Fredagen den 11 juli 2014

EU-nämndens uppteckningar 2013/14:46

1 §  Jordbruk och fiske

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 16–17 juni 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 14 juli 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jordbruksminister Eskil Erlandsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Det finns det. Då, landsbygdsministern, undrar jag om det finns skäl att säga någonting med anledning av möte i rådet den 16–17juni.

Anf.  2  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag är beredd att svara på nämndens eventuella frågor angående det mötet.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går över till punkt 3, Ordförandeskapets arbetsprogram. Det är en diskussionspunkt och en ny fråga för nämnden.

Anf.  4  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Frågan rör det italienska ordförandeskapets program. Det italienska ordförandeskapet kommer att präglas av att det ska utses en ny kommission under hösten och av att det nuvarande Europaparlamentet ska hitta sina arbetsformer.

Jag förväntar mig att intensiteten i EU-arbetet kommer att vara lägre än vad som är fallet under en vanlig höst. På jordbrukssidan kommer italienarna främst att lägga energi på förslaget till ny förordning om ekologisk produktion, vilket för övrigt tas upp under nästa dagordningspunkt i dag. Rådet kommer även att fortsätta sin behandling av förslaget till skolprogram och av eventuella utestående frågor i genomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

På fiskesidan kommer fokus att ligga på de sedvanliga TAC- och kvotförhandlingar som sker under hösten. Det italienska ordförandeskapet kommer att prioritera vissa frågor rörande vattenbruk och vissa frågor relaterade till fiske i Medelhavet.

På djur- och livsmedelssidan är det glädjande att italienarna lyfter fram djurhälsan som en strategisk prioritering. Vi arbetar givetvis för att få gehör för den svenska synen på dessa frågor.

Dessutom kommer arbetet med det så kallade Sancopaketet att fortsätta under hösten.

Anf.  5  PYRY NIEMI (S):

Herr ordförande! Jag tog fasta på det här med djurhälsa och den svenska ståndpunkten. Hur många fler är det som tycker som Sverige numera i de här frågorna, efter bland annat de diskussioner som förevarit i Danmark om antibiotika och annat? Jag skulle vara intresserad av att få höra det.

Anf.  6  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Det är en mycket bred fråga. Vad beträffar användningen av antibiotika, som vi diskuterade på vårt förra rådsmöte, var det ovanligt många som slöt upp kring den propå som vi och danskarna då förde fram. Jag vågar påstå att ingen är emot att vi i framtiden har antibiotika som fungerar, det vill säga att vi gör vad vi kan för att vi inte ska få fler resistenta bakteriestammar i vårt samhälle.

Beträffande djurskydd generellt tycker de allra flesta att djur ska ha det bra. När det kommer till konkreta ställningstaganden brukar det emellertid vara svårt rent av att få en majoritet. Ibland fordras det kvalificerade majoriteter för saker och ting. Nämnden känner till att vi brukar ha svårigheter att skaffa de majoriteter som behövs för att driva igenom saker – om vi nu pratar specifikt om djurskyddsområdet. Jag skiljer alltså på antibiotika- och medicinanvändning och djurskyddsområdet i den här ganska breda frågeställningen.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi går vidare till punkt 5, Ekologiskt jordbruk. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  8  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Det italienska ordförandeskapet har i veckan skickat ut en ordförandeskapsenkät med tre frågor om kommissionens förslag till ny förordning om ekologisk produktion. Denna enkät utgör grunden för våra diskussioner på måndag.

Låt mig inledningsvis påpeka att regeringen välkomnar att en översyn av regelverket görs, men vi har ännu inte tagit slutlig ställning till förslagens alla delar. Det vi i nuläget kan säga är att vi i regeringen ställer oss positiva till syftet med den föreslagna förordningen, som bland annat kommer att innebära enklare regler, minskad administrativ börda, rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och stärkt konsumentförtroende för ekologiska produkter. Vi välkomnar särskilt kommissionens intentioner att göra det lättare för de jordbrukare som så vill att gå över till ekologiskt jordbruk.

