RIF_Kommenterad_dagordning_RIF_15_16_juni

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3C1F2B

    RIF
  Promemoria Ju2015/1447/EU
  2015-06-08  
Justitiedepartementet EU-nämnden  
  Riksdagen  
EU-enheten    

Kopia: Justitieutskottet

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15–16 juni 2015

RÄTTSLIGA FRÅGOR

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. Godkännande av A-punktslistan

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (första behandlingen)

Allmän riktlinje1

Avsikten med behandlingen i rådet

Överenskommelse om en allmän inriktning avseende hela förordningen.

Bakgrund

Den viktigaste EU-rättsakten på dataskyddsområdet är det s.k. dataskyddsdirektivet som antogs 1995. Direktivets syfte är dels att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av personuppgifter, dels att underlätta ett fritt flöde av personuppgifter mellan medlemsstaterna. Dataskyddsdirektivet har i

1 När rådet antar en allmän riktlinje efter det att Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt
 
vid första behandlingen agerar rådet inte i enlighet med artikel 294.4 och 294.5 i EUF-fördraget.

2

svensk rätt genomförts genom personuppgiftslagen och ett antal särregleringar i förhållande till denna lag, t.ex. patientdatalagen och kustbevakningsdatalagen.

Den 25 januari 2012 presenterade kommissionen ett förslag till en genomgripande reform av EU:s regler om skydd för personuppgifter. Förslaget innebär bl.a. att dataskyddsdirektivet ska ersättas av en allmän dataskyddsförordning. Förslaget har behandlats vid RIF-rådets samtliga möten sedan december 2012.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (första behandlingen)

Allmän riktlinje1

Avsikten med behandlingen i rådet

Överenskommelse om en allmän inriktning avseende hela förordningen.

Bakgrund

I april 2013 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till en förordning om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar. Förslaget omfattar bl.a. handlingar som gäller födsel, äktenskap och namn. För att en officiell handling ska kunna åberopas inför en myndighet utanför den medlemsstat där den har utfärdats krävs det i många länder administrativa formaliteter som syftar till att styrka en handlings äkthet (autentisering). Det rör sig bl.a. om krav på legalisering (t.ex. ett intyg om att en namnteckning eller en stämpel är äkta), en apostille (en form av äkthetsintygande) eller bestyrkta kopior. Förslaget innebär att alla sådana krav på administrativa formaliteter ska tas bort. I anslutning till detta föreslås att ett administrativt samarbete ska inledas mellan medlemsstaternas myndigheter. Myndigheterna ska inom ramen för samarbetet kunna kontrollera om en utländsk officiell handling eller bestyrkt kopia är äkta.

Det föreslås också att s.k. flerspråkiga standardformulär ska kunna användas inom unionen för vissa kategorier av officiella handlingar. Detta innebär att behovet av översättningar av officiella handlingar begränsas. Förslaget innehåller också vissa övriga regler om översättning av officiella handlingar.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

3

5. Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (första behandlingen)

Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt.

Bakgrund

Kommissionen lade sitt förslag till förordning om en europeisk åklagarmyndighet (Eppo) i juli 2013 (KOM (2013) 543). Förhandlingar mellan medlemsstaterna har pågått sedan dess.

Eppo ska vara en EU-myndighet med ett centralt huvudkontor som föreslås ligga i Luxemburg och en lokal närvaro i medlemsstaterna. Den centrala delen ska bestå av en chefsåklagare, biträdande chefsåklagare och europeiska åklagare. De ska verka inom ett kollegium och ett antal permanenta kammare. Kollegiet ska bestå av alla europeiska åklagare (en för varje medlemsstat) och ha ett övergripande ansvar för verksamheten. Varje kammare ska bestå av några europeiska åklagare och ansvara för den operativa verksamheten. Den lokala nivån representeras av delegerade åklagare. De delegerade åklagarna ansvarar för att verkställa direktiv och beslut från ansvarig kammare och för att genomföra förundersökningar och åtal i sina stater. Det svenska åklagarväsendet ska, enligt förslaget, se till att det finns minst två svenska delegerade åklagare. Dessa åklagare ska utses av Eppo men vara anställda i åklagarväsendet och ha samma behörighet som vanliga svenska åklagare. Eppo:s uppgift är att bekämpa vissa definierade brott mot EU:s finansiella intressen.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

