UUKI, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D00D8

Kommenterad dagordning

UUKI-rådet

2019-11-11

Ku 2019/01779

Kulturdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 21-22 november 2019

Kommenterad dagordning

TORSDAGEN DEN 21 NOVEMBER 2019

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet

KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR

3.Resolution om den kulturella dimensionen av hållbar utveckling

=Antagande

13336/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Det finländska ordförandeskapet har föreslagit en rådsresolution om den kulturella dimensionen i hållbar utveckling, särskilt inom Agenda 2030- arbetet. Syftet är att stärka kulturens bidrag till hållbar utveckling genom att bl.a. uppmana kommissionen att förbereda en handlingsplan för EU. Avsikten med en handlingsplan skulle vara att identifiera åtgärder och tillvägagångssätt på EU-nivå som, med full respekt för subsidiaritetsprincipen, tydliggör kulturens roll för hållbar utveckling.

Regeringen har i förhandlingen särskilt lyft betydelsen av kulturens egenvärde och respekten för yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Regeringen har också betonat att respekten för subsidiaritetsprincipen ska upprätthållas.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer rådsresolutionen såsom den föreligger. Regeringens bedömning är också att den föreslagna rådsresolutionen om den kulturella dimensionen av hållbar utveckling håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.

Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådets resolution om den kulturella dimensionen av hållbar utveckling.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

4.Styrkor, innovationspotential och global konkurrenskraft hos de europeiska kulturella och kreativa näringarna och den audiovisuella industrin

=Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

13341/19

2 (14)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Diskussionsunderlaget handlar om de utmaningar som de kulturella och kreativa näringarna och mer specifikt de audiovisuella näringarna, står inför, både ur ett nationellt och europeiskt perspektiv. Ordförandeskapet efterfrågar ministrarnas synpunkter på vilka åtgärder EU bör vidta för att stärka konkurrenskraften när det gäller innehållsskapande och distribution inom det audiovisuella fältet, utifrån två frågeställningar.

1.Vilka av de utmaningar som de kulturella och kreativa näringarna och mer specifikt medier och den audiovisuella sektorn ställs inför anser ni vara de mest brådskande/angelägna sett både till nationell och EU- nivå? Vilka anser ni är denna sektors viktigaste styrkor?

2.Vilka aktiviteter och policyåtgärder bör EU prioritera för att stärka sin globala konkurrenskraft på ett hållbart sätt på det audiovisuella området och inom området för skapande och distribution av medieinnehåll?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion, och välkomnar att de kulturella och kreativa näringarnas stora värde såväl som de utmaningar som väntar den audiovisuella sektorn uppmärksammas på EU-nivå. Regeringen vill betona vikten av den konstnärliga friheten och den fria rörligheten som tillsammans skapar ett ekosystem för kultur, kreativitet och innovation. Styrkan i att arbeta tillsammans, genom till exempel EU-programmet Kreativa Europa eller Eurimages visar sig i samproduktioner och utbyte över landsgränserna. Samtidigt ser regeringen, såsom ordförandeskapet pekar på i underlaget, att det finns stora utmaningar för sektorn. Inte minst i att stora globala aktörer etablerar sig och får en dominerande ställning på marknaden i Europa.

3 (14)

Regeringen vill vidare framföra att den europeiska audiovisuella marknaden är mångfacetterad, och att det också är dess styrka. Genom mångfalden skapas unika uttryck, och en konstnärlig kvalitet som är en tillgång för hela EU. Att slå vakt om mediernas oberoende, konstens frihet och inneboende värde, och arbeta nationellt och gemensamt inom EU för att främja de kulturella och kreativa näringarna och den audiovisuella sektorn är centralt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till kulturutskottet den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

IDROTT

5.Slutsatser om bekämpning av korruption inom idrotten

=Antagande

13349/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

I slutsatserna om bekämpning av korruption inom idrotten uppmanas medlemsstaterna bland annat att främja en korrekt implementering och övervakning av principerna för goda styrelseformer inom idrottsrörelsen, i syfte att förhindra korruption. I detta kan ingå att se över hur offentlig finansiering kan beviljas baserat på organisationers åtagande för goda styrelseformer och anti-korruption.