Låt mig vidare betona att regeringen ser ett behov av ett EU-regelverk på det ekologiska området för en väl fungerande inre marknad. Harmonisering av regler genom att ta bort existerande undantag bör dock ske på ett balanserat sätt.

Den största utmaning som ligger framför oss är att finna en bra balans mellan å ena sidan bibehållandet av konsumentförtroende och å andra sidan en ökad ekologisk produktion i Europa.

Avslutningsvis, innan jag går över till ordförandeskapsenkäten, skulle jag vilja nämna att regeringen avser att verka för att importreglerna inte försvårar handeln eller missgynnar u-länder.

Frågorna i ordförandeskapsenkäten handlar om undantagen, kontrollsystemet och anpassningen till Lissabonfördraget. Låt mig börja med frågan om undantag.

Vid en första bedömning av kommissionens förslag ser regeringen att det kan finnas en viss risk att avskaffandet av undantag får en negativ effekt på produktionen och därmed står i strid med förordningens syfte att stärka ekosektorn. Om vissa undantag, till exempel användandet av konventionellt utsäde, tas bort finns det en risk att bristen på råvara kan bidra till att vissa ekologiska jordbruk blir tvungna att lägga ned sin verksamhet.

Vidare begränsas enligt förslaget möjligheterna att köpa in icke-ekologiska avelsdjur. Detta skulle kunna medföra en brist på djur och en minskad ekologisk djurproduktion. Det finns flera undantag av den här typen som vi anser vara viktiga att behålla. Det är därför viktigt att titta på rimligheten av att ta bort varje enskilt undantag och se vad konsekvenserna blir, det vill säga att göra en bedömning från fall till fall.

Ordförandeskapets andra fråga rör kontroller. Regeringen välkomnar förslaget till nya kontrollregler. Vi är över lag nöjda med kommissionens förslag. Det är betydelsefullt att få bukt med de brister som finns i flera medlemsstater. Vi ser även positivt på att kontrollreglerna samlas i den nya kontrollförordningen och att all offentlig kontroll harmoniseras.

Jag och regeringen kan likaså stödja att kontrollen blir riskbaserad fullt ut och att kravet på ett årligt kontrollbesök tas bort. Det underlättar för de lantbrukare som sköter sig väl.

Vidare ser vi det ur kontrollsynpunkt som positivt att hela livsmedelskedjan omfattas, inklusive detaljhandelsledet. Vi analyserar dock för närvarande frågan vad det får för ekonomiska och administrativa konsekvenser för småbutiker att behöva certifieras och kontrolleras för att de ska kunna sälja ekologiska produkter. Avslutningsvis välkomnar vi att kommissionen öppnar upp för gruppcertifiering som underlättar för små ekologiska lantbruk.

Den tredje frågan rör hur olika detaljerade regler ska beslutas och vilken typ av rättsakt de ska finnas i. Regeringen anser att kommissionens förslag generellt innehåller alltför många delegerade akter. Vi anser att det behövs fler genomförandeakter än vad som nu föreslås, särskilt vad gäller centrala frågor som produktionsregler och godkännande av produkter.

Anf.  9  PYRY NIEMI (S):

Tack, ministern! Jag vill bara hänvisa till det särskilda yttrande som vi hade i miljö- och jordbruksutskottet.

Anf.  10  KEW NORDQVIST (MP):

Frågan har varit uppe i miljö- och jordbruksutskottet. Vi tycker att det är bra att regeringen har lyssnat på branschen och tagit fasta på de här undantagen. Det är ett av undantagen, som dock inte har varit uppe, som jag tänkte höra lite om. Det gäller kretsloppstänkandet och frågan om humanurin.

Kommer regeringen att söka allianser i den här frågan, för jag misstänker att vi i utgångsläget är rätt ensamma, och i så fall med vilka länder?