6.Övriga frågor

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Icke lagstiftande verksamhet

7. Godkännande av A-punktslistan

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

4

8.Övriga frågor

RIF-ministermötet mellan EU och USA (Riga den 2–3 juni 2015)

Information från ordförandeskapet

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet avser återrapportera från ministermötet med USA.

Bakgrund

EU och USA har som strategiska partners ett utvecklat samarbete inom rättsliga och inrikes frågor. Samarbetet innefattar bl.a. frågor som it-brottslighet, barnpornografi, internationell organiserad brottslighet, terrorism, människohandel, handel med olagliga droger, vapen och sprängämnen, migration, gränsbevakning, viseringar, dataskydd och rättsligt samarbete.

EU och USA möts regelbundet på ministernivå för att diskutera samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor. Vid mötet som ägde rum den 2–3 juni i Riga diskuterade man bl.a. samarbetet inom migration (med fokus på situationen i Medelhavet och flyktingsituationen i Syrien), it-brottslighet, åtgärder i kampen mot terrorism och förebyggande av radikalisering, dataskydd samt rättsligt samarbete. Vid mötet antog ministrarna även ett gemensamt uttalande om det transatlantiska samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor.

9. Föredragning av Luxemburg om det tillträdande ordförandeskapets program (julidecember 2015)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från Luxemburg om programmet för sitt ordförandeskap.

INRIKES FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

10.Övriga frågor

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

5

Icke lagstiftande verksamhet

11.Frågor med anknytning till gemensamma kommittén

Information från ordförandeskapet

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om frågor med anknytning till gemensamma kommittén.

12.Utkast till rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet 2

Antagande

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av rådsslutsatser.

Dokument

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument

15670/14

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden

-

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott

-

Bakgrund

2010 antogs en Inre säkerhetsstrategi (ISS) för Europeiska unionen för 2010–2014. I de strategiska riktlinjerna för området för frihet, säkerhet och rättvisa som Europeiska rådet antog i juni 2014 efterfrågades en uppdatering av strategin till mitten av 2015.

Förhandlingar om rådslutsatserna är ännu inte avslutade. Slutsatserna väntas bli relativt korta och utgå från tre huvudsakliga prioriterade brottsområden som strategin syftar till att bekämpa och förbygga: terrorism, organiserad brottslighet och itbrottslighet. Rådsslutsatserna väntas vidare slå fast principer för arbetet med den inre säkerheten, som t.ex. att alla insatser ska genomföras med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, vikten av en multidisciplinär ansats och en närmare koppling och samordning mellan EU:s inre och yttre säkerhet. Regeringen bevakar särskilt att det arbete Sverige har bedrivit för tydliga skrivningar om vikten av respekt för mänskliga rättigheter återspeglas i rådsslutsatserna Regeringen välkomnar också den tydliga roll medlemsstaterna ser ut att få i det kommande arbetet med formulerande, genomförande och uppföljning av åtgärder genom den ständiga kommittén för operativa frågor som rör den inre säkerheten (COSI).

6

Svensk ståndpunkt

Rådsslutsatserna kan antas under förutsättning att de inte avviker från det innehåll som förutskickats.

13.Terrorismbekämpning2

Uppföljning av uttalandet från Europeiska rådets medlemsstater den 12 februari 2015 om terrorismbekämpning

Lägesrapport från ordförandeskapet

Rapport från EU:s samordnare för kampen mot terrorism

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion och information om uppföljning av uttalande från Europeiska rådet den 12 februari om kampen mot terrorism.