Vidare uppmanas kommissionen att bland annat stärka dialogen med offentliga myndigheter och idrottsrörelsen om kampen mot korruption inom idrotten och att stödja initiativ för att förhindra korruption vid internationella evenemang. Detta ska ske tillsammans med internationella idrottsorganisationer.

Idrottsorganisationerna uppmanas bland annat att öka sina ansträngningar för att säkerställa idrottens integritet och att engagera sig i förebyggande

4 (14)

arbete och bekämpning av korruption inom idrotten. Detta kan ske genom initiativ och åtgärder med en nolltolerans från gräsrotstill toppnivå.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om korruption inom idrotten är balanserat. Regeringen anser att idrottsrörelsens självständighet ska värnas. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

6.Slutsatser om skydd av barn inom idrotten

=Antagande

13351/19 Rev1

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

I slutsatserna om skydd av barn inom idrotten uppmanas medlemsstaterna bland annat att samarbeta med idrottsorganisationer för att utveckla åtgärder för att skydda barn inom idrotten, inklusive bakgrundskontroller av idrottsanställda och frivilliga, samt när det gäller att hantera anklagelser, att genomföra lämplig uppföljning och ge nödvändigt stöd till barn.

Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas också att inom ramen för sin kompetens bl.a. stödja, främja och sprida studier och publikationer om skydd av idrottande barn. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas även att främja utbyte av praxis, särskilt mellan idrottsorganisationer och nationella myndigheter om skyddsåtgärder, inklusive förebyggande åtgärder

5 (14)

för att skydda mot sexuellt våld och övergrepp. Syftet är att främja tolerant och respektfullt beteende samt anti-mobbning inom idrotten.

Idrottsorganisationerna uppmanas bland annat att säkerställa att barn är och känner sig säkra, samt att de kommer till tals och behandlas rättvist och respektfullt. Organisationerna uppmanas också att förhindra risken för att barn skadas, både fysiskt och känslomässigt.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om skydd av barn inom idrotten är balanserat. Regeringen anser att idrottsrörelsens självständighet ska värnas. Regeringen anser att idrottsrörelsens självständighet ska värnas och att barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska tillförsäkras. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

7.Främjande av goda styrelseformer inom idrotten

=Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

13355/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet lyfter i sitt diskussionsunderlag fram vikten av goda styrelseformer inom idrotten och pekar på att idrott utövas och ses av

6 (14)

miljarder människor över hela världen. Idrotten har förutom att förbättra folkhälsan genom fysisk aktivitet även sociala, pedagogiska och kulturella funktioner. Idrott bidrar också till viktiga värderingar som laganda, solidaritet, respekt för andra, fair play och att lära sig vikten av regler.

För att bevara dessa värden och för att upprätthålla medborgarnas förtroende för idrott behövs en ansvarsfull och öppen hantering. Goda styrelseformer i ett idrottsligt sammanhang kan ses som grunden för den frihet och ansvar som idrottsrörelsen nationellt och internationellt önskar att ha.

Av debattunderlaget framgår att idrottsorganisationerna gjort framsteg t.ex. genom Agenda 2020 som Internationella Olympiska Kommitté antagit och arbetar efter. Samtidigt står idrottsrörelsen och internationella idrottsorganisationer inför nya utmaningar orsakade av utvecklingen inom idrotten där särskilt den påtagliga kommersiella tillväxten i sektorn och ökande ekonomiska insatser kan skapa grogrund för korruption.

I underlaget påpekas att regeringar och myndigheter är viktiga partners för idrottsorganisationer och kan spela en avgörande roll när det gäller att främja goda styrelseformer inom idrotten. Idrotten får också betydande ekonomiskt stöd från det allmänna.

Mot denna bakgrund ställer ordförandeskapet två frågor till idrottsministrarna:

1.Hur kan offentliga myndigheter och idrottsrörelsen samarbeta på EU- och medlemsstatsnivå för att öka och främja god styrning inom idrotten?

2.Vilka fördelar kan samarbete på EU-nivå medföra när det gäller att främja gott styre inom idrotten?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar insatser både nationellt och internationellt som stärker goda styrelseformer inom idrotten. Den frihet som idrotten i Sverige har bygger på det ansvar som idrotten tar för att säkra och utveckla en god styrning inom idrotten. Det är i första hand idrottens organisationer som

7 (14)

själva måste anstränga sig för att en god styrning genomsyrar organisationerna på olika nivåer. Målen för statens stöd till idrotten synliggör tydligt denna vår gemensamma utgångspunkt. Mål som synliggör strävan för jämställdhet, barnens rätt och stöd till en ansvarstagande demokratisk folkrörelse står i centrum.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till kulturutskottet den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

8.Övriga frågor

Kultur/audiovisuella frågor

a)Nominering av Tartu till europeisk kulturhuvudstad 2024

Information från den estniska delegationen.

b)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den kroatiska delegationen.