Anf.  11  KENT EKEROTH (SD):

Det gäller de farhågor som vi lyfte fram i miljö- och jordbruksutskottet. Vi menar att man under arbetets gång inte ska ge kommissionen för mycket makt att utforma detaljerna i reglerna – de delegerade akterna.

Sedan kan man tycka att det är fel väg att gå att genomharmonisera ett särskilt sätt att producera en vara på. Mycket av detta skulle kunna ligga på branschstandarder i stället. Man kommer kanske inte ifrån kopplingen till CAP, men EU och framför allt kommissionen borde inte styra och ställa så mycket när det gäller vilket varumärke, vilken logga och vilken tillverkningsprocess det ska vara för en specifik produkt som ska tillhandahållas för konsumenterna.

Där anmäler jag en avvikande mening.

Anf.  12  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill också hänvisa till det särskilda yttrandet om mål för ekologisk produktion. Vi tror att det behövs konkreta mål för att öka den ekologiska produktionen i EU. Jag är dessutom nyfiken på den fråga om kretsloppstänkande som nämndes här. Det är viktigt att vi går mot ett kretsloppssamhälle och eftersträvar det på olika sätt.

Anf.  13  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag ska börja med frågan om vi driver kretsloppstänkandet. Svaret är ja, det gör vi. Vi driver det i de rådsarbetsgrupper som utför det praktiska arbetet i de här sammanhangen.

Vad beträffar de frågor som Kent Ekeroth tog upp kan jag säga att vi instämmer i att vi inte ska ha så många delegerade akter. Det sade jag i mitt inledningsanförande. När det gäller de andra frågeställningarna instämmer jag och regeringen emellertid inte. Vi tycker att vi bör ha harmoniserade regler på det här området bland annat för att underlätta utbytet av varor mellan olika länder. De standarder som vi har i Sverige skulle kanske inte kunna tänkas accepteras i Danmark och tvärtom. Vi skulle få olika standarder, märkningar och allt vad det kan vara fråga om i sammanhanget. Den inre marknaden bygger faktiskt på att vi, i varje fall till stora delar, har gemensamma regler. Annars fungerar inte den inre marknaden.

Vad beträffar frågan om ekologisk produktion kan jag konstatera att vi driver frågan ganska hårt i vårt land. Det kan exemplifieras med att vi i vårt landsbygdsprogram har 3,9 miljarder kronor avsatta för den ekologiska produktionen under perioden 2014–2020. Givetvis är det bra om produktionen ökar och blir stor också i andra delar av EU. Men att sätta ett specifikt EU-mål skulle eventuellt kunna medföra en motsatt effekt på till exempel den svenska produktionen, som är förhållandevis stor.

Det finns något annat land som också har en hög produktion, men det är inte många länder som har den produktion vi har. Ett mål som sätts i gemenskapen skulle kunna leda till att vi rent av tvingas att minska vår produktion – vi som ligger över, ibland riktigt mycket över, medelnivån i Europeiska unionen. Det är därför vi har avstått från att ta upp eller driva den typen av frågor.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi har även noterat en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går över till punkt 6, Rådets slutsatser om mejerisektorns framtid. Det är en beslutspunkt.

Anf.  15  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Antagandet av rådsslutsatser för mjölksektorn står återigen på dagordningen på julirådet.

Ordförandeskapet hade till rådsmötet i juni tagit fram ett förslag till rådsslutsatser som uppmanade kommissionen att se över några delar av mjölkpolitiken. Junirådet kunde dock inte enas om att anta rådsslutsatserna. Några förslag till nya rådsslutsatser har vi ännu inte sett från ordförandeskapet.

