005/267/EG (första behandlingen)

= Lägesrapport (Sr Ygeman)

Se rådets dagordning, punkten 15.

5. – (ev.) Schengenområdets sätt att fungera: Nionde halvårsrapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Schengenområdets sätt att fungera (1 november 201530 april 2016)

= Diskussion (Sr Ygeman)

Se rådets dagordning, punkten 21.

6. – Övriga frågor

= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

_________