Dokument 9418/15, 9422/15

Tidigare dokument

Uttalandet från den 12 februari av medlemmarna i det Europeiska rådet och gemensamt uttalandet från Riga den 29 januari av ministrarna för rättsliga och inrikes frågor i Europeiska unionen.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden 28 januari, 11 februari och 6 mars 2015.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott

27 januari och 5 mars 2015, information till JuU.

Bakgrund

Efter terrorattentaten i Paris i januari i år, gick både EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor och Europeiska rådet ut med uttalanden för att stärka EU:s gemensamma arbete mot terrorism. Under våren har arbetet fortskridit för att genomföra de insatser som rymts i de båda uttalandena. Inför diskussionerna vid RIF- rådet har ordförandeskapet och EU:s antiterrorismsamordnare presenterat var sin rapport med uppföljning av genomförandet av de insatser som rymdes i de båda uttalandena. Insatserna på området för rättsliga och inrikes frågor har koncentrerats till frågor som rör stärkt tillämpning av Schengenramverket, åtgärder mot innehåll på internet som främjar terrorism eller våldsbejakande extremism, begränsad tillgång till illegala skjutvapen och stärkt informationsutbyte.

2 I närvaro av de Schengenassocierade länderna

7

Svensk ståndpunkt

I uppföljningen av insatserna i kampen mot terrorism inom EU välkomnar regeringen särskilt åtgärder mot illegala skjutvapen. Regeringen välkomnar också att EU:s antiterrorismsamordnare i sin rapport tar ett helhetsgrepp och även redogör för insatser som fokuserar på långsiktigt förebyggande, som t.ex. delaktighet i samhället och satsningar på utbildning och skapande av arbetstillfällen.

14. Övriga frågor

a) EU-USA ministermöte för rättsliga och inrikes frågor den 2–3 juni 2015 i Riga

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet avser återrapportera från ministermötet med USA.

Bakgrund

EU och USA har som strategiska partners ett utvecklat samarbete inom rättsliga och inrikes frågor. Samarbetet innefattar bl.a. frågor som it-brottslighet, barnpornografi, internationell organiserad brottslighet, terrorism, människohandel, handel med olagliga droger, vapen och sprängämnen, migration, gränsbevakning, viseringar, dataskydd och rättsligt samarbete.

EU och USA möts regelbundet på ministernivå för att diskutera samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor. Vid mötet som ägde rum den 2–3 juni i Riga diskuterade man bl.a. samarbetet inom migration (med fokus på situationen i Medelhavet och flyktingsituationen i Syrien), it-brottslighet, åtgärder i kampen mot terrorism och förebyggande av radikalisering, dataskydd samt rättsligt samarbete. Vid mötet antog ministrarna även ett gemensamt uttalande om det transatlantiska samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor.

b) Ministerkonferensen för rättsliga och inrikes frågor inom ramen för Brdoprocessen och Sydöst europeiska samarbetsprocessen den 16-17 april 2015 i Budva, Montenegro.

Avsikten med behandlingen i rådet

Slovenien avser återrapportera från ministermötet.

Bakgrund

Justitie- och inrikesministrarna i Brdo- och Sydösteuropeiska samarbetsprocessen (South-East European Cooperation Process [SEECP]) möttes den 16–17 april 2015 för att diskutera gemensamma utmaningar inom kampen mot terrorism. Brdo-processen och SEECP syftar till att stärka banden mellan länderna på Västra Balkan och sydöstra Europa. Vid mötet deltog Albanien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Rumänien, Serbien, Slovenien,

8

Österrike samt regionala organisationer. Mötet behandlade frågor som utländska stridande, förebyggande av radikalisering, olaglig handel av vapen och sprängämnen samt motverkande av finansiering av terrorism. Ett uttalande antogs med fokus på tvärsektoriell samordning.

c) Salzburgforumets ministerkonferens i St. Pölten (Österrike) den 4–5 May 2015

– information från Österrike

Avsikten med behandlingen i rådet

Österrike kommer att informera om konferensen.