Mjölkfrågan har varit uppe på flera råd under senare tid, bland annat hölls en riktlinjedebatt i februari. Min ingång är precis som på mötet i juni och i februari, nämligen att förespråka marknadsorientering och att arbeta för att rådsslutsatserna blir så marknadsorienterade som möjligt. Det viktigaste för mig är att rådsslutsatserna inte efterfrågar ytterligare krishanteringsinstrument inom sektorn.

Till detta kan läggas att jag jättegärna svarar på nämndens frågor.

Anf.  16  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Vilka länder är mest bångstyriga i sammanhanget? Det vore intressant att få en inblick. Jag utläser av texten att det råder en viss förvirring och ett kraftfullt motstånd – om jag uttrycker mig diplomatiskt.

Anf.  17  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Det finns ett antal länder som är i en situation – och i några fall har varit det under rätt många år – där de producerar mer mjölk än vad de har kvot till. De är mycket intresserade av att ändra på saker och ting så fort som möjligt så att de slipper betala de straffavgifter och liknande som annars blir följden.

Sedan finns en annan grupp av länder som för det mesta inte har nått upp till den kvotmängd de har, och de tycker sig ha drabbats hårt av de dalar som har funnits i sektorn. De vill för allt smör i Småland – om jag får använda det uttrycket – att kvoterna ska vara kvar, bibehållas längre och dessutom utvecklas med fler krishanteringsåtgärder för att dalarna som uppkommer nu och då inte ska bli så djupa som de någon gång har varit.

Exempel på länder som har producerat mycket är Italien, Holland och Danmark. De är duktiga mjölkproducenter och har förhållandevis goda förutsättningar. De brukar normalt inte samarbeta.

På den andra sidan finns också en grupp länder som normalt inte brukar samarbeta. Grupperna är om inte lika stora så nästan lika stora, vilket gör att de så här långt har blockerat ut varandra. Om de kommer att göra det i fortsättningen också kan jag inte svara på i dag. Jag har inte sett något nytt förslag till ordförandeskapsslutsatser, men att det som vanligt kommer att bli en intensiv och på gränsen till aggressiv diskussion om frågan på måndag är jag övertygad om.

Anf.  18  PYRY NIEMI (S):

Tolkar jag in i ministerns budskap att ni inte kommer att enas på det möte ministern ska åka på nu? Måste det här bli en långbänk? Det är nära till 2015.

Anf.  19  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag kan inte förutspå vad som ska inträffa på måndag. Så här långt har grupperna varit nästan jämbördiga i röstvikt. Om någon har flyttat på sig känner jag faktiskt inte till. Så länge som grupperna tar ut varandra händer ingenting. Då ligger det förslag som vi beslutade om för fyra fem år sedan. Det är kanske bäst. Då vet vi i alla fall vad vi har att rätta oss efter.

Det finns en distinktion här. Rådsslutsatser förutsätter att alla är eniga. Det är därför man har övergått till ordförandeskapsslutsatser, alltså för att se om det går att hitta en kvalificerad majoritet eller i varje fall en majoritet. Men så här långt har man inte ens lyckats med det.

Om ni kommer ihåg började man med att försöka nå rådsslutsatser om att skjuta på reformen och så vidare. Man kom fort fram till att det inte gick. Det var då man under ett tidigare ordförandeskap försökte nå ordförandeskapsslutsatser så att man kunde påverka kommissionen i det avseendet.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det ligger i korten att det kan bli ett beslut konstaterar jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under den dagordningspunkten.

Vi går över till punkt 7 som gäller samråd om fiskemöjligheter för 2015. Det är en diskussionspunkt och en årligen återkommande fråga.

Anf.  21  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Som ni vet lämnar kommissionen årligen ett meddelande till rådet om fiskemöjligheter för nästkommande år. Tanken med meddelandet är att underlätta förhandlingarna om kvoter och göra processen mer transparent. Kommissionen gör i meddelandet en genomgång av bestånden. Där ser man en positiv utveckling – utom för Medelhavet.