Idrott

c)Möten inom WADA: Femte världsantidopningskonferensen och stiftelsestyrelsen (Katowice den 4–7 november 2019)

Information från EU-medlemsstaternas företrädare i den sittande ordförandeskapstrion i WADA:s stiftelsestyrelse.

d)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den kroatiska delegationen.

FREDAGEN DEN 22 NOVEMBER 2019

UNGDOMSFRÅGOR

8 (14)

9.Slutsatser om digitalt ungdomsarbete

=Antagande

12681/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Under sitt ordförandeskap fokuserar Finland på det som inom den internationella ungdomspolitiken kallas för youth work. På svenska kallas det ofta för ungdomsarbete och i en svensk kontext syftar begreppet främst på det arbete som sker inom ramen för den öppna kommunala fritidsverksamheten.

Ordförandeskapet pekar på utvecklingstendenser kopplade till globalisering, demografiska förändringar, teknologiska framsteg samt klimatförändringar som särskilt betydelsefulla för framtidens ungdomsarbete.

Rådslutsatserna om digitalt ungdomsarbete fokuserar på digitaliseringens möjligheter och utmaningar för unga. Utgångspunkten är att alla unga kvinnor och män oberoende av bakgrund och förmåga ska ha lika möjligheter att utveckla och förbättra sina digitala färdigheter. I rådslutsatserna konstateras att ungdomsarbete och ungdomsarbetare kan spela en viktig roll för att stärka ungas kompetens på det digitala området och överbrygga den digitala klyftan mellan olika grupper av unga.

De verktyg som används på området behöver enligt rådslutsatserna utvecklas för att bli bättre på att utnyttja den potential som finns inom ungdomsarbetet. I rådslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen att främja och utveckla ungdomspolitik och ungdomsstrategier som strävar efter att vara proaktiva i fråga om teknisk utveckling och digitalisering. Detta föreslås ske genom att digitaliseringens inverkan på samhället, inklusive ungdomsarbetspraxis och ungdomsarbetstjänster, beaktas och bedöms i utformningen av nationell ungdomspolitik.

9 (14)

Regeringen har under förhandlingarna framfört vikten av att respektera den kompetensuppdelning som finns på området mellan EU och den nationella nivån.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar rådslutsatserna gällande digitalt ungdomsarbete. Det är viktigt att tidigt ta en diskussion om såväl utmaningar som möjligheter av den digitala utvecklingen som kommer att påverka ungas framtid. Det är samtidigt viktigt att kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och EU respekteras.

Då ungdomsarbete har stark bäring på jämställdhet har regeringen under förhandlingarna framfört att det är viktigt att detta reflekteras i slutsatserna genom ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Regeringens ståndpunkt är att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har många olika förutsättningar till digital delaktighet.

Sverige har under förhandlingarna betonat vikten av att överväga alla hinder, inbegripet alla former av diskriminering och könsstereotyper, som skulle kunna inverka negativt på ungdomars möjligheter och motivation att tillägna sig digital kompetens genom sin utbildning och sina karriärvägar och inleda studier eller en yrkeskarriär inom naturvetenskap, teknik, konst, ingenjörsvetenskap eller matematik. Sverige har under förhandlingarna bland annat framfört vikten av att bemöta könsstereotyper som är förknippade med användningen av digital teknik.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådslutsatserna om digitalt ungdomsarbete håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

10 (14)

10.Slutsatser om utbildning av ungdomsarbetare

=Antagande 13595/19 Rev1

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Rådsslutsatserna om utbildning av ungdomsarbetare syftar till att bidra till en höjning av statusen och kvaliteten på ungdomsarbete genom att uppmuntra medlemsstaterna att se över och vid behov utveckla utbildningen av ungdomsarbetare.