Bakgrund

Salzburgforumet är ett samarbetsforum för inrikesministrarna i Polen, Tjeckien, Slovakien, Österrike, Ungern, Slovenien, Kroatien, Bulgarien och Rumänien. Under pågående österrikiskt ordförandeskap anordnades en ministerkonferens den 4–5 maj. Konferensen uppmärksammade särskilt samarbetet med västra Balkan och inrikesministrarna från forumets s.k. vängrupp från västra Balkan, liksom inrikesministrarna från Moldavien och Kosovo deltog som särskilt inbjudna gäster. Ministrarnas diskussioner fokuserade på tre områden: migration och asyl, polis- och säkerhetssamarbete (med särskild fokus på terrorism) och it-säkerhet.

d) Internationell ministerkonferens mellan utrikes- och inrikesministrarna om att ta itu med jihadismen tillsammans, Wien den 20 mars 2015

– Information från Österrike

Avsikten med behandlingen i rådet

Österrike kommer att informera om konferensen.

Bakgrund

Österrike stod den 20 mars värd för en konferens som samlade inrikes- och utrikesministrar från Österrike, Italien, Slovenien och Kroatien och länderna på västra Balkan samt representanter från EU och organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Konferensen diskuterade den gemensamma utmaningen med utländska terroriststridande som lämnar Europa för att ansluta sig till islamistiska extremistiska grupper i Syrien och Irak. Konferensen enades om en deklaration, Wiendeklarationen, som slår fast gemensamma insatser och ansträngningar för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism och terrorism.

9

MÖTET I GEMENSAMMA KOMMITTÉN

1.Migrationsfrågor

a)Uppföljning av Europeiska rådets extra möte den 23 april 2015

Information från ordförandeskapet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

Tidigare dokument

8497/15 Roadmap on the follow-up to the EC conclusions

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden

13 maj 2015 inför rådet för allmänna frågor den 19 maj 2015

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott

-

Bakgrund

I uttalandet från det extrainsatta Europeiska rådet den 23 april 2015 uppmanades EU- institutionerna och medlemsstaterna att omedelbart påbörja genomförandet av de åtgärder som identifierats i uttalandet. Det lettiska ordförandeskapet och kommissionen fick i uppdrag att presentera en färdplan som skulle ange ramarna för arbetet fram till Europeiska rådet i juni.

Färdplanen svarar på, utifrån de åtgärder som identifierats i Europeiska rådets uttalande, frågorna vad som ska göras, vem som ska göra det och när. Färdplanen ska ses som ett levande dokument och enligt ordförandeskapet är inte avsikten att den ska antas. Migrationsagendan berör flera av de områden som behandlas i färdplanen och fördjupar och kompletterar Europeiska rådets uttalande och färdplanen.

Svensk ståndpunkt

Sverige avser inte avge någon ståndpunkt vid mötet.

b)Den europeiska agendan för migration

Riktlinjedebatt

Diskussion om återvändande och återtagande, inklusive läget i EU:s pågående återtagandeförhandlingar

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt och diskussion om återvändande och återtagande.

10

Bakgrund

Meddelandet om en europeisk migrationsagenda, som presenterades den 13 maj 2015, har sedan länge varit planerat från kommissionens sida som en uppföljning av ordförande Jean-Claude Junckers tidigt uttalade prioriteringar för mandatperioden. Med anledning av den senaste tidens utveckling med flertalet stora båtolyckor på Medelhavet tidigarelades antagandet av meddelandet och ett stort fokus i texten har därmed lagts på omedelbar hantering av krisläget. Migrationsagendan följer därför i många delar det uttalande som antogs av det extrainsatta Europeiska rådet i april 2015 och Europaparlamentets resolution samma månad. Hänvisningar görs även till Europeiska rådets slutsatser från juni 2014, dvs. de strategiska riktlinjerna som följde efter Stockholmsprogrammet. Meddelandet om en europeisk migrationsagenda presenterades den 13 maj 2015.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

2. Övriga frågor

a) Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

b) Föredragning av Luxemburg om det tillträdande ordförandeskapets program (juli-december 2015)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från Luxemburg om programmet för sitt ordförandeskap.

* * *