Det är glädjande att våra ansträngningar börjar ge konkreta resultat, men det återstår mycket arbete. Själva förslaget om fiskemöjligheter kommer att presenteras i höst, och i meddelandet presenterar kommissionen en tidsplan för när de olika förslagen kommer.

Kommissionen skriver i sitt meddelande att fiskemöjligheter ska sättas så att de bidrar till att målen för den nya gemensamma fiskeripolitiken uppnås. Målet ska vara att fiskebestånden efter hand ska återhämta sig och ligga över biomassenivåer som möjliggör ett maximalt hållbart uttag.

Regeringen är positiv till kommissionens framförhållning och tror att den har bidragit till ökad transparens och förutsägbarhet i kvotförhandlingarna. Regeringen anser att det är angeläget att vi når målen om maximalt hållbart uttag i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. För detta är långsiktiga förvaltningsplaner ett viktigt verktyg. Regeringen menar att det är ett prioriterat arbete att se över de planer som är inaktuella och upprätta planer för arter som fortfarande inte omfattas av en plan. Regeringen stöder därmed kommissionens ansats i meddelandet.

Anf.  22  KENT EKEROTH (SD):

För Sverigedemokraterna framstår vissa av kommissionens slutsatser som kontraproduktiva. Om man tillåter fortsatt överuttag i fisket på vissa bestånd eller tar för mycket hänsyn till socioekonomiska faktorer i till exempel Medelhavet är man inne och äter på sparkapitalet. Att förvänta sig återväxt hos ett ständigt minskande bestånd är över huvud taget inte vettigt. Fisket på de överfiskade bestånden borde egentligen upphöra. Europa har en fiskeflotta som egentligen håller på att död på sig själv med dessa fiskemetoder.

Med 2015 respektive 2020 för maximalt hållbart uttag och med det överfiske som sker framstår det som otroligt att man kan nå de nivåer som verkligen ger det maximalt hållbara uttaget endast genom marginella förändringar i högsta tillåtna uttag i TAC:erna.

Vi menar att fiskeriansträngningarna måste vara så låga att de tillåter riktiga maxnivåer på bestånden. Vi anser därför att regeringen i diskussionerna borde lyfta fram ytterst restriktiva högsta tillåtna uttag för överfiskade bestånd för att få i gång återväxten igen. Dessutom borde det över huvud taget inte fiskas i vissa zoner för att tillåta återhämtning upp till nivåer som verkligen kan ge ett maximalt hållbart uttag i framtiden.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Uppfattade jag en avvikande mening?

Anf.  24  KENT EKEROTH (SD):

Ja.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Då noterar vi det.

Anf.  26  KEW NORDQVIST (MP):

Jag har tagit fasta på landningsskyldighet, det vill säga utkastförbud. En central fråga i det sammanhanget är efterlevnaden och kontrollen av denna. Jag ser inte att frågan finns med i ståndpunkten. Innebär det att frågan är för het, eller har man lagt den åt sidan?

Anf.  27  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag ska kommentera den först framställda frågan. Vi har nu enats i rådet med parlamentet och kommissionen om en ny gemensam fiskeripolitik där vi har satt upp MSY. Om jag generaliserar grovt börjar vi i norr, det vill säga hos oss i våra vatten, och vandrar söderöver. Det är kommissionens men också rådets, och numera även parlamentets, ansats att vi ska uppnå MSY, det vill säga ett maximalt hållbart uttag, i alla vatten för alla fisken. Årtal har satts för detta. Jag är övertygad om att kommissionen kommer att lägga fram förslag på det möjliga uttaget för 2015.

Den fråga som Kew tar upp är egentligen inte föremål för någon diskussion i meddelandet. Det vi nu har fått meddelande om är kommissionens bedömningar inför de förhandlingar som ska ske längre fram i höst vad gäller fiskemöjligheter. Det är ingen redovisning av hur vi ska lösa landningsskyldigheter och eventuella förändringar i vikter, minimimått och så vidare. De frågorna måste självklart lösas, och ibland måste det ske nationella ställningstaganden om hur vi ska förfara med olika typer av bestämmelser som i dag finns och som kan vara irrelevanta när vi går in i den nya fiskeripolitiken.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi noterar en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går över till punkt 8, Övriga frågor, a–b. Det är en informationspunkt.