Som underlag till rådslutsatserna om har det finska ordförandeskapet tagit fram ett bakgrundsdokument om utbildning av ungdomsarbetare. Ordförandeskapet menar att bristen på ett tydligt ramverk för den yrkesmässiga utvecklingen för ungdomsarbetare är en svaghet för yrkesgruppens erkännande i Europa. Området är idag relativt oreglerat och det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna i hur ungdomsarbete utförs och regleras. Innehållet i rådslutsatserna bygger också delvis på resultatet av EU:s senaste ungdomskonferens, som hölls i Helsingfors i juli.

Utbildning av ungdomsarbetare sker i Sverige i huvudsak inom fritidsledarutbildningen, vilken tillhandahålls av folkhögskolor som en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Som folkbildningen är organiserad varken bör eller vill regeringen utöva detaljerad kontroll över utformning och innehåll i utbildningen av ungdomsarbetare i Sverige.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande ståndpunkt är att det är viktigt att respektera att ungdomsarbete och utbildning av ungdomsarbetare organiseras på olika sätt och på olika nivåer i medlemsstaterna. Mångfalden ska bevaras och samarbete på EU-nivå ska inte innebära någon harmonisering av regler och lagstiftning på området.

Sverige har i förhandlingarna verkat för att värna den nationella kompetensen på utbildningsområdet och har inkommit med omfattande

11 (14)

ändringsförslag under förhandlingens gång. Regeringen har bland annat framfört vikten av att undvika för detaljerade rekommendationer, särskilt när det gäller skrivningar om innehållet i utbildningar och organiseringen av dessa.

Regeringen har vidare betonat att åtgärderna som föreslås i rådslutsatserna inte får medföra ytterligare kostnader eller administrativ börda på EU-nivå. Regeringen har under förhandlingarnas gång ställt sig skeptisk till införandet av nya ramverk och har verkat för att redan existerande strukturer ska användas.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådslutsatserna om utbildning av ungdomsarbetare håller sig inom EU:s kompetens på utbildnings- och ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

11.En vision för ungdomsarbetet i Europa - klimatförändringar, ungdomar och ungdomsarbete

=Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

XX/19 (Slutgiltigt dokumentnummer finns ej ännu)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Vid mötet den 22 november kommer rådet hålla en riktlinjedebatt om en vision för ungdomsarbetet i Europa med fokus på klimatförändringar, unga människor och ungdomsarbete.

12 (14)

Med utgångspunkt i de klimatstrejker som det senaste året engagerat unga världen över diskuteras samhällets och beslutsfattares roll i att hantera de budskap som förts fram av unga. Diskussionsunderlaget från det finska ordförandeskapet pekar på vikten av att omhänderta ungas politiska uttryck på ett sätt som motiverar unga till politiskt deltagande och samtidigt ger utrymme åt olika åsikter. Här lyfter ordförandeskapet ungdomsarbete som en viktig komponent i samhällets bemötande av den unga klimatrörelsen. Ungdomsarbete kan enligt underlaget stärka ungas engagemang samtidigt som det kan främja kritiskt tänkande och kreativitet, mänskliga rättigheter, demokratiska värden och aktivt medborgarskap. Slutligen slår underlaget fast att arbetet med att förhindra klimatförändringar kräver tvärsektoriellt samarbete på åtminstone tre nivåer: europeisk, nationell och lokal.

Tre frågor är uppställda som grund för ungdomsministrarna att tala kring.

1.Hur kan vi stärka kapaciteten hos ungdomsarbete för att svara mot de framväxande utmaningar som möter ungdomar när det gäller klimatförändringarna?

2.Hur kan ungdomsarbete stödja unga i deras klimataktivism och i att bygga en hållbar framtid?

3.Klimatförändringar är en sektorsövergripande utmaning. Hur kan ungdomssektorn fungera som en aktiv partner i tvärsektoriellt samarbete?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet tagit fram som vägledning inför ministrarnas diskussion. Ungas engagemang för klimatfrågan är ett globalt fenomen. Det är viktigt att det uppmärksammas inom EU:s ungdomspolitik, men också att ungdomsperspektivet finns med inom klimatpolitiken.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till kulturutskottet den 5 november 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

13 (14)

12.Övriga frågor

a)Slutsatser från världskonferensen för ungdomsministrar 2019 och ungdomsforumet Lisboa +21 (Lissabon 22–23 juni 2019)

Information från den portugisiska delegationen

b)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den kroatiska delegationen.

14 (14)