Anf.  29  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag vill informera nämnden om att regeringen avser att ta upp en övrig fråga vid ministerrådet. Den handlar om livsmedelsbedrägerier och att det är viktigt att konsumenterna återfår förtroendet för livsmedelskedjan.

De senaste åren har det uppdagats ett antal problem som har att göra med livsmedlens äkthet och korrekt information om vad en livsmedelsförpackning innehåller. Matfusket verkar vara både utbrett och gränsöverskridande. Regeringen vill genom att ta upp frågan om livsmedelsbedrägerier betona vikten av att bekämpa matfusket. Det är viktigt att vi gör så inte bara för konsumenterna utan också för livsmedelsföretagarna, som annars riskerar att få sin marknad förstörd av oseriösa aktörer som erbjuder livsmedel som inte är vad de utges för att vara.

Livsmedelsfusket stannar inte inom nationsgränserna. Därför är det viktigt att vi vidtar åtgärder på EU-nivå.

Frågan är prioriterad av både kommissionen och ordförandeskapet, och regeringen vill därför veta dels vad kommissionen har gjort sedan hästköttsskandalen, dels vad Italien har för planer för sitt ordförandeskap på området.

Jag övergår till nästa punkt, som handlar om fiskepartnerskapsavtal.

Det har tillkommit en övrig fråga om fiskepartnerskapsavtal, på begäran av Litauen, som ber kommissionen att lämna en lägesrapport gällande avtalen med Marocko och Mauretanien. Jag vill skarpt understryka att regeringens inställning till avtalet med Marocko inte har ändrats. Som ni vet kunde inte regeringen ställa sig bakom protokollet, men protokollet har stöd av en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsstater.

Informationen på rådsmötet kommer enbart att handla om det interna förfarande som Marocko ska vidta för att godkänna protokollet och som innebär att fisket ännu inte har kunnat påbörjas. Informationen rörande Mauretanien gäller främst de pågående förhandlingarna om ett förnyat protokoll. Det är alltså inte en beslutspunkt.

Slutligen, herr ordförande, har vi fått information om att den italienska delegationen ber kommissionen att informera rådet om användningen av vissa domännamn av typen .wine.

Anf.  30  PYRY NIEMI (S):

Jag har en väldigt kort kommentar till fiskepartnerskapsavtalet med Marocko. Kommer regeringen fortfarande att framföra den starka kritiken mot det här under informationspunkten?

Anf.  31  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Ja, i det fall det skulle uppstå en diskussion kring om någon ytterligare vill ansluta sig eller liknande. Men att vi skulle lägga oss i vad kommissionen informerar Litauen om ser jag så här långt inget behov av.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 8. Vi önskar landsbygdsministern med medarbetare en trevlig helg och kanske också en trevlig semester.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 1

Anf.  5  PYRY NIEMI (S) 2

Anf.  6  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 2

Anf.  9  PYRY NIEMI (S) 3

Anf.  10  KEW NORDQVIST (MP) 4

Anf.  11  KENT EKEROTH (SD) 4

Anf.  12  EMMA WALLRUP (V) 4

Anf.  13  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  15  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 5

Anf.  16  PYRY NIEMI (S) 5

Anf.  17  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 5

Anf.  18  PYRY NIEMI (S) 6

Anf.  19  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 6

Anf.  22  KENT EKEROTH (SD) 7

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  24  KENT EKEROTH (SD) 7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  KEW NORDQVIST (MP) 8

Anf.  27  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 8

Anf.  30  PYRY NIEMI (S) 9

Anf.  31  